Lättläst om. Sociala företag _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

Transkript

1 Lättläst om Sociala företag _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

2 Visionen för projekt Östgötamodellen arbete för alla Rapporten som du nu läser handlar om arbetsintegrerande socialt företagande. I rapporten har vi försökt uttrycka oss på ett lätt sätt. Rapporten har tagits fram av projektet Östgötamodellen. Det är ett projekt som har gett stöd, uppmuntran och start till sociala företag. Projektet har även gett stöd till kommunerna i deras arbete med hur man kan stödja sociala företag. Projektet har pågått under år 2013 och Det finns sammanlagt fyra rapporter från projektet. De andra tre handlar om social franchising, stödstrukturer och finansiering för sociala företag. Idag ställer arbetsgivaren högre krav på varje person. Det har blivit mer viktigt att arbeta i grupp och samtidigt vara självständig och ta eget ansvar. För alla som känner att man inte passar in och som inte får ett jobb, kan livet upplevas som besvärligt. Särskilt om man också har svårt att förstå hur Arbetsförmedlingen, kommunen och Försäkringskassan arbetar _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

3 För att fler ska få arbete krävs arbetsplatser och företag som kan låta människor arbeta efter förmåga. Sociala företag ger arbete och hjälper till så att fler människor förstår sin omvärld. Projektets mål har varit att ta fram förslag på hur kommuner i Östergötland kan ge stöd till sociala företag och hur sociala företag kan utvecklas och anställa fler människor. Regionförbundet Östsam har haft huvudansvar för projektet. Andra som varit med, betalat och arbetat med projektet, har varit Motala kommun och Samordningsförbundet Östra (Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner). Det här är en handbok och ett stöd för er som vill starta ett socialt företag eller redan driver ett. Den vänder sig också till dig som jobbar i den offentliga sektorn och vill veta mer. Efter en del avsnitt finns det länkar man kan gå till om man vill ha mer information _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

4 Inom ramen för Östgötamodellen för start, stimulans och tillväxt av sociala företag/ arbetskooperativ finns ytterligare tre skrifter: Om social franchising Om finansieringsmöjligheter Om stödstrukturer _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

5 Innehåll Kapitel 1 Bra att veta Socialt företag vad är det?...8 Olika företagsformer...12 Delaktighet och Egenmakt...14 Arbetsträning i arbetsintegrerande sociala företag...16 Samverkan...18 Kapitel 2 Bra att kunna Att utveckla affärsidén...22 Mål...24 Styrelsearbete...27 Ekonomi i det sociala företaget...30 Att marknadsföra företaget...31 Social franchising...35 Kapitel 3 Bra att göra En hälsofrämjande arbetsplats...38 Policy...42 Ledarskap...45 Medarbetarsamtal...47 Konflikthantering...51 Kapitel 4 Verktygslåda Samtal som verktyg...56 Att fokusera på våra styrkor...59 AI Appreciative...61 Alla kan vara säljare...63 Att teckna ett avtal...66 Mentorskap...67 Att välkomna en ny medarbetare...70 Kapitel 5 Bilagor Offertmall...74 Dagordning medlemsmöte...75 Slutdokumentation arbetsträning...76 Förklaringar till svarsdokument arbetsträning _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

6 Kapitel 1 Bra att veta _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

7 _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31 7

8 Socialt företag vad är det? Sociala företag finns i många varianter och jobbar med många olika saker. De kan också finnas i olika företagsformer. Gemensamt för alla är att man vill bidra till ett bättre samhälle. Den här texten handlar om arbetsintegrerande sociala företag. Arbetsintegrerande sociala företag utvecklar människor För att räknas som arbetsintegrerande socialt företag krävs att man skapar arbete för människor som står utanför arbetsmarknaden. Alla ska ha möjlighet att vara med och påverka det som händer i företaget och man ska känna att man utvecklas och tar kontrollen över sitt liv egenmakt, empowerment. Arbetsintegrerande sociala företag har en affärsidé som innebär att man vill sälja varor och tjänster samtidigt som man utvecklar och anställer människor. Vinsten i företaget används ofta till att ge fler människor en anställning. Sociala företag för den som behöver extra stöd Sociala företag erbjuder ofta platser för rehabilitering eller arbetsträning för människor som av olika anledningar har svårt att få anställning. Rehabilitering kan du få om du har varit sjuk länge. Arbetsträning kan du få om du har varit utan arbete länge _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

9 Tillväxtverket har tagit fram kvalitetskrav för arbetsintegrerande sociala företag: Företaget har som mål att erbjuda människor arbete om de har stora svårigheter att få arbete på den vanliga arbetsmarknaden. Man erbjuder en arbetsplats som är anpassad efter medarbetarna och inte tvärtom. Företaget skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat sätt. Vinsten ska gå tillbaka till företaget för att utveckla verksamheten. Företaget ska vara fristående från offentlig verksamhet. Sociala företag skapar arbeten I dag (januari 2014) finns det över 300 företag i Sverige som kan kalla sig för arbetsintegrerande sociala företag. I företagen säljer man både varor och tjänster. Ofta utvecklas verksamheten utifrån medarbetarnas kunskaper och intressen. Metoderna, arbetsuppgifterna och delaktigheten Det är viktigt att ha en bra affärsidé i ett socialt företag. Lika viktigt som att medarbetarnas behov och kunnande används. Delaktigheten gör att medarbetarna får vara med och välja rätt arbetsuppgifter och uppläggningen av arbetet. Man bestämmer gemensamt vilken kunskap och utbildning som behövs och hur man ska skaffa den. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen kan hjälpa till på många sätt Arbetsförmedlingen kan ge stöd till alla som anställer personer med funktionsnedsättning som behöver extra stöd på arbetet _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

10 Arbetsförmedlingen kan också ge stöd för att starta nya arbetsintegrerande sociala företag bland annat genom utbildning och praktik. Försäkringskassan kan ge personer med sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning möjlighet att få en plats i ett socialt företag. Försäkringskassan samarbetar med Arbetsförmedlingen för att göra det lättare att gå från ersättning via sjukförsäkringen till att söka sig ut på arbetsmarknaden. Kommunen kan erbjuda människor en plats för arbete i ett socialt företag genom rehabilitering eller arbetsträning. Kommuner kan även stödja arbetsintegrerande sociala företag på andra sätt. Ofta med bidrag, anställning av handledare och lokalhyror. Sociala arbetskooperativ Arbetsintegrerande sociala företag i Sverige drivs ofta som kooperativ. I sociala arbetskooperativ innebär delaktigheten att medarbetarna även är med i arbetet med att driva företaget _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

11 Sociala arbetskooperativ drivs efter de sju kooperativa principerna: 1. Frivilligt och öppet medlemskap Det får inte finnas någon diskriminering av kön, social ställning, ras eller religion. 2. Demokratisk medlemskontroll Kooperativa föreningar styrs av medlemmarna. Medlemmar har lika rösträtt, en medlem, en röst. 3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande Medlemmarna bidrar på ett rättvist sätt till föreningens kapital. Vinst går tillbaka till föreningens utveckling eller något annat som man har bestämt gemensamt. 4. Självständighet och oberoende Kooperativa föreningar är fristående organisationer som medlemmarna själva styr. 5. Utbildning, praktik och information Kooperativa föreningar erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda. De informerar allmänheten om vad den kooperativa föreningen är. 6. Samarbete mellan kooperativa föreningar Samarbete på lokal, regional och internationell nivå gör kooperativet starkare. 7. Samhällshänsyn Kooperativa föreningar arbetar för en positiv utveckling av samhället där man bor enligt regler som medlemmarna bestämt. Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

12 Olika företagsformer för att starta ett socialt företag Sociala företag har samma ansvar och skyldigheter mot kunder och anställda som andra företag. Den juridiska formen för ett socialt företag kan se olika ut. Flera sociala företag är medlemmar i företagarföreningen på orten där man har sitt företag. Olika juridiska former De flesta som startar ett socialt företag bildar en ekonomisk förening eller ideell förening. Företaget kan också drivas som ett aktiebolag eller Aktiebolag svb = aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning eller stiftelse. Ni kan få hjälp av Coompanion som finns i varje län eller Nyföretagarcentrum om ni vill starta. Man kan också gå till Arbetsförmedlingen för råd och stöd. Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, svb Svb är en form av aktiebolag där man begränsar utdelningen av vinsten. Företagsformen är tänkt för företag som till exempel startas i privat regi inom hälso- och sjukvårdssektorn. Det finns regler för att säkerställa att det mesta av företagets vinst stannar kvar i företaget _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

13 Vem som helst kan starta I princip kan vem som helst eller vilka grupper som helst starta ett arbetsintegrerande socialt företag. Det kan vara personer som själva har behov av arbete, medlemmar i olika föreningar eller lokala grupper. Många eldsjälar som startar företag är anhöriga som har närstående med en funktionsnedsättning. Genom att starta företag får de närstående möjlighet till arbete och sysselsättning. De vanligaste branscherna är; butik och försäljning café/restaurang och hotell hushållsnära tjänster som till exempel städning bygg och fastighetsskötsel Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

14 Delaktighet och egenmakt empowerment En viktig grund för de arbetsintegrerande sociala företagen är medarbetarnas delaktighet i företagets verksamhet. När man själv får vara med och bestämma och ha möjlighet att påverka arbetet leder det till egenmakt, empowerment. Det handlar om en process som ger människor kontroll och rätt att bestämma över sina liv. Det är personen själv som har lösningen på problemet. Egenmakt empowerment Att vara delaktig i samhället är en viktig sida av egenmakt. Genom deltagande i det arbetsintegrerande sociala företaget får människor också kunskaper och mod att ta för sig i andra sammanhang. Så här säger Klas Sundström, före detta ordförande i det sociala arbetskooperativet KOS: Jag har många gånger känt att jag inte haft något att säga till om. Det kan vara kämpigt att klura ur hur det går till att rösta inse att min röst är lika mycket värd som din och att jag måste ta ansvar för de beslut vi har fattat. Jag lär mig om att vara kooperatör och jag lär mig av våra coacher, handledarna. Jag lär mig arbetsuppgifter och jag lär mig skilja mellan mig själv och gruppen, det vill säga kooperativet. Och allt det här kan jag inte glömma bort när jag går hem. Jag tar med mig stoltheten när jag/vi har gjort något bra och besvikelsen när det har gått dåligt. Samhället är precis som kooperativet uppbyggt på demokrati _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

15 Delaktighet Principerna om delaktighet och deltagande är viktiga i sociala företag. Ett socialt företag drivs oftast av medarbetare, medlemmar eller ägare tillsammans. Det sociala företaget bygger sin verksamhet på möten där alla får vara med och prata om och bestämma vad som ska hända på arbetsplatsen. En person får växa i sin roll i företaget genom att till exempel bli mentor för nya medarbetare, bli arbetsledare, styrelseledamot, delägare eller kanske verksamhetsledare. Om du vill läsa mer; Vägen ut! Kooperativen, _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

16 Arbetsträning i arbetsintegrerande sociala företag När arbetsintegrerande sociala företag säljer produkter och tjänster har man nästan alltid platser att sälja för arbetsträning och rehabilitering. Den offentliga sektorn är en viktig köpare av alla de tjänster de sociala företagen erbjuder. Vad innebär arbetsträning? Arbetsträning i arbetsintegrerande sociala företag är till för att personer som av olika anledningar varit borta länge från arbetsmarknaden ska få den träning och erfarenhet som behövs för att kunna söka ett arbete eller komma in på en utbildning. I arbetsträningen ingår att träna på vardagliga rutiner som att komma i tid till arbetet, fullfölja en uppgift och samarbeta med arbetskamrater. Den första kontakten Det är viktigt att veta hur man möter en ny människa som vill arbetsträna i företaget. Det ska finnas rutiner för den första kontakten. Det första mötet kan vara ett studiebesök på företaget. Den sökande kanske kommer dit tillsammans med någon från Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Den som tar emot ska vara väl förberedd. De som arbetar i företaget ska också veta att det kommer någon på studiebesök _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

17 Den som tar emot ska visa runt, berätta om verksamheten, vilka regler som gäller och vilka rutiner man har. Studiebesöket är viktigt för alla tre parter, den sökande, företaget och den som betalar för tjänsten. Det är också viktigt att veta vad den nya personen är bra på och vilka intressen han eller hon har. Alla kan bidra med något speciellt. Ta reda på vad just den här personen kan! Utse en kontaktperson När det kommer en person till företaget som ska arbetsträna ska han eller hon ha en arbetsledare eller kontaktperson som har ett extra ansvar att stötta den som arbetstränar. Arbetsledaren och den som ska arbetsträna planerar tillsammans den första tiden. Det behövs en tydlig struktur och tydliga rutiner. Det gör arbetet enklare och skapar trygghet. Vem kan få arbetsträning? Arbetsträning är till för personer som behöver prova nya arbetsuppgifter. Det kan vara på grund av att man har varit sjukskriven länge, och inte längre kan utföra särskilda arbetsmoment eller har varit arbetslös under lång tid och behöver se vilket arbete som kan passa. Om du vill läsa mer; SKOOPI: Guide till arbetsrehabilitering i sociala företag _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

18 Samverkan Man kan försöka hitta samarbetspartners i hela samhället, både hos kommunala och statliga institutioner, privata företag, andra organisationer och sociala företag. Samverkan och samarbete med det privata näringslivet och den offentliga sektorn har stor betydelse för arbetsintegrerande sociala företag. Det offentliga är till exempel kommunen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Att hitta praktik- och arbetsträningsplatser i den privata och offentliga sektorn är en form av ett viktigt samarbete. Det kan ibland leda till nya arbeten för medlemmar i det sociala företaget. Ett socialt företag kan samarbeta till exempel genom att; Näringslivet kan sitta med i styrelsen för det sociala företaget och bidra med särskild kunskap och kompetens. Få låna lokaler kostnadsfritt Byta tjänster eller samarbeta kring gemensam kompetensutveckling Rådgivning Få tillgång till praktikplatser och erbjuda praktikplatser Bli underleverantör _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

19 Nätverka! Ta chansen att nätverka! Gå med i föreningar och delta till exempel på lokala företagsmässor. Att få ett lyckat samarbete med näringslivet beror ofta på kontakter med en enskild person. Vill man ha ökat samarbete bör man tänka på vilka man rekryterar till styrelsen eller vilken personal man anställer. Öka samarbetet mellan olika arbetsintegrerande sociala företag. Genom att hjälpa varandra med personal eller utrustning ökar företagets resurser. Genom gemensam marknadsföring kan man nå flera kunder. CSR East Sweden Allt fler företag vill ta ett ökat ansvar i samhället. Det finns olika nätverk för företag. CSR East Sweden är ett sådant nätverk. Där kan alla olika företag mötas för samarbete. I nätverket kan också offentliga, och ideélla organisationer delta. Vad innebär CSR? Corporate Social Responsibility, CSR handlar om att företagen frivilligt arbetar med och tar ansvar för sociala frågor och miljön i samhället. CSR East Sweden anordnar föreläsningar och seminarier som till exempel handlar om ett hållbart samhälle där företag, människor och organisationer tar socialt ansvar och hänsyn till ekonomi och miljö. Om du vill läsa mer; Tillväxtverket Samarbete mellan sociala företag och övrigt näringsliv hur och varför csreastsweden/info _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

20 _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

21 Kapitel 2 Bra att kunna _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

22 Att utveckla affärsidén Alla företag behöver en bra affärsidé. En del sociala företag utvecklar affärsidéer med syfte att skapa nya arbetstillfällen. Många säljer platser för rehabilitering och/eller arbetsprövning. Vanligast är en kombination av båda delar. Affärsidé För en del sociala företag är det viktigt att hela tiden utveckla företaget så att det kan fungera och vara lönsamt. Din affärsidé kan vara; att du säljer en etablerad tjänst eller produkt. att du inriktar dig på en helt ny kundgrupp eller att du säljer en helt ny tjänst eller produkt. Affärsidén behöver förstås inte vara helt ny. Det man ska fundera på är hur just ni kan göra det bättre än konkurrenterna. Det är också bra att tänka på hur er affärsidé och verksamhet kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Frågor som er affärsidé ska svara på Finns det ett behov av vår produkt eller tjänst? Inom vilket geografiskt område eller bransch (marknad) ska produkterna/tjänsterna säljas? _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

23 Vilken är vår målgrupp och hur kan vi nå den? Är vår affärsidé unik? Vad är speciellt med vår affärsidé om den redan finns hos en konkurrent? Varför ska kunderna välja vårt företag framför konkurrenterna? Vad är det som vi kan tjäna pengar på i företaget? Påverkas affärsidén av det ekonomiska läget i samhället? Att skriva affärsplan Meningen med att skriva en affärsplan är att utveckla affärsidén och att tvingas att tänka igenom olika saker med företaget för att se om idén håller. Affärsplanen bör till exempel innehålla; Företagsidé Marknaden och marknadsaktiviteter se avsnittet om marknadsföring Produkten/tjänsten och produktionen Ekonomi se avsnittet om ekonomi Finansiering se avsnittet om ekonomi Organisation och administration se avsnittet om styrelsearbete av verksamheten Framtidsplan Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

24 Mål vad vill vi göra i vårt företag, och hur ska vi göra det? När man sätter mål kan det vara svårt att veta vad som egentligen är viktigt eller var man ska börja. Målen kommer att påverka ert dagliga arbete. För att de ska bli meningsfulla och tydligt visa vad ni behöver göra kan ni fundera på några frågor: Vad gör vi i dag som är bra? Hur kan det bli ännu bättre? Vad gör vi inte i dag som vi borde göra? Vad irriterar oss/mig i det dagliga arbetet som vi/jag gärna vill förändra? Hur ska den förändringen se ut? Vad vill vi uppnå? Hur ska vi uppnå målet? Vilka delmål ska vi ha på vägen? När ska dessa uppnås? Hur känns det när vi når våra mål? Vad skulle det betyda om vi når målen? Belöning? Ni utför arbetet bättre Med ett mål uppsatt jobbar ni bättre. Ni vet vad som behöver göras och vad som krävs. Ni kan lägga er tid och energi på att göra rätt saker med kvalité _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

25 Det är viktigt att ha tydliga mål. Varför är det viktigt att arbeta med tydliga mål? 1. Mål driver och ger människor utmaning. Det visar på de resultat man vill uppnå. 2. Om alla är överens om målet skapar det engagemang, kreativitet och motivation. 3. Bra mål skapar en lag-anda och får människor att ställa upp att göra saker. 4. Mål skapar resultat! Delmål Om ett mål är stort är det bra att bryta ner det genom att sätta delmål. Då är det lättare att följa upp arbetet med jämna mellanrum. Det kan också vara motiverande för dig och dina medarbetare då ni tydligt ser att arbetet går framåt mot det utsatta målet. Ett tips är att låta det första delmålet bli ganska enkelt att uppfylla. På engelska kallar man det för low hanging fruits. Börja plocka de frukter som ni når från marken innan ni tar fram stegen. På så sätt får ni tidigt framgångar som ni kan bygga vidare på _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

26 S-M-A-R-T-A Mål SMART-modellen är ett hjälpmedel för att ta fram effektiva mål. Även när ett mål är framtaget kan du testa det mot modellen för att se om det uppfyller modellen för ett smart mål. Enligt modellen ska mål vara: S specificerade, det ska vara tydligt vad som ska uppnås. M mätbara, man bestämmer hur det ska mätas. Är det i kostnad, tid, kvalitet, nöjda kunder etcetera? A accepterade, alla ska vara överens om målet. R realistiska och utmanande, det ska vara möjligt att uppnå målet. T tidsbestämda, det ska finnas en bestämd tid då målet ska vara uppfyllt. Fira era framgångar När ett mål har uppfyllts är det viktigt att fira det! Det motiverar och ger bekräftelse för ett väl utfört arbete. Ofta glömmer vi att fira våra framgångar och arbetet fortsätter som vanligt. Genom att göra något speciellt ökar motivationen. Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

27 Styrelsearbete i ekonomiska och ideella föreningar Styrelsen i ett socialt företag arbetar på uppdrag av företagets medlemmar och ansvarar för att företaget drivs på rätt sätt. Företagets styrelse är ett viktigt verktyg för att styra, kontrollera och representera företaget. Styrelsen ska också arbeta för att företaget växer och överlever. Styrelsen är arbetsgivare för anställd personal. Så ser styrelsen ut En styrelse ska bestå av minst tre personer ordförande, kassör och sekreterare. Det finns tre typer av ledamöter; ordinarie, suppleanter och adjungerade. I ett arbetskooperativ sitter också medlemmar i styrelsen. Ordinarie ledamöter och suppleanter har rösträtt. Som ordinarie ledamot har du rätt att närvara och rösta på alla styrelsemöten. Som suppleant är du reserv och kallas in om den ordinarie ledamoten inte kan vara med på mötet. En adjungerad styrelsemedlem kan beskrivas som en person med särskilda kunskaper som kan vara värdefull för styrelsearbetet. Adjungerade styrelseledamöter får inte rösta _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

28 Vem gör vad i styrelsen? Ordföranden leder föreningens arbete sammankallar och leder styrelsens möten. Ordföranden är firmatecknare tillsammans med kassören. Det betyder att man har rätt att till exempel öppna ett bankkonto. Styrelsen kan också bestämma att någon annan i styrelsen är firmatecknare. Sekreteraren skriver protokoll vid mötena och sköter posten. Alla medlemmar ska kunna läsa protokollen. Kassören sköter föreningens ekonomi. Kassören är firmatecknare tillsammans med ordföranden eller någon annan i styrelsen. Ledamöterna kan ha olika arbetsuppgifter. Det bestämmer styrelsen. Suppleanterna är ersättare för ledamöterna. Revisorn ska kontrollera styrelsens arbete och bokföringen. De ska också kontrollera att föreningen har gjort det som medlemmarna har bestämt. Adjungerad ledamot kan vara en person från föreningen. Det kan också vara en person utanför föreningen med en speciell kompetens. Vilket ansvar har man i en styrelse? Som styrelsemedlem ska du vara lojal mot organisationen, följa stadgar och de lagar som finns för företag. Du har också tystnadsplikt för det som handlar om affärer och affärsutveckling. Som styrelseledamot är det mycket viktigt att känna till vad man har för uppdrag och vilket ansvar man har gentemot medlemmar, anställda och ledare. En suppleant har samma ansvar som en ordinarie ledamot när beslut fattas _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

29 Styrelsen i en ekonomisk förening och ideell förening väljs av medlemmarna. Vad är stadgar? Stadgar är detsamma som en förenings grundregler. De behövs för att man ska få ordning på verksamheten och vara överens om vad som gäller. Stadgarna talar om vad som är meningen med föreningens arbete, hur styrelsen väljs och vilka rättigheter och skyldigheter medlemmar har. Planera och genomföra årsmöte i ekonomisk och ideell förening Det är styrelsen som har ansvar att kalla till årsmöte. Hur detta ska gå till regleras i stadgarna för den ekonomiska och den ideella föreningen. Det är också styrelsen som har ansvar att planera årsmötet. Medlemmarna ska känna till hur de kan skriva motioner till årsmötet. En motion är ett förslag om en förändring som en eller flera medlemmar vill att årsmötet ska rösta om. Styrelsen ska sedan läsa och kommentera de motioner som har kommit in. Varje medlem har rätt att rösta på årsmötet. Styrelsen kan också skriva ett förslag till beslut om det som motionerna handlar om. Styrelsen har också möjlighet att komma med förslag på frågor som ska beslutas av årsmötet. De kallas propositioner. Dagordningen samt alla motioner och propositioner bör skickas ut till medlemmarna i god tid före årsmötet så att alla har möjlighet att sätta sig in i de olika frågorna. Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

30 Ekonomi i det sociala företaget Det arbetsintegrerande sociala företaget är skyldig att redovisa hur man får in och använder sina pengar oavsett vilken typ av företag man har, till exempel ekonomisk förening eller aktiebolag. Att redovisa detta kallas för att bokföra. Att bokföra betyder att man för anteckningar över alla affärer som görs. Det finns regler som berättar hur företag och organisationer ska bokföra. Man bokför till största del efter datum. Varje ekonomisk händelse måste även kunna bevisas genom ett underlag, en så kallad verifikation. Alla verifikationer ska numreras och måste sparas i minst sju år. Varje verksamhetsår kallas för ett räkenskapsår. När räkenskapsåret är slut avslutar man bokföringen för tolv månader genom att göra ett bokslut. Med hjälp av bokföringen kan företaget och organisationen sedan sammanställa olika rapporter; en verifikationslista, en resultatrapport och en balansrapport. De ekonomiska räkenskaperna kallas för redovisning. De två metoder som används i bokföring är faktureringsmetoden och kontantmetoden. Kontantmetoden är en enklare metod som bara får användas av mindre företag och föreningar _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

31 Genom bokföringen får även skatteverket veta om företaget ska betala in moms eller få tillbaka moms. En ekonomisk händelse skall alltid bokföras på minst två platser, konton, för att visa hur pengarna har kommit in i företaget, eller ut ur företaget, och vad det handlar om. Kostnad, intäkt, utgift och inkomst En kostnad är en periodiserad utgift. Periodisering är att se till att inkomsten eller utgiften hamnar rätt i tiden i bokföringen och inte på perioden före eller efter den borde vara. Det kan även handla om att dela upp en inkomst eller utgift i lika delar och sedan bokför man dem på flera månader, kvartal eller år. Ett socialt företag har ofta anställda med anställningsstöd. Därför kan intäkterna i företaget vara både i form av stöd och försäljning av varor eller tjänster. Inkomster Det här är exempel på inkomster i företaget; Försäljning av tjänst Försäljning av varor Arbetsträning Bidrag för sysselsättningsplatser Lönebidrag _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

32 Utgifter Det här är exempel på utgifter i företaget; Lokalhyra El för belysning Städning och renhållning Arbetskläder och skyddsmaterial Kontorsmaterial Datakommunikation Personalkostnader Det här är exempel på personalkostnader i företaget; Löner till kollektivanställda Semesterersättning till kollektivanställda Sjuklöner Sociala avgifter Arbetsgivaravgifter Om du vill läsa mer; _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31

33 Att marknadsföra företaget Alla företag behöver marknadsföra sig. Syns man inte så finns man inte! Hur man väljer att marknadsföra sig beror på vad det är man har att erbjuda. Idag ser sättet att marknadsföra sig annorlunda ut mot tidigare. Bland annat har sociala medier en stor roll. Vilken är er målgrupp? Först måste man kartlägga sin målgrupp. Vilka är intresserade av våra produkter eller tjänster? Varför? Hur når jag dem? Är det en yngre målgrupp så är det troligt att man når dem bäst över internet. Är det en äldre målgrupp kanske man behöver sätta in en annons i tidningen eller dela ut flygblad i brevlådan? Om det är kommunen eller ett annat företag som vill köpa vår tjänst så är det personliga mötet självklart. Sociala medier Sociala medier ser ut på olika sätt. Det finns olika plattformar beroende på vad det är du vill berätta om ditt företag och vilken målgrupp du vill nå. Hemsida, Facebook, Instagram och Youtube är några exempel på olika så kallade plattformar i social media. Idag använder många endast social media för att marknadsföra sig. Att annonsera i tidningar är dyrt och ger ofta inte så stor effekt _bok_socialafo retag_laẗtla st_final.indd :31