Projektspecifikation Gör jämlikt - gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner

Transkript

1 Tjänsteskrivelse Handläggare: Cecilia Ljung FHN Folkhälsonämnden Projektspecifikation Gör jämlikt - gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner Sammanfattning År 2014 har innefattat en process där begreppen jämlik och jämställd hälsa har diskuterats, fördjupats och problematiseras gällande Karlskoga och Degerfors. Utgångspunkten för detta är nomineringen till årets folkhälsokommun 2013, där kommunernas tvärsektoriella folkhälsoarbete lyfts fram som välorganiserat, starkt förankrat, målinriktat och med jämlik hälsa i sikte. Nomineringen till årets förebyggande kommun 2013 belyser samverkan mellan Karlskoga och Degerfors som en förebild för ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Dessa nomineringar är viktiga förutsättningar för arbetet med att ta fram en projektspecifikation för jämlik hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner, Gör jämlikt gör skillnad! Diskussioner och beslut om fokusering på jämlik och jämställd hälsa har ägt rum inom ramen för kommunernas tvärsektoriella nätverk för förtroendevalda, folkhälsonämndens utskott samt i folkhälsonämnden, likväl som inom nätverk på tjänstemannanivå. Ledamöterna och tjänstemännen har uttryckt att de ser behov av att utveckla kommunernas arbete för en mer jämlik och jämställd hälsa. Den politiska dialogen under året har lett till framtagande av en projektspecifikation som processats genom tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda. För att legitimera arbetet i Karlskoga och Degerfors som ett övergripande utvecklingsarbete, föreslår tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda och folkhälsonämndens utskott att projektspecifikationen ska godkännas i kommunfullmäktige i Degerfors respektive Karlskoga kommuner. Folkhälsonämnden är med utgångspunkt från sitt reglemente, ansvarig för fortsatt arbete med att fullgöra och ansvara för Gör jämlikt gör skillnad. Beslutsunderlag Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 28 november 2014 Projektspecifikation, Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner Protokoll från folkhälsonämndens utskott den 12 november Folkhälsonämndens protokoll den 11 juni c:\users\aey\desktop\tjänsteskrivelse projektspecifikation gör jämlikt - gör skillnad! karlskoga och degerfors kommuner.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 2 (10) Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 21 maj 2014 Protokoll från folkhälsonämndens utskott den 14 maj Protokoll från tvärsektoriellt nätverk den 25 april Protokoll från folkhälsonämndens utskott den 12 februari Bakgrund År 2013 tilldelades Karlskoga och Degerfors pris till årets folkhälsorespektive årets förebyggande kommun. Utgångspunkten för detta är nomineringen till årets folkhälsokommun 2013, där kommunernas tvärsektoriella folkhälsoarbete lyfts fram som välorganiserat, starkt förankrat, målinriktat och med jämlik hälsa i sikte. Nomineringen till årets förebyggande kommun 2013 belyser samverkan mellan Karlskoga och Degerfors som en förebild för ett framgångsrikt och långsiktigt förebyggande arbete. Dessa nomineringar är viktiga förutsättningar för arbetet med att ta fram en projektspecifikation för jämlik hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner, Gör jämlikt gör skillnad! Varför minska skillnader? Befolkningens hälsa är en viktig kommunal och regional utvecklingsfråga som bygger på sociala bestämningsfaktorer och är därför en fråga för hela samhället. I WHO, Världshälsoorganisationens rapport "Closing the gap in a generation " beskrivs den sociala ojämlikheten som nyckelfaktorn bakom ohälsa. Ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, trygghet och social hållbarhet. I ett samhälle med små skillnader och liten segregation är alla invånares hälsa bättre. Motsatt finns otrygghet, oro och ohälsa i ett samhälle med stora skillnader. 1 Rapporten Nationell strategi för Sverige, som behandlade hur Sverige ska gå från tillväxt till välstånd. Där konstateras att fokus på den sociala hållbarheten krävs, för att få välståndet att växa. Med utgångspunkt från WHO:s rapport Closing the gap framhävs behovet av att fokusera på folkhälsoarbetet. En förutsättning för minskade skillnader i hälsa är att arbetet får genomslag i alla politikområden. Detta stärker på sikt också ett lands ekonomi, arbetskraft och sammanhållning, samt minskar segregationen. Hälsa uppmärksammas därför allt mer som ett mål, men också som ett medel för social hållbarhet. 2 Folkhälsopolitisk plattform Karlskoga och Degerfors har sedan 2003 en gemensam nämnd som fullgör och ansvarar för Karlskoga och Degerfors uppgifter avseende folkhälsofrågor och barnkonventionsfrågor. Folkhälsonämnden arbetar för förverkligandet av kommunernas politiska mål inom dessa områden. Fokusering på jämlikhet och jämställdhetsarbete är en del i arbetet med att förverkliga mål och budget Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, delrapport Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, delrapport 2014

3 3 (10) Folkhälsonämnden bidrar till en god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Barn och unga i Karlskoga och Degerfors har jämlika och jämställda uppväxtvillkor med skälig levnadsstandard. Dessa mål är övergripande för arbetet med Gör jämlikt gör skillnad. Målen bygger på kommunövergripande mål med medborgar- /brukarperspektiv samt hållbar utveckling/utvecklingsperspektiv. Folkhälsonämnden har även formulerat målen utifrån Degerfors kommuns övergripande mål. Att Karlskogas mål lyfts fram och prioriteras i detta beror på att Karlskoga är värdkommun för den gemensamma folkhälsonämnden. Karlskoga och Degerfors har en gemensam plattform för utvecklingen av arbetet med god, jämlik och jämställd hälsa, med utgångspunkt från den kommungemensamma folkhälsopolitiskapolicyn som beslutats av respektive kommunfullmäktige. Policyn bygger på kommunernas respektive visioner att Karlskoga och Degerfors strävar mot ett hållbart samhälle som säger ja till nytänkande, mångfald och handling år 2020 och Det lokala folkhälsoarbetet bygger på lokala folkhälsoavtal med Örebro läns landsting som lyfter fram arbetet med jämlik hälsa och social hållbarhet. Med utgångspunkt från det regionala arbetet har jämlikhetsfrågan stärkts i Karlskoga och Degerfors sedan I tjänsteskrivelsen till folkhälsonämnden i juni 2014 som innebar ett beslut om att ta fram en projektspecifikation, FHN , beskrevs jämlik hälsa ur ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Den tjänsteskrivelsen beskriver ett nuläge och är i sig en viktig bakgrund till projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. Sammanfattningsvis kan man säga att det genomsnittliga hälsoläget i Sverige har blivit allt bättre. Samtidigt står det klart att skillnaden i hälsa mellan olika befolkningsgrupper inte minskat. Tvärtom har hälsogapet mellan olika sociala grupper ökat sedan 1980-talet. Därför finns det behov av att ta ytterligare ett steg framåt! Det är dags att agera för social hållbarhet och jämlikhet i hälsa! Utgångspunkt för Karlskoga och Degerfors arbete med jämlik och jämställd hälsa Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterade år 2013 fem rekommendationer och 23 åtgärder som kommuner, landsting och regioner kan arbeta med för att stärka den sociala hållbarheten och minska skillnaderna i hälsa. Vilka åtgärder som omsätts i handling och hur detta genomförs är upp till varje organisation att avgöra. De lokala behoven styr vad som bör fokuseras på för att minska skillnader i hälsa. Karlskoga och Degerfors har påbörjat utvecklingen för en socialt hållbar utveckling och jämlikhet i hälsa med utgångspunkt från rekommendationerna och åtgärderna. Detta synliggörs i

4 4 (10) projektspecifikationen Gör jämlikt gör skillnad. Inspiration har även hämtats från arbete i Malmö Malmökomissionen och Göteborgs stad. Förslag på fortsatt arbete i Karlskoga och Degerfors utgår SKL:s rapport, samt överensstämmer med kommunernas respektive mål och budget. Följande tre prioriteringar är en förutsättning för kommande arbete: Ge alla barn en bra start i livet Ge alla förutsättningar till egen försörjning Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen För att kunna uppnå rekommendationerna ovan krävs att jämlikhet är integrerad i all politik och ordinarie styrning och ledning, samt att problem mäts och analyseras och att effekterna av olika åtgärder bedöms. Stor kompetens och pågående arbete ska utvecklas av en gemensam samlad bild Det finns idag en stor lokal och regional kunskap för att utveckla Karlskoga och Degerfors i riktning för en jämlik och socialt hållbar regiondel. Kunskapen bygger både på praktisk erfarenhet och på forskning. Kunskapen är i dagsläget inte samlad och kan därför inte användas på bästa sätt för att göra skillnad i praktiken. Målet med arbetet är att ge en första samlad bild av livsvillkor och hälsa för att kommunerna som geografiskt område ska kunna rikta insatserna där de bäst behövs. Idag finns även många pågående arbeten för att påverka och förbättra för invånarnas hälsa i Karlskoga och Degerfors. Detta är en viktig grund för att kunna utveckla arbetet för ökad jämlikhet och jämställdhet i hälsa. När förarbete (förstudie) och program med tillhörande förslag på insatser är framtagna är det dags att bryta trenden mot ökade hälsoskillnader genom många små förändringar och förbättringar. Då krävs modet att välja bort det som görs idag, men som har liten eller motsatt effekt och vad som prioriteras förmycket, likaväl som att vi ska lyfta fram det som görs bra och slutligen vad man kan lära av varandra. Med en samlad bild finns förutsättningar för att insatser samstämmer med behov hos invånare. Beskrivning av ärendet Folkhälsonämnden beslutade den 11 juni 2014 att ta fram förslag till en projektspecifikation för Karlskoga och Degerfors arbete för en jämlik hälsa och social hållbarhet, FHN Enligt beslut ska förslaget på projektspecifikationen presenteras för folkhälsonämnden för godkännande vid nämndsammanträde i december Därefter expedieras projektspecifikationen för beslut i kommunfullmäktige i Degerfors respektive Karlskoga kommuner. Ärendets gång under året är uppbyggt från dialoger, synpunkter och beslut från tvärsektoriella nätverksmöten mellan förtroendevalda, folkhälsonämndens utskott samt respektive tjänstemannanätverk under

5 5 (10) Varje mötestillfälle har banat väg för utveckling i en så kallad snöbollsmetod. För att kunna följa processen inleds med en beskrivning av de olika politiska- respektive tjänstemannaforumen. En kort beskrivning av nätverken följer här: Utskott för folkhälsa är bildat av folkhälsonämnden i Karlskoga och Degerfors kommuner som en del i nämndens reglemente och hänger tydligt samman med lokalt avtal om folkhälsoarbete. Utskottet består av folkhälsonämndens presidium samt ledamöter från nämnden för folkhälsa vid Örebro läns landsting. Tvärsektoriellt nätverk mellan förtroendevalda med utvalda ledamöter från Karlskoga och Degerfors samtliga nämnder och styrelser. Ledamöterna bjuds in att delta genom folkhälsonämnden per mandatperiod. Samtliga politiker är utvalda genom beslut från respektive nämnd och styrelse som en del i ordinarie uppdrag. Utökat utskott utgår från utskottet, men är som namnet utgör är det en utvidgning med att även inkludera demokratiskt valda ledamöter från Örebro läns idrottsförbund och SISU idrottsutbildarna (ÖLIF) samt Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF), samt tvärsektoriellt nätverk mellan förtroendevalda från Karlskoga och Degerfors. Tvärsektoriellt nätverk mellan tjänstemän med utvalda tjänstemän från Karlskoga och Degerfors samtliga förvaltningar. Tjänstemannarepresentationen väljs av respektive förvaltningschef. Nätverket fungerar som beredande organ till tvärsektoriellt nätverk mellan förtroendevalda. Västermöte är ett nätverk för tjänstemän som har Karlskoga och Degerfors folkhälsoarbete inom uppdraget. Västermötet knyter samman olika organisationer som har en tydlig koppling till avtal om lokalt folkhälsoarbete. Västermötet fungerar även som beredande organ till utskott. En kort beskrivning av mötesprocessen 2014 och resultat/beslut följer här: Den 12 februari 2014 processades jämlik hälsa i Karlskoga och Degerfors inom forumet utökat utskott. Detta resulterade i ett uppdrag att fortsätta arbetet med att ta fram ett underlag för hur de politiska diskussionerna kan verkställas. Den 21 mars 2014 diskuterades frågan på tvärsektoriellt nätverk för tjänstemän om hur vi tar oss an den politiska utmaningen och utveckla kommunernas jämlika hälsa. Slutsatsen av diskussionen vara att det är viktigt att arbeta mot samma mål och jobba långsiktigt. Det är i kommunerna problemen och effekterna av den ojämlika hälsan landar så därför finns det ett stort kommunalt värde, förutom det rent mänskliga värdet, att kommunerna jobbar för en mer jämlik och jämställd hälsa. Den 25 april 2014 genomfördes tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda. Resultatet av diskussionen om jämlik hälsa ledde till ett beslut om att arbetet med jämlik hälsa ska genomföras.

6 6 (10) Folkhälsonämnden är utgångspunkten för det fortsatta arbetet och där föreslås även besluta om förslag till en projektspecifikation som beskriver hur arbetet ska läggas upp. Projektspecifikationen behöver sedan beslutas i kommunfullmäktige i respektive kommun för att legitimera arbetet. Den 14 maj återkopplades vårens process till folkhälsonämndens utskott. Där beslutades att gå vidare med arbetet med utgångspunkt från vårens process. Ett förslag till projektspecifikation beslutades att tas fram till höstens utökade utskott. Den 11 juni beslutade folkhälsonämnden att ett arbetsunderlag till projektspecifikation för Karlskogas och Degerfors kommuners jämlika arbete skulle tas fram för beredning och godkännande i folkhälsonämnden i december 2014, efter dialog i utökat utskott. För att därefter skickas för beslut till Karlskoga och Degerfors fullmäktigeförsamlingar. Den 24 september genomfördes västermöte för Karlskoga och Degerfors. Där utsågs en arbetsgrupp för att fördjupa arbetet i projektspecifikationen och för att gemensamt ta fram underlag till en projektspecifikation som lyfter in samtliga aktörer i det lokala folkhälsoarbetet, både med tydlig koppling till lokalt avtal om folkhälsoarbete och andra viktiga aktörer. För att bredda arbetet bjöds Svenska kyrkan i Karlskoga in i processen. Den 3 oktober genomfördes tvärsektoriellt nätverk mellan förtroendevalda. Där diskuterades kommunernas framtida arbete med en jämlik och jämställd hälsa, med utgångspunkt från arbetet som genomförts på Sveriges kommuner och landsting Gör jämlikt gör skillnad. Mötet resulterade i en samstämmighet och beslut i kommande ärendegång, där folkhälsonämnden bereder och tar godkänner förslag på projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa i december Arbetsunderlaget projektspecifikation för en jämlik och jämställd hälsa expedieras sedan till Degerfors och Karlskoga kommuner som underlag för beslut i kommunernas respektive fullmäktigeförsamling. Ett beslut om att ta fram en projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa och social hållbarhet innebär en tydlig prioritering. Detta förväntas leda till en förstärkning av den socialt hållbara utvecklingen för kommunerna över tid. Den 17 oktober genomfördes konferensen Equal health, som var ett första led i arbetet med att förankra arbetet med jämlik hälsa. Folkhälsokonferensen Equal health är en del i Karlskoga och Degerfors målinriktade folkhälsoarbete, med jämlik och jämställd hälsa och socialt hållbar utveckling i fokus. Konferensen byggde på de fem rekommendationer som tagits fram inom samarbetet för SKL:s arbete Gör jämlikt gör skillnad. Dagen syftade dels till att fungera som kunskapsförstärkning, men även att börja insamlingen av åsikter på hur kommunerna ska prioritera för att öka jämlikhet i hälsa.

7 7 (10) Den 12 november diskuterades och processades arbetsunderlag till projektspecifikation på sammanträde med utökat utskott. De demokratiskt valda ledamöterna från kommun, landsting och ÖLIF/ÖLBF godkände arbetsunderlaget med kompletterande synpunkter. Synpunkterna implementerades i projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. En projektspecifikation har sammanställts, med utgångspunkt från nämnda sammanträden. Projektiden föreslås sträcka sig under en treårsperiod för att samla kompetens inom projektet Gör jämlikt gör skillnad Karlskoga och Degerfors Därefter ska resultat och förslag på insatser implementeras i ordinarie arbete. För förtroendevalda innebär det ett ansvar för att säkerställa att jämlik och jämställd hälsa är en prioriterad faktor vid beslut. För chefer och ledare innebär det att skapa organisatoriska förutsättningar för medarbetare att tillämpa jämlikhet i hälsa inom sina verksamheter. Detta för att kommunerna ska ha förutsättning att kunna göra jämlikt för att göra skillnad för invånarna. Överväganden Med utgångspunkt från samtliga politiska sammanträden samt de olika tvärsektoriella nätverksdialogerna mellan tjänstemän som genomförts under året, syns en samstämmighet och vilja i att fokusera och tydliggöra kommunernas arbete för ökad jämlikhet och jämställdhet. Utan undantag instämmer samtliga involverade ledamöter och tjänstemän in i att det är en viktig fråga för kommunernas utvecklingsarbete. Processen har inneburit ett gemensamt ställningstagande att fortsätta samverkan för att göra jämlikt, för att göra skillnad. Arbetet ska ledas av Degerfors och Karlskogas gemensamma folkhälsonämnd, enligt förslag från de politiska sammanträdena. Utgångspunkt för arbetet ska vara projektspecifikation Gör jämlikt gör skillnad. Tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda poängterar i ett beslut vikten av att planen är en del av ordinarie styrning och ledning och ska därför beslutas av Karlskogas och Degerfors respektive fullmäktigeförsamling för att gälla kommunerna som geografiskt område. Projektspecifikationen utgår från en samverkan mellan Degerfors och Karlskoga och gemensamma beröringspunkter. För att kunna fortsätta en gemensam process krävs att både Karlskogas och Degerfors kommunfullmäktige godkänner projektspecifikationen. Konsekvensbeskrivning Ett utvecklingsarbete för jämlika och jämställda Karlskoga och Degerfors är ett viktigt led i kommunens arbete för att nå kommunernas respektive visioner som båda visar på en strävan mot en hållbar utveckling. Det är framförallt den sociala dimensionen som stärks i första skedet, men det finns samband även med ekonomisk och ekologisk hållbarhet då dessa är perspektiv som hänger samman i en enhet.

8 8 (10) Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut 1. Folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige i Degerfors att godkänna projektspecifikationen Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner 2. Folkhälsonämnden föreslår kommunfullmäktige i Karlskoga att godkänna projektspecifikationen Gör jämlikt gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner Ulrika Lundgren Förvaltningschef Cecilia Ljung Folkhälsostrateg Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning Expedieras till Kommunfullmäktige i Kommunfullmäktige i Degerfors Samtliga nämnder och styrelser

9 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Beslutsförslaget har Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Sociala/ kulturella en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Barn har rätt, är förkortningen på barnkonventionen. Genom fokusering på barn och unga i jämlik och jämställdhetsarbetet finns goda förutsättningar för att göra skillnad för barns bästa. Barnkonventionen och det lokala folkhälsoarbetet är nära sammanlänkat i kommunerna varför detta kommer lyftas in. Mänskliga rättigheter, för barn och vuxna är en viktig grundfaktor i arbetet med jämlik hälsa. Dialog och inflytande X Framtagande av projektplan har inneburit en tvärsektoriell dialog för att samla beredningsunderlag. Invånarnas synpunkter har enbart inhämtats från befintlig data som visar på att Karlskoga och Degerfors liksom regionen och Sverige har en ojämlikhet bland invånarna. För att få reda på vad invånarna vill utveckla kommer en dialog med invånare att involveras i fortsatt arbete för en jämlik och jämställd hälsa. Folkhälsa X Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är en god hälsa på lika villkor. En prioritering av jämlik och jämställd hälsa ligger helt i linje med nationell och lokal/regional folkhälsopolitik. Jämlikhet och social rättvisa X Syftet med planen och efterföljande arbete är att öka jämlikheten och minska skillnader i hälsa. Skillnader av social karaktär som kan avhjälpas är en viktig del i kommande arbete. Jämställdhet X Ojämställdhet mellan flickor, pojkar, kvinnor och män är en viktig aspekt i det kommande arbetet. Det finns nationell data som visar på en ojämlikhet mellan människor med olika utbildningsnivå och som ger tydliga skillnader som kan härledas till kön. Jämställdhetsaspekten är därför en inbyggd del i jämställdhetsarbetet. Kulturmiljö/kulturella omgivningar X En påverkan kan inte uteslutas, men heller inte fastslås. Miljörelaterad hälsa X En påverkan kan inte uteslutas, men heller inte fastslås. Ekologiska Avfall X

10 Bilaga Biologisk mångfald Energi Konsumtion X X X Transporter X Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen är en av de fem rekommendationerna i SKL:s arbete som Karlskoga och Degerfors tar fasta på. Det kan innebära en positiv effekt på de ekologiska aspekterna. Transporter i det lokala nära perspektivet kan exempelvis få en något positiv förändring. Vatten, luft och mark Ekonomiska Kommunens ekonomi X X Kostnadseffektivitet X Det har visat sig att jämlik hälsa är en viktig indikator för samhällsekonomin. Tillväxt X

11 FHN Handläggare: Cecilia Ljung, Folkhälsoförvaltningen 1 (22) PROJEKTSPECIFIKATION Gör jämlikt - gör skillnad! Karlskoga och Degerfors kommuner Projektansvarig:Ulrika Lundgren.. Projektledare:Cecilia Ljung... Tidsperiod: POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

12 2 (22) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Översikt Bakgrund till projektet Projektets syfte Projektmål Projektresultat Tid Intressentsituation Projektets omfattning Krav och förväntningar Avgränsningar Beskrivning av projektresultatet Projektstrategier Framgångsfaktorer Riskhantering och strategier Planer Arbetets innehåll Beroenden Tidplan Budget Projektorganisation Roller, ansvar och befogenheter Kommunikation och informationsspridning Kommunikationsplan Projektplats Ändringshantering Överlämning av projektresultatet och avslutning Överlämning av projektresultat Avslutning av projektet... 21

13 3 (22) 1 Översikt Bakgrunden beskriver förutsättningar för Karlskoga och Degerfors arbete för att utveckla en jämlik och jämställd hälsa. Kommunernas resa mot en jämlik hälsa har börjat. Nu är det dags att vidareutveckla det lokala arbetet utifrån synliga behov och nationellt utvecklingsarbete. 1.1 Bakgrund till projektet Sedan en lång tid tillbaka har det genomsnittliga hälsoläget i Sverige blivit allt bättre. Samtidigt står det klart att skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper har ökat. Gapet i hälsa har ökat mellan olika sociala grupper sedan 1980-talet. Därför finns behov av att ta ytterligare ett steg framåt! Det är dags att agera för social hållbarhet och jämlikhet i hälsa. Att minska skillnader i hälsa kan ses både som mål och som medel för en hållbar utveckling. Hälsofrämjande och förebyggande insatser ger en positiv påverkan på samhällsekonomin, miljö och klimat, trygghet och social sammanhållning. Samtidigt verkar dessa insatser positivt på människors hälsa. Därför ska vi göra jämlik för att göra skillnad! År 2013 tilldelades Karlskoga och Degerfors pris som årets folkhälsorespektive årets förebyggande kommuner. I nomineringarna lyfts kommunernas folkhälsoarbete fram som välorganiserat starkt förankrat folkhälsoarbete, målinriktat och med jämlik hälsa i sikte. Detta är utgångspunkten för arbetet med utveckla förutsättningarna för en jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner. Kommunerna fick priserna gemensamt och det visar att mindre kommuner kan bedriva ett framgångsrikt och långsiktigt folkhälsoarbete med utgångspunkt från samverkan. Detta genom en gemensam folkhälsonämnd, samverkansavtal med landstinget samt genom strategiskt arbete från lokalt till regionalt och nationell nivå. Karlskoga och Degerfors plattform för en jämlik hälsa Det övergripande målet för folkhälsopolitiken i Sverige samt i Karlskoga och Degerfors är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Folkhälsan är ett uttryck för hälsotillståndet hos befolkningen som helhet. En god folkhälsa förutsätter ett allmänt gott hälsoläge i befolkningen och att hälsan är jämlikt och jämställt fördelad inom befolkningen. Karlskoga och Degerfors har sedan 2003 en gemensam nämnd som fullgör och ansvarar för kommunernas uppgifter avseende folkhälsofrågor och barnkonventionsfrågor. Folkhälsonämnden arbetar för förverkligandet av kommunernas politiska mål inom dessa områden. Fokusering på jämlikhet och jämställdhetsarbete är en del i arbetet med att förverkliga mål och budget Folkhälsonämnden bidrar till en god och jämlik hälsa ur ett socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

14 4 (22) Barn och unga i Karlskoga och Degerfors har jämlika och jämställda uppväxtvillkor med skälig levnadsstandard. Dessa mål är övergripande för arbetet med Gör jämlikt gör skillnad. Målen bygger på kommunövergripande mål med medborgar- /brukarperspektiv samt hållbar utveckling/utvecklingsperspektiv. Folkhälsonämnden har även formulerat målen utifrån Degerfors kommuns övergripande mål. Att Karlskogas mål lyfts fram och prioriteras i detta beror på att Karlskoga är värdkommun för den gemensamma folkhälsonämnden. Den folkhälso- samt barn och ungdomsrättspolitiska plattformen är tydliggjord i kommungemensamma policyer. Folkhälsopolitisk policy är beslutad i kommunfullmäktige i Karlskoga (KF ) respektive kommunfullmäktige i Degerfors (KF ). Barn och ungdomspolitisk policy är fastställd 2012 (Karlskoga KF , samt Degerfors KF ). Dessa styrdokument är vägledande i det folkhälsopolitiska arbetet i kommunerna. Karlskoga och Degerfors kommuner har, i och med detta, en gemensam plattform som tydliggör den politiska viljeinriktningen och strategierna för det övergripande folkhälsoarbetet för kommunerna. Policyerna tydliggörs i kommunspecifika planer, Folkhälsopolitisk plan för Karlskoga (KF ) respektive Degerfors (KF ). Planerna har i sin tur koppling till mål och budget. Folkhälsopolitisk policy tydliggör Karlskoga och Degerfors strategier för att skapa förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Samtliga strategier är viktiga förutsättningar för att bygga upp arbetet för en jämlik hälsa och social hållbarhet. Utgå från vetenskap och kunskaper Öka medvetenhet och kompetens Ha ett långsiktigt perspektiv Genomföras i samverkan med övriga nämnder och förvaltningar, med delaktighet från befolkningen samt andra kommuner Vara strukturerat, följas upp och utvärderas Vara en del i den kommunala styrprocessen Utgå från hela befolkningen i den västra länsdelen, särkskilt beakta den ojämlika hälsan Arbeta med ständig förbättring Utgå från barnkonventionen Vision 2020 och 2022 Kommunernas respektive folkhälsoplan knyter an kommunernas respektive visioner. Med utgångspunkt från visionerna är Karlskoga och Degerfors kända för ett hållbart samhälle som säger ja till nytänkande, mångfald och handling år 2020 och Visionerna för Karlskoga respektive Degerfors kommuner är kommunernas respektive ledstjärnor

15 5 (22) för orterna som helhet. I visionerna finns följande punkter som är viktiga utifrån ett folkhälsoperspektiv. Karlskogas Vision : Förnyelse med kraft av traditionen Samverkan gör skillnad Stolthet inför det som är och varit Öppenhet inför det som kan bli. Degerfors Vision : Vi är attraktiva och uppmärksammade Vi tar ansvar för en trygg och hållbar framtid Vi åstadkommer en daglig service som överträffar förväntningarna Degerfors- kommunen som bli vald, om och om igen, av medborgare, företag och besökare Centrala begrepp för projektspecifikationen Det är viktigt att definiera vad centrala begrepp innebär i den egna organisationen. Det kan exempelvis göras med utgångspunkt i vedertagna definitioner. Här följer ett urval av definitioner. Hälsa kan uttryckas på många sätt. Världshälsoorganisationen (WHO) beskriver hälsa som något som måste erövras, inte bara ett tillstånd. Hälsa är mer en resurs än ett mål i sig som betonar sociala och personliga förutsättningar. Hälsa kan också definieras som att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav. 3 Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa mellan sociala grupper 4. Jämlikhet har sin grund i de mänskliga rättigheterna och grundlagen. Jämlikhet är nära besläktat med jämställdhet, mänskliga rättigheter, mångfald, social hållbarhet, integration, tillgänglighet, demokratiutveckling, folkhälsa, trygghet och områdesutveckling. 5 Jämställdhet innebär lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män, flickor och pojkar. Det är nödvändigt att denna grundläggande rättighet tillämpas effektivt på alla områden. 6 Skillnader i hälsa är påverkansbara skillnader som kan finnas i en eller flera av hälsans aspekter mellan kvinnor, män, pojkar och flickor eller ha samband med sociala och ekonomiska faktorer. 7 1 Karlskoga kommun (2010) Alfred Nobels Karlskoga VISION Degerfors kommun (2009) Vision 2022 för Degerfors kommunkoncern 3 Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013) 4 Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013) 5 Göra jämlikt är att göra skillnad. Vägledning för jämlik styrning och ledning. Sveriges kommuner och landsting (2011) 6 Den europeiska deklarationen för jämställdhet. Sveriges kommuner och landsting (2009)

16 6 (22) Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. 8 De mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter är viktiga grunddokument för arbetet. De framhäver alla människors lika värde. Förenta nationerna (FN) har slagit fast att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna är lika viktiga som de medborgerliga och politiska rättigheterna och att rättigheterna är odelbara. 9 Med utgångspunkt från de vedertagna definitionerna ovan, innebär jämlik hälsa att alla människor har samma rättigheter och lika värde och att påverkansbara faktorer som motverkar god hälsa ska förebyggas. En utgångspunkt för att öka jämlikheten i hälsa är att titta på de normer som ligger till grund för arbetet, öka medveteheten om, samt vilka villkor de spelar för kommunernas invånare. 10 Gör jämlikt gör skillnad, internationellt- och nationellt perspektiv Ur ett nationellt perspektiv har ett antal processer utvecklats under de senaste åren för att öka den jämlika hälsan. Dessa bygger på Världshälsoorganisationens (WHO) rapport Closing the Gap in a Generation: Health Equity Through Action in the Social Determinants of Health. I rapporten beskrev WHO sambandet mellan en befolknings hälsa och de grundläggande ekonomiska och sociala villkoren, och att nyckelfaktorn bakom ohälsa är den sociala ojämlikheten. Ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, trygghet och social hållbarhet. I ett samhälle med små skillnader och liten segregation är alla invånares hälsa bättre. Motsatt finns otrygghet, oro och ohälsa i ett samhälle med stora skillnader. 11 I rapporten Nationell strategi för Sverige, som behandlade hur Sverige ska gå från tillväxt till välstånd, konstateras att behovet är att fokusera mer på den sociala hållbarheten för att få välståndet att växa. Med utgångspunkt från WHO:s rapport Closing the gap framhävs behovet av att fokusera på folkhälsoarbetet. En förutsättning för minskade skillnader i hälsa är att arbetet får genomslag i alla politikområden. Detta stärker på sikt också ett lands ekonomi, arbetskraft och sammanhållning, samt 7 Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013) 8 Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013) 9 Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013) 10 Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013) 11 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, delrapport 2014

17 7 (22) minskar segregationen. Hälsa uppmärksammas därför allt mer som ett mål, men också som ett medel för social hållbarhet. 12 Den gemensamma ambitionen bland de processer som utvecklats för att påverka skillnader i hälsa och livsvillkor i Sverige ligger i linje med rapporten Closing the Gap som WHO, via en specialtillsatt kommission, publicerade Arbetet följdes 2010 av en brittisk rapport på samma tema som populärt kallas Marmotrapporten. I Sverige har utvecklingsarbeten genomförts av Malmö stad (Malmökomissionen), Västra Götalandsregionen, Östgötakomissionen samt Sveriges kommuner och landsting i arbetet Gör jämlikt gör skillnad. Dessutom har Göteborgs stad påbörjat ett arbete där man samlat ovanstående kompetens och använder detta i Göteborgs eget utvecklingsarbete för jämlik hälsa. Gör jämlikt gör skillnad, nationellt perspektiv Sveriges kommuner och landsting (SKL) ger i rapporten Gör jämlikt gör skillnad ut fem rekommendationer för att skapa social hållbarhet och minska skillnaderna i hälsa: Integrera jämlikhet i all politik och ordinarie styrning och ledning 2. Mät och analysera problemet och bedöm effekterna av olika åtgärder 3. Ge alla barn en bra start i livet 4. Ge alla förutsättningar till egen försörjning 5. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen Rekommendationerna är nära sammanflätade delar av en helhet som är beroende av varandra. De två första rekommendationerna är grundläggande för samtliga rekommendationer. Hur dessa rekommendationer kan omsättas i praktisk handling samt vad som behöver vårdas, bevaras och utvecklas kräver samråd och samsyn i landets kommuner. SKL:s rapport Gör jämlikt gör skillnad är ett huvuddokument för Karlskoga och Degerfors utvecklingsarbete för att göra jämlikt och göra skillnad. SKL och Folkhälsomyndigheten ansvarar gemensamt för mötesplatsen för social hållbarhet, ett forum där både Karlskoga och Degerfors är medlemmar. Genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidrar mötesplatsen till minskade hälsoskillnader och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Sverige står, enligt samling för social hållbarhet, inför stora påfrestningar inom ekonomi, miljö- och det sociala området. En åldrande befolkning, urbanisering, utarmning av glesbygden och skillnader i hälsa mellan olika grupper innebär stora utmaningar för samhället. För att klara detta krävs ett helhets- och livcykelperspektiv, från barns och ungas uppväxtvillkor, arbetsliv och 12 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, delrapport Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013)

18 8 (22) sysselsättning till äldres villkor. Det måste i sin tur inkludera ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. 14 Gör jämlikt gör skillnad, regionalt perspektiv Befolkningens hälsa är en viktig regional och kommunal utvecklingsfråga som bygger på sociala bestämningsfaktorer och är därför en fråga för hela samhället. Karlskoga och Degerfors har ett samverkansavtal med Örebro läns landsting angående det lokala folkhälsoarbetet. Avtalet bygger på den regionala folkhälsoplanen som lyfter fram god och jämlik hälsa som det övergripande målet för arbetet. I februari 2012 arrangerade Örebro läns landsting en konferens Social hållbarhet och jämlik hälsa där landsting, länets kommuner, bildningsförbund och idrottsförbund hade en gemensam utbildnings och utvecklingsdag. Inför konferensen togs ett gemensamt diskussionsunderlag fram som belyste social hållbarhet ur ett internationellt, nationellt och regionalt perspektiv. Förhoppningen var att ett regionalt utvecklingssamarbete för jämlik hälsa skulle påbörjas, likande arbetet i Västra Götalandsregionen. Då Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet i Örebro är viktiga samverkanspartners i fortsatt arbete i jämlik och jämställd hälsa är dessa också viktiga aktörer i fortsatt utvecklingsarbete. Från och med 1 januari 2015 bildas Region Örebro län, genom sammanslagning av Örebro läns landsting och Regionförbundet i Örebro. Kommunerna har även samverkat i ett utvecklingsarbete med verksamhetsnära forskning med Örebro Universitet med utgångspunkt från forskningsprojektet Kompetenta familjer. Det är en önskan att fortsätta samverkan även inom ramen för Gör jämlikt gör skillnad. Flera regionala/lokala aktörer som verkar lokalt är intresserade av att vara en del i kommande samarbete för ökad jämlikhet och jämställdhet i Karlskoga och Degerfors. Här följer en presentation av några viktiga aktörer. Örebro läns idrottsförbund (ÖLIF)med SISU-idrottsutbildarna och Örebro läns bildningsförbund (ÖLBF) Idrotten bidrar både till att glesbygd och tätorter blir mer attraktiva att bo och leva i. Det finns god kunskap om att deltagande i demokratiskt uppbyggda föreningsliv och ideellt arbete, fysisk aktivitet och idrott främjar hälsan. Idrottsrörelsen erbjuder en hälsofrämjande arena framför allt för barn och ungdomar, men även för den vuxna befolkningen. Idrottens värdegrund Idrotten vill stämmer mycket väl överens med de principer som det hälsofrämjande arbetet bygger på. Därför känns det självklart att engagera sig och delta i det regionala och lokala folkhälsoarbetet via det samverkansavtal som tecknas med Örebro läns landsting och ÖLIF sedan 30 år tillbaka. ÖLIF:s folkhälsoinriktade arbete bygger på visionen Rörelse i livets alla steg vilket innebär att 14 Mötesplats Social Hållbarhet programförklaring

19 9 (22) förespråka den fysiska aktiviteten som metod för hälsa och välbefinnande, samt att stimulera till en livsstil som främjar god hälsa och gemenskap. Idrotten ska bedrivas ur ett barnrättsperspektiv och följa FN:s konvention om barns rättigheter. Idrottsrörelsen ska erbjuda alla som vill, oavsett nationalitet, etniskt ursprung, religion, ålder, kön, eller sexuell läggning samt fysiska och psykiska förutsättningar, en positiv hälsofrämjande och utvecklande fritidsmiljö. ÖLBF är folkbildningens intresseorganisation i Örebro län med uppgiften att främja, stödja och förstärka folkbildningsverksamheten i länet. Detta görs för och tillsammans med medlemmarna som är de tio studieförbunden, länets fem folkhögskolor, SISU Idrottsutbildarna, Amatörteatersamverkan i Örebro län och Länsbiblioteket tecknade ÖLBF ett folkhälsoavtal med Örebro läns landsting för perioden som syftar till en långsiktig samverkan mellan parterna för att främja en god och jämlik hälsa i befolkningen tecknades ett nytt avtal för perioden med samma syfte. En folkhälsosamordnare/utvecklare är anställd och aktörerna är sju studieförbund som bedriver åtta folkhälsoprojekt inom ramen för folkhälsoavtalet. ÖLBF är även folkbildningens gemensamma arena i länet för samarbete, erfarenhetsutbyte och utvecklingsarbete och företräder folkbildningen i olika sammanhang. ÖLBF arbetar för att: stärka förutsättningarna för ett kvalitativt folkbildningsarbete. synliggöra folkbildningens betydelse för demokratin och människors möjligheter till kunskap, delaktighet och inflytande. skapa intresse och respekt för den kultur- och bildningsverksamhet som folkbildningsorganisationerna står för. Jämlik och jämställd vård och tandvård 15 Med jämlik hälso- och sjukvård avses att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla patienter bemöts och vårdas med respekt och omtanke oavsett deras personliga egenskaper, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Karlskoga lasarett samt områden inom Örebro läns landsting ska bedriva hälso- och sjukvård ur ett hälsofrämjande perspektiv. Vidare ska man också på lämpligt sätt bidra till kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling i folkhälsoarbetet i samverkan med andra aktörer så som primärvård, psykiatri och kommunerna i länet. 15 Överenskommelse med hälso- och sjukvårdsförvaltningen avseende hälso- och sjukvård 2014

20 10 (22) I Karlskoga lasaretts verksamhetsplan för 2014 tydliggörs att det övergripande målet för folkhälsan är att minska skillnader i hälsa hos länets befolkning och att minska förekomsten av stora folksjukdomar. Mål och uppdrag inom Örebro läns landsting är att bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer och bedriva hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Hösten 2015 beslöt Örebro läns landsting att gå med i nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Medlemsskapet innebär bl a att hälso- och sjukvården än mer ska aktivt medverka i folkhälsoarbetet ute i samhället och i framtiden bli mer hälsoorienterad och vara en hälsoresurs för sitt lokalområde. En framtidsvision för hälso- och sjukvården år 2025 är under utararbetande. Långsiktiga mål för Karlskoga lasarett är att lasarettet ska vara ett föredöme i viktiga hälsofrågor och arbeta aktivt med de viktigaste riskfaktorerna enligt WHO, vilka är tobak, alkohol, felaktig kost och avsaknad av fysisk aktivitet. Inom folktandvården Karlskoga/Degerfors och i Örebro län finns riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas med utgångspunkt från ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv, för att förbättra den ojämlika tandhälsan. Även om tandhälsan hos barn- och ungdomar i Sverige är god och majoriteten av ungdomarna är kariesfria är kariessjukdomen ändå ojämlikt fördelad 16. Områden med hög andel invandrare, många ensamhushåll, hög andel socialbidragstagare eller låg utbildningsnivå har en högre kariesförekomst bland barn och ungdomar än områden med lägre andelar av dessa faktorer. Folktandvården i Karlskoga/Degerfors har många barn och ungdomar som patienter. Folktandvården arbetar även med generella insatser, med utgångspunkt från folktandvårdens folkhälsoenhet där utgångspunkt för arbetet är en socioekonomisk klusteranalys, där insatser görs generellt, men extra mycket där tandhälsan är sämst. Folkhälsoenheten inom folkhälsoenheten jobbar med riktade insatser där tandhälsan är ojämlik. Klusteranalysen som gjorts visar oss vart insatser ska läggas. Folkhälsoenheten inom folktandvården samarbetar och jobbar ute i verksamheter med barnavårdcentral, barnmorskemottagning, förskolan, grundskola samt gymnasie. Det finns även ett utvecklat arbete med idrottsföreningar, SFI (svenska för invandrare), samt flertalet boenden för ensamkommande flyktingbarn. Folkhälsoenheten inom folktandvården jobbar för att nya styrdokument ska tas fram för att följa upp om tandhälsan blivit mer jämlik. Svenska kyrkan en aktör för att öka människors välbefinnande Svenska kyrkan i Karlskoga är en viktig aktör i kommunen som har som målsättning att öka människors välbefinnande, såväl fysiskt, psykiskt, 16 Socioekonomiska kluster i Örebro län - tandhälsa hos barn och ungdomar, Örebro läns landsting (2007)

21 11 (22) socialt såväl som andligt. Verksamheten har som mål att skapa mötesplatser och samverkanspunkter för att erbjuda tillväxtzoner för människor med olika behov. Svenska kyrkan eftersträvar samarbete och samverkan med andra aktörer i samhället. Verksamhetens mål är även att bryta människors isolering och ensamhet genom besök. Svenska kyrkan ska även vara en aktör i det lokala integrationsarbetet, i syfte att ge nysvenskar en ökad upplevelse av samhörighet. En styrka i Svenska kyrkans arbete är den tydliga prioriteringen på barn, unga och familjer. Beskrivning av initiativtagande och förankringsprocess lokalt perspektiv Med utgångspunkt från den regionala konferensen Social hållbarhet och jämlik hälsa 2012, har jämlikhetsfrågan stärkts i Karlskoga och Degerfors. Jämlik och jämställd hälsa har diskuterats inom ramen för kommunernas tvärsektoriella nätverk för förtroendevalda, folkhälsonämndens utskott samt i folkhälsonämnden. Ledamöterna har uttryckt att de vill utveckla kommunernas arbete med en jämlik och jämställd hälsa med start via en dialog i ett gemensamt forum för förtroendevalda/demokratiskt valda ledamöter från kommun och landsting samt från Örebro läns bildningsförbund och Örebro läns idrottsförbund. Den 12 februari 2014 processades jämlik hälsa i Karlskoga och Degerfors vilket resulterade i ett uppdrag att fortsätta arbetet. Den 21 mars 2014 diskuterades frågan på tvärsektoriellt nätverk för tjänstemän om hur vi tar oss an den politiska utmaningen att utveckla kommunernas jämlika hälsa. Slutsatsen av diskussionen var att det är viktigt att arbeta mot samma mål och jobba långsiktigt. Det är i kommunerna problemen och effekterna av den ojämlika hälsan landar, så det finns därför ett stort kommunalt värde, förutom det rent mänskliga värdet, att kommunerna jobbar för en mer jämlik och jämställd hälsa. Den 25 april 2014 genomfördes tvärsektoriellt nätverk för förtroendevalda. Resultatet av diskussionen om jämlik hälsa ledde till ett politiskt beslut om att arbetet med jämlik hälsa ska genomföras. Folkhälsonämnden är utgångspunkten för det fortsatta arbetet och där föreslås även besluta om förslag till föreliggande projektspecifikation som beskriver hur arbetet ska läggas upp. Projektspecifikationen behöver sedan beslutas i kommunfullmäktige i respektive kommun för att legitimera arbetet. Den 14 maj 2014 återkopplades vårens process till folkhälsonämndens utskott. Där beslutades att gå vidare med arbetet med utgångspunkt från vårens process. Den 11 juni 2014 beslutade folkhälsonämnden att ett arbetsunderlag till projektspecifikation för Karlskogas och Degerfors kommuners jämlika arbete skulle tas fram för beredning och beslut i folkhälsonämnden i december 2014.

22 12 (22) Den 24 september 2014 genomfördes västermöte för Karlskoga och Degerfors. Där utsågs en arbetsgrupp för att fördjupa arbetet i projektspecifikationen och för att gemensamt ta fram en projektspecifikation som lyfter in samtliga aktörer i det lokala folkhälsoarbetet, både med tydlig koppling till lokalt avtal om folkhälsoarbete och andra viktiga aktörer. För att bredda arbetet bjöds Svenska kyrkan i Karlskoga in i processen. Den 3 oktober 2014 genomfördes tvärsektoriellt nätverk mellan förtroendevalda. Projektspecifikationen ska tas fram i samverkan med samverkanspartners på lokal och regional nivå. Utgångspunkt för uppdraget är arbetet som genomförts på Sveriges kommuner och landsting Gör jämlikt gör skillnad, men även andra goda exempel som kan berika det lokala utvecklingsarbetet. Innehållsmässigt ska de hittills inkomna synpunkter som samlats in under vårens sammanträden användas som underlag. Mötet resulterade i en samstämmighet och beslut i kommande ärendegång att folkhälsonämnden bereder och tar beslut om förslag på projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa. Arbetsunderlaget projektspecifikation för en jämlik och jämställd hälsa expedieras sedan till Degerfors och Karlskoga kommuner som underlag för beslut i kommunernas respektive fullmäktigeförsamling. Ett beslut om att ta fram en projektspecifikation för jämlik och jämställd hälsa och social hållbarhet innebär en tydlig prioritering. Detta förväntas leda till en förstärkning av den socialt hållbara utvecklingen för kommunerna över tid. Den 17 oktober 2014 genomfördes konferensen Equal health, som var ett första led i arbetet med att förankra arbetet med jämlik hälsa. Folkhälsokonferensen Equal health är en del i Karlskoga och Degerfors målinriktade folkhälsoarbete, med jämlik och jämställd hälsa och socialt hållbar utveckling i fokus. Konferensen byggde på de fem rekommendationer som tagits fram inom samarbetet för SKL:s arbete Gör jämlikt gör skillnad. Dagen syftade dels till att fungera som kunskapsförstärkning, men även att börja insamlingen av åsikter på hur kommunerna ska prioritera för att öka jämlikhet i hälsa. Under och efter konferensen har åsikter om vad som ska prioriteras i arbetet med jämlik och jämställd hälsa. Här följer några av insamlade synpunkter som är en del av grunden för en jämlik och jämställd hälsa. Samverkan är bästa lösningen. Att man i kommunen tar ett gemensamt ansvar och får konkreta uppdrag av vad som förväntas, samtidigt som resurser för arbetet tillförs. Om politiken prioriterar jämlik och jämställd hälsa ska det synas i mål- och budgetdokumentet. Göra generella insatser utifrån människors olika behov. Politisk prioritering gör skillnad. Samverka! En jämlik tandhälsa hos våra barn och ungdomar.

23 13 (22) Identifiera skyddsfaktorer för en god hälsa som olika aktörer har rådighet över. Samarbete kommun, landsting, idéburen organisation och statliga myndigheter. Mer förebyggande och främjande arbete. Barn och unga mår allt sämre. Vi behöver reagera innan det händer istället för efter. Underlätta för barn som inte har ekonomisk möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Sätt skolan i centrum. Alla enheter borde prata gott om skolan och lyfta värdet av att gå i skolan. Ge unga arbete eller utbildning, låt alla barn få känna sig älskade och viktiga. Den 12 november 2014 processades arbetsunderlag till projektspecifikation på utökat utskott. Synpunkterna som framkom under diskussionen används i föreliggande projektspecifikation. 1.2 Projektets syfte Syftet med projektet är att skapa ett gemensamt arbete kring jämlik och jämställd hälsa, med utgångspunkt från Karlskoga och Degerfors kommuner som geografiskt område. 2 Projektmål 2.1 Projektresultat Förväntningar på projektet är att det (2016) ska ha lett till: 1. skapande av projektorganisation för politik respektive tjänstemän. 2. skapande av en webbkanal via kommunernas hemsidor där utfall, insatser och resultat kommuniceras. 3. framtagande av en förstudie till arbetet med jämlik och jämställd hälsa, innehållande en beskrivning av invånarnas behov samt befintliga insatser av verksamheter inom kommunerna som geografiskt område. 4. skapande av mötesforum och genomförande i seminarieform med information och dialog för invånare, verksamheter samt styrning och ledning. 5. framtagande av en rapport från arbetet för en jämlik och jämställd hälsa. 6. framtagande av styrdokument Program för jämlik och jämställd hälsa med tillhörande matris som tydliggör bedömning, insatsförslag, förslag på utförare samt tidsaspekt. Slutprodukten av projektresultatet förväntas med andra ord bli ett gemensamt program för hur vi gemensamt når ökad jämlikhet och jämställdhet i kommunerna. Både på en strategiskt och en konkret verksamhetsnära nivå.

24 14 (22) Dessa sex punkter (ovan) är sedan utgångspunkten för ett långsiktigt utvecklingsarbete med start Arbetet ska bygga på huvudbudskapet från WHO-komissionen, gör något, gör mer och gör det bättre 17. Det handlar även om att ha mod att inte bara fråga vad som görs bra, utan också vad som har liten eller motsatt effekt, vad som är underprioriterat och vad man kan lära av andra. 18 Resultatet utgör grunden för: 1. genomförande av insatser och systematisk uppföljning av resultat, för att följa utvecklingen för att på sikt uppnå en jämlik och jämställd hälsa. 2. uppföljning och utvärdering av insatser inom ramen för ordinarie styrning och ledning, för att följa utveckling och måluppfyllelse för att uppnå en jämlik hälsa. 2.2 Tid Tiden för projektet är 1 januari 2015 till 31 december Därefter ska arbetet med en jämlik och jämställd hälsa ingå som en del i ordinarie styrning och ledning. Fortsatt arbete samordnas inom ramen för folkhälsonämndens reglemente. 3 Intressentsituation Folkhälsonämnden står som huvudman för projektet. Den gemensamma nämnden ansvarar för frågor gällande folkhälsa och barnkonvention i kommunerna, med utgångspunkt från reglemente. (KF Karlskoga , KF Degerfors ) Då projektspecifikationen ska gälla för kommunerna som geografiskt område krävs ett beslut i kommunfullmäktige i Karlskoga respektive Degerfors kommuner. Internt inom kommunerna är representanter från samtliga nämnder och styrelser samt förvaltningar viktiga samverkanspartners. Externt är aktörer som Örebro universitet, Svenska kyrkan, Regionförbundet i Örebro, Örebro läns bildningsförbund, Länsstyrelsen, Örebro läns landsting (Region Örebro län från 1/1-2015) samt Örebro läns idrottsförbund viktiga aktörer i projektet. Andra ideella organisationer, idéburna organisationer, näringsliv och föreningar kan också bli aktuella externa samverkansparter. Ytterst är målgruppen för arbetet är kommunernas invånare. Invånare involveras under projektprocessen både i dialoger och genom sammanställning av statistik. Efter de första åren av organisation påbörjas utvecklingsarbetet med insatser som exempelvis mäts i form av hälsoutfall, nöjdhet och kvalitet. 17 Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013) 18 Gör Jämlikt gör skillnad! Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa. Sveriges kommuner och landsting (2013)

25 15 (22) 4 Projektets omfattning 4.1 Krav och förväntningar Folkhälsonämndens förväntningar och krav på projektet är projektspecifikationen hålls inom angivna ramar. Folkhälsonämnden har även förväntningar på att projektet uppfyller förväntade resultat. Detta för att nå det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Jämlik hälsa är också ett syfte med det lokala avtalet om kommunalt folkhälsoarbete, och Örebro läns landsting (Region Örebro län från 1/1-2015) har därmed förväntningar på att arbetet med jämlik och jämställd hälsa skall utvecklas i kommunerna. 4.2 Avgränsningar Ur ett nationellt och regionalt perspektiv finns behov av att utveckla det lokala arbetet med jämlik hälsa för att minska skillnader i hälsa. Det är i kommunerna som människorna finns. Detta behov avser projektet arbeta med, med utgångspunkt från jämlik och jämställd hälsa i Karlskoga och Degerfors kommuner som geografiskt område. SKL:s rapport Gör jämlikt gör skillnad med dess rekommendationer och åtgärder är en utgångspunkt för Karlskoga och Degerfors jämlikhetsarbete och avgränsar därmed arbetet i enlighet med dessa rekommendationer. Genom projektets förstudie kommer förutsättningar och behov hos invånarna att tydliggöras (fördelat på kön och socioekonomiska faktorer i så hög grad som möjligt), vilket under projekttiden leder till avgränsade områden. 4.3 Beskrivning av projektresultatet Projektet förväntas leverera svar på frågeställningar som ligger till grund för arbetet. Dessa är: Hur organiseras ett lokalt arbete för att öka jämlikhet och jämställdhet i hälsa i samverkan? Hur genomföra en framgångsrikt samverkan kring jämställd och jämlik hälsa? Hur jämlikt och jämställt är Karlskoga och Degerfors idag? Vilka metoder är effektiva och vilka metoder behöver utvecklas? Hur bör utbudet av aktiviteter kring jämlikhet och jämställdhet i hälsa se ut utifrån de behov som data, samverkanspartners, verksamheter och invånare uttrycker? Vilka insatser måste genomföras för att öka jämlikhet och jämställdhet i hälsa, med utgångspunkt från kommunernas invånare?

26 16 (22) 5 Projektstrategier 5.1 Framgångsfaktorer För att projektet ska utvecklas i enlighet med förväntade projektresultat krävs politiska beslut på kommunfullmäktigenivå. En mycket god förankring, kommunikation och samverkan med lokala och regionala verksamheter och invånare är nödvändig. Det är viktigt att följa linjeorganisationen där förtroendevalda skapar förutsättningar genom politiska beslut. Ledning skapar förutsättning för medarbetarna och medarbetarna använder metoder och kunskap för att insatserna ska leda till ökad jämlikhet i hälsa. Framgångsfaktorer som framtagits av utskott med förtroendevalda och demokratiskt valda ledamöter den 12 november Dessa är att det finns en social förståelse, ett intresse och engagemang från samtliga nämnder och styrelser inom kommunerna, förändringsbenägenhet, att det innebär kommunikation och kunskapsspridning samt att det utmynnar i ordinarie verksamheter. En framgångsfaktor är även att arbetet genomförs i dialog,har en budget, återkopplas samt följs upp för att resultatet ska leva vidare efter avslutad projektperiod. Att aktörerna är delaktiga och har ett gott samarbete leder till goda chanser att uppnå de projektmål som finns. För att arbetet ska få en långsiktighet måste jämlik och jämställd hälsa tydliggöras i kommunernas centrala mål och budgetdokument. Det behöver även vara en grund i kommunernas fortsatta utvecklingsarbete. 5.2 Riskhantering och strategier Med hänsyn till ovanstående framgångsfaktorer är bristande kommunikation en stor risk i projektet, både internt och externt. Bristande delaktighet leder till svårigheter att genomföra planerade insatser, vilket leder till att målen inte nås. Återkommande avstämning, information, diskussion och återkoppling av arbetet till dem som deltagit skall vara en bestående del av arbetet, för att eliminera denna risk. Bristande prioritering av frågan innebär en risk att politiska beslut inte kan fattas. Det tvärsektoriella arbetet behöver kunna utvecklas med stöd från beslut i mål och budget. Folkhälsoförvaltningen kommer att samordna projektet. Den specifika personen kan dock variera under tidens gång. I projektledningen kommer det finnas en person med kompetens inom folkhälsovetenskap. Detta gör att arbetet inte riskerar att bli bundet till en person. Andra viktiga delar för att undvika att hinder uppstår i projektet är att ha en tydlig arbetsstruktur, där roller och ansvar tydliggörs samt lämplig kompetens på personer inom projektorganisationen.

27 17 (22) 6 Planer 6.1 Arbetets innehåll Arbetet bygger på SKL:s styrhjul som i sin tur bygger på PDCA-cykeln. Det innebär i korthet att tre delar, 1-3, är utlyfta för att uppnå mål och syfte under perioden , medan den fjärde delen är förutsättning för genomförandet med start (P) Plan Planering 2. (C) Check Uppföljning och analys 3. (A) Act Åtgärder 4. (D) Do Genomförande Figuren Styrhjulet är hämtat från SKL, inom ramen för jämförelsenätverk för folkhälsa och barnkonvention, Planering Inom denna första fas genomförs en förstudie för att samla fakta och data från Karlskoga och Degerfors. Faktaunderlag processas genom seminarier för politiker, tjänstemän och samverkansaktörer. I denna fas krävs även omvärldsorientering och insamling av liknande processer som genomförts i

28 18 (22) Sverige exempelvis som Malmökomissionen, Gör Göteborg jämlikt, Västra götalandsregionen samt Samling för social hållbarhet som har ett nationellt perspektiv. Uppföljning och analys I denna fas analyseras underlaget och slutsatser dras och förslag till årgärder tas fram. Åtgärder I denna fas sker den slutliga prioriteringen samt politiska beslut. Genomförande När styrprocessen gått ett varv påbörjas genomförande av åtgärder på verksamhetsnivå gentemot medborgare och brukare. Arbetet fördelas med ansvar och plan för uppföljning och utvärdering. 6.2 Beroenden För att kunna genomföra arbetet krävs ett gott samarbete mellan projektet samt de lokala aktörer som är/blir aktuella för arbetet. Alla är viktiga för att få till de resultat som projektet satt upp som mål, och är således beroende av varandra. Här är god kommunikation viktig. De olika delarna inom projektet är även de beroende av och bygger på varandra, varför det blir viktigt att i tidigt skede förankra och kommunicera projektet bra. Det finns även ett beroende i politiska beslut av Karlskoga och Degerfors fullmäktigeförsamlingar, men även av efterföljande politiska beslut i samverkansorganisationer.

29 19 (22) 6.3 Tidplan Se bifogat GANTT-schema. Bilaga 1 Bifogat GANTT-schema kan komma att justeras beroende på ordinarie politiska sammanträden. 7 Budget Projektledningen är en del i arbetet utifrån lokalt folkhälsoarbete. Utskottssammanträde den 12 november 2014 resulterade i ett förslag att arbetet kräver en budget för utvecklingsaktiviteter såsom föreläsare och studiebesök. Enligt deltagare på utskottet behöver även varje nämnd/styrelse/fullmäktige stå för respektive ledamots arvode och kostnad för förlorad inkomst från arbete inom ramen för ordinarie nämnds/styrelses budget. Uppskattad årlig kostnad för arbetet, exklusive politiska kostnader: 2015: Sek 2016: Sek 2017: Sek 8 Projektorganisation 8.1 Roller, ansvar och befogenheter Figur hämtad från rapporten Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Psynkprojektet, SKL. Arbetet bygger på figuren ovan som belyser behovet av samverkan mellan och inom myndigheter. Den visar även på modellen för politisk, strategisk samt operativ samordning. Politisk styrgrupp: Folkhälsonämnden är ansvarig nämnd genom sitt uppdrag enligt reglementet att fullgöra utveckla och arbetet med jämlik hälsa och de nationella folkhälsomålen i kommunerna. Arbetet utgår från föreliggande projektspecifikation som beslutats av kommunfullmäktige i Degerfors respektive Karlskoga kommuner.