Metoder för förbättrad fukthaltsmätning av fasta biobränslen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metoder för förbättrad fukthaltsmätning av fasta biobränslen"

Transkript

1 Metoder för förbättrad fukthaltsmätning av fasta biobränslen Improved methods for testing of moisture content in solid biofuels My Rudsten EN1327 Examensarbete för Civilingenjörsexamen i Energiteknik, 30 hp

2 Förord Detta examensarbete omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts som avslutande del på civilingenjörsutbildningen i Energiteknik vid Umeå Universitet. Arbetet har under vårterminen 2013 genomförts på uppdrag av Övik Energi. Jag vill tacka min handledare på Övik Energi, Rickard Pellny, som hjälpt mig med arbetet och bidragit med många goda synpunkter. Jag vill även tacka min handledare vid universitetet, Robert Samuelsson, som med mycket god insyn inom området har bidragit med mycket information och väglett mig vid svåra beräkningar. Tack till personalen på VMF Nord och Patrik Lundgren på Domsjö Fiber som hjälpt mig med provtagningar av bränslet och slutligen tack till mina klasskompisar och familjemedlemar som hjälpt mig under min studietid. Örnsköldsvik, juni 2013 My Rudsten

3 Sammanfattning Under våren 2013 har detta examensarbete utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid Umeå Universitet, och projektet har genomförts på uppdrag av Övik Energi AB. I arbetet har en studie över metoden för fukthaltsmätning av fasta biobränslen vid Övik Energis kraftvärmeverk, Hörneborgsverket gjorts. Fukthaltsmätningarna på biobränslet utförs i nuläget av VMF Nord (virkesmätningsföreningen) som är en opartisk förening. Det har dock befarats att fukthaltsmätningen som VMF utför inte är tillräckligt representativ för hur fukthalten ser ut i hela lasset, eftersom nuvarande prover endast tas på toppen av varje lass. Av den anledningen har ett antal testprovtagningar gjorts där fukthaltsprovet bestått av flera delprov från hela lasset. Dessa prover har sedan jämförts med VMFs prover och det har visat sig att det finns en signifikant skillnad mellan mätmetoderna när det gäller bränsletyperna torv och bark. I snitt har provtagningsmetoden med flera delprov visat 2,3 % högre fukthalt än vad VMFs prover har visat. Priset på det bränsle som Övik Energi köper in betalas utifrån den mängd energi bränslet innehåller. Högre fukthalt i bränslet ger ett sämre energiinnehåll vilket innebär att Övik Energi bör betala mindre för sitt bränsle. Ekonomiska beräkningar har gjorts utifrån testproverna för vinterhalvåret (oktober mars 2013), eftersom testproverna har tagits under vinterförhållanden. Beräkningarna visar att ett överpris på 5,7 miljoner kronor har betalats under dessa månader. För att undersöka huruvida det finns en alternativ mätmetod har en litteraturstudie över följande mätmetoder gjorts; NIR (Near Infra Red Spectroscopy), mikrovågor, sond samt radiofrekvensscanmetoden. Utifrån den information som hittats är det NIR-metoden som är den mest utvecklade metoden för fukthaltsmätning. Att investera i en ny mätmetod skulle kosta cirka 3 miljoner kronor vilket är långt under de förluster som Övik Energi betalar för otillfredsställande fukthaltsmätning under vintern i dagsläget. Utan vetskap om hur stor skillnad mätmetoderna har under sommartid är det svårt att förutse hur lönsam en ny mätmetod skulle vara. En undersökning om det är möjligt att minska antalet lass som fukthaltsprov tas på har också gjorts. Denna undersökning har utförts på sågspån från en närliggande såg. Sågspån valdes då det har en liten variation i fukthalten mellan de olika lassen. Beräkningar gjordes för månaderna februari och mars 2013 då det kom in 63 lass med sågspån från sågen. Resultatet visade att det räckte med att fukthaltsprover tas vart tionde lass vilket skulle minska Övik Energis kostnader med cirka kronor i månaden. Reducerade provtagningsfrekvenser skulle även kunna göras på andra bränslen där det är liten skillnad i fukthalten mellan de olika lassen.

4 Abstract During the spring of 2013 this master thesis has been done at Övik Energi AB. A study of the method for moisture tests on biofuels has been done at the combined power and heating plant, Hörneborgsverket. The moisture tests are today performed by VMF Nord who is an unbiased organization. However, there have been reasons to believe that the sample procedure isn t good enough to represent the whole fuel load. This is due to the fact that the samples are taken at the top of the fuel loads. Based on that fact, a number of test samples from the whole fuel load have been analyzed and compared to the samples from VMFs. The result of the comparison showed that the samples from VMF had a 2,3 % lower moisture content in average compared to the control samples. A t-test showed a significant difference between the two sampling methods when it came to the fuels peat and barque. The price that Övik Energi is paying for the fuel is based on the energy content and type of fuel. The difference in the moisture analyses causes a difference in the energy content of the fuel loads. This difference causes Övik Energi to pay 5,7 millions SEK to much for the fuel during the period from October 2012 to Mars A study over the following methods; NIR, microwaves, probe and radiofrequency scan method, has been done to examine whether there is an alternative method to estimate the humidity in the fuel. Based on the found information the NIR-method is most developed and to invest into this method would cost around 3 million SEK. That is well below the losses Övik Energi have due to the moisture tests but without knowing how the measurements of moisture are in the summertime it s difficult to judge whether it is an good investment or not. An investigation whether there is a possibility to decrease the number of fuel loads that are tested for moisture content has also been done. For the investigation, two months (February & Mars 2013) of sawdust loads from one of the sawmills nearby were examined. During both months 63 loads were transported to Hörneborgsverket. Sawdust was selected because of its low variation of moisture between the different loads. The result showed that it would be enough to test every tenth load which would save Övik Energi about SEK each month, money that they otherwise would have to pay to VMF.

5 Innehåll 1 INLEDNING ÖVIK ENERGI BAKGRUND SYFTE MÅL TIDIGARE ARBETEN Värmeforsk Fukthaltsmätning av biobränsle vid Djupeds kraftvärmeverk i Hudiksvall Mätning av träddelar och flis på Dåvamyran, Umeå energi AVGRÄNSNINGAR KRAFTVÄRMEVERKET OCH BRÄNSLEN Grot Torv Bark Sågspån Övriga bränslen TEORI FUKTHALT ENERGI SIGNIFIKANSTEST Standardavvikelse t-värde Frihetsgrader VARIANSEN I BRÄNSLET MINSTA ANTAL DELPROVER VID PROVTAGNING MINSTA ANTAL DELPROVER VID PERIODISERAD PROVTAGNING METOD PROVTAGNING OCH FUKTHALTSBERÄKNINGAR BERÄKNING AV SIGNIFIKANS ALTERNATIVA MÄTMETODER EFFEKTIVISERING AV MÄTNING EKONOMI Energiskillnader Mätkostnader MÄTMETODER OCH DESS GRUNDLÄGGANDE TEORI NUVARANDE METOD BRÄNSLESOND NIR Kostnad för implementering av NIR teknik MIKROVÅGOR RADIOFREKVENSSCANMETODEN RESULTAT FUKTHALTSTESTER Signifikanstest på skillnader mellan mätmetoderna (t-test) EKONOMI Fukt Effektivisering DISKUSSION SLUTSATS... 17

6 8 FORTSATT ARBETE PROVTAGNING EFFEKTIVISERING LITTERATURFÖRTECKNING BILAGSFÖRTECKNING... 20

7 1 Inledning Detta examensarbete har utförts som en del i civilingenjörsutbildningen i energiteknik vid Umeå Universitet. Projektet har genomförts på Övik Energi AB och dess produktionsavdelning. Uppgiften var att undersöka vilka möjligheter det finns att mäta fukthalten på det fasta biobränslet som levereras in till Hörneborgsverket. Det har gjorts beräkningar över huruvida det är lönsamt att byta ut den nuvarande mätmetoden mot en mer effektiv metod eller om den nuvarande är tillräckligt kostnadseffektiv. Det har även undersökts om en effektivisering av antalet transporter som fukthaltsprov tas på är möjlig. 1.1 Övik Energi Övik Energi AB är ett kommunägt företag som har sin verksamhet inom produktion, distribution och försäljning av fjärrvärme, industriånga och fjärrkyla, samt produktion, inköp och försäljning av el och bredband. Övik Energi Nät är ett dotterbolag till Övik Energi och står för distribution av el samt underhåll av elnät och gatu- och vägbelysning i Örnsköldsviks kommun. Företaget fick namnet Övik Energi år 1993 men har rötter från slutet av 1800-talet. (1) Hörneborgsverket är ett kraftvärmeverk med 130 MW termisk effekt och producerar ånga, fjärrvärme och el. Verket invigdes år 2009 och är Övik Energis största produktionsanläggning. Pannan är en fluidbäddpanna tillverkad av Metso Power AB i Finland. Förutom Hörneborgsverket har Övik Energi även ett antal mindre pannor i kommunen (2). Inköp av bränsle till kraftvärmeverket sköts av Domsjö fiber som är ett dotterbolag till både Övik Energi och Domsjö Fabriker. Domsjö Fabriker är ett bioraffinaderi som ägs av det indiska bolaget Aditya Birla. Övik Energi anger hur stort bränslebehov de har till kraftvärmeverket i form av hur många MWh bränsle de behöver. Därefter är det Domsjö Fibers uppgift att rätt mängd bränsle transporteras till kraftvärmeverket samt att det är en bra blandning av olika bränslen, både med hänsyn till ekonomi och energiinnehåll samt att torv ingår i sortimentet. Merparten av bränslet transporteras med lastbil från närområdet men även större leveranser från Baltikum kan transporteras via båt till Hörneborgsverket (3). 1.2 Bakgrund Biobränslet som kommer till kraftvärmeverket via lastbil vägs och provtas innan det levereras till bränslehanteringen. Prov tas på toppen av varje lastbilslass för att bestämma fukthalten i bränslet. Det är VMF Nord (virkesmätningsföreningen) som gör dessa provtagningar idag. Energimängden per ton levererat bränsle är beroende av bränslets fukthalt. Bränslepriset baseras på vilken sorts bränsle det är samt dess energiinnehåll. Vid ökad fukthalt minskar energimängden per ton levererat bränsle och priset blir lägre. Vid tidigare tester har det visat sig att bränslelassen inte är homogena, utan fukthalten varierar i lassen vilket gör att priset inte blir korrekt per lass. VMFs prover endast tas på toppen av varje lass och ingen representativ bild av hur fukthalten ser ut längre ned i lasset erhålls. Under vintertid kan stora mängder snö följa med längre ned i bränslelasset vilket inte syns på de prover som tas på toppen. Att ta prover på alla lastbilslass är även tidskrävande och om inga förändringar görs måste en ny mätstation byggas, vilket är ett mångmiljonbygge. Detta beror på att det framtida behovet av massaved och biobränsle kommer att öka. Mätstugan är redan idag en flaskhals då det endast finns två vågar vid stugan som lastbilarna kan väga in på (4). Det är därför önskvärt att hitta effektivare mätmetoder. 1

8 1.3 Syfte Syftet med projektet är att undersöka om det är möjligt att på ett noggrannare och effektivare sätt mäta fukthalten på biobränslet. Detta för att minska provtagningskostnaderna och för att kunna betala vad bränslet faktiskt är värt. 1.4 Mål Målet med detta arbete har varit att: 1) Utföra kompletterande fukthaltsprovtagningar med delprov och jämföra med nuvarande mätmetod för att se om det finns en signifikant skillnad mellan mätmetoderna. 2) Undersöka om det finns en bättre mätteknik för att bestämma fukthalten i bränslet. 3) Utifrån beräkningar på hur mycket företaget betalar för bränslet, avgöra om en ny mätmetod är lönsam eller om den nuvarande mätmetoden är mest ekonomisk. 4) Utreda möjligheten att minska antalet provtagningar på inkommande bränsle utan att försämra noggrannheten på provresultaten. 1.5 Tidigare arbeten Vid litteraturstudie för projektarbetet har ett antal rapporter studerats och dessa beskrivs nedan Värmeforsk På Värmeforsks hemsida finns det ett stort antal rapporter om hur olika fukthaltprovtagningsmetoder fungerar och hur väl utvecklade de olika metoderna är (5) Fukthaltsmätning av biobränsle Lars Eriksson, Rolf Njurell och Richard Ehleskog I denna rapport förklaras ett antal olika metoder som kan användas vid fukthaltsmätning av biobränsle. Det förklaras hur metoderna fungerar och vilka för- och nackdelar de har. De metoder som enligt rapporten var mest intressanta var NIR-tekniken och mikrovågstekniken. Det är dock endast den förstämda som används på värmeverk idag och som är det bättre alternativet (6) Automatisk fukthaltsbestämning av biobränslen med NIR-metoden Magnus Berg, Mikael Karlsson, Robert Tryzell och Sven Erik Wiklund I denna rapport undersöks det huruvida NIR-tekniken går att tillämpa på biobränslen. Enligt resultatet i rapporten visade det sig att den är lika bra som standardmetoden för bestämning av fukthalt om den kalibreras för alla bränsletyperna. De har även undersökt hur automatiska sonder som plockar upp bränsle ur lassen fungerar och om det är möjligt att konvertera dessa till NIR-sonder vilket är möjligt med mindre kompletteringar (7) Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Robert Aulin, Krister Hessling, Mikael Karlsson och Robert Tryzell Ett projekt på Eskilstuna Energi & Miljö inleddes hösten 2006 där man installerade en NIRsond med hårdvara. Utifrån detta projekt ser man att NIR-systemet har god noggrannhet samt en bättre precision än den traditionella metoden att mäta fukthalt i biobränsle (8). 2

9 1.5.2 Fukthaltsmätning av biobränsle vid Djupeds kraftvärmeverk i Hudiksvall I denna rapport från 2012 skriven av Daniel Sundberg har en kartläggning över hur exakt dagens mätmetod är genom att noggrannare prover tagits från tjugoåtta leveranser av biobränsle. Vid de noggrannare proverna togs sex gånger så mycket bränsle ut jämfört med de vanliga proverna och det visade sig att fukthalten kunde skilja upp till 6,8 %. I rapporten anses automatiska testanordningar vara för outvecklade för att de ska vara ett bra alternativ. Istället bör man skriva om leveransavtalen för att ta hänsyn när det är snö och is i lassen eftersom det krävs energi för en extra fasomvandling (9) Mätning av träddelar och flis på Dåvamyran, Umeå energi I denna rapport från 2008 skriven av Karin Hägg har kvaliteten på fukthaltsmätningar på Dåvamyran undersökts genom att tio leveranser med trädelar och tio leveranser med grotflis testats med olika mätmetoder. Testerna visade att dagens mätmetod inte ger en representativ fukthalt för grot. Enligt rapporten borde chauffören ta fyra prover om två liter på lasset när det tippats ut istället för dagens mätmetod. Av dessa fyra punkter bör två prover tas under midjehöjd och två över midjehöjd (10). 1.6 Avgränsningar Detta arbete omfattade endast bränslen som levererats till Hörneborgsverket. Det är dessa bränslen som prover tagits på och som ekonomiska beräkningar utgåtts ifrån. Det är endast fasta biobränslen som beaktats. Provtagningen har inte pågått längre än till vecka 16 då återstående tid krävts för att sammanställa provresultat och ekonomiska beräkningar. Vid studier om huruvida antalet mätningar på lastbilarna kan minska har endast bränsle från industrier såsom: Domsjö fabriker, Metsä Board Husum och Höglandssågarna analyserats. Vid studier av nya mätmetoder fick antalet metoder inte överstiga fyra. 1.7 Kraftvärmeverket och bränslen Verkningsgraden för ett kraftvärmeverk kan ses som en indikator på hur bra verket är. Hörneborgsverket har enligt tillverkaren en totalverkningsgrad på 88 %, men den verkliga verkningsgraden är mycket svårt att beräkna (2). Det finns mätvärden på nästan allt som går in och ut ur pannan förutom bränslet. Detta beror på att det inte är känt vilken exakt bränsleblandning som matas in i pannan och vilken fukthalt den har. Detta gör att det är problematiskt att beräkna en exakt verkningsgrad för pannan. Hörneborgsverket är inget undantag utan detta är vanligt för kraftvärmeverk. Bränslet som kommer in till kraftvärmeverket i Örnsköldsvik består i stort sett av fyra typer: grot, torv, bark och sågspån. Förutom dessa förekommer en mängd andra bränslen, ex stubbflis (se Figur 1). I bilden syns även att snö kan följa med i ett bränslelass under vintertid. Detta på grund av att bränslet ligger oftast på hög ute i skogen och är då ofta översnöad. Bilden är inte representativ för alla lass, men med grot- och torvlassen är det en relativt vanlig syn att det följer med en viss mängd snö. 3

10 Figur 1: Bild över stubbflis som inkommit till Hörneborgsverket (Foto My Rudsten) Grot Grot står för grenar och toppar och är de restprodukter som blir kvar efter avverkning i skogen. Groten läggs på hög ute i skogen för att sedan flisas upp och fraktas in till kraftvärmeverket. Beroende på hur länge groten legat ute i skogen så varierar både fukthalten och mängden barr som är kvar i groten vilket i sin tur även påverkar askhalten. Ju mer barr desto högre askhalt Torv Torv bildas i mossar och kärr under syrebrist. Detta gör att de växter som torven består av inte brutits ned fullständigt vilket innebär högt energiinnehåll. Torven eldas för att effektivisera förbränningen samt att den motverkar att sintring uppstår, det vill säga den motverkar att sanden i botten av pannan smälter tillsammans med askpartiklar och bildar en kaka. Den minskar även korrosion i pannan, som uppstår när metaller fräts sönder av kemiska föreningar som bildas vid förbränningen. Vid brytning av torv dikas först området ut 1-2 år innan brytningen startar. Skörden av torv sker sedan genom att torven harvas eller fräses upp från det översta lagret, detta kallas frästorv och den har oftast en fukthalt på cirka %. Sedan finns även stycketorv, vilken tas från cirka en halvmeters djup och pressas till cylindriska korvar. Stycketorven har normalt en fukthalt på cirka %. Torven får ligga och torka innan den antingen läggs på stack eller transporteras bort. Det är en konstant debatt huruvida torv är ett biobränsle eller ett fossilt bränsle. Det tar ett par tusen år för att torv ska bildas och därför anser vissa att det är ett fossilt bränsle (11). År 2006 klassades torv som en långsamt förnyelsebar energikälla Bark Barken kommer antingen från massabruk där man avbarkar träden i en barktrumma eller ifrån sågverk där man barkar av stockarna innan de sågas till plankor. Barken ifrån massabruken kallas renseribark och är väldigt fuktig. För att öka torrhalten hos renseribarken kan barkpressar användas för att pressa ut vätska ur barken Sågspån Sågspån är en restprodukt från sågindustrin. Sågspån bildas vid kapning och klyvning av stockar som senare blir plankor. Fukthalten i sågspån har oftast väldigt små variationer. 4

11 1.7.5 Övriga bränslen Vid Hörneborgsverket eldas även ett antal andra bränslen än de fyra ovan nämnda. Två av dessa är stubbflis och stamvedsflis. Stubbflisen kommer från stubbar som man gräver upp efter avverkning och sedan hugger upp i bitar, medan stamvedsflis består av trädets kärnved. Det har även gjorts försök att elda kvistmassa som är en restprodukt från Domsjö Fabriker som ligger intill kraftvärmeverket. Kvistmassan är blöt och svåreldad, men fungerar om den blandas in i små mängder med annat torrare biobränsle. I Figur 2 syns fördelningen av olika bränslen som inkommit till kraftvärmeverket från oktober 2012 till och med mars Figuren visar att det eldas nästan lika stor mängd av renseribark, bark från sågar, sågspån och grot, samt att det eldas cirka 10 % torv. 3% 10% 19% Renseribark Övrig bark 18% Flis Sågspån 19% Grot Kvistmassa Torv 17% 14% Figur 2: Fördelning av bränsle som inkommit till Hörneborgsverket från oktober 2012 till mars

12 2 Teori Under teoriavsnittet återfinns de ekvationer som använts för att erhålla resultaten i denna rapport. 2.1 Fukthalt Fukthalten i bränslet beräknas för de prover som tas på lastbilslassen och ekvation 1 visar hur fukthalten räknas ut för bränslet (9). m2 m3 Fukthalt [1] m2 m1 Där: m 1 = Provpåsens vikt, vilket var 13 gram m 2 = Vikten på bränslet plus vikten på provpåsen innan torkning [g] m = Vikten på bränslet plus vikten på provpåsen efter torkning [g] Energi Det är utifrån energimängden i bränslet samt vilken bränslesort det är som Övik Energi betalar. Ju högre energivärde bränslet har desto mer betalas för bränslet (12). A TH TH MWh vikt (( heff (1 ) ) hvap (1 )) [2] Där: Vikt = Bränslevikten på inkommande lass [ton] h = Effektivt värmevärde för torrsubstans av bränslet [MWh/ton] eff A = Askhalten hos bränslet [%] TH = Torrhalten i bränslet = 100-Fukthalt [%] h = Ångbildningsvärme för vatten [MWh/ton] vap 2.3 Signifikanstest Vid beräkningar av eventuell signifikant skillnad mellan de olika mätmetoderna har ekvation 3 till och med 5 använts Standardavvikelse Standardavvikelsen är den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet i en serie tal och beräknas enligt ekvation 3 (13). s n i1 ( x i m) ( n 1) 2 Där: x = Värdet på den parameter som ska analyseras m = Medelvärdet på summan av alla x-värden som ska analyseras n = Antalet prover som analyseras [3] 6

13 2.3.2 t-värde Vid beräkning av t-värdet används ekvation 4 och t-värdet används senare vid jämförelse av värdet i enkelsidig t-tabellen för att se om det finns en signifikant skillnad, se bilaga 2 (13). m t [4] s n Frihetsgrader Antalet frihetsgrader används för att tyda t-tabellen och beräknas för standardavvikelse enligt ekvation 5 (12). f n 1 [5] 2.4 Variansen i bränslet Variansen i bränslet förklarar hur fukthalten i bränslet varierar inom ett visst antal lass som det tas prover på och beräknas enligt ekvation 6 nedan (14). V i V PT x 2 i 1 2 x i V n 1 n = Variansen för mätmetoden PT [6] 2.5 Minsta antal delprover vid provtagning Det minsta antalet delprover som kan tas per lass beror på ett antal saker; dels hur många lass som kommer in med bränsle från ett och samma ställe, dels hur fukten varierar inom bränslet samt hur noggrann mätmetoden måste vara. Antalet delprover kan räknas ut enligt ekvation 7 (14). 4 Vi n [7] min 2 N SL PL 4 VPT Där: n min = Minsta antalet delprover per lass V i = Variansen inom bränslet N = Antal lass från samma ställe 2 L SL P = Precisionen för provtagningsmetoden med ett konfidens intervall på 95 % 2.6 Minsta antal delprover vid periodiserad provtagning För att beräkna det minsta antalet prover vid periodiserad provtagning måste det minskade antalet lass som prov tas på approximeras. Antalet lass som prov tas på kan minska så länge inte antalet delprov blir allt för många (15). 4 Vi nmin [8] N SLS N SLS 2 PL 4 1 VSL VPT N 4 SL 7

14 Där: N = Antal lass som prover tas på V SLS SL = Variansen mellan lastbilarna För övriga beteckningar; se 2.5 Minsta antal delprover vid provtagning 8

15 3 Metod Under metod finns de tillvägagångssätt som använts för att uppnå målen i detta examensarbete. Projektet är uppdelat i tre delar; en praktisk del med provtagning av fukthalt i bränslet, en teoretisk del med litteraturstudie av olika mätmetoder och en beräkningsdel av olika ekonomiska aspekter. 3.1 Provtagning och fukthaltsberäkningar För att undersöka om VMFs mätmetod av biobränsle ger ett tillräckligt representativt resultat har en jämförelse gjorts med en testmetod. VMFs prover tas på toppen av varje lass och består av en liter bränsle från en till tre punkter av toppen. De jämförelsetester som gjorts har tagits från tio punkter i lasset när bränslet tippats ut på marken. Delproverna har sedan blandats i en hink för att sedan ta ut ett en liters prov för torkning. Före och efter den 24 timmar långa torkningen vägs bränsleprovet för att fukthalten sedan ska kunna beräknas enligt ekvation 1. Även bränslets energi har beräknats eftersom det är energimängden i bränslet som Övik Energi betalar för; detta har gjorts enligt ekvation 2. För att få en översikt på hur stor skillnaden i fukthalt är har ett snitt på fukthaltsskillnaden för alla bränslen tagits ut. Genom att ta bort 20 % av proverna som har störst procentuell skillnad från beräkningarna har ett mer representativt snitt för fukthalten erhållits. Detta eftersom antalet prover inte är så högt, så när ett prov visar stor fukthaltsskillnad slår det hårt på det genomsnittliga resultatet. Av de 20 % består 10 % av VMFs prover med högst fukthalt och 10 % av testmetodens prover med högst fukthalt. I Tabell 1 visas antalet testlass som prover tagits på för de olika bränslena, innan de 20 % prover med mest avvikande fukthalt tagits bort. Tabell 1: Antalet prover som tagits av olika bränslen Bränsle Antal prover Bark 15 Torv 15 Grot 21 Sågspån 5 Torrflis 1 Blandflis 1 Stubbflis 2 Stamvedsflis Beräkning av signifikans Tester har utförts på grot, bark, torv och sågspån för att se om det finns någon signifikant skillnad mellan VMFs mätmetod och studentens. Anledningen att dessa fyra bränslen valdes var att antalet prover på dessa bränslen var tillräckligt många för att testet skulle kunna utföras. Differensen mellan VMFs mätmetod och den alternativa metoden beräknades för varje enskilt prov. Därefter beräknades medelvärdet och standardavvikelsen för dessa differenser enligt ekvation 3, varefter ett t-test gjordes enligt ekvation 4 för att avgöra om detta medelvärde var skilt från 0. En enkelsidig t-tabell med signifikansnivån 0,05 används vid utvärderingen. Är absolutbeloppet av t-värdet större än värdet i tabellen finns det en signifikant skillnad mellan de två mätmetoderna. Vid dessa beräkningar har inte 20 % av proverna med högst fukthalt tagits bort. 9

16 3.3 Alternativa mätmetoder För att se vilka olika alternativa mätmetoder som finns har en litteraturstudie gjorts samt en personintervju. Fyra olika metoder har undersökts, NIR, mikrovågor, sond samt radiofrekvensscanmetoden. Dessa har valts då de är bland de mest utvecklade mätmetoderna på marknaden. 3.4 Effektivisering av mätning Undersökning om det är möjligt att effektivisera provtagningarna har gjorts, det vill säga minska antalet lass som prov tas från och som kommer ifrån samma ställe med samma sortiment av bränsle. Studien har gjorts på februari och mars månads leveranser av sågspån från Långselesågen. Båda månaderna levererades sextiotre lass med sågspån från sågen. Det är VMFs fukthaltsprover som använts vid denna undersökning. Effektiviseringsberäkningar inleddes med att variationen i bränslet, V i, beräknades enligt ekvation 6. Efter detta beräknades det minsta antalet provpunkter per ekipage som krävs för att uppnå en mätprecision på 2 % vid ett 95 % konfidensintervall (ekvation 7). Om antalet provpunkter per ekipage är litet kan en beräkning av minskat antal provtagningsekipage göras, med hjälp av ekvation 8 och där man uppskattar antalet lass som prover bör tas på. Sedan görs en bedömning om antalet provpunkter på lasset blir tillräckligt många. Vid beräkningarna i denna rapport har två till tre provtagningspunkter ansetts tillräckligt då det är approximativt lika med antalet punkter VMF tar prover på. 3.5 Ekonomi Ekonomiska beräkningar har utförts både på förlusterna vid eventuella felmätningar av fukthalt i bränslet och på möjligheten att byta ut denna teknik samt på hur stor besparingspotential det finns genom effektivisering av provtagningarna Energiskillnader Vid beräkningarna av de ekonomiska skillnaderna mellan de två mätmetoderna har energiskillnaden för de enskilda lassen beräknats och bränslekostnader för februari månad har använts för att få fram den ekonomiska skillnaden (se bilaga 1). På samma sätt som beräkningarna av fukt har 20 % av provresultaten tagits bort för att få en mer statistiskt korrekt bild av den ekonomiska skillnaden. Detta eftersom några prover har så stora procentuella skillnader i fukthalten att de påverkar beräkningarna onormalt mycket. Efter detta har det totalt betalda överskottet delats med den totala energimängden [MWh] som kom in med provtagningsekipagen för att sedan multipliceras med den totala mängd inköpt bränsle till Hörneborgsverket under vinterhalvåret från oktober till och med mars. Detta för att proverna är tagna under vinterförhållanden och det är svårt att veta om de skulle vara representativa för sommarmånaderna då det är helt annorlunda yttre förhållanden. På så sätt erhålls det överpris som företaget betalar för bränslet per halvår Mätkostnader Mätkostnaden Övik Energi betalar till VMF är ungefär 2,80 kronor per MWh (16). Vid beräkningar av minimering av mätkostnader användes antalet lass som är minimum antalet vid fukthaltsprovtagning enligt beräkningarna i effektiviseringsavsnittet. På så sätt kan mängden energin som inte behöver provtas beräknas och multipliceras med kostnaden för VMFs tjänster. Därigenom erhålls den besparade kostnaden för minskat antal provtagningsekipage. 10

17 4 Mätmetoder och dess grundläggande teori Under avsnittet nedan beskrivs hur fuktmätningar görs idag och hur några alternativa metoder fungerar. 4.1 Nuvarande metod I dagsläget är det VMF Nord som tar prover på bränslet i samband vid bränslets ankomst till kraftvärmeverket. De skall följa standarden SS Biobränslen och torv - Bestämning av total fukthalt men har beviljats ett visst antal undantag. Enligt bestämmelserna ska tre delprov om 3 liter tas en halvmeter under ytan på varje lass och efter blandning av det bränslet skall ett samlingsprov på två liter tas ut för torkning, men med undantaget så behöver VMF endast ta ett prov på 1 liter (17). Detta gör att torktiderna i värmeskåpet går från standardens 48 timmar till 24 timmar. Provet läggs i en papperspåse som vägs både innan och direkt efter att det varit i torkskåpet där temperaturen ska ligga på 105 grader Celsius. Viktskillnaden före och efter torkningen används för att beräkna fukthalten i bränslet. Dessa bestämmelser följs inte alltid till punkt och pricka då det ibland är väldigt svårt att komma åt att ta provet en halv meter ned i lasset till exempel. 4.2 Bränslesond Att använda sig av en provtagningssond är ett halvautomatiskt alternativ där sonden tar ut de olika bränsleproverna ur bränslelassen, men där personal senare måste ta ut torkningsprov från materialet som sonden plockat upp (7). Detta ger en representativ bild av bränslet men kräver fortfarande mycket arbete av provtagarna och provresultatet fås fortfarande inte förrän ett dygn efter provtagningen. Hur en sådan utrustning ser ut kan ses i Figur 3 nedan. Figur 3: Sond vid Hedenverket i Karlstad (6) 11

18 4.3 NIR NIR-spektroskopi (Near Infra Red Spectroscopy) är en metod där minst två strålar skickas mot bränslet. Dessa strålar ska ha olika våglängder, en som absorberas av vatten och reflekteras av bränslet och en som reflekteras av både vatten och bränsle. Våglängder för NIR ligger mellan nm och kvoten mellan de två strålarna är omvänt proportionella mot fukthalten. För att NIR-tekniken ska kunna fungera måste sonden vara kalibrerad mot alla material som skall mätas (6). Bestwood AB har en modell ute på marknaden, Bas-700, som är godkänd av VMF och som används på fyra platser i Sverige. Det finns två metoder, en helautomatisk och en där man styr provtagningssonden med joystick. Vid användning av den helautomatiska metoden slumpas en position och ett djup på lastbilslasset ut och lastbilschauffören behöver endast trycka på ok om det inte finns något i vägen där sonden ska föras ned. Under ett stick i lasset tas cirka fem spektra och sedan beräknas ett medel av dessa spektra. Det tas cirka 4-6 stick per ekipage och sedan beräknas ett medelvärde ut ifrån detta. Provtagningen tar cirka 5 minuter per ekipage. Vid tester där en påse med bränsle snurrats runt sondhuvudet upprepade gånger har det visat sig att standardavvikelsen för denna mätmetod är cirka 2 % -enheter. Det kan jämföras med dagens mätmetod som har en standardavvikelse på cirka 1,8-2,2 % -enheter, vilket gör att mätmetoderna är ganska lika, skillnaden är att NIR-tekniken tar fler prover på flera olika djup i hela lasset (18). Figur 4 visar hur sonden vid Eskilstuna Energi och Miljö ser ut och hur sondhuvudet där strålningen skickas ut och detekteras är utformad. Figur 4: NIR-sond vid Eskilstuna Energi och Miljö (19) Kostnad för implementering av NIR teknik Vid förfrågan om hur stor kostnaden skulle vara att byta mätteknik till NIR, som är den teknik som blivit godkänd av VMF, var det väldigt svårt att få ett exakt pris. Detta beroende på att kalibreringskostnader som varierar med antalet bränslesorter är svåra att bestämma. Produktionschefen på Övik Energi har tidigare fått ett förslag på en ungefärlig kostnad på ca 3 miljoner kronor för att installera NIR på Hörneborgsverket (20). 12

19 4.4 Mikrovågor Genom att skicka mikrovågor genom ett material sätts vattenmolekylerna i svängning vilket leder till fasförskjutningar samt lägre intensitet hos mikrovågorna. Med hjälp av fasförskjutningarna samt den nya intensiteten hos vågorna kan fukthalten beräknas. Detta är en beprövad metod för att ta reda på fukthalten i olika ämnen men är dock svår att applicera på biobränslen då det inte får vara någon större variation i bränslet och att den inte klarar av att det är is i bränslet (6). 4.5 Radiofrekvensscanmetoden Mätmetoden bygger på att bränsle får rinna genom ett rör som står lodrätt upp. Där strålas bränslet med strålar inom radiofrekvensområdet MHz. Strålningen kommer då att absorberas vid olika våglängder vilket skapar ett absorptionsspektra från vilket man sedan kan beräkna bränslets fukthalt. Metoden har visat sig vara okänslig för is och har god mätnoggrannhet. Men metoden är relativt obeprövad och är värmekänslig, samt att någon måste fortfarande manuellt föra bränslet från lasset genom röret (6). 13

20 5 Resultat Resultatet av de olika tester som genomförts visas nedan och är uppdelad i en del som behandlar fukthaltstester och en ekonomisk del. 5.1 Fukthaltstester Det kan vara stor variation i fukthalt i lassen. Det är främst torv som har stor variation där mätresultaten visar att det skiljer i genomsnitt 7 % i fukthalt på prover som blir tagna på toppen av lasset och de som blir tagna över hela lasset. I ett enskilt lass kunde fukthalten skilja upp till 40 % vilket tillhör det extrema. Bark och blandflis har en fukthaltsskillnad på i genomsnitt drygt 2 %. Resultaten från fukthaltsmätningarna illustreras i Figur 5. 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% Fuktskillnad 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% Figur 5: Skillnad i fukthalt mellan mätmetoderna för olika bränslen Vid jämförelse mellan VMF Nords fukthaltsprover och testproverna blir skillnaden mellan mätmetoderna i genomsnitt 2,3 % för alla de olika bränsleslagen Signifikanstest på skillnader mellan mätmetoderna (t-test) Resultatet av signifikanstestet visade att för bark och torv fanns det en signifikant skillnad mellan de två olika mätmetoderna, medan resultatet för grot och sågspån inte erhöll någon signifikant skillnad. Detta kan ses i Tabell 2 nedan där absolutbeloppet av t-värdet för bark och grot är betydligt större än de kritiska t-värdena från tabellen. För att se hur beräkningarna gjorts se bilaga 2. Tabell 2: Resultat av signifikans test Signifikanstest Bränsle t-värde Kritiskt t-värde Bark -3, ,7459 Torv -4, ,7823 Grot 0, ,7247 Sågspån -1, ,

21 5.2 Ekonomi De ekonomiska beräkningar som gjorts är på förlusterna vid missvisande fukthaltsprover, samt de besparingar som är möjliga vid minskat antal ekipage som fukthaltsproverna tas på Fukt Beräkningar visar att Övik Energi betalar ungefär 11,60 kronor för mycket per MWh i bränslet än vad de skulle kunna göra om mätningarna vore mer rättvisande. Under vinterhalvåret uppgår det till ungefär 5,7 miljoner kronor. Tabell 3 visar vilka olika bränslen som beräkningarna är gjorda utifrån, det vill säga alla som inte är inom de 20 % som hade för hög skillnad i fukthalt. Beräkningarna har gjorts oavsett om det finns en signifikant skillnad mellan mätmetoderna för de olika bränslena eller inte. I bilaga 1 visas beräkningarna som leder till dessa resultat. Tabell 3: Ekonomisk jämförelse av alternativ metod och VMFs metod Jämförelse Bränsle Test VMF Test VMF Skillnad Skillnad Skillnad Fukthalt Fukthalt MWh MWh Fukthalt MWh Kr Bark 59% 56% 1065, ,85 2,4% 84, kr Torv 55% 49% 818,82 957,18 5,9% 138, kr Grot 57% 56% 996, ,91 0,9% 25, kr Sågspån 54% 53% 408,29 418,00 0,8% 9, kr Torrflis 15% 14% 86,07 88,86 0,8% 2, kr Blandflis 50% 48% 83,54 86,99 2,5% 3, kr Stubbflis 70% 65% 37,58 48,74 5,4% 11, kr Stamvedsflis 61% 61% 133,99 131,34-0,6% -2, kr Totalt 3630, ,87 2,3% 272, kr Effektivisering Beräkningar har visat att det är möjligt att sänka mätkostnaderna genom att ta prover på ett mindre antal bränslelass när bränslet kommer från samma område och har en liten variation i fukthalten. För det sågspån som kommer från en av Höglandssågarna (Långselesågen) är det möjligt att minska provtagningarna till att enbart ta prover på vart tionde lass med bränsle. Bilaga 3 visar hur beräkningarna är utförda och hur resultatet nåtts. Med det minskade antalet bränsleprover minskar även kostnaderna för provtagningen. Idag kostar det cirka 2,8 kronor per inmätt MWh, och med den beräknade provminskningen skulle det innebära en besparing med cirka kronor per månad för fukthaltsprovtagning av sågspån från Långselesågen. 15

22 6 Diskussion Mätningar och beräkningar som gjorts för detta arbete visar att det finns stor besparingspotential genom att byta till en noggrannare mätmetod. Med en investering kring 3 miljoner kronor för att installera NIR-teknik med sond och hårdvara och med mätförluster på nästan 5,7 miljoner kronor på ett halvår så skulle denna investering betala av sig snabbt. Men utan vetskap om hur förlusterna ser ut under sommartid är det svårt att med säkerhet säga att det är en god investering. Fortsatt provtagning för sommarhalvåret är dock viktig för att veta hur stora besparingsmöjligheter en ny mätteknik skulle innebära. En sak som man ska ta hänsyn till är att fukthaltsprovtagningarna endast är tagna under två månaders tid men får stå som grund för hela vinterhalvåret. Detta gör att man inte vet till hundra procent om förlusterna överensstämmer med denna rapport men de visar en god approximation för hur det har sett ut. En mer noggrann och rättvisande mätmetod skulle även vara av intresse för säljaren av bränslet då det vid vissa tillfällen även slår åt det håll där säljaren får för lite betalt för sitt bränsle. Detta gör att intresset för en ny mätmetod även ligger hos säljaren och inte endast hos Övik Energi. Med de minskade antalen prover som skulle kunna göras utan att äventyra mätprecisionen skulle en relativt stor besparing vara möjlig. En besparing på cirka kronor per månad för endast ett av alla bränslesortimenten kan uppnås om en effektivisering skulle införas. Detta kan dock inte göras på alla bränsletyper men huvuddelen av alla spånleveranser och en del av barkleveranserna är potentiella för en provtagningsminskning, då det är relativt liten skillnad i fukthalt mellan de olika lastbilslassen som levereras. Hur stora besparingarna skulle vara för de olika råvarorna beror på hur många lass av en bränslesort som kommer från ett och samma ställe som levereras till kraftvärmeverket under en månad. Desto fler lass som kommer in desto glesare kan man ha mellan lassen. Man behöver inte heller bygga en ny mätstation eller utöka skiftgången hos VMF ifall man kan minska antalet provtagningslass vilket eventuellt måste ske om antingen Övik Energi eller Domsjö Fabriker ökar sin produktion. 16

23 7 Slutsats De fukthaltsprover som tagits och jämförts med VMFs prover visar att i genomsnitt är fukthalten som VMF får fram 2,3 % för låg. I enskilda fall kan den dock visa så mycket som 40 % för lite vilket gör att man betalar över kronor för mycket för ett enda lass. Detta gör att det finns stor besparingspotential på bränslesidan för Övik Energi. Framförallt genom förbättrade provtagningar vid fukthaltsmätningarna där en förlust på cirka 5,7 miljoner kronor gjordes från oktober 2012 till och med mars Det krävs dock en undersökning om hur provtagningen ser ut under sommartid för att se om det är lönsamt att byta ut mätmetoden till en ny. Men även besparingarna som kan göras vid minskat antal provtagningar är stora. Bara på det bränsle som kommer från Långselesågen kan en besparing på kronor i månaden göras. Med tanke på att det finns fler bränslen som liknande besparingar kan göras på gör att potentialen även är stor här. Syftet med rapporten var att se huruvida mätmetoden för fukt i bränslet som eldas i Hörneborgsverket är bra nog i dagsläget eller om en ny mätmetod skulle vara ett bättre alternativ. Det som rapporten visat är att en ny mätmetod är lämplig men ett fortsatt arbete är nödvändigt för att kunna ta ett beslut om att införa en ny mätmetod. Rapporten har även visat att stora besparingar kan göras hos Övik Energi. 17

24 8 Fortsatt arbete Ett fortsatt arbete bör genomföras både för att se om en ny mätmetod är lämplig att införa samt att se om minskade antal provlass för olika bränslen är möjliga att genomföra. 8.1 Provtagning För att fortsätta med att undersöka huruvida det är möjligt att byta ut den nuvarande mätmetoden för att mäta fukthalt bör fler tester göras under sommarhalvåret för att få ett helårsperspektiv. Resultatet i den här rapporten visar endast hur fukthalten varierar under vinterhalvåret då det finns mycket snö i bränslet. Under sommaren skulle det möjligtvis kunna skilja så att VMFs prover visar högre fukthalt än vad det egentligen är om det har regnat på lassets topp. Därför bör ett antal prover tas under sommartid så att man har mätningar som representerar hela året och utifrån det kan ekonomiska beräkningar göras över om det är en lönsam investering att byta till en ny mätutrustning. 8.2 Effektivisering Vidare bör en undersökning göras av vilka bränslesortiment som man skulle kunna göra periodiserade mätningar på. Det vill säga de sortiment där man inte behöver ta fukthaltsprover på alla inkommande leveranser. I rapporten ser man att sågspånslass från Långselesågen går att effektivisera men det kommer sågspån från andra ställen också samt att en del barklass varierar väldigt lite i fukthalt. Detta kan leda till stora besparingar för Övik Energi. 18

25 9 Litteraturförteckning 1. Övik Energi. [Online] den ef html. 2. Övik Energi. [Online] den aa ef html. 3. Domsjö Fiber. [Online], Lundgren, Patrik. Logistiker på Domsjö Fiber. Örnsköldsvik, Värmeforsk. [Online] den Lars Eriksson, Rolf Njurell, Richard Ehleskog. 773 Fukthaltsmätning av biobränsle. Stockholm : Värmeforsk, Magnus Berg, Mikael Karlsson, Robert Tryzell och Sven Erik Wiklund. 935 Automatisk fukthaltsbestämning av biobränslen med NIR-metoden. Stockholm : Värmeforsk, Robert Aulin, Krister Hessling, Mikael Karlsson och Robert Tryzell. Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagningen. Stockholm : Värmeforsk, Sundberg, Daniel. Fukthaltsmätning av biobränsle vid Djupeds kraftvärmeverk i Hudiksvall. u.o. : Högskolan i Gävle, Hägg, Karin. Mätning av trädelar och flis på Dovamyran, Umeå Energi. Umeå : Sveriges lantbruksuniversitet, Bioenergiportalen. [Online] http://www.bioenergiportalen.se/?p=1504&m= VMR. [Online] den Samuelsson, Robert. Associate Professor, PhD vid Sveriges Lantbruksuniversitet Solid biofuels- Sampling. Bryssel : European committee for standardization, pren 14778: Hard coal and coke- Manual sampling ISO Strömberg, Anneli. Ekonomi och administration ansvarig Domsjö Fiber. Örnsköldsvik, VMF Kvalitetshandbok Aulin, Robert. Bestwood AB

26 19. Karlsson, Mikael. Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. u.o. : Bestwodd AB, Pellny, Rickard. Produktionschef Övik Energi Bilagsförteckning Bilaga 1: Ekonomiska beräkningar utifrån fuktskillnader Bilaga 2: Signifikansberäkningar mellan mätmetoderna Bilaga 3: Beräkningar av minskat antal provlass samt ekonomiska besparingar 20

27 Bilaga 1: Ekonomiska beräkningar utifrån fuktskillnader För att beräkna de ekonomiska förlusterna har bränslepriserna för februari månad 2013 använts. Priserna för bränslet framgår i Tabell 1 nedan. Tabell 1: Bränslekostnader för februari 2013 Pris [kr/mwh] Bränsle Februari Bark 172,2 Torv 154,52 Torrflis 192,33 Blandflis 150 Grot 191 Spån 172,01 Stubbflis 200 Stamvedsflis 226,15 Fukthalt och energiinnehåll har beräknats för de två olika mätmetoderna. Därefter har skillnaden mellan dem beräknats, se Tabell 2. Tabell 2: Ekonomisk jämförelse av alternativ metod och VMFs metod Jämförelse Bränsle Test VMF Test VMF Skillnad Skillnad Skillnad Fukthalt Fukthalt MWh MWh Fukthalt MWh Kr Bark 59% 56% 1065, ,85 2,4% 84, kr Torv 55% 49% 818,82 957,18 5,9% 138, kr Grot 57% 56% 996, ,91 0,9% 25, kr Sågspån 54% 53% 408,29 418,00 0,8% 9, kr Torrflis 15% 14% 86,07 88,86 0,8% 2, kr Blandflis 50% 48% 83,54 86,99 2,5% 3, kr Stubbflis 70% 65% 37,58 48,74 5,4% 11, kr Stamvedsflis 61% 61% 133,99 131,34-0,6% -2, kr Totalt 3630, ,87 2,3% 272, kr För att beräkna det överpris som Övik Energi betalar för varje MWh har det totala överpriset under provtagningarna dividerats med VMFs totala energiinnehåll för de olika bränslena under provtagningarna. Totala Överpriset Överpris MWh 11,57 Totala MWh 3903 Efter detta har antalet inköpta MWh bränsle från oktober 2012 till mars 2013 multiplicerats med överpriset per MWh för att få de totala förlusterna för vinterhalvåret. Den totala mängden inköpt bränsle var under den här tidsperioden MWh, vilket ger en förlust på cirka 5,7 miljoner kronor. Totala överpriset 11,

28 Bilaga 2: Signifikansberäkningar mellan mätmetoderna Beräkningar om huruvida det finns någon signifikant skillnad mellan mätmetoderna har gjorts för bränslena; bark, torv, grot och sågspån. Dessa bränslen har valts ut för att det finns ett tillräckligt stort antal prover av dessa bränslen. Beräkningarna kan ses nedan. Bark De olika fuktskillnaderna för VMFs mätmetod och den alternativa mätmetoden kan ses i Tabell 1. Tabell 1: Fuktskillnad mellan mätmetoderna för bark Bark Nr Skillnad fukt Fuktskillnad i kvadrat [%] [%] ,45 16, ,79 10, ,80 2, ,97 12, ,36 0, ,01 11, ,65 3, ,20 4, ,55 3, ,80 2, ,55 3, ,70 0, ,09 2, ,52 25, ,53 9,62 Totalt -36,38 109,79 Först beräknas standardavvikelsen ut för barkproverna. Standardavvikelsen är den genomsnittliga avvikelsen från medelvärdet och beräknar enligt ekvationen nedan. s n i1 ( x i m) ( n 1) 2 109,79 2,8 (15 1) Efter att standardavvikelsen räknats ut beräknas t-värdet och jämförs med värdet ur Tabell 5. m 36,38/15 t 3,35 s 2,8 n 15 t-tabellvärde = 1,7459 Absolutbeloppet av t-värdet är större än värdet i tabellen vilket gör att det finns en signifikant skillnad mellan mätmetoderna. Det vill säga att skillnaden mellan mätmetoderna har betydelse. t 3,35 1,7459 1

29 Torv De olika fuktskillnaderna för VMFs mätmetod och den alternativa mätmetoden kan ses i Tabell 2. Tabell 2: Fuktskillnad mellan mätmetoderna för torv Torv Nr Skillnad fukt (x-m)^2 [%] [%] ,61 24, ,73 4, ,11 74, ,61 0, ,98 90, ,29 163, ,33 3, ,14 2, ,42 118, ,91 11, ,81 10, ,29 138, ,25 0,54 Totalt -110,73 643,65 Liksom för barken beräknas först standardavvikelsen ut för torvproverna, vilket kan ses nedan. n 2 ( xi m) i1 643,65 s 7,3 ( n 1) (13 1) Efter att standardavvikelsen räknats ut beräknas t-värdet och jämförs med värdet ur Tabell 5. t m s n 110,73/13 4,19 7,3 13 t-tabellvärde = 1,7823 Även här är absolut beloppet av t-värdet är större än värdet i tabellen vilket gör att det finns en signifikant skillnad mellan mätmetoderna. t 4,19 1,7823 2

30 Grot De olika fuktskillnaderna för VMFs mätmetod och den alternativa mätmetoden kan ses i Tabell 3. Tabell 3: Fuktskillnad mellan mätmetoderna för grot Grot Nr Skillnad fukt (x-m)^2 [%] [%] ,07 52, ,81 186, ,25 50, ,28 83, ,17 18, ,65 190, ,94 22, ,49 40, ,74 6, ,87 64, ,84 80, ,30 0, ,54 44, ,36 4, ,55 5, ,24 11, ,87 22, ,92 60, ,28 41, ,44 92, ,91 60,14 Totalt 24,30 558,22 Återigen beräknas standardavvikelsen ut först enligt nedan. n 2 ( xi m) i1 558,22 s 7,6 ( n 1) (211) Därefter beräknas t-värdet och jämförs med värdet ur Tabell 5. m 24,30 / 21 t 0,70 s 7,6 n 21 t-tabellvärde = 1,7247 I detta fall är absolut beloppet av t-värdet mindre än värdet i tabellen vilket gör att det inte finns en signifikant skillnad mellan mätmetoderna. t 0,70 1,7247 3

31 Sågspån De olika fuktskillnaderna för VMFs mätmetod och den alternativa mätmetoden kan ses i Tabell 4. Tabell 4: Fuktskillnad mellan mätmetoderna för sågspån Sågspån Nr Skillnad fukt (x-m)^2 [%] [%] ,31 0, ,23 1, ,68 0, ,21 2, ,01 0,61 Totalt -3,98 3,95 Standardavvikelsen beräknas enligt nedan. n 2 ( xi m) i1 3,95 s 1,0 ( n 1) (5 1) t-värdet beräknas och jämförs med värdet ur Tabell 5. m 3,98/ 5 t 1,79 s 1,0 n 5 t-tabellvärde = 2,1318 Återigen är absolut beloppet av t-värdet mindre än värdet i tabellen vilket gör att det inte finns en signifikant skillnad mellan mätmetoderna. t 1,79 2,1318 4

32 Tabell 5 är en enkelsidig t-tabell där f är antalet frihetsgrader och översta raden beskriver inom vilken signifikansnivå t-värdet ligger. I dessa beräkningar har signifikansnivån 0,05 använts (1). Tabell 5: Enkel sidig t-tabell Referenser 1. KTH Teknikvetenskap. [Online] den

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood Panndagarna 2009-02-04--05 1 Innehåll NIR (kortfattat) Bakgrund till analysen Nuvarande metod (ugnsmetoden) Mottagningsmätning

Läs mer

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25

Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning. Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25 Automatiserad fukthaltsmätning vid bränslemottagning Mikael Karlsson Bestwood 2008-01-25 1 Innehåll Kort om Bestwood. NIR vad är det? On-line mätning Mottagningsmätning 2 Bestwood Startade 1996, med grunden

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4

Syfte: Förluster vid 1,5 och 4,5 månaders lagring Hanterbarhet hos duk Kostnad för täckt lagring Temperaturutveckling Kemiska/biologiska processer 4 Försöksuppställning Utansjö 4 st stackar ca 200 ton vardera, grotflis. Två täckta med TopTex, två utan. Ca 5,5 m höga från start Försöksstart: 1 nov -12 Stack no 2 och 3 bröts 11 dec -12 Stack no 1 och

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)

Läs mer

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden

Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Mätning och utvärdering av borrhålsvärmeväxlare Distribuerad Termisk Respons Test och uppföljning av bergvärmepumpsinstallationer i Hålludden Författare: José Acuna, KTH Energiteknik December, 2011 Innehåll

Läs mer

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad Bränsleutredning Valet av bränsle är avgörande för om anläggningen ska fungera bra i framtiden. Detta avsnitt ger en kort beskrivning av olika biobränslen med tonvikt på bränslekvalitet. Avsnittet innehåller

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Lignin i pulverpannor

Lignin i pulverpannor Lignin i pulverpannor SEKAB 1 Project A08-847 2 Ca 100 anställda Omsättning ca 1,2 miljarder SEK Kemikalier och drivmedel baserade på etanol Utvecklat cellulosabaserad etanol ca 15 år 3 ED95 VEHICLES Euro

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Detektering av cykeltrafik

Detektering av cykeltrafik Vägverket Konsult Affärsområde Väg och Trafik Box 4107 17104 Solna Solna Strandväg 4 Texttelefon: 0243-750 90 Henrik Carlsson, Erik Fransson KVTn henrik-c.carlsson@vv.se, erik.fransson@vv.se Direkt: 08-445

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2

TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 STOCKHOLMS UNIVERSITET Statistiska institutionen Michael Carlson HT2012 TENTAMEN I STATISTIKENS GRUNDER 2 2012-11-20 Skrivtid: kl 9.00-14.00 Godkända hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Bifogade hjälpmedel:

Läs mer

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning

Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Naturgeografi Magnus Wallsten Jämförelse mellan volymberäkning baserad på flygfotografering och volymberäkning baserad på traditionell inmätning Comparison

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Rörflen till Strö och Biogas

Rörflen till Strö och Biogas Rörflen till Strö och Biogas Lycksele 12 april 2014 Sven-Erik Wiklund Energiodlarna Samlar Ca 40 lantbrukare som odlar 400 Ha rörflen i Västerbotten. Första insådd gjordes 2007. MÅL: Utnyttja befintlig

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Förfrågningsunderlag biobränsleleveranser

Förfrågningsunderlag biobränsleleveranser Förfrågningsunderlag biobränsleleveranser Härmed inbjuds Ni av Hagfors Energi org nr 556733-5814 att lämna offert på biobränsleleveranser till Hagfors Energis anläggningar i Hagfors och Ekshärad. Hagfors

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet

8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet 8 Den sociala bakgrundens betydelse för prestationer på Högskoleprovet Sven-Eric Reuter berg När högskoleprovet infördes fanns förhoppningar om att provet skulle bidra till att minska den sociala snedrekryteringe

Läs mer

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum

Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Energikartläggning av Martinssons sågverk i Bygdsiljum Bakgrund Energikartläggningen av Martinssons sågverk i Bygdsiljum är en del av projektet NV Eko, som är ett näringslivsinriktat samverkansprojekt,

Läs mer

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik

Obemannade flygplan. Namn: Hampus Hägg. Datum: 2015-03-02. Klass: TE14B. Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Namn: Hampus Hägg Obemannade flygplan Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Gustav, Emilia, Henric och Didrik Handledare: David, Björn och Jimmy Abstract In this task I ve been focusing on unmanned

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter Bränslen och bränsleegenskaper Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars 2005 http://www.varmeforsk.se/rapporter =WSP Process Consultants Innehåll nu 1. Allmänt om handboken 2. Metod för introduktion

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse

Del A: Begrepp och grundläggande förståelse STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM K.H./C.F./C.W. Tentamensskrivning i Experimentella metoder, 1p, för kandidatprogrammet i fysik, 18/6 013, 9-14. Införda beteckningar skall förklaras och uppställda ekvationer

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning

Läs mer

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Syfte Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm. Föreslå olika forsknings- och utvecklingsinsatser för att öka den framtida användningen av bränslehalm i Sverige.

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. SWEBO BIOTHERM - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle. Flygbild över anläggningen i Boden. 30 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med 30 års erfarenhet och med fokus på forskning är vi med och utvecklar

Läs mer

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se

Ett kraftvärmeverk. i ständig utveckling. www.malarenergi.se Ett kraftvärmeverk i ständig utveckling. www.malarenergi.se El och värme i samma process bekvämt och effektivt. VÄSTERÅS KRAFTVÄRMEVERK ÄR SVERIGES STÖRSTA OCH ETT AV EUROPAS RENASTE. Det började byggas

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor.

Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Examensarbete 15 Högskolepoäng Energibesparingar vid måleriet hos Arvin Meritor. Daniel Erixon Joakim Östergaard Driftteknikerutbildningen Örebro vårterminen 2008 Examinator: Tore Käck Handledare: Roland

Läs mer

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04)

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 7 (2015-04-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (2015-05-04) LUNDS UNIVERSITET, MATEMATIKCENTRUM, MATEMATISK STATISTIK BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB ÖVNING 7 (25-4-29) OCH INFÖR ÖVNING 8 (25-5-4) Aktuella avsnitt i boken: 6.6 6.8. Lektionens mål: Du ska kunna sätta

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

Framtidens miljöbilar

Framtidens miljöbilar Framtidens miljöbilar Namn: William Skarin Datum: 2015-03-02 Klass: TE14B Gruppmedlemmar: Christian, Mikael, Linnea och Simon. Handledare: David, Björn och Jimmy. Abstract The aim of this study is to describe

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

Sammanställning av tekniker och metoder för mätning av fukthalt i trädbränslen

Sammanställning av tekniker och metoder för mätning av fukthalt i trädbränslen Sammanställning av tekniker och metoder för mätning av fukthalt i trädbränslen Henrik Nylund Henrik Nylund 2013 Examensarbete, 15 hp Högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik, 180 hp Sammanfattning Detta

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

ALLMÄNNA OCH SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR MÄTNING AV BIOBRÄNSLEN

ALLMÄNNA OCH SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR MÄTNING AV BIOBRÄNSLEN VMR http://www.virkesmatningsradet.org Internetupplaga biobräns.pdf 1999-12-13 ALLMÄNNA OCH SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR MÄTNING AV BIOBRÄNSLEN Fastställd av Virkesmätningsrådet 1998-11-25 2 I N N E H Å

Läs mer

Installation av F13 Bråvalla

Installation av F13 Bråvalla Website: http://www.rbdesign.se Installation av F13 Bråvalla RBDESIGN FREEWARE - ESCK Norrköping-Bråvalla 1. Ladda ner och packa upp filerna i en mapp som du har skapat på ett lättöverskådligt ställe utanför

Läs mer

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER

OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER OM KONSTEN ATT TILLVERKA PAPPER Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Lagring av flisade skogsbränslen

Lagring av flisade skogsbränslen Lagring av flisade skogsbränslen - med avseende på att minska energi- och kvalitetsförändringar Storage of chipped forest fuels - with regard to reducing energy and quality changes Agunnaryd, 2011-02-28

Läs mer

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: <2015-01-01 till 2015-04-30>

< Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektperiod: <2015-01-01 till 2015-04-30> PROJEKTBESKRIVNING Processindustriell IT och Automation hösten 2014 Projektakronym Projektnamn < Online dubbelspektroskopisk mätning av tvättförluster> Projektfakta Sökt belopp från VINNOVA:

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Kvalitetssäkring Returträ.

Kvalitetssäkring Returträ. Kvalitetssäkring Returträ. Grundläggande faktorer för kvalitativ produktion av RT-flis Korta fakta om returträ. Returträ är en framtidsresurs, som rätt hanterat blir till stor nytta och kan generera en

Läs mer

TPV, Thermo Photo Voltaics. Erik Dahlquist, professor Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Mälardalens högskola

TPV, Thermo Photo Voltaics. Erik Dahlquist, professor Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Mälardalens högskola TPV, Thermo Photo Voltaics Erik Dahlquist, professor Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Mälardalens högskola Många utbildningsprogram inom energi vid Mälardalens Högskola/HST Civilingenjörsprogrammet

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-05-29 Tid:

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro! Anders Agebro Projektledare 1 Vattenfall Värme Drefviken Tre fjärrvärmeområden: Haninge, Tyresö och Älta Gustavsberg Fisksätra/Saltsjöbaden 470 GWh (såld

Läs mer

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 20 mars 2015 9 14 STOCKHOLMS UNIVERSITET MATEMATISK STATISTIK Tentamen för kursen Linjära statistiska modeller 20 mars 2015 9 14 Examinator: Anders Björkström, bjorks@math.su.se Återlämning: Fredag 27/3 kl 12.00, Hus 5,

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Bensinkontroll. Arbetsmanual och handhavande för Digatron DT-47FTD

Bensinkontroll. Arbetsmanual och handhavande för Digatron DT-47FTD SVENSKA BILSPORTFÖRBUNDET THE SWEDISH AUTOMOBILE SPORT FEDERATION Kartingutskottet Bensinkontroll Arbetsmanual och handhavande för Digatron DT-47FTD Sidan 1 av 8 Innehållsförteckning 1 Arbetsbeskrivning...

Läs mer

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas.

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas. Årsrapport 13 1 (6) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 14-3-7 Kontakt: gunnar.nordin@

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22

Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Protokoll Föreningsutskottet 2013-10-22 Närvarande: Oliver Stenbom, Andreas Estmark, Henrik Almén, Ellinor Ugland, Oliver Jonstoij Berg. 1. Mötets öppnande. Ordförande Oliver Stenbom öppnade mötet. 2.

Läs mer

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll?

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Whitepaper 14.11.2012 1 / 6 Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Förena det bästa av två världar! Författare: Mikko Kärkkäinen Verkställande direktör, D.Sc. (Tech.) mikko.karkkainen@relexsolutions.com

Läs mer

2014-09-26 Stockholm

2014-09-26 Stockholm 2014-09-26 Stockholm E-handel till nya nivåer 2014-05-05 Prognos för 2014: 42,5 miljarder kronor 50 42,5 40 30 20 10 4,9 6,8 9 14,3 17,7 20,4 22,1 25 27,7 31,6 37 0 15 procent tillväxt under Q2 25% 20%

Läs mer