SNÄLL ELLER KRIMINELL? - rapport från en förstudie om unga vuxnas syn på att förse minderåriga med alkohol

Transkript

1 1 SNÄLL ELLER KRIMINELL? - rapport från en förstudie om unga vuxnas syn på att förse minderåriga med alkohol

2 2 Innehåll 1. Bakgrund... 3 Projektets upplägg och genomförande Sammanfattning och analys ur ett kommunikationsperspektiv... 4 Unga vuxna som målgrupp... 4 Avsändare och kanaler... 4 Kommunikation och budskap Litteraturstudie... 7 Slutsatser Telefonintervjuer... 9 Respondenternas alkoholvanor... 9 Egen konsumtion och anskaffning som minderårig... 9 Bjuda, sälja och köpa ut till personer under 18 år Bjuda, sälja och köpa ut till personer som fyllt 18 men inte 20 år Samband mellan olika variabler Kunskap om och attityder kring alkohol och samhällets insatser Slutsatser Webbpanel Att bjuda eller inte bjuda personer under 18 år på alkohol Att sälja/köpa ut eller inte till någon under 18 år Alkohol som samhällsproblem Förtroende för medier och avsändare Slutsatser Fokusgrupper Bjuda okej - men inte köpa ut Ansvarstagande men ändå inte Skillnader i medievanor Slutsatser Planerat projekt Bilaga 1: Litteraturstudie Bilaga 2: Intervjuguide telefonintervjuer Bilaga 3: Enkät webbpanel Bilaga 4: Rapport från fokusgrupper

3 3 1. Bakgrund CAN har i nära samarbete med länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län genomfört en förstudie om unga vuxnas benägenhet och inställning till att förse minderåriga med alkohol. Studien har finansierats av Statens folkhälsoinstitut (FHI) och syftet har varit att ta fram ett underlag till ett framtida metodutvecklingsprojekt gällande minskade utköp av alkohol från unga vuxna till minderåriga. Projektet har bedrivits juni 2012-januari Förstudien och denna rapport ligger till grund för en ansökan till FHI i januari Ytterligare analyser kommer att genomföras under våren 2013 som kommer att ligga till grund för en rapport i CANs rapportserie. Rapporten är skriven av projektledaren Anna Raninen, CAN. Projektets upplägg och genomförande Projektet har planerats av projektledare vid CAN tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter från Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms stad, Skövde kommun, Klippans kommun och IQ Initiativet AB. Arbetsgruppen har utsett en referensgrupp med representanter från ANDT-sekretariatet, CAN, Polismyndigheten i Stockholms län, Polismyndigheten i Västra Götalands län och STAD. Referensgruppens uppgift har varit att bidra med synpunkter på de frågeformulär och intervjuguider som tagits fram inom ramen för studien samt att bidra till och genomföra analyser. Arbetsgruppen har haft tre möten och referensgruppen ett möte under projektets gång. Förstudien har omfattat unga vuxna i åldern år med betoning på år. I ett första skede genomfördes en litteraturstudie som omfattade kommunikationsinsatser som syftar till att minska unga vuxnas utköp av alkohol och tobak till minderåriga. Därefter genomfördes målgruppsundersökningar; en riksrepresentativ kvantitativ telefonintervjuundersökning, en webbpanelundersökning i storstadslänen och fokusgrupper i de tre storstäderna. Resultaten av litteraturstudie och målgruppsundersökningar presenteras i denna rapport.

4 4 2. Sammanfattning och analys ur ett kommunikationsperspektiv Då syftet med projektet har varit att ta fram underlag till ett framtida metodutvecklingsprojekt gällande kommunikationsinsatser kring minskade utköp av alkohol från unga vuxna till minderåriga så har sammanfattningen ett kommunikationsperspektiv. Slutsatser från varje delstudie finns under respektive kapitel. Unga vuxna som målgrupp Utifrån de undersökningar som genomförts inom ramen för denna förstudie kan vi dra slutsatsen att unga vuxna är en målgrupp som konsumerar mycket alkohol och också förser minderåriga med alkohol. Majoriteten av respondenterna fick också tag på alkohol på det sättet själva när de var under från kompisar och andra vuxna som köpte ut. De ser inga större problem med att bjuda någon som fyllt 18 år på alkohol, men är mer tveksamma till att sälja/köpa ut. Endast hälften av respondenterna i telefonintervjuerna anser dock att det är fel att dricka alkohol när man är under 18 år. Det är inte socialt accepterat att köpa ut och det finns stöd för åldersgränser och andra restriktioner från samhällets sida. Unga vuxna anser sig själva vara en svår målgrupp att nå. De låter sig inte påverkas av reklam och information utan kan och vet själva vilka val de ska göra. De visar däremot ett stort intresse för reklam och har många synpunkter oavsett om de är målgrupp eller inte. De verkar också ha en avslappnad inställning till påverkan via PR, kommunikation och reklam och tycker att det är naturligt att de som har ett särintresse försöker påverka dem. De anser sig bara inte särskilt påverkbara. På samma sätt anser de inte att informationsinsatser och kampanjer är viktiga åtgärder när det gäller att motverka alkoholproblem. De åtgärder som bedöms som viktiga är heller inte riktade till dem själva utan andra -- barn, ungdomar och kriminella. Avsändare och kanaler Respondenterna har högst tilltro till traditionella kanaler som radio, tv och morgontidning. Lägst förtroende har man för sociala medier. Vi ser inga skillnader i förtroende mellan tidning/magasin i pappersform jämfört med samma tidning/magasin på internet. När man ser till deras medievanor så skiljer de sig ganska mycket åt om man tittar på de fokusgrupper som genomfördes i Stockholm, Göteborg och Malmö. Användningen av traditionella medier var vanligare i Stockholm, men i Göteborg använde man i stort sett bara webb (tidningar på nätet, podcast och streamade program) och Malmö-gruppen var en blandning av de två och använde i lika stor utsträckning traditionella och nya kanaler. Majoriteten av deltagarna i fokusgrupperna hade inte

5 5 sett de reklamfilmer som diskuterades innan intervjuerna, sannolikt för att de inte använde de kanaler som visat filmerna. Vid en kommande kommunikationsinsats bör flera olika kanaler användas och sannolikt i hög utsträckning viral spridning och morgontidning. När det gäller vem som ska vara avsändare för ett budskap eller en kampanj om att förse minderåriga med alkohol så bedöms forskare och experter ha hög trovärdighet liksom polisen och Systembolaget -- avsändare som ofta förekommer i media och marknadsföring idag. Även idrottsföreningar och idrottspersonligheter anses var trovärdiga avsändare till ett budskap mot att förse minderåriga med alkohol -- de är inte flitigt använda avsändare i antilangningskampanjer och liknande idag. Vi såg skillnader framförallt mellan Stockholm och Malmö när det gäller vilka avsändare som kan vara bra i kommunikation med unga vuxna där man i Stockholm förespråkar staten och myndigheter som avsändare och i Malmö är mer inne på kändisar som förebilder och förmedlare av livsstil och budskap. Kommunikation och budskap De olika undersökningarna ger en del ny kunskap om målgruppen som är värda att ta tillvara när det gäller hur vi ser på problemet -- att unga vuxna är en vanlig källa till alkohol för minderåriga. Det första som kan nämnas är att en avgörande faktor för om man köper ut alkohol till minderåriga är att man själv drack alkohol när man var under 18 år. Därmed bör väl genomförda generella insatser för att skjuta upp alkoholdebuten på sikt leda till att färre unga vuxna förser minderåriga med alkohol. Unga vuxna själva anser också att det är viktigt att arbeta med insatser för att barn och unga ska ha en meningsfull fritid och att stärka deras självkänsla, viktiga komponenter i primärpreventiva insatser. Om man tittar på mer specifika insatser så kan vi genom undersökningarna identifiera frågeställningar som man kan arbeta med mer budskaps- och målgruppsorienterat. Här kommer några där vi inte ser några skillnader utifrån geografisk spridning och som kan anses hålla för en riksomfattande insats. Det är inte socialt accepterat att köpa ut. Att bjuda personer under 18 år är mer accepterat. De som inte kan tänka sig att köpa ut anger egoistiska skäl, inte moraliska. Endast hälften av respondenterna (av 1000 svarande) tycker att det inte är okej att dricka alkohol när man är under 18. Ett tungt skäl till att inte bjuda/sälja/köpa ut är rädsla för att åka fast. Ändå är okunskapen är stor om vilka påföljder det skulle kunna få om man ertappas med att köpa ut alkohol till minderåriga.

6 6 Ett tungt skäl till att förse minderåriga med alkohol är att man själv ska vara med när alkoholen konsumeras, men i själva verket är man inte med. Budskapen måste vara relevanta och trovärdiga - inte att förväxla med sanna. Att en uppgift är sann betyder inte nödvändigtvis att den är trovärdig. Sedan ser vi också en mängd frågeställningar där det är skillnader mellan respondenter i Stockholm, Göteborg och Malmö vad gäller vilken typ av budskap man ska kommunicera. I Stockholm pratar man om att straffen är viktiga att kommunicera medan man i Malmö och Göteborg är inne på att kommunicera hur det kan gå för den som man förser med alkohol. I Stockholm alltså ett större fokus på konsekvenser för "förövaren" och i de andra grupperna i konsekvenser för "offret". I Göteborg och Malmö är man också inne på att det inte får bli för mycket pekpinnar. Vid en kommande insats bör man -- liksom i Det finns många anledningar att inte testa knark, Tänk om och Testa dina gränser -- ta fram ett antal budskap som riktas till olika målgrupper. Det finns en hel del data insamlade i denna förstudie att analysera djupare och som kommer att vara till stor hjälp när det gäller att utforma en kommunikationsinsats oavsett vilken målgrupp man vänder sig till (positiv eller negativ till att förse minderåriga med alkohol) och vilken typ av mål man sätter upp (kunskap, attityd eller beteende). Utöver detta tillkommer analyser av andra data, såsom förtroendeindex. *** Som tidigare nämnts har en ansökan till ett projekt som syftar till utveckla, genomföra och utvärdera en flerårig kommunikationsinsats ställts till FHI. En kortfattad presentation av det planerade projektet finns på sida 22.

7 7 3. Litteraturstudie Uppdraget att genomföra litteraturstudien gick till professor Gunilla Jarlbro vid Lunds universitet och har bestått i att granska forskning och dokumenterade erfarenheter av tidigare kommunikationsinsatser för att minska utköp av alkohol och tobak riktade till unga vuxna. Frågeställningarna var: Vilka tidigare kommunikationsinsatser har genomförts och med vilken målsättning? I första hand nationell (svensk) forskning och dokumenterad erfarenhet men även internationell (från jämförbara länder) forskning och dokumentation av insatser och utfall ska granskas. Vilka faktorer har framgångsrika insatser bestått av? Vilka faktorer har verkningslösa eller kontraproduktiva insatser bestått av? Arbetsprocessen har varit som följer: 1. En genomgång av kommunikationsinsatser i Sverige riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. 2. En genomgång av kommunikationsinsatser i Sverige riktade till unga vuxna som syftar till att motverka någon annan typ av oönskat beteende, t.ex. rattfylleri. 3. En genomgång av kommunikationsinsatser i med Sverige jämförbara länder riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. 4. En genomgång av kommunikationsinsatser i med Sverige jämförbara länder riktade till unga vuxna som syftar till att motverka någon annan typ av oönskat beteende, t.ex. rattfylleri. Sammantaget har litteratursökningarna resulterat i att drygt 100 vetenskapliga artiklar/utvärderingar studerats. Dessvärre identifierades ytterst få studier som direkt har berört uppdragets egentliga syfte, dvs. att studera effektiva kommunikativa insatser riktade till unga vuxna och som syftar till att de inte ska köpa ut alkohol respektive tobak till minderåriga. Slutsatser Utifrån Jarlbros analys av de kommunikationsinsatser som har studerats kan vi dra ett antal slutsatser Få kommunikationsinsatser för att begränsa efterfrågan på alkohol utvärderas avseende effekt, ofta på grund av vagt formulerade mål

8 8 Målgruppsdefinitionerna är ofta generella och vaga Kommunikationsinsatser genomförs i hög utsträckning utan att ett kommunikationsproblem identifierats Sannolikt genomförs en hel del effektiva kommunikationsinsatser, men effekterna är svåra att påvisa då de inte mäts

9 9 4. Telefonintervjuer Under hösten 2013 genomförde PFM Research en riksrepresentativ telefonintervjuundersökning med 1000 st åringar i Sverige, medelåldern på respondenterna var 22,6 år. Intervjuguiden omfattade frågor om egen alkoholkonsumtion, om/hur man konsumerade och anskaffade alkohol när man var minderårig och hur man såg på att själv bjuda/sälja/köpa ut alkohol till minderåriga. Respondenternas alkoholvanor Nästan samtliga (91%) har druckit alkohol det senaste året och en klar majoritet (80%) har druckit alkohol de senaste 30 dagarna. Drygt hälften har också intensivkonsumerat alkohol de senaste 30 dagarna. Åtta procent av respondenterna har köpt smuggelsprit det senaste året. Vi har signifikanta skillnader mellan kvinnor och män på alla variabler, där männens vanor är mer avancerade än kvinnornas (se tabell 1). Tabell 1 Alla Män Kvinnor (n=1000) (n=542) (n=458) Druckit alkohol senaste 12 månaderna 91,3% 93,7% 88,4% Druckit alkohol senaste 30 dagarna 80,1% 83,8% 75,8% Intensivkonsumerat senaste 30 dagarna 57,8% 65,7% 48,5% Köpt smuggelsprit senaste 12 månaderna 8,3% 12,0% 3,9% Egen konsumtion och anskaffning som minderårig Majoriteten av respondenterna (75%) drack själva alkohol när de var under 18 år. De i särklass vanligaste källorna för dem själva att få tag på alkohol när de var under 18 år var från kompisar och kompisars syskon (58%) och från annan vuxen som sålde eller köpte ut (30%). Med annan vuxen avses alltså någon annan än en förälder, endast nio procent uppgav att de fått alkohol av en förälder. Här har vi signifikanta skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnorna i större

10 10 utsträckning fått alkohol genom kompisar och kompisars syskon och vice versa när det gäller från annan vuxen. Bjuda, sälja och köpa ut till personer under 18 år Majoriteten, 67 procent, skulle inte kunna tänka sig att bjuda en person som inte fyllt 18 år på alkohol. Av dem som skulle kunna tänka sig att bjuda är det i huvudsak kompisar och syskon man skulle bjuda. Endast fyra procent skulle kunna tänka sig att bjuda vem som helst. En ännu större andel, 88 procent, skulle inte kunna tänka sig att sälja/köpa ut alkohol till en person under 18 år. Tabell 2. Logistisk regression med "kan tänka sig att bjuda en person under 18 år på alkohol" som beroende variabel. Oddskvoter respondenter. Ålder Modell 1 Modell 2 Modell 3 20 vs 25 0,963 0,98 0, vs 25 0,675 0,681 0, vs 25 0,835 0,876 0, vs 25 0,560* 0,559* 0,524** 24 vs 25 0,513** 0,511** 0,495** Flickor jfr pojkar 0,664** 0,804 0,785 Region Stockholm vs övr landet 0,957 0,909 0,955 Skåne vs övr landet 1,355 1,263 1,188 Västra Götaland vs övr landet 1,014 0,961 0,928 Druckit alkohol 1gg/v 1,699(*) 1,288 Druckit alkohol senaste månaden 1,358 1,108 Intensivkonsumtion senaste månaden 1,524* 1,33 Intensivkonsumtion senaste veckan 1,977* 1,698(*) Köpt smuggelsprit 1,860* 1,686* Drack alkohol när man var under 18 år 4,188*** (*) p<0.1 * p<0.05 ** p<0.01 ***p<0.001

11 11 Bjuda, sälja och köpa ut till personer som fyllt 18 men inte 20 år När det gäller att bjuda personer som är 18 år men inte fyllt 20 - och som alltså får köpa själva på pubar och restauranger - är läget i det närmaste det omvända. Endast elva procent uppger att de inte skulle kunna tänka sig att bjuda en person som fyllt 18 år på alkohol. När det gäller att sälja/köpa ut kan hälften (51 %) tänka sig att göra det. Här finns det signifikanta skillnader mellan män och kvinnor, där kvinnorna har en något mer restriktiv hållning jämfört med männen. Samband mellan olika variabler När man tittar på bakgrundsvariablerna kan vi se att det inte verkar ha någon betydelse för benägenheten att förse minderåriga med alkohol beroende på om man bor i storstad eller inte, vilken sysselsättning man har, om man har syskon eller om man bor hemma till exempel. Däremot ser vi skillnader mellan olika åldersgrupper. Benägenheten att köpa ut är som högst när man är 20 år och sjunker sedan gradvis för att sedan öka igen vid 25 års ålder. Gör man en regressionsanalys ser vi att den variabel som påverkar inställningen till att förse minderåriga med alkohol allra mest är ifall man drack alkohol själv när man var under 18 år, se tabell 2. Kunskap om och attityder kring alkohol och samhällets insatser För att få kunskap om målgruppens attityder till alkohol och att förse minderåriga med alkohol fick respondenterna förhålla sig till ett antal påståenden (tabell 3). Vi kan se att en majoritet inte vill sänka åldersgränsen för inköp på Systembolaget, att föräldrar inte ska bjuda personer under 18 år på alkohol och att det inte ska vara lagligt att själv tillverka sprit. Vi kan även se att det inte anses som socialt accepterat att köpa ut till minderåriga. Däremot är det bara varannan respondent som inte tycker att det är okej att dricka alkohol när man är under 18. Det råder tveksamhet och okunskap kring motiven till att vuxna väljer eller avstår ifrån att köpa ut till minderåriga och det råder bristande kunskap om vilka konsekvenser det skulle få man blir ertappad när man köper ut alkohol till minderåriga. Var femte respondent, 22 procent, instämmer i påståendet att den som blir ertappad med att köpa ut bör få körkortet indraget.

12 12 Tabell 3. Kunskap och attityder (1000 respondenter), andel i % Påstående 1.Vin borde få säljas i livsmedelsbutiker Helt och hållet eller i stort sett riktigt Tveksam/ vet ej Helt och hållet eller i stort sett felaktigt 2.Åldersgränsen på systembolaget borde sänkas till 18 år 3.Föräldrar borde inte bjuda ungdomar under 18 år på alkohol 4. Det bör vara lagligt att tillverka sprit för eget bruk 5. De som köper ut alkohol till personer under 18 år gör det för att vara snälla 6. Det är socialt accepterat bland mina vänner att köpa ut alkohol till minderåriga 7. Vuxna säljer eller köper inte ut alkohol till minderåriga för att de löper risk att bli ertappade 8. De rättsliga konsekvenserna om man blir ertappad med att sälja eller köpa ut alkohol till en minderårig är tydliga 9. Personer som ertappas med att sälja eller köpa ut alkohol till minderåriga bör få körkortet indraget 10. Det är okej om ungdomar under 18 år dricker alkohol

13 Slutsatser Det förefaller helt odramatiskt för åringar att förse personer som fyllt 18 men inte 20 år med alkohol, däremot finns det ett motstånd mot att förse någon som inte fyllt 18 år med alkohol. Två tredjedelar av respondenterna skulle inte kunna tänka sig att bjuda någon under 18 på alkohol och ännu starkare är motståndet när det gäller att sälja/köpa ut, 88% kan inte tänka sig att göra det. Den variabel som påverkar benägenheten mest är att man själv drack alkohol när man var under 18 år. Det finns ett stöd för de restriktioner kring alkohol som vi har i samhället och det är inte socialt accepterat att köpa ut. Okunskapen är stor om vilka påföljder det skulle kunna få om man ertappas med att köpa ut alkohol till minderåriga. Värt att notera är att benägenheten att köpa ut är som högst för de respondenter som är år, lägre för dem som är och sedan högre igen för 25-åringarna i undersökningen. 13

14 14 5. Webbpanel I december 2012 genomförde CMA på uppdrag av CAN en webbpanelundersökning då vi ville fördjupa oss något i de resultat som kommit fram i telefonintervjuerna och även få information om målgruppens medievanor och attityder till samhällets insatser. Sammanlagt 152 respondenter (50 i varje storstadslän) fick svara på frågor om egen konsumtion (samma frågor som i telefonintervjuerna), kunskap/attityder till att bjuda/sälja/köpa ut, attityder till samhällets insatser samt frågor om mediekonsumtion och förtroende för medier och avsändare. I den här rapporten har vi valt att titta närmare på att bjuda och köpa ut till personer under 18 år, som enligt resultaten i telefonintervjuundersökningen är en mer problematisk fråga jämfört med om man fyllt 18 år. I enkäten (se bilaga 3) har vi först frågat om man kan tänka sig att bjuda/köpa ut/sälja med svarsalternativen Ja, Nej och Vet ej. De som svarat Ja har fått svara på följdfrågor kring om motiven till att köpa, de som svarat Nej har fått följdfrågor om motiven till att inte köpa ut. De som svarat Vet ej har fått samtliga följdfrågor, dvs. både om motiv för och emot. Redovisningen nedan visar de som svarat "Instämmer helt" och "Instämmer i stort" i påståendena. Att bjuda eller inte bjuda personer under 18 år på alkohol De respondenter som svarat Ja eller Vet ej på frågan om att bjuda uppger de vanligaste anledningarna vara om man får ersättning i form av pengar eller tjänster (91%), att personen man bjuder är en snygg tjej/kille (90%) och att man anser att 18 år är en för hög åldersgräns (90%). I de öppna svarsalternativen, som använts av 48 procent av respondenterna, dominerar behovet av kontroll; att ha uppsikt över vad personen konsumerar och att personen konsumerar alkohol i kontrollerade miljöer, till exempel i hemmet. Flera respondenter har också i de öppna svaren redovisat uppfattningen att det är bättre att man lär sig dricka alkohol hemma tillsammans med sina föräldrar. När det gäller dem som svarat Nej eller Vet ej på frågan om att bjuda någon under 18 år på alkohol uppger 75 procent av respondenterna att de inte skulle bjuda av ekonomiska skäl och 67 procent för att de är rädda att åka fast och 50 procent för att de inte umgås med yngre personer. Endast 22 procent instämmer i påståendet att oro för att det skulle hända personen man bjuder något om personen blev för berusad skulle vara ett skäl att inte bjuda. Om man ser till de öppna svaren dominerar en generellt negativ inställning till alkohol och inställningen att minderåriga inte ska dricka alkohol.

15 15 Att sälja/köpa ut eller inte till någon under 18 år Liksom bland respondenterna i telefonintervjuerna var det långt färre som kunde tänka sig att sälja/köpa ut alkohol till personer under 18 än som kunde tänka sig att bjuda, 112 av 152 respondenter svarar direkt nej. De vanligaste skälen som anges är att man är rädd för att åka fast och för att man inte umgås med personer under 18 år. Bland de respondenter som svarat Ja eller Vet ej på frågan (totalt 34 st) är det vanligaste skälet att det är svårt att säga nej, att man kan tänka sig att sälja för att få ekonomisk ersättning och ifall den som frågar är en snygg kille/tjej. Alkohol som samhällsproblem Respondenterna fick också ange vilka områden som är viktiga att arbeta med för att vi ska få ett bättre samhälle utifrån ett antal givna alternativ. Alkohol är den fråga som hamnar längst ner när de rangordnas efter andel som angivit som mycket eller ganska viktigt, trots detta anser majoriteten av respondenterna att alkohol är en relevant fråga att arbeta med för att få ett bättre samhälle. Tabell 4. Områden som är viktiga att arbeta med för ett bättre samhälle, andel som svarat Mycket eller Ganska viktigt (152 respondenter). 1. Skola och barnomsorg 87% 2. Arbetslöshet 85% 3. Vård och omsorg 84% 4. Integrationsfrågor 83% 5. Miljöproblem 81% 6. Kriminalitet och brottslighet 80% 7. Narkotika 74% 8. Alkohol 62% Vi ställde också frågor om vilka åtgärder samhället bör arbeta med för att få ner alkoholskadorna i Sverige (tabell 5). De viktigaste åtgärderna enligt respondenterna - om man bara fick välja en åtgärd - är att arbeta för att stärka självkänslan hos barn och unga, följt av hårdare straff och att sänka arbetslösheten. Ingen respondent angav kampanjer och informationsinsatser som den mest angelägna insatsen.

16 16 Tabell 5. Enskilt viktigaste åtgärd för att få ner alkoholskadorna (152 respondenter) 1. Arbeta för att stärka barns och ungdomars självkänsla och identitet 18% 2. Hårdare straff för alkoholrelaterad brottslighet 16% 3. Sänka arbetslösheten 16% 4. Meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga 15% 5. Bättre undervisning om alkohol, narkotika och tobak i skolan 8% 6. Fler bostäder för unga 6% 7. Högre priser på alkohol 5% 8. Bättre vård och behandling för alkoholister 5% 9. Forskning om alkoholens skadeverkningar 4% 10. Ökat internationellt samarbete för att bekämpa brott 3% 11. Annan åtgärd 3% 12. Ökat gränsskydd och ökade resurser för tullen 2% 13. Kampanjer och informationsinsatser 0% Förtroende för medier och avsändare När det gäller förtroende för medier så har traditionella medier som morgontidning, radio och tv högst förtroende och sociala medier lägst förtroende. Någonstans i mitten på skalan återfinns kvällstidningar och veckotidningar. Vi ställde också frågor om vilka avsändare som är trovärdiga när det gäller kommunikation kring att förse minderåriga med alkohol. De avsändare som fått flest andel mycket eller ganska trovärdig är forskare/experter följt av polisen och Systembolaget.

17 17 Tabell 6. Avsändares trovärdighet i kommunikation om att förse minderåriga med alkohol, andel som svarat Mycket eller Ganska trovärdig (152 respondenter). 1. Forskare/expert 60% 2. Polisen 52% 3. Systembolaget 47% 4. Idrottsförening/idrottsförbund 44% 5. Förebild i form av idrottspersonlighet 41% 6. Ideell förening/frivilligorganisation 40% 7. Statlig myndighet 38% 8. Förebild i form av kändis från tv, film, media, musik eller liknande 33% 9. Kommun 30% Landsting 30% Länsstyrelse 30% 10. Alkoholindustrin 19% 11. Annat kommersiellt företag 11% Slutsatser Liksom i telefonintervjuerna ser vi en stor skillnad i inställningen till att bjuda personer under 18 år på alkohol jämfört med att sälja/köpa ut. De som skulle kunna tänka sig att bjuda uppger bland annat att man får ersättning i form av pengar eller tjänster, att personen man bjuder är en snygg tjej/kille och att man anser att 18 år är en för hög åldersgräns. Vi kan också se att en hög del anger kontroll och uppsikt som ett skäl till att bjuda. Om man däremot ser till dem som svarar att de inte kan tänka sig att bjuda uppger man främst egoistiska skäl som att man kan åka fast och inte omtanke om andra. När det gäller åtgärder som samhället kan vidta för att arbeta med att få ner alkoholskadorna så väljer man hårdare straff men också mjuka värden som att stärka barns och ungas självkänsla och meningsfulla fritidsaktiviteter för barn och unga. Arbetslöshet verkar också vara något som målgruppen kopplar till skadlig alkoholkonsumtion. Vi ser också att information och kampanjer anses vara den minst angelägna åtgärden. Man kan se det som att de åtgärder de föreslår inte gäller dem själva, det är insatser som gäller dem som säljer/köper ut (brottslighet) och barn och unga. Om man ändå tittar på hur de rangordnar hur trovärdiga olika förmedlare av budskap mot att köpa ut alkohol till minderåriga skulle

18 vara så är det forskare/experter, polisen och Systembolaget som rankas högst. Värt att notera är att idrottsföreningar och idrottspersonligheter också anses ha hög trovärdighet bland respondenterna. 18

19 19 6. Fokusgrupper Axánd AB har på uppdrag av CAN genomfört en fokusgruppsundersökning gällande unga vuxnas syn på att förse ungdomar med alkohol. Inledningsvis beslutades det att undersökningen skulle bestå av tre fokusgrupper utförda i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Det beslutades även att fokusgrupperna skulle genomföras under januari, att enbart personer mellan år skulle delta samt att de skulle vara alkoholkonsumenter. Syftet med undersökningen var att ta fram information om hur unga vuxna i Sverige ser på alkohol i allmänhet och på hur de ser på att förse ungdomar med alkohol, identifiera möjliga kommunikationsvägar och budskap för att nå unga vuxna med alkoholrelaterad information. Respondenterna fick också se och diskutera tre olika reklamfilmer om alkohol. Filmerna är utvalda för att de representerar olika typer av kommunikation: Att ha en vän avsändare IQ (empati), Ja eller nej avsändare Systembolaget (humor) samt Hälsningar samhället avsändare Länsstyrelsen (fakta). En dokumentation/rapport från fokusgrupperna finns som bilaga 4 till denna rapport. Bjuda okej - men inte köpa ut När det handlar om synen på att förse minderåriga med alkohol visar grupperna inledningsvis på tydliga gränser för vad som är okej och inte. Flera nämner inledningsvis absoluta åldersgränser, exempelvis 16 år eller 18 år, för vilka man kan tänka sig att köpa ut alkohol till. När diskussionerna kommit en bit på vägen visar det sig dock att det snarare handlar om relationen till den som ska dricka alkoholen och vilken typ av alkohol man ska köpa ut. Det talas om att om man känner personen och man vet när de ska dricka alkoholen så är det mer okej. Det är också mer okej att köpa ut öl, cider och vin än starksprit. Det finns dessutom en ganska stor samstämmighet kring varför man skulle köpa ut till en minderårig. Här handlar det om att man vet att de kan få tag på alkohol i alla fall och att det kan kännas tryggare att veta vad och hur mycket de dricker. En annan orsak kan vara att personen i fråga är över 18 år och därmed myndig. Vad gäller det sistnämnda menar flera också att om personen är nästan 20 år är det ingen större affär att köpa ut till dem. Ansvarstagande men ändå inte Att bjuda på alkohol ses som mindre allvarligt än att köpa ut i alla tre grupperna. Här handlar det om att man kan se hur berusad personen i fråga är, det handlar ofta om mindre mängder och man är ofta själv med när personen konsumerar alkoholen. Längre fram i diskussionen

20 20 visade det sig att de flesta i själva verket inte var med när alkohol, som man exempelvis köpt till ett yngre syskon, konsumerades. Gemensamt för de åsikter som framförs gällande att förse minderåriga med alkohol är att de unga vuxna känner ett ansvar för under vilka former och upplevelser alkoholkonsumtionen senare sker. Deltagarna upplever att det är viktigt att veta att det är en ansvarsfull person och man känner ett ansvar inför vad personen kommer att dricka och hur mycket. Skillnader i medievanor Hur målgrupperna använder sig av olika medier skiljer sig relativt tydligt åt mellan grupperna. Även förtroendet för olika typer av avsändare ser olika ut i grupperna liksom inställningen till hur ett budskap bör vara utformat för att få bäst effekt. Värt att notera är att majoriteten av gruppdeltagarna inte tidigare sett de reklamfilmer som visades vid intervjutillfället, sannolikt beroende på att de visats i kanaler som de inte använder. Slutsatser Några av de slutsatser som Axánd drar av fokusgrupperna listas nedan. Gränsdragningen för om man köper ut till någon under 20 år är fin och svårtolkad för en utomstående. Det handlar framför allt om vilken relation man har till personen i fråga, hur alkoholen ska konsumeras och vilken typ av alkohol det handlar om. Deltagarna upplever att det är mindre allvarligt att bjuda på alkohol än att köpa ut alkohol till minderåriga Det är också mindre allvarligt att köpa ut till personer som närmar sig 20 år än till någon som är exempelvis 17 år Deltagarna har svårt att se att de själva skulle drabbas av långvariga effekter av överdriven alkoholkonsumtion, utan förefaller efterfråga kampanjer som handlar om sådant som kan drabba dem just nu i sin nuvarande livssituation Just ansvarskännandet och kunskapen om hur det i verkligheten kan gå till, kan vara något att ta fasta på vid framtida kampanjer mot att förse underåriga med alkohol. Exempelvis kan man peka på att ungdomar ändå får tag i alkohol och att den extra mängd som just du förser ungdomen med kan vara den som gör att kvällen inte blir som ungdomen tänkt sig.

21 21 7. Planerat projekt CAN beviljades 2012 medel av FHI för en förstudie (redovisas i denna rapport) om unga vuxna och utköp av alkohol och tobak till underåriga. Syftet med förstudien har varit att ta fram underlag till ett långsiktigt utvecklingsprojekt. Tillsammans med länsstyrelserna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län vill CAN planera, genomföra och följa upp målgruppsanpassade kommunikationsinsatser i de aktuella länen under Trots att flera fokusgruppsundersökningar och marknadsanalyser visat på att unga vuxna är en viktig målgrupp har den bedömts som svår att nå. CAN anser att vi med de senaste årens utveckling av marknadsföring och exponering via sociala medier borde ha ökade möjligheter att nå unga vuxna med riktade budskap. Den kunskap vi fått genom förstudien gör att vi har gott om material för att ta fram och sprida riktade budskap. Syfte Syftet med projektet är att ta fram en metod alternativt ett antal verksamma komponenter/verktyg som kan minska unga vuxnas benägenhet att förse underåriga med alkohol. Under projektperioden genomförs två kampanjfaser som följs upp var för sig. Metoden/verktygen ska på sikt göras tillgängliga för preventionsarbetet i hela Sverige. Målgrupp för de planerade insatserna Unga vuxna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne län. Projektorganisation Den projektorganisation som skapades för förstudien (se sida 3) föreslås utveckla och driva det kommande projektet. Uppföljning och implementering Resultaten från denna rapport utgör baslinjemätning för kampanjfas I. Efter kampanjfas I genomförs en kvantitativ undersökning om målgruppens kunskap, attityder och beteende när det gäller att förse underåriga med alkohol samt när det gäller observation och gillande av kommunikationsinsatsen. Resultaten från denna undersökning utgör baslinje för kampanjfas II. Den kvantitativa undersökningen replikeras efter kampanjfas II. CAN svarar för genomförande och analys av undersökningarna. Resultaten presenteras i en rapport som granskas av extern forskare. Den kommunikativa plattform och de budskap som tas fram ska kunna användas och göras tillgängliga även för andra kommuner/län. På sikt

22 22 bör insatsen kunna integreras i den nationella kommunikationsplattformen Tänk Om. Tidplan Pågående förstudie avslutas och slutrapporteras Besked om ansökan Val av externa konsulter Produktion av kommunikativ plattform samt kampanjmaterial Kampanj fas I (genomförande) Ansökan om medel Effektmätning och analys Återrapportering av medel Val budskap/kanaler Produktion av kampanjmaterial Kampanj fas II Effektmätning och analys Slutrapport och resultatspridning Spridningskonferens Återrapportering av medel

23 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är en ideell förening som har till uppgift att sprida information om alkohol och andra droger. Våra återkommande nationella undersökningar är Skolelevers drogvanor, Drogutvecklingen i Sverige och Narkotikatillgängligheten i Sverige. CAN genomför även lokala och regionala undersökningar på uppdrag av kommuner och län. Läs mer på 23