Sociala medier en möjlighet till kollektivt lärande i arbetslivet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala medier en möjlighet till kollektivt lärande i arbetslivet?"

Transkript

1 Sociala medier en möjlighet till kollektivt lärande i arbetslivet? Ylva Forslund Mats Liljerehn Pedagogiska Institutionen Examensarbete 7,5 hp Integrationsuppsats Vårterminen 2010 Handledare: Eva Edström Examinator: Camilla Thunborg

2 Sammanfattning Denna studie av sociala medier och kollektiv lärande på arbetsplatsen utgår från teoretiska begrepp som har sin utgångspunkt i ett miljöpedagogiskt och handlingsteoretiskt perspektiv - där lärandet kan ses som en handlingsarena eller lärande med hjälp av artefakter. I denna studie har vi fokuserat vårt intresse på de s.k. sociala mediernas betydelse för kollektivt lärande i arbetslivet och om medarbetare använder sociala medier i arbetet och om det har en inverkan på det kollektiva lärandet. Kan sociala medier bli en del av ett kollektivt lärande på arbetsplatsen eller är de redan det? Studien inleds med en bakgrund kring sociala medier och en genomgång av tidigare forskning och en teoretisk referensram som betraktar om ett kollektivt lärande kan ske på en handlingsarena eller med hjälp av artefakter. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med analys av resultatet som baserar sig på Grounded theory, Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med öppen ansats. Resultatet visar att sociala medier används på företag idag och att ett kollektivt lärande pågår dock inte nödvändigtvis ett vetenskapligt belagt samband mellan dessa båda. Med vidare empiriska undersökning borde detta gå att belägga. De sociala mediernas möjligheter skapar för första gången en riktig möjlighet att erhålla kunskap at the point of need. Individens ansvar för sin egen fortbildning kommer troligtvis att öka i framtiden och företagen kan skynda på utveckling av kollektivt lärande genom att mer aktivt använda de nya teknikerna som erbjuds inom ramen för sociala medier. Nyckelord Sociala medier, kollektivt lärande, lärande, utbildning. Stockholms universitet Stockholm Telefon:

3 Förord... 2 Inledning... 3 Sociala medier...3 Tidigare forskning...4 Teoretisk referensram... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Metod... 7 Utgångspunkter och metodurval...7 Urval...7 Datainsamling...7 Intervjuer...8 Etik...8 Metodologiska reflektioner...8 Analys av materialet...9 Resultat/analys Diskussion...13 Uppslag för vidare studier...13 Intressanta rön...14 Avslutande reflektioner...15 Bilaga Intervjufrågor...16 Bilaga Definitioner av vanliga mediebegrepp...17 Referenser

4 Förord Vi har under många år arbetat med människor och människors lärande. Det är ett fascinerande område och en outsinlig källa till funderingar och tankar. Detta arbete ska ses som ett embryo till en undersökning kring ett ämne som är märkvärdigt outforskat: hur de idag så populära sociala medierna kommer att påverka lärandet i våra arbetsliv. De flesta skulle nog hålla med i förutsägelsen att internet i framtiden blir än mer integrerat i vår privata sfär och att arbetslivet följer efter. Utvecklingen inom sociala medier drevs initialt av människors fritidsintresse för sociala kontakter och nyfikenhet företag har först på senare tid blivit aktiva med sociala medier (Carlsson, 2009). Nu är det kanske dags för nästa steg där sociala medier tar täten som ett kraftfullt verktyg på arbetsplatser. Tack till Maria Serra på Ericsson för ditt engagemang och för att du övertygade tidspressade kollegor att ställa upp på intervjuer. Stockholm, maj, 2010 Ylva Forslund Mats Liljerehn 2

5 Inledning Sociala medier är idag ett högaktuellt begrepp. Frågetecknen är många kring användandet och många företag och offentliga verksamheter står handfallna inför de möjligheter och risker som användandet av sociala medier medför (Url 1: Se t ex E-delegationens statliga utredning Fi 2009:01). Det finns en uppsjö av böcker, hemsidor, seminarier och artiklar kring sociala medier de flesta har det gemensamt att de saknar vetenskaplig grund: det finns till exempel ingen vetenskaplig definition av sociala medier. De flesta frågor som berörs handlar om själva tillgängligheten ska anställda få använda sociala medier på arbetstid eller inte? Några bevisade samband mellan utsagorna i alla dessa texter om sociala medier finns sällan och verifierad statistik är också svår att hitta (Url 2: Internetstatistik) det mesta rör användandet av sociala medier i den privata sfären alternativt privat användande av sociala medier fast på arbetstid. Sociala medier Sociala medier skulle kunna betecknas som aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll (Url 3: Wikipedia). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett policydokument där sociala medier beskrivs med samma ord SKL specificerar dock vilka aktiviteter man menar: chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum är de man lyfter fram (Krusberg & Wikell, 2010). En annan definition är Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i. (Url 4: Wikipedia). Termen sociala medier kan vara missvisande, då medier inte kan vara sociala, endast människor (Carlsson, 2009). Svenska akademins ordlista (SAOL) ger följande definition på adjektivet social: samhällelig, samhälls-; välanpassad till samhällets krav; sällskaplig (sid 875). Termen social antyder således ett fysiskt möte, anpassning till samhället eller umgänge i någon form. Går vi vidare och frågar SAOL om termen medium så får vi svaret en kanal för informationsspridning (sid 565). Men många likställer sociala medier som utbyte av något en interaktion istället för en kanal för envägskommunikation. En av intervjupersonerna i denna studie menade att sociala medier är en teknisk möjlighet att dela vad som helst med vem som helst samt att innehållet har blivit personligt man kan se vem som har publicerat vad. Begreppet communities används i flera fall samtidigt eller parallellt med sociala medier. I en av de intervjuer som ingår i denna studie så resonerar en av de intervjuade personerna från Ericsson kring detta och förklarar att deras satsning kring sociala medier internt har ledorden community och online collaboration alltså en inriktning som kan ses som en handlingsarena där lärande sker hela tiden och dessutom ostrukturerat men med tydliga mål. 3

6 Tidigare forskning Vi har i vår studie intresserat oss för om det förekommer ett kollektivt lärande med hjälp av sociala medier på arbetsplatser, men inom det området finns egentligen ingen tidigare forskning. Närmast kommer Carlén (2010) som lägger fram sin doktorsavhandling efter att denna studie är färdigställd. Carléns resultat finns däremot tillgängliga och studien intresserar sig för många av de praktiska och teoretiska överväganden som vi också tittat på. Carléns studie påbörjades innan sociala medier slog igenom och interaktionen som studerats är mestadels e-postbaserad. När Döös och Wilhelmsson (2005) studerade kollektivt lärande på Ericsson var detta också innan tiden för sociala medier. Plattformen må ha ändrats, men Döös och Wilhelmsson konstaterande att en viktig förutsättning för det kollektiva lärandet: det var inte bundet till vare sig individer, platser eller tidpunkter. En annan starkt bidragande orsak till att kollektivt lärande uppstod, var att den gemensamma handlingsarenan innehöll faktorer som var stadd i stark förändring samt att individerna kunde bygga vidare på varandras arbete eller kunskap, fri från begränsningar i den formella organisationen. Enligt Granberg (2003) finns ingen forskning som ger oss någon entydig definition av kollektivt lärande. Samtidigt visar Granberg att kollektivt lärande finns under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda och hänvisar till Dixon, Ohlsson och Wilhelmsson och konstaterar vidare att kärnan i kollektivt lärande är den synergi och/eller mervärde som uppstår. Det kollektiva lärandet svävar aldrig fritt utan är bundet till dels ett arbetslags medlemmar och dels de ingående deltagarnas tolkning av uppgiften. I en studie kritisk till det traditionella lärandet frågar sig Säljö (2005) om det är dags att överge överförings- och transmissionsmetaforen, där lärandet inhämtas i färdig form och menar vidare att de nya redskap som växer fram kräver andra förhållningssätt. Lindqvist och Södervall (2009) talar om en personaliserad mediekonsumtion där information inhämtas i den stund den behövs. Även om båda dessa studier inte direkt sökt svar på samma frågor som vi, så är det ändå något som är intressant som bakgrund. 4

7 Teoretisk referensram Denna studie av sociala medier och kollektiv lärande på arbetsplatsen utgår från teoretiska begrepp som har sitt huvudsakliga ursprung i ett miljöpedagogiskt och handlingsteoretiskt perspektiv. Lärande kan ske och beskrivas på många sätt, men denna studie koncentrerar sig på lärande som kan ses som en handlingsarena eller lärande med hjälp av artefakter. Båda dessa teoretiska inriktningar beskriver var lärandet kan ske. Döös och Wilhelmsson (2005) lägger grunden för begreppet handlingsarena när de talar om aktiviteter i distribuerade och föränderliga sammanhang där resultat uppnås i sammanhang där personer inte möts rent fysiskt. Handlingsarena blir ett rumsligt begrepp som till exempel kan vara en teknisk lösning där personer kan interagera och se spår av varandras handlingar. Vidare resonerar Döös och Wilhelmsson kring tillkomstprocessen för det kollektiva lärandet som en interaktion på en gemensam handlingsarena. De drar slutsatsen att kunskap är kontextberoende sett till principerna att allt är beroende på vilken specifik miljö man befinner sig i. Lindqvist och Södervalls (2009) resonemang kring en personaliserad mediekonsumtion där information alltså inhämtas i den stund den behövs och utvecklar tankar kring communities 1 som en sammanslutning baserad på gemensam värdegrund: i dessa sammanhang så är konsumenten också producent av material till den digitala plats som denne besöker. Enligt Lindqvist och Söderlind har då denna digitala plats antagit en form av artefakt. Löfberg (1995) pekar å sin sida särskilt på att en artefakt är en rekonstruktion av omgivningen till en specifik mänsklig kontext och att de agerar som en bärare av mänskligt kunnande. I ett sammanhang där vi studerar sociala medier är detta särskilt intressant då Löfberg pekar på att artefakten fungerar materiellt separerat från den individuella personen. Ohlsson (2004) utvecklar tankar kring ett miljöpedagogiskt perspektiv med att rikta uppmärksamheten på människans möjligheter att skapa sina egna lärvillkor med en aktiv och intentionell inriktning mot miljön och därigenom kunna inverka på just den miljö där lärandet sker. Vidare konstaterar han att skapandet av gemensamma arbetsuppgifter är utgångspunkten och att detta sker i ett sammanhang där specifika erfarenheter generaliseras och där individens sätt att förstå och handla är gemensamt med kollektivet (teamet). Granberg och Ohlsson (2005) ser kollektivt lärande som ett formande av gemensam förståelse med potential för kollektiv handlingsrationalitet och menar att teamets medlemmar i kommunikation med varandra formar handlingsalternativ som de på egen hand sannolikt inte skulle ha utformat. Döös (2004) menar att det kollektiva lärandets tillkomstprocess grundas i interaktion i handling på en gemensam handlingsarena och att detta inte är begränsat till det egna teamet på den egna arbetsplatsen. 1 Ordet saknar entydig översättning. Wikipedia beskriver det så här: En eller ett community, ett socialt nätverk, en nätgemenskap eller en nätmötesplats - en mötesplats på nätet. Läs mer på 5

8 Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det förekommer ett kollektivt lärande på arbetsplaster med hjälp av sociala medier. Frågeställningar Hur ser medarbetarnas förutsättningar för kollektivt lärande ut idag på arbetsplatsen? Kan sociala medier nyttjas i någon form för lärande på arbetsplatsen? Finns det förutsättningar (för medarbetare) att skapa ett gemensamt lärande på arbetsplatsen? 6

9 Metod Utgångspunkter och metodurval Denna studie har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med ett miljöpedagogiskt och handlingsteoretiskt perspektiv, för att undersöka om det förekommer ett kollektivt lärande på arbetsplatser med hjälp av sociala medier. Vår avsikt har varit att utforska fenomenet sociala medier utifrån begrepp som handlingsarena och artefakt i en kontext där ett kollektivt lärande skulle kunna uppstå. Urval Eftersom vi ville undersöka om det förekom ett kollektivt lärande med hjälp av sociala medier på arbetsplatser och hade goda kontakter på telekomföretaget Ericsson så var det ett naturligt val av företag av flera anledningar: ett stort företag med en egen intern satsning på sociala medier med ett företagsperspektiv, multinationellt och med en varierad åldersstruktur. Det var viktigt för oss att undersöka en miljö där vi kunde få en bild av hur vana likväl som ovana individer nyttjar sociala medier samt personer som var uppfödda med digitala medier och de som inte var det (dessa grupper benämns ibland digitala invandrare och digitala infödingar 2 ). De intervjupersoner vi fick tillgång till utgjordes av ett bekvämlighetsurval (Bryman 2002). Urvalet styrdes av lämplighet för uppgiften och tillgänglighet. Vi fick därmed tillgång till centralt placerade personer i ledande befattningar och med god överblick över organisationen. De var insatta och kunde beskriva sin uppfattning om nuläget och framtiden. Datainsamling Insamling av fakta och information gjordes med hjälp av semi-strukturade intervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning. Kurslitteratur om vuxnas lärande användes och kompletterades med ytterligare litteratur inom det valda ämnesområdet. Då sociala medier och dess påverkan på arbetet är ett relativt nytt område har det varit svårt att hitta akademiska texter och forskning för oss att använda i vår undersökning. 2 Termer som lanserades av Marc Prensky redan 2001 i artikeln Digital Natives, Digital Immigrants 7

10 Intervjuer Vi har valt semistrukturerade intervjuer med öppen ansats. I våra intervjuer utgick vi från en intervjuguide med ett antal frågeområden och tillät stor frihet för de intervjuade personerna att besvara dessa (Bryman 2002). Intervjufrågorna följde enligt guiden (bilaga 1) med ett vardagligt språkbruk, öppenhet och hög flexibilitet att ta emot och ställa relevanta följdfrågor för att få ut mesta möjliga information under intervjun. Kvale (1996) ger exempel på frågekategorier som vi använde frekvent under intervjun för att hålla oss kvar inom våra identifierade frågeområden. Speciellt användbara var uppföljningsfrågor där den intervjuade fick utveckla sina svar samt mer strukturerade frågor när det var dags att byta frågeområde. Intervjuerna varade cirka minuter och utfördes i ett avskilt rum på informantens arbetsplats under arbetstid. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Inget krav ställdes från företaget med sekretessförbindelser eller liknande. Ljudfilerna lagras digitalt men sprids inte, vare sig i sin helhet eller i delar. Transkriberingarna finns tillgängliga för examinator. Etik Informanterna fick innan intervjun en sammanfattning av bakgrunden och syftet med studien, att studien utförs som en del av studierna vid Pedagogiska institutionen på Stockholms universitet, att intervjun spelades in elektroniskt och att intervjun skulle komma att transkriberas ordagrant. Vi har valt att anonymisera de intervjuade personerna och eftersom de var så få så har vi valt att inte kalla dem chef 1 etc. utan vi refererar till den intervjuade (eller liknande) när vi citerar eller summerar deras svar. Detta medför att de, trots att de har olika positioner och funktioner, har likställts som intervjuade personer som arbetar på Ericsson och har intressanta saker att säga om de frågor som studien fokuserar på. Metodologiska reflektioner Det finns flera faktorer som har påverkat undersökningen. Vi har tidigare nämnt bristen på vetenskapligt bakgrundmaterial. En annan påverkan är Mats Liljerehns bakgrund som tidigare anställd på Ericsson ( ) samt i ett konsultuppdrag ( ) dock arbetade Mats inte med någon av de intervjuade personerna eller på någon anknuten avdelning. Fördelen har varit att vi tack vare detta fått tillträde till Ericsson. Det har dessutom inneburit att vi har varit bekanta med miljön vilket har underlättat både förarbetet inför intervjuerna (Bryman 2002) och sedermera även tolkning av resultatet. En tredje faktor att beakta är att vi båda arbetat i många år i varierande branscher och vi är naturligtvis påverkade av våra egna förutfattade meningar, tankar, värderingar och synsätt i våra frågor, antaganden och slutsatser. Men trots allt så är ämnesområdet relativt nytt, så det är inte självklart att våra erfarenheter i alla avseenden är relevanta. 8

11 Analys av materialet I vår kvalitativa dataanalys har vi utgått från Brymans (2002) beskrivning av grounded theory och använt det som en generell strategi. Kodning av de transkriberade intervjuerna genomfördes och teman identifierades som var genomgående i alla intervjuer. Därefter genomfördes en stegvis växelverkan mellan bearbetning av teman, analys av teman och vald teoretisk referensram. För att göra intervjutillfället mer öppet sökte vi inte att skilja på teoretiska begrepp, exempelvis skillnaden mellan kollektivt lärande och kompetens, utan att denna åtskillnad eventuellt skulle redas ut i den efterföljande analysen. Förutom att vi sökte att belägga om det fanns ett kollektivt lärande med hjälp av sociala medier på företag och hur detta skulle kunna se ut, så var målet med studien att relatera till teorier och begrepp inom området. 9

12 Resultat/analys Vid en genomgång av materialet som sammanställts till studien kunde vi identifiera fyra teman. Enkelt uttryckt kan man sammanfatta dessa som: 1. sociala medier är en realitet på företag idag 2. kollektivt lärande på arbetsplatsen pågår alltid oavsett plattform 3. företagen frågar sig hur sociala medier kan användas 4. hur ser framtiden ut? Ett antal underteman finns naturligtvis. Eftersom telekomföretaget Ericsson ingår i studien är det ett tema att de har en egen plattform för sociala medier, kallad EriColl. Bedrivs något lärandet i organiserad form med hjälp av sociala medier (eller Ericssons egen plattform) eller inte? Vilka utvecklingsmöjligheter finns, framför allt inom sociala medier? Sociala mediers roll idag Eftersom skillnaden mellan vad sociala medier är i arbetslivet och i privatlivet inte är helt tydlig, så börjar vi med en bakgrund. En intervjuperson pekar på skillnaden i de plattformar, tekniker och internetsidor som en individ kan använda privat till skillnad från vad de har tillgång till på arbetsplatsen. I det senare fallet är det av Ericsson utvecklade plattformar som ger funktionalitet för blogg, sökning och wiki 3 men inte med den snabba teknikutveckling som finns tillgänglig för individen privat 4. Sociala medier är en realitet idag och företag måste relatera till dem, vare sig de vill eller inte. Ericsson är ett stort företag (kring anställda) och har naturligtvis ett eget arbete kring utveckling av sociala medier. Men som en intervjuperson uttrycker det så går utvecklingen av användningen av sociala medier fortare utanför Ericsson än innanför. Utvecklingshastigheten av sociala medier inne på Ericsson är en kritisk faktor för att lyckas utveckla företaget och Ericsson har arbetet mycket med att etablera communities där anställda interagerar i arbetet. En intervjuperson konstaterar dock att Ericsson ligger efter det privata sättet att använda sociala medier. Anställda på Ericsson uttrycker frustration över att den funktionalitet de kan använda privat inte finns tillgänglig när de är uppkopplade på företagets intranät 5, enligt denne. Lärande Vilken typ av lärande finns det i Ericssons variant av sociala medier? En intervjuperson resonerar kring paradoxen att anställda agerar annorlunda privat respektive på arbetet. Intervjupersonen konstaterar att anställda på Ericsson har svårigheter att använda samma arbetssätt på jobbet som i privatlivet och menar att det generellt är så att de anställda är mer 3 På Ericsson är den samlande beteckningen på dessa verktyg EriColl (Ericsson Collaboration) 4 Intervju med person som på Ericsson ingick i studien, maj Benämns ibland intranet. Populärt uttryckt: en web som används inne på företagen som ingen utomstående har tillgång eller tillträde till. 10

13 kollaborativa privat men glömmer det beteendet så fort de kliver in på arbetsplatsen. Frågan är varför vi agerar annorlunda där? En del av svaret finner vi hos Jacobsen (2004) som diskuterar detta fenomen som en del av organisationskultur: När vi talar om organisationsteori så bygger det på tanken att människans beteende är annorlunda i en organisatorisk kontext än i andra kontexter. Eller mer vardagligt uttryckt: vi uppträder annorlunda när vi är på jobbet än när vi är bland vänner en lördagskväll. Som människor är vi inte annorlunda, men den kontext vi ingår i är annorlunda. Den organisatoriska kontexten är unik därför att vi här ingår i en speciell struktur som ställer vissa krav på oss: vi förpliktigar oss till att arbeta mot bestämda organisatoriska mål, och vi ingår i ett mer informellt socialt system präglat av vissa värden, normer och maktförhållanden (sid 45). Intervjupersonen menar att här finns ett hinder för lärande, eftersom de anställda i sitt privatliv har lättare att ta till sig nyare, effektivare arbetssätt och metoder för kunskapsinhämtning än vad de har på arbetsplatsen. På Ericsson finns också funderingar på hur företaget kan hjälpa de anställda att utvecklas, det som i dagligt tal internt på Ericsson går under beteckningen Empower employee och går ut på att förse den anställde med den fortbildning och verktyg denne behöver för att kunna utföra sitt arbete väl. Enligt en annan av intervjupersonerna så har sociala medier blivit en naturlig del av dessa ansträngningar. Framtiden för lärande En tredje intervjuperson konstaterar att han ser lärandet i två olika steg: det första mer allmänna steget har individen stort eget ansvar och frihet utbudet för lärande är mer informellt och mer baserat på nyfikenhet eller behov för stunden. Företaget avser att styra utbildningen på mer traditionellt sätt när lärandet närmar sig taktisk kompetensutveckling på högre, internationell nivå. För den senare nivån satsar företaget på att tillhandahålla ramverk för utbildningsinriktningen till individerna, enligt intervjupersonen. Walk the talk 6 har varit en drivkraft i förändringen. Att personer i ledande befattning tar till sig teknik och vanor från sociala medier. Ett exempel är avdelningen som började med att föra över traditionell månadsrapportering till wiki 7. Intervjupersonen konstaterar att det var ett effektivt sätt att styra över det interna informationsarbetet till den nya kanalen och stänga ner den traditionella informationsspridningen via t ex månadsrapporter. Denna nya kanal kan betraktas som en artefakt i detta förändringsarbete. En annan intervjuperson konstaterar angående lärande och lärandesätt i (eller med hjälp) av sociala medier, att det är intresse- och situationsbaserat och använder de engelska termerna transmission och absorbation 8 för att beskriva skillnaden mot tidigare praktiker. Transmission belyser den traditionella lärandemiljön med överföring av kunskap via lärare eller e-learning, medan absorbation beskriver individens handlande i en kontext som kan kallas sociala medier. I det senare fallet är individens aktiva engagemang avgörande för framgångsrikt lärande. 6 I sammanhanget skulle den svenska översättning bli: Att leva som man lär. 7 Här avses en intranät-version av wiki. För en förklaring av begreppet wiki se Bilaga 2 8 En ungefärlig svensk översättning blir sändning, överföring respektive suga upp, uppsluka, fängsla, engagera. 11

14 Framtiden för användningen av sociala medier En intervjuperson konstaterar att familjära arbetssätt i sociala medier och sociala beteenden i den privata sfären flyter ihop med arbetsrollen och ser framför sig att det kanhända i framtiden kommer bli allt svårare att skilja arbete från fritid. Intervjupersonen belyser detta med ett exempel: Ericsson etablerade ett nytt kontor i mellanöstern och anställde företrädesvis unga människor. Då var det aldrig en aktuell fråga om sociala medier skulle användas i arbetet för dessa nya anställda var detta en självklarhet. Vår analys är då att detta skulle kunna likställas med att en naturlig handlingsarena dök upp med de nyanställda, den behövde inte etableras eller startas upp. 12

15 Diskussion Det finns en mängd aspekter på ämnet sociala medier och kollektivt lärande, långt fler än vad som kan täckas in i en studie. Vi kommer här att beröra några, som vi tycker, intressanta infallsvinklar. Förekommer kollektivt lärande på arbetsplaster med hjälp av sociala medier? Både ja och nej. Ja, därför att sociala medier trots allt blivit en del av vardagen på arbetsplatser och för att kollektivt lärande alltid kan sägas pågå som en biprodukt av det dagliga arbetet (Löfberg 1995), som dialog (Ohlsson 2004) eller som en konsekvens av arbetsuppgifter, problem och situationer (Döös & Wilhelmsson 2005). Men används de sociala medierna för ett kollektivt lärande? Vi kan inte påvisa att så sker utan ytterligare empiriska studier, men eftersom det står klart att de sociala medierna används i det dagliga arbetet; för dialog, som hjälp för att utföra arbetsuppgifter, lösa problem och hantera situationer ja, då kan vi säga att kollektivt lärande förekommer med hjälp av sociala medier. Resultatet av studien är inte på något sätt heltäckande. Tidigare forskning finns inte, vi har inte genomfört långtgående empiriska studier utan resultaten och analyserna bygger på en teoretisk referensram, litteratur samt ett fåtal intervjuer. Men, vi har täckt in området teoretiskt och pekat på några viktiga infallsvinklar och intervjuerna har varit mycket bra för att belysa ämnet. Eftersom de två begreppen 9 som presenterades som syfte för studien inte har någon entydig vetenskaplig definition, så söker vi att studera ett undflyende fenomen som kan anta olika skepnader beroende på vilket sammanhang som studien sker eller vinkel som väljs. Sammanhanget skulle må bra av mer empiriskt material. Uppslag för vidare studier Intressant för vidare studier är att relatera till det traditionella kollektiva lärandet på arbetsplasten kurs, utbildning, e-learning, kompetensutveckling. Är det som Gärdenfors (2005) konstaterar att utbildning mest består i att lära sig hantera externa minnessystem? Om fenomenet sociala medier ska användas i lärande på arbetsplatsen, så menar Carlén (2010) att mycket arbete måste läggas ner på att hantera den miljö där interaktionen ska ske. Carlén konstaterar att arbetet med att strukturera miljön ofta blir eftersatt och pekar på paradoxen att fokus ofta läggs på den tekniska plattformen trots att arbetet med att strukturera miljön ofta är långt mer komplex. Ett lärande torde förutsätta att det som lärs också minns. Vad är det kollektiva minnet? Ett svar kan vara våra samlade erfarenheter sedan tidernas begynnelse, en kumulativ process (Säljö, 2009). På vår resa genom tiden har vi fått viss hjälp med att minnas: språket, tecken, hällristning, boktryckarkonsten, ljudinspelning, TV, datorer, internet de kan 9 Kollektivt lärande resp. sociala medier 13

16 sammanfattas som medierande redskap, artefakter med en symbolisk funktion (Säljö, 2009). En gång i tiden var minnet begränsat till den egna hjärnan, idag behöver en person inte minnas fakta utan vara bra på att finna fakta (Gärdenfors, 2005). Genomgår det kollektiva lärandet på en arbetsplats en liknande förändring? Vad behöver en medarbetare minnas? Kommer kunskaper i ett arbete verkligen att bli liktydigt med att kunna finna? Var lagras kunskapen? Flyttas den från tryckta böcker och lokala hårddiskar till minnesbankar någon annanstans i världen? Löfberg (1995) resonerar kring lärande i en organisation där det förekommer som en biprodukt av dagligt arbetet men en viktig aspekt är att detta lärande är okontrollerbart. Detta leder till den föga överraskande tanken att ur ett miljöpedagogiskt perspektiv kan sociala medier främja konstruktion snarare än förmedling av kunskap. När Löfberg talar om att främja lärande så menar han att vi inte ska fokusera på en traditionell lärare utan en person med förmåga att bidra till den lärandes utformning av en lärkontext (sid 120). Här finns ett viktigt studieobjekt: går det att påvisa att utbildning kan främjas av en person som inte primärt är lärare utan till exempel en redaktör som sammanställer och sammanför intressanta personer och idéer? Är det möjligt att betrakta användandet av sociala medier som ett lärande baserat på individens aktivitet i ett kollektivt sammanhang eller som en gemensam handling på en gemensam arena även om det utförs individuellt? Kan användandet av sociala medier betraktas som ett kollektivt lärande även om det inte utförs i ett kollektivt sammanhang? Detta resonemang är inte helt enkelt (se bl a Granberg & Ohlsson 2005) och torde behöva ytterligare genomlysning. Intressanta rön Några intressanta saker dök upp som inte primärt hade med studiens syfte att göra, men som vi inte vill frånhålla er. Användning av sociala medier i arbetslivet är större och mer utvecklat i organisationer med långa ledtider, alltså inte primärt drivet av korta ledtider, ekonomiska incitament eller informationsbehov. Detta kan vara väl värt att beakta när ett företag initierar ett projekt och vill ha ett pilotprojekt på endast en avdelning till att börja med. Utveckling kopplat till långa ledtider kan också vara ett skäl till att offentlig sektor ligger långt framme när det gäller sociala medier. En intervjuad person talar om social relevans istället för informationsvalidering av traditionellt snitt. Istället utförs mikroanalyser av tillgängliga fakta kring den person som är källan till den information vi inhämtar, som ett mått på trovärdigheten. Tillräcklig volym av mikroanalyserad och positivt validerad information ger tillslut en samlad bild, en slags omdöme, kring informationens beskaffenhet, helt baserat på resultaten av våra mikroanalyser och alltså fokuserat på personcentrerad validering och inte specifikt på den information personen förmedlar Jämför traditionell nyhetsförmedling och uttrycket från vanligtvis välunderrättade källor. 14

17 Avslutande reflektioner En egen fundering i anslutning till denna studie är att det inte längre verkar vara mediet eller tekniken som sätter gränsen, utan individens möjlighet och vilja 11 att inhämta kunskap. Det livslånga lärandet har kanhända fått en ny innebörd: det livslånga inhämtandet. De sociala mediernas möjligheter skapar för första gången en riktig möjlighet att erhålla kunskap at the point of need. Individens ansvar för sin egen fortbildning kommer troligtvis att öka i framtiden, på vilket sätt återstår att se. 11 Jämför uttrycken suggestion, affordance och appropriation (se bl a Billet, 2009) samt betraktelsen Learning as construction of knowledge; the world we can apprehend (ta in) and comprehend (förstå) (seminarium, Arvid Löfberg, Stocholms Universitet, ). 15

18 Bilaga 1 Intervjufrågor 1. Vad är sociala medier för dig? 2. Vad är sociala medier för dig på din arbetsplats? 3. Hur ser användandet av sociala medier ut på din arbetsplats? 4. Hur tror du att utvecklingen för sociala medier kommer att se ut inom ditt företag inom de närmaste åren? 5. Pågår någon form av kollektivt lärande (kompetensutveckling) genom sociala medier? Uppföljningfrågor på det som informanten berättar/tycker är intressant. 16

19 Bilaga 2 Definitioner av vanliga mediebegrepp Exempel på sociala medie-verktyg (hämtat från Wikipedia ) Sociala medier Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, bloggar, wikier, poddradio ochartikelkommentarer. Termen används ofta som slagord för sådana tjänster. En annan definition är Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i. Idag använder många företag och organisationer sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper, eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Den populäraste metoden för att marknadsföra i Sociala Medier är viral marknadsföring. Exempel på sociala medierverktyg Wiki Wiki är hawaiianska och betyder snabb. En Wiki är en interaktiv sida som tillåter att flera samtidigt, med delat ansvar, hjälps åt med skapandet och sidans underhåll. Den mest kända wikin är uppslagsverket Wikipedia som har över 2 miljoner artiklar. Då wikier är av användargenererad natur används de ofta vid collaborative websites och communities. Bo Leuf beskriver i artikeln The wiki way: Quick collaboration on the web: Wiki inbjuder alla användare att bidra med eget innehåll utifrån enklaste möjliga startsida. Wiki underlättar ämnesassociationerna genom att göra det enkelt att länka olika ämnens sidor inbördes emellan Blogg En blogg är en webbsida som vanligtvis drivs av en eller flera individer där innehållet uppdateras i omvänd kronologisk ordning. Karaktärsmässigt finns det många olika bloggar då de inte är låsta innehållsmässigt utan kan vara allmängiltiga eller nischade i sin natur. De kan även vara av personlig karaktär eller kommersiella som företagsbloggar. En kollektiv benämning på bloggar som i nätverk är bloggosfären. Bloggsökmotorer Dessa används för sökningar inom bloggosfären. Technorati som är den största bloggsökmotorn, vilken indexerar över 100 miljoner bloggar samt 250 miljoner sociala taggar konkurrerar både med Google samt Yahoo om användarna. 17

20 Mikrobloggar Mikrobloggaren delar med sig av vad den gör, tänker, läser, observerar, lär eller delar, och allt detta sker i realtid. Brian Solis ger mikrobloggning definitionen: Any form of concentrated content created using social tools that broadcast voice, video, images, or text to friends and followers within dedicated Web and mobile communities Mikrobloggning liknar bloggning i den bemärkelsen att användaren uppdaterar sin status. En skillnad är dock längden per bloggpost. Inom mikromedia används oftast högst 140 tecken per meddelande. Språket som förmedlas påverkas även det, då ett begränsat antal ord bidrar till kortare och mer koncisa budskap. Mikrobloggning skapar ett nytt paradigm inom konversationer i den bemärkelsen att det påverkar hur vi kommunicerar med varandra. Jeremiah Owyang som 2007 myntade uttrycket Media Snackers beskriver att en Media Snacker är någon som konsumerar eller delar de allt kortare budskapen. Möjligheten till att kommentera finns på samma sätt som inom bloggarna men på ett kortare och mer koncist sätt. Twitter är i dagsläget den största mikrobloggtjänsten. Sociala bokmärken En metod för att lagra, organisera och hantera bokmärken från webbsidor med hjälp av metadata, vanligen i form av så kallad taggning. I folkmun kallas det även social taggning då användare sparar sökord till webbsidor på sociala bokmärkessidor, till exempel Delicious eller Digg. Dessa bokmärken kan sparas privat, delas publikt eller inom en mindre grupp, för att sedan kategoriseras efter popularitet eller inkluderas i sökmotorer för taggar. Ett annat ord för sociala taggar är folksonomi som kommer från ihopslagning av folk + taxonomi. Folksonomi har till skillnad från andra klassificeringssystem ett bottomup-perspektiv då materialet inte kategoriseras av experter, utan av skapare och användare. Sociala nätverk Digitala platser där människor kommunicerar med varandra, så kallade online communities. Medlemmar skapar profiler, knyter band med andra och utforskar gemensamma intressen och andras aktiviteter. Kommunikation mellan medlemmar sker genom statusuppdateringar eller via meddelanden. Många sociala nätverk har blivit plattformar som möjliggör användande av mini-applikationer (plugins), dessa utökar möjligheterna vad vänner kan göra sinsemellan. Facebook är idag det största webbcommunity med uppskattningsvis cirka 200 miljoner användare världen över. I denna stund har företaget de mest avancerade positionerings- och segmenteringsvariablerna. Sociala nätverksaggregatorer Tjänster som tillåter att innehållet från flera sociala nätverk samlas till en gemensam plats. Till exempel kan statusuppdateringar från flera nätverk integreras till ett nätverk, vilket underlättar för användaren då antalet inloggningar reduceras till en. Tanken är att en aggregator ska underlätta organiseringen och användandet av sociala nätverkssidor. Internetforum är i dess enklaste form en digital anslagstavla där folk med gemensamma intressen kan byta åsikter med varandra. RSS (Really Simple Syndication) Ett RSS-flöde publicerar information från blogginlägg, nyheter ljud eller bild i ett standardiserat format. RSS-flöden är vanligt förekommande inom bloggosfären för att dela information mellan bloggare. 18

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014

Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Teknologi som en del av helhetstänkande i språkundervisningen FLIN IKT og flerspråklighet i Norden Oslo 20.10.2014 Peppi Taalas, docent Språkcentret Jyväskylä universitet peppi.taalas@jyu.fi Teman i dag

Läs mer

2013-04-09. Vem är vi? Magnus Äng

2013-04-09. Vem är vi? Magnus Äng 1 2 Vem är vi? Magnus Äng 3 14 år 4 5 TopVisible 6 Kunder Digital byrå ü Grundandes 2012 ü 7 st i TopVisible-team ü +50 år samlad erfarenhet inom Digital Marketing ü Omsättning ca 5,1 Mkr ü Resultat ca

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Peter Hellström. PH-Digital Marketing peter.hellstrom@digitalmarketing.fi www.digitalmarketing.fi

Peter Hellström. PH-Digital Marketing peter.hellstrom@digitalmarketing.fi www.digitalmarketing.fi Peter Hellström PH-Digital Marketing peter.hellstrom@digitalmarketing.fi www.digitalmarketing.fi Internet, trender och Google sökmotor Sökmotoroptimering = SEO, Search Engine Optimization Sökmotormarknadsföring

Läs mer

Bilaga till Kommunikationspolicy Riktlinjer för sociala medier i Vårgårda kommun

Bilaga till Kommunikationspolicy Riktlinjer för sociala medier i Vårgårda kommun Pontus Lilja pontus.lilja@vargarda.se Bilaga till Kommunikationspolicy Riktlinjer för sociala medier i Vårgårda kommun Innehållsförteckning Bilaga till Kommunikationspolicy Riktlinjer för sociala medier

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Internet och sociala medier Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Min agenda Lite om.se Sociala medier vad är det vi pratar om? Vad är nyttan? Vilka är riskerna? Några

Läs mer

Hej! Erik Fors-Andrée. Entreprenör som driver cruited.com. Mejl: efa@efa.nu. Blogg: www.vd-blogg.se. LinkedIn: linkedin.

Hej! Erik Fors-Andrée. Entreprenör som driver cruited.com. Mejl: efa@efa.nu. Blogg: www.vd-blogg.se. LinkedIn: linkedin. Hej! Entreprenör som driver cruited.com Mejl: efa@efa.nu Blogg: www.vd-blogg.se LinkedIn: linkedin.com/in/forsandree Sociala medier som plattform för chefskap och ledarskap Belysa, utmana tankarna och

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Sociala medier i svenskt arbetsliv

Sociala medier i svenskt arbetsliv Sociala medier i svenskt arbetsliv - en omvärldsanalys för fackförbundet Kommunal Maria Niemi Mittuniversitetet, VT 2011, Media- och kommunikationsvetenskap, Grupp A: Kommunikation och omvärldsbevakning,

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering STPs Testdag den 26 maj 2010 Operaterrassen, Stockholm Monica Westberg, Ericsson Anna Dyhre, Mindshift Agenda Introduktion Bakgrund till att göra internationell

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Bra hemsidor, trender och Google sökmotor

Bra hemsidor, trender och Google sökmotor Bra hemsidor, trender och Google sökmotor Sökmotoroptimering = SEO, Search Engine Optimization Sökmotormarknadsföring = SEM, Search Engine Marketing Internet användare 06/2012 ca.2,4 miljarder Internetanvändare

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun och sociala medier Sociala medier Vad är sociala medier? Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll

Läs mer

Skriva och skapa med datorn

Skriva och skapa med datorn 2012-12-06 19:11 Sida 1 (av 6) Skriva och skapa med datorn En dator kan man använda i många olika syften. Kanske spelar du mest dataspel och umgås med vänner i communities och på Facebook? Kanske använder

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014

Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kursplan Gränssnittsdesign och Webbutveckling 1 Vårtermin 2014 Kurswebb: www.creativerooms.se/edu, välj Gränssnittsdesign eller Webbutveckling 1 Lärare: Aino-Maria Kumpulainen, aino-maria.kumpulainen@it-gymnasiet.se

Läs mer

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0

2011-04-21. Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 2011-04-21 Riktlinjer för sociala medier i Örebro kommun Version 1.0 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Medborgarnas behov...3 Hur och när kan sociala medier användas?...3 Representant för Örebro kommun...3

Läs mer

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars

Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Koppla ihop intern och extern kommunikation med sociala medier Damra Muminovic och Johanna Snickars Om Europeiska privat och tjänstereseförsäkringar 2 miljoner privatresenärer 1,5 miljoner tjänstereseresenärer

Läs mer

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI

BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI BLOGG PETER WALTONEN @ DPI.FI WordPress är en väldigt användbar nätportal, som kan användas både som blogg men även för att bygga upp din hemsida på nätet. Verktygen är lätta att använda och det erbjuds

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier

Riktlinjer för sociala medier RIKTLINJER Antagen, datum 2011-08-24 Sida 1(4) Riktlinjer för sociala medier Besöksadress Västra Storgatan 35 Postadress Osby kommun 283 80 Osby Telefon 0479-52 80 00 vx Fax 0479-52 82 97 E-post kommun@osby.se

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

EUROPEAN CAPITALOF CULruRE. #mnea2014 Digital Strategi

EUROPEAN CAPITALOF CULruRE. #mnea2014 Digital Strategi EUROPEAN CAPITALOF CULruRE #mnea2014 Digital Strategi Digital personlighet Umeå2014s tonalitet Personlighet Kommunikationen skall kännas levande, inspirerande, lekfull och i nuet. De sociala medierna är

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Etrappa. Gävle-Dala E-marknad 2013

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Etrappa. Gävle-Dala E-marknad 2013 Bild 1 Gävle-Dala E-marknad 2013 oberoende och neutral rådgivning i IT frågor för företagare och blivande företagare i Gävleborgs- och Dalarnas län. 1 Bild 2 Etrappa Utgår från behov och kunskapsnivå 2

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 ) Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Relate Public Edition för sociala webbplatser och communitys. Relate Intranet Edition för intranät och extranät

Relate Public Edition för sociala webbplatser och communitys. Relate Intranet Edition för intranät och extranät Public Edition för sociala er och communitys Intranet Edition för intranät och extranät EPiServer gav oss den ideala grunden att bygga GOCityGirlsiten på. Genom att använda personaliserings- och communityverktygen

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se Max Wimnell Handelshögskolan Be Better Online Digital strateg på More Data Digital strategi och beslutsstöd Undervisar på IHM Business School Bokia, Intersport, Castellum, Veidekke, Jollyroom Ställ gärna

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Riktlinjer för sociala medier Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Innehållsförteckning Sociala medier... 2 Mål och syfte med sociala medier... 2 Interna regler... 3 Hantering av allmänna handlingar, arkivering,

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer