Internationella skattetrender

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationella skattetrender"

Transkript

1 - skatte- och välfärdsmodellernas mål och medel Alexander Morrone Underlag för seminariet Århundradets skattereform 2.0 med Global Utmaning i Almedalen 7 juli 2011

2 Inledning Skatter debatteras flitigt i alla länder, vilket är naturligt då många politiska ambitioner kommer till uttryck genom just förändringar i skatter. Det finns också en tydlig ideologisk skiljelinje, där partier till höger traditionellt anses står för låga skatter, liten offentlig sektor och stort individuellt ansvar för den egna välfärden och partier till vänster för höga skatter, stor offentlig sektor och stort gemensamt ansvar för den egna välfärden. Skattekvoten starkt kopplad till välfärdsmodell En sådan indelning är dock inte oproblematisk i ett internationellt perspektiv. Mycket av skillnaderna förklaras snarare av institutionella faktorer än det specifika landets höger-vänster skala. Alliansen i Sverige accepterar exempelvis högre skatter än Labour gör i Storbritannien. I stor utsträckning definieras istället skattekvoten, intäkter av skatter i förhållande till BNP, av vilken välfärdsmodell länderna valt. På internationell nivå kan man skilja mellan den manliga familjeförsörjarmodellen (Syd- och Mellaneuropa), grundtrygghetsmodellen (anglosaxiska länder) och tvåförsörjarmodellen (nordiska länder). Dessa tre modeller är också kopplade till skilda nivåer på skattekvoten, där den nordiska har högst skattekvot, den anglosaxiska lägst och syd- och mellaneuropeiska mittemellan. Det är sällsynt att länder helt byter modell och därför är det mer relevant att förstå höger-vänster skalan i varje enskilt land inom ramen för respektive modell. 2

3 Diagrammet ovan visar på utvecklingen av de totala skatteintäkterna som procent av BNP för ett antal länder. Vid tidsseriens början är skattekvoten i stort sett lika för USA och övriga OECD på ca 25 procentenheter, men redan på 60-talet hade Sverige och Danmark en något högre skattekvot. Under efterkrigstiden utvecklades de olika välfärdsmodellerna snabbt och man kan konstatera att under perioden när Norden byggde ut tvåförsörjarmodellen så steg skatterna mer i de nordiska länderna än vad de gjorde framförallt i USA, men också i Kontinentaleuropa och för genomsnittet i OECD. Från mitten av 1980-talet har dock relationerna stabiliserats och förändringarna är relativt begränsade. Indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter har ökat i betydelse För att finansiera de stigande offentliga utgifterna i samband med en allt mer utbyggd välfärd fick den indirekta 1 taxeringen och uttagandet av sociala avgifter en allt större roll. I ett historiskt perspektiv för Sverige är denna utveckling mycket tydlig. Det är till och med så att de direkta skatterna idag de facto är lägre än de var Hela ökningen, och mer därtill, beror sålunda på ökade indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter. De stora posterna inom dessa två kategorier är moms på varor och tjänster som står för ca hälften av de indirekta skatterna och pensionsavgiften som står för mer än hälften av socialförsäkringsavgifterna. Tabell 1 Fördelning skatteslag för Sverige (OECD 2010) Direkta skatter Indirekta skatter Socialförsäkringsavgifter Totalt 18,3 10,4 4,0 32,8 20,5 10,7 5,7 36,9 20,9 10,1 8,1 39,0 20,2 11,2 13,4 44,7 20,0 12,6 11,8 44,5 21,8 13,0 14,2 49,0 18,6 13,4 13,1 45,1 21,0 12,7 13,6 47,2 19,1 12,8 13,1 44,9 16,3 13,5 11,3 41,1 Även idag karakteriseras Sverige av högre indirekta skatter än många jämförbara industriländer. Den indirekta skatten är påtagligt högre i Sverige än både EU 16 och EU 25. Däremot ligger Sverige relativt lågt när det kommer till sociala avgifter, och då framför allt allmänna egenavgifter och avgifter för egenföretagare. (Se tabellen på följande sida.) 1 Med indirekt taxering avses skatter som tas ut vid köp av varor och tjänster, som punktskatter och moms. 3

4 Tabell 2 Skattekvot och dess fördelning på skatteslag Sverige och EU 2008 (Skatteverket 2010) Sverige EU 16 EU 25 Indirekta skatter 18,4 13,3 13,4 Mervärdesskatt 9,4 6,7 6,9 Punktskatter 2,8 2,3 2,5 Övrigt 6,3 4,3 3,9 Direkta skatter 17,4 12,5 13,6 Fysiska personer 14,2 9,1 9,5 Juridiska personer 3 2,5 2,7 Övrigt 0,3 0,9 1,3 Socialavgifter 11,3 14,1 12,6 Arbetsgivaravgifter 8,3 8,1 7,3 Allmänna egenavgifter 2,7 4,2 3,9 Egenföretagaravgifter 0,2 1,8 1,5 Totalt 47,1 39,7 39,5 I en nyligen publicerad ESO-rapport (2010:4) summerades de internationella trenderna så här: De totala skatteinkomsternas andel av BNP har varit relativt stabil Skattesystemen har trendmässigt rört sig från inkomstskatt mot socialförsäkringsavgifter De högsta marginalskattesatserna på inkomst har sjunkit väsentligt, men den genomsnittliga skattesatsen som betalas av en genomsnittlig arbetare har knappt förändrats Lagstadgade bolagsskattesatser har också sjunkit avsevärt, men bolagsskatteintäkternas andel av BNP har hållit sig relativt stabilt eftersom bolagsskattebasen har utökats Trenden i Västeuropa har gått från skattelättnad genom avräkningssystem vid aktieutdelning mot enklare system som involverar reducerade inkomstskattesatser på aktieutdelningar Andelen av intäkterna som kommer från moms har ökat, men andelen intäkter från punktskatter har minskat i högre utsträckning, så andelen av de totala intäkterna som kommer från konsumtionsskatter har minskat Intäkterna från miljöskatter har minskat något i förhållande till BNP De totala intäkterna från egendomsskatter har hållit sig relativt stabila i förhållande till BNP, trots att flera länder har avskaffat sin förmögenhetsskatt Skatter och offentliga transfereringar är kopplade till inkomstfördelning Förutom ett samband mellan välfärdsmodell och skattekvot finns också ett samband mellan skattekvot och inkomstfördelning och därmed också mellan välfärdsmodell och inkomstfördelning. Offentliga transfereringar spelar en stor roll när det kommer till att reducera faktiska inkomstskillnader i förhållande till marknadsinkomst bland OECD-länderna. Offentliga transfereringar reducerar faktiska inkomstskillnader hos den arbetsföra befolkningen med upp till en fjärdedel i genomsnitt. 2 Denna omfördelning är naturligen lägst hos länder med relativt låg skattekvot, som de anglosaxiska länderna. 2 OECD,

5 Figur 1 Skattekvot och gini-koefficient i ett urval av länder Länder med högre skattetryck och som spenderar mer resurser på transfereringar tenderar att ha en jämnare inkomstfördelning. De offentliga transfereringarnas storlek är dock inte enbart beroende av skattekvoten. Sverige har exempelvis ungefär samma gini-koefficient som Frankrike, men har högre skattekvot och lägre offentliga transfereringar. En förklaring kan möjligtvis vara att den svenska Figur 2 Gini-koefficient och offentliga transfereringar tvåförsörjarmodellen förutsätter att en rad välfärdstjänster finns att tillgå till både acceptabelt pris och kvalitet, såsom skola, vård och omsorg. Det innebär ett relativ starkt fokus på offentlig produktion, snarare än transfereringar. Det var även detta som var fokus under saneringen av de 5

6 offentliga finanserna efter den svenska 90-talskrisen. I det läget betonade regeringen att offentlig produktion var prioriterat framför transfereringar. Grundtrygghetsmodeller, såsom i USA och Storbritannien, kombinerar låg skattekvot och låga offentliga transfereringar med hög inkomstspridning. Utvecklingen mot ökad inkomstspridning är dock en tydlig trend bland de flesta OECD-länder under det senaste decenniet oavsett välfärdsmodell, men inkomsterna för de med de högsta inkomsterna har utvecklats starkast i länder med en grundtrygghetsmodell 3. Århundradets skattereform Sverige har genomgått flera större reformeringar av skattesystemet, senast den som kom att kallas århundradets skattereform i början av 1990-talet. Syftet var inte att i grunden förändra välfärdsmodellen, tvärtom var det uttalat att skattekvoten i princip inte skulle förändras. Ambitionen var istället att få ett bättre fungerande och mer transparent skattesystem. Det hindrar inte att det kan genomföras relativt stora förändringar. Reformen var ett svar på att skattesystemet hade kommit att präglas av allt fler särlösningar, specialregler och undantag. Det uppmuntrade till avancerad skatteplanering. Ambitionen var att skapa ett transparent, likformigt och legitimt skattesystem med formellt lägre skattesatser, inte minst avseende företagsbeskattningen som skulle bli mer internationellt konkurrenskraftig, men i huvudsak med samma skatteintäkter genom en breddning av det som var beskattningsbart. Målet med reformen var i linje med den gällande välfärdsmodellen och ambitionen var även att skattesystemet skulle bli fördelningspolitiskt rättvist. Vidare var avsikten att försämra villkoren för förmögenhets- och konsumtionsuppbyggnad grundat i ökat låntagande. Sverige hade före skattereformen haft en mycket stark utveckling av hushållens skuldsättning. I spåren av avregleringen av kreditmarknaden i mitten av 80-talet ökade den privata skuldsättningen snabbt. Detta drog med sig tillgångspriser, särskilt på fastigheter, vilket spädde på viljan att ytterligare öka skuldsättningen. Med en avreglerad kreditmarknad blev villkoren för att låna alltför attraktiva, vilket skulle justeras med det nya skattesystemet. Kombinationen av försämrade villkor, hög skuldsättning och internationell konjunkturnedgång ledde till att hushållen justerade sitt sparande mycket snabbt från början av 90-talet och därmed utlöste vad som kom att bli 90- talskrisen. I efterhand råder det en relativt bred konsensus om att skattereformen skulle ha föregått kreditavregleringen, och inte tvärtom. Om så hade skett hade 90-talskrisen kanske kunnat undvikas. Ambitionen var också att motverka skatteflykt och avancerad skatteplanering och att ha en likvärdig beskattning på kapital- och arbetsinkomster. 4 Genom att kapitalinkomster och inkomst av förtjänst beskattas separat saknas de marginaleffekter som finns för förtjänst, där statlig inkomstskatt på 20 procent betalas för inkomster över brytpunkten. I skatteöverenskommelsen beräknades sålunda den högsta marginalinkomsten ligga på runt 50 procent. Den höjdes dock senare med 5 procent när den så kallade värnskatten infördes vid en andra högre brytpunkt. Det innebär att den högsta marginalskatten idag är ca 55 procent. 3 ILO (2008), OECD (2011) 4 SOU, 2002:47 6

7 Grön skatteväxling Konceptet grön skatteväxling innebär att en höjd skatt på miljöskadliga aktiviteter ger intäkter som kan användas i andra syften och på så sätt ersätta andra intäktskällor. 5 Bild 7. Intäkter av miljöskatter, 1995 till 2008, % av BNP Genom införandet av en svavelskatt och koldioxidskatt samt en höjning av punktskatten för bensin så förstärkte skattereformen 1991 skattesystemets miljöprofil. Den faktiska gröna skatteväxlingen bidrog således till att finansiera reformens avgiftssänkningar genom höjda skatter på miljöresurser. 6 Vid skattereformen 1991 infördes således nya skattekomponenter i form av svavelskatt och koldioxidskatt på bränslen. Efterhand har dock klimataspekterna börjat betyda allt mer och där har koldioxidskatten fått en ökad tyngd i förhållande till resterande energiskatter. 7 Riksdagen beslutade år 2000 om fortsatt grön skatteväxling för perioden Detta utrymme uppskattades till cirka 30 miljarder, och skälet till det ökade utrymmet av miljörelaterade avgifter i det svenska skattesystemet var att uppnå de mål som regering och riksdag tidigare hade fastställt. 8 Utvecklingen av miljöinkomstskatter som intäkt har emellertid sjunkit något i Europa. Som procent av BNP har de totala intäkterna långsamt sjunkit efter 2004 och denna trend har fortsatt efter 2008 (bild 7). 9 Den största förändringen av intäkter från miljöskatter bland de äldre europeiska medlemsländerna kan ses i Danmark, som har en stadig nedåtgående trend sedan slutet på 90-talet. Även Sverige har gått från en nivå strax över EU-genomsnittet till att efter 2006 uppleva en nedåtgående utveckling för att befinna sig på samma nivå som EU-genomsnittet. 5 Exempelvis genom sänkt skatt på arbete (SOU, 2004:63) 6 SOU, 2002:47 7 Skatter i Sverige, Skatteverket (2010) 8 ibid. 9 Eurostat (2010), Taxation Trends in the European Union 7

8 Även energiskatterna i bild 8 visar på en nedåtgående trend bland de europeiska länderna. Danmark som hade den största ökningen i slutet på 90-talet, högre än både Sverige och EU-genomsnittet, har tillsammans med resterande länder sedan haft en nedåtgående utveckling av energiskatterna. Bild 8. Real implicit tax rate on energy, 1995 till 2008 Sammanfattning Via den breddade skattebasen och en differentiering av skatteuttaget kunde skattereformens förslag om sänkta inkomstskatter finansieras. Sedan 1991 så har dock en mängd avsteg och regelförändringar gjorts i skattesystemet. 10 De indirekta skatterna har ökat som andel av de totala skatteintäkterna i Europa, inte minst i Sverige under de senaste decennierna. Samtidigt så har skattetrycket stabiliserat sig på höga nivåer, dock med avvikande tendenser bland ett flertal länder. De senaste åren har ett flertal länder sett stigande skillnader i marknadsinkomster och även lägre utgifter för offentliga transfereringar, vilket ökat inkomstskillnaderna överlag. Det finns också ett statistiskt samband att de länder som har ett högre skattetryck än genomsnittet även har lägre inkomstskillnader. Detta kan bero på en högre grad av omfördelning, men även på institutionella skillnader som är kopplade till arbetsmarknaden och välfärdsproduktionen. De ökade inkomstskillnaderna har uppmärksammats som oroväckande då de riskerar att skada den framtida tillväxten och välfärdsutsikterna bland OECD-länderna 11. Slutligen har den gröna skatteväxlingen under de gångna decennierna inneburit bredare intäktskällor för ett flertal länder. Dock har denna intäktspost minskat i omfattning; ökningen av intäkter från 10 Över 250 regelförändringar år 2000, (SOU, 2002:47) 11 Rising income inequality represents a danger to the social fabric as well as economic efficiency when it becomes excessive, ILO (2008), OECD (2011) 8

9 miljöskatter har stannat av och till och med minskat i genomsnitt. Anledningen till detta kan vara att högre oljepriser de senaste åren har inneburit större politiska påtryckningar för sänkta energiskatter. Den ökade betydelsen av handeln med utsläppsrätter kan också vara en del av förklaringen till de sjunkande intäkterna av miljöskatter i Europa. Ökande energikostnader på grund av högre global efterfrågan innebär att beslutsfattare står inför ett val; antingen kompensera för ett allt högre oljepris genom ytterligare sänkningar av energiskatter eller miljöskatter, eller införa högre miljö- och energiskatter för att försäkra sig om en hållbar miljöutveckling i framtiden. Referenser Eurostat (2010), Taxation trends in the European Union, Publications Office of the European Union, Luxembourg Eurostat (2011), Environmental Accounts, environmental tax revenue ILO (2008), Income Inequalities in the Age of Financial Globalization, World of Work Report, ILO, Geneve OECD (2011), Revenue Statistics and Income Distribution OECD (2011), Growing Income Inequality in OECD Countries: What Drives it and How can Policy Tackle it? OECD Forum on tackling inequality, Paris Skatteverket (2010), Skattestatisk årsbok, SKV 152 utgåva 13 SOU 2002:47 Våra skatter?, betänkande från Skattebasutredningen SOU 2004:63 Skatt på väg, betänkande från Vägtrafikskatteutredningen Denna rapport är utgiven av Global Utmanings ekonomiska råd. Författare är Alexander Morrone, magisterstudent i nationalekonomi vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Stockholm: Global Utmaning är en oberoende tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv och forskning som verkar för lösningar på de globala utmaningar som rör ekonomi, miljö och demokrati. Birger Jarlsgatan Stockholm

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Detaljerad innehållsförteckning

Detaljerad innehållsförteckning Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011

Finanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall

3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)

Läs mer

Svenska staten och skatteteori

Svenska staten och skatteteori Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren

Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007

Läs mer

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3 Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Ratio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr.

Ratio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr. Ratio The Swedish model Rapport nr. 3 Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande Av Åsa Hansson 1 Förord Inom ramen för Ratios välfärdsstatsprojekt

Läs mer

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för

Läs mer

Skatter och avgifter av skattenatur 2011

Skatter och avgifter av skattenatur 2011 Offentlig ekonomi 2012 Skatter och avgifter av skattenatur Skattekvoten 43,4 procent år Skattekvoten uppgick till 43,4 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013

Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Disposition 1. Skattesystemet Avstegen från 1991 års skattereform Fastighetsskatt och moms Värnskatten

Läs mer

Regeringen backade om entreprenörsskatten

Regeringen backade om entreprenörsskatten Regeringen backade om entreprenörsskatten 1 Skattesystemet måste Främja tillväxt ge incitament till arbete, företagande, sparande, investeringar Ge ökad konkurrenskaft nivåer och regler måste vara minst

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd

Arbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens

Läs mer

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)

Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

SKATTER PÅ MODET - Internationella trender på skatteområdet Underlagsrapport till Riksrevisionen

SKATTER PÅ MODET - Internationella trender på skatteområdet Underlagsrapport till Riksrevisionen SKATTER PÅ MODET - Internationella trender på skatteområdet Underlagsrapport till Riksrevisionen 1 1. INLEDNING...3 2. SAMMANFATTNING...3 3. INTERNATIONELLA TRENDER I SKATTEUTTAGET...4 3.1. SKATTEKVOTENS

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Byggkostnader i ett internationellt perspektiv

Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Den låga nybyggnadsnivån, och den därmed växande bostadsbristen, har tillsammans med diskussionen om höga byggkostnader, medfört att debatten om bygg- och

Läs mer

Sakordsregister. C cigaretter 111, 234

Sakordsregister. C cigaretter 111, 234 256 SAKORDSREGISTER Sakordsregister A acceptansundersökningar 170 acciser 98, 215 administrationskostnader, skattesystemet 212 administrativt sanktionssystem 188 aktiebolag 121, 122, 124 aktieinnehav 149

Läs mer

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden. AB Skatter och socialförsäkringsersättningar 2016 Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan Allianspartierna och SMP-regeringen innebär att det budgetalternativ som har störst majoritet i riksdagens ska gå

Läs mer

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom

Skatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom Skatter för arbete, förkovran och ansvar En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008 Eva Löfbom Omslag: Johan Wikström är studentmedlem hos Akademikerförbundet SSR, dessutom praktikant

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Beskattningens icke-fiskala syften

Beskattningens icke-fiskala syften 1 Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium 2008 Ekonomisk generalrapport Beskattningens icke-fiskala syften av Tobias Lindhe 1 och Jan Södersten 2 1 Tobias Lindhe, Skatte- och Tullavdelningen,

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN

Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 98 Skattesystemet är som ett hönshus. Täpper man igen ett hål i nätet så hittar hönsen snart ett annat. SKATTENÄMNDSLEDAMOT I SMÖGEN 6. SÄRSKILT OM FÖRETAGSBESKATTNING 99 6 Särskilt om företagsbeskattning

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 25 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn

Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn 2016-06-02 Mål Hög inkomstnivå Jämn inkomstfördelning Hög och jämnt fördelad sysselsättning Generös invandrings- och flyktingpolitik

Läs mer

Skatter och avgifter av skattenatur 2012

Skatter och avgifter av skattenatur 2012 Offentlig ekonomi 2013 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Skattekvoten uppgick till 43,6 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna

Läs mer

Svenska skatter i internationell jämförelse

Svenska skatter i internationell jämförelse 235 14 Svenska skatter i internationell jämförelse 14.1 Inledning Vid jämförelser av olika länders skatter och avgifter är det viktigt att veta att det kan föreligga skillnader mellan länderna i definitionerna

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

DUBBELBESKATTNINGSAVTAL

DUBBELBESKATTNINGSAVTAL DUBBELBESKATTNINGSAVTAL Det första svenska avtalet för undvikande av dubbelbeskattning ingicks 1928 med Tyska riket. Avtalet tillämpades av Sverige gentemot Tyska Demokratiska Republiken (DDR) ända fram

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Det svenska skatte- systemet

Det svenska skatte- systemet Det svenska skatte- systemet och den svenska debatten Åsa Sohlman Arenas ekonomiska råd, rapport 7 Publicerat i juni 2013. Copyright: Åsa Sohlman och Arena Idé. Bild: Holger.Ellgaard/Wikimedia Commons.

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet

Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Promemoria 2012-09-13 Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Regeringen föreslår att bolagsskatten sänks till 22 procent och aviserar att ett investeraravdrag

Läs mer

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013

Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Bör de högsta marginalskatterna sänkas? Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 21 februari 2013 Förändringar i förutsättningarna sedan 1991 års skattereform 1. Traditionella effektivitetsargument 2. Internationell

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om inkomstskatteskalan för 2013 samt till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Denna proposition innehåller

Läs mer

De svenska skatterna. beskattning av kapital, arbetskraft och företagande. En bakgrundsbeskrivning

De svenska skatterna. beskattning av kapital, arbetskraft och företagande. En bakgrundsbeskrivning De svenska skatterna - beskattning av kapital, arbetskraft och företagande En bakgrundsbeskrivning Förord Förändringarna i omvärlden påverkar det svenska samhället i allt större utsträckning. Globaliseringen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014

Politik för tillväxt och fler jobb. Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Politik för tillväxt och fler jobb Finansminister Anders Borg 16 maj 2014 Sverige Tyskland Nederländerna Sverige Tyskland Nederländerna 4 3 2 Återhämtningen på något stabilare mark BNP-prognoser för EU

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer