BEHÖVER VI EN SYDSVENSK REGION?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEHÖVER VI EN SYDSVENSK REGION?"

Transkript

1 Behöver vi en sydsvensk region? Frågan är relevant och det kan finnas många svar. I denna bok ger ett flertal initierade skribenter sin bild av regionalt utvecklingsarbete och regional samhällsorganisation. Det handlar om hälso- och sjukvård, tillväxt, kultur, infrastrukturplanering, kollektivtrafik samt om samspelet med kommuner, den nationella nivån och EU. Boken bidrar övergripande till att höja kunskapsnivån kring regioners roll och mandat. Den vänder sig till beslutsfattare kring den regionala nivån men kan vara av stort värde också för såväl studenter som för den allmänt samhällsintresserade. Sydsvensk regionbildning ideell förening Den ideella föreningen Sydsvensk regionbildning bildades 2012 efter gemensamma möten samt beslut i de ingående organisationerna Landstinget Kronoberg, Regionförbundet Södra Småland, Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget i Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Kommunförbundet Skåne och Region Skåne. Föreningens uppgift är att ta fram underlag för ett eventuellt bildande av en ny, gemensam region från 2019, som omfattar Kronoberg, Blekinge, Kalmar och Skåne. Huvudmännen ska under 2015 pröva ändamålet för föreningen. BEHÖVER VI EN SYDSVENSK REGION? REGION BLEKINGE Tio röster om möjligheter och fallgropar för medborgare, vård, näringsliv, politik och utveckling.

2 Tio röster om möjligheter och fallgropar för medborgare, vård, näringsliv, politik och utveckling.

3 ISBN Copyright 2014 författarna samt Landstinget Blekinge, Region Blekinge, Landstinget Kronobergs län, Regionförbundet Södra Småland, Landstinget Kalmar län, Regionförbundet i Kalmar län, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne Citera oss gärna, men ange källan. Projektledare: Gunne Arnesson Lövgren, Region Skåne Redaktör: Erik J. Rudvall, ID kommunikation Produktionsledning, grafisk form och original: ID kommunikation Sättning och tryck: Elanders Omslagsfoto: Karl McFaul och istockphoto

4 Innehåll Förord 5 Nya gränser river hinder 7 Gunnar Wetterberg OECD och Sydsverige en personlig reflektion 21 William Tompson Samlad infrastrukturplanering som en stark röst mot staten 39 Bo Bylund Kollektivtrafik som verktyg för regional utveckling i Sydsverige 57 Tomas Svensson Regional utvecklingspolitik utifrån perspektiven europeisering 73 och multi-level governance Malin Stegmann McCallion Regionalt påverkansarbete i EU 83 Filippa Arvas Olsson Kommunernas region kommunernas inflytande i en sydsvensk storregion 91 Jörgen Johansson Lars Niklasson Bo Persson Niklas Sjöstrand Sakfrågan handlar om tillväxt 113 Lisa Jedlid Kulturens roll för ett sydsvenskt regionbygge 121 Lars Lindkvist Regionbildning i ett vårdperspektiv 137 Göran Stiernstedt INNEHÅLL 3

5

6 Förord Brett utvecklingsarbete, delaktighet och inflytande är viktiga ledord för arbetet med den sydsvenska regionbildning som vi har drivit sedan Tack vare ett värdefullt samarbete i sex olika arbetsgrupper inom hälsooch sjukvård, kollektivtrafik, infrastrukturplanering, kultur, hållbar regional utveckling, demokrati och internationalisering har vi nu ett bra underlag för att utveckla ett bestående samarbete i Sydsverige. Går vi vidare är starten för den nya regionen planerad till Samhället utvecklas hela tiden, och framför oss ser vi demografiska förändringar och teknisk utveckling som påverkar de offentliga insatserna, välinformerade medborgare och nya värderingar, en växande globalisering och ett ökat europeiskt samarbete. Detta är några av alla de faktorer som våra regioner och landsting måste förhålla sig till för att på bästa sätt kunna hantera sina uppdrag att ge invånare, företag och besökare högsta möjliga kvalitet från sina organisationer. De beslut som ska fattas under 2015 kräver att man belyser så många perspektiv som möjligt, och vi har därför valt att ta in kunskap även utifrån. Denna bok ger tio exempel på hur andra ser på vårt initiativ att bilda en gemensam region. Vi tackar skribenterna för deras kloka inspel till beslutsprocessen och önskar alla läsare en värdefull kunskapsstund! Södra Sverige i november Kalle Sandström Landstinget Blekinge Christina Mattisson Region Blekinge Suzanne Frank Landstinget Kronobergs län Roland Gustbée Regionförbundet Södra Småland Anders Henriksson Landstinget Kalmar län Lars Blomberg Regionförbundet i Kalmar län Pia Kinhult (t.o.m. 3 november 2014) Henrik Fritzon (fr.o.m. 3 november 2014) Region Skåne Stefan Lundgren Kommunförbundet Skåne FÖRORD 5

7

8 Nya gränser river hinder Gunnar Wetterberg Historiker och författare, SACOs samhällspolitiske chef 7

9 Vem hör vart? Det historiska samspelet Ibland kan historien ge perspektiv på nutidens diskussioner. Det är lätt att tro att dagens gränser och län är av naturen givna, och att tanken på Region Syd innebär en okänslig omvälvning av allt som har varit. Men så är det inte. Ju längre tillbaka man går, desto mer flyter indelningarna. Det var inte alls självklart hur gränserna skulle dras, vilka landskap det skulle bli eller vilka länder de skulle höra till. Under långa perioder av förhistorien är det snarare ett västligt och ett östligt stråk som avtecknar sig. Sydvästra Skåne hade mycket av sin kultur under jägar- och bondestenåldern, bronsåldern och järnåldern gemensam med Själland. Tidvis kunde man i början gå torrskodd över det som i dag är Öresund. Fynden i gravar och på boplatser visar hur nära förbundna människorna var med varandra. Barumkvinnan kallas ibland Sveriges äldsta skelett, vilket på alla tänkbara sätt är en anakronism Sverige var inte ens påtänkt, och definitivt inte där. Kulturellt hade hon antagligen mest gemensamt med jämngamla lik i de danska mossarna från år före vår tideräkning. På Själland hittar man tänder och andra amuletter från björn och vildsvin, som bara fanns på andra sidan vattnet. De västskånska runstenarna hör hemma i samma kulturkrets som de i dagens Danmark. Kulturen sträcker sig upp längs Västkusten, genom Halland och bort mot Norge. På andra sidan var det annorlunda. Ett par av runstenarna på Österlen är svenska, liksom en del på Bornholm. Kulturen hänger samman över öarna, Öland och Gotland, och längs Smålandskusten upp mot Sverige. Genom Blekinge rinner de stora vattendragen från Småland ut i Östersjön och tar med sig handeln från Värend och de andra små landen. Om västra Skåne drar mot Danmark, så går förbindelserna på den östra sidan snarast ner mot dagens Polen och Tyskland. Till det mest fascinerande hör hällristningarna vid Frännarp och det stora bronsfyndet vid Loshult, båda i Göinge. I Frännarp har man hittat en rad bilder som tolkats som tvåhjuliga häststridsvagnar, i Loshult fanns det bland yxor och armringar även två märkliga bronsgubbar med spetsiga hattar, som tolkats som härskarsymboler. Varför hittar man detta mitt i skogen? Malmöarkeologen Sven Rosborn menar att Helge å är förklaringen. Där ån rinner upp i södra Småland har det funnits en rik kulturbygd ända sedan stenåldern. Denna bygd har nått omvärlden via Helge å ner i Hanöbukten och vidare ut över Östersjön, och bidragit till bronsålderns rikedom mitt i Göinge. Det säger något om hur bygder kunde flätas samman för flera tusen år sedan. När rikena började bildas var det därför inte självklart hur de skulle 8 GUNNAR WETTERBERG

10 formeras. Det danska riket utgick från Jylland och tog sig så småningom över öarna, det svenska från landskapen runt Mälaren och Vättern. Däremellan låg det som i dag kallas Skåne och Småland, men som då antagligen var bygder med hövdingar och småkungar utan tydlig tillhörighet åt någotdera hållet. Det danska riket etablerade sig till en början i västra Skåne, mer definitivt först mot 900-talets slut. Sedan tog det ytterligare något århundrade innan Blekinge och Bornholm var införlivade. Biskopen i Växjö vacklade till en början mellan Lund och Uppsala. Det dröjde till in på 1200-talet innan Småland definitivt var en del av Sveariket och Västgötalagen tog in en bilaga som fastslog gränsen mellan rikena. (För säkerhets skull påstod man dock att gränsläggningen hade skett ett par hundra år tidigare, för att ge den hävd och stadga.) De nära förbindelserna stod sig genom århundradena, trots överhetens gränser på kartan. På 1300-talet lade sig danska kungar i sina svenska kollegors brödrastrider, och de svenska kungarna och hertigarna kvitterade intresset. I september 1307 träffades den danske kungen Erik Menved och den svenske kungen Birger Magnusson å ena sidan och de svenska hertigarna Erik och Valdemar å den andra på den nybyggda borgen i Örkelljunga. Man slöt ett stillestånd på ett år, men snart brakade konflikterna loss igen och hertigarna skulle så småningom svälta ihjäl på Nyköpings slott. Ett par hundra år senare drevs oxar från Småland ner till Skåne och såldes via Danmark till hungriga borgare i Tyskland och Holland. Den svenska och danska adeln organiserade mycket av handeln och varnade varandra när krigslystna kungar hotade att störa förbindelserna. Riksråden stretade emot när kungarna ville slåss, men när kriget ändå kom slöt häraderna på ömse sidor av gränsen bondefred med varandra. De lovade varandra att hålla sämjan sinsemellan när härarna kom och gick. När hela den svenska krigskassan plundrades 1676 och bönderna grävde ner de stulna plåtarna var det svenskar från Virestad och danskar från Loshult som utförde kuppen och delade på bytet. Med den svenska tiden intensifierades kontakterna. Handeln över Öresund försvårades och sökte sig mer norrut än tidigare. Universitetet i Lund grundades för att försvenska de gamla danska landskapen, men blev snart utbildningsanstalt för hela södra Sverige. De småländska prästerna läste i Lund, Esaias Tegnér flyttade från sin professorsstol på slätten för att bli biskop på Östrabo. Så flytande har identiteterna och gränserna varit. De är också flyktiga. Långt in på 1800-talet var häraderna den viktigaste geografiska tillhörigheten för vanligt folk. Det var på häradstingen som bygdens frågor avgjordes, GUNNAR WETTERBERG 9

11 det var i grannsocknarna man hittade en fjälla att gifta sig med. När den lokala självstyrelsen skulle organiseras och stadfästas i mitten av 1800-talet hade det därför legat nära till hands att lägga den i häradernas knä. Men kommunfrågan drogs in i det politiska spelet kring ståndsriksdagens avskaffande. Prästerna var det stånd som hade mest att förlora på den nya riksdagen. Med en promille av befolkningen hade de haft lika mycket makt som de andra tre stånden adeln, borgarna och bönderna. I utbyte mot deras förlorade nationella makt fick de i stället den lokala. I häradet hade prästerna ingen roll att tala om, där satt häradshövdingen i högsätet. I stället blev det socknarna som omvandlades till kommuner, ofta med kyrkoherden som självskriven ordförande på stämman. Resultatet blev att häraderna reducerades till säte för domstolarna. De blev allt mer marginella i människors vardag. I dag har det blivit ett talesätt att inte veta i vilket härad man befinner sig men hur många är det egentligen som gör det, här och nu? Om de nya regionerna får liv kommer deras identiteter antagligen att vara lika självklara om hundra år som häradernas var på sin tid. Stat och självstyre i regionfrågan Det är staten som äger regionfrågans formalia. Om regionerna ska bli livskraftiga måste de bejakas av befolkningen, men när gränserna ska stadfästas är det staten som måste fatta besluten. Det betyder inte att regionerna måste skapas nedifrån för att fungera, åtminstone inte i den meningen att medborgarna måste drömma om Region Syd för att den ska bli av. Det är det nog inte särskilt många som gör. Den regionala indelningen är den offentliga verksamhetens skelett. Precis som alla andra skelett är det något fel om den syns och märks. Verksamheten ska fungera, det är kriteriet på att allt är som det ska med skelettet. Problemet är att skelettet inte alltid står sig. Under medeltiden var landskapen den regionala indelningen. Så småningom förföll strukturen. Det var lite hipp som happ med rättskipningen, många gick till kungs utan att passera instanserna på vägen. En del stormän kunde samtidigt vara lagmän och behärska slotten, och när de blandade olika roller med varandra blev det svårt för allmogen att hävda sin rätt. Ett par hundra fogdar i landet var direkt ansvariga inför kungen, som knappast hann hålla tummen i ögat på dem allihop. Axel Oxenstierna tog tag i den medeltida röran. Han skilde förvaltningen, domstolarna och det militära befälet åt, och var noga med att ingen fick förena de olika funktionerna. Han prövade med att låta ståthållarna i Kalmar ta befälet över fogdarna i länet. Efter hand fick fler ståthållare 10 GUNNAR WETTERBERG

12 samma funktion, och det fungerade så bra att kanslern så småningom lät alla län ledas av landshövdingar, som blev den nya titeln. Staten hade skaffat sig den mellannivå den behövde för att nå ut i hela riket. Snart är det 400 år sedan den Oxenstiernska länsreformen började. Nu har den nått vägs ände. Inget demonstrerar det tydligare än statens egna myndigheter. De flesta har sedan länge övergivit länen som regional indelning. Problemet är vad de ska välja i stället. Ansvarskommittén räknade för några år sedan till 40-talet olika regionala indelningar. Det mest hisnande jag stött på är en myndighet som räknade Linköping till sitt västra (!) distrikt. Vars och ens ensak, kan någon tycka. Inget kan vara mera fel. Myndigheterna skola räcka varandra handen, till riksens och konungens nytta, skrev Oxenstierna i 1634 års regeringsform, vår första grundlag. Han hade begripit att det fanns frågor som riskerade att hamna mellan stolarna fast det från början bara fanns fem kollegier, urmyndigheterna. Med dagens flora blir risken allt större. Om då olyckan är regional och myndigheterna skurna på olika ledder, så finns det i värsta fall inget lokalt vardagsumgänge att falla tillbaka på. För mig är Gudrun det värsta exemplet. Att staten lät många medborgare vara utan viktig infrastruktur i veckor och rentav månader är alldeles orimligt. En del av förklaringen är antagligen att det inte fanns någon slagkraftig regional närvaro av de myndigheter som skulle ha behövt samverka när Eon/Sydkraft och Telia inte klarade sina åtaganden. Därför behöver staten en regional nyordning. Ibland får Oxenstierna skulden för dagens länsgränser. Inget kunde vara mer fel. Han var beredd att jämka och ändra för att allt skulle fungera. Länsindelningen i Småland hann redan han ändra ett par gånger. En och samma indelning borde vara obligatorisk för alla myndigheter med regional närvaro. Att gå tillbaka till 21 län är otänkbart. Så kraftigt är det inte längre försvarbart att splittra en myndighets resurser. Till och med halvmesyren med 11 län är sedan länge överspelad. Det enda rimliga är att gå på ansvarskommitténs förslag om 6 8 regioner och gärna då den lägre siffran. Ansvarskommitténs misstag var att vilja hitta en och samma lösning för både staten och självstyret. Då blir vardera nivån den andras gisslan och bromsar den utveckling som måste komma. När vi nu vet hur illa det fungerade måste de båda kopplas loss från varandra. Staten har ett ansvar gentemot medborgarna för att snarast hitta en gruppering som garanterar en samlad och slagkraftig regional närvaro. Då må det ena eller andra landstinget leka norsk räka och kalla sig hummer eller region i sinom tid GUNNAR WETTERBERG 11

13 lär de nog begripa att samling ger slagkraft, och till dess må de sjuda i sitt eget spad. Men blir det en Region Syd, så hinner självstyret före, och så får staten rätta och packa sig därefter det är inte heller fel. Det borde ligga i självstyrets intresse att samla sig. Landstingen är långt senare skapelser än socknarna/kommunerna. De behövdes som valkretsar för den nyskapade första kammaren, och det var därför de kom till. Sedan började en vilsen jakt på uppgifter för de nya skapelserna, med hingstpremiering som ett av de mer originella uppslagen. Så småningom blev det sjukhusen, först kroppssjukvården, med en reservation för städer över en viss storlek (Helsingborg kom inte in i landstinget förrän man behövde ett nytt sjukhus, för att inte tala om Malmö), sedan också mentalsjukhusen. Där har den regionala självstyrelsen fastnat, även om den garnerat det stora uppdraget med lite tillväxt och kultur. Det borde vara mycket mer. Självstyret är nerven i den svenska demokratin. Regionen borde samla långt fler av tillväxtens förutsättningar under medborgerlig kontroll, och hantera frågor som i dag skaver mot kommunernas (bristande) storlek. Arbetsmarknaden utgångspunkten Under min tid på Saco tog den skicklige utredaren Håkan Regnér upp frågan om den högre utbildningens regionala effekter. Som en biprodukt av sina analyser noterade han att Sverige graviterar mot sex stora arbetsmarknadsregioner, samlade runt vart och ett av de stora universiteten. Även de som studerat i Kristianstad, Ronneby, Kalmar eller Växjö tenderar att röra sig i Lunds vändkrets. Det är egentligen inte så konstigt. Många företag och förvaltningar rekryterar gärna någon som de redan anställda tipsat om. Då vet man vad man får. Så småningom bollas tipsen mellan olika arbetsplatser. Då går kontakterna mellan dem som känner varandra sedan de pluggade tillsammans. De stora universiteten står för de vidaste nätverken, men när den nyexade från Malmö högskola får sitt första jobb i Karlshamn ympas även hon in i den lundensiska kretsens nätverk. Mönstret borde bli bestämmande för framtidens regioner. I dag börjar bortåt hälften av varje årskull på högskolan innan de fyllt 25. De högutbildade kommer att bli viktigare och viktigare, men också fler och fler. Redan nu räknas västra Skåne som en arbetsmarknad från Båstad till Ystad, helt annorlunda än den splittring på fem sex städer med vallgravar emellan som jag växte upp med. Om Region Syd målmedvetet utvecklar infrastrukturen kan hela Sydsverige flätas samman mer och mer. Region Syd är ett klokt sätt att förbereda den kommande utvecklingen av arbetsmarknaden. Och 12 GUNNAR WETTERBERG

14 det är denna som är den viktigaste regionala företeelsen i människors liv. Därför borde arbetslivet vara utgångspunkten, inte bara för själva regionbildningen, utan också för mycket av verksamheten. Regionen borde satsa på sådant som underlättar en ökad rörlighet inom Sydsverige. Arbetsmarknaden är en självklar uppgift, liksom infrastrukturen; att samordna utbildningen (i synnerhet gymnasiet och högskolan, där kommunerna är för små) en annan. Men om näringslivet ska fungera måste bostadsmarknaden också göra det det finns en gräns för hur långt man kan pendla, till och med inom Region Syd. Det betyder inte att regionen på egen hand ska göra allt detta. Arbetsmarknadspolitiken måste vara nationell; för att hela ekonomin ska fungera så bra som möjligt måste människor vara beredda att flytta, till och med över kommun- och regiongränser. På samma sätt är den högre utbildningen statens uppgift även om många utbildningar behövs i alla regioner, så är andra kompetenser en nationell angelägenhet att vårda och dimensionera. Men det ömsesidiga beroendet mellan regionen och staten på dessa områden understryker vikten av att det inte bara är landstingen och Region Skåne som går samman till en region, utan att också staten organiserar om sig så att den kan föra ett meningsfullt samtal om regionens angelägenheter. Detsamma gäller åt andra hållet; för att regionen ska fungera bra behöver den också ett sammanhållet kommunförbund att tala med. Inte minst om hur åtagandena ska fördelas jag tror att det finns skäl att resonera om huvudmannaskapet när det gäller såväl gymnasieskolan som sjukvården och planfrågorna. Jag gläder mig åt ett samgående mellan Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Skåne. Det är gott nog. Men egentligen är regionen större än så. Under en del av den danska tiden var Halland delat i det södra grevskapet och det norra hertigdömet. Norra Halland sökte sig mot Bohuslän, södra Halland mot Skåne. Det lilla Hishults län var den viktigaste järnproducenten i det medeltida Danmark, med Hishult norr om åsen och (Skånes) Fagerhult söder om den som viktigaste delar. Mönstren består än i dag. Från Halmstad och söderöver drar pendelströmmarna mot Skåne, liksom de vänder sig mot Göteborg från Varberg och Kungsbacka. Förhoppningsvis kommer hallänningarna i sinom tid att inse detta, och söka sig mot Region Syd och Västra Götaland. Staten kan hjälpa dem på traven genom att göra den kloka indelningen för sina myndigheters räkning, så att Region Halland får vänja sig vid tanken. Och då borde Jönköpings sydliga utlöpare också komma med. GUNNAR WETTERBERG 13

15 Vad ska regionen göra? Sjukvården I dag står sjukhuset för samma trygghet som en gång kyrkan. Skåningen vill kunna ana ett lasarett alldeles bortom horisonten. Om jag förstått saken rätt har man bara lyckats lägga ned ett enda lasarett i Skåne och det var Hörby, tydligen någon gång sent 1800-tal. Det är inte lika illa i de andra delarna av Region Syd. Kronoberg borde kunna tjäna som föredöme för Region Skåne. Om smålänningarna inte dör av att bara ha två lasarett att välja emellan, så borde skåningarna kunna överleva med Helsingborg, Kristianstad, Ystad och Malmö/Lund. I själva verket skulle de kanske leva bättre. Mellan skål och vägg har jag hört många erfarna läkare mena, att färre sjukhus är bra för vårdens kvalitet. Många ingrepp blir bäst gjorda när de görs ofta. Koncentration och arbetsfördelning är bra för patientsäkerheten. Den rationaliseringen av vårdlandskapet kan bli lättare att genomföra inom en större region än i dag. Samtidigt sprids sjukvården ut. På ett par årtiondens sikt kommer vården att bedrivas på ett sätt som i många avseenden skiljer sig från vad vi är vana vid. Häromåret hade The Economist ett långt tema om IT i vården. Deras slutsats var att ingen kunskapsintensiv sektor gjort så lite av den nya teknologin som medicinen, kanske därför att sjukvårdens expansion under och 1980-talen ledde till att ledningen togs över av babyboomers. Förträffliga figurer på alla sätt och vis, men det är inte i den gyllene medelåldern vi är bäst på att identifiera en ny teknologis möjligheter. Desto större kan förändringen bli när proppen väl släpper. Telemedicinen har alla förutsättningar att flytta gränserna mellan centralt och lokalt i vården. Den hävdvunna gränsen mellan akutvård på sjukhus och primärvård på vårdcentraler kommer att bli irrelevant på allt fler områden. Då måste det finnas en samlad kraft att anpassa organisationen till det nya, och då är Region Syd bättre skickad än vart och ett av dagens landsting och regioner för sig. Inte minst därför att man skulle kunna reformera på det allra klokaste sättet: först begränsade och genomtänkta försök på utvalda platser, sedan en stor organisation att tillämpa lärdomarna i. Men organisationen har också med ansvaret att göra. Det är inte bara inom själva sjukvården som gränserna suddas ut och sambanden förändras, utan med den åldrande befolkningen blir samspelet med äldreomsorgen en minst lika viktig fråga. Jag gladde mig som ett barn när riksmedia i våras slog upp nyheten om äldrevårdscentralen i Knislinge och alla dess planerade efterföljare på andra håll i Skåne. Det är vad jag önskat mig i många år. På samma sätt som BVC gav föräldrarna till nästan alltid friska 14 GUNNAR WETTERBERG

16 barn kunskapen och modet att våga ta hand om mer själva, lika gärna borde ÄVC kunna stödja anhöriga till nästan alltid sjuka äldre när både vårdaren och den vårdade behöver råd. Samtidigt aktualiserar det gränssnittet mellan kommunen och regionen. Vem ska se till att samspelet mellan vården och omsorgen fungerar? Ibland har jag varit frestad av tanken på kommunerna som huvudmän för primärvården, därför att denna till så stor del vänder sig mot de små och de gamla, där kommunerna genom skolan och omsorgen redan har ett så stort ansvar. Å andra sidan inser jag att begreppet primärvård kanske kommer att bli föråldrat om telemedicinen flyttar ut även avancerad vård till hemmen. Jag hoppas att några med större insikter och kunskap kan ta sig en rejäl funderare. Gymnasieskolan Om Region Syd blir av borde den så snart som möjligt ansöka om att bli huvudman för gymnasieskolan. Det skulle vara en av de mest spännande och befogade skolreformerna vi kan önska oss. Det finns prejudikat. I själva verket var grundskolan ett av de viktigaste skälen för den stora kommunsammanslagningen i början av 1970-talet. Så sent som vid andra världskrigets slut var det fortfarande de gamla socknarna som var landets kommuner. Det fanns nästan stycken, många så små att de inte hade en enda heltidsanställd. Under och 1960-talen uppmuntrade staten frivilliga sammanslagningar, men på sina håll var det lika svårt som frivilliga regioner. Efter ett par vågor samgåenden fanns det fortfarande 800 kommuner kvar. Många av dem var alldeles för små för den nya skolformen. När högstadiet för alla ersatte realskolan för några få delades den in i en rad olika linjer: 9g, 9ht, 9tp och allt vad de hette. De var tillräckligt många och olika för att det skulle krävas ganska många elever för att fylla de lärartjänster som behövdes. Därför tvingade staten igenom en ny serie sammanslagningar, och i början av 1970-talet var vi nere i 279 kommuner. Då hade kommunerna blivit stora nog att bära den nya skolformen. I dag är det gymnasieskolan som skaver mest mot kommunstorleken. Mediankommunen har omkring invånare. Det är alldeles för få för att man ska kunna erbjuda sina ungdomar ett fullödigt gymnasium med olika program att gå vidare in i vuxenlivet ifrån. Ändå är det många kommuner med färre invånare än så som inrättat egna gymnasieskolor. Eleverna drabbas inte bara genom att utbudet blir magert, utan också genom att det är svårare att rekrytera lärare till skolor där de får sitta ensamma med sina ämnen än där de har kollegor att tala med. GUNNAR WETTERBERG 15

17 Den självklara lösningen borde vara att regionerna tar över. Om regionerna bildas med de sex arbetsmarknadsregionerna som utgångspunkt, så är de regionala arbetsmarknaderna också den naturliga ramen för gymnasieskolans dimensionering. Tack vare samordningen kommer regionen att kunna erbjuda en mångfald inriktningar som Stockholm i dag är ganska ensamt om i landet. I själva verket är detta ett av skoldebattens undanskymda problem. Det finns nog ingen betydande offentlig verksamhet där skillnaden i utbud och kvalitet är så stor beroende på var i landet man råkat bli född och bosatt. Med regionen som huvudman kan man byta princip för hur mängden program och platser ska avvägas. Med den fria etableringsrätten för privata gymnasier och elevernas fria val mellan dem har den offentliga sektorn avhänt sig kontrollen över hur många som utbildas till vad. Vi kan få hur många frisörer eller mediestudenter som helst. Det är inte bra, varken för de ungdomar som går in i återvändsgränder eller för matchningen på arbetsmarknaden. I stället borde det vara regionen som får ta ställning till hur många platser den behöver på de olika programmen. Det ska vara fler platser än elever, så att valet fortfarande är en realitet, men inte så många att skolorna måste tävla om elever med förnedrande kampanjer varje vår. Olika linjer kommer att finnas på olika platser, vilket kommer att ställa krav på en infrastruktur som gör det möjligt för eleverna att pendla till den skola de valt. För de mest udda utbildningarna kan det bli frågan om inackordering på studieorten, men det har fungerat förr för motiverade elever, och kan nog göra det i dag också. Det kan också gynna lärarrekryteringen. Om grundskolan har kommunerna som huvudman och gymnasiet regionen, så kommer gymnasielärarna att bli en självständig lärarkår. Det betyder att gymnasielärarnas villkor kan anpassas bättre till stadiets krav, kanske också att gymnasiet på nytt kommer att bli det mål som hägrar för en duktig ämneslärare, precis som för min mor och andra unga lärare på 1950-talets realskolor. Infrastrukturen I infrastrukturen möts två av regionens viktigaste gemensamma framtidsfrågor: arbetsmarknaden och miljön. Klimatfrågan hör till det allra viktigaste för all politik framöver. Kanske är jag påverkad av att jag just nu ägnar min mesta tid åt Skånes första år, men bättre påminnelse kan man knappast få om klimatets betydelse. Det är temperaturens och nederbördens förändringar som orsakar de mest dramatiska förändringarna i människors tillvaro, från början ända in i modern tid och tyvärr 16 GUNNAR WETTERBERG

18 bidrar vi nu i stor skala till att öka de osäkerheter som redan ligger i naturens gång. Kollektivtrafiken är ett av den offentliga sektorns starkaste instrument för att förändra samhället i mindre klimatstörande riktning. Det är regionen som har instrumentet i sin hand. Vad krävs för att det ska hanteras så klokt och effektivt som möjligt? Under den tid jag fått vara med i Region Skånes ekonomiska råd har jag insett vilket problem kollektivtrafikens kostnadsutveckling är. Jag har glatt mig åt att en av expressbussarna stannar alldeles bredvid infarten till vår gård i norra Skåne, men när jag väl satte mig på den blev jag bekymrad över hur få vi var som tog oss fram och tillbaka till Örkelljunga. Men kanske måste man se detta som en investering. Genom att vidmakthålla ett starkt kollektivnät kan regionen förmå den ene efter den andre att ställa bilen och inte köpa någon ny, när det blir dags att byta. Kanske måste man vara uthållig genom förlusterna. Planmonopolet Till regionen hör också planeringen. I dag är de viktiga instrumenten antingen lokala eller nationella. Länsstyrelserna är visserligen en viktig mellannivå, men i dag är de i allt väsentligt statens verktyg. Överblicken över regionens egna behov kommer rimligtvis att vara bäst i regionen, men den har ingen roll att tala om i dagens planeringsstruktur. Hur man ska lösa det är ingen lätt sak. Det finns legitima intressen på alla plan, som måste hanteras i processen. Att lägga till den regionala arbetsmarknadens krav på infrastruktur och bostäder innebär ytterligare en hänsyn att ta. Samtidigt är fördröjningarna ett av den nuvarande processens stora bekymmer. Om möjligheterna att planera och genomföra regionalt motiverat byggande ska stärkas får det inte leda till att väntetiderna blir ännu längre det skulle strida mot själva syftet med ökade regionala hänsyn. Det betyder inte nödvändigtvis att medborgarnas talan blir sämre förd än i dag. Det är lättare för regionen att vara tuff mot Trafikverket än det var för kommunen mot Vägverket. Regionen i omvärlden Det mesta av regiondiskussionen handlar om det som händer inom regionen. Det är rimligt det är där de flesta invånarna tillbringar det mesta av sin tid. Vad som förbryllar mig mer är att många svenska diskussioner så snabbt blir globala när man ska lyfta blicken. Snarare borde man fundera över hur man kan förbättra samspelet med den närmaste GUNNAR WETTERBERG 17

19 omgivningen. I synnerhet när man tänker i arbetsmarknadstermer är det den som är mest åtkomlig, men också om man funderar över handel och besök. Danmark Först och främst kommer Danmark. Redan när bron beslutades insåg de som studerade liknande geografiska förändringar att det skulle ta tid innan den fysiska förbindelsen bar mental frukt. Det tar tid för människor, företag och arbetsmarknader att vänja sig vid att omgivningen har förändrats. Ofta år det är så lång tid det tar för en ny generation att växa upp, en generation som tar bron för given och redan från början har den med i förutsättningarna för sina livsval. Men det går att påskynda processerna. Den fysiska förbindelsen kan stärkas. Bron är redan en sådan framgång att det går att skönja en framtid när den blir överbelastad. Då är det rimligt att i god tid planera för en avlastning. Den självklara avlastningen vore HHförbindelsen, som inte minst skulle gynna de norra delarna av Region Syd. Tillgänglighet är också en fråga om pris. Lundaprofessorn Knut Wicksell Sveriges främste nationalekonom genom tiderna lärde redan för mer än hundra år sedan ut hur man ska prissätta fasta investeringar för att de ska göra så stor samhällsekonomisk nytta som möjlighet. Hans slutsats var att man bara ska ta betalt för den rörliga kostnaden då kommer det ökade utnyttjandet att ge den samhällsekonomiska vinst som mer än väl täcker även den fasta investeringen. Att ompröva prissättningen på bron vore ett av de viktigaste besluten för att främja integrationen mellan Själland och Region Syd. Det är människor som skapar förbindelserna. De flesta av oss är mest öppna när vi är unga. Den listigaste satsningen man kan göra vore att locka danska studenter att börja läsa vid lärosätena i Region Syd. Ett par tusen danska studenter i Lund, Växjö och vid högskolorna skulle tvinga de andra studenterna att begripa danska. På så vis skulle rekryteringsbasen breddas för danska företag som vill etablera sig öster om sundet. Redan på tämligen kort sikt skulle en sådan målmedveten rekrytering av danska studenter betala sig i många mänskliga broar mellan länderna. En särskild fråga när det gäller Danmark är Bornholm. Historiskt och geografiskt ligger Bornholm nära Skåne och Blekinge. Under förhistorien gick det östliga stråket från nuvarande Polen och Tyskland över Bornholm 18 GUNNAR WETTERBERG

20 längs med Skånes och Småland/Ölands kust. På den danska tiden gällde Skånelagen på ön, som länge behärskades av ärkebiskopen i Lund. I Roskildefreden gick Bornholm över till Sverige, men sedan bornholmarna gjort uppror mot svenskarna gick ön ett par år senare tillbaka till Danmark. Det som gör det rimligt att ta upp Bornholmsfrågan i Region Syd är svårigheterna för Danmark att organisera en tillfredsställande samhällsservice så långt från resten av landet och med ett så litet befolkningsunderlag (drygt invånare). Det är en kittlande tanke att erbjuda Bornholm medlemskap i eller åtminstone association med Region Syd det skulle kunna bana väg för mer långtgående kontakter mellan regionen och Danmark överhuvudtaget. Tyskland Den stora potentialen ligger i Tyskland. Andra världskriget skar av den kulturella gemenskap som tidigare hade bundit samman södra Sverige med Berlin. Under 1800-talets första hälft beställde Esaias Tegnér tysk litteratur när han var biskop i Växjö (och det gick lika snabbt med posten som det gör i dag). I min mors bokhylla stod Schillers Gesammelte Werke köpta av en skånsk landsortsprost några år efter skaldens död. Tyskland har hamnat i skymundan, trots att det turas om med Norge att vara Sveriges viktigaste exportmarknad. Det tyska näringslivet har många likheter med det svenska därför klarar sig svenska ingenjörer och ekonomer ofta bra när de tar steget över, men det är sorgligt få som försöker. Paradoxalt nog kan det tyska intresset för Sverige ibland verka större än det omvända. I tassemarkerna mellan Skåne och Småland står det tyska namn på många av grannarnas brevlådor. Sverige är ett levande exempel i den tyska välfärdsdebatten, men också ett land som man gärna söker sig till för att må bra. När Fehmarnförbindelsen är på plats blir Norra Åsbo- Värend-Göinge Hamburgs närmaste vildmark. Region Syd borde göra sina invånare, förtroendevalda och tjänstemän medvetna om vilka möjligheter ett starkare tyskt engagemang skulle öppna. Det skulle öppna en ny arbetsmarknad för regionens ungdomar, men det skulle också kunna dra till sig sommargäster som så småningom flyttar med sig kompetens och företagande. Rent praktiskt borde skolan stå i fokus för satsningen. Så många ungdomar som möjligt måste bli medvetna om fördelarna med att lära sig tyska som främmande språk. Helst redan från grundskolan, men bättre i gymnasiet än aldrig. I själva verket är tyska nästan det enda språk som det lönar sig att bara läsa på gymnasiet i franska, ryska eller kinesiska GUNNAR WETTERBERG 19

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från ledningsgruppsmöte onsdagen den 20 augusti 2014 i Malmö Mötet ägde rum på Dockplatsen 26, lokal Vildanden med deltagare med på video från Karlskrona

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från styrelsemöte fredagen den 21 februari 2014 Mötet ägde rum i Konsthallen, Borgmästaregatan 17 i Karlskrona klockan 10-14.30. Närvarande: Landstinget

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Tog og vei ga regionvekst i en fei!

Tog og vei ga regionvekst i en fei! Tog og vei ga regionvekst i en fei! Historien om to byer I to land - Öresundsbron 3 september 2015 av Johan Wessman, vd Øresundsinstituttet Skapar broar och tunnlar nya regioner? NEJ ofta är förhoppningarna

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne

BättRe liv i Skåne Skåne. Region Skåne Bättre liv i Skåne Bättre liv i Skåne Grafisk formgivning: Annelie Christensen, Enheten för kommunikation, Region Skåne Fotograf: Kasper Dudzik, Ingram, Dan Ljungsvik, Håkan Sandbring Tryck: AM-Tryck &

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö

Bilden av Malmö. Malmö stads varumärkesarbete. bilden av malmö Bilden av Malmö Malmö stads varumärkesarbete bilden av malmö Innehåll Bilden av Malmö 3 En resa i tiden 4 Det medvetna bildskapandet 5 Den goda spiralen 6 Ett målinriktat arbete 7 Kommunikation & Utveckling

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Den gränslösa regionen. vision för Sydsverige

Den gränslösa regionen. vision för Sydsverige Den gränslösa regionen vision för Sydsverige Foto: Urszula Striner Vi gör Sydsverige till en bättre plats för företagen Sydsvenska Industri- och Handelskammaren är en fristående och privat näringslivsorganisation

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja

En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning. framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Ett diskussionsmaterial för handikapprörelsen inför en eventuell länssammanslagning framtaget av HSO Skånes Tankesmedja En ny storregion? Detta material är framtaget inom ramen för HSO

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014

Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Protokoll från styrgruppsmöte med Småland- Blekinges Brysselkontor den 1 oktober 2014 Plats och tid Ledamöter Övriga Regionförbundet södra Småland, Växjö 1 oktober 2014, kl 13.00-16.00 Lars Blomberg, ordförande

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013

Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013 Protokoll från den politiska arbetsgruppen för Hållbar regional utveckling möte den 6 november 2013 Plats och tid: Närvarande: Onsdagen den 6 november 2013, kl 13.00 16.00 på Region Skåne, Kristianstad

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

I topp för att stanna. Handelskammarens agenda för Halland

I topp för att stanna. Handelskammarens agenda för Halland I topp för att stanna Handelskammarens agenda för Halland 2 I topp för att stanna Handelskammarens agenda för Halland Vision Halland ligger i topp i Sverige när det gäller tillväxt. För att stanna kvar

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne

Motor för tillväxt. Handelskammarens agenda för södra Skåne Motor för tillväxt Handelskammarens agenda för södra Skåne 2 Handelskammaren speglar företagen och är en naturlig partner för utveckling Vår agenda i korthet Södra Skåne är en del av Nordens största region

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential?

Småföretagen + högskolan. =en outnyttjad potential? Småföretagen + högskolan =en outnyttjad potential? Rapport från Företagarna mars 2011 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Få småföretag har kontakt med högskolan... 4 Östergötland

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD

VILL DU VARA MED? FRAMTIDSKOMPIS ETT GIVANDE ÅTAGANDE DET ÄR UPP TILL OSS ALLA ATT GÖRA SKILLNAD Framtidskompis är Stiftelsen Framtidsgenerationens ömsesidiga mentorsprogram en konkret möjlighet för dig, ditt företag och era medarbetare att vara med och bygga framtidens samhälle. VILL DU VARA MED?

Läs mer

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande

Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se. Jelica Ugricic, ordförande Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö) www.ikf.se Jelica Ugricic, ordförande Ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Grundades 1970 Ca 600 medlemmar 30% av medlemmarna har

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Vård- och omsorgscollege är ett koncept där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg. Uppdraget Föreningen skapar förutsättningar för hållbara

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Vi vill öppna nya möjligheter. - Tågtrafik på Markarydsbanan

Vi vill öppna nya möjligheter. - Tågtrafik på Markarydsbanan Vi vill öppna nya möjligheter - Tågtrafik på Markarydsbanan november 2011 Det handlar om mer än att bara resa från Halmstad till Markaryd! Vi ser oss politiker som möjliggörare. Vi vill göra människors

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA

VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA VI VILL HA ETT BÄTTRE VÄXJÖ FÖR ALLA SÄTT VÄXJÖ I ARBETE Det viktigaste Växjö står inför är att klara jobben. Genom att fler växjöbor kommer i arbete så lägger vi grunden till att skapa det Växjö vi vill

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Regionstyrelsen. Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Regionstyrelsen

Regionstyrelsen. Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Regionstyrelsen Regionstyrelsen BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-09-13 Dnr 1101007 1 (6) Regionstyrelsen Bildande av förening för sydsvensk region (RF) Ordförandens förslag 1. Regionfullmäktige godkänner det förslag till process

Läs mer