Produktion av syntetisk diesel från biogas vid Domsjö Fabriker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktion av syntetisk diesel från biogas vid Domsjö Fabriker"

Transkript

1 Produktion av syntetisk diesel från biogas vid Domsjö Fabriker Synthetic diesel production from biogas at Domsjö Fabriker Magnus Hägglund Degree Project in Energy Technology, 20p Energy Technology & Thermal Process Chemistry (ETPC) Umeå University, S Umeå, Sweden May 2006

2

3 Förord I examensarbetet som ligger till grund för denna rapport har möjligheterna att kunna framställa flytande förnyelsebart drivmedel från biogas undersökts. Arbetet har varit mycket stimulerande och spännande att genomföra då inga liknande utredningar kunnat hittas samtidigt som idéerna skulle kunna innebära produktion av en ny typ av koldioxidneutralt drivmedel. I det dagliga arbetet har många personliga kontakter tagits i jakten på betydelsefull information. Dessa kontakter har varit av största vikt för det slutliga resultatet och jag vill ta tillfället i akt och tacka er alla! Ett särskilt tack vill jag rikta till Bengt Aldén, som varit min handledare hos uppdragsgivaren FramTidsbränslen Sverige AB; samt mina handledare vid Umeå universitet, Ingemar Olofsson och Anders Nordin. Jag vill även tacka Patrik Svensson som varit oerhört viktig i rollen som min kontaktperson vid Domsjö Fabriker. Eftersom detta examensjobb utförts inom ramarna för projektet Examensjobb.nu har jag under hela arbetet haft tillgång till en egen arbetsplats i Samverkanshuset, Umeå universitet. Detta har underlättat arbetet enormt och jag vill framför allt tacka Mikael Häggström, projektkoordinator för Examensjobb.nu vid Umeå universitet och den person som hela tiden funnits till hands om några praktiska problem uppstått. Umeå, 6:e mars 2006 Magnus Hägglund i

4 Abstract A feasibility study concerning a factory for the manufacture of synthetic diesel at the Domsjö Fabriker pulp mill, Örnsköldsvik, has been done commissioned by FramTidsbränslen. The raw material is approximately 25,000 Nm³ per day of biogas (70 % methane, 7.25 MW) produced at the mill sewage treatment plant. The supply of methane is quite small compared to similar existing synthetic diesel factories, which are using natural gas as raw material. These existing Gas-to-Liquid (GTL) factories are all based on the Fischer- Tropsch (FT) technology and are producing naphtha as well as the desired high cetane diesel. After studying and evaluating a number of companies manufacturing different FT processes, the final choice fell on a process including steam reforming and an iron catalysed low temperature FT synthesis in a slurry reactor. In addition to the FT process, another very interesting but not yet commercial process called ÉCLAIRS was brought to attention. This process is not based on FT technology and should, according to information received, be particularly suitable for small-scale factories due to low capital costs. Calculations concerning process efficiencies and product outputs were therefore done concerning an ÉCLAIRS process as well as the chosen FT process. Results from these calculations are seen in Table 1 together with estimates of the FT factory s profitability. Table 1. The calculations are indicating a profitable FischerTropsch factory with a 4-5 years payback time. Fischer-Tropsch ÉCLAIRS diesel naphtha petrol thermal efficiency 26 % 14 % 22 % carbon efficiency 36 % 19 % 37 % yearly fuel production 1850 m³ 1060 m³ 1900 m³ total investment cost app. 70 msek - payback time 4-5 years - IRR (Internal Rate of Return) app. 20 % - production cost, 10 % discount rate app. 5 SEK/litre - The economical estimates for the FT factory were made on the basis of diesel consumer prices at 10.47; 11.50; and SEK/litre respectively. Then the netback/selling prices has been calculated by subtracting VAT and energy taxes, but not CO 2 -taxes since the synthetic diesel with origin in sewage biogas will be a completely renewable fuel. The profitability of the FT factory appeared to strongly depend on the diesel consumer price (indirect strongly depending on the world market oil price). The total investment cost for the FT factory was estimated to approximately 70 million SEK. That means a four to five years payback time depending on, among other things, the diesel consumer price. With a 10 % discount rate, the production cost would be close to five SEK per produced litre diesel. With the same discount rate and a SEK/litre diesel consumer price, the yearly margin would be 6.4 million SEK. Yearly margins for different discount rates as well as different diesel consumer prices are shown in Figure 1. The conclusion is that an appropriate choice of FT technology has been made. Further on it is suggested that more profound studies and economical evaluations should be done, since this report estimates a profitable synthetic diesel factory with a reasonable payback time. ii

5 Yearly margin [msek/year] kr/litre kr/litre kr/litre diesel consumer price 7 % discount rate 10 % discount rate 15 % discount rate Figure 1. The yearly margin of the FT factory are improved along with a rising diesel consumer price. It is to be noticed that both the two processes produce large amounts of steam. The FT factory should therefore be able to substitute approximately half of the steam produced today by burning the biogas in a furnace. The ÉCLAIRS factory should in the same way be able to substitute all of the steam. The latter process has a major drawback though in consuming very large amounts of electricity. Table 2. There are some reservations about the final need of biogas cleaning. substance special need for gas cleaning FischerTropsch ÉCLAIRS carbon dioxide OK OK oxygen and nitrogen OK OK methyl siloxanes need for analysis need for analysis sulphur components need for analysis OK (?) nitrogen components OK OK (?) halogenated hydrocarbons need for analysis need for analysis tars need for analysis need for analysis particulats, alkali, Pb, Cu need for analysis need for analysis In the FT process, the catalyst material is extremely sensitive to a number of substances. There is no information on maximal concentrations allowed for the ÉCLAIRS process concerning the same substances, but since this process does not includes any catalysts it is probably not as sensitive as the FT process. The diesel factory with biogas as raw material may need an extended gas cleaning system compared to the existing natural gas GTL factories, since biogas and natural gas has different gas composition. In order to look deeper into this problem, an analysis of organic sulphur and nitrogen concentrations in the biogas was performed (see results in Table 2). The concentrations of CO 2, O 2, N 2 and organic nitrogen are determined beneath maximal values (maximal values for ÉCLAIRS not set). Further analysis of organic sulphur in the gas is needed since the current analysis was done with only one out of two wet scrubbers working. In addition there is also a need for an analysis concerning concentrations of methyl siloxanes, halogenated hydrocarbons, tars, particulates, alkali and the two heavy metals lead and copper. iii

6 Sammanfattning Produktion av syntetisk diesel från biogas vid Domsjö Fabriker På uppdrag av FramTidsbränslen har en studie gjorts där en lämplig process för att framställa syntetisk diesel från biogasen vid Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik tagits fram. Mängden biogas uppgår till ca Nm³ per dygn (70 % metan; 7,25 MW) och produceras vid fabrikens biologiska avloppsrening. Om man jämför med existerande anläggningar i exempelvis Sydafrika och Malaysia, vilka producerar syntetisk diesel från metan i form av fossilgas, är tillgången på metan relativt blygsam. Däremot är gasmängden mycket stor i biogassammanhang. De nyss nämnda så kallade GTL-anläggningarna (Gas-to-Liquid) med fossilgas som råvara är alla grundade på FischerTropsch-processen (FT) och framställer förutom högcetanig diesel även mindre mängder nafta. Efter en inledande litteraturstudie över FT-processen samt företag som är aktiva inom detta område, togs en processlösning fram lämplig för givna förutsättningar vid Domsjö Fabriker. Valet föll på ett ångreformeringssteg i kombination med ett lågtemperatursyntessteg med järnbaserad katalysator i slurry-reaktor. Under samma litteraturstudie påträffades en relativt ny och obeprövad GTL-process under benämningen ÉCLAIRS, som till skillnad från de övriga processerna inte baseras på FTteknologi. Denna är ännu inte i kommersiell användning men enligt uppgift skall den vara speciellt lämplig för mindre anläggningar tack vare låga kapitalkostnader. Beräkningar på drivmedelsutbyten och processverkningsgrader gjordes därför förutom på nyss nämnda FTprocess även på en ÉCLAIRS-process. I Tabell 1 presenteras resultatet av beräkningarna i form av en jämförelse mellan de båda processerna. De ekonomiska förutsättningarna undersöktes därefter för FT-anläggningen genom att ta fram en ungefärlig investeringskostnad och beräkna bland annat investeringens återbetalningstid samt internränta. Tabell 1. Beräkningar visar på en lönsam FT-anläggning med en återbetalningstid på 4-5 år. FischerTropsch ÉCLAIRS diesel nafta bensin termisk verkningsgrad 26 % 14 % 22 % kolverkningsgrad 36 % 19 % 37 % årlig produktionsvolym 1850 m³ 1060 m³ 1900 m³/år total investeringskostnad ca 70 mkr - återbetalningstid 4-5 år - internränta (IRR) ca 20 % - produktionskostnad, 10 % kalkylränta ca 5 kr/liter - FT-anläggningens ekonomiska kalkyl gjordes med utgångspunkt från konsumentpriser för diesel på 10,47; 11,50; 12,50 samt 13,50 kronor per liter. Därefter har ett nettoförsäljningspris tagits fram genom att räkna bort moms och energiskatt. Eftersom den biogasbaserade dieseln är helt förnyelsebar skall den inte koldioxidbeskattas. Anläggningens lönsamhet visade sig vara kraftigt beroende av dieselpriset (indirekt beroende av världsmarknadspriset på råolja). Den totala investeringskostnaden för en FT-anläggning uppskattades till ungefär 70 mkr med en återbetalningstid på fyra, fem år beroende av bland annat dieselpriset. Med en kalkylränta på 10 % skulle produktionskostnaden ligga på knappt fem kronor per framställd liter diesel. Med samma kalkylränta och ett konsumentpris för diesel på 12,50 kr/liter skulle den årliga vinsten bli 6,4 mkr. Årsresultatet för olika kalkylräntor och dieselpriser presenteras i Figur 1. Slutsatsen blir att ett lämpligt processval har gjorts samt att vidare studier bör göras då de ekonomiska beräkningarna visar på goda förutsättningar för en lönsam anläggning. Med vissa justeringar i processen i form av återcirkulering av överskottsgaser skulle dessutom utbytet av drivmedel kunna höjas ytterligare. iv

7 Årsresultat 10 8 [mkr/år] % kalkylränta 10 % kalkylränta 15 % kalkylränta 0 11,50 kr/liter 12,50 kr/liter 13,50 kr/liter konsumentpriset på diesel Figur 1. FT-anläggningens årliga resultat förbättras kraftigt vid ett högre dieselpris. Värt att notera är att stora mängder ånga kan produceras i båda processerna. I FTanläggningen innebär detta att ungefär hälften av den mängd processånga som i dagsläget produceras via förbränning av biogasen skulle kunna ersättas. För ÉCLAIRS-anläggningen är det möjligt att ersätta hela denna ångproduktion. Beträffande den senare processen är dock den stora mängden konsumerad elektricitet en faktor som gör alternativet mindre attraktivt. Tabell 2. Det finns vissa oklarheter kring behovet av särskild rening av biogasen. ämne/ämnesgrupp status för reningsbehov FischerTropsch ÉCLAIRS koldioxid OK OK syrgas och kvävgas OK OK metylsiloxaner gasanalyser fordras gasanalyser fordras svavelföreningar gasanalyser fordras OK (?) kväveföreningar OK OK (?) halogenerade kolväten gasanalyser fordras gasanalyser fordras tyngre kolväten i form av tjära gasanalyser fordras gasanalyser fordras partiklar, alkalimetaller, bly, koppar gasanalyser fordras gasanalyser fordras Katalysatorn i FT-syntesen är ytterst känslig för ett flertal spårämnen. Beträffande ÉCLAIRS-processen har inga uppgifter kunnat hittas om tillåtna maximala koncentrationer av spårämnen, men då processen inte involverar några steg innehållandes katalysatorer är den troligtvis inte alls lika känslig som FT-processen. Biogas har en annan sammansättning än fossilgas vilken är den normala råvaran vid dagens GTL-anläggningar. Detta innebär att det för biogas kan krävas utökad gasrening. Utöver beräkningar på utbyten och ekonomisk lönsamhet för anläggningarna har därför även ett eventuellt behov av utökad gasrening undersökts. Slutsatser från dessa litteraturstudier samt en egen analys av biogasen med avseende på ett antal organiska svavel- och kväveföreningar framgår av Tabell 2. Biogasens innehåll av CO 2, O 2, N 2 samt organiska kväveföreningar bedöms ligga på godkända nivåer (viss osäkerhet kring de maximalt tillåtna nivåerna av kväveföreningar för ÉCLAIRSprocessen). Tyvärr kunde inte halten organiska svavelföreningar analyseras med alla befintliga reningssteg inkopplade i samband med denna rapport. Detta kräver fortsatta studier. Innan en slutgiltig bedömning av det totala reningsbehovet kan göras krävs dessutom noggranna analyser av biogasen med avseende på metylsiloxaner, halogenerade kolväten, tjära, partiklar, alkalimetaller samt tungmetallerna bly och koppar. v

8 Innehållsförteckning Produktion av syntetisk diesel från biogas vid Domsjö Fabriker 1 Inledning BAKGRUND PROBLEMSTÄLLNING SYFTE PROJEKTMÅL AVGRÄNSNINGAR Metod och utförande Teori: Biogas ANAEROB NEDBRYTNING AV ORGANISKT MATERIAL BIOGASENS SAMMANSÄTTNING GASRENING Teori: Syntetisk bensin- och dieselproduktion från metan FT-PROCESSEN Steg 1: Omvandling av metan till syntesgas Steg 2: FT-syntes Steg 3: Upparbetning av FT-produkter ÉCLAIRS-PROCESSEN Steg 1: Omvandling av metan till acetylen Steg 2: Absorption av acetylen Steg 3: Hydrogenering av acetylen till eten Steg 4: Oligomerisering av eten Förutsättningar vid Domsjö Fabriker BIOLOGISK AVLOPPSRENING ÅNGPRODUKTION Beräkningar ENERGI- OCH MASSBALANS FT-process inklusive ångreformering och slurry-reaktor ÉCLAIRS-process med acetylenframställning via Hüls EKONOMISK KALKYL FÖR FISCHERTROPSCH-ANLÄGGNINGEN Investeringskostnad Driftskostnad, återbetalningstid och internränta Produktionskostnad vid olika kalkylräntor Årsresultat och kapitalvärde Resultat ANALYS AV BIOGASEN DE TVÅ PROCESSERNAS UTBYTEN OCH VERKNINGSGRADER FT-ANLÄGGNINGENS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Diskussion vi

9 8.1 VAL AV PROCESSLÖSNINGAR FischerTropsch-processen ÉCLAIRS-processen EKONOMISKA ASPEKTER ÖVRIGT Slutsatser Framtida arbete Referenser Förkortningar Appendix 1 Appendix 2 Appendix 3 Processchema inklusive energi- och massbalans för FT och ÉCLAIRS Granskning av kommersiella GTL-processer M. Hägglund (2006) Analysrapport: Biogasanalys vid Norrmejerier och Domsjö Fabriker M. Hägglund (2006) vii

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Produktion av syntetisk diesel från biogas vid Domsjö Fabriker Förnyelsebara drivmedel Olja är en fossil naturtillgång och vi har numera insett att det inom en snar framtid kan komma att råda brist på olja. Vi kan redan se tendenser till höjda bensin- och dieselpriser, något som kommer att bli allt tydligare ju mindre olja som återstår. Samtidigt blir allmänheten alltmer medveten om fossila bränslens påverkan på klimatet av den ökande växthuseffekten. Vidare har EU-länderna enligt Kyoto-protokollet tagit på sig att fram till år 2010 ha minskat utsläppen av växthusgaser med sammanlagt åtta procent jämfört med 1990 års utsläppsnivå. 1 Kort sagt har många faktorer bidragit till att satsningar på förnyelsebara bränslen blir allt fler och alltmer omfattande. Etanol är idag det mest använda biodrivmedlet i Sverige. En etanolinblandning i bensin på upp till % är fullt möjligt i vanliga bensinmotorer utan några som helst modifikationer av motor eller bränslesystem. Dock är det i Sverige i dagsläget inte tillåtet att blanda in mer än 5 % etanol i bensin till vanliga bensinmotorer (procentsatsen kan komma att höjas inom en snar framtid). I Sverige är den största inblandningen 85 % och för att köra bilen på detta bränsle, så kallat E85, krävs smärre justeringar av tändning och bränsleinsprutning samt byte av känsliga komponenter i bränslesystemet. Bilen skall även vara registreringsbesiktigad för etanoldrift. Även förvärmning av bränslet under vinterhalvåret kan vara nödvändigt för att undvika kallstartsproblem. Dock löser oftast motorvärmare dessa problem. Vid sidan av etanol finns också RME (rapsmetylester), fordonsgas, metanol och DME (dimetyleter). RME är en vegetabilisk olja framställd ur raps och kan användas i vanliga dieselmotorer. Fordonsgas består i Sverige av fossilgas, biogas eller av en kombination av de båda. I fallet biogas, som framställs genom anaerob bakteriell nerbrytning av organiskt material, måste den först renas så att den blir nästintill fri från oönskade föroreningar och samtidigt når en metanhalt över 95 %. Svensk biogasproduktion sker idag på kommunala reningsverk, deponier samt vid vissa biologiska reningsanläggningar inom industrin. Fordonsgasen har den nackdelen att drivmedlet är i gasfas och därför kräver särskild infrastruktur och bränslesystem i bilen. Metanol används inte i någon större utsträckning idag och har vissa nackdelar med bland annat korrosionsproblem och problem vid låginblandning i bensin. Dock kan man efter smärre modifikationer av tändning och insprutning på liknande sätt som för etanol, köra bilar på bränslet M85 (85 % metanol och 15 % bensin). DME är liksom fordonsgasen en gas vid atmosfärstryck (flytande vid ca 6 bar) och kräver därför särskilda trycktankar. Dock är DME ett ypperligt bränsle för dieselmotorer eftersom det är renare än diesel och dessutom har ett högre cetantal. Bland annat Volvo har satsat på DME som drivmedel i lastbilar. På senare år har ett nygammalt förnyelsebart drivmedel fått en nytändning syntetisk diesel framställd via FischerTropsch-syntes (FT). Syntesen gör det möjligt att framställa diesel från en mängd olika källor såsom fossilgas, stenkol och biomassa. Hittills har den syntetiska dieseln varit ett fossilt bränsle då den framställts från fossilgas och stenkol, men idag är den även högaktuell i diskussionerna kring de nya förnyelsebara drivmedlen. Anledningen är förgasningstekniken som växer fram. Tanken är att i framtiden kunna förgasa biomassa och syntetisera den uppkomna biosyntesgasen till drivmedel i en FT-reaktor. Detta skulle innebära ett förnyelsebart drivmedel i form av diesel med mycket låga halter av föroreningar och högt cetantal. Alternativt kan man syntetisera biosyntesgasen till etanol, metanol eller via metanol 1 Minskningen gäller växthusgaserna CO 2, CH 4, N 2 O, SF 6, flourerade kolväten (HFC-föreningar) samt perfluorerade kolväten (PFC-föreningar) och slutnivån beräknas som ett genomsnitt över åren

11 till DME. Orsaken till att FT-diesel idag inte produceras från förgasning av biomassa är tekniska hinder i form av många oönskade föroreningar i syntesgasen och därmed alltför stora kostnader vid gasreningen. Berörda företag Företaget FramTidsbränslen, som är beställare av examensarbetet, marknadsför och levererar Paradiesel, en blandning av syntetisk diesel framställd ur fossilgas och biodiesel (ca 5 %). Bränslet är fritt från svavel och har mycket låga halter av aromater vilket sammantaget innebär en låg giftighet och lägre utsläpp av bland annat kväveoxider och små partiklar. Vid sidan av försäljningen av Paradiesel har företaget bland annat bidragit med sina kunskaper i en förstudie kring byggandet av en pilotanläggning för syntetisk dieselproduktion i Sundsvall [32]. Domsjö Fabriker är beläget i Örnsköldsvik och producerar dissolving- och pappersmassa för vidare tillverkning av exempelvis viskostråd, korvskinn och förtjockningsmedel respektive skriv- och smörpapper. I fabrikens biologiska reningsanläggning bildas biogas vid den anaeroba nedbrytningen. Denna biogas eldas idag i en kombinerad olje- och biogaspanna och ger på så sätt upphov till ånga. När ångbehovet är litet kan biogasen bli överflödig och flammas då av. Övik Energis verksamhet innefattar bland annat distribution av fjärrvärme, el och bredband i Örnsköldsviks tätort. Företaget ägs av Örnsköldsviks kommun och har nyligen köpt upp barkpanna, olje- och biogaspanna samt mottrycksturbin av Domsjö Fabriker. Detta för att säkerställa leveranserna av värme till fjärrvärmenätet. Övik Energi har även planer på att bygga ett kraftvärmeverk i anslutning till Domsjö Fabriker. Biogasen på Domsjö Fabriker Biogasproduktionen på Domsjö Fabriker uppgår till ungefär Nm³ per dygn (ca 7,25 MW). Detta gör fabriken till den enskilt klart största biogasproducenten i Norrland. Det har gjorts studier angående huruvida biogasen är lämplig att använda till framställning av fordonsgas istället för att elda i panna [31]. Detta skulle innebära krav på ytterligare gasrening samt investeringar i lagringstankar, trailer, kompressorer och luktutrustning. Ett stort problem är dock den i Norrland ytterst sparsamma infrastrukturen för gasformiga drivmedel. I Örnsköldsviks närområde finns idag varken tankställen eller gasfordon. I dagsläget eldas som tidigare nämnts biogasen i en kombinerad olje- och biogaspanna vilken ägs av Övik Energi. Företaget har i dagsläget avtal med Domsjö Fabriker om leverans av biogas. Det har spekulerats i att olje- och biogaspannan inte har så lång livstid kvar och detta i kombination med ett nytt kraftvärmeverk skulle kanske inom kort öppna upp för en alternativ användning av biogasen [33]. 1.2 Problemställning Vid kontakter mellan FramTidsbränslen och Domsjö Fabriker har idén att kunna framställa syntetisk diesel ur biogasen uppkommit. Eftersom biogas liksom fossilgas till största delen består av metan, skulle en liknande typ av processlösning som idag används vid framställning av FT-diesel från fossilgas kunna användas. Den syntetiska dieseln skulle alltså vara förnyelsebar eftersom råvaran är biogas och den skulle dessutom, till skillnad från fordonsgas, kunna användas i befintlig infrastruktur. Den stora skillnaden mot dagens kommersiella FT-anläggningar med fossilgas som råvara, är att mängden framställd diesel från Domsjö Fabrikers biogas skulle vara i storleksordningen tusen gånger mindre. Med tanke på de stora investeringskostnaderna som vanligtvis 2

12 förknippas med denna typ av anläggningar, kan detta medföra problem att få det hela att gå ihop ekonomiskt. Idén till detta examensarbete öppnar för många intressanta möjligheter såsom en mindre oljeberoende Örnsköldsviksregion, renare luft och mindre fossila utsläpp. Samtidigt finns många frågetecken som måste rätas ut. Finns det överhuvudtaget någon lämplig teknik tillgänglig? Kan det bli ekonomiskt lönsamt? Är de berörda företagen intresserade? 1.3 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka om biogasen vid Domsjö Fabriker är lämplig för tillverkning av syntetisk diesel. Detta skall göras på ett sådant sätt att rapporten kan fungera som underlag för vidare utredningar om frågan skulle aktualiseras ytterligare i framtiden. 1.4 Projektmål Målet med projektet är att presentera en lämplig processlösning för produktion av syntetisk diesel via FT-syntes vid Domsjö Fabriker. Denna processlösning skall innefatta stegen gasrening, framställning av syntesgas, FT-syntes samt upparbetning; det vill säga hela processkedjan från den idag befintliga biogasen till färdig dieselprodukt. Sannolikt innebär valet av processlösning att en lämplig leverantör av processutrustning kan presenteras. För att rapporten i framtiden skall kunna fungera som underlag för fortsatta utredningar om uppförandet av en FT-anläggning vid Domsjö Fabriker skall tekniska och ekonomiska beräkningar baserade på den valda processlösningen samt Domsjö Fabrikers specifika förutsättningar presenteras. Vidare skall om möjligt en specifikation på biogasens sammansättning inklusive möjliga spårämnen tas fram. Förslag på lämplig gasrening, energioch massbalans för processen samt kalkyl med investerings- och produktionskostnader är några av de saker som skall ingå i rapporten. 1.5 Avgränsningar Det finns många olika processlösningar att välja mellan för att framställa FT-produkter från metangas. Arbetet har dock avgränsats till att i första hand innefatta undersökning av de processer och tekniker som i dagsläget är kommersiellt tillgängliga. Detta innebär att det kan finnas ytterligare tekniker, som är i utvecklingsskedet och ytterst lovande just för småskalig bensin- eller dieselproduktion, men som i denna rapport förbisetts. Om man ser till processen i sin helhet går det att få fram lite olika slutprodukter beroende på hur man kör processen och hur man upparbetar de erhållna produkterna. I denna rapport är alla processval och beräkningar gjorda med syfte att maximera utbytet av direkt användbara drivmedel i form av högcetanig diesel alternativt högoktanig bensin. 3

13 2 Metod och utförande Arbetet inleddes med en omfattande litteraturstudie inom området för produktion av flytande syntetiska drivmedel från metangas, så kallad GTL 2 -teknik. Detta innefattade bland annat olika tekniker för gasrening, omvandling av metan till syntesgas, FT-syntes samt upparbetning av slutprodukter. Samtidigt som litteraturstudien gjordes kunde stora delar av teoriavsnittet färdigställas. Efterhand utvidgades sökandet på teknisk information till att specifikt behandla de olika processer som idag förekommer för kommersiellt bruk. Detta syftade till att få en bra uppfattning om vilka processalternativ som finns att välja på samt i vilka sammanhang respektive alternativ bör väljas. Materialet om kommersiella aktörer och processer sammanställdes sedan till dokumentet Granskning av kommersiella GTL-processer, som återfinns i appendix 2. Utifrån de inledande studierna gjordes sedan en bedömning av vilken typ av process som borde vara lämpligast för en GTL-anläggning vid Domsjö Fabriker. Valet av FT-process föll på ett inledande ångreformeringssteg och ett efterföljande lågtemperatursyntessteg med järnbaserad katalysator i slurry-reaktor. Dessutom bestämdes att ännu en process, den relativt nya och obeprövade ÉCLAIRS-processen, skulle undersökas närmare. Efter en mer ingående studie av de två aktuella processerna, inklusive granskning av patenthandlingar, ritades lämpliga flödesscheman upp i dataprogrammet AutoCad. Med temperaturer, tryck samt diverse utbyten baserade på litteraturvärden, beräknade värden och i undantagsfall antagna värden gjordes därefter energiberäkningar på processgaserna i dataprogrammet FactSage. I samma dataprogram kunde dessutom jämviktsberäkningar göras vid behov. Erhållna resultat ritades in i flödesschemat, som därmed även representerar en komplett energi- och massbalans (återfinns i appendix 1). För att kunna presentera en ekonomisk kalkyl på de två anläggningarna togs kontakt med vissa intressanta aktörer. Så småningom kunde därmed uppskattningar på den totala investeringskostnaden för en anläggning i aktuell storlek erhållas, och med utgångspunkt från dessa gjordes beräkningar på produktionskostnader och ekonomisk avkastning. De studerade GTL-processerna arbetar alla med fossilgas som råvara. Även om biogas i många avseenden påminner om fossilgas, ansågs det viktigt att identifiera eventuella faktorer unika för biogas som skulle kunna påverka en GTL-process negativt. Särskilt FT-syntesen är mycket känslig för ytterst låga halter av vissa spårämnen. Då litteraturstudier visade att koncentrationen av olika spårämnen i biogas varierar kraftigt beroende på vilket material som bryts ner, ansågs en analys av biogasen vid Domsjö Fabriker vara nödvändig. Parallellt med övrigt arbete skedde alltså en studie med avseende på gasanalyser vilket resulterade i betydelsefull information som lades till rapportens teoridel. Även offerter på lämpliga analyser togs in, men då de flesta av dessa var alltför dyra kunde de inte genomföras. En enklare typ av analys med avseende på fem stycken spårämnen kunde dock finansieras och genomföras. De viktigaste resultaten från denna analys presenteras i resultatdelen medan den fullständiga analysrapporten återfinns i appendix 3. 2 GTL = Gas-to-Liquid 4

14 3 Teori: Biogas 3.1 Anaerob nedbrytning av organiskt material Anaerob nedbrytning av organiskt material är en process som förekommer både spontant ute i naturen och kontrollerat av människan i vårt samhälle. I naturen sker detta exempelvis på sjöbottnar, torvmossar och avfallsupplag. På senare tid har vi lärt oss att använda oss av tekniken för att exempelvis rena avloppsvatten eller bryta ned hushållsavfall. Processen innebär att bakterier bryter ned det organiska materialet under syrefria förhållanden i en reaktor vilket resulterar i en kontinuerlig gasproduktion. Gasen som bildas kallas för biogas och består av i huvudsak metan, CH 4, (55-75 vol-%) och koldioxid, CO 2, (25-45 vol-%) [24]. Metoden har blivit vanligt förekommande tack vare en energisnål process baserad på relativt enkel teknologi. Biogasproduktion sker idag vid kommunala och industriella avloppsreningsanläggningar, deponier (så kallad deponigas) samt vid anläggningar för rötning av hushållsavfall, slaktavfall, gödsel etc. Det totala utbytet av biogas samt metanhalten varierar kraftigt beroende på vilket typ av avfall som bryts ned såväl som enskilda processparametrar. På grund av dess höga metanhalt är biogas en mycket energirik gas med ett effektivt värmevärde (LHV 3 ) på MJ/Nm³ [24]. Detta faktum i kombination med att den är förnyelsebar har gjort att biogasen på senare tid fått mycket uppmärksamhet i form av ett intressant koldioxidneutralt bränsle. Ofta eldas biogasen i syftet att skapa värme alternativt värme i kombination med elektricitet, men i vissa länder (däribland Sverige) har det även blivit allt vanligare att gasen renas och uppgraderas till en högre metanhalt för att därefter kunna användas som drivmedel i gasbilar. Processparametrar Aktiviteten hos de metanbildande bakterierna beror kraftigt på omgivningens temperatur, ph-värde, alkalinitet samt eventuell förekomst av hämmande ämnen i avfallet. Vidare har uppehållstiden i reaktorn en stor inverkan på processens totala utbyte. Beträffande temperaturen kan anaerobisk nedbrytning ske med hjälp av tre olika bakterietyper i temperaturintervallen C, C respektive C [24]. En låg temperatur medför långsam nedbrytning med krav på längre uppehållstider och större reaktorer. Detta medför att det inte är så vanligt med processer i det lägsta temperaturintervallet. Med ökad temperatur ökar nedbrytningshastigheten tills att en maximal metanproduktion nås vid C [24]. Ännu högre metanproduktion kan fås vid ungefär 55 C [24]. För att bibehålla en hög metanproduktion bör ph-värdet hållas mellan 6,5 och 7,5 [24]. Ämnen som verkar hämmande på den anaeroba processen inkluderar alltför höga koncentrationer av ammoniak, tungmetaller, sulfider och vissa katjoner (Na +, K +, Ca ++ ). 3.2 Biogasens sammansättning Rå biogas består liksom rå fossilgas till största delen av metan. För båda dessa gaser kan metanhalten variera kraftigt, men eftersom biogas till skillnad mot fossilgas även innehåller stora mängder koldioxid har biogas generellt ett lägre värmevärde (se Tabell 3.1). Rå fossilgas kan i undantagsfall innehålla koldioxid, men i allmänhet innehåller den istället mindre 3 LHV = Lower Heating Value (det effektiva värmevärdet anger den mängd energi som frigörs vid fullständig förbränning till koldioxid och vattenånga) 5

15 mängder etan, propan och butan samt varierande halter kvävgas. Fossilgasen renas på allt utom de lätta kolvätena innan den distribueras. Tabell 3.1. Rå biogas har generellt ett lägre värmevärde än rå fossilgas på grund av en högre koldioxidhalt (tabellen visar på typiska sammansättningar och lokala avvikelser från dessa kan förekomma). biogas fossilgas metan, CH vol-% vol-% koldioxid, CO vol-% - etan, C 2 H 6-6 vol-% propan, C 3 H 8-3 vol-% butan, C 4 H 10-1 vol-% kvävgas, N vol-% LHV MJ/Nm³ MJ/Nm³ Förutom metan och koldioxid är biogasen som produceras vid anaerob nedbrytning oftast mättad med vattenånga. Det är även vanligt att den innehåller mindre mängder svavelväte (vätesulfid), H 2 S, ( ppm) och ammoniak, NH 3, (0-500 ppm) [24]. Dessutom kan man i gasen hitta fasta partiklar samt små koncentrationer vätgas, kolmonoxid, kvävgas och syrgas. De två sistnämnda förekommer ibland i exempelvis deponigas och är då ett tecken på att det läcker in luft då gasen samlas in. Biogas kan också innehålla varierande mängder merkaptaner (svavelföreningar), metylsiloxaner (kiselföreningar) samt halogenerade kolväten (främst klor men även fluor) beroende på typ av avfall och processförhållanden [24]. I Tabell 3.2 framgår vika ämnen som kan återfinnas i biogas samt sannolika koncentrationer av respektive ämnen. Tabell 3.2. Biogas består i huvudsak av metan och koldioxid men kan även innehålla en mängd spårämnen [24]. ämne koncentration huvudbeståndsdelar: metan, CH vol-% koldioxid, CO vol-% vattenånga, H 2 O mättad gas (39,7 g/m³ vid 35 C) svavelväte, H 2 S ppm ammoniak, NH ppm spårämnen: vätgas, H 2 kolmonoxid, CO kvävgas, N 2 syrgas, O 2 merkaptaner (-SH) ppm metylsiloxaner a 0-25 mg/m³ [27] halogenerade kolväten (-Cl, -F) b mg/m³ Cl, mg/m³ F [27] fasta partiklar a Förekommer främst i deponigas samt i gas från biologisk avloppsrening. b Förekommer främst i deponigas samt i gas från biologisk avloppsrening. Biogasens sammansättning kommer till stor del att bero på vilket typ av avfall som bryts ned. Detta innebär att deponigas och biogas producerad via rening av avloppsvatten ofta har 6

16 många olika spårämnen då dessa anaeroba reningsanläggningar får ta emot en mängd olika material, däribland kemikalier. I dessa gaser är till exempel halogenerade kolväten vanligt förekommande med ett ursprung i exempelvis klorinerade lösningsmedel [27]. Biogas med detta ursprung kan även innehålla organiska kiselföreningar i form av metylsiloxaner. Dessa har sitt ursprung i en omfattande industriell användning av PDMS 4, som i slutänden ansamlas på deponier och i avloppsvatten [27]. Beträffande svavelvätehalten är den oftast betydligt lägre i deponigas än i biogas från avloppsrening. Generellt gäller att ämnen som finns i det ursprungliga avfallet även kan återfinnas i den producerade biogasen, om än i förändrad form. Analys av biogas Vid biogasanläggningar är det vanligt med regelbundna mätningar av åtminstone metanhalt och svavelvätehalt i gasen. Detta kan göras kontinuerligt med fast mätutrustning online eller med bärbar utrustning vid fasta tidpunkter. Metan och svavelväte anses oftast som de viktigaste ämnena att ha koll på då metanhalten bestämmer gasens värmevärde och svavelväte är extremt giftigt vid läckage till omgivningen. Om man vill ha ännu bättre koll på vad biogasen innehåller är det vanligt att ta så kallade påsprov och skicka iväg dessa på extern analys. En grundanalys av dessa påsprover är relativt billig och omfattar vanligtvis ämnen enligt Tabell 3.3. I tabellen framgår även vilka detektionsgränser som är möjliga att uppnå för respektive ämne. Många av ovan nämnda spårämnen såsom ammoniak, merkaptaner, metylsiloxaner och halogenerade kolväten kräver annan analysutrustning och denna utökade analys av påsprov blir därmed betydligt dyrare. Tabell 3.3. Grundanalys av ett påsprov biogas med ungefärliga detektionsgränser. ämne metan, CH 4 koldioxid, CO 2 vattenånga, H 2 O svavelväte, H 2 S vätgas, H 2 kolmonoxid, CO kvävgas, N 2 syrgas, O 2 detektionsgräns 5 ppm 5 ppm 2000 ppm 100 ppm 100 ppm 5 ppm 5 ppm 5 ppm Ett alternativ till att skicka iväg påsprov på extern analys kan vara att köpa så kallade reagensrör (se Figur 3.1) och göra analysen själv. Detta är små förseglade glasrör innehållandes ämnesspecifika reagenskristaller som ändrar färg längs en graderad skala om gasen innehåller det avsedda ämnet. Vid mätning bryter man av båda ändarna på röret, monterar ena änden på en för ändamålet avsedd pump och kopplar andra änden till exempelvis ett påsprov med biogas. Därefter pumpar man en bestämd mängd gas genom röret och läser av den uppmätta koncentrationen på skalan. Reagensrör är ett relativt billigt sätt att analysera spårämnen i biogas och finns att köpa för exempelvis svavelväte, ammoniak, merkaptaner och halogenerade kolväten. Rören säljs i tiopack och går inte att återanvända. För de flesta ämnen finns det flera rör med olika detektionsintervaller att välja mellan. Detta innebär att man redan från början bör ha en ungefärlig uppfattning om koncentrationens storlek för att kunna välja rätt rör. 4 PDMS = polydimetylsiloxan 7

17 Figur 3.1. Med ämnesselektiva reagensrör kan man påvisa små halter av exempelvis ammoniak i biogasen. Utöver ovan nämnda analyser kan man även tänka sig att analysera kondensat från biogasen. Här kan spårämnen påträffas som därmed även finns i biogasen. Denna typ av analys ger dock inga värden på de exakta koncentrationerna utan enbart en indikation på vad som kan finnas i gasen. 3.3 Gasrening I många fall måste biogasen behandlas innan den kan nyttjas som energigas. Detta gäller i första hand rening från svavelväte samt avlägsnande av vatten och koldioxid, men man kan även vara tvungen att rena gasen från andra ämnen. Kraven på gasrening skiljer sig kraftigt åt beroende på hur gasen skall nyttjas. Det är exempelvis mycket högre krav på gassammansättningen om biogasen skall användas som fordonsgas jämfört med om den skall eldas i en ångpanna. I det senare fallet är de enda rekommendationerna att kondensera ut och avlägsna vatten samt reducera koncentrationen svavelväte till under 1000 ppm [25]. Rening från svavelväte görs för att minska utsläpp av svaveloxider (SO 2 och SO 3 ) som bildas vid förbränning och för att undvika korrosionsproblem om svaveloxiderna skulle bilda kraftigt korrosiv vätesulfit (H 2 SO 3 ) vid reaktion med vatten [25]. Ytterligare en anledning för att ta bort svavelväte är att gasen är mycket giftig vid ytterst låga koncentrationer (5 ppm), vilka lätt kan uppnås vid okontrollerat läckage till omgivningen. Enligt svensk standard för nyttjande av biogas som fordonsgas måste gasen först och främst uppgraderas till en metanhalt på ca 97 vol-% [26]. Detta görs genom att avlägsna det mesta av koldioxiden vilket höjer gasens värmevärde. Övriga volymprocent kommer därmed att bestå av koldioxid samt eventuellt luft i form av syrgas och kvävgas, där den totala syrgashalten av säkerhetsskäl inte får överstiga 1 vol-% [26]. Vidare måste gasen renas på svavelväte (<23 mg/nm³ 15 ppm), ammoniak (<20 mg/nm³ 26 ppm) samt vatten (<32 mg/nm³ 40 ppm) för att undvika problem med korrosion inuti motorn. Höga halter av kväveföreningar kan vid förbränning skapa korrosionsproblem på ett liknande sätt som svavelföreningar (se ovan). Alltför höga halter vatten i fordonsgasen kan också leda till isproppar vintertid. Slutligen måste gasen även renas från partiklar då dessa annars kan orsaka mekaniskt slitage [25]. Vid all typ av förbränning kan biogas ibland behöva renas med avseende på ytterligare ämnen. Ett exempel på detta är rening från halogenerade kolväten. Dessa ämnen kan vid höga koncentrationer i biogasen ge upphov till många oönskade effekter vid förbränning såsom förstörande av avgaskatalysatorer i bilar, korrosionsproblem vid bildandet av väteklorid (HCl, saltsyra) och vätefluorid (HF) samt mycket giftiga utsläpp vid bildandet av PAH 5, dioxiner och furaner [27]. Ett annat exempel är rening från metylsiloxaner. Dessa kiselföreningar frigör vid förbränning kisel, vilket i sin tur kan reagera med syre och bilda hårda, millimetertjocka avlagringar [27]. Detta kan skapa stora problem då avlagringarna exempelvis sätter sig i en värmeväxlare med kraftigt försämrad värmeöverföring som följd. Vidare kan kisel helt förstöra katalysatorer medan avlagringar i förbränningsmotorer försämrar kompressionen och verkningsgraden [27]. 5 PAH = Polycyclic Aromatic Hydrocarbons (polycykliska aromatiska kolväten) 8

18 Utöver redan nämnda reningsbehov krävs ännu noggrannare rening om biogasen skall användas som råvara vid syntetisk dieselproduktion via FT-syntes. Den främsta orsaken till detta är katalysatorn i syntessteget som är ytterst känslig mot svavel, kväve (ej i form av kvävgas), halogenerade kolväten, tyngre kolväten i form av tjära, partiklar samt alkalimetaller och tungmetallerna bly och koppar. Dessa uppgifter är dock framtagna med avseende på syntesgas framställd via biomassaförgasning och det är oklart om exempelvis alkalimetaller och tyngre kolväten i form av tjära överhuvudtaget existerar i biogas. De reningsmetoder som finns att tillgå kan ofta avlägsna flera av tidigare diskuterade ämnen i samma steg. Metoderna kan delas in i fysikaliska/kemiska samt biologiska metoder, där de fysikaliska/kemiska är vanligast förekommande. Exempel på fysikaliska/kemiska reningsmetoder är absorption i lösningsmedel, adsorption på aktivt kol eller i molekylsikt, membranseparation samt kondensation. På senare tid har även biologiska reningsmetoder fått en hel del uppmärksamhet tack vare lägre drift- och underhållskostnader samtidigt som de är minst lika effektiva [27]. Andra fördelar med biologisk rening är att den inte kräver någon katalysator samt att den inte producerar några sekundära föroreningsflöden som måste tas om hand. Nedan presenteras vanligt förekommande reningsmetoder uppdelade på respektive ämne/ämnesgrupp. Koldioxid Det finns i dagsläget fyra kommersiella metoder för att ta bort koldioxid ur biogas, alla av typen fysikalisk/kemisk rening: vattenabsorption, absorption i polyetylenglykol (Selexol), adsorption i molekylsikt (så kallad PSA 6 ) samt membranseparation. Vattenabsorption i vattenskrubber bygger på den fysikaliska egenskapen att koldioxid har en högre löslighet i vatten än vad metan har [25]. I praktiken leder man in biogas under tryck i botten på en absorptionskolonn samtidigt som vatten sprutas ut i kolonnens övre del. När gasen därefter strömmar uppåt kommer koldioxid att lösas i vattnet. Även svavelväte kommer att lösas i vattnet vilket leder till ytterligare en positiv effekt i en minskad svavelvätehalt. Den i vattnet absorberade koldioxiden (och svavelvätet) kan återigen frigöras via trycksänkning alternativt genom att strippa vattnet mot luft. Det senare innebär att man enligt samma princip som i absorptionskolonnen låter luft strömma mot vattnet i en liknande kolonn. Då frigörs koldioxiden tack vare högre löslighet i luft, vilket därmed möjliggör återcirkulering av vattnet. Vid höga halter svavelväte bör dock inte strippning mot luft användas då detta kan resultera i en problematisk förekomst av elementärt svavel i vattnet. Finns det god tillgång på billigt vatten är det bästa alternativet att inte regenerera och återcirkulera vattnet. Absorption av koldioxid i polyetylenglykol fungerar på samma sätt som vattenabsorption med den skillnaden att koldioxid har högre löslighet i polyetylenglykol än i vatten [25]. Denna mer effektiva absorption möjliggör mindre mängder absorptionslösning. Polyetylenglykol säljs bland annat under varunamnet Selexol, som förutom koldioxid även effektivt avlägsnar vatten, svavelföreningar, halogenerade kolväten, siloxaner mm [27]. Skrubbning med Selexol innebär alltid krav på regenerering och återcirkulering. Vid regenereringen bör man dock strippa mot ånga eller inert gas istället för luft på grund av risk för bildandet av elementärt svavel. Luft kan användas endast om man redan tagit bort svavelväte i ett tidigare steg. PSA-processen kallas även för molekylsikt då gaserna separeras tack vare skillnad i molekylstorlek [25]. Utrustningen består vanligtvis av fyra parallella kärl fyllda med adsorptionsmaterial i form av zeoliter. Genom att alternerande hålla ett högt och ett lågt tryck (adsorption respektive regenerering) i kärlen kan man rena biogasen på både koldioxid och 6 PSA = Pressure Swing Adsorption 9

19 vattenånga. Genom att byta adsorptionsmaterial och/eller ändra tryckförhållandena kan PSA användas för att adsorbera även andra molekyler. Membranseparation kan ske vid högt alternativt lågt tryck [25]. Vid högtrycksseparation (36 bar) inleder man med att ta bort halogenerade kolväten samt svavelväte med hjälp av aktivt kol. Därefter låter man gasen passera över ett membran av cellulosaacetat som släpper igenom små polära molekyler såsom koldioxid, vattenånga och eventuellt kvarvarande svavelväte. Lågtrycksseparation kan utföras vid atmosfärstryck och innebär att gasen passerar över ett membran med en absorptionslösning (natriumhydroxid eller Coral) strömmandes i motsatt riktning på andra sidan. Detta medför att de molekyler som kan passera genom membranet (koldioxid och svavelväte) absorberas av lösningen på ett väldigt effektivt sätt. Metoden har utvecklats speciellt för uppgradering av biogas och har låga konstruktionskostnader då den arbetar vid atmosfärstryck. Natriumhydroxid kan inte regenereras medan Coral regenereras med avseende på svavelväte genom uppvärmning och med avseende på koldioxid med hjälp av en aminlösning. Syrgas och kvävgas Syrgas och kvävgas kan tas bort ur biogasen med PSA vid låg temperatur alternativt med membranteknik. Detta kan dock kosta mycket pengar och det är därför bättre med förebyggande åtgärder där man säkerställer att ingen luft läcker in i systemet [25]. Metylsiloxaner Det existerar idag ingen standardmetod för att rena biogas från siloxaner. De metoder som används industriellt är i allmänhet baserade på fysikalisk/kemisk rening i form av adsorption på aktivt kol alternativt i molekylsikt eller absorption i exempelvis Selexol (se koldioxid ovan) [27]. Svavelföreningar Då det gäller svavelföreningar i biogas är det främst förekomst av svavelväte (H 2 S) som måste beaktas. Här existerar en mängd kommersiella metoder varav de flesta är fysikaliska/kemiska. Det finns dock även biologiska metoder där mikroorganismer oxiderar svavelväte till främst elementärt svavel men även sulfater under stökiometrisk syretillförsel [25]. Eftersom mikroorganismerna är ständigt närvarande vid den anaeroba nedbrytningen är det enda man behöver göra att tillföra begränsad mängd luft alternativt syrgas till reaktortanken. Detta är den enklaste av alla reningsmetoder och reducerar svavelvätehalten med 95 % till mindre än 50 ppm. Av de fysikaliska/kemiska reningsmetoderna är absorption och adsorption de vanligaste [27]. Exempelvis reduceras vattenabsorption och absorption med Selexol förutom koldioxidhalten även svavelvätehalten (Selexol avlägsnar även merkaptaner, CS 2 och COS). Eftersom svavelväte har en ännu högre löslighet än koldioxid kan dessa absorptionstekniker även användas för selektivt avlägsnande av svavelväte. Detta har dock hittills inte nått någon kommersiell användning på grund av ett högre pris jämfört med andra svavelreningsmetoder. Vid tillsats av natriumhydroxid (NaOH) till vattnet i en vattenskrubber tillkommer en kemisk absorption av svavelväte vilket förbättrar reningen [25]. Förutom den fysikaliska processen då svavelvätet löser sig i vattnet reagerar nu också natriumhydroxiden med svavelväte och bildar dinatriumsulfid (Na 2 S) eller natriumvätesulfid (NaHS). Denna effektivare rening möjliggör en lägre förbrukning av absorptionslösningen. Dock går det inte att regenerera lösningen vilket innebär att stora mängder kontaminerat vatten hela tiden måste tas om hand. Vid adsorptionsrening fångas svavelväte upp på ett material med stor yta. Detta material kan exempelvis bestå av aktivt kol impregnerat med kaliumjodid; vilket fungerar som en katalysator då svavelväte, i närvaro av luft, reagerar till elementärt svavel (adsorberas på 10

20 kolet) samt vatten. [25]. Ett annat vanligt adsorptionsmaterial är små pellets av trä eller rödlera täckta med ett lager järnoxid, vilket leder till att järn reagerar med svavelväte till saltet järnsulfid (FeS). Pelleten kan därefter lätt regenereras genom att oxidera järnsulfiden med luft. Samma rening kan åstadkommas genom att tillsätta järn i form av järnklorid. Detta ger dock betydligt högre driftskostnader då järnet inte kan regenereras. På grund av de extrema renhetskraven i FT-anläggningar räcker i dessa fall ingen av de ovan nämnda metoderna till för att ta bort tillräckligt mycket svavel. I stället får man använda sig av en tvåstegsprocess vid C där i princip allt svavel bildar H 2 S i det inledande hydrogeneringssteget följt av absorption av H 2 S i en bädd bestående av zinkoxid [30]. Det inledande steget medför att totala koncentrationen svavelföreningar förutom H 2 S och COS sjunker under 1 ppb under tillsats av vätgas. Absorptionssteget tar sedan bort H 2 S och eventuell förekomst av COS till en totalhalt svavel på ppb beroende på driftförhållanden. Uppgifter gör gällande att den totala svavelhalten bör vara lägre än ca 25 ppm i den ingående gasen vid absorption i ZnO-bädd [11]. Denna reningsmetod tar på liknande sätt även bort klorerade kolväten [30]. Detta genom en inledande hydrogenering till HCl varvid vätekloriden därefter absorberas av zinkoxidbädden. I hydrogeneringssteget kan även vätecyanid (HCN) bilda ammoniak (NH 3 ), som är lättare att avlägsna i efterföljande rening [18]. Kväveföreningar Som tidigare nämnts kan HCN bilda NH 3 vid hydrogenering i tvåstegsprocessen för svavelrening. Det är dock oklart i vilken omfattning dessa kväveföreningar absorberas i den efterföljande zinkoxidbädden. Ammoniak kan även avlägsnas genom absorption i vattenskrubber alternativt adsorption på aktivt kol (även vätecyanid adsorberas) [18]. Halogenerade kolväten Metoderna för att avlägsna halogenerade kolväten påminner mycket om reningsmetoderna för svavelväte med främst fysikaliska/kemiska metoder såsom absorption, adsorption (aktivt kol och molekylsikt), membranseparation och kondensation [27]. Den idag vanligaste metoden är adsorption på aktivt kol i trycksatta rörväxlare. I växlaren adsorberas de större halogenerade molekylerna medan mindre molekyler såsom metan, koldioxid, kvävgas och syrgas kan passera rakt igenom [25]. Rörväxlaren regenereras därefter genom att hetta upp kolet till 200 C med avdunstning av de adsorberade molekylerna som följd. Tyngre kolväten i form av tjära I syfte att rena syntesgas framställd via biomassaförgasning nämns framförallt absorption som ett bra alternativ för att avlägsna tjäror. Förutom traditionella våtskrubbers har det holländska forskningsinstitutet ECN nyligen tagit fram en egen skrubberteknik vid namn OLGA, som kännetecknas av en organisk tvättolja och en inloppstemperatur på över 300 C [18]. Tekniken ska vara speciellt bra för att uppnå de särskilda renhetskraven som ställs i samband med FT-syntes. Tjärorna absorberas i tvättoljan, som därefter regenereras genom att strippas mot exempelvis luft. De borttvättade tjärorna destrueras sedan i förgasaren eller i lämplig brännkammare. Partiklar, alkalimetaller, bly och koppar Partiklar kan relativt enkelt avlägsnas i en våtskrubber, cyklonseparator alternativt genom att låta gasen passera ett filter [8]. Vid nerkylning av syntesgas från biomassaförgasning kondenserar alkalimetaller samt tungmetallerna bly och koppar ut på partiklar och kan därmed avlägsnas exempelvis i en vattenskrubber [18]. Dock kan man få problem med högtemeperaturkorrossion när alkalimetallerna kondenseras ut och fastnar på heta metallytor. 11

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Vad är framtiden inom gasuppgradering?

Vad är framtiden inom gasuppgradering? Vad är framtiden inom gasuppgradering? 2010-10-13 Vad är det som bestämmer hur framtiden skall gestalta sig? Det är en intressant filosofisk fråga generellt!...men hur ser det ut för gasuppgradering? Två

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott 090421 Tomas Johansson Dåtidens soptipp - Dagens deponi Globalt 10 000-tals deponier Rymmer många års samlande av organiskt material

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Grön energi till kraft och processindustrier

Grön energi till kraft och processindustrier Grön energi till kraft och processindustrier gör avfall till kassako! MISSION: BiogasÖst, Västerås Rolf Ljunggren, 6:e maj 2010 Cortus AB strävar efter att bli en internationellt ledande aktör inom industriell

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus

Skånes Energiting 2011-06-09. Leif Persson, Terracastus Skånes Energiting 2011-06-09 Leif Persson, Terracastus NSR NSR:s och dess ägarkommuner ägarkommuner Betjänar 6 kommuner 236 000 invånare och industri NSR:s biogasstrategi Skapa affärs- och miljönytta

Läs mer

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år

VOLVO GASLASTBIL. Från koncept till verklighet på bara tre år VOLVO GASLASTBIL Från koncept till verklighet på bara tre år UPP TILL 80% LÄGRE CO 2 - UTSLÄPP MED METANDIESELTEKNIK Volvo Lastvagnar är första tillverkare att genomföra kommersiella fältprov med metandieselteknik

Läs mer

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?

Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Status for opgraderingsteknologier

Status for opgraderingsteknologier Status for opgraderingsteknologier Tobias Persson 2013-05-13 Vad innebär uppgradering av biogas Öka energiinnehållet Ta bort föroreningar Ta bort vatten Uppgradering Agenda 1. Existerande uppgraderingsanläggningar

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB

BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB BioDME Varför? Hur? När? Alternativa bränslen för tunga fordon Seminarium Visby, 5 juli 2011 Ingvar Landälv, CTO, Chemrec AB Tre nyckeltal vid utveckling av teknik för Alternativa bränslen 1.CO2 reduktionspotential

Läs mer

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering Karine Arrhenius, Ulrika Johansson, Marcus Vestergren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Temadag: FoU Biogas från avfall och slam Stockholm, 2012-02-07 Substrat SGC Projekt Rötning Uppgradering Reningsverksslam

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar

KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN. Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar KOSTNADER FÖR ATT MINSKA TRANSPORTSEKTORNS KLIMATPÅVERKAN Jämförelse av olika biodrivmedel, råvaror och produktionsvägar Denna rapport sammanfattar resultaten från forskningsrapporten Utvärdering av produktionskostnader

Läs mer

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet

Biogas och bioetanol ger. Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol ger många möjligheterm Ulrika Welander Avd. för f r bioenergi Växjö Universitet och bioetanol Grunderna för f r processerna Potential Sammanfattning Vad är r biogas? Metan (55-75%), koldioxid,

Läs mer

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016 GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna 25-26 maj 2016 Produktion av förnyelsebar biogas genom förgasning av skogsråvara Distribution av producerad biogas

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

Mätning av gaskvalitet

Mätning av gaskvalitet Mätning av gaskvalitet Bo Winberg Gasdagarna 2012 Varför ska vi mäta gaskvalitet? Varför ska vi mäta gaskvalitet? - Vid köp och försäljning av gas Varför ska vi mäta gaskvalitet? - Vid köp och försäljning

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

Övningar Homogena Jämvikter

Övningar Homogena Jämvikter Övningar Homogena Jämvikter 1 Tiocyanatjoner, SCN -, och järn(iii)joner, Fe 3+, reagerar med varandra enligt formeln SCN - + Fe 3+ FeSCN + färglös svagt gul röd Vid ett försök sätter man en liten mängd

Läs mer

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB

Neova/Vapo. Syntetdiesel Stefan Östlund Neova AB Neova/Vapo Syntetdiesel 18.11.2008 Stefan Östlund Neova AB Råsjö Torv (Hudiksvall), grundat 1982 och SÅBI (Jönköping), grundat 1964 I bioenergibranchen sedan 70 talet Råsjö Torv + SÅBI = Neova 2006 Ägare

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Rent vatten idag och i framtiden

Rent vatten idag och i framtiden Biogas i Sundsvall Rent vatten idag och i framtiden Micael Löfqvist Vd Övergripande gå igenom: MittSverige Vatten AB Ska VA-huvudmännen syssla med Biogas / Fordonsgas? Mål och resursplan 2011 (MRP) Sundsvalls

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk

Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk. En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk Kolmonoxidutsläpp från ett förbränningskraftverk En rapport over studiebesök vid Oriketo förbränningskraftverk David Sandqvist, Mia Klavér, Toni Aaltonen, Anton Lindholm 5/7/2010 Syfte Förbränningsprocesser

Läs mer

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas

Läs mer

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Energigaserna i Sverige Anders Mathiasson, Energigas Sverige Mer energigas till industrin Energigaserna ökar konkurrenskraften TWh 15 12 9 6 3 0 Gasol Naturgas Olja Energigas Olja Energigas År 2010 År

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO

SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS BIOGASSEMINARIUM 11 MAJ 2012 ENERGIKONTORET, REGIONFÖRBUNDET ÖREBRO JOHAN WESTMAN PÖYRY SWEDPOWER GÖTEBORG SMÅSKALIG UPPGRADERING OCH FÖRÄDLING AV BIOGAS:

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Rapport SGC 142. Utvärdering av uppgraderingstekniker för biogas

Rapport SGC 142. Utvärdering av uppgraderingstekniker för biogas Rapport SGC 142 Utvärdering av uppgraderingstekniker för biogas Svenskt Gastekniskt Center November 2003 Margareta Persson Lunds Tekniska Högskola Rapport SGC 142 ISSN 1102-7371 ISRN SGC-R--142-SE SGC:s

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09

Vätgas i fordon. Namn: Erik Johansson. Klass: TE14B. Datum: 2015-03-09 Vätgas i fordon Namn: Erik Johansson Klass: TE14B Datum: 2015-03-09 Abstract In this report you will find more about the use of hydrogen in cars and airplanes and how hydrogen is most commonly created

Läs mer

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB

Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB Yttrande S, MP, V Kommunstyrelsen Ärende 2.2.14 2015-11-18 Yttrande angående Ägardirektiv till Göteborg Energi AB Göteborg Energis satsningar på biogas är lyckade ur klimatsynpunkt. Världen står inför

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Uppgradering krav, tekniker och kostnader

Uppgradering krav, tekniker och kostnader Uppgradering krav, tekniker och kostnader SGC s verksamhet SGC är energigasbranschens utvecklingsorgan med uppgift att samordna gastekniskt utvecklingsarbete på uppdrag av industriparter, svensk gasindustri

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG?

SHIPPING AND MARINE TECHNOLOGY MARITIME ENVIRONMENT. Hur miljövänligt är LNG? Hur miljövänligt är LNG? Innehåll Utsläpp vid förbränning Miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Framtida möjligheter - inblandning av biogas? Miljöpåverkan vid förbränning Utsläpp av koldioxid Utsläpp

Läs mer

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.

Förvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon. Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16

Läs mer

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone: Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv uppgradering av biogas vid användning i traktorer

Energi- och kostnadseffektiv uppgradering av biogas vid användning i traktorer Energi- och kostnadseffektiv uppgradering av biogas vid användning i traktorer Projektet Syfte Undersöka om det är ekonomiskt och energimässigt lönsamt att traktorer använder biogas med lägre metanhalt

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Inläsningsblad, organisk kemi

Inläsningsblad, organisk kemi Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning Denna vägledning beskriver hur man ska beräkna minskade utsläpp av växthusgaser i ansökningar till Klimatklivet. Växthusgasutsläpp vid utvinning,

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Lars Mårtensson, Miljöchef Volvo Lastvagnar AB Maria Blechingberg, Miljöcontroller Göteborg Energi AB Några få grader gör stor skillnad Förbränning

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet

Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper

Läs mer

Gasdagarna oktober 2010 Stenungsund

Gasdagarna oktober 2010 Stenungsund Gasdagarna 20-21 oktober 2010 Stenungsund Kemiföretagen i Stenungsund Här tillverkas Polyetenplast; PVC-plast; Tensider; Industrikemikalier; Biodiesel; kraftkabel, vattenrör golvmattor, fönsterkarmar hygienprodukter,

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri

Kapitel 3. Stökiometri Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon

Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon Minskat koldioxidutsläpp med naturgasdrivna fordon liij ]Swede Gas AB 1989 FORSKNING UTVECKLING PEMONSTRATION MINSKAT KOLDIOXIDUTSLAPP MED NATURGASDRIVNA FORDON STOCKHOLM 1989-07-03 VATTENFALL SMÅSKALIG

Läs mer

Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige

Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige Vilken framtid har gasbilarna? Magnus Bertilsson PR & Kommunikation, Volkswagen Sverige Volkswagens strategi för drivlinor och bränslen Förnybara Elektricitet blue-e-motion e-tron twindrive SunFuel, biogas

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning

Exempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten

Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Biodrivmedel i Sverige varför sådant genomslag?? Ann Segerborg-Fick Energimyndigheten Bioethanol expansion in Sweden year 2001 2005 300 000 250 000 200 000 150 000 Total RME-volym Total etanol-volym 100

Läs mer