» Journalister har väl traditionellt haft ett visst motstånd mot att granska just räddningstjänsten.«

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "» Journalister har väl traditionellt haft ett visst motstånd mot att granska just räddningstjänsten.«"

Transkript

1 NR I FOKUS: Media» Det vore olyckligt om vi vid nästa stora händelse inte hade lärt oss något av den här händelsen. Journalister har väl traditionellt haft ett visst motstånd mot att granska just räddningstjänsten. Så var det det här med framtiden och jag undrar hur du har det år 2034?«ARTIKEL: Aud Sjökvist, utredare av skogsbranden i Västmanland. SID 8 ARTIKEL: Sociala medier kan både stjälpa och stötta. SID 11 ARTIKEL: Vetenskapsradion har granskat räddningstjänsten. SID 12 ARTIKEL: Nytt larmställ med dubbla skyddsskikt. SID 21 KÅSERI: Ida Texell skriver ett brev till sig själv. SID 28

2 INNEHÅLL Räddningsledaren # Räddningsledaren Föreningen Sveriges Brandbefäl, Stockholm Telefon Årgång 29 Räddningsledaren är medlemstidning för Föreningen Sveriges Brandbefäl och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan Ansvarig utgivare: Ulf Lago Telefon Nerladdningsbara filmklipp Vi erbjuder en filmbank med massor av filmklipp som går att ladda ner snabbt och enkelt! Som filmabonnent kommer du åt en lösenordskyddad filmbank med korta filmklipp som går att använda i utbildningssyfte. Läs mer om filmabonnemanget på eller kontakta oss på telefon Du får ta del av filmklipp inom områden som bland annat: Systematiskt brandskyddsarbete Första hjälpen Grundläggande brandskydd Anlagd brand Redaktion: Ulf Lago, Cecilia Uneram, Per-Ola Malmqvist, Evelina Edström, Anders Jönsson, Annonser & material: Dennis Sandström, Adviser. Grafisk produktion: Mattias Sjöstedt, För riktigheten i signerade inlägg/artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. Omslagsbild: Magnus Laupa Nästa nummer utkommer 4 mars. Manusstopp 4 februari. Tryckt av Accidenstryckeriet i Sundsvall på Svanen-godkänt papper. Tidningen görs i samarbete med Utkiken. 5 I ORDFÖRANDES HUVUD: Brandbefäl behöver medier 6 FÖRENINGSNYTT: Nytt i föreningen korta nyheter 7 LÄNSFÖRENINGAR: Klarar vi kraven på strategisk ledning? 8 SKOGSBRANDEN:»Vore olyckligt om vi inte lärt oss något av händelsen«10 I FOKUS: MEDIA. Nya förutsättningar på mediearenan 11 I FOKUS: MEDIA. Förtroende för alla att vårda 12 I FOKUS: MEDIA. Allt mer granskning av räddningstjänsten 13 I FOKUS: MEDIA. Sociala medier i en ny räddningstjänst 14 I FOKUS: MEDIA. Sociala medier för DUMMIES 15 I FOKUS: MEDIA. Juridiken i sociala medier 16 I FOKUS: MEDIA. Krisinformation.se hjälper allmänhet och myndigheter med information 17 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Brand i radhus 19 LÄRANDE FRÅN OLYCKOR: Underlag från SOS Alarm till kommunala olycksundersökningar 20 NYA RISKER: Risker och råd vid insatser vid solcellsanläggningar 21 ARBETSMILJÖ: Nytt larmställ med dubbla skyddsskikt 22 LEDARSKAPSSKOLA: Äntligen en chefskurs! 23 FRISKVÅRD: Bränna fett 24 TAKTIK OCH TEKNIK: Taktik och metodval vad grundar vi våra beslut på? 26 VÅRA KONFERENSER: Skadeplats. Skadeplats förvalta eller utveckla? 26 VÅRA KONFERENSER: BRAND2014. Vem styr räddningstjänsten? 27 VÅRA KONFERENSER: ISES. Internationellt seminarium om utbildning i Malmö KÅSERI: Ett brev till mig själv år RVR-SKOLA: Ett år med nytt avtal dags för uppföljning! 30 STUDIENYTT: MSB:s utbildning för brandingenjörer firar 25 år 31 BYGGNADSTEKNISKT BRANDSKYDD: BIV samverkan för bättre brandskydd RÄDDNINGSLEDAREN NR

3 RÖKDYKNING PÅ EN NY NIVÅ I ORDFÖRANDES HUVUD Skyttevägen 43, Halmstad QS II-R kombinerar ett helt nytt bärställ med Interspiros beprövade reservluftsvarning. Utrustad med Spirolite flaskpaket och integrerad räddningslang är QS II-R en förstklassig andningsapparat för rökdykning. Bärstället kan enkelt justeras för olika kroppslängder - även med anslutet flaskpaket eller när apparaten är på plats i ett fordon. Skydda dina brandmän mot skadliga ämnen BRINAB AB Box 3005, Sundsvall www. brinab.se VIKING har tillsammans med erfarna experter från räddningstjänsten utvecklat ett nytt banbrytande larmställ som håller farliga kontaminationen på miniminivåer. Resultatet är Göteborgsstället där höga krav ställts på säkerhet, material och skydd mot hälsovådliga ämnen. Ett flerdelade lärmställ bestående av intelligent, bekväm design och högtekniska material som tillsammans bildar ett avtagbart yttre lager och ett inre lager som kan bäras fristående. Tack vare detta får personalen högre skydd mot hälsovådliga partiklar, kroppsvätskor, petroleumprodukter och flera andra farliga ämnen. Det nya larmstället är lätt att tvätta och är utformat i flera delar, vilket gör att du kan spara in pengar även på reparationer och utbyten. VIKING LIFE-SAVING EQUIPMENT A/S Brandbefäl behöver media! RÄDDNINGSTJÄNSTENS förhållande till media har historiskt varit både komplext och ansträngt. Begreppet mediehantering har använts flitigt för att beteckna förhållandet. Ordet i sig är ett tecken på att media ses som något som ska hanteras snarare än nyttjas. För mig innebär det en defensiv och undvikande hållning. Jag ser flera viktiga skäl till varför brandbefälet istället ska ha en öppen och positiv inställning till media och journalister. För det första måste vi slå fast att aktiv media är ett tecken på en aktiv demokrati. Att vi har flera och oberoende medier i Sverige, som ställer kritiskt granskande frågor till oss, är en viktig symbol för att vår demokrati fungerar. Om vi tänker oss det motsatta, så inser vi ganska snabbt att media är bra. Och som offentligt anställda måste vi vårda och utveckla demokratin! För det andra ger aktiv media oss ypperliga tillfällen att få ut information och budskap. Som Urban Björstadius påpekar i sin artikel i denna tidning, är vår verksamhet mycket intressant. Våra räddningsinsatser väcker stort intresse vilket återspeglar sig i medias benägenhet att rapportera om dem. Värdet av detta medieutrymme skulle många andra verksamheter vårda med stor respekt. Som alla branscher och yrken, finns det även inom media såväl bra som dåliga medarbetare. På samma sätt finns det bra och dåliga medieföretag. Detta innebär att det alltid kommer finnas både journalister och medieföretag som upplevs jobbiga att möta. Som Mattias Näsström skriver i denna tidning har mediearenan förändrats drastiskt de senare åren. Detta har påverkat journalisternas arbetsförhållanden, och som brandbefäl måste vi ha förståelse för det. För vi vill ju ha förståelse för våra arbetsförhållanden! Fler och fler personer använder idag sociala medier. Information i dessa kanaler kan få en ofantlig spridning fort. För räddningstjänsten är detta viktigt att förhålla sig till. Människor som fått ett dåligt bemötande vid en tillsyn eller räddningsinsats, som sett anställda bryta mot trafikregler eller annat, kan snabbt dela sina ord och bilder via sociala medier. Och sådan information kan vara omöjlig att få stopp på och bemöta om du inte känner till spelreglerna och finns i kanalerna. Alternativet att inte bry sig om sociala medier finns förstås men det är inte vägen till trovärdighet, sannolikt tvärtom. Även anställda har funderingar kring hur man kan och får agera i sociala medier. Får man exempelvis skriva om sitt arbete och lägga ut bilder? Detta har fått begreppet kommunikationspolicy och värdegrund att bli viktigt även i vår bransch. Precis som vi har policydokument som reglerar hur vi rökdyker, är det bra att ha riktlinjer för kommunikation. Det ger anställda en styrning och man har något att förhålla sig till, också vid mediekontakter som många inte känner sig bekväma i. Jag ser flera viktiga skäl till varför brandbefälet istället ska ha en öppen och positiv inställning till media och journallister. Den nya regeringen flyttade msb till justitiedepartementet. Det ska bli intressant att se om detta innebär någon förskjutning i fokus för msb:s arbete. Klart är i alla fall att msb har fått minskade anslag med fem procent under två år. Naturligtvis kommer detta få konsekvenser, och vi ser redan att ekonomin är en tydlig faktor i den pågående översynen av msb:s utbildningsverksamhet. Här är det viktigt att de kostnader som msb vill undvika inte hamnar hos någon annan. Fokus bör istället vara att hitta effektivare lösningar för alla parter, men kanske borde även regeringen fundera på om det är vettigt att spara på utbildningsverksamheten. Jag är glad över att vi blev inbjudna av msb att få lyssna på tankarna och intentionerna bakom översynen. Även om vi inte alltid har samma åsikter, kan mycket missförstånd undvikas om bakgrundsbilden är densamma. Vi hoppas på flera dialoger med msb även i andra frågor. Ulf Lago Ordförande Föreningen Sveriges Brandbefäl RÄDDNINGSLEDAREN NR

4 FÖRENINGSNYTT LÄNSFÖRENINGAR Stockholm/Gotland Nytt i föreningen korta nyheter Premiärmöte med styrelsen och regionföreningar Möte om översyn av utbildningsverksamheten Den 29 oktober träffade vi msb för att föra en dialog kring den översyn av utbildningsverksamheten som nu sker. Målet med översynen är att få en» utbildningsverksamhet som utvecklas hållbart ekonomiskt och över tid tillgodoser utbildningsbehov med flexibla lösningar.«översynen består av tre steg. Det första innebär vissa förändringar av kursutbudet för Det andra innebär en inventering av kostnader och förutsättningar vid verksamhetsställena Revinge Den nye presidenten Chris Addier (till höger) och Oli-Pekka Ojanen, som också kandiderade till president. Ny president i FEU Vart tredje år är det presidentval i feu. I samband med det senaste mötet i Poznan var det val och till ny president valdes Chris Addiers, ordförande i den belgiska brandbefälsföreningen och tillika brandchef i Antwerpen. och Sandö. Det tredje innebär djupare utredning kring framtidens utbildning med fokus på infrastrukturen för utbildningar (vad kan/ska göras på vilka platser, vilka aktörer kan/ska ge utbildning, hur ska upplägget vara osv.). Sammanfattningsvis var det ett mycket bra möte. Vi fick in trycket av att msb har stort intresse att samarbeta med branschen och oss. Vi kommer att träffas igen innan jul, när utredningsdirektivet är klart och andra frågor har fått sina svar. Den 24 november genomfördes det första mötet mellan styrelsen i regionföreningarna. Enligt våra stadgar ska dessa möten ske en gång per år. Under mötet diskuterades olika frågor, bland annat vilka frågor föreningen ska driva 2015 och Även frågan om hur hanteringen av framtidens medlemsavgifter ska ske var föremål för dialog. Förutom styrelsen deltog representanter från tolv föreningar. En utförligare dokumentation kommer senare. Vid mötet var alla eniga om att föreningen måste vara mer tydlig och ha en tydlig are profil för att kunna synas och vara en attraktiv förening. Styr elsen kommer därför inleda ett arbete under tidig vår med denna fråga. Nordiska studieveckan Den nordiska studieveckan genomfördes för femte året i rad under vecka 40. Sverige var värd och de elva deltagarna besökte bland annat Uppsala brandförsvar, Södertörns Brandförsvarsförbund samt området i Västmanland som drabbades av skogsbranden. Deltagarna var också med i konferensen Skadeplats. Nästa år sker studieveckan i Norge. Klarar vi kraven på strategisk ledning? Den 18 september samlades 35 medlemmar för att lyssna till Lars Hedström som talade om aktuell forskning inom strategisk ledning/ ledarskap ur ett krishanteringsperspektiv. Text: Ola Mårtensson, ordförande Ledarskapsutskottet, SBB Stockholm/Gotland Med sin bakgrund från räddningstjänst, myndighet och nu chef för Institutet för högre totalförsvarsutbildning (iht), gled Lars lätt mellan erfarenheter från räddningsinsatser och internationella kontakter. Lars har arbetat för att starta ett program för strategisk ledarskapsutveckling och i höst genomförs det andra programmet. Att verka i en föränderlig omvärld Det är en föränderlig omvärld. Vi har skilda uppgifter eller uppdrag, men kan använda oss av samma verkstad men med olika maskineri. Det som gör att våra verktyg skiljer sig är den omvärld vi befinner oss i. Räddningstjänsten behöver bli bättre på att leverera beslutsunderlag och visa vad de kan/ska göra. Verktygslådan för uppgifterna i räddningstjänsten och i tältet på nato-uppdraget var lika, men däremot skilde sig uppgiften åt när Lars kom till Stadsrådsberedningen. Om Lars skulle börja inom räddningstjänsten igen, skulle han vara mer noga med att tydliggöra uppdraget. Räddningstjänstens uppdrag ändras, liksom omvärlden. Därför är det viktigt att vi resonerar kring vilket uppdrag eller vilken uppgift man har just nu. Är det säkerheten för personalen eller är det problemet för den som drabbas som Lars Hedström pratade om ledning och ledarskap på Stockholm/Gotlands medlemsmöte. är uppdraget? Svaret är båda, men här är ledarskapet viktigt, är man trygg som chef, vågar man genomföra förändringar. Påverka vårt uppdrag Räddningstjänstens uppdrag ska formuleras av kommunen, men det är inte alltid kommunen vet vad den vill ha eller kan se och formulera frågor eller uppdrag. Räddningstjänsten behöver bli bättre på att leverera beslutsunderlag och visa vad den kan/ska göra. Vi ska också bidra till att uppdragen till räddningstjänsten blir bra och utvecklas. Vi lärde oss tre perspektiv för att arbeta med att bevaka omvärlden för att kunna fatta strategiska beslut: 1. Daglig kontinuerlig omvärldsbild (för att reagera på snabbt uppkomna situationer och händelseutvecklingar). 2. Kontinuerlig bevakning (vi vet vad vi letar efter, identifierat en fråga på områden/frågor som identifierats som strategiskt viktiga). 3. Tidiga tecken och»signaler«(på strategisk hot-riskutveckling som kan ge möjligheter att tidigt agera och vidta proaktiva åtgärder). Ett bra sätt att arbeta med tidiga tecken är att jobba med scenarioövningar tänkt utveckling. Snowdans modell Lars visade oss en modell, av David Snowdan, kallad»cynefin«som beskriver olika skeden man kan hamna i när en händelse inträffar och man hamnar i»disorder«: (simpel) det kan vi göra. Detta har vi rutiner för. ning. Här hittar vi lösningar. Det krävs experter för att reda ut det, sedan kan man hantera det. Saker händer hela tiden som ger nya förutsättningar vilka man måste utveckla nya lösningar för. Hur löser man då det komplexa? Ja, inte genom att chefen bestämmer. Man måste lita på personalens kompetens och samverkan med andra. Detta kräver ett bra nätverk och ett förutsättningslöst sätt att närma sig frågorna. Sammanfattningsvis gäller det att ha en verkstad med smarta människor. Som ledare ska du lita på människorna, förstå uppdraget och leverera smart. Lars tipsar: om FEMA:s rapport om 2030-perspektivet / sfi_report_13.jan.2012_final.docx.pdf 6 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

5 SKOGSBRANDEN Utredningen SKOGSBRANDEN Utredningen»Vore olyckligt om vi inte lärt oss något av händelsen«redan innan skogsbranden i Västmanland var släckt, beslutade regeringen att insatsen skulle utredas. Vi har ställt några frågor till utredaren Aud Sjökvist. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Hur tror du att dina erfarenheter och din bakgrund kan komma till nytta i utredningen? Som domare är jag van att sätta mig in i nya frågor och hitta knäckfrågan samt hantera stora mängder skriftligt material. Att utreda olika frågor kräver en särskild arbetsmetodik som jag vet att jag behärskar. Vilka är dina reflektioner kring uppdraget, dess utformning och de frågeställningar som finns i direktivet? Att utreda stora händelser, som till exempel branden i Västmanland, för att se vad vi som samhälle kan lära oss, tror jag är viktigt. Vi bör bygga vidare på de delar av den operativa insatsen som fungerade bra och se till att förbättra de delar som kanske inte fungerade så bra. Det vore olyckligt att om vi vid nästa stora händelse inte hade lärt oss något av den här händelsen. Hur ser du på de andra utredningar som görs, på vilket sätt kommer du använda dessa slutsatser i ditt arbete? Alla de utredningar som görs på olika håll kommer att vara ett väldigt värdefullt underlag för mitt arbete. Sen får vi se om jag kommer fram till samma slutsatser som i de olika utredningarna. Jag kommer ju att ha en totalbild som var och en av de berörda aktörerna kanske inte har. Hur kommer du lägga upp utredningen? Vi, utredningssekreteraren och jag, håller just nu på med att kartlägga den operativa insatsen för att skapa underlag för en problembild. Vi har en mängd möten med inblandade aktörer för att bland annat få veta hur de bidrog till den operativa insatsen. De flesta aktörer gör själva mer eller mindre omfattande utvärderingar som vi väntar på att få ta del av. Utifrån de upp gifter och berättelser som vi får in framträder ett antal frågeställningar som vi måste arbeta vidare med för att så småningom kunna föreslå förbättrings åtgärder. Vilka aktörer eller personer kommer att delta? Den här utredningen är en granskande utredning så jag har valt att börja arbetet utan att knyta ett antal experter till utredningen. Enligt direktiven ska jag beskriva och utvärdera den operativa in - satsen och övrigt arbete som har bedrivits av de berörda aktörerna i samband med branden. Därför kommer vi i utredningen att på något sätt ha kontakt med de olika aktörerna och så småningom, när vi ser vilka frågor vi inom utredningen inte själva har kompetens att analysera och besvara, vända oss till fristående experter som kan bistå oss i sådana frågor. Kommer du göra någon jämförelse med hur man jobbar med liknande händelser (framförallt ledningsmässigt) i andra länder? I direktiven sägs att erfarenheter från andra länder inom området bör beaktas så ja, jag kommer titta på hur man organiserar arbetet med liknande händelser utomlands. Ser du redan nu att den svenska modellen för krisledning behöver revideras? Jag ser vissa svagheter men innan vi har analyserat dessa närmare kan jag inte svara på denna fråga. Hur långt har ni kommit nu? Vi är fortfarande i den inledande fasen med möten och intervjuer. Vi ska lämna våra förslag den 1 september nästa år, så vi har en bra bit kvar! VEM ÄR AUD SJÖKVIST? Jag har en bakgrund som domare. Började plugga juridik sent i livet, och jag har hunnit med en del annat också inom det privata näringslivet. Fick min första ordinarie domartjänst 2002 i Kammarrätten i Stockholm. Kom där i kontakt med frågor rörande organisation och ledarskap. Fick jobb som generaldirektör för Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Vad gjorde du under skogsbranden? Jag var på semester utomlands och kom hem först efter att länsstyrelsen hade tagit över ansvaret för räddningsinsats erna. Jag följde dock inte rapporteringen i massmedia så noga, det var ju fortfarande sommar så jag hade annat för mig. Vilket område eller del i utredningen kommer bli svårast att göra? I dagsläget går det inte att peka ut ett HSAN blev 2011 en så kallad nämndmyndighet utan egna anställda. Då blev jag generaldirektör i Regeringskansliet. Jag är fortfarande ordförande i HSAN som numera endast prövar frågor om återkallelse av legitimationer, indragning av förskrivningsrätt, prövotid och ny legitimation/förskrivningsrätt för yrkesutövare inom hälso- och sjukvården. särskilt område, det mesta är lika svårt! Kommer utredningen att beröra frågan om vi har för små räddningstjänstorganisationer? Det vet jag inte än. Är den ansvars-/närhets- och likhetsprincip som finns idag föremål för utredningen? Nej, de omfattas inte av direktiven. Försäljning, Service, Reservdelar och Utbildning Skogsbranden i Västmanland kommer att utredas av flera aktörer. På vilket sätt kan räddningstjänsterna i Sverige stödja dig i din utredning? Jag utgår från att man ute i de olika räddningstjänsterna har idéer om förslag till förbättringsåtgärder som kan öka samhällets totala förmåga att hantera stora händelser. Sådana idéer tar jag gärna emot. 8 RÄDDNINGSLEDAREN NR Bronto Skylift Ab - Okvistavägen Vallentuna Tel Fax

6 I FOKUS: MEDIA Nya förutsättningar I FOKUS: MEDIA Att vårda förtroende Nya förutsättningar på mediearenan Tidningsbranschen är i ekonomisk kris. Både prenumeranter och annonsörer flyr papperstidningarna för webbtidningarna. Där är problemen att ta betalt av läsarna stora och det medför i sin tur stora krav på besparingar. Redaktionerna minskas och färre journalister ska göra mer i ett allt högre tempo. Text: Mattias Näsström, trafikoperativ chef, ÖstgötaTrafiken Under lång tid har anställningsförhållandena i mediebranschen varit osäkra. Många har hoppat mellan olika vikariat. Rörligheten gör att betydelsen av att behandla alla journalister bra bara ökar. Vikarien på den lilla tidningen kan nästa dag ha ett nytt vikariat på den stora tidningen eller radiokanalen med många fler läsare eller lyssnare. Andelen journalister med specialistkunskaper minskar ständigt och vikten av att i intervjuer uttrycka sig enkelt och utan facktermer blir ännu viktigare. Blir det otydligt redan i intervjun med journalisten så lär det inte bli bättre när det sedan under stressade förhållanden ska skrivas en text för läsarna. Inom några sekunder kan vittnen till en händelse lägga upp bilder och kommentarer på både egna och andras webbsidor. Samstämmigt budskap och kroppsspråk För att försöka hålla kvar annonsörerna har de flesta större tidningar inte bara webbtidningar, de har även startat egna tv-kanaler. Förutom att det oftast är en egen redaktion så har de givetvis behov att ha någon framför kameran som de ska intervjua. Chansen att hamna framför en kamera har därför ökat även om tv4 under 2014 lagt ner sina lokala tv-stationer. En tv-intervju ställer inte bara krav på budskapet utan även att kroppsspråket stämmer med vad som sägs. Här kan medieträning framför en videokamera göra att man känner sig lite säkrare och blir tydligare i sitt budskap. Ständig bevakning nödvändigt Internet och sociala medier blir bara viktigare och viktigare. Inom några sekunder kan vittnen till en händelse lägga upp bilder och kommentarer på både egna och andras webbsidor. Att Mattias Näsström, trafikoperativ chef, ÖstgötaTrafiken. inte hänga med och tro att verkligheten väntar är bara att sticka huvudet i sanden. En ständig bevakning av aktuella sidor och kommentarsfält är en förutsättning för att man inte ska förlora initiativet. De följdfrågor som journalisten inte ställde vid intervjun ställer allmänheten via Facebook eller i kommentarsfälten på mediernas hemsidor. Uppmärksamheten i media är inte slut i och med att intervjun publiceras utan den fortsätter i sociala medier och diskussionsgrupper. Den brand som nyss släcktes i verkligheten kan snabbt övertrumfas av den explosion av oemotsagda åsikter och kommentarer som snabbt kan uppstå på en facebooksida. Men de sociala medierna är också en guldgruva för att hämta information. Här kan till exempel vittnen dyka upp som kan sitta på intressanta iakttagelser från en händelse. Bra budskap går lättare hem Att finnas som en aktör mitt i det ökade tempot i media är inte bara negativt. Det finns också många möjligheter att komma ut med sitt budskap och påverka de målgrupper man vill nå. Fler och fler kanaler ska fyllas med information och här finns bra möjligheter att synas och höras. Många förutsättningar är de samma trots de stora förändringarna. Bra och genomtänkta budskap och metaforer är alltid gångbara. Sant, relevant och intressant brukar vara en bra regel när man ska formulera sig. Chansen att den lätt jäktade journalisten ska köpa ditt budskap rakt av är större nu än någonsin. TIPS I DINA MEDIEKONTAKTER: Behandla alla journalister professionellt. Utgå från att journalisten inget vet om ditt arbete. Kameraträna! Fler och fler inslag görs för film. Visa med kroppsspråket att du menar vad du säger. Bevaka vad som händer i sociala medier etc. med anledning av händelsen. Bemöt med fakta om det är nödvändigt. Visa att du/ni finns och har koll. Hänvisa till egen information. Nyttja sociala medier för att få ut dina budskap, snabbt och tydligt! Fila på budskapen. Sant, relevant och intressant! Förtroende för alla att vårda Text: Magnus Jonsson, styrkeledare, Räddningstjänsten Dalamitt Jag tror att ett stort förtroende skapar utrymme för alla som är involverade i en räddningsinsats, att våga fatta beslut på många gånger svaga grunder och i stressade situationer. Motsatsen, att ständigt behöva försvara sig, sin organisation och sitt handlande stjäl kraft och resurser från huvuduppgiften. För tio år sedan var det värsta som kunde hända att jag som styrkeledare glömde lägga på luren efter mitt telefonsamtal till sos. En plump kommentar eller en mindre bra intervju från en räddningsledare kunde få lite spridning i den lokala allehandablaskan. I övrigt var vi väl skyddade från ryktesspridning och misstroendeyttringar. I dag vilar ett stort ansvar över vilken information som sprids om den egna organisationen och på den enskilde individen. Spridning med sanslös fart I år är det tio år sedan Facebook startade. Förra året var mer än 1,1 miljard människor anslutna i det nätverket. Kartan över hur information sprids har fullständigt ritats om de senaste 10 till 15 åren. För att förstå innebörden av det kan vi göra en tankelek. Om 500 människor, En delning på Facebook kan bara sekunder senare nå miljontals människor. som är anslutna till Facebook och har 150 vänner var, skriver samma sak och trycker på sänd-knappen, så har människor fått reda på vad dessa människor tycker en sekund senare! Om dessa i sin tur delar samma budskap med sina 150 vänner var vet plötsligt om samma sak! Enskilde individen har stort ansvar I dag vilar ett stort ansvar över vilken information som sprids om den egna organisationen och på den enskilde individen. Jag tror både våra medvetna och omedvetna attityder och fördomar kan påverka oss, både internt och externt. Gång på gång läser vi artiklar och intervjuer om vår arbetssituation där vi låter påskina att gruppen är som en andra familj. Men vad vet vi om vår»familj«? Är vi så tighta som vi tror? Kan det vara så att vi utan att vi vet eller menar det sårar eller skapar misstroende hos våra kollegor? Förtroende A och O Ett minskat förtroende hos samhället i stort försämrar möjligheter att genomföra räddningsinsatser. Handlingsutrymmet minskar plötsligt om vi blir rädda eller om vi måste börja insatserna med att försvara vårt handlande. Om dessutom ledningen för vår verksamhet måste ägna sig åt att försöka försvara verksamheten flyttas fokus från räddningstjänstens huvuduppgift, att bli världsmästare i att leverera brand- och olycksskydd. Jag tror att vi alla måste bli medvetna om vilken roll och vilket ansvar som ligger på mig som enskild individ. Att vi i våra organisationer och arbetslag vågar snacka om var gränserna går när det gäller att sprida information och bilder från olyckplatser och stationer. Skämt kan snabbt bli allvar Att det som var tänkt som skämt blev lite plumpt och tanklöst, kan få oanade dimensioner och proportioner om det sprids i sociala medier. Både för organisationen i stort men kanske framförallt för oss som individer. Med medvetenhet och god hjälp av varandra kan vi fortsätta att vårda vårt goda renommé. Ansvaret ligger inte hos den som skriver media policys, det ligger hos oss Magnus Jonsson, styrkeledare, Räddningstjänsten Dalamitt. Läs mer på utkiken.net/ kompol i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. som individer och enskilda medarbetare. 10 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

7 I FOKUS: MEDIA Granskning av räddningstjänsten I FOKUS: MEDIA Sociala medier Allt mer granskning av räddningstjänsten Flera program i media har den senaste tiden granskat räddningstjänsten. Vetenskapsradion är ett av dem. Vi ställde några frågor kring räddningstjänsten och media till Urban Björstadius och Håkan Svensson, programledare för Vetenskapsradion. Text: Ulf Lago, ordförande SBB Varför har räddningstjänsten granskats så mycket på sistone? Kan det förklaras på något sätt? Egentligen var det väl bara en tids - fråga efter att syskonen i blåljusfamiljen, Polisen och ambulanssjukvården, granskats ganska intensivt, säger Urban Björstadius. Flera olika saker vi läste om räddningstjänsten väckte successivt vårt intresse. Det handlade om allt från svårigheter att rekrytera och bemanna kårerna ute i landet, att värdet på det som brinner stiger medan dödsbränderna minskar, till sådant som att Försvaret bantats med allt vad det innebär av till exempel minskade helikopterresurser. Sedan kom den stora skogsbranden i Västmanland, säger Håkan Svensson, och så stora händelser brukar sätta igång ett mer undersök ande tänk hos oss journalister. När någon redaktion börjar så hänger allt som oftast andra kollegor på. Kommer vi inom räddningstjänsten få vänja oss vid att bli mer granskade? Ja det tror jag, säger Urban Björstadius. Journalister har väl traditionellt haft ett visst motstånd mot att granska just räddningstjänsten, ni är ju»the good guys«. Samtidigt är räddningstjänsten en sluten och främmande värld för oss utomstående ni sitter inne på brandstationen tills det händer något, då åker ni ut Urban Björstadius (t.v.) och Håkan Svensson, programledare för Vetenskaps radion på Sveriges Radio. med blåljus och siren och jobbar bakom avspärrningar. Ändå tror jag att räddningstjänsten kommer att få vänja sig vid allt mer närgångna frågor från medierna. Kanske inte så mycket med fokus på skandaler som genom att oftare tvingas förklara varför ni gjort på ett visst sätt var det rimligt att stänga av järnvägstrafiken under flera timmar eller evakuera så många boende? Journalister har väl traditionellt haft ett visst motstånd mot att granska just räddningstjänsten, ni är ju»the good guys«. Hur tycker ni att räddningstjänsten ska förhålla sig till granskning av media? Förhoppningen är ju att räddningstjänsten ska se den här typen av uppmärksamhet från medierna som en möjlighet till utveckling, säger Urban Björstadius. När öb gick ut och sa att Försvaret bara klarade av att försvara en plats under en vecka så ledde det till en intensiv debatt och i förlängningen krav på mer resurser till Försvaret. Om ni har svårigheter att nå upp till vissa mål i verksamheten så säg i stället som det är, att»det här är de förutsättningar vi har fått av politikerna och det här kan ni som medborgare förvänta er av oss«. Jag tror att det är viktigt att värna en öppenhetskultur i organisationen, ni har ett extremt stort förtroende bland medborgarna och ni har allt att vinna på att höras och synas i media, även om det ibland innebär kritik, säger Urban Björstadius. Vilka är era erfarenheter av er»granskning«. Vilka reaktioner möttes ni av och vad förvånade er? Det märktes under vårt arbete att det är en bransch som inte är van vid att bli kritiskt granskad och ifrågasatt, säger Håkan Svensson. Inte så att vi blev dåligt bemötta utan mer att man blev lite förvånad över frågorna. Ovanan vid att bli granskad har också varit en fördel i vårt arbete, det har aldrig varit några problem med att få ut uppgifter eller få till intervjuer. När jag granskar andra organisationer och företeelser som kanske är mer vana vid granskning så blir det svårare och svårare för varje granskning att få ut uppgifter. De blir mer uppmärksamma och på sin vakt, avslutar Håkan Svensson. Sociala medier i en ny räddningstjänst Arbete med sociala medier i offentlig förvaltning är fortfarande inte helt självklart. De kritiska rösterna ifrågasätter nyttan av att lägga resurser på det som i mångas ögon kan betraktas som ytligt och vars effekt är svår att mäta. Text: Camilla Palmér, kommunikationsstrateg, Helsingborgs brandförsvar Camilla Palmér, kommunikationsstrateg, Helsingborgs brandförsvar. Detta kan delvis förklaras med det intima sambandet mellan varumärkesarbete och att använda sociala medier. Då strategiskt varumärkesarbete är något som generellt är eftersatt inom det offentliga så används inte heller sociala medier strategiskt. Nytt räddningstjänsförbund Räddningstjänsten Skåne Nordväst är ett räddningstjänstförbund som startar 1 januari Förbundet utgörs av räddningstjänsterna i Örkelljunga, Ängelholm och Helsingborg. Skapa igenkänning viktigt Lansering är en stor del i skapandet av ny organisation. Syftet med vår förbundslansering är att skapa igenkänning för det nya namnet och vår nya logga. Som en del i detta inleddes tidigt närvaro i sociala medier. Redan under 2013 startades förbundets sida på Facebook vilken under 2014 helt ersatte de lokala motsvarigheter som fanns. I anslutning till Facebooksidan upprättades ett Twitterkonto. Under senare delen av 2014 etablerades även närvaro på Instagram och LinkedIn. Olika syften Det överliggande syftet med de digitala kanalerna är att knyta samman de tre kommunerna via gemensamma plattformar för att synliggöra verksamheterna. Arbetet med sociala medier samordnas genom förbundets kommunikationsstrateg och verkställs tillsammans med en grupp av medarbetare. Syftet med de olika kanalerna skiljer sig åt då de används på olika sätt av användarna. Syftet med de olika kanalerna skiljer sig åt då de används på olika sätt. Skapa kännedom via Facebook Facebook är den i dagsläget mest etablerade kanalen där informationen primärt syftar till att skapa kännedom om organisationen och att sprida olycksförebyggande information. Facebooksidan hade inledningsvis två målgrupper: medborg are och samverkande organisationer. Det har dock visat sig att den även utgör ett forum för intern personal. Här förekommer även information om lokala, större olyckor och samhällsstörningar. Instagram skapar personlighet Instagram är ett nyuppstartat forum där det primära syftet är att skapa en personlighet relaterat till varumärket. Detta forum är av lite mer lättsam karaktär än Facebooksidan, med kortare texter till förmån för talande bilder. Inläggen ska på ett avslappnat sätt ge en inblick i vardagen innanför väggarna på brandstationerna. Instagram används för att skapa personlighet. Facebook för intern information Utöver de sociala medier som används för att öppna upp förbundet gentemot allmänheten har även ett diskussionsforum på Facebook startats upp för samtliga medarbetare, som ett komplement till intranätet. Noggrannhet och eftertanke Sociala medier är ett område som kräver eftertanke, genomarbetade strategier och engagemang från personalen som arbetar med det. Vår uppfattning är att det finns tre stora vinster med att aktivt synliggöra organisationen; Det öppnar upp för dialog och närmare kontakt med med borgarna. Det är ett enkelt sätt att uppdatera samverkande organisa tioner om det arbete som pågår. Det stärker den interna stoltheten för organisationen. Läs mer på utkiken.net/ socmedia i din webbläsare eller genom att scanna qr-koden. 12 RÄDDNINGSLEDAREN NR RÄDDNINGSLEDAREN NR

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014

Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 2014-05-20 Föreningsstyrelsens Verksamhetsberättelse för kongressperioden maj 2011 maj 2014 Nytt namn och utseende Under kongressperioden har Svenska Brandbefälets Riksförbund bytt namn och utseende till

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson

1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 1 Diarie nr: E-1028 Datum: 2014-10-31 Olycksundersökning Villabrand i Mariestad 2014-09-12 2014-10-31 Räddningstjänsten Östra Skaraborg Håkan Karlsson 2 Innehållsförteckning: 1. Fakta...sid.3 2. Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Landstinget har öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Föreningen Sveriges Brandbefäl

Föreningen Sveriges Brandbefäl Föreningen Sveriges Brandbefäl Jörgen Hallberg 1:e V. ordförande Brandman i Helsingborg Brandingenjör i Helsingborg 15 år på SRV Räddningschef i Värnamo Räddningschef i Helsingborg www.brandbefal.se facebook.com/sbbsverige

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Använda sociala medier

Använda sociala medier linköpings universitet Använda sociala medier Råd till dig som arbetar på Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY PRODUKTION: Linda Carlén Hallström, Elin Karlsson och Sara Råsberg. Fotografer: David

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org

En kort vägledning för vuxna. 2015 ConnectSafely.org En kort vägledning för vuxna Ta del av mer råd och tips kring ungas användning av nätet på www.surfalugnt.se 2015 ConnectSafely.org Fem vanliga frågor från vuxna om Instagram 1. Varför gillar tonåringar

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

Marknad Barntotal.se tillhör marknaden för gravida och mammor med bebis, barn och/eller tonåringar.

Marknad Barntotal.se tillhör marknaden för gravida och mammor med bebis, barn och/eller tonåringar. Slutprojekt Social Media Koordinator 2014 Företag: Barntotal.se Input Affärsmål och visioner Dubbla trafiken inom ett år. Att sidan ska betala sig självt i form av annonser. Utöka det redaktionella innehållet.

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier Policy för sociala medier Degerfors kommun Antagen av kommunfullmäktige 127/2014-11-24 Innehållsförteckning Strategi...3 Nyttan med sociala medier... 3 Syftet med kommunens närvaro i sociala medier...

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Olycksutredning. Brand i radhus Lextorp, Trollhättan den 26 mars 2014

Olycksutredning. Brand i radhus Lextorp, Trollhättan den 26 mars 2014 Olycksutredning Brand i radhus Lextorp, Trollhättan den 26 mars 2014 2 Författare: Tove Nyth, Räddningstjänsten Storgöteborg Dan-Ola Sandén, Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm Foton efter branden på

Läs mer

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13

Rutin för användning av sociala medier. Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24. Reviderad 2012-12-14. Reviderad 2014-06-13 Rutin för användning av sociala medier Beslutad av Kommundirektören 2010-11-24 Reviderad 2012-12-14 Reviderad 2014-06-13 Dnr KK13/451 2/8 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Vad är sociala medier?...

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum

OLYCKSUTREDNING - 2 Datum OLYCKSUTREDNING - 2 Datum 2013-10-01 Olycksutredare Melissa Millbourn Diarienummer 20130748 Brand i källare i flerbostadshus,, Olofström Upplysningar om branden Larmtid: Onsdag 2013-09-11, kl. 10:26 Adress:,

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Riktlinjer för sociala medier Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Innehållsförteckning Sociala medier... 2 Mål och syfte med sociala medier... 2 Interna regler... 3 Hantering av allmänna handlingar, arkivering,

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

kommunikation Riktlinjer Extern

kommunikation Riktlinjer Extern Riktlinjer Extern kommunikation Detta är en sammanfattning av Karlshamns kommuns riktlinjer gällande de externa kommunikationskanalerna. Hela dokumentet hittar du i First Class under Kommunikation. Som

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Policy för information och kommunikation

Policy för information och kommunikation Antagen av fullmäktige 081022 Policy för information och kommunikation Torsås kommun är en politiskt styrd organisation som finns till för medborgarna. Det är deras behov och förutsättningar vi ska se

Läs mer

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK

PROSPEKT MEDIAS HANDBOK PROSPEKT MEDIAS HANDBOK 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 FACEBOOK 4-5 INSTAGRAM 6-7 TWITTER 8-9 LINKEDIN 10 YOUTUBE 11 2 INLEDNING Idag är sociala medier ett måste i ett företags mediemix. Det har blivit

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.

Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1. Riktlinjer för sociala medier, Lilla Edets kommun Framtagen av: Kommunikationsteamet Diarienummer: 2014/KS0101 Datum: 2014-03-24 Version: 1.0 Innehåll 1. Vad är sociala medier?... 3 2. Varför och när ska

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun

Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun Riktlinjer för sociala medier i Värmdö kommun Sociala medier 1 är ett allt mer naturligt inslag i medborgarens vardag och har fått en etablerad roll i samhället. För kommunen kan sociala medier vara en

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun

Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sida 1/5 Regler för sociala medier i Kungsbacka kommun Sociala medier och hur de används Sociala medier är kommunikationskanaler i form av nätverk, forum, chattar och bloggar med innehåll som användarna

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015

Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2015 KAMPANJMANUAL 2015 2 KAMPANJMANUAL 2015 3 INNEHÅLL KOMMUNIKATION SOM RÄDDAR LIV Sid 3-6 Sid 7-10 Sid 11 Sid 12-14 Sid 15-16 Sid 17 Sid 18 Om kampanjen Aktiviteter Budskap

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier Riktlinjer för sociala medier Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 2013-05-28 92 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning

Läs mer

KORTRAPPORTER OM KRISKOMMUNIKATION NR

KORTRAPPORTER OM KRISKOMMUNIKATION NR KORTRAPPORTER OM KRISKOMMUNIKATION NR 1, 2013 Ingen eld utan rök en studie av kriskommunikationen vid branden i Halmstad, september 2012 Foto: Emma Gustafsson, Hallandsposten. HÄNDELSEFÖRLOPPET Sirenen

Läs mer

Unionens #twitterskola

Unionens #twitterskola Unionens #twitterskola Inledning Det finns framförallt två anledningar till att Twitters korta meddelanden på 140 tecken blivit en sådan succé. Den ena är att människor formulerar sig klart och tydligt

Läs mer

Policy för sociala medier

Policy för sociala medier 1 [7] Referens Marica Nordwall Policy för sociala medier Sammanfattning Policyn är tänkt som ett stöd och ge råd till dig som medarbetare i Botkyrka kommun när du deltar i sociala medier. I sociala medier

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Internet och sociala medier Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Min agenda Lite om.se Sociala medier vad är det vi pratar om? Vad är nyttan? Vilka är riskerna? Några

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Policy för användande av sociala medier

Policy för användande av sociala medier Dnr: 100-2538-2011 Verksamhetsstöd Fredrik Andersson Policy för användande av sociala medier Policyn fastställer förutsättningarna för Länsstyrelsen Värmlands hantering av sociala medier och tar upp ansvarsfrågor

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun och sociala medier Sociala medier Vad är sociala medier? Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll

Läs mer

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse:

DOKUMENTINFORMATION. Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167. Händelse: DOKUMENTINFORMATION Ärende: Förundersökning Handläggare: Bertil Nilsson Beställare: Bertil Nilsson Diarienummer: 1900.2012.05167 Händelse: Branden/olyckan 2012-12-10, måndag, klockan. 14.37 Insatsrapport

Läs mer

Olycksundersökning och Insatsutvärdering

Olycksundersökning och Insatsutvärdering Kalmar Brandkår Olycksundersökning och Insatsutvärdering Händelse: Brand i affärscenter Datum: 20111012 Larmtid 22:20 Adress: Berga centrum Utförd av: Lennart Ericson, Karl-Johan Daleen Kalmar brandkår

Läs mer

RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN

RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN RIKTLINJER & REGLER KRING SOCIALA MEDIER FÖR GISLAVEDS KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 Om sociala medier Det finns flera definitioner av vad begreppet sociala medier står för. I det digitala

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58)

Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58) Kommunstyrelsen Datum 1 (5) Kommunledningskontoret Martina Manneh, 016-710 55 05 Riktlinjer för sociala medier (KSKF 2014:58) Sociala medier är interaktiva kommunikationskanaler mötesplatser som skapar

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

STRATEGISK KRISHANTERING I SOCIALA MEDIER JGCOMMUNICATION +46 8 610 20 00 SVARVARGATAN 7, SE-100 28 STOCKHOLM E-POST: HEJ@JGCOMMUNICATION.

STRATEGISK KRISHANTERING I SOCIALA MEDIER JGCOMMUNICATION +46 8 610 20 00 SVARVARGATAN 7, SE-100 28 STOCKHOLM E-POST: HEJ@JGCOMMUNICATION. STRATEGISK KRISHANTERING I SOCIALA MEDIER JGCOMMUNICATION +46 8 610 20 00 SVARVARGATAN 7, SE-100 28 STOCKHOLM E-POST: HEJ@JGCOMMUNICATION.SE Allt fler företag väljer att vara aktiva i olika sociala kanaler

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion

Staffanstorps kommun. Öppen kommentarsfunktion Staffanstorps kommun Öppen kommentarsfunktion Staffanstorp 2011 lanserade Staffanstorp Framtidens webb Responsiv sajt med öppen kommentarsfunktion Kommentarer kan lämnas av alla medborgare En moderator

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Samverkansplattform, en metod

Samverkansplattform, en metod Samverkansplattform, en metod Vid en extra ordinär händelse är det viktigt att det finns en accepterad och fastställd rutin för hur händelsen ska hanteras. Det går självklart inte att säga att så här kommer

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text 1 (5) Vår handläggare Geza Simon Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text Katrineholm kommuns kommunikationspolicy Policy ett

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

2014-11-19. Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet. Lindahl i korthet

2014-11-19. Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet. Lindahl i korthet 2014-11-19 Sara Törnblom den 13 november 2014 Sociala medier och chefsansvaret i offentlig verksamhet Lindahl i korthet En av Sveriges största advokatbyråer Kontor i Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Malmö,

Läs mer

Sociala medier för organisationer

Sociala medier för organisationer Sociala medier för organisationer Christian Gustavsson Kommunikatör Studieförbundet Vuxenskolan Skåne Facebook: www.facebook.com/svskane Twitter: @svskane Vad är sociala medier? Internet öppnade för allmänheten

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Datum 2015-06-17 Sida 1(11) Kommunledningsförvaltningen Kriskommunikationsplan w:\förslag till kriskommunikationsplan 2015-06-17.docx Örkelljunga kommun Postadress Kommunledningsförvaltningen 286 80 Örkelljunga

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Riktlinjer för digitala medier

Riktlinjer för digitala medier Policy Mind/styrdokument Senast uppdaterad: 2015-04-07 Ansvarig: LS Riktlinjer för digitala medier Om Minds riktlinjer för digitala medier Dessa riktlinjer är till för att vägleda hur Mind agerar i digitala

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR

KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR KRISPLAN ALLMÄNNA RÅD OCH MALLAR Dessa råd med tillhörande mall för krisplan och mall för dokumentation, som framtagits av Svenska Aikidoförbundet, kan användas av aikidoklubbar anslutna till förbundet.

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

Policy för kontakter med massmedier

Policy för kontakter med massmedier Policy för kontakter med massmedier INNEHÅLLSFÖRTECKNING Så arbetar journalister... 6 Riktlinjer vid mediekontakter.... 7 Rutiner vid journalistkontakter.... 9 Kriskommunikation... 12 Offentlighet och

Läs mer

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119

Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm KS08119 SÖDERTÄLJE KOMMUN Tj änsteskrivelse ~ KOMMUNSTYRELSENS Monika Larsson Kommunikationsdirektör 08-550 224 50 monika.larsson@sodertalje.se Kommunstyrelsen Södertälje kommuns riktlinjer för kommunikation Dm

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013

Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 Nyhetsbrev nr 2 Den 28 maj 2013 I nyhetsbrevet om Program för samverkan Stockholmsregionen får du löpande information om satsningen som flera samhällsaktörer står bakom för att stärka förmågan att samverka

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Handledning och checklista för klarspråk

Handledning och checklista för klarspråk Handledning och checklista för klarspråk i Brottsofferjouren 2015-02-24 Innehåll Vad är klarspråk?... 2 Varför ska vi skriva klarspråk?... 2 Hur du kan använda checklistan... 2 Innan du börjar skriva...

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04

Julia Modig Tjärnström, Anna Marklund, Patrik Ljungqvist 723G04 Uppdrag Vi har valt att för ett annat företags räkning undersöka hur möjligheterna ser ut för att starta upp, sprida och marknadsföra en virtuell sida som riktar sig till studenterna vid Linköpings universitet.

Läs mer