Internationella skattetrender
|
|
- Roger Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 - skatte- och välfärdsmodellernas mål och medel Alexander Morrone Underlag för seminariet Århundradets skattereform 2.0 med Global Utmaning i Almedalen 7 juli 2011
2 Inledning Skatter debatteras flitigt i alla länder, vilket är naturligt då många politiska ambitioner kommer till uttryck genom just förändringar i skatter. Det finns också en tydlig ideologisk skiljelinje, där partier till höger traditionellt anses står för låga skatter, liten offentlig sektor och stort individuellt ansvar för den egna välfärden och partier till vänster för höga skatter, stor offentlig sektor och stort gemensamt ansvar för den egna välfärden. Skattekvoten starkt kopplad till välfärdsmodell En sådan indelning är dock inte oproblematisk i ett internationellt perspektiv. Mycket av skillnaderna förklaras snarare av institutionella faktorer än det specifika landets höger-vänster skala. Alliansen i Sverige accepterar exempelvis högre skatter än Labour gör i Storbritannien. I stor utsträckning definieras istället skattekvoten, intäkter av skatter i förhållande till BNP, av vilken välfärdsmodell länderna valt. På internationell nivå kan man skilja mellan den manliga familjeförsörjarmodellen (Syd- och Mellaneuropa), grundtrygghetsmodellen (anglosaxiska länder) och tvåförsörjarmodellen (nordiska länder). Dessa tre modeller är också kopplade till skilda nivåer på skattekvoten, där den nordiska har högst skattekvot, den anglosaxiska lägst och syd- och mellaneuropeiska mittemellan. Det är sällsynt att länder helt byter modell och därför är det mer relevant att förstå höger-vänster skalan i varje enskilt land inom ramen för respektive modell. 2
3 Diagrammet ovan visar på utvecklingen av de totala skatteintäkterna som procent av BNP för ett antal länder. Vid tidsseriens början är skattekvoten i stort sett lika för USA och övriga OECD på ca 25 procentenheter, men redan på 60-talet hade Sverige och Danmark en något högre skattekvot. Under efterkrigstiden utvecklades de olika välfärdsmodellerna snabbt och man kan konstatera att under perioden när Norden byggde ut tvåförsörjarmodellen så steg skatterna mer i de nordiska länderna än vad de gjorde framförallt i USA, men också i Kontinentaleuropa och för genomsnittet i OECD. Från mitten av 1980-talet har dock relationerna stabiliserats och förändringarna är relativt begränsade. Indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter har ökat i betydelse För att finansiera de stigande offentliga utgifterna i samband med en allt mer utbyggd välfärd fick den indirekta 1 taxeringen och uttagandet av sociala avgifter en allt större roll. I ett historiskt perspektiv för Sverige är denna utveckling mycket tydlig. Det är till och med så att de direkta skatterna idag de facto är lägre än de var Hela ökningen, och mer därtill, beror sålunda på ökade indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter. De stora posterna inom dessa två kategorier är moms på varor och tjänster som står för ca hälften av de indirekta skatterna och pensionsavgiften som står för mer än hälften av socialförsäkringsavgifterna. Tabell 1 Fördelning skatteslag för Sverige (OECD 2010) Direkta skatter Indirekta skatter Socialförsäkringsavgifter Totalt 18,3 10,4 4,0 32,8 20,5 10,7 5,7 36,9 20,9 10,1 8,1 39,0 20,2 11,2 13,4 44,7 20,0 12,6 11,8 44,5 21,8 13,0 14,2 49,0 18,6 13,4 13,1 45,1 21,0 12,7 13,6 47,2 19,1 12,8 13,1 44,9 16,3 13,5 11,3 41,1 Även idag karakteriseras Sverige av högre indirekta skatter än många jämförbara industriländer. Den indirekta skatten är påtagligt högre i Sverige än både EU 16 och EU 25. Däremot ligger Sverige relativt lågt när det kommer till sociala avgifter, och då framför allt allmänna egenavgifter och avgifter för egenföretagare. (Se tabellen på följande sida.) 1 Med indirekt taxering avses skatter som tas ut vid köp av varor och tjänster, som punktskatter och moms. 3
4 Tabell 2 Skattekvot och dess fördelning på skatteslag Sverige och EU 2008 (Skatteverket 2010) Sverige EU 16 EU 25 Indirekta skatter 18,4 13,3 13,4 Mervärdesskatt 9,4 6,7 6,9 Punktskatter 2,8 2,3 2,5 Övrigt 6,3 4,3 3,9 Direkta skatter 17,4 12,5 13,6 Fysiska personer 14,2 9,1 9,5 Juridiska personer 3 2,5 2,7 Övrigt 0,3 0,9 1,3 Socialavgifter 11,3 14,1 12,6 Arbetsgivaravgifter 8,3 8,1 7,3 Allmänna egenavgifter 2,7 4,2 3,9 Egenföretagaravgifter 0,2 1,8 1,5 Totalt 47,1 39,7 39,5 I en nyligen publicerad ESO-rapport (2010:4) summerades de internationella trenderna så här: De totala skatteinkomsternas andel av BNP har varit relativt stabil Skattesystemen har trendmässigt rört sig från inkomstskatt mot socialförsäkringsavgifter De högsta marginalskattesatserna på inkomst har sjunkit väsentligt, men den genomsnittliga skattesatsen som betalas av en genomsnittlig arbetare har knappt förändrats Lagstadgade bolagsskattesatser har också sjunkit avsevärt, men bolagsskatteintäkternas andel av BNP har hållit sig relativt stabilt eftersom bolagsskattebasen har utökats Trenden i Västeuropa har gått från skattelättnad genom avräkningssystem vid aktieutdelning mot enklare system som involverar reducerade inkomstskattesatser på aktieutdelningar Andelen av intäkterna som kommer från moms har ökat, men andelen intäkter från punktskatter har minskat i högre utsträckning, så andelen av de totala intäkterna som kommer från konsumtionsskatter har minskat Intäkterna från miljöskatter har minskat något i förhållande till BNP De totala intäkterna från egendomsskatter har hållit sig relativt stabila i förhållande till BNP, trots att flera länder har avskaffat sin förmögenhetsskatt Skatter och offentliga transfereringar är kopplade till inkomstfördelning Förutom ett samband mellan välfärdsmodell och skattekvot finns också ett samband mellan skattekvot och inkomstfördelning och därmed också mellan välfärdsmodell och inkomstfördelning. Offentliga transfereringar spelar en stor roll när det kommer till att reducera faktiska inkomstskillnader i förhållande till marknadsinkomst bland OECD-länderna. Offentliga transfereringar reducerar faktiska inkomstskillnader hos den arbetsföra befolkningen med upp till en fjärdedel i genomsnitt. 2 Denna omfördelning är naturligen lägst hos länder med relativt låg skattekvot, som de anglosaxiska länderna. 2 OECD,
5 Figur 1 Skattekvot och gini-koefficient i ett urval av länder Länder med högre skattetryck och som spenderar mer resurser på transfereringar tenderar att ha en jämnare inkomstfördelning. De offentliga transfereringarnas storlek är dock inte enbart beroende av skattekvoten. Sverige har exempelvis ungefär samma gini-koefficient som Frankrike, men har högre skattekvot och lägre offentliga transfereringar. En förklaring kan möjligtvis vara att den svenska Figur 2 Gini-koefficient och offentliga transfereringar tvåförsörjarmodellen förutsätter att en rad välfärdstjänster finns att tillgå till både acceptabelt pris och kvalitet, såsom skola, vård och omsorg. Det innebär ett relativ starkt fokus på offentlig produktion, snarare än transfereringar. Det var även detta som var fokus under saneringen av de 5
6 offentliga finanserna efter den svenska 90-talskrisen. I det läget betonade regeringen att offentlig produktion var prioriterat framför transfereringar. Grundtrygghetsmodeller, såsom i USA och Storbritannien, kombinerar låg skattekvot och låga offentliga transfereringar med hög inkomstspridning. Utvecklingen mot ökad inkomstspridning är dock en tydlig trend bland de flesta OECD-länder under det senaste decenniet oavsett välfärdsmodell, men inkomsterna för de med de högsta inkomsterna har utvecklats starkast i länder med en grundtrygghetsmodell 3. Århundradets skattereform Sverige har genomgått flera större reformeringar av skattesystemet, senast den som kom att kallas århundradets skattereform i början av 1990-talet. Syftet var inte att i grunden förändra välfärdsmodellen, tvärtom var det uttalat att skattekvoten i princip inte skulle förändras. Ambitionen var istället att få ett bättre fungerande och mer transparent skattesystem. Det hindrar inte att det kan genomföras relativt stora förändringar. Reformen var ett svar på att skattesystemet hade kommit att präglas av allt fler särlösningar, specialregler och undantag. Det uppmuntrade till avancerad skatteplanering. Ambitionen var att skapa ett transparent, likformigt och legitimt skattesystem med formellt lägre skattesatser, inte minst avseende företagsbeskattningen som skulle bli mer internationellt konkurrenskraftig, men i huvudsak med samma skatteintäkter genom en breddning av det som var beskattningsbart. Målet med reformen var i linje med den gällande välfärdsmodellen och ambitionen var även att skattesystemet skulle bli fördelningspolitiskt rättvist. Vidare var avsikten att försämra villkoren för förmögenhets- och konsumtionsuppbyggnad grundat i ökat låntagande. Sverige hade före skattereformen haft en mycket stark utveckling av hushållens skuldsättning. I spåren av avregleringen av kreditmarknaden i mitten av 80-talet ökade den privata skuldsättningen snabbt. Detta drog med sig tillgångspriser, särskilt på fastigheter, vilket spädde på viljan att ytterligare öka skuldsättningen. Med en avreglerad kreditmarknad blev villkoren för att låna alltför attraktiva, vilket skulle justeras med det nya skattesystemet. Kombinationen av försämrade villkor, hög skuldsättning och internationell konjunkturnedgång ledde till att hushållen justerade sitt sparande mycket snabbt från början av 90-talet och därmed utlöste vad som kom att bli 90- talskrisen. I efterhand råder det en relativt bred konsensus om att skattereformen skulle ha föregått kreditavregleringen, och inte tvärtom. Om så hade skett hade 90-talskrisen kanske kunnat undvikas. Ambitionen var också att motverka skatteflykt och avancerad skatteplanering och att ha en likvärdig beskattning på kapital- och arbetsinkomster. 4 Genom att kapitalinkomster och inkomst av förtjänst beskattas separat saknas de marginaleffekter som finns för förtjänst, där statlig inkomstskatt på 20 procent betalas för inkomster över brytpunkten. I skatteöverenskommelsen beräknades sålunda den högsta marginalinkomsten ligga på runt 50 procent. Den höjdes dock senare med 5 procent när den så kallade värnskatten infördes vid en andra högre brytpunkt. Det innebär att den högsta marginalskatten idag är ca 55 procent. 3 ILO (2008), OECD (2011) 4 SOU, 2002:47 6
7 Grön skatteväxling Konceptet grön skatteväxling innebär att en höjd skatt på miljöskadliga aktiviteter ger intäkter som kan användas i andra syften och på så sätt ersätta andra intäktskällor. 5 Bild 7. Intäkter av miljöskatter, 1995 till 2008, % av BNP Genom införandet av en svavelskatt och koldioxidskatt samt en höjning av punktskatten för bensin så förstärkte skattereformen 1991 skattesystemets miljöprofil. Den faktiska gröna skatteväxlingen bidrog således till att finansiera reformens avgiftssänkningar genom höjda skatter på miljöresurser. 6 Vid skattereformen 1991 infördes således nya skattekomponenter i form av svavelskatt och koldioxidskatt på bränslen. Efterhand har dock klimataspekterna börjat betyda allt mer och där har koldioxidskatten fått en ökad tyngd i förhållande till resterande energiskatter. 7 Riksdagen beslutade år 2000 om fortsatt grön skatteväxling för perioden Detta utrymme uppskattades till cirka 30 miljarder, och skälet till det ökade utrymmet av miljörelaterade avgifter i det svenska skattesystemet var att uppnå de mål som regering och riksdag tidigare hade fastställt. 8 Utvecklingen av miljöinkomstskatter som intäkt har emellertid sjunkit något i Europa. Som procent av BNP har de totala intäkterna långsamt sjunkit efter 2004 och denna trend har fortsatt efter 2008 (bild 7). 9 Den största förändringen av intäkter från miljöskatter bland de äldre europeiska medlemsländerna kan ses i Danmark, som har en stadig nedåtgående trend sedan slutet på 90-talet. Även Sverige har gått från en nivå strax över EU-genomsnittet till att efter 2006 uppleva en nedåtgående utveckling för att befinna sig på samma nivå som EU-genomsnittet. 5 Exempelvis genom sänkt skatt på arbete (SOU, 2004:63) 6 SOU, 2002:47 7 Skatter i Sverige, Skatteverket (2010) 8 ibid. 9 Eurostat (2010), Taxation Trends in the European Union 7
8 Även energiskatterna i bild 8 visar på en nedåtgående trend bland de europeiska länderna. Danmark som hade den största ökningen i slutet på 90-talet, högre än både Sverige och EU-genomsnittet, har tillsammans med resterande länder sedan haft en nedåtgående utveckling av energiskatterna. Bild 8. Real implicit tax rate on energy, 1995 till 2008 Sammanfattning Via den breddade skattebasen och en differentiering av skatteuttaget kunde skattereformens förslag om sänkta inkomstskatter finansieras. Sedan 1991 så har dock en mängd avsteg och regelförändringar gjorts i skattesystemet. 10 De indirekta skatterna har ökat som andel av de totala skatteintäkterna i Europa, inte minst i Sverige under de senaste decennierna. Samtidigt så har skattetrycket stabiliserat sig på höga nivåer, dock med avvikande tendenser bland ett flertal länder. De senaste åren har ett flertal länder sett stigande skillnader i marknadsinkomster och även lägre utgifter för offentliga transfereringar, vilket ökat inkomstskillnaderna överlag. Det finns också ett statistiskt samband att de länder som har ett högre skattetryck än genomsnittet även har lägre inkomstskillnader. Detta kan bero på en högre grad av omfördelning, men även på institutionella skillnader som är kopplade till arbetsmarknaden och välfärdsproduktionen. De ökade inkomstskillnaderna har uppmärksammats som oroväckande då de riskerar att skada den framtida tillväxten och välfärdsutsikterna bland OECD-länderna 11. Slutligen har den gröna skatteväxlingen under de gångna decennierna inneburit bredare intäktskällor för ett flertal länder. Dock har denna intäktspost minskat i omfattning; ökningen av intäkter från 10 Över 250 regelförändringar år 2000, (SOU, 2002:47) 11 Rising income inequality represents a danger to the social fabric as well as economic efficiency when it becomes excessive, ILO (2008), OECD (2011) 8
9 miljöskatter har stannat av och till och med minskat i genomsnitt. Anledningen till detta kan vara att högre oljepriser de senaste åren har inneburit större politiska påtryckningar för sänkta energiskatter. Den ökade betydelsen av handeln med utsläppsrätter kan också vara en del av förklaringen till de sjunkande intäkterna av miljöskatter i Europa. Ökande energikostnader på grund av högre global efterfrågan innebär att beslutsfattare står inför ett val; antingen kompensera för ett allt högre oljepris genom ytterligare sänkningar av energiskatter eller miljöskatter, eller införa högre miljö- och energiskatter för att försäkra sig om en hållbar miljöutveckling i framtiden. Referenser Eurostat (2010), Taxation trends in the European Union, Publications Office of the European Union, Luxembourg Eurostat (2011), Environmental Accounts, environmental tax revenue ILO (2008), Income Inequalities in the Age of Financial Globalization, World of Work Report, ILO, Geneve OECD (2011), Revenue Statistics and Income Distribution OECD (2011), Growing Income Inequality in OECD Countries: What Drives it and How can Policy Tackle it? OECD Forum on tackling inequality, Paris Skatteverket (2010), Skattestatisk årsbok, SKV 152 utgåva 13 SOU 2002:47 Våra skatter?, betänkande från Skattebasutredningen SOU 2004:63 Skatt på väg, betänkande från Vägtrafikskatteutredningen Denna rapport är utgiven av Global Utmanings ekonomiska råd. Författare är Alexander Morrone, magisterstudent i nationalekonomi vid handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Stockholm: Global Utmaning är en oberoende tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv och forskning som verkar för lösningar på de globala utmaningar som rör ekonomi, miljö och demokrati. Birger Jarlsgatan Stockholm info@globalutmaning.se 9
Konjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Läs mer5 Den offentliga sektorns inkomster
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna
Läs merDet behövs en ny skattereform!
Det behövs en ny skattereform! Presentation på Finanspolitiska rådets seminarium den 13 juni 2018 Erik Åsbrink Århundradets skattereform Byggde på principer om enkelhet och likformighet Innebar breda skattebaser
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merEn politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb
Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är
Läs merBeskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning
Läs merDaniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson
Daniel Waldenström Spencer Bastani Åsa Hansson Twitter #snskunskap WiFi SNSGuest Lösenord snskunskap 1 Daniel Waldenström Inledning 2 Rapportens utgångspunkter Stora förändringar sedan århundradets skattereform
Läs merSkattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Läs merSkattefridagen 2014 16 juli
Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merKommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter. SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink
Kommentar till Konjunkturinstitutets rapport Svenska skatter SNS-seminarium den 4 september 2019 Erik Åsbrink Några iakttagelser med anledning av rapporten Skattekvoten i Sverige har sänkts med ca 5 procentenheter
Läs merEn ekonomi för alla, inte bara för de rikaste. 1 juli 2018
En ekonomi för alla, inte bara för de rikaste 1 juli 2018 Det här har vi gjort tillsammans, ja. Men det hade inte varit möjligt om vi inte stramat åt migrationspolitiken. Man måste orka ta ansvar för svåra
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merNy beräkning av konjunkturjusterade
Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merDetaljerad innehållsförteckning
Detaljerad innehållsförteckning DETAILED TABLE OF CONTENTS 1 Skatter i ett ekonomiskt och historiskt perspektiv 17 1.1 Skattesystemets huvuduppgifter...17 1.1.1 Finansieringen av offentliga utgifter...17
Läs merBehövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet
Behövs det en ny skattereform? Åsa Hansson Lunds universitet Arbete beskattas relativt hårt 7% 7% Skatt på arbete Skatt på konsumtion 27% 59% Skatt på kapitalinkomst (individnivå) Skatt på företagsvinster
Läs merSkatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder
Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2011. Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011
Finanspolitiska rådets rapport 2011 Lars Calmfors Finansutskottet 31/5-2011 Rapportens innehåll De offentliga finanserna och reformutrymmet Finansiell stabilitet Arbetsmarknaden Skatterna Regeringens utbildningsreformer
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merSKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD
SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att
Läs merSverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten
Läs mer3 Den offentliga sektorns storlek
Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merSvenska staten och skatteteori
Svenska staten och skatteteori Plan Svenska staten Skatteteori Hur bör skatter utformas? 1 2 Upplägg Offentliga utgifter som andel av BNP Varför skatter? Hur bör skatter utformas? Viktiga kriterier för
Läs merHur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco
Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,
Läs merSkärpt beskattning av Stockholmsregionen
Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3 Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa
Läs merRatio. Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande. The Swedish model Rapport nr.
Ratio The Swedish model Rapport nr. 3 Svensk skattepolitik: Från Pomperipossa via århundradets skattereform till värnskattens utdragna avskaffande Av Åsa Hansson 1 Förord Inom ramen för Ratios välfärdsstatsprojekt
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs mer3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till. av Alstadsæter och Jacob. peter ericson och johan fall
nr 1 213 årgång 41 3:12-reglerna i allsidig(are) belysning. Replik till Alstadsæter och Jacob peter ericson och johan fall Beskattningen av fåmansföretagare uppmärksammades av Alstadsæter och Jacob (212a)
Läs merklyfta mellan de marginalskatter på arbete som medel- och höginkomsttagare
Sammanfattning Frågan hur skatte- och bidragssystemet bör utformas tillhör de allra mest fundamentala i en modern välfärdsstat. Staten tar in skatt för att finansiera gemensamma angelägenheter som polis
Läs merSå mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren
Så mycket mer i skatt betalar en pensionär 2016 Och de senaste tio åren Innehåll ernas beskattning... 3 Skatteskillnaden mellan pension och lön.... 5 Skattebetalarna anser...13 ernas beskattning Före 2007
Läs merSammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)
Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2016
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar
Läs merSvensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merFler jobb till kvinnor
Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som
Läs merDet ekonomiska läget och den kommunala ekonomin
Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA
Läs merÅsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Läs merSkatter och avgifter av skattenatur 2011
Offentlig ekonomi 2012 Skatter och avgifter av skattenatur Skattekvoten 43,4 procent år Skattekvoten uppgick till 43,4 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna
Läs merTekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt
Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt
Läs merVi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt
Läs merSkattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde
Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för
Läs mer2013-10-04 Dnr 2013:1474
2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta
Läs merBudgetpropositionen för 2018
Konjunkturläget oktober 2017 73 FÖRDJUPNING Budgetpropositionen för 2018 Åtgärderna i budgetpropositionen för 2018 innebär, enligt Konjunkturinstitutets beräkningar, att de offentliga utgifterna ökar med
Läs merSkatte- och tullavdelningen. Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt)
Finansdepartementet Fi2019/02421/S1 Skatte- och tullavdelningen Avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) Juni 2019 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås
Läs merSkatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter. Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013
Skatter och arbetsmarknad: några spridda synpunkter Lars Calmfors Folkpartiets partistyrelse 18 mars 2013 Disposition 1. Skattesystemet Avstegen från 1991 års skattereform Fastighetsskatt och moms Värnskatten
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer
Läs merFör snart 30 år sedan genomfördes vad som
För snart 30 år sedan genomfördes vad som har kallats århundradets skattereform, en genomgripande reform av hela det svenska skattesystemet. Sedan dess har både samhället och skattesystemet genomgått stora
Läs mer#ESOkunskap. Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se
#ESOkunskap Detta seminarium websänds direkt på eso.expertgrupp.se Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 24 april, 2019
Läs merSkatter för arbete, förkovran och ansvar. En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008. Eva Löfbom
Skatter för arbete, förkovran och ansvar En uppdatering och sammanfattning av Sacos skatterapporter 2005 2008 Eva Löfbom Omslag: Johan Wikström är studentmedlem hos Akademikerförbundet SSR, dessutom praktikant
Läs merInkomstfördelning och välfärd 2016
Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP
Läs merRegeringen backade om entreprenörsskatten
Regeringen backade om entreprenörsskatten 1 Skattesystemet måste Främja tillväxt ge incitament till arbete, företagande, sparande, investeringar Ge ökad konkurrenskaft nivåer och regler måste vara minst
Läs merStatens budget och de offentliga finanserna November 2017
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten
Läs merÖversyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-01-20 : Sektionen för ekonomisk analys Bo Legerius Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansföretag (SOU 2016:75) Översyn av skattereglerna
Läs merDen ekonomiska utvecklingen på kort och lång sikt
Den ekonomiska utvecklingen på kort och lång sikt John Hassler Print Next 2018 The Winery Världskonjunkturen BNP-tillväxten förhållandevis stark i världen som helhet. Knappt 4% i år, förra året och nästa.
Läs merRegeringen backade om entreprenörsskatten
Regeringen backade om entreprenörsskatten 1 Skattesystemet måste Främja tillväxt ge incitament till arbete, företagande, sparande, investeringar Ge ökad konkurrenskaft nivåer och regler måste vara minst
Läs merArbetsmarknaden, skatterna och skolan. Helena Svaleryd
Arbetsmarknaden, skatterna och skolan Helena Svaleryd Positiv arbetsmarknadsutveckling 90 85 80 75 70 65 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 Sysselsättningsgrad Arbetskraftsdeltagande Krisens
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning
Läs merSKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET
SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET Fördelningspolitiska skäl Marknadsimperfektioner roblem: åverkar i sig ofta effektiviteten negativt Indirekta skatter Figur 1. Skatt per konsumerad (producerad)
Läs merUppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Läs merBeskattningens icke-fiskala syften
1 Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium 2008 Ekonomisk generalrapport Beskattningens icke-fiskala syften av Tobias Lindhe 1 och Jan Södersten 2 1 Tobias Lindhe, Skatte- och Tullavdelningen,
Läs merEn plan för jämlikhet och grön omställning
En plan för jämlikhet och grön omställning En ökande ojämlikhet i Sverige Den ekonomiska ojämlikheten har ökat i de flesta västländer under de senaste 25 åren. Men Sverige är det OECD-land där den ekonomiska
Läs mer6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merLOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet, prevention, legitimitet, januari 2005
DATUM DIARIENUMMER 2005-04-04 20050081 TJÄNSTESTÄLLE/HANDLÄGGARE ERT DATUM ER REFERENS 2005-01-28 Fi2005/522 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm LOs yttrande över Reformerad ägarbeskattning effektivitet,
Läs merSKATTER PÅ MODET - Internationella trender på skatteområdet Underlagsrapport till Riksrevisionen
SKATTER PÅ MODET - Internationella trender på skatteområdet Underlagsrapport till Riksrevisionen 1 1. INLEDNING...3 2. SAMMANFATTNING...3 3. INTERNATIONELLA TRENDER I SKATTEUTTAGET...4 3.1. SKATTEKVOTENS
Läs merSannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.
AB Skatter och socialförsäkringsersättningar 2016 Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan Allianspartierna och SMP-regeringen innebär att det budgetalternativ som har störst majoritet i riksdagens ska gå
Läs merEtt ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merSkillnad på marginalen - en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning
Skillnad på marginalen en ESO rapport om reformerad inkomstbeskattning Spencer Bastani Linnéuniversitetet Håkan Selin IFAU 4 juni, 2019 SNS Introduktion I Sverige är marginalskatter på arbetsinkomst olika
Läs merEn skattereform för hyresrätten
1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merProjektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning
Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare
Läs merByggkostnader i ett internationellt perspektiv
Byggkostnader i ett internationellt perspektiv Den låga nybyggnadsnivån, och den därmed växande bostadsbristen, har tillsammans med diskussionen om höga byggkostnader, medfört att debatten om bygg- och
Läs merSakordsregister. C cigaretter 111, 234
256 SAKORDSREGISTER Sakordsregister A acceptansundersökningar 170 acciser 98, 215 administrationskostnader, skattesystemet 212 administrativt sanktionssystem 188 aktiebolag 121, 122, 124 aktieinnehav 149
Läs merEtt utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Läs merUtmaningar och reformagenda för svensk ekonomi. Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn
Utmaningar och reformagenda för svensk ekonomi Lars Calmfors Saco Makro Sandhamn 2016-06-02 Mål Hög inkomstnivå Jämn inkomstfördelning Hög och jämnt fördelad sysselsättning Generös invandrings- och flyktingpolitik
Läs merSänkt arbetsgivaravgift. nya jobb
Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet
Promemoria 2012-09-13 Jobb- och tillväxtsatsningar: Sänkt bolagsskatt, investeraravdrag och stärkt rättssäkerhet Regeringen föreslår att bolagsskatten sänks till 22 procent och aviserar att ett investeraravdrag
Läs merDUBBELBESKATTNINGSAVTAL
DUBBELBESKATTNINGSAVTAL Det första svenska avtalet för undvikande av dubbelbeskattning ingicks 1928 med Tyska riket. Avtalet tillämpades av Sverige gentemot Tyska Demokratiska Republiken (DDR) ända fram
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merReformbehov i det svenska skattesystemet. Jacob Lundberg, Timbro Finanspolitiska rådet 13 juni 2018
Reformbehov i det svenska skattesystemet Jacob Lundberg, Timbro Finanspolitiska rådet 13 juni 2018 Skatt på arbete Total marginalskatt på höga inkomster 140 120 Arbetsgivaravgift; 31 kr totala skatter
Läs merSkatter och avgifter av skattenatur 2012
Offentlig ekonomi 2013 Skatter och avgifter av skattenatur Skatteutfallet ökade år Skattekvoten uppgick till 43,6 procent år. Skattekvoten beskriver skatterna och de obligatoriska socialskyddsavgifterna
Läs merGrön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson
FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merSkatter, sysselsättning och tillväxt.
2006-09-12 Mats Morin, LO Skatter, sysselsättning och tillväxt. Allmänt samt kommentar till Timbrorapporten Häftig skatt eller sexig tillväxt Inledning Detta papper ger först en allmän bakgrund och därefter
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merVänsterpartiets förslag för en jämlik skattepolitik
2018-07-01 Faktaunderlag för en jämlik skattepolitik Dagens skattesystem är riggat för de rikaste. Vänsterpartiet vill istället ha ett skattesystem för vanligt folk. Här är våra förslag för en mer jämlik
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merSvenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!
Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning
Läs merEn tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Läs mer2015-09-10 Dnr 2015:1392
2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen
Läs mer// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014
// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar
Läs merPROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning
PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs merEkonomisk översikt. Hösten 2016
Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6
Läs merKrisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16
Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt
Läs merSverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004
Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...
Läs mer