Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Vilka ska delta i projektet?

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (25) Utlysningens namn och diarienummer Ansökningsomgång 2/2010 Uppgifter Programområde om organisationen 1 Organisationens namn Lidingö stad Utdelningsadress Stockholmsvägen 50 Postnummer Webbplats Postort Lidingö Organisationsnummer Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda Behörig företrädare Eva Frykler Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Äldre- och handikappförvaltnin Utdelningsadress Postnummer Postort Lidingö Besökadress CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro E-postadress hansake.donnersvard@lidingo.se SNI-kod Offentlig förvaltning PlusGiro Antal anställda Kvinnor 700 Män 175 PRO v.2 [ ] d.pro2 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn ArbetSam Projektets besökadress Lidingö stad/äho Postnummer Postadress Lidingö Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Ansökan avser Programområde Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren ochinnevarande år? Ja Nej 2. Ökat arbetskraftsutbud Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, Antal deltagare mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Kvinnor Män Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland och Öarna Västsverige Vilka ska delta i projektet? Uppfyller projektet något av följande kriterier? Sysselsatta Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Etnicitet Kön Nej Startdatum Slutdatum Förprojektering Genomförande 1. Kompetensförsörjning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (25) Kontaktperson projekt För- och efternamn Marie Söderström E-postadress marie.soderstrom@lidingo.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Marie Söderström E-postadress marie.soderstrom@lidingo.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Under de senaste decennierna har kraven på den anställda personalen inom äldreomsorgen successivt ökat. Från att ha varit ett deltidsarbete utan krav på utbildning har arbete med äldre människor utvecklats till att bli ett yrke som kräver särskild utbildning. Orsakerna till detta är flera, främst att fler äldre vårdas i sina hem i stället för på institution och att medicinska framsteg inneburit att fler lever längre med svåra sjukdomar. Antalet personer med demenssjukdom har ökat, vilket ställer höga krav på personalen. Detta innebär att äldreomsorgen är under stark omvandling vilket leder till ett stort behov av kompetensutveckling. Aktuellt exempel på de ökande kraven är proposition 2009/10:116 om värdigt liv i äldreomsorgen. Andelen personal som saknar adekvat utbildning är samtidigt stor i Stockholmsregionen. Det finns många anställda som löper risk att på sikt slås ut från arbetsmarknaden eftersom de inte har den kunskap som krävs för arbete i en trygg äldreomsorg. Under den senaste tioårsperioden har länets kommuner p.g.a.arbetskraftsbrist tvingats rekrytera medarbetare som saknar grundutbildning för arbetet. Äldreomsorgen har länge varit ett av få områden på arbetsmarknaden som stått öppen för personer med bristande kunskaper i svenska. Personer utan utbildning och med bristande kunskaper i svenska löper särskilt stor risk att ställas utanför arbetsmarknaden. De kan vara studieovana med kompetensbrister men har ibland även dåliga erfarenheter från tidigare utbildningar. Denna grupp är särskilt svår att motivera till traditionell utbildning vilket gör att stöd anpassat efter individuella behov och förutsättningar blir viktigt. Genom att väcka intresse och öka självförtroendet skapar man bättre förutsättningar för ett mer formellt lärande. Äldreomsorgens villkor och förutsättningar är speciella när det gäller tid, pengar, kultur och arbetssätt vilket ställer stora krav på flexibla, individualiserande och arbetsplatsanpassade utbildnings- och utvecklingsinsatser som kan integreras i det vardagliga arbetet. Resultat från tidigare projekt visar att stöd till hela arbetsgruppen i form av lokala utvecklingsledare, pedagogiska handledare, projektarbete mm är effektiva verktyg att involvera lågutbildade och studieovana i eget lärande så att de utvecklas till en viktig resurs för verksamheten. I utvärderingarna av de större utbildningsprojekt som genomförts inom länets äldreomsorg de senaste åren har det framkommit att långsiktiga effekter är helt beroende av samverkan mellan skola och arbetsplats och att teori och praktik integreras. Denna kunskap ligger till grund för APLs genomförande. Det nationella projektet Vård- och omsorgscollege har nyligen etablerat en region i Stockholm. VO-college innebär att utbildning, arbetsliv och forskning samverkar för att utveckla utbildningen inom omvårdnad. APL kommer att verka för att utbildningsanordnare och lärandemodeller som utvecklas i projektet certifieras av VO-college. Arbetslivet som lärmiljö har kommit i fokus de senaste åren där utbildning, kompetensutveckling och

3 Sid 3 (25) verksamhetsutveckling integreras. Kunskap om arbetsplatslärandets teori och praktik har också utvecklats, där samspelet mellan formellt, icke formellt och informellt lärande studerats. Många forskare ser idag lärande som en process där kunskap bildas integrerat med verksamheten och där det gäller att identifiera, tillgodogöra sig och använda denna kunskap. Projektet SpråkSam visar att arbetsplatsens förmåga att arbeta språkutvecklande och stödjande är avgörande för den individuella språkutvecklingen. APL kommer att ta tillvara och vidareutveckla de kontakter med forskarsamhället som har etablerats i SpråkSam. Inom äldreomsorgen finns således en stor andel anställda som har brister i formell utbildning och/eller bristande kunskaper i svenska. Arbetstiderna är schemabundna och den professionella identiteten är otydlig. Det innebär därför en stor utmaning för projektet att hitta vägar och metoder att motivera och involvera denna grupp i en lärandeprocess, där det formella lärandet (utbildning), det ickeformella, (handlednings och reflektionsstöd), och det informella, (erfarenheter) blir kommunicerande kärl som förstärker varandra. Projektets huvudfokus är utbildning utifrån kurser från Omvårdnadsprogrammet samt sfi och Svenska som andraspråk. Målet är att kombinera nationella kursmål med de krav som ställs på arbetsplatserna. Utbildningen kommer att anpassas till det nya Vård- och omsorgsprogrammet som för vuxenutbildningen genomförs 1 juli Erfarenheter från tidigare projekt visar på nödvändigheten av att arbeta på flera nivåer för att nå långsiktiga resultat både för att skapa en struktur för lärande i arbetet och skapa olika bildningsvägar för den enskilde. Med individen i centrum har projektet därför följande fokus - Arbetsplatsnära kompetensutveckling med inriktning mot specifik yrkeskompetens - Arbetsplatsen som en lärande organisation. I förprojekteringen gjordes en enkät bland verksamhetsansvariga och enhetschefer i omsorgen för funktionshindrade och äldre i länet. Frågor ställdes bl a om hur många man uppskattade hade svårigheter att klara sina arbetsuppgifter på grund av språkliga brister och bristande kompetens i yrket. På i stort sett alla arbetsplatser har man personal som saknar utbildning och/eller kunskap för yrket. Detta överensstämmer med uppgifter från SKL, Socialstyrelsens Äldreguide och en av länets kommuner. SKL:s Öppna jämförelser visar att 45 procent av omvårdnadspersonalen i Stockholm stads äldreomsorg inte har tillräcklig utbildning. Socialstyrelsens Äldreguide visar att 40 procent av omvårdnadspersonalen i länet inte slutfört studier om minst 900 poäng i Omvårdnadsprogrammet. En av länets kommuner redovisar i ett internt arbetsmaterial att 46 % av de anställda har en utbildning som är mindre än 550 poäng av Omvårdnadsprogrammet, genomsnittet var 87 poäng. Det finns alltså bristande kompetens bland en anmärkningsvärt hög andel anställda inom äldreomsorgen i Stockholms län. Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Kvinnor tar större ansvar för oavlönat arbete i hemmet och har svårare att förena familj och arbetsliv. Kvinnor med annan etnisk bakgrund och låg utbildning har särskilda svårigheter att komma in och utvecklas i arbetslivet. Under förstudien har de deltagande arbetsplatserna kartlagts utifrån hur fördelningen mellan kvinnor och män. En introduktionsutbildning i jämställdhetsfrågor genomfördes under förprojekteringen och även en SWOT-analys tillsammans med projektet Språksam. Analysen fokuserade på jämställdhet, men ledde även till att frågor om hur man ser på mångfald både vad gäller ålder, bakgrund och andra faktorer, se bilaga. Ett annat viktigt resultat var att deltagarna såg på sig själva och sin egen verksamhet med andra ögon och fick pröva ett sätt att föra upp frågeställningar till ytan. Detta ifrågasättande och reflekterande arbetssätt kommer att tillämpas på alla nivåer i ett genomförandeprojekt och en ny kartläggning kommer också att göras. De lärare som har arbetat i SpråkSam har genomfört ett seminarium om jämställdhet tillsammans med ESFs processtöd. Även lärarkåren är starkt kvinnodominerad, vilket är viktigt att kunna förhålla sig till i utbildningen I ett genomförandeprojekt kommer vi att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv där huvudmålet är att skapa förutsättningar för att kvinnor med låg kompetens inom äldreomsorgen ska erhålla en starkare ställning på arbetsmarknaden. Stärkt kompetens och ett ökat själförtroende kan också leda till personlig utveckling och på sikt ge förutsättningar för egenföretagande. Projektet kommer inte att försöka påverka fördelningen mellan kvinnor och män inom äldreomsorgen om inte detta skulle vara av vikt i någon av projektets olika delar. Däremot kommer frågor om könsfördelning och jämställdhet genomsyra projektets alla aktiviteter. I utvärderingen av projektet ska också ett jämställdhetsperspektiv särskilt beaktas. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Kvinnor tar större ansvar för oavlönat arbete i hemmet. Det innebär svårigheter för kvinnor med barn att förena familj och arbetsliv. Kvinnor med annan etnisk bakgrund och låg

4 Sid 4 (25) utbildning har särskilda svårigheter att komma in och utvecklas i arbetslivet. Kunskaper om jämställdhet ökar förutsättningarna för hållbar utveckling och tillväxt. Under förstudien har de deltagande arbetsplatserna kartlagts utifrån hur fördelningen mellan kvinnor och män. Delar av dåvarande projektledning deltog i en introduktionsutbildning i jämställdhetsfrågor tillsammans med projektet Språksam. Med stöd av en konsult med expertkunskaper inom området genomfördes därefter projektledningen tillsammans med projektet Språksam en SWOT-analys av jämställdheten inom äldreomsorgen. Totalt deltog cirka 20 personer. Analysen fokuserade på jämställdhet, men ledde även till att frågor om hur man ser på mångfald både vad gäller ålder, bakgrund och andra faktorer. Styrkor, svagheter, hot och möjligheter analyserades, se bilaga. Ett annat viktigt resultat var att deltagarna såg på sig själva och sin egen verksamhet med andra ögon och fick pröva ett sätt att föra upp frågeställningar till ytan. Detta ifrågasättande och reflekterande arbetssätt kommer projektet att försöka tillämpa på alla nivåer. Resultatet visade att de flesta av arbetsplatserna är kvinnodominerade och att det också avspeglar sig i den kultur som utvecklats. Bedömningen är att den SWOT-analys som genomfördes under förprojekteringen fortfarande är giltig. Under mobiliseringsfasen kommer dock en förnyad analys att göras av materialet Deltagarna såg stora möjligheter att förändra arbetsplatskulturen så att arbetet lockar både kvinnor och män. Inom projektet har vi valt att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv där huvudmålet är att skapa förutsättningar för att redan anställda kvinnor med låg kompetens inom äldreomsorgen ska erhålla en starkare ställning på arbetsmarknaden. Den stärkta kompetensen och ett ökat själförtroende kan också leda till vidareutveckling och på sikt ge förutsättningar för ett egenföretagande. Arbetet kommer utgå från Europarådets definition Jämställdhetsintegrering innebär (om) organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.. Projektets mål är att utbildning, arbetsmetoder och stödformer ska bidra till ökad kunskap om tillgänglighet och jämställdhet samt att möten genomförs på tider som är anpassade ur ett jämställdhetsperspektiv. I utvärderingen av projektet ska också dessa perspektiv särskilt beaktas. Projektet kommer inte att speciellt försöka påverka fördelningen mellan kvinnor och män inom äldreomsorgen om inte detta skulle vara av vikt i någon av projektets olika delar. De lärare som har arbetat i projektet SpråkSam har genomfört ett seminarium om jämställdhet tillsammans med det processtöd som tillhandahålls av ESF. Även lärarkåren är starkt kvinnodominerad, vilket är viktigt att kunna förhålla sig till i den arbetsplatsförlagda utbildningen. Dessa erfarenheter kommer att tas tillvara i ett genomförandeprojekt (APL). Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Projektets viktigaste målgrupp är anställda som riskerar att slås ut från arbetsmarknaden på grund av bristande kunskaper och bristande yrkeskompetens. För att stärka deras ställning byggs stödstrukturer upp runt dem i form av särskilt anpassad undervisning och ökad kompetens på arbetsplatserna om hur man stöttar den som har otillräcklig kunskap. Detta ska leda till ökad kompetens, bättre självförtroende, stärkt ställning på arbetsplatsen och även en stärkt ställning på arbetsmarknaden. I denna kompetens har projektets samverkanspartner en viktig roll bl.a. som arbetsgivare. Primära målgrupper: -De 2898 anställda ( 2458 kv, 449 män) på de 51 arbetsplatser som ingår projektansökan och då särskilt de anställda (854) på dessa arbetsplatser som saknar adekvat kompetens för att de ska bli fortsatt anställningsbara. Cheferna har en nyckelroll i det lokala lärandet. Projektet kommer utveckla chefernas förmåga att driva lärandeprocessen och ge lärandet en legitimitet på arbetsplatsen. Vård- och sfi lärare. Projektet ska utveckla vuxenpedagogisk kompetens kring ett lärande på arbetsplatsen där teori och praktik integreras Sekundära målgrupper. Resurspersoner för lärande kan delas upp i två kategorier, lokala och externa. Med lokala resurspersoner menas i detta projekt att den anställde finns på arbetsplatsen. En lokal resursperson ska ha både kompetens och erfarenhet. Detta gäller oavsett vilken utbildning som den anställde har. Dessutom krävs kunskaper om äldreomsorg och dess förutsättningar. Exempel kan vara samtal/reflektionsledare/språkombud, anställda undersköterskor/vårdbiträden med spetskompetens samt legitimerad personal. En viktig extern resurs i detta projekt är utbildningsanordnaren. Undervisningen ska ges i grupper av 10 till 15 deltagare. Vårdläraren och i vissa fall Sfi-läraren ska arbeta nära arbetsplatsen och med en individuell studieplan. Lärarna ska få särskilt stöd och handledning för att kunna utveckla och arbeta med nya metoder i undervisningen. Utbildningsanordnare inom Komvux och Sfi kommer att ta del av och följa projektets arbete och får genom de lärare som arbetar i projektet ökad kompetens att arbeta arbetsplatsnära. Både de interna och externa resurspersonerna kommer att användas i ett utbildnings- och lärandesammanhang och ha ett särskilt ansvar för målgruppens kompetensutveckling och att den anställde utvecklas utifrån sina egna utgångspunkter.

5 Sid 5 (25) -Andra arbetsplatser inom äldreomsorgen i de kommuner/stadsdelar och företag som deltar i projektet. Projektets resultat, metoder och verktyg kommer att spridas för att kunna tillämpas på dessa arbetsplatser. -Äldreomsorgen i andra kommuner och företag i länet som inte direkt deltar i projektet kommer att involveras genom olika informations och förankringsaktiviteter -Politiker och tjänstemän med övergripande ansvar för verksamheten. Projektet kommer att resultera i en ökad medvetenhet om hur man kan ge målgruppen, arbetsplatsen och chefer, bättre förutsättningar att utvecklas. -Arbetsplatser inom andra branscher. Projektets arbetsmetoder är generaliserbara och därför möjliga att applicera inom andra yrkesområden och de samverkansparter som ingår i projektet kommer att medverka till att resultaten sprids så att andra arbetsplatser kan dra nytta av det. -Brukare som genom ökad kompetens hos personalen får tillgång till bättre kvalitet i äldreomsorgen. Samverkanspartner Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum(aktivt deltagande i projektledningen), Järfälla kommun, Solna stad, Sundbyberg stad, Tyresö kommun Stockholm stad (stadsdelarna,hägersten-liljeholmen, Hässelby-Vällingby, Kungsholmen, Skärholmen, Spånga-Tensta), Temabo, Omsorgshuset, Olivia Vård och Omsorg, Stockholms universitet, institutionenför utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner samt Kommunal vuxenutbildning och Sfi i berörda kommuner. Under mobiliseringsfasen kommer ett arbete att pågå för att involvera ytterligare lämpliga samverkanspatrner som till exempel berörda fackliga organisationer. Syfte - avsikten med projektet. Inom ramen för APL genomfördes en förprojektering Projektet SpråkSam pågår sedan och APL kommer att ta tillvara de erfarenheter som har gjorts där för att ytterligare öka möjligheterna för ett lyckat genomförande. Projektet har som övergripande mål att den äldre ska erhålla god vård och omsorg inom äldreomsorgen. För de individer som står i centrum för Socialfonden - de som på grund av kompetensbrister eller bristande grundkunskaper riskerar hamna utanför arbetsmarknaden - är en medveten, organiserad och individanpassad kompetensutveckling en grundförutsättning för att förebygga utslagning och uppnå en starkare ställning på arbetsmarknaden. Det finns flera motiv och vinster med ett arbetsplatslärande inom äldreomsorgen: utbildningar kan behovsanpassas och direkt kopplas till arbetets förutsättningar, lärandet blir både verklighetsanknutet och kostnadseffektivt, utbildningen kan skräddarsys och bidrar därmed till effektivisering av arbetet. Till dessa fördelar kommer även att individens kompetens kan synliggöras och inlåsning och ohälsa kan motverkas. Vidare möjliggörs att anpassa utbildningssituationen för personer som är studieovana eller har motstånd mot utbildning pga. tidigare dåliga studieerfarenheter. Arbetsplatserna har en stor potential som arena för lärande. Med olika metoder kan det dagliga lärandet integreras med verksamheten och formella utbildningsinsatser. För den enskilde kan kopplingen mellan teori och praktik underlättas och det blir därför möjligt att bättre klara av nuvarande och nya arbetsuppgifter, finna ökad motivation och intresse att lära nytt och skapa ett intresse för vidareutbildning och egen karriärutveckling. Det krävs även särskilda kunskaper och erfarenheter för att skapa en verksamhet som utgår från varje äldre persons behov och önskemål. Dessa kunskaper kan man inte tillägna sig enbart genom att delta i utbildningar och kurser. Det krävs ett professionellt förhållningssätt, vilket förutsätter ett ständigt lärande, där kontinuerligt vardagslärande på arbetsplatsen kombineras med formella utbildningsinsatser. En lärande arbetsplats skapar förutsättningar för både informellt och formellt lärande bland medarbetarna. Det informella och formella lärandet knyts samman bland annat i form av handledning, tid för reflektion, arbetsmöten, nätverk och deltagande i projekt. Huvudsyftet med projektet är att på arbetsplatsen skapa förutsättningar för alla till lärande i vardagen och därmed bättre möjligheter för målgruppen att etablera sig och stanna kvar i arbetslivet. Projektet ska inrikta sig på arbetsplatsnära lärande med inriktning mot personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Att utveckla metoder, modeller, stödformer samt individuella utbildningsinsatser är projektets kärna. Projektet kommer att utveckla former för arbetsplatsnära lärande inom två områden: former och modeller för ett individuellt arbetsplatsnära lärande kopplat till kurser på omvårdnadsprogrammet och svenska som andraspråk och stödstrukturer för ett arbetsplatsnära lärande. För studieovana personer räcker det sällan att enbart lära sig tekniska funktioner för att fortsätta att använda IT och att integrera det i sin vardag. Det finns därför ett stort behov av att utveckla interaktiva läromedel för att stimulera studieovana personer att fullt ut använda datorer och Internet för sin egen och sina arbetskamraters kompetensutveckling. APL kommer att verka för datoranvändning så långt det är möjligt utifrån arbetsplatsernas och utbildningsanordnarnas förutsättningar. Kommuner och privata utförare har valt olika modeller för att identifiera kompetensbrister bland äldreomsorgspersonal. I detta projekt definieras kompetensbrister som avsaknad av 900 gymnasiepoäng på omvårdnadsprogrammet vilket Socialstyrelsen anger i sin Äldreguide som krav på utbildningsnivå för personal inom äldreomsorgen. Kunskaper motsvarande svenska som andraspråk, grundläggande nivå, är ett riktmärke när det gäller kompetens i svenska. Projektet skall även möjliggöra för projektdeltagare att validera sina kunskaper mot Omvårdnadsprogrammets kurser. Ett lärande på en arbetsplats uppstår inte av sig själv och därför är det viktigt att arbetsplatser inom äldreomsorgen får möjlighet att utvecklas till lärande organisationer. För att lärandet i arbetet ska bli integrerat i verksamheten och därmed få långsiktigt hållbara effekter krävs samordnade insatser på

6 Sid 6 (25) individ-, grupp och organisationsnivå. Målsättningen är att på ett strukturerat sätt använda och utveckla de modeller och metoder som tidigare prövats inom äldreomsorgen för att stärka redan anställda som på grund av bristande kunskap och kompetens riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Projektet kommer därför att utveckla, pröva och utvärdera följande stödstrukturer för ett arbetsplatsintegrerat lärande: en lärande arbetsplats, interna och externa resurspersoner, chefsstöd, och nätverk. Under rubriken Lärande på Arbetsplatsen kommer ett delprojekt att genomföras av Stockholms universitet. Projektet syftar till att utveckla metoder för en lärande arbetsplats. Arbetet kommer att genomföras på några pilotarbetsplatser med ett aktivt deltagande av chefer och medarbetare. Inom ramen för delprojektet kommer även instrumentet En lärande arbetsplats att prövas och utvärderas. Se bilaga. Tidigare projekt med transnationella aktiviteter har visat sig ge mycket värdefull inspriation och kunskap till projektens primära målgrupp. APL vill både fördjupa och skapa nya internationella kontakter. Se bilaga. Både APU-projektet, SpråkSam, kommuner och stadsdelar har utbildat interna och externa resurspersoner som stöd till individer och grupper utvecklingsledare, handledare, mentorer, språkombud och reflektionsledare. Projektet kommer att ta tillvara och vidareutbilda dessa men även utbilda nya resurspersoner som kan erbjuda pedagogiskt stöd för lärande i arbetet till de arbetsplatser som ingår i projektet. Pedagogisk handledning i grupp har visat sig vara en bra och tillåtande form, inte minst för lågutbildade, att lära av varandra, att utveckla etik och förhållningssätt, skapa samarbete och bättre arbetsmiljö. En annan fördel med stödformer riktade till hela arbetsgruppen är att man skapar ett gemensamt forum för lärande som inte pekar ut den primära målgruppen dvs. de med kunskaps och kompetensbrister. Projektet ska erbjuda chefsstöd och utbildning i form av seminarier och nätverk där syftet är att tillföra aktuell kunskap, reflektera över egna och andras erfarenheter av att arbeta med utvecklings- och lärandefrågor. Fokus är att chefer ska leda och vara ett stöd i det individuella lärandet. Projektet ska också ge personal med specialistkompetens möjlighet i nätverksform att dela med sig av goda exempel och erfarenheter men också att tillsammans formulera, utbyta och bearbeta kunskap och upplevelser med utgångspunkt från det praktiska vardagsarbetet som ett stöd i det individuella lärandet. Erfarenheter från APU- projektet visar även att tematiserade nätverk ofta är en bra och motivationshöjande metod för kompetensutveckling av personal med brister i yrkeskompetens. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Mål på individnivå A1 Av målgruppen anställda med bristfälliga kunskaper i Omvårdnadsprogrammet har under projekttiden: 75 % av deltagarna genomfört kompetensutvecklingsinsatser motsvarande minst 300 gymnasiepoäng (eller validerat gymnasiepoäng) eller i tid motsvarande ej poänggivande utbildningar. 80 % av deltagare som slutfört kompetensutvecklingsinsatserna ska uppleva ett deras yrkeskompetens stärkts. Bland de deltagare som har svenska som andraspråk ska 75% ha uppnått minst sfi-nivå under projekttiden. -80% ska av deltagare som slutfört kompetensutvecklingsinsatserna ska uppleva att deras kommunikativa kompetens har stärkts både muntligt och skriftligt. A2 Av de som slutfört kompetensutvecklingsinsatserna har stärkt sin yrkeskompetens som resulterat i att: 75 % givits bättre förutsättningar att klara sina nuvarande arbetsuppgifter. 50 % givits bättre förutsättningar att ta sig an fördjupade arbetsuppgifter eller bredda sitt arbetsområde. 25 % har fått fördjupade eller bredare arbetsuppgifter. A3 Stöd i form av handledning, reflektion och nätverk för målgruppen har prövats och utvärderats A4 75 % av den primära målgruppen och övriga anställda på arbetsplatserna har deltagit i någon av de stödformer som projektet erbjuder. A5 Stödformer för chefer för att stödja enskilda individers lärande har tagits fram och utvärderats. A6 Deltagande chefer och medarbetare ska bedöma att de erhållit fördjupade kunskaper om arbetsplatslärande och hur man skapar förutsättningar för ett arbetsplatslärande. A7 75 % av chefer på berörda arbetsplatser har deltagit i någon av de stödformer som projektet erbjuder. A8 80 % av den primära målgruppen har under projektperioden fått framtagna individuella kompetensutvecklingsplaner. A9 Medvetenheten om vikten av tillgänglighet och jämställdhet har ökat Mål på organisationsnivå B1 90 % av arbetsplatserna använder under projekttiden utvecklade arbetsmetoder och modeller för arbetspaltslärande.

7 Sid 7 (25) B2 Ar ska bedöma att dessa arbetsmetoder och modeller resulterat i att arbetsplatsen: präglats av fördjupade kunskaper inom området arbetsplatslärande har breddat och förbättrat verksamheten B3 75 % av arbetsplatserna har deltagit i någon av de stödformer som projektet erbjudit B4 Chefer och medarbetare ska bedöma att stödformerna som de deltagit i har resulterat i att vederbörande givits förutsättningar att arbeta med arbetsplatslärande på ett mer fördjupat sätt. B5 Nya former för samarbete mellan arbetsliv och utbildning har utvecklats B6 Modeller och metoder för arbetsplatsnära lärande har utvecklats B7 Utbildning, arbetsmetoder och stödformer ska ha bidragit till ökad kunskap om tillgänglighet och jämställdhet. B8 Möten och utbildningsinsatser genomförs på tider som är anpassade efter arbetsplatsens och de anställdas behov ur ett jämställdhets perspektiv. B9 Ökade kunskaper om tillgänglighet och funktionshinder ska leda till ändrade attityder och större förståelse för medarbetare med olika funktionshinder så att de känner att de kan lyfta fram sina problem och behov. Pedagogiska mål C1 Projektet har utvecklat pedagogiska modeller för ett integrerat arbetsplats nära lärande. C2 De pedagogiska metoder och modeller som utarbetas bedöms av arbetsplatserna, rektorerna och lärarna som användbara och pedagogiskt bra C3 Två utbildningar för samtalsledare/språkombud ska genomförts. C4 En kompletterande utbildning för redan befintliga samtalsledare/resurspersoner/språkombud ska genomförts. C5 Samtalsledare/resurspersoner språkombud har utvecklat sin roll och sina arbetsmetoder som bidragit till ett arbetsplatsnära lärande arbetsplats. C6 Samtliga medverkande vård- och språklärare har erhållit kompetensutveckling inom ramen för projektet. C7 De medverkande vård och språklärare ska bedöma att kompetensutvecklingsinsatserna resulterat i att vederbörande givits stöd i genomförandet av uppdraget att utveckla nya pedagogiska modeller. C8 Metoder för chefer att leda och utveckla ett arbetsplatsnära lärande har utvecklats. C9 De av projektet framtagna metoderna har givit bättre förutsättningar för att leda och utveckla ett lärande på arbetsplatsen. C10 Samarbetet mellan deltagande arbetsplatser och utbildningsanordnare har utvecklats och strategier för samarbete på längre sikt har utarbetats. C11 De pedagogiska arbetssätt som utvecklats i projektet är möjliga att tillämpa inom reguljär utbildning efter projekttiden. C12 Lärarna ska få kunskap om tillgänglighet/dyslexi och jämställdhet så att de kan ta upp ämnena i deltagargrupperna Mål för intern och extern information D1 50 arbetsplatser i länet har aktivt tagit del av projektets erfarenheter. D.v.s. har informerats om projektets verksamhet och därefter själva tagit kontakt för att få mer kunskap om projektet. D2 Projektets erfarenheter och resultat är spritt till äldreomsorgen i länets övriga kommuner, offentliga och privata utförare. Resultatet är spritt till politiker, myndigheter och utbildningsväsendet. Spridningen sker genom hemsida, nyhetsbrev, spridningskonferenser, olika mediekanaler m.m. D3 Projektet har enkla kanaler för informationsutbyte inom projektet mellan projektledning, rektorer, lärare, enhetschefer, resurspersoner/språkombud, kursdeltagare och övriga medarbetare D4 Den information som projektet ger externt och internt är utformad på ett tillgängligt sätt. Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Projektstart

8 Sid 8 (25) Aktivitet Startdatum Slutdatum Bildande av styrgrupp Ta fram en tidplan/aktivitetsplan för projektet och schemalägga möten, aktiviteter m m. Kommunikation med projektets intressenter om innehåll i tid och aktivitetsplan. Arbeta fram adminnistrativa rutiner Arbeta fram kursplan m.m. för samtalsledare/reflektionsledare Framtagande av en kommunikationsplan inklusive vilka projektet ska påverka Mobiliserningsfas Planera utbildningsinsatser för projektets primära målgrupp Fastställa checklistan för en lärande arbetsplats Ge processtöd till arbetsplatserna Utveckla pröva och genomföra olika former av stöd, utbildningar, nätverk m.m. för chefer och andra yrkeskategorier på arbetsplatsen och andra dltagare i projektet som exempelvis lärare. Konsulter med expertkompetens anlitas Bilda kontinuerliga och temorära arbetsgrupper Ta fram en hemsida, nyhetsblad och utveckla andra informationsverktyg Planera och genomföra av projektet på individ och organisationsnivå Transnationell samverka Genomföra utbildningsaktivteter för samtals/reflektionsledare som stöd för projektets primära målgrupp Planering, start och genomförande av delprojektet "Metodutveckling med forskarstöd" Genomförande av utbildningsinsatser för projektets primära målgrupp Genomföra konferenser och spridningsseminarier för olika intressenter internt i projektet samt externt Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Inom äldreomsorgen finns ingen tradition att särskilt underlätta och anpassa arbetet för anställda med funktionshinder. Arbetet i äldreomsorgen ställer idag helt andra krav än bara för tio år sedan. Alla måste kunna läsa instruktioner, rapporter och diverse material samt även kunna dokumentera. En del i ett utvecklingsarbete blir att öka kunskapen hos medarbetare om vad det innebär att ha läs- och skrivsvårigheter. Men även att arbeta för att ändra attityder på arbetsplatsen så att personer med läs- och skrivsvårigheter vill medge det och kan få ett adekvat stöd på arbetsplatsen. tillgängligheten till information, kunskap och utbildning göras optimal för medarbetare med läs- och skrivsvårigheter. Under förstudien har bland annat lokaler med god tillgänglighet använts. I ett genomförandeprojekt kommer kompetens från Handisam att inhämtas för att bland annat genomföra utbildningar styrgrupp, projektledning, chefer. Lärare, anställda och övriga deltagande i projektet. Vi kommer också att använda lokaler som är tillgängliga för personer med olika funktionshinder och att information ge spå ett tillgängligt sätt. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. Den SWOT-analys som genomfördes tillsammans med projektet Språksam fokuserade på jämställdhet, men ledde även till att frågor om hur man ser på mångfald både vad gäller ålder, bakgrund och andra faktorer diskuterades.

9 Sid 9 (25) Styrkor, svagheter, hot och möjligheter analyserades, se bilaga. Ett annat viktigt resultat var att deltagarna såg på sig själva och sin egen verksamhet med andra ögon och fick pröva ett sätt att föra upp frågeställningar till ytan. Arbetsmetoden kommer att kunna användas för att sätta ord på och ifrågasätta invanda arbetssätt som utestänger personer med annan bakgrund än den så kallat normala. Detta ifrågasättande och reflekterande arbetssätt kommer projektet att försöka tillämpa på alla nivåer. Inom projektet har vi valt att arbeta med ett jämställdhetsperspektiv där huvudmålet är att skapa förutsättningar för att redan anställda kvinnor med låg kompetens inom äldreomsorgen ska erhålla en starkare ställning på arbetsmarknaden. Den stärkta kompetensen och ett ökat själförtroende kan också leda till vidareutveckling och på sikt möjligheter till egenföretagande. Arbetet kommer utgå från Europarådets definition Jämställdhetsintegrering innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.. Projektets mål är att utbildning, arbetsmetoder och stödformer ska bidra till ökad kunskap om tillgänglighet och jämställdhet samt att möten genomförs på tider som är anpassade ur ett jämställdhetsperspektiv. I utvärderingen av projektet ska också dessa perspektiv särskilt beaktas Projektet kommer inte att speciellt försöka påverka fördelningen mellan kvinnor och män inom omsorgen om inte detta skulle vara av vikt i någon av projektets olika delar. I utvärderingen av projektet ska också dessa perspektiv särskilt beaktas. De lärare som har arbetat i projektet SpråkSam har genomfört ett seminarium om jämställdhet tillsammans med det processtöd som tillhandahålls av ESF. Även lärarkåren är starkt kvinnodominerad, vilket är viktigt att kunna förhålla sig till i den arbetsplatsförlagda utbildningen. Dessa erfarenheter kommer att tas tillvara i ett genomförandeprojekt (APL). Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. Utvärdering ska ske utifrån de mål som projektet formulerat samt utifrån de övergripande mål som anges av ESFrådet i Handledning för uppföljning och utvärdering inom Socialfonden Dokumentet checklistan för arbetsplatsnära lärande kommer också att vara ett underlag för utvärderingen. Utvärderingarna kommer att fokusera på både processutvärdering och effektutvärdering. Det är viktigt att poängtera att processutvärderingen också kommer att användas som stöd och styrinstrument för projektets styrgrupp och projektledningen i arbetet under projekttiden. För att få genomslag av projektets utvärderingsresultat kommer en regelbunden återkoppling ske till samverkanspartners, deltagande aktörer och andra intressenter. Ansvaret för utvärderingen fördelas mellan projektledning och speciellt anlitad utvärderare. Projektledningen kommer i huvudsak att ansvara för insamling av basuppgifter från de deltagande verksamheterna (t.ex. antal deltagare, antal kurstillfällen etc.) En mätning görs före, under och i slutet av projekttperioden och riktas till personal på de deltagande enheterna som ingår i projektets utbildningsdel. Mätningarna ska bland annat belysa personalens utbildning, yrkeserfarenhet och den egna uppfattningen om erhållna kunskaper i relation till arbetskamrater samt den egna yrkeskarriären. Processutvärderingen ska beskriva projektets genomförande och pågår tidsmässigt parallellt med projektet. Effektutvärderingen ska undersöka om projektets mål nås. Viktigt är att utvärdera förankring av projektets genomförande och resultat m.m. hos respektive nämnd/styrelse. När det gäller anställda med låg kompetens läggs fokus på utbildningsbakgrund, utbildningen och förutsättningar för att klara sin arbetsuppgift. Frågorna till cheferna har fokus på hur projektet fungerar på arbetsplatsen, deras förhoppningar och förväntningar samt effekter av kompetens, jämställdhet och tillgänglighet på arbetsplatsen. Några av de metoder och instrument som kan användas för utvärdering/uppföljning är - Faktainsamling av, antal deltagare, anställningsform hos deltagarna, antal utbildningstillfällen, jämställdhet (jämför tidigare kartläggning i förstudien) antal övriga träffar och möten etc. - Upprepade intervjuer/enkäter/fallstudier med studerande, chefer m.fl. på arbetsplatserna. Upprepade

10 Sid 10 (25) intervjuer med primärmålgruppen och deras kollegor med frågor kring deras erfarenheter av projektet och de olika aktiviteter/stödformer som genomförs. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Lidingö Stad är projektägare och har det övergripande och administrativa ansvaret för projektet. Projektet genomförs i samverkan med Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum som har i uppdrag att bland annat utveckla Former och modeller för ett individuellt arbetsplatsnära lärande kopplat till kurser på omvårdnadsprogrammet. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum kommer att vara arbetsgivare för de projektledare som är anställda av Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum och sedan fakturera Lidingö Stad för dessa insatser. Äldrecentrum kommer att tillsammans med Lidingö stad ansvara för aktiviteter riktade till målgrupp, uppföljning och utvärdering, information samt spridning av resultat och strategisk påverkan. I ett av delprojekten kommer Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner att delta. För att lärandet i arbetet ska bli integrerat i verksamheten och därmed få långsiktigt hållbara effekter kommer samverkan i första hand att ske med utbildningsanordnare som redan har ett upparbetat samarbete med projektets samverkanspartners. I de fall där ett samarbete inte är etablerat kan projektet behöva använda andra utbildningsanordnare. I dessa fall kommer i första hand redan upphandlad verksamhet att användas. Även andra konsulter med expertkompetens kommer att anlitas. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Projektet kommer att tillvarata de erfarenheter som projektet Språksam fått i sitt arbete med att bygga upp och utveckla individuell och organisatorisk kunskap om språkutveckling på arbetsplatsen. Projektet CARPE som arbetar med kompetensutveckling inom funktionshindersomsorgen i länets kommuner är också en naturlig samverkanspartner. Samverkan sker också med Äldreliv, som nu genomför ett ESF- finansierat projekt i länets sex nordöstra kommuner och som bland annat ska utveckla och bygga ett lärande på arbetet. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum ingår i Äldrelivs referensgrupp. Projektledningen kommer också aktivt att delta i de olika aktiviteter som ESF eller de olika processtöden genomför detta för att dels sprida de egna projektresultaten men även ta del av andras resultat. Flera av de tänkta projektledarna arbetar idag i SpråkSam och har en vana vid att delta i dessa aktiviteter. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Projektet har under förprojekteringen förankrats hos projektets partners vid workshops och arbetsplatsträffar. Projektet genomförs av Lidingö Stad och Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum och utbildningsanordnare i berörda kommuner tillsammans med arbetsplatser från kommuner, stadsdelar och privata utförare i Stockholms län. Detta ger möjligheter till att projektet kommer att kunna få en strategisk betydelse. Projektets partnerskap garanterar även bred förankring och att erfarenheter och kunskap tas till vara, sprids och implementeras i länets äldreomsorg. Genom att utveckla samverkan och regionala stödformer för den lokala kompetens och metodutvecklingen skapas förutsättningar för ett långsiktigt hållbart påverkansarbete. Projektets samverkanspartners verkar även på nationell nivå, detta möjliggör en spridning av projektets resultat utanför Stockholms län på nationell nivå men även inom ramen för Socialfonden. Genom kontakter med andra EU länder, bl.a. inom ENSA, European Network for Social Authorities kan projektets resultat spridas och bli en hjälp i övriga länders utvecklingsarbete och även bli en del av ett nätverksarbete inom EU. Projektet väljer att anlita reguljära utbildningsanordnare inom Komvux och SFI för att nya metoder och modeller för ett arbetsplatsnära lärande ska utvecklas, spridas och förankras hos kommuner,

11 Sid 11 (25) stadsdelar, privata utförare och utbildningsanordnare som inte deltar i projektet. Detta ger långsiktiga effekter på samarbetet mellan utbildningssystem och företrädare för arbetslivet som är en strategiskt viktig fråga för att göra arbetsplatserna mer kompetenta och utbildningsanordnarna mer medvetna om hur utbildningen kan utvecklas så att den passar yrkeslivet. Deltagande parter i projektet representerar olika länsdelar och kommer därmed att bidra till metodutveckling och regional samverkan. Att tydliggöra arbetsplatsens möjligheter och ansvar för stöttning i den pedagogiska processen kommer få en stor verkan på hur verksamheten bedrivs. Projektets samverkande parter är viktiga aktörer i stockholmsregionen. Projektets modeller och metoder för utveckling av ett arbetsplatsnära lärande är möjliga att tillämpa inom andra delar av arbetslivet. Genom de stora nätverk som de olika parterna representerar kan projektresultatet få stor strategisk effekt. Genom att projektledningen på ett systematiskt sätt deltar i de olika stöd- och nätverksträffar som anordnas av ESF och de olika processtöden projektets arbetsformer och resultat Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Projektet har en transnationellt perspektiv. Det har i tidigare projketet visat sig vara berikande att ha en transnationell samverkan. APL vill fördjupa befintliga kontakter via nätverk m.m. samt skapa nya kontakter via projektets primära målgrupp som också har ett annat modersmål än Svenska. Under utbildning med fokus på demensvård kommer 40 deltagare ges möjlighet att besöka annat EU-land för erfarenhets och kunskapsutbytte. Dels ska man i det land man besöker till vård- och omsorgspersonal dela med sig av egna erfarenheter av att skapa god demensvård och dels ska man tillbaka till sina kurskamrater och till kollegor på arbetsplatsen ta med sig de besökta verksamheternas erfarenheter. Förutom att besöken förväntas leda till förnyelse och utveckling på arbetsplatserna i både Sverige och i de besökta länderna förväntas deltagarnas självkänsla att öka vilket stärker den egna kompetensutvecklingen. Äldrecentrum har i uppdrag att arbeta med implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom och är därmed en viktig aktör i planering av besöken. Under mobiliseringsfasen planeras och utvecklas samverksaformer inför besöken i annat EU-land. Se bilaga Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt. Projektet bygger till vissa delar på de resultat som projektet SpråkSam hittills redovisat. SpråkSam fokuserar på att bygga upp och utveckla individuell och organisatorisk kunskap om språkutveckling på arbetsplatsen. Flera av de tilltänkta projektledarna har arbetat inom ramen för SpråkSam En samverkan kommer också att genomföras medprojektet CARPE som arbetar med kompetensutveckling inom funktionshindersomsorgen i flertalet av länets kommuner. Carpe har också varit representerade i styrgruppen för SpråkSam. Samverkan sker också med Äldreliv ett ESF-finansierat projekt i länets sex nordöstra kommuner och som bland annat ska utveckla och bygga ett lärande på arbetet. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum är representerade i Äldrelivs referensgrupp. Genom att projektledningen på ett systematiskt sätt ska delta i de olika stöd- och nätverksträffar som anordnas av ESF och de olika processtöden projektets kommer projektet att etablera kontakter och samverka med ytterligare projekt. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Lidingö Stad är projektägare och har det övergripande och administrativa ansvaret för projektet. Projektet genomförs i samverkan med Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum som har i uppdrag att bland annat utveckla Former och modeller för ett individuellt arbetsplatsnära lärande kopplat till kurser på omvårdnadsprogrammet. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum kommer att vara arbetsgivare för de projektledare som är anställda av Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum och sedan fakturera Lidingö Stad för dessa insatser. I ett av delprojekten kommer Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner f.d. Lärarhögskolan att delta. För att lärandet i arbetet ska bli integrerat i verksamheten och därmed få långsiktigt hållbara effekter kommer samverkan i första hand att ske med utbildningsanordnare som redan har ett upparbetat samarbete med projektets samverkanspartners. I de fall där ett samarbete inte är etablerat kan projektet behöva använda andra

12 Sid 12 (25) utbildningsanordnare. I dessa fall kommer i första hand redan upphandlad verksamhet att användas. Även andra konsulter med expertkompetens kommer att anlitas. Styrgrupp Styrgruppen ska ha det övergripande ansvaret för projektets inriktning och följa att målen för projektet uppnås. Det är därför viktigt att de som ingår i styrelsen har beslutsbefogenheter i sin egen organisation. Deltagarna i styrgruppen bör därför vara förvaltningschef eller ha en övergripande chefsfunktion i den organisation där man verkar. De deltagande parterna utser vilka personer som ska ingå i styrgruppen. Lidingö Stads äldrechef är sammankallande för styrgruppen. Styrgruppen utser inom sig ett arbetsutskott. Styrgruppen träffas c:a 4 gånger per år. Vid två av styrgruppsmötena, en per termin, adjungeras de förvaltnings/regionchefer som inte ingår i styrgruppen, i övrigt får de information och har möjlighet att påverka besluten via e-post. Styrgruppen beslutar om och tillsätter projektorganisationen. Styrgruppen säkerställer att huvudansvarig projektledare har full kontroll och att projektet kommer att nå målet. Huvudprojektledaren ingår som föredragande i styrgruppen men har ingen beslutsrätt. Styrgruppen är högsta beslutande organ utifrån projektets mål och syfte. Styrgruppen beslutar om projektet ska drivas vidare eller läggas ned. Styrgruppen stöder huvudprojektledaren i uppdraget. Styrgruppens medlemmar tillsätts utifrån engagemang, förmåga till prestigelöshet samt rätt position i den egna organisationen. Styrgruppens medlemmar förankrar och implementerar projektets idé, syfte, mål samt processer och resultat i berörda organisationer och alla led. Projektledningsgrupp Projektledningsgruppen består i genomförandeprojektet av huvudansvarig projektledare och övriga projektledare, administratör samt informatör. Förutom att administrera olika centrala aktiviteter kommer projektledningsgruppen att ha olika ansvarsområden och arbeta i de aktiviteter som riktas till målgruppen såsom nätverk, utvecklingsinsatser m.m. Projektet genomförs som ett samverkansprojekt mellan Lidingö Stad och Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum där varje partner har klart definierade ansvarsområden. Lidingö Stad är projektägare och kommer att ha det övergripande och administrativa ansvaret för projektet. Detta innebär att Lidingö Stad ska hålla ihop och samordna projektets alla delar. Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum kommer vara arbetsgivare för de projektledare som anställda av Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum och sedan fakturera Lidingö Stad för dessa insatser. Projektledningsgruppen genomför de beslut som styrgruppen tar. Projektledningsgruppen tar fram de underlag som behövs för att projektet ska kunna genomföras enligt de beslut som tas. Huvudansvarig projektledare Ansvarar inför styrgruppen för projektet i alla dess delar. Meddelar styrgruppen omedelbart om eventuella avvikelser i projektet. Har nödvändig kontakt med ESF- rådet. Ansvarar för att de dokument som behövs tas fram, bl.a. ansökan om utbetalningar. Ansvarar för att projektet dokumenteras. Ansvarar för projektets budget. Säkerställer att projektdeltagare har den information som behövs för att projektet ska kunna genomföras enligt planer. Referensgrupp En eller flera brett sammansatta referensgrupper kommer att följa projektet och bidra med kunskap och spridning av projektets resultat. I referensgruppen ingår representanter för arbetsplatserna, utbildningsanordnare, fackliga organisationer och övriga deltagande organisationer. I referensgruppen finns olika perspektiv och intressen representerade. Gruppen träffas c:a 4 gånger per år. Referensgruppen kan ibland sammanträda i mindre grupper utifrån vilka frågor som är aktuella att diskutera. Arbetsgrupper/nätverk Under projektet kommer olika arbetsgrupper att bildas. Chefer Cheferna är nyckelpersoner för att ett projekt ska lyckas. Därför måste ambitionen genom hela projektet vara att engagera cheferna och göra dem delaktiga i så stor utsträckning som möjligt. Projektledningen kommer att ansvara för nätverk där cheferna får stöd i sin uppgift att leda projektet på arbetsplatsen. Projektledningen får genom chefsnätverken en bra bild av hur projektarbetet utvecklas och kan snabbt få signaler om problem uppstår. Cheferna är de som är ansvariga för verksamhets och kompetensutveckling före, under och efter projektet. Projektet är ett stöd

13 Sid 13 (25) och ett verktyg för att driva utvecklingen framåt. Genom chefernas aktiva deltagande i förstudien finns goda förutsättningar att engagemanget blir fortsatt starkt. Medarbetare med bristfälliga kunskaper Den motivation som projektets viktigaste målgrupp känner är av helt avgörande betydelse för att projektet ska lyckas. De medarbetare som har bristfälliga kunskaper kommer genom den individualiserade undervisningen och det stärkta stödet på arbetsplatsen att mer och mer kunna engageras i den egna arbetsplatsens utveckling. Detta leder i sin tur till stärkt motivation att ta till sig kunskap och en positiv utvecklingsspiral startar. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Flera av deltagarna har erfarenhet av att leda tidigare EU-projekt både på nationell och transnationell nivå och andra nationella, regionala och lokala projekt. Exempel på projekt är SpråkSam, "Quality Standards Development for Home Care Services for Elderly and Disabled People", Chefsutvecklingsprogram finansierat av SIDA i samverkan mellan städerna Liepaja, Riga, Stockholm och Vilnius, APU-projektet (Arbetet Platsen För Utveckling) samt "Invivo", med huvudsyfte att ge långtidsarbetslösa kvinnor utbildning i vård/omsorg och svenska m.m. för att därigenom få möjlighet att försörja sig själva genom arbete. Erfarenhet finns också från Kompetensfonden i Stockholms stad och den statliga satsningen Kompetensstegen. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. I valet av utbildningsanordnare kommer projektet att använda sig av utbildningsanordnare som deltagande kommuner redan idag använder, kommunal eller upphandlad verksamhet. Konsulter som projektet använder kommer att finnas med på de ramavtal som finns för upphandlade konsulter i Lidingö Stad eller inom Stockholms läns landsting och Stockholms stad. I några fall kommer konsulter/högskolor med unik spetskompetens att anlitas utanför ramavtalet. Även här har kostnadseffektiva aspekter vägts in i urvalet. Vid anlitande av ej redan upphandlad verksamhet kommer upphandling att ske utifrån gällande- lagstiftning och Lidingö Stads upphandlingspolicy Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd Någon av projektledarna blir långvarigt sjuk eller slutar sitt uppdrag. Chefer på olika nivåer inte är aktivt deltagande och stödjande Bristande engagemang bland medarbetare Det finns inte tillräckligt många utbildningsanordnare som har kompetens inom området. Brist på vårdlärare En av projektledarna är uttalad ersättare för den huvudansvariga projektledaren. Varje projektledare kommer att ha ett eget ansvar för vissa områden i projektet men en andra projektledare ska alltid vara informerad och kunna ta över. Chefer ska erbjudas utbildning i verksamhetsutveckling. Kommunernas styrgruppsdeltagare ansvarar för att betona alla chefers betydelse för utveckling. Avtal ska skrivas med respektive chef Viktigt att chefer förmedlar en positiv bild av projektet. Alla medarbetare ska känna att de har den information de behöver för att ta del i olika aktiviteter. Respektive partner informerar om arbetsplatsens deltagande till de fackliga organisationerna Projektet har kontaktat utbildningsanordnare och påvisat behovet av lärare och av kompetensutveckling för att kunna delta i projektets arbete Påverkan på utbildningsanordnare Projektet lyckas inte förbättra kvinnors möjlighet att delta p.g.a. strukturella eller kulturella hinder Nyckelpersoner blir allvarligt sjuka eller slutar sitt uppdrag Frågan om jämställdhet kommer att vara aktuell i alla projektets aktiviteter. Förankring i respektive organisation prioriteras.

14 Sid 14 (25) Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Projektet ska inrikta sig på arbetsplatsnära lärande med inriktning mot personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Syftet är att på arbetsplatsen skapa förutsättningar till lärande i vardagen och därmed möjligheter för deltagare i projektet att stanna kvar i arbetslivet. Projketet ska bygga vidare på erfarenheter från genomförda liknande projekt Sammanfattning av projektet på engelska. The project is focusing on learning at work with a centre of attention on individuals with weak labour market position. The objective of the project is to create conditions for learning in everyday life and thereby give and thus opportunities for participants in the project to remain in employment. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. 1 Lärande på arbetsplats - ett metodutvecklingsprojekt med forskarstöd 2 Slutrapport förprojektering 3 Transaktionsrapport 2009 och 2010 Lidingö stad Äldre och hndikappförvaltningens bokföring. 4 Årsredovisning 2009 Stiftelsen Stockholm Läns Äldrecentrum 5 SWOT-analys 6 Transnationalitet Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Lidingö stad ser stora behov av att utveckla det arbetsplatsnära lärandet mot specifik yrkeskompetens. Under senaste åren har utbildningssatsningar inom äldreomsorgen främst haft fokus på fördjupning inom olika ämnesområden. Det har successivt blivit allt tydligare att staden behöver prioritera utbildningssatsningar som ger den specifika yrkeskompetens som krävs för att man ska kunna stanna kvar inom äldreomsorgen. Vi ser möjligheter att på arbetsplatserna utvecklas det arbetsplatsnära lärandet. För detta behövs dock stöd från externa pedagoger eller resurspersoner. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrums ska förbättra de äldres levnadsbetingelser genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för de äldre samt att initiera och genomföra forskning och utveckling avseende de äldres förhållanden. Att anställda har rätt kompetens är viktigt så att nya rön kan omsättas praktiskt Sundbybergs Stad har under Kompetensstegen prövat olika pedagogiska metoder för att skapa ett arbetsplatslärande. Vi vill bygga vidare på våra erfarenheter med stöd av en arbetsplatsförlagd pedagogisk organisation. Genom tydlig ansvars och rollfördelning mellan lärare, chef och utbildade pedagogiska handledare ämnar vi utveckla ett pedagogiskt stöd där både personalens behov av yrkesspecifik kompetensutveckling och den äldres rätt till trygghet och värdighet står i centrum. Vi avser att kompetensutveckla medarbetare mot yrkeskrav genom att lyfta in teori och reflektionsmetoder i vardagsarbetet. Kurser och kursmål ur valda delar av omvårdnadsprogrammet kommer att integreras mot specifik yrkeskompetens. När kursmål och yrkeskompetens är uppnådda ges medarbetarna nationella gymnasiebetyg, vilket kan möjliggöra en säkrare ställning på arbetsmarknaden. Tyresö kommun. Att bemötas med respekt av personal med rätt kompetens är avgörande för att äldre personer i behov av vård och omsorg ska uppleva sin tillvaro som värdig och trygg. Personalens kompetens och engagemang är i detta sammanhang den viktigaste faktorn. Fler personer blir allt äldre och fler får sin vård och omsorg i form av hemtjänst eller särskilt boende inom äldreomsorgen i kommunen. Detta innebär att arbetet inom äldreomsorgen blir

15 Sid 15 (25) alltmer kvalificerat, mångfacetterat och kräver att personalen har både bredd och djup i sin kompetens. För att möta upp till dessa krav vill Tyresö Kommun utveckla metoder för arbetsplatsnära lärande och säkra en grundkompetens för all personal inom äldreomsorgen. Omsorgshuset vill vara med och påverka utvecklingen av omsorgen om äldre. En del i den utvecklingen är att se till att personalen utvecklas i takt med de förändringar som sker inom omsorgsyrket så som, datoriserade social dokumentationen, det kvalificerade kontaktmannaskapet, omsorgen om de multisjuka äldre och omsorgen om de äldre - äldre som bor kvar hemma. För att omsorgspersonal skall klara av de allt högre krav som ställs inom omsorgsyrket så gäller det kunna tillgodogöra sig nya arbetssätt. Detta sker bäst genom praktisk och teoretisk utbildning på arbetsplatsen. Omsorgshuset vill stärka ovannämnda grupp på arbetsmarknaden genom att skapa en stödjande och arbetsplatslärande miljö. Omsorgshuset ser det som en möjlighet till att ge förutsättningar för den enskilde till att aktivt utveckla vår framtida omsorg och samtidigt göra sig mer anställningsbar på arbetsmarknaden. Stockholms stad och deltagande stadsdelar ansvarar bl.a. för att erbjuda stadsdelarnas personal inom äldreomsorgen olika övergripande utbildningar Staden strävar efter att alla anställda ska ha adekvat utbildning, även de som har sämst förutsättningar, så att dessa kan stanna inom yrket. Staden vill delta i att utveckla metoder för att kunna ge denna utbildning i nära samarbete med respektive arbetsplats, dels för att ett lärande på arbetsplatsen ger djupare kunskaper, dels för att de som har svårast att ta till sig teoretisk utbildning kan göra det om de får praktisera kunskaperna direkt på plats. Ett arbetsplatsnära lärande ger även ekonomiska fördelar. Olivia Vård och Omsorg AB motiverar sin medverkan med att genom möjligheten att välja utförare inom hemtjänsten söker sig många kunder till privata aktörer. Många av kunderna har komplexa och omfattande omvårdnadsbehov ur sociala, psykiska och fysiska aspekter. Det är en spännande utveckling men kräver också att vi som privat företag kan locka till oss och behålla engagerade och kompetenta medarbetare. Olivia Vård och Omsorg vill dels höja kompetensen hos medarbetarna genom valda delar av omvårdnadsprogrammet, dels finna systematiska metoder för ett aktivt arbetsplatslärande. Temabo arbetar enligt en salutogen värdegrund vilket innebär att vi skapar meningsfullhet för varje boende ur ett hälsoperspektiv. Arbetet utgår från en förtroendefull relation med varje boende. För att lyckas nå vårt mål med äldreomsorgen - att varje människa ska få möjlighet att leva hela livet - och för att kunna implementera vårt arbetssätt i kvalitetsarbetet i vardagen måste vi utveckla lokala organisationer och metoder för arbetsplatsnära lärande. Vi vill bygga upp ett nära pedagogiskt stöd till medarbetarna på varje äldreboende vi driver för att kunna utveckla både- grund och specialistkompetenser så att de motsvarar yrkeskraven. Legevisitten AB vill delta i projektet för att via utökad kunskap stimulera personalen i sitt arbete samt anser att det är oerhört viktigt med ständig kompetensutveckling. Legevisitten ser en stor möjlighet i att få en teoretisk och praktisk utbildning på den egna arbetsplatsen. Carema Ekbacken ser deltagandet i projektet som en fortsättning på de utbildningssatsningar som redan är genomförda. Att utbilda prsonalen på respektive arbetsplats har visat sig vara mycket framgångsrikt. Solna stads kommunala vård och omsorg, Humaniora vård och omsorg, har genom att delta i SpråkSam projektet sett effekterna av metoden för arbetsplatsnära lärande. Vi vill att flera medarbetare och arbetsplatser inom Humaniora vård och omsorg får möjlighet att delta i kompetensutvecklingsprogram som ger stöd till medarbetare och chef för att utveckla arbetsplatsen till en hälsosam och lärande organisation. Järfälla har mycket goda erfarenheter av arbetsplatsutbildning genom vårt deltagande i SpråkSam. Medarbetarna ska efter fullgjord utbildning kunna tillämpa ett professionellt förhållningssätt och kunna omsätta teoretisk kunskap i praktiskt handlande. De skall kunna ge god omvårdnad/omsorg utifrån ett helhetsperspektiv. Vi vill nu ge övriga medarbetare inom vår organisation möjlighet att få detta kompetenslyft.

16 Sid 16 (25) Camillas hemtjänst och service är att nyetablerat företag som bland annat verkar i Lidingö. För oss är det viktigt att vår personal har en god kompetens så att vi är starka i konkurrensen om våra kunder. Vi vill delta i projektet för att ytterligare stärka vår personals kompetens och har goda erfarenheter av arbetsplatslärande från andra kommuner. Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Kungsholmens sdf Järfälla Kommun Järfälla Kommun Hässelby-Vällingby stadsdel Skärholmens stadsdelsförvaltning Omsorgshuset AB Omsorgshuset AB Tyresö kommun Tyresö kommun, Socialförvaltningen Spånga-Tensta SDF Olivia Vård & Omsorg AB Olivia Vård & Omsorg AB TemaBo TemaBo Solna Stad Solna Stad, omvårdnadsförvaltn Sundbybergs Stad Sundbybergs stad

17 Sid 17 (25) Stockholms universitet Institutionen för utbildningsvetenskap, inriktn språk Beskriv hur ni har gått till väga för att säkerställa medfinansieringen: Beskriv de åtgärder ni kommer att vidta om förväntad medfinansiering uteblir: Solna Stad Skoga äldrecentrum, Solna TemaBo Berga vård- och omsorgsboende Hässelgårdens Vård o Omsorgsbo TemaBo Bergsunds Heldygnsomsorg TemaBo Fridhemmet Servicehus Stockhol Sätra vård- och omsorgsboende Tyresö kommun Hemtjänst Tyresö Tyresö kommun Ängsgården Tyresö Tyresö kommun Björkbackens Äldrecentrum Sundbybergs Stad Solskiftets demensboende

18 Sid 18 (25) Solna Stad Näckrosens gruppbostad Solna Stad Hagalunds gruppbostad Vårbergs profilboende Huntingt Järinge Gruppbostad Björinge gruppbostad Stranninge gruppbostad Serafens Vård och Omsorgsboend Lidingö stad Baggeby Gård servicehus Järfälla Kommun Ekens Äldreboende Järfälla Kommun Olovslunds Äldreboende Järfälla Kommun Björkens Äldreboende Järfälla Kommun Bostöd Fanjunkagränd gruppbost Solna Stad Humaniora trygghetslarm o natt

19 Sid 19 (25) Solna Stad Humaniora hemtjänst Olivia Vård & Omsorg AB Olivia Vård/Söderort Olivia Vård & Omsorg AB Olivia Vård/Norrmalm Olivia Vård & Omsorg AB Olivia vård/östermalm Olivia Vård & Omsorg AB Olivia Vård/Solna Hemtjänst Hässelby Gård Hemtjänst Hässelby seniorboend Olivia Vård & Omsorg AB Kungsholmen Bredäng/Sätra hemtjänst Hemtjänst Hässelby strand Sundbybergs Stad Hallonbergens Hemtjänst Lidingö stad Siggebogården Lidingö Sundbybergs Stad Ekbackens dagvård med anhörigs

20 Sid 20 (25) Solna Stad Anhörigstöd Solna stad Solna Stad Humaniora assistans Skolörten Dagverksamhet Hemtjänst Råcksta/Vinsta/Grims Legevisitten AB Legevisitten Järfälla Kommun Järfälla Hemtjänst Järfälla Kommun Personlig assistans Järfälla Järfälla Kommun Larm/Nattpatrull Järfälla Järfälla Kommun Vakansen Järfälla Spånga-Tensta Hemtjänst Olivia Vård & Omsorg AB Olivia Vård & Omsorg AB Skärholmen/Vårberg Hemtjänst Järfälla Kommun Järfälla hemtjänst