BEHÖVER VI EN SYDSVENSK REGION?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEHÖVER VI EN SYDSVENSK REGION?"

Transkript

1 Behöver vi en sydsvensk region? Frågan är relevant och det kan finnas många svar. I denna bok ger ett flertal initierade skribenter sin bild av regionalt utvecklingsarbete och regional samhällsorganisation. Det handlar om hälso- och sjukvård, tillväxt, kultur, infrastrukturplanering, kollektivtrafik samt om samspelet med kommuner, den nationella nivån och EU. Boken bidrar övergripande till att höja kunskapsnivån kring regioners roll och mandat. Den vänder sig till beslutsfattare kring den regionala nivån men kan vara av stort värde också för såväl studenter som för den allmänt samhällsintresserade. Sydsvensk regionbildning ideell förening Den ideella föreningen Sydsvensk regionbildning bildades 2012 efter gemensamma möten samt beslut i de ingående organisationerna Landstinget Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Föreningens uppgift är att ta fram underlag för ett eventuellt bildande av en ny, gemensam region från 2019, som omfattar Kronoberg, Blekinge, Kalmar och Skåne. Huvudmännen ska under 2015 pröva ändamålet för föreningen. BEHÖVER VI EN SYDSVENSK REGION? REGION BLEKINGE Tio röster om möjligheter och fallgropar för medborgare, vård, näringsliv, politik och utveckling.

2 Tio röster om möjligheter och fallgropar för medborgare, vård, näringsliv, politik och utveckling.

3 ISBN Copyright 2014 författarna samt Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget Kronobergs län, Regionförbundet Södra Småland, Landstinget Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne Citera oss gärna, men ange källan. Projektledare: Gunne Arnesson Lövgren, Region Skåne Redaktör: Erik J. Rudvall, ID kommunikation Produktionsledning, grafisk form och original: ID kommunikation Sättning och tryck: Elanders Omslagsfoto: Karl McFaul och istockphoto

4 Innehåll Förord 5 Nya gränser river hinder 7 Gunnar Wetterberg OECD och Sydsverige en personlig reflektion 21 William Tompson Samlad infrastrukturplanering som en stark röst mot staten 39 Bo Bylund Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling i Sydsverige 57 Tomas Svensson Regional utvecklingspolitik utifrån perspektiven europeisering 73 och multi-level governance Malin Stegmann McCallion Regionalt påverkansarbete i EU 83 Filippa Arvas Olsson Kommunernas region kommunernas inflytande i en sydsvensk storregion 91 Jörgen Johansson Lars Niklasson Bo Persson Niklas Sjöstrand Sakfrågan handlar om tillväxt 113 Lisa Jedlid Kulturens roll för ett sydsvenskt regionbygge 121 Lars Lindkvist Regionbildning i ett vårdperspektiv 137 Göran Stiernstedt INNEHÅLL 3

5

6 Förord Brett utvecklingsarbete, delaktighet och inflytande är viktiga ledord för arbetet med den sydsvenska regionbildning som vi har drivit sedan Tack vare ett värdefullt samarbete i sex olika arbetsgrupper inom hälsooch sjukvård, kollektivtrafik, infrastrukturplanering, kultur, hållbar regional utveckling, demokrati och internationalisering har vi nu ett bra underlag för att utveckla ett bestående samarbete i Sydsverige. Går vi vidare är starten för den nya regionen planerad till Samhället utvecklas hela tiden, och framför oss ser vi demografiska förändringar och teknisk utveckling som påverkar de offentliga insatserna, välinformerade medborgare och nya värderingar, en växande globalisering och ett ökat europeiskt samarbete. Detta är några av alla de faktorer som våra regioner och landsting måste förhålla sig till för att på bästa sätt kunna hantera sina uppdrag att ge invånare, företag och besökare högsta möjliga kvalitet från sina organisationer. De beslut som ska fattas under 2015 kräver att man belyser så många perspektiv som möjligt, och vi har därför valt att ta in kunskap även utifrån. Denna bok ger tio exempel på hur andra ser på vårt initiativ att bilda en gemensam region. Vi tackar skribenterna för deras kloka inspel till beslutsprocessen och önskar alla läsare en värdefull kunskapsstund! Södra Sverige i november Kalle Sandström Landstinget Blekinge Christina Mattisson Region Blekinge Suzanne Frank Landstinget Kronobergs län Roland Gustbée Regionförbundet Södra Småland Anders Henriksson Landstinget Kalmar län Lars Blomberg Regionförbundet i Kalmar län Pia Kinhult (t.o.m. 3 november 2014) Henrik Fritzon (fr.o.m. 3 november 2014) Region Skåne Stefan Lundgren Kommunförbundet Skåne FÖRORD 5

7

8 Nya gränser river hinder Gunnar Wetterberg Historiker och författare, SACOs samhällspolitiske chef 7

9 Vem hör vart? Det historiska samspelet Ibland kan historien ge perspektiv på nutidens diskussioner. Det är lätt att tro att dagens gränser och län är av naturen givna, och att tanken på Region Syd innebär en okänslig omvälvning av allt som har varit. Men så är det inte. Ju längre tillbaka man går, desto mer flyter indelningarna. Det var inte alls självklart hur gränserna skulle dras, vilka landskap det skulle bli eller vilka länder de skulle höra till. Under långa perioder av förhistorien är det snarare ett västligt och ett östligt stråk som avtecknar sig. Sydvästra Skåne hade mycket av sin kultur under jägar- och bondestenåldern, bronsåldern och järnåldern gemensam med Själland. Tidvis kunde man i början gå torrskodd över det som i dag är Öresund. Fynden i gravar och på boplatser visar hur nära förbundna människorna var med varandra. Barumkvinnan kallas ibland Sveriges äldsta skelett, vilket på alla tänkbara sätt är en anakronism Sverige var inte ens påtänkt, och definitivt inte där. Kulturellt hade hon antagligen mest gemensamt med jämngamla lik i de danska mossarna från år före vår tideräkning. På Själland hittar man tänder och andra amuletter från björn och vildsvin, som bara fanns på andra sidan vattnet. De västskånska runstenarna hör hemma i samma kulturkrets som de i dagens Danmark. Kulturen sträcker sig upp längs Västkusten, genom Halland och bort mot Norge. På andra sidan var det annorlunda. Ett par av runstenarna på Österlen är svenska, liksom en del på Bornholm. Kulturen hänger samman över öarna, Öland och Gotland, och längs Smålandskusten upp mot Sverige. Genom Blekinge rinner de stora vattendragen från Småland ut i Östersjön och tar med sig handeln från Värend och de andra små landen. Om västra Skåne drar mot Danmark, så går förbindelserna på den östra sidan snarast ner mot dagens Polen och Tyskland. Till det mest fascinerande hör hällristningarna vid Frännarp och det stora bronsfyndet vid Loshult, båda i Göinge. I Frännarp har man hittat en rad bilder som tolkats som tvåhjuliga häststridsvagnar, i Loshult fanns det bland yxor och armringar även två märkliga bronsgubbar med spetsiga hattar, som tolkats som härskarsymboler. Varför hittar man detta mitt i skogen? Malmöarkeologen Sven Rosborn menar att Helge å är förklaringen. Där ån rinner upp i södra Småland har det funnits en rik kulturbygd ända sedan stenåldern. Denna bygd har nått omvärlden via Helge å ner i Hanöbukten och vidare ut över Östersjön, och bidragit till bronsålderns rikedom mitt i Göinge. Det säger något om hur bygder kunde flätas samman för flera tusen år sedan. När rikena började bildas var det därför inte självklart hur de skulle 8 GUNNAR WETTERBERG

10 formeras. Det danska riket utgick från Jylland och tog sig så småningom över öarna, det svenska från landskapen runt Mälaren och Vättern. Däremellan låg det som i dag kallas Skåne och Småland, men som då antagligen var bygder med hövdingar och småkungar utan tydlig tillhörighet åt någotdera hållet. Det danska riket etablerade sig till en början i västra Skåne, mer definitivt först mot 900-talets slut. Sedan tog det ytterligare något århundrade innan Blekinge och Bornholm var införlivade. Biskopen i Växjö vacklade till en början mellan Lund och Uppsala. Det dröjde till in på 1200-talet innan Småland definitivt var en del av Sveariket och Västgötalagen tog in en bilaga som fastslog gränsen mellan rikena. (För säkerhets skull påstod man dock att gränsläggningen hade skett ett par hundra år tidigare, för att ge den hävd och stadga.) De nära förbindelserna stod sig genom århundradena, trots överhetens gränser på kartan. På 1300-talet lade sig danska kungar i sina svenska kollegors brödrastrider, och de svenska kungarna och hertigarna kvitterade intresset. I september 1307 träffades den danske kungen Erik Menved och den svenske kungen Birger Magnusson å ena sidan och de svenska hertigarna Erik och Valdemar å den andra på den nybyggda borgen i Örkelljunga. Man slöt ett stillestånd på ett år, men snart brakade konflikterna loss igen och hertigarna skulle så småningom svälta ihjäl på Nyköpings slott. Ett par hundra år senare drevs oxar från Småland ner till Skåne och såldes via Danmark till hungriga borgare i Tyskland och Holland. Den svenska och danska adeln organiserade mycket av handeln och varnade varandra när krigslystna kungar hotade att störa förbindelserna. Riksråden stretade emot när kungarna ville slåss, men när kriget ändå kom slöt häraderna på ömse sidor av gränsen bondefred med varandra. De lovade varandra att hålla sämjan sinsemellan när härarna kom och gick. När hela den svenska krigskassan plundrades 1676 och bönderna grävde ner de stulna plåtarna var det svenskar från Virestad och danskar från Loshult som utförde kuppen och delade på bytet. Med den svenska tiden intensifierades kontakterna. Handeln över Öresund försvårades och sökte sig mer norrut än tidigare. Universitetet i Lund grundades för att försvenska de gamla danska landskapen, men blev snart utbildningsanstalt för hela södra Sverige. De småländska prästerna läste i Lund, Esaias Tegnér flyttade från sin professorsstol på slätten för att bli biskop på Östrabo. Så flytande har identiteterna och gränserna varit. De är också flyktiga. Långt in på 1800-talet var häraderna den viktigaste geografiska tillhörigheten för vanligt folk. Det var på häradstingen som bygdens frågor avgjordes, GUNNAR WETTERBERG 9

11 det var i grannsocknarna man hittade en fjälla att gifta sig med. När den lokala självstyrelsen skulle organiseras och stadfästas i mitten av 1800-talet hade det därför legat nära till hands att lägga den i häradernas knä. Men kommunfrågan drogs in i det politiska spelet kring ståndsriksdagens avskaffande. Prästerna var det stånd som hade mest att förlora på den nya riksdagen. Med en promille av befolkningen hade de haft lika mycket makt som de andra tre stånden adeln, borgarna och bönderna. I utbyte mot deras förlorade nationella makt fick de i stället den lokala. I häradet hade prästerna ingen roll att tala om, där satt häradshövdingen i högsätet. I stället blev det socknarna som omvandlades till kommuner, ofta med kyrkoherden som självskriven ordförande på stämman. Resultatet blev att häraderna reducerades till säte för domstolarna. De blev allt mer marginella i människors vardag. I dag har det blivit ett talesätt att inte veta i vilket härad man befinner sig men hur många är det egentligen som gör det, här och nu? Om de nya regionerna får liv kommer deras identiteter antagligen att vara lika självklara om hundra år som häradernas var på sin tid. Stat och självstyre i regionfrågan Det är staten som äger regionfrågans formalia. Om regionerna ska bli livskraftiga måste de bejakas av befolkningen, men när gränserna ska stadfästas är det staten som måste fatta besluten. Det betyder inte att regionerna måste skapas nedifrån för att fungera, åtminstone inte i den meningen att medborgarna måste drömma om Region Syd för att den ska bli av. Det är det nog inte särskilt många som gör. Den regionala indelningen är den offentliga verksamhetens skelett. Precis som alla andra skelett är det något fel om den syns och märks. Verksamheten ska fungera, det är kriteriet på att allt är som det ska med skelettet. Problemet är att skelettet inte alltid står sig. Under medeltiden var landskapen den regionala indelningen. Så småningom förföll strukturen. Det var lite hipp som happ med rättskipningen, många gick till kungs utan att passera instanserna på vägen. En del stormän kunde samtidigt vara lagmän och behärska slotten, och när de blandade olika roller med varandra blev det svårt för allmogen att hävda sin rätt. Ett par hundra fogdar i landet var direkt ansvariga inför kungen, som knappast hann hålla tummen i ögat på dem allihop. Axel Oxenstierna tog tag i den medeltida röran. Han skilde förvaltningen, domstolarna och det militära befälet åt, och var noga med att ingen fick förena de olika funktionerna. Han prövade med att låta ståthållarna i Kalmar ta befälet över fogdarna i länet. Efter hand fick fler ståthållare 10 GUNNAR WETTERBERG

12 samma funktion, och det fungerade så bra att kanslern så småningom lät alla län ledas av landshövdingar, som blev den nya titeln. Staten hade skaffat sig den mellannivå den behövde för att nå ut i hela riket. Snart är det 400 år sedan den Oxenstiernska länsreformen började. Nu har den nått vägs ände. Inget demonstrerar det tydligare än statens egna myndigheter. De flesta har sedan länge övergivit länen som regional indelning. Problemet är vad de ska välja i stället. Ansvarskommittén räknade för några år sedan till 40-talet olika regionala indelningar. Det mest hisnande jag stött på är en myndighet som räknade Linköping till sitt västra (!) distrikt. Vars och ens ensak, kan någon tycka. Inget kan vara mera fel. Myndigheterna skola räcka varandra handen, till riksens och konungens nytta, skrev Oxenstierna i 1634 års regeringsform, vår första grundlag. Han hade begripit att det fanns frågor som riskerade att hamna mellan stolarna fast det från början bara fanns fem kollegier, urmyndigheterna. Med dagens flora blir risken allt större. Om då olyckan är regional och myndigheterna skurna på olika ledder, så finns det i värsta fall inget lokalt vardagsumgänge att falla tillbaka på. För mig är Gudrun det värsta exemplet. Att staten lät många medborgare vara utan viktig infrastruktur i veckor och rentav månader är alldeles orimligt. En del av förklaringen är antagligen att det inte fanns någon slagkraftig regional närvaro av de myndigheter som skulle ha behövt samverka när Eon/Sydkraft och Telia inte klarade sina åtaganden. Därför behöver staten en regional nyordning. Ibland får Oxenstierna skulden för dagens länsgränser. Inget kunde vara mer fel. Han var beredd att jämka och ändra för att allt skulle fungera. Länsindelningen i Småland hann redan han ändra ett par gånger. En och samma indelning borde vara obligatorisk för alla myndigheter med regional närvaro. Att gå tillbaka till 21 län är otänkbart. Så kraftigt är det inte längre försvarbart att splittra en myndighets resurser. Till och med halvmesyren med 11 län är sedan länge överspelad. Det enda rimliga är att gå på ansvarskommitténs förslag om 6 8 regioner och gärna då den lägre siffran. Ansvarskommitténs misstag var att vilja hitta en och samma lösning för både staten och självstyret. Då blir vardera nivån den andras gisslan och bromsar den utveckling som måste komma. När vi nu vet hur illa det fungerade måste de båda kopplas loss från varandra. Staten har ett ansvar gentemot medborgarna för att snarast hitta en gruppering som garanterar en samlad och slagkraftig regional närvaro. Då må det ena eller andra landstinget leka norsk räka och kalla sig hummer eller region i sinom tid GUNNAR WETTERBERG 11

13 lär de nog begripa att samling ger slagkraft, och till dess må de sjuda i sitt eget spad. Men blir det en Region Syd, så hinner självstyret före, och så får staten rätta och packa sig därefter det är inte heller fel. Det borde ligga i självstyrets intresse att samla sig. Landstingen är långt senare skapelser än socknarna/kommunerna. De behövdes som valkretsar för den nyskapade första kammaren, och det var därför de kom till. Sedan började en vilsen jakt på uppgifter för de nya skapelserna, med hingstpremiering som ett av de mer originella uppslagen. Så småningom blev det sjukhusen, först kroppssjukvården, med en reservation för städer över en viss storlek (Helsingborg kom inte in i landstinget förrän man behövde ett nytt sjukhus, för att inte tala om Malmö), sedan också mentalsjukhusen. Där har den regionala självstyrelsen fastnat, även om den garnerat det stora uppdraget med lite tillväxt och kultur. Det borde vara mycket mer. Självstyret är nerven i den svenska demokratin. Regionen borde samla långt fler av tillväxtens förutsättningar under medborgerlig kontroll, och hantera frågor som i dag skaver mot kommunernas (bristande) storlek. Arbetsmarknaden utgångspunkten Under min tid på Saco tog den skicklige utredaren Håkan Regnér upp frågan om den högre utbildningens regionala effekter. Som en biprodukt av sina analyser noterade han att Sverige graviterar mot sex stora arbetsmarknadsregioner, samlade runt vart och ett av de stora universiteten. Även de som studerat i Kristianstad, Ronneby, Kalmar eller Växjö tenderar att röra sig i Lunds vändkrets. Det är egentligen inte så konstigt. Många företag och förvaltningar rekryterar gärna någon som de redan anställda tipsat om. Då vet man vad man får. Så småningom bollas tipsen mellan olika arbetsplatser. Då går kontakterna mellan dem som känner varandra sedan de pluggade tillsammans. De stora universiteten står för de vidaste nätverken, men när den nyexade från Malmö högskola får sitt första jobb i Karlshamn ympas även hon in i den lundensiska kretsens nätverk. Mönstret borde bli bestämmande för framtidens regioner. I dag börjar bortåt hälften av varje årskull på högskolan innan de fyllt 25. De högutbildade kommer att bli viktigare och viktigare, men också fler och fler. Redan nu räknas västra Skåne som en arbetsmarknad från Båstad till Ystad, helt annorlunda än den splittring på fem sex städer med vallgravar emellan som jag växte upp med. Om Region Syd målmedvetet utvecklar infrastrukturen kan hela Sydsverige flätas samman mer och mer. Region Syd är ett klokt sätt att förbereda den kommande utvecklingen av arbetsmarknaden. Och 12 GUNNAR WETTERBERG

14 det är denna som är den viktigaste regionala företeelsen i människors liv. Därför borde arbetslivet vara utgångspunkten, inte bara för själva regionbildningen, utan också för mycket av verksamheten. Regionen borde satsa på sådant som underlättar en ökad rörlighet inom Sydsverige. Arbetsmarknaden är en självklar uppgift, liksom infrastrukturen; att samordna utbildningen (i synnerhet gymnasiet och högskolan, där kommunerna är för små) en annan. Men om näringslivet ska fungera måste bostadsmarknaden också göra det det finns en gräns för hur långt man kan pendla, till och med inom Region Syd. Det betyder inte att regionen på egen hand ska göra allt detta. Arbetsmarknadspolitiken måste vara nationell; för att hela ekonomin ska fungera så bra som möjligt måste människor vara beredda att flytta, till och med över kommun- och regiongränser. På samma sätt är den högre utbildningen statens uppgift även om många utbildningar behövs i alla regioner, så är andra kompetenser en nationell angelägenhet att vårda och dimensionera. Men det ömsesidiga beroendet mellan regionen och staten på dessa områden understryker vikten av att det inte bara är landstingen och Region Skåne som går samman till en region, utan att också staten organiserar om sig så att den kan föra ett meningsfullt samtal om regionens angelägenheter. Detsamma gäller åt andra hållet; för att regionen ska fungera bra behöver den också ett sammanhållet kommunförbund att tala med. Inte minst om hur åtagandena ska fördelas jag tror att det finns skäl att resonera om huvudmannaskapet när det gäller såväl gymnasieskolan som sjukvården och planfrågorna. Jag gläder mig åt ett samgående mellan Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne. Det är gott nog. Men egentligen är regionen större än så. Under en del av den danska tiden var Halland delat i det södra grevskapet och det norra hertigdömet. Norra Halland sökte sig mot Bohuslän, södra Halland mot Skåne. Det lilla Hishults län var den viktigaste järnproducenten i det medeltida Danmark, med Hishult norr om åsen och (Skånes) Fagerhult söder om den som viktigaste delar. Mönstren består än i dag. Från Halmstad och söderöver drar pendelströmmarna mot Skåne, liksom de vänder sig mot Göteborg från Varberg och Kungsbacka. Förhoppningsvis kommer hallänningarna i sinom tid att inse detta, och söka sig mot Region Syd och Västra Götaland. Staten kan hjälpa dem på traven genom att göra den kloka indelningen för sina myndigheters räkning, så att Region Halland får vänja sig vid tanken. Och då borde Jönköpings sydliga utlöpare också komma med. GUNNAR WETTERBERG 13

15 Vad ska regionen göra? Sjukvården I dag står sjukhuset för samma trygghet som en gång kyrkan. Skåningen vill kunna ana ett lasarett alldeles bortom horisonten. Om jag förstått saken rätt har man bara lyckats lägga ned ett enda lasarett i Skåne och det var Hörby, tydligen någon gång sent 1800-tal. Det är inte lika illa i de andra delarna av Region Syd. Kronoberg borde kunna tjäna som föredöme för Region Skåne. Om smålänningarna inte dör av att bara ha två lasarett att välja emellan, så borde skåningarna kunna överleva med Helsingborg, Kristianstad, Ystad och Malmö/Lund. I själva verket skulle de kanske leva bättre. Mellan skål och vägg har jag hört många erfarna läkare mena, att färre sjukhus är bra för vårdens kvalitet. Många ingrepp blir bäst gjorda när de görs ofta. Koncentration och arbetsfördelning är bra för patientsäkerheten. Den rationaliseringen av vårdlandskapet kan bli lättare att genomföra inom en större region än i dag. Samtidigt sprids sjukvården ut. På ett par årtiondens sikt kommer vården att bedrivas på ett sätt som i många avseenden skiljer sig från vad vi är vana vid. Häromåret hade The Economist ett långt tema om IT i vården. Deras slutsats var att ingen kunskapsintensiv sektor gjort så lite av den nya teknologin som medicinen, kanske därför att sjukvårdens expansion under och 1980-talen ledde till att ledningen togs över av babyboomers. Förträffliga figurer på alla sätt och vis, men det är inte i den gyllene medelåldern vi är bäst på att identifiera en ny teknologis möjligheter. Desto större kan förändringen bli när proppen väl släpper. Telemedicinen har alla förutsättningar att flytta gränserna mellan centralt och lokalt i vården. Den hävdvunna gränsen mellan akutvård på sjukhus och primärvård på vårdcentraler kommer att bli irrelevant på allt fler områden. Då måste det finnas en samlad kraft att anpassa organisationen till det nya, och då är Region Syd bättre skickad än vart och ett av dagens landsting och regioner för sig. Inte minst därför att man skulle kunna reformera på det allra klokaste sättet: först begränsade och genomtänkta försök på utvalda platser, sedan en stor organisation att tillämpa lärdomarna i. Men organisationen har också med ansvaret att göra. Det är inte bara inom själva sjukvården som gränserna suddas ut och sambanden förändras, utan med den åldrande befolkningen blir samspelet med äldreomsorgen en minst lika viktig fråga. Jag gladde mig som ett barn när riksmedia i våras slog upp nyheten om äldrevårdscentralen i Knislinge och alla dess planerade efterföljare på andra håll i Skåne. Det är vad jag önskat mig i många år. På samma sätt som BVC gav föräldrarna till nästan alltid friska 14 GUNNAR WETTERBERG

16 barn kunskapen och modet att våga ta hand om mer själva, lika gärna borde ÄVC kunna stödja anhöriga till nästan alltid sjuka äldre när både vårdaren och den vårdade behöver råd. Samtidigt aktualiserar det gränssnittet mellan kommunen och regionen. Vem ska se till att samspelet mellan vården och omsorgen fungerar? Ibland har jag varit frestad av tanken på kommunerna som huvudmän för primärvården, därför att denna till så stor del vänder sig mot de små och de gamla, där kommunerna genom skolan och omsorgen redan har ett så stort ansvar. Å andra sidan inser jag att begreppet primärvård kanske kommer att bli föråldrat om telemedicinen flyttar ut även avancerad vård till hemmen. Jag hoppas att några med större insikter och kunskap kan ta sig en rejäl funderare. Gymnasieskolan Om Region Syd blir av borde den så snart som möjligt ansöka om att bli huvudman för gymnasieskolan. Det skulle vara en av de mest spännande och befogade skolreformerna vi kan önska oss. Det finns prejudikat. I själva verket var grundskolan ett av de viktigaste skälen för den stora kommunsammanslagningen i början av 1970-talet. Så sent som vid andra världskrigets slut var det fortfarande de gamla socknarna som var landets kommuner. Det fanns nästan stycken, många så små att de inte hade en enda heltidsanställd. Under och 1960-talen uppmuntrade staten frivilliga sammanslagningar, men på sina håll var det lika svårt som frivilliga regioner. Efter ett par vågor samgåenden fanns det fortfarande 800 kommuner kvar. Många av dem var alldeles för små för den nya skolformen. När högstadiet för alla ersatte realskolan för några få delades den in i en rad olika linjer: 9g, 9ht, 9tp och allt vad de hette. De var tillräckligt många och olika för att det skulle krävas ganska många elever för att fylla de lärartjänster som behövdes. Därför tvingade staten igenom en ny serie sammanslagningar, och i början av 1970-talet var vi nere i 279 kommuner. Då hade kommunerna blivit stora nog att bära den nya skolformen. I dag är det gymnasieskolan som skaver mest mot kommunstorleken. Mediankommunen har omkring invånare. Det är alldeles för få för att man ska kunna erbjuda sina ungdomar ett fullödigt gymnasium med olika program att gå vidare in i vuxenlivet ifrån. Ändå är det många kommuner med färre invånare än så som inrättat egna gymnasieskolor. Eleverna drabbas inte bara genom att utbudet blir magert, utan också genom att det är svårare att rekrytera lärare till skolor där de får sitta ensamma med sina ämnen än där de har kollegor att tala med. GUNNAR WETTERBERG 15

17 Den självklara lösningen borde vara att regionerna tar över. Om regionerna bildas med de sex arbetsmarknadsregionerna som utgångspunkt, så är de regionala arbetsmarknaderna också den naturliga ramen för gymnasieskolans dimensionering. Tack vare samordningen kommer regionen att kunna erbjuda en mångfald inriktningar som Stockholm i dag är ganska ensamt om i landet. I själva verket är detta ett av skoldebattens undanskymda problem. Det finns nog ingen betydande offentlig verksamhet där skillnaden i utbud och kvalitet är så stor beroende på var i landet man råkat bli född och bosatt. Med regionen som huvudman kan man byta princip för hur mängden program och platser ska avvägas. Med den fria etableringsrätten för privata gymnasier och elevernas fria val mellan dem har den offentliga sektorn avhänt sig kontrollen över hur många som utbildas till vad. Vi kan få hur många frisörer eller mediestudenter som helst. Det är inte bra, varken för de ungdomar som går in i återvändsgränder eller för matchningen på arbetsmarknaden. I stället borde det vara regionen som får ta ställning till hur många platser den behöver på de olika programmen. Det ska vara fler platser än elever, så att valet fortfarande är en realitet, men inte så många att skolorna måste tävla om elever med förnedrande kampanjer varje vår. Olika linjer kommer att finnas på olika platser, vilket kommer att ställa krav på en infrastruktur som gör det möjligt för eleverna att pendla till den skola de valt. För de mest udda utbildningarna kan det bli frågan om inackordering på studieorten, men det har fungerat förr för motiverade elever, och kan nog göra det i dag också. Det kan också gynna lärarrekryteringen. Om grundskolan har kommunerna som huvudman och gymnasiet regionen, så kommer gymnasielärarna att bli en självständig lärarkår. Det betyder att gymnasielärarnas villkor kan anpassas bättre till stadiets krav, kanske också att gymnasiet på nytt kommer att bli det mål som hägrar för en duktig ämneslärare, precis som för min mor och andra unga lärare på 1950-talets realskolor. Infrastrukturen I infrastrukturen möts två av regionens viktigaste gemensamma framtidsfrågor: arbetsmarknaden och miljön. Klimatfrågan hör till det allra viktigaste för all politik framöver. Kanske är jag påverkad av att jag just nu ägnar min mesta tid åt Skånes första år, men bättre påminnelse kan man knappast få om klimatets betydelse. Det är temperaturens och nederbördens förändringar som orsakar de mest dramatiska förändringarna i människors tillvaro, från början ända in i modern tid och tyvärr 16 GUNNAR WETTERBERG

18 bidrar vi nu i stor skala till att öka de osäkerheter som redan ligger i naturens gång. Kollektivtrafiken är ett av den offentliga sektorns starkaste instrument för att förändra samhället i mindre klimatstörande riktning. Det är regionen som har instrumentet i sin hand. Vad krävs för att det ska hanteras så klokt och effektivt som möjligt? Under den tid jag fått vara med i Region Skånes ekonomiska råd har jag insett vilket problem kollektivtrafikens kostnadsutveckling är. Jag har glatt mig åt att en av expressbussarna stannar alldeles bredvid infarten till vår gård i norra Skåne, men när jag väl satte mig på den blev jag bekymrad över hur få vi var som tog oss fram och tillbaka till Örkelljunga. Men kanske måste man se detta som en investering. Genom att vidmakthålla ett starkt kollektivnät kan regionen förmå den ene efter den andre att ställa bilen och inte köpa någon ny, när det blir dags att byta. Kanske måste man vara uthållig genom förlusterna. Planmonopolet Till regionen hör också planeringen. I dag är de viktiga instrumenten antingen lokala eller nationella. Länsstyrelserna är visserligen en viktig mellannivå, men i dag är de i allt väsentligt statens verktyg. Överblicken över regionens egna behov kommer rimligtvis att vara bäst i regionen, men den har ingen roll att tala om i dagens planeringsstruktur. Hur man ska lösa det är ingen lätt sak. Det finns legitima intressen på alla plan, som måste hanteras i processen. Att lägga till den regionala arbetsmarknadens krav på infrastruktur och bostäder innebär ytterligare en hänsyn att ta. Samtidigt är fördröjningarna ett av den nuvarande processens stora bekymmer. Om möjligheterna att planera och genomföra regionalt motiverat byggande ska stärkas får det inte leda till att väntetiderna blir ännu längre det skulle strida mot själva syftet med ökade regionala hänsyn. Det betyder inte nödvändigtvis att medborgarnas talan blir sämre förd än i dag. Det är lättare för regionen att vara tuff mot Trafikverket än det var för kommunen mot Vägverket. Regionen i omvärlden Det mesta av regiondiskussionen handlar om det som händer inom regionen. Det är rimligt det är där de flesta invånarna tillbringar det mesta av sin tid. Vad som förbryllar mig mer är att många svenska diskussioner så snabbt blir globala när man ska lyfta blicken. Snarare borde man fundera över hur man kan förbättra samspelet med den närmaste GUNNAR WETTERBERG 17

19 omgivningen. I synnerhet när man tänker i arbetsmarknadstermer är det den som är mest åtkomlig, men också om man funderar över handel och besök. Danmark Först och främst kommer Danmark. Redan när bron beslutades insåg de som studerade liknande geografiska förändringar att det skulle ta tid innan den fysiska förbindelsen bar mental frukt. Det tar tid för människor, företag och arbetsmarknader att vänja sig vid att omgivningen har förändrats. Ofta år det är så lång tid det tar för en ny generation att växa upp, en generation som tar bron för given och redan från början har den med i förutsättningarna för sina livsval. Men det går att påskynda processerna. Den fysiska förbindelsen kan stärkas. Bron är redan en sådan framgång att det går att skönja en framtid när den blir överbelastad. Då är det rimligt att i god tid planera för en avlastning. Den självklara avlastningen vore HHförbindelsen, som inte minst skulle gynna de norra delarna av Region Syd. Tillgänglighet är också en fråga om pris. Lundaprofessorn Knut Wicksell Sveriges främste nationalekonom genom tiderna lärde redan för mer än hundra år sedan ut hur man ska prissätta fasta investeringar för att de ska göra så stor samhällsekonomisk nytta som möjlighet. Hans slutsats var att man bara ska ta betalt för den rörliga kostnaden då kommer det ökade utnyttjandet att ge den samhällsekonomiska vinst som mer än väl täcker även den fasta investeringen. Att ompröva prissättningen på bron vore ett av de viktigaste besluten för att främja integrationen mellan Själland och Region Syd. Det är människor som skapar förbindelserna. De flesta av oss är mest öppna när vi är unga. Den listigaste satsningen man kan göra vore att locka danska studenter att börja läsa vid lärosätena i Region Syd. Ett par tusen danska studenter i Lund, Växjö och vid högskolorna skulle tvinga de andra studenterna att begripa danska. På så vis skulle rekryteringsbasen breddas för danska företag som vill etablera sig öster om sundet. Redan på tämligen kort sikt skulle en sådan målmedveten rekrytering av danska studenter betala sig i många mänskliga broar mellan länderna. En särskild fråga när det gäller Danmark är Bornholm. Historiskt och geografiskt ligger Bornholm nära Skåne och Blekinge. Under förhistorien gick det östliga stråket från nuvarande Polen och Tyskland över Bornholm 18 GUNNAR WETTERBERG

20 längs med Skånes och Småland/Ölands kust. På den danska tiden gällde Skånelagen på ön, som länge behärskades av ärkebiskopen i Lund. I Roskildefreden gick Bornholm över till Sverige, men sedan bornholmarna gjort uppror mot svenskarna gick ön ett par år senare tillbaka till Danmark. Det som gör det rimligt att ta upp Bornholmsfrågan i Region Syd är svårigheterna för Danmark att organisera en tillfredsställande samhällsservice så långt från resten av landet och med ett så litet befolkningsunderlag (drygt invånare). Det är en kittlande tanke att erbjuda Bornholm medlemskap i eller åtminstone association med Region Syd det skulle kunna bana väg för mer långtgående kontakter mellan regionen och Danmark överhuvudtaget. Tyskland Den stora potentialen ligger i Tyskland. Andra världskriget skar av den kulturella gemenskap som tidigare hade bundit samman södra Sverige med Berlin. Under 1800-talets första hälft beställde Esaias Tegnér tysk litteratur när han var biskop i Växjö (och det gick lika snabbt med posten som det gör i dag). I min mors bokhylla stod Schillers Gesammelte Werke köpta av en skånsk landsortsprost några år efter skaldens död. Tyskland har hamnat i skymundan, trots att det turas om med Norge att vara Sveriges viktigaste exportmarknad. Det tyska näringslivet har många likheter med det svenska därför klarar sig svenska ingenjörer och ekonomer ofta bra när de tar steget över, men det är sorgligt få som försöker. Paradoxalt nog kan det tyska intresset för Sverige ibland verka större än det omvända. I tassemarkerna mellan Skåne och Småland står det tyska namn på många av grannarnas brevlådor. Sverige är ett levande exempel i den tyska välfärdsdebatten, men också ett land som man gärna söker sig till för att må bra. När Fehmarnförbindelsen är på plats blir Norra Åsbo- Värend-Göinge Hamburgs närmaste vildmark. Region Syd borde göra sina invånare, förtroendevalda och tjänstemän medvetna om vilka möjligheter ett starkare tyskt engagemang skulle öppna. Det skulle öppna en ny arbetsmarknad för regionens ungdomar, men det skulle också kunna dra till sig sommargäster som så småningom flyttar med sig kompetens och företagande. Rent praktiskt borde skolan stå i fokus för satsningen. Så många ungdomar som möjligt måste bli medvetna om fördelarna med att lära sig tyska som främmande språk. Helst redan från grundskolan, men bättre i gymnasiet än aldrig. I själva verket är tyska nästan det enda språk som det lönar sig att bara läsa på gymnasiet i franska, ryska eller kinesiska GUNNAR WETTERBERG 19

BEHÖVER VI EN SYDSVENSK REGION?

BEHÖVER VI EN SYDSVENSK REGION? Behöver vi en sydsvensk region? Frågan är relevant och det kan finnas många svar. I denna bok ger ett flertal initierade skribenter sin bild av regionalt utvecklingsarbete och regional samhällsorganisation.

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från ledningsgruppsmöte onsdagen den 20 augusti 2014 i Malmö Mötet ägde rum på Dockplatsen 26, lokal Vildanden med deltagare med på video från Karlskrona

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD

Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm. Per Tryding, Vice VD Tal till skånska riksdagsgruppen den 22 november 2011 Sveriges Riksdag, Stockholm Per Tryding, Vice VD Jag har blivit ombedd att tala om Skåne specifikt och regionens utveckling med särskilt fokus på infrastruktur.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Skåne Livskvalitet i världsklass

Skåne Livskvalitet i världsklass Skåne Livskvalitet i världsklass 1 Region Skåne är ansvarig för kollektivtrafiken i Skåne. Pågatågen och busstrafiken knyter samman Skåne tillsammans med Öresundstågen, som även sträcker sig över övriga

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL

SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla

Sveriges Kommuner och Landsting. verksamhet som angår oss alla Sveriges Kommuner och Landsting verksamhet som angår oss alla Det som får samhället att fungera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är en medlemsorganisation för alla kommuner, landsting och regioner

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Kronoberg inför 2010. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 Kronoberg inför 2010 s valprogram 2006 2010 Vision: I Kronobergs län skapar vi det goda livet! Vi tar tillvara det vi är bra och unika på. Känslan av det goda livet lever och sprids långt utanför våra

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Ett nytt sätt att shoppa i kristianstad

Ett nytt sätt att shoppa i kristianstad Ett nytt sätt att shoppa i kristianstad ett spännande tillskott till handeln i Kristianstad KRISTIANSTAD HAR ALLTID VARIT KÄNT FÖR BRA OCH SPÄNNANDE SHOPPING. Historiskt sett har vi attra- herat många

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1

Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete vers 3 1 Unga inte lata så vill arbetsgivarna få fler i arbete -02- vers 1 Om undersökningen: Chefer med personalansvar på företag med fler än tio anställda. 1 respondenter. Genomfördes med webbintervjuer. Genomförd

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Blekinge i Sverigeförhandlingen Blekinge i Sverigeförhandlingen Redovisning av nyttoberäkningar Vi vill vara med om att utveckla Sveriges järnvägssystem, men då måste vi få rätt förutsättningar att delta. Bild från långfilmen Gäst hos

Läs mer

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Frågor och svar: Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem Vad är vårt förslag? Vi vill genomföra Vårdval Stockholm för att ge makten till patienten. Idag ges resurser till vårdcentraler utifrån befolkningen

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Årsberättelse 2013 för Sydsvensk regionbildning ideell förening Verksamhetsberättelsen omfattar verksamhetsåret 2013-03-14 31 december 2013 Föreningens medlemmar

Läs mer

livslust här är gott att leva!

livslust här är gott att leva! Bästa livsplatsen livslust här är gott att leva! Det är lätt att må bra i Halland. Att hitta kvalitet och enkelhet i vardagen. Här har du nära till allt till de milsvida sandstränderna och den tysta storskogen,

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Landskrona i Öresundsregionen

Landskrona i Öresundsregionen 1 (7) Landskrona i Öresundsregionen Landskrona ligger mitt i Öresundsregionen. Sedan Öresundsbron invigdes år 2000 och fram till och med år 2008 har folkmängden i Öresundsregionen ökat med 180 000 invånare,

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Regionsamverkan Sydsverige

Regionsamverkan Sydsverige 2016-01-11 RJL2015/2745 Nämnd för trafik, infrastruktur och miljö Regionsamverkan Sydsverige Förslag till beslut Nämnden för trafik, infrastruktur och miljö föreslås besluta Godkänna bilagt förslag till

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom

Läs mer

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen

Utan högskolorna stannar Sverige. Så tycker TCO om den högre utbildningen Utan högskolorna stannar Sverige Så tycker TCO om den högre utbildningen Tryck: CM tryck, Bromma, april 2006 Foton: Andy Prhat Förord Utbildning är nyckeln till jobb. Och jobb är nyckeln till vår gemensamma

Läs mer

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN

SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN SAMMANDRAG AV SOU 2016:48 REGIONAL INDELNING TRE NYA LÄN Utredningen har haft fyra utgångspunkter för en ny indelning i län och landsting: Jämnstarka län och landsting befolkningens storlek är viktig eftersom

Läs mer

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN

Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN Södertörns UtvecklingsProgram 2013 DE VIKTIGASTE REGIONALA UTVECKLINGSFRÅGORNA FÖR INSATSER DE NÄRMASTE ÅREN 1 DET HÄR VILL VI UPPNÅ VISIONEN OM SÖDERTÖRN 2025 Södertörn är en attraktiv del av Stockholm

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv

Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Sveriges nationella strategi ur ett regionalt perspektiv Håkan Brynielsson Regiondirektör Regionförbundet i Kalmar län Regionala handlingsplaner Färdig RUS Länsuppdraget Löpande utvärdering OECD-rapport

Läs mer

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10

Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet. Pia Kinhult. Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Utvecklingen av det Sydsvenska näringslivet Pia Kinhult Hjärntrustens frukostseminarium 28/10 Skånes andel av Sveriges BNP ligger stabilt runt 12 procent för perioden 1980-2005 1985 1987 1989 1991 1993

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Ungas syn på Vetenskap

Ungas syn på Vetenskap DIALOGEN FORSKARE ALLMÄNHET VA-rapport 22:4 Ungas syn på Vetenskap Preliminära resultat Ungas syn på vetenskap Preliminära resultat VA-rapport 22:4 ISSN: 1653-6843 ISBN 13: 978-91-85585-3-8 (tryckt) ISBN

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.

tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur. Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s

Läs mer

Från landstingspolitiker till regionpolitiker

Från landstingspolitiker till regionpolitiker Från landstingspolitiker till regionpolitiker Magnus Persson Senior rådgivare regional utveckling Region Örebro län f d regiondirektör Regionförbundet Örebro län Magnus Persson Posten Fackföreningsrörelsen

Läs mer

Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Smart och hållbar ekonomi för alla Alla EU-stöd i Sverige ska bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, det är det övergripande målet i den långsiktiga strategin Europa

Läs mer

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336

16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 16 Positionspapper för Sydsveriges infrastruktur RS150336 Ärende Inom ramen för samarbetet Regionsamverkan Sydsverige har ett gemensamt positionspapper för Sydsveriges infrastruktur tagits fram. Region

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009

Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro Vänsterpartiets och socialdemokraternas budget för Vuxenutbildnings och arbetsmarknadsnämnden 2009 Ett hållbart Örebro - Vänsterpartiets och socialdemokraternas förslag till budget

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer