Sociala medier en möjlighet till kollektivt lärande i arbetslivet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociala medier en möjlighet till kollektivt lärande i arbetslivet?"

Transkript

1 Sociala medier en möjlighet till kollektivt lärande i arbetslivet? Ylva Forslund Mats Liljerehn Pedagogiska Institutionen Examensarbete 7,5 hp Integrationsuppsats Vårterminen 2010 Handledare: Eva Edström Examinator: Camilla Thunborg

2 Sammanfattning Denna studie av sociala medier och kollektiv lärande på arbetsplatsen utgår från teoretiska begrepp som har sin utgångspunkt i ett miljöpedagogiskt och handlingsteoretiskt perspektiv - där lärandet kan ses som en handlingsarena eller lärande med hjälp av artefakter. I denna studie har vi fokuserat vårt intresse på de s.k. sociala mediernas betydelse för kollektivt lärande i arbetslivet och om medarbetare använder sociala medier i arbetet och om det har en inverkan på det kollektiva lärandet. Kan sociala medier bli en del av ett kollektivt lärande på arbetsplatsen eller är de redan det? Studien inleds med en bakgrund kring sociala medier och en genomgång av tidigare forskning och en teoretisk referensram som betraktar om ett kollektivt lärande kan ske på en handlingsarena eller med hjälp av artefakter. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med analys av resultatet som baserar sig på Grounded theory, Det empiriska materialet består av semi-strukturerade intervjuer med öppen ansats. Resultatet visar att sociala medier används på företag idag och att ett kollektivt lärande pågår dock inte nödvändigtvis ett vetenskapligt belagt samband mellan dessa båda. Med vidare empiriska undersökning borde detta gå att belägga. De sociala mediernas möjligheter skapar för första gången en riktig möjlighet att erhålla kunskap at the point of need. Individens ansvar för sin egen fortbildning kommer troligtvis att öka i framtiden och företagen kan skynda på utveckling av kollektivt lärande genom att mer aktivt använda de nya teknikerna som erbjuds inom ramen för sociala medier. Nyckelord Sociala medier, kollektivt lärande, lärande, utbildning. Stockholms universitet Stockholm Telefon:

3 Förord... 2 Inledning... 3 Sociala medier...3 Tidigare forskning...4 Teoretisk referensram... 5 Syfte och frågeställningar... 6 Metod... 7 Utgångspunkter och metodurval...7 Urval...7 Datainsamling...7 Intervjuer...8 Etik...8 Metodologiska reflektioner...8 Analys av materialet...9 Resultat/analys Diskussion...13 Uppslag för vidare studier...13 Intressanta rön...14 Avslutande reflektioner...15 Bilaga Intervjufrågor...16 Bilaga Definitioner av vanliga mediebegrepp...17 Referenser

4 Förord Vi har under många år arbetat med människor och människors lärande. Det är ett fascinerande område och en outsinlig källa till funderingar och tankar. Detta arbete ska ses som ett embryo till en undersökning kring ett ämne som är märkvärdigt outforskat: hur de idag så populära sociala medierna kommer att påverka lärandet i våra arbetsliv. De flesta skulle nog hålla med i förutsägelsen att internet i framtiden blir än mer integrerat i vår privata sfär och att arbetslivet följer efter. Utvecklingen inom sociala medier drevs initialt av människors fritidsintresse för sociala kontakter och nyfikenhet företag har först på senare tid blivit aktiva med sociala medier (Carlsson, 2009). Nu är det kanske dags för nästa steg där sociala medier tar täten som ett kraftfullt verktyg på arbetsplatser. Tack till Maria Serra på Ericsson för ditt engagemang och för att du övertygade tidspressade kollegor att ställa upp på intervjuer. Stockholm, maj, 2010 Ylva Forslund Mats Liljerehn 2

5 Inledning Sociala medier är idag ett högaktuellt begrepp. Frågetecknen är många kring användandet och många företag och offentliga verksamheter står handfallna inför de möjligheter och risker som användandet av sociala medier medför (Url 1: Se t ex E-delegationens statliga utredning Fi 2009:01). Det finns en uppsjö av böcker, hemsidor, seminarier och artiklar kring sociala medier de flesta har det gemensamt att de saknar vetenskaplig grund: det finns till exempel ingen vetenskaplig definition av sociala medier. De flesta frågor som berörs handlar om själva tillgängligheten ska anställda få använda sociala medier på arbetstid eller inte? Några bevisade samband mellan utsagorna i alla dessa texter om sociala medier finns sällan och verifierad statistik är också svår att hitta (Url 2: Internetstatistik) det mesta rör användandet av sociala medier i den privata sfären alternativt privat användande av sociala medier fast på arbetstid. Sociala medier Sociala medier skulle kunna betecknas som aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll (Url 3: Wikipedia). Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett policydokument där sociala medier beskrivs med samma ord SKL specificerar dock vilka aktiviteter man menar: chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum är de man lyfter fram (Krusberg & Wikell, 2010). En annan definition är Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i. (Url 4: Wikipedia). Termen sociala medier kan vara missvisande, då medier inte kan vara sociala, endast människor (Carlsson, 2009). Svenska akademins ordlista (SAOL) ger följande definition på adjektivet social: samhällelig, samhälls-; välanpassad till samhällets krav; sällskaplig (sid 875). Termen social antyder således ett fysiskt möte, anpassning till samhället eller umgänge i någon form. Går vi vidare och frågar SAOL om termen medium så får vi svaret en kanal för informationsspridning (sid 565). Men många likställer sociala medier som utbyte av något en interaktion istället för en kanal för envägskommunikation. En av intervjupersonerna i denna studie menade att sociala medier är en teknisk möjlighet att dela vad som helst med vem som helst samt att innehållet har blivit personligt man kan se vem som har publicerat vad. Begreppet communities används i flera fall samtidigt eller parallellt med sociala medier. I en av de intervjuer som ingår i denna studie så resonerar en av de intervjuade personerna från Ericsson kring detta och förklarar att deras satsning kring sociala medier internt har ledorden community och online collaboration alltså en inriktning som kan ses som en handlingsarena där lärande sker hela tiden och dessutom ostrukturerat men med tydliga mål. 3

6 Tidigare forskning Vi har i vår studie intresserat oss för om det förekommer ett kollektivt lärande med hjälp av sociala medier på arbetsplatser, men inom det området finns egentligen ingen tidigare forskning. Närmast kommer Carlén (2010) som lägger fram sin doktorsavhandling efter att denna studie är färdigställd. Carléns resultat finns däremot tillgängliga och studien intresserar sig för många av de praktiska och teoretiska överväganden som vi också tittat på. Carléns studie påbörjades innan sociala medier slog igenom och interaktionen som studerats är mestadels e-postbaserad. När Döös och Wilhelmsson (2005) studerade kollektivt lärande på Ericsson var detta också innan tiden för sociala medier. Plattformen må ha ändrats, men Döös och Wilhelmsson konstaterande att en viktig förutsättning för det kollektiva lärandet: det var inte bundet till vare sig individer, platser eller tidpunkter. En annan starkt bidragande orsak till att kollektivt lärande uppstod, var att den gemensamma handlingsarenan innehöll faktorer som var stadd i stark förändring samt att individerna kunde bygga vidare på varandras arbete eller kunskap, fri från begränsningar i den formella organisationen. Enligt Granberg (2003) finns ingen forskning som ger oss någon entydig definition av kollektivt lärande. Samtidigt visar Granberg att kollektivt lärande finns under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda och hänvisar till Dixon, Ohlsson och Wilhelmsson och konstaterar vidare att kärnan i kollektivt lärande är den synergi och/eller mervärde som uppstår. Det kollektiva lärandet svävar aldrig fritt utan är bundet till dels ett arbetslags medlemmar och dels de ingående deltagarnas tolkning av uppgiften. I en studie kritisk till det traditionella lärandet frågar sig Säljö (2005) om det är dags att överge överförings- och transmissionsmetaforen, där lärandet inhämtas i färdig form och menar vidare att de nya redskap som växer fram kräver andra förhållningssätt. Lindqvist och Södervall (2009) talar om en personaliserad mediekonsumtion där information inhämtas i den stund den behövs. Även om båda dessa studier inte direkt sökt svar på samma frågor som vi, så är det ändå något som är intressant som bakgrund. 4

7 Teoretisk referensram Denna studie av sociala medier och kollektiv lärande på arbetsplatsen utgår från teoretiska begrepp som har sitt huvudsakliga ursprung i ett miljöpedagogiskt och handlingsteoretiskt perspektiv. Lärande kan ske och beskrivas på många sätt, men denna studie koncentrerar sig på lärande som kan ses som en handlingsarena eller lärande med hjälp av artefakter. Båda dessa teoretiska inriktningar beskriver var lärandet kan ske. Döös och Wilhelmsson (2005) lägger grunden för begreppet handlingsarena när de talar om aktiviteter i distribuerade och föränderliga sammanhang där resultat uppnås i sammanhang där personer inte möts rent fysiskt. Handlingsarena blir ett rumsligt begrepp som till exempel kan vara en teknisk lösning där personer kan interagera och se spår av varandras handlingar. Vidare resonerar Döös och Wilhelmsson kring tillkomstprocessen för det kollektiva lärandet som en interaktion på en gemensam handlingsarena. De drar slutsatsen att kunskap är kontextberoende sett till principerna att allt är beroende på vilken specifik miljö man befinner sig i. Lindqvist och Södervalls (2009) resonemang kring en personaliserad mediekonsumtion där information alltså inhämtas i den stund den behövs och utvecklar tankar kring communities 1 som en sammanslutning baserad på gemensam värdegrund: i dessa sammanhang så är konsumenten också producent av material till den digitala plats som denne besöker. Enligt Lindqvist och Söderlind har då denna digitala plats antagit en form av artefakt. Löfberg (1995) pekar å sin sida särskilt på att en artefakt är en rekonstruktion av omgivningen till en specifik mänsklig kontext och att de agerar som en bärare av mänskligt kunnande. I ett sammanhang där vi studerar sociala medier är detta särskilt intressant då Löfberg pekar på att artefakten fungerar materiellt separerat från den individuella personen. Ohlsson (2004) utvecklar tankar kring ett miljöpedagogiskt perspektiv med att rikta uppmärksamheten på människans möjligheter att skapa sina egna lärvillkor med en aktiv och intentionell inriktning mot miljön och därigenom kunna inverka på just den miljö där lärandet sker. Vidare konstaterar han att skapandet av gemensamma arbetsuppgifter är utgångspunkten och att detta sker i ett sammanhang där specifika erfarenheter generaliseras och där individens sätt att förstå och handla är gemensamt med kollektivet (teamet). Granberg och Ohlsson (2005) ser kollektivt lärande som ett formande av gemensam förståelse med potential för kollektiv handlingsrationalitet och menar att teamets medlemmar i kommunikation med varandra formar handlingsalternativ som de på egen hand sannolikt inte skulle ha utformat. Döös (2004) menar att det kollektiva lärandets tillkomstprocess grundas i interaktion i handling på en gemensam handlingsarena och att detta inte är begränsat till det egna teamet på den egna arbetsplatsen. 1 Ordet saknar entydig översättning. Wikipedia beskriver det så här: En eller ett community, ett socialt nätverk, en nätgemenskap eller en nätmötesplats - en mötesplats på nätet. Läs mer på 5

8 Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det förekommer ett kollektivt lärande på arbetsplaster med hjälp av sociala medier. Frågeställningar Hur ser medarbetarnas förutsättningar för kollektivt lärande ut idag på arbetsplatsen? Kan sociala medier nyttjas i någon form för lärande på arbetsplatsen? Finns det förutsättningar (för medarbetare) att skapa ett gemensamt lärande på arbetsplatsen? 6

9 Metod Utgångspunkter och metodurval Denna studie har utgått från en kvalitativ forskningsmetod med ett miljöpedagogiskt och handlingsteoretiskt perspektiv, för att undersöka om det förekommer ett kollektivt lärande på arbetsplatser med hjälp av sociala medier. Vår avsikt har varit att utforska fenomenet sociala medier utifrån begrepp som handlingsarena och artefakt i en kontext där ett kollektivt lärande skulle kunna uppstå. Urval Eftersom vi ville undersöka om det förekom ett kollektivt lärande med hjälp av sociala medier på arbetsplatser och hade goda kontakter på telekomföretaget Ericsson så var det ett naturligt val av företag av flera anledningar: ett stort företag med en egen intern satsning på sociala medier med ett företagsperspektiv, multinationellt och med en varierad åldersstruktur. Det var viktigt för oss att undersöka en miljö där vi kunde få en bild av hur vana likväl som ovana individer nyttjar sociala medier samt personer som var uppfödda med digitala medier och de som inte var det (dessa grupper benämns ibland digitala invandrare och digitala infödingar 2 ). De intervjupersoner vi fick tillgång till utgjordes av ett bekvämlighetsurval (Bryman 2002). Urvalet styrdes av lämplighet för uppgiften och tillgänglighet. Vi fick därmed tillgång till centralt placerade personer i ledande befattningar och med god överblick över organisationen. De var insatta och kunde beskriva sin uppfattning om nuläget och framtiden. Datainsamling Insamling av fakta och information gjordes med hjälp av semi-strukturade intervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning. Kurslitteratur om vuxnas lärande användes och kompletterades med ytterligare litteratur inom det valda ämnesområdet. Då sociala medier och dess påverkan på arbetet är ett relativt nytt område har det varit svårt att hitta akademiska texter och forskning för oss att använda i vår undersökning. 2 Termer som lanserades av Marc Prensky redan 2001 i artikeln Digital Natives, Digital Immigrants 7

10 Intervjuer Vi har valt semistrukturerade intervjuer med öppen ansats. I våra intervjuer utgick vi från en intervjuguide med ett antal frågeområden och tillät stor frihet för de intervjuade personerna att besvara dessa (Bryman 2002). Intervjufrågorna följde enligt guiden (bilaga 1) med ett vardagligt språkbruk, öppenhet och hög flexibilitet att ta emot och ställa relevanta följdfrågor för att få ut mesta möjliga information under intervjun. Kvale (1996) ger exempel på frågekategorier som vi använde frekvent under intervjun för att hålla oss kvar inom våra identifierade frågeområden. Speciellt användbara var uppföljningsfrågor där den intervjuade fick utveckla sina svar samt mer strukturerade frågor när det var dags att byta frågeområde. Intervjuerna varade cirka minuter och utfördes i ett avskilt rum på informantens arbetsplats under arbetstid. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Inget krav ställdes från företaget med sekretessförbindelser eller liknande. Ljudfilerna lagras digitalt men sprids inte, vare sig i sin helhet eller i delar. Transkriberingarna finns tillgängliga för examinator. Etik Informanterna fick innan intervjun en sammanfattning av bakgrunden och syftet med studien, att studien utförs som en del av studierna vid Pedagogiska institutionen på Stockholms universitet, att intervjun spelades in elektroniskt och att intervjun skulle komma att transkriberas ordagrant. Vi har valt att anonymisera de intervjuade personerna och eftersom de var så få så har vi valt att inte kalla dem chef 1 etc. utan vi refererar till den intervjuade (eller liknande) när vi citerar eller summerar deras svar. Detta medför att de, trots att de har olika positioner och funktioner, har likställts som intervjuade personer som arbetar på Ericsson och har intressanta saker att säga om de frågor som studien fokuserar på. Metodologiska reflektioner Det finns flera faktorer som har påverkat undersökningen. Vi har tidigare nämnt bristen på vetenskapligt bakgrundmaterial. En annan påverkan är Mats Liljerehns bakgrund som tidigare anställd på Ericsson ( ) samt i ett konsultuppdrag ( ) dock arbetade Mats inte med någon av de intervjuade personerna eller på någon anknuten avdelning. Fördelen har varit att vi tack vare detta fått tillträde till Ericsson. Det har dessutom inneburit att vi har varit bekanta med miljön vilket har underlättat både förarbetet inför intervjuerna (Bryman 2002) och sedermera även tolkning av resultatet. En tredje faktor att beakta är att vi båda arbetat i många år i varierande branscher och vi är naturligtvis påverkade av våra egna förutfattade meningar, tankar, värderingar och synsätt i våra frågor, antaganden och slutsatser. Men trots allt så är ämnesområdet relativt nytt, så det är inte självklart att våra erfarenheter i alla avseenden är relevanta. 8

11 Analys av materialet I vår kvalitativa dataanalys har vi utgått från Brymans (2002) beskrivning av grounded theory och använt det som en generell strategi. Kodning av de transkriberade intervjuerna genomfördes och teman identifierades som var genomgående i alla intervjuer. Därefter genomfördes en stegvis växelverkan mellan bearbetning av teman, analys av teman och vald teoretisk referensram. För att göra intervjutillfället mer öppet sökte vi inte att skilja på teoretiska begrepp, exempelvis skillnaden mellan kollektivt lärande och kompetens, utan att denna åtskillnad eventuellt skulle redas ut i den efterföljande analysen. Förutom att vi sökte att belägga om det fanns ett kollektivt lärande med hjälp av sociala medier på företag och hur detta skulle kunna se ut, så var målet med studien att relatera till teorier och begrepp inom området. 9

12 Resultat/analys Vid en genomgång av materialet som sammanställts till studien kunde vi identifiera fyra teman. Enkelt uttryckt kan man sammanfatta dessa som: 1. sociala medier är en realitet på företag idag 2. kollektivt lärande på arbetsplatsen pågår alltid oavsett plattform 3. företagen frågar sig hur sociala medier kan användas 4. hur ser framtiden ut? Ett antal underteman finns naturligtvis. Eftersom telekomföretaget Ericsson ingår i studien är det ett tema att de har en egen plattform för sociala medier, kallad EriColl. Bedrivs något lärandet i organiserad form med hjälp av sociala medier (eller Ericssons egen plattform) eller inte? Vilka utvecklingsmöjligheter finns, framför allt inom sociala medier? Sociala mediers roll idag Eftersom skillnaden mellan vad sociala medier är i arbetslivet och i privatlivet inte är helt tydlig, så börjar vi med en bakgrund. En intervjuperson pekar på skillnaden i de plattformar, tekniker och internetsidor som en individ kan använda privat till skillnad från vad de har tillgång till på arbetsplatsen. I det senare fallet är det av Ericsson utvecklade plattformar som ger funktionalitet för blogg, sökning och wiki 3 men inte med den snabba teknikutveckling som finns tillgänglig för individen privat 4. Sociala medier är en realitet idag och företag måste relatera till dem, vare sig de vill eller inte. Ericsson är ett stort företag (kring anställda) och har naturligtvis ett eget arbete kring utveckling av sociala medier. Men som en intervjuperson uttrycker det så går utvecklingen av användningen av sociala medier fortare utanför Ericsson än innanför. Utvecklingshastigheten av sociala medier inne på Ericsson är en kritisk faktor för att lyckas utveckla företaget och Ericsson har arbetet mycket med att etablera communities där anställda interagerar i arbetet. En intervjuperson konstaterar dock att Ericsson ligger efter det privata sättet att använda sociala medier. Anställda på Ericsson uttrycker frustration över att den funktionalitet de kan använda privat inte finns tillgänglig när de är uppkopplade på företagets intranät 5, enligt denne. Lärande Vilken typ av lärande finns det i Ericssons variant av sociala medier? En intervjuperson resonerar kring paradoxen att anställda agerar annorlunda privat respektive på arbetet. Intervjupersonen konstaterar att anställda på Ericsson har svårigheter att använda samma arbetssätt på jobbet som i privatlivet och menar att det generellt är så att de anställda är mer 3 På Ericsson är den samlande beteckningen på dessa verktyg EriColl (Ericsson Collaboration) 4 Intervju med person som på Ericsson ingick i studien, maj Benämns ibland intranet. Populärt uttryckt: en web som används inne på företagen som ingen utomstående har tillgång eller tillträde till. 10

13 kollaborativa privat men glömmer det beteendet så fort de kliver in på arbetsplatsen. Frågan är varför vi agerar annorlunda där? En del av svaret finner vi hos Jacobsen (2004) som diskuterar detta fenomen som en del av organisationskultur: När vi talar om organisationsteori så bygger det på tanken att människans beteende är annorlunda i en organisatorisk kontext än i andra kontexter. Eller mer vardagligt uttryckt: vi uppträder annorlunda när vi är på jobbet än när vi är bland vänner en lördagskväll. Som människor är vi inte annorlunda, men den kontext vi ingår i är annorlunda. Den organisatoriska kontexten är unik därför att vi här ingår i en speciell struktur som ställer vissa krav på oss: vi förpliktigar oss till att arbeta mot bestämda organisatoriska mål, och vi ingår i ett mer informellt socialt system präglat av vissa värden, normer och maktförhållanden (sid 45). Intervjupersonen menar att här finns ett hinder för lärande, eftersom de anställda i sitt privatliv har lättare att ta till sig nyare, effektivare arbetssätt och metoder för kunskapsinhämtning än vad de har på arbetsplatsen. På Ericsson finns också funderingar på hur företaget kan hjälpa de anställda att utvecklas, det som i dagligt tal internt på Ericsson går under beteckningen Empower employee och går ut på att förse den anställde med den fortbildning och verktyg denne behöver för att kunna utföra sitt arbete väl. Enligt en annan av intervjupersonerna så har sociala medier blivit en naturlig del av dessa ansträngningar. Framtiden för lärande En tredje intervjuperson konstaterar att han ser lärandet i två olika steg: det första mer allmänna steget har individen stort eget ansvar och frihet utbudet för lärande är mer informellt och mer baserat på nyfikenhet eller behov för stunden. Företaget avser att styra utbildningen på mer traditionellt sätt när lärandet närmar sig taktisk kompetensutveckling på högre, internationell nivå. För den senare nivån satsar företaget på att tillhandahålla ramverk för utbildningsinriktningen till individerna, enligt intervjupersonen. Walk the talk 6 har varit en drivkraft i förändringen. Att personer i ledande befattning tar till sig teknik och vanor från sociala medier. Ett exempel är avdelningen som började med att föra över traditionell månadsrapportering till wiki 7. Intervjupersonen konstaterar att det var ett effektivt sätt att styra över det interna informationsarbetet till den nya kanalen och stänga ner den traditionella informationsspridningen via t ex månadsrapporter. Denna nya kanal kan betraktas som en artefakt i detta förändringsarbete. En annan intervjuperson konstaterar angående lärande och lärandesätt i (eller med hjälp) av sociala medier, att det är intresse- och situationsbaserat och använder de engelska termerna transmission och absorbation 8 för att beskriva skillnaden mot tidigare praktiker. Transmission belyser den traditionella lärandemiljön med överföring av kunskap via lärare eller e-learning, medan absorbation beskriver individens handlande i en kontext som kan kallas sociala medier. I det senare fallet är individens aktiva engagemang avgörande för framgångsrikt lärande. 6 I sammanhanget skulle den svenska översättning bli: Att leva som man lär. 7 Här avses en intranät-version av wiki. För en förklaring av begreppet wiki se Bilaga 2 8 En ungefärlig svensk översättning blir sändning, överföring respektive suga upp, uppsluka, fängsla, engagera. 11

14 Framtiden för användningen av sociala medier En intervjuperson konstaterar att familjära arbetssätt i sociala medier och sociala beteenden i den privata sfären flyter ihop med arbetsrollen och ser framför sig att det kanhända i framtiden kommer bli allt svårare att skilja arbete från fritid. Intervjupersonen belyser detta med ett exempel: Ericsson etablerade ett nytt kontor i mellanöstern och anställde företrädesvis unga människor. Då var det aldrig en aktuell fråga om sociala medier skulle användas i arbetet för dessa nya anställda var detta en självklarhet. Vår analys är då att detta skulle kunna likställas med att en naturlig handlingsarena dök upp med de nyanställda, den behövde inte etableras eller startas upp. 12

15 Diskussion Det finns en mängd aspekter på ämnet sociala medier och kollektivt lärande, långt fler än vad som kan täckas in i en studie. Vi kommer här att beröra några, som vi tycker, intressanta infallsvinklar. Förekommer kollektivt lärande på arbetsplaster med hjälp av sociala medier? Både ja och nej. Ja, därför att sociala medier trots allt blivit en del av vardagen på arbetsplatser och för att kollektivt lärande alltid kan sägas pågå som en biprodukt av det dagliga arbetet (Löfberg 1995), som dialog (Ohlsson 2004) eller som en konsekvens av arbetsuppgifter, problem och situationer (Döös & Wilhelmsson 2005). Men används de sociala medierna för ett kollektivt lärande? Vi kan inte påvisa att så sker utan ytterligare empiriska studier, men eftersom det står klart att de sociala medierna används i det dagliga arbetet; för dialog, som hjälp för att utföra arbetsuppgifter, lösa problem och hantera situationer ja, då kan vi säga att kollektivt lärande förekommer med hjälp av sociala medier. Resultatet av studien är inte på något sätt heltäckande. Tidigare forskning finns inte, vi har inte genomfört långtgående empiriska studier utan resultaten och analyserna bygger på en teoretisk referensram, litteratur samt ett fåtal intervjuer. Men, vi har täckt in området teoretiskt och pekat på några viktiga infallsvinklar och intervjuerna har varit mycket bra för att belysa ämnet. Eftersom de två begreppen 9 som presenterades som syfte för studien inte har någon entydig vetenskaplig definition, så söker vi att studera ett undflyende fenomen som kan anta olika skepnader beroende på vilket sammanhang som studien sker eller vinkel som väljs. Sammanhanget skulle må bra av mer empiriskt material. Uppslag för vidare studier Intressant för vidare studier är att relatera till det traditionella kollektiva lärandet på arbetsplasten kurs, utbildning, e-learning, kompetensutveckling. Är det som Gärdenfors (2005) konstaterar att utbildning mest består i att lära sig hantera externa minnessystem? Om fenomenet sociala medier ska användas i lärande på arbetsplatsen, så menar Carlén (2010) att mycket arbete måste läggas ner på att hantera den miljö där interaktionen ska ske. Carlén konstaterar att arbetet med att strukturera miljön ofta blir eftersatt och pekar på paradoxen att fokus ofta läggs på den tekniska plattformen trots att arbetet med att strukturera miljön ofta är långt mer komplex. Ett lärande torde förutsätta att det som lärs också minns. Vad är det kollektiva minnet? Ett svar kan vara våra samlade erfarenheter sedan tidernas begynnelse, en kumulativ process (Säljö, 2009). På vår resa genom tiden har vi fått viss hjälp med att minnas: språket, tecken, hällristning, boktryckarkonsten, ljudinspelning, TV, datorer, internet de kan 9 Kollektivt lärande resp. sociala medier 13

16 sammanfattas som medierande redskap, artefakter med en symbolisk funktion (Säljö, 2009). En gång i tiden var minnet begränsat till den egna hjärnan, idag behöver en person inte minnas fakta utan vara bra på att finna fakta (Gärdenfors, 2005). Genomgår det kollektiva lärandet på en arbetsplats en liknande förändring? Vad behöver en medarbetare minnas? Kommer kunskaper i ett arbete verkligen att bli liktydigt med att kunna finna? Var lagras kunskapen? Flyttas den från tryckta böcker och lokala hårddiskar till minnesbankar någon annanstans i världen? Löfberg (1995) resonerar kring lärande i en organisation där det förekommer som en biprodukt av dagligt arbetet men en viktig aspekt är att detta lärande är okontrollerbart. Detta leder till den föga överraskande tanken att ur ett miljöpedagogiskt perspektiv kan sociala medier främja konstruktion snarare än förmedling av kunskap. När Löfberg talar om att främja lärande så menar han att vi inte ska fokusera på en traditionell lärare utan en person med förmåga att bidra till den lärandes utformning av en lärkontext (sid 120). Här finns ett viktigt studieobjekt: går det att påvisa att utbildning kan främjas av en person som inte primärt är lärare utan till exempel en redaktör som sammanställer och sammanför intressanta personer och idéer? Är det möjligt att betrakta användandet av sociala medier som ett lärande baserat på individens aktivitet i ett kollektivt sammanhang eller som en gemensam handling på en gemensam arena även om det utförs individuellt? Kan användandet av sociala medier betraktas som ett kollektivt lärande även om det inte utförs i ett kollektivt sammanhang? Detta resonemang är inte helt enkelt (se bl a Granberg & Ohlsson 2005) och torde behöva ytterligare genomlysning. Intressanta rön Några intressanta saker dök upp som inte primärt hade med studiens syfte att göra, men som vi inte vill frånhålla er. Användning av sociala medier i arbetslivet är större och mer utvecklat i organisationer med långa ledtider, alltså inte primärt drivet av korta ledtider, ekonomiska incitament eller informationsbehov. Detta kan vara väl värt att beakta när ett företag initierar ett projekt och vill ha ett pilotprojekt på endast en avdelning till att börja med. Utveckling kopplat till långa ledtider kan också vara ett skäl till att offentlig sektor ligger långt framme när det gäller sociala medier. En intervjuad person talar om social relevans istället för informationsvalidering av traditionellt snitt. Istället utförs mikroanalyser av tillgängliga fakta kring den person som är källan till den information vi inhämtar, som ett mått på trovärdigheten. Tillräcklig volym av mikroanalyserad och positivt validerad information ger tillslut en samlad bild, en slags omdöme, kring informationens beskaffenhet, helt baserat på resultaten av våra mikroanalyser och alltså fokuserat på personcentrerad validering och inte specifikt på den information personen förmedlar Jämför traditionell nyhetsförmedling och uttrycket från vanligtvis välunderrättade källor. 14

17 Avslutande reflektioner En egen fundering i anslutning till denna studie är att det inte längre verkar vara mediet eller tekniken som sätter gränsen, utan individens möjlighet och vilja 11 att inhämta kunskap. Det livslånga lärandet har kanhända fått en ny innebörd: det livslånga inhämtandet. De sociala mediernas möjligheter skapar för första gången en riktig möjlighet att erhålla kunskap at the point of need. Individens ansvar för sin egen fortbildning kommer troligtvis att öka i framtiden, på vilket sätt återstår att se. 11 Jämför uttrycken suggestion, affordance och appropriation (se bl a Billet, 2009) samt betraktelsen Learning as construction of knowledge; the world we can apprehend (ta in) and comprehend (förstå) (seminarium, Arvid Löfberg, Stocholms Universitet, ). 15

18 Bilaga 1 Intervjufrågor 1. Vad är sociala medier för dig? 2. Vad är sociala medier för dig på din arbetsplats? 3. Hur ser användandet av sociala medier ut på din arbetsplats? 4. Hur tror du att utvecklingen för sociala medier kommer att se ut inom ditt företag inom de närmaste åren? 5. Pågår någon form av kollektivt lärande (kompetensutveckling) genom sociala medier? Uppföljningfrågor på det som informanten berättar/tycker är intressant. 16

19 Bilaga 2 Definitioner av vanliga mediebegrepp Exempel på sociala medie-verktyg (hämtat från Wikipedia ) Sociala medier Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, bloggar, wikier, poddradio ochartikelkommentarer. Termen används ofta som slagord för sådana tjänster. En annan definition är Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i. Idag använder många företag och organisationer sociala medier för att kommunicera med sina målgrupper, eftersom det är ett snabbt och enkelt sätt att nå fram och skapa en dialog. Den populäraste metoden för att marknadsföra i Sociala Medier är viral marknadsföring. Exempel på sociala medierverktyg Wiki Wiki är hawaiianska och betyder snabb. En Wiki är en interaktiv sida som tillåter att flera samtidigt, med delat ansvar, hjälps åt med skapandet och sidans underhåll. Den mest kända wikin är uppslagsverket Wikipedia som har över 2 miljoner artiklar. Då wikier är av användargenererad natur används de ofta vid collaborative websites och communities. Bo Leuf beskriver i artikeln The wiki way: Quick collaboration on the web: Wiki inbjuder alla användare att bidra med eget innehåll utifrån enklaste möjliga startsida. Wiki underlättar ämnesassociationerna genom att göra det enkelt att länka olika ämnens sidor inbördes emellan Blogg En blogg är en webbsida som vanligtvis drivs av en eller flera individer där innehållet uppdateras i omvänd kronologisk ordning. Karaktärsmässigt finns det många olika bloggar då de inte är låsta innehållsmässigt utan kan vara allmängiltiga eller nischade i sin natur. De kan även vara av personlig karaktär eller kommersiella som företagsbloggar. En kollektiv benämning på bloggar som i nätverk är bloggosfären. Bloggsökmotorer Dessa används för sökningar inom bloggosfären. Technorati som är den största bloggsökmotorn, vilken indexerar över 100 miljoner bloggar samt 250 miljoner sociala taggar konkurrerar både med Google samt Yahoo om användarna. 17

20 Mikrobloggar Mikrobloggaren delar med sig av vad den gör, tänker, läser, observerar, lär eller delar, och allt detta sker i realtid. Brian Solis ger mikrobloggning definitionen: Any form of concentrated content created using social tools that broadcast voice, video, images, or text to friends and followers within dedicated Web and mobile communities Mikrobloggning liknar bloggning i den bemärkelsen att användaren uppdaterar sin status. En skillnad är dock längden per bloggpost. Inom mikromedia används oftast högst 140 tecken per meddelande. Språket som förmedlas påverkas även det, då ett begränsat antal ord bidrar till kortare och mer koncisa budskap. Mikrobloggning skapar ett nytt paradigm inom konversationer i den bemärkelsen att det påverkar hur vi kommunicerar med varandra. Jeremiah Owyang som 2007 myntade uttrycket Media Snackers beskriver att en Media Snacker är någon som konsumerar eller delar de allt kortare budskapen. Möjligheten till att kommentera finns på samma sätt som inom bloggarna men på ett kortare och mer koncist sätt. Twitter är i dagsläget den största mikrobloggtjänsten. Sociala bokmärken En metod för att lagra, organisera och hantera bokmärken från webbsidor med hjälp av metadata, vanligen i form av så kallad taggning. I folkmun kallas det även social taggning då användare sparar sökord till webbsidor på sociala bokmärkessidor, till exempel Delicious eller Digg. Dessa bokmärken kan sparas privat, delas publikt eller inom en mindre grupp, för att sedan kategoriseras efter popularitet eller inkluderas i sökmotorer för taggar. Ett annat ord för sociala taggar är folksonomi som kommer från ihopslagning av folk + taxonomi. Folksonomi har till skillnad från andra klassificeringssystem ett bottomup-perspektiv då materialet inte kategoriseras av experter, utan av skapare och användare. Sociala nätverk Digitala platser där människor kommunicerar med varandra, så kallade online communities. Medlemmar skapar profiler, knyter band med andra och utforskar gemensamma intressen och andras aktiviteter. Kommunikation mellan medlemmar sker genom statusuppdateringar eller via meddelanden. Många sociala nätverk har blivit plattformar som möjliggör användande av mini-applikationer (plugins), dessa utökar möjligheterna vad vänner kan göra sinsemellan. Facebook är idag det största webbcommunity med uppskattningsvis cirka 200 miljoner användare världen över. I denna stund har företaget de mest avancerade positionerings- och segmenteringsvariablerna. Sociala nätverksaggregatorer Tjänster som tillåter att innehållet från flera sociala nätverk samlas till en gemensam plats. Till exempel kan statusuppdateringar från flera nätverk integreras till ett nätverk, vilket underlättar för användaren då antalet inloggningar reduceras till en. Tanken är att en aggregator ska underlätta organiseringen och användandet av sociala nätverkssidor. Internetforum är i dess enklaste form en digital anslagstavla där folk med gemensamma intressen kan byta åsikter med varandra. RSS (Really Simple Syndication) Ett RSS-flöde publicerar information från blogginlägg, nyheter ljud eller bild i ett standardiserat format. RSS-flöden är vanligt förekommande inom bloggosfären för att dela information mellan bloggare. 18

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

Hej! Erik Fors-Andrée. Entreprenör som driver cruited.com. Mejl: efa@efa.nu. Blogg: www.vd-blogg.se. LinkedIn: linkedin.

Hej! Erik Fors-Andrée. Entreprenör som driver cruited.com. Mejl: efa@efa.nu. Blogg: www.vd-blogg.se. LinkedIn: linkedin. Hej! Entreprenör som driver cruited.com Mejl: efa@efa.nu Blogg: www.vd-blogg.se LinkedIn: linkedin.com/in/forsandree Sociala medier som plattform för chefskap och ledarskap Belysa, utmana tankarna och

Läs mer

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1

Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 1 (6) Regler och riktlinjer för sociala medier i Örnsköldsviks kommun Version 1.1 Innehåll Inledning Vad är sociala medier? 2 Hjälp och råd 2 Syfte med kommunens användning av sociala medier 2 Dokumentation

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun 2(8) Innehåll 1 Syfte... 3 2 Målsättning... 3 3 Informations- och kommunikationsansvar... 4 3.1 Ledningsansvar... 4 3.2 Individens ansvar...

Läs mer

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen

Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen Chattar, bloggar,

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015

Vårdförbundet. Digital strategi. Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Vårdförbundet Digital strategi Antagen av förbundsstyrelsen april 2015 Innehållsförteckning Digital strategi vad är det och varför behöver vi en sådan?... 2 Digitala strategin utgår från kommunikationsplattform

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se

Internet och sociala medier. Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Internet och sociala medier Anne-Marie Eklund Löwinder Kvalitets- och säkerhetschef,.se amel@iis.se Min agenda Lite om.se Sociala medier vad är det vi pratar om? Vad är nyttan? Vilka är riskerna? Några

Läs mer

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011

Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande. Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 Bloggar - Som marknadsföring och varumärkesbyggande Calle Johansson Essä i Digitala Distributionsformer Högskolan Väst - 23 maj 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 3 Beskrivning 3 Diskussion

Läs mer

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben

HANDLING TILL. Från tanke. Metodblad: Påverka på webben Från tanke TILL HANDLING Detta blad innehåller en samling tips på hur ni kan komma igång och påverka på webben genom att blogga och andra sociala medier. Metodblad: Påverka på webben Påverka på webben

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun

Wordpress och Sociala medier av Sanna Ohlander 110407. STAFFANSTORP Framtidens kommun STAFFANSTORP Framtidens kommun 1 Innehållsförteckning Det nya informationssamhället sid 3 Staffanstorps kommun framtidens kommun sid 4 Det sociala medier i korta drag sid 5 Vad är wordpress sid 6 Att skriva

Läs mer

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus.

De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Sociala medier De största just nu är Facebook och Twitter. Även Google har lanserat ett, Google Plus. Dessutom finns Linkedin, där man kan återknyta kontakten med gamla vänner och kollegor och StayFriends,

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun

Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun 1 (6) 20111010 Riktlinjer för sociala medier för Fagersta kommun Riktlinjerna beskriver hur Fagersta kommun och dess verksamheter kan använda sociala medier på ett sätt som stämmer överens med kommunens

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro

Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje

Läs mer

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet

Läs mer

Populärt på internet. 56 Kampanjguide

Populärt på internet. 56 Kampanjguide Populärt på internet Omsättningen på vad som är inne på nätet är ganska stor. Nedan finns ett par populära webbplatser och så kallade communities (nätmötesplatser) där det finns möjlighet att bedriva kampanj

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

CASE FOREST-PEDAGOGIK

CASE FOREST-PEDAGOGIK CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring

Läs mer

2013-04-09. Vem är vi? Magnus Äng

2013-04-09. Vem är vi? Magnus Äng 1 2 Vem är vi? Magnus Äng 3 14 år 4 5 TopVisible 6 Kunder Digital byrå ü Grundandes 2012 ü 7 st i TopVisible-team ü +50 år samlad erfarenhet inom Digital Marketing ü Omsättning ca 5,1 Mkr ü Resultat ca

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27

RIKTLINJE. Riktlinjer för sociala medier. Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Riktlinjer för sociala medier Beslutad av kommunchefen 2013-11-27 Innehållsförteckning Sociala medier... 2 Mål och syfte med sociala medier... 2 Interna regler... 3 Hantering av allmänna handlingar, arkivering,

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN

UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN UTVÄRDERING - VAD, HUR OCH VARFÖR? MALIN FORSSELL TOVE STENMAN KORT OM RAMBÖLL OCH UTVÄRDERING Ca 60 konsulter i Stockholm, totalt 500 i Europa Ca 80 utvärderingar varje år i Sverige Stora utvärderingar,

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen

Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Riktlinjer för användandet av sociala medier i tjänsteutövningen Bakgrund Nordmalings kommun använder idag sociala medier för att kommunicera med allmänheten. Syftet med särskilda riktlinjer är att säkerställa

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens) IKT PLAN - FÖRSKOLA Att rusta våra barn, elever och personal för en framtid som vi ännu inte vet något om så att de med öppenhet, nyfikenhet och självförtroende vågar prova, utforska nytt och ständigt

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.

I arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg. Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Dialog bygger relationer

Dialog bygger relationer Tema Social Media Newsroom: Som många säkert har sett, lanserade MyNewsdesk för några veckor sedan en ny design på social media newsroom. Men vad innebär det för dig och ditt företag, vilka fördelar ger

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR FÖR SKOLAN DIGITALA LÄRRESURSER JAN HYLÉN METAMATRIX DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter Läromedel Verktyg DIGITALA LÄRRESURSER Råmaterial Lek- och lärprodukter

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Peter Hellström. PH-Digital Marketing peter.hellstrom@digitalmarketing.fi www.digitalmarketing.fi

Peter Hellström. PH-Digital Marketing peter.hellstrom@digitalmarketing.fi www.digitalmarketing.fi Peter Hellström PH-Digital Marketing peter.hellstrom@digitalmarketing.fi www.digitalmarketing.fi Internet, trender och Google sökmotor Sökmotoroptimering = SEO, Search Engine Optimization Sökmotormarknadsföring

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

Först några frågor...

Först några frågor... Kvällen program Internet och sociala media hur har det förändrat vårat beteende? Släktforskning på nätet Facebook som hjälpmedel i föreningen Först några frågor... Hur många av er släktforskar via internet?

Läs mer

ORGANISATION och KOMMUNIKATION

ORGANISATION och KOMMUNIKATION ORGANISATION och KOMMUNIKATION Mats Heide Institutionen för kommunikationsstudier Lunds universitet Mats.Heide@iks.lu.se 1 Vad ska vi diskutera?! Kommunikationsbegreppet! Perspektiv på kommunikation! Relationen

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag

Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Facebook Twitter Instagram Pinterest Google+ Bloggar Forum sociala medier för butiker och företag Sociala medier Facebook Twitter Instagram Pinterest Avenyn, Peter Tilling 2013 www.semseo.se MÅLSÄTTNING

Läs mer

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP

VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? GEMENSKAP GEMENSKAP VARFÖR DELTAR FOLK I DELTAGANDE MEDIER? Tiotusenkronorsfrågan: Vad är det som får folk att skicka sin musik till AllEars, lägga upp sina bilder på Bilddagboken, leverera nyheter till CurrentTV, skapa machinima-filmer

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18

Riktlinje. Sociala medier. Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 Riktlinje Sociala medier Riktlinje antagen av kommundirektör 2015-12-18 2016 2019 sidan 1 av 6 Sociala medier definition Sociala medier avser aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och användargenererat

Läs mer

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp

Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kursbok, Delkurs 2, studiehandledning, v 9-13 Kurs: Fritidspedagogik, Barn, kultur och samhälle, 15hp: Delkurs 2, Fördjupning i intervju som metod och kvalitativ analys, 7,5hp Kurskod: 971G20 Kursansvarig

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Interfloras handbok för sociala medier

Interfloras handbok för sociala medier Interfloras handbok för sociala medier Interfloras handbok för sociala medier Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte...3 2. Sociala medier...4 2.1 Vad är sociala medier?...4 2.1.1 Facebook...4 2.1.2

Läs mer

Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09

Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09 Riktlinjer för användning av sociala medier 2015-09-09 Tyresö kommun / 2015-09-09 2 (6) Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för användning av sociala medier...3 2 Tonalitet, bemötande och tilltal...4 3 Hantering

Läs mer

Digital strategi 2016-2018

Digital strategi 2016-2018 1 Digital strategi 2016-2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2016-02-17 Diarienummer: 2015/55 Handläggare/författare: Sara Skyttner, webbstrateg 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013.

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013. Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013. En kurs i samarbete med Umeå Universitet. Designad för pedagoger i Mölndals stad. 2 Välkommen till kursen Kursen behandlar pedagogisk

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering

Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering Sociala Medier för Employer branding och Rekrytering STPs Testdag den 26 maj 2010 Operaterrassen, Stockholm Monica Westberg, Ericsson Anna Dyhre, Mindshift Agenda Introduktion Bakgrund till att göra internationell

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Etrappa. Gävle-Dala E-marknad 2013

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Etrappa. Gävle-Dala E-marknad 2013 Bild 1 Gävle-Dala E-marknad 2013 oberoende och neutral rådgivning i IT frågor för företagare och blivande företagare i Gävleborgs- och Dalarnas län. 1 Bild 2 Etrappa Utgår från behov och kunskapsnivå 2

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Innehåll. Förord 9. Du är en digital detektiv 22 Ta kontroll över din karriär 22. Bokens upplägg 11. Stick ut bygg ditt personliga varumärke 24

Innehåll. Förord 9. Du är en digital detektiv 22 Ta kontroll över din karriär 22. Bokens upplägg 11. Stick ut bygg ditt personliga varumärke 24 Innehåll Förord 9 Bokens upplägg 11 Du är en digital detektiv 22 Ta kontroll över din karriär 22 kapitel 1 Förstå de nya karriärtrenderna 13 Ditt arbete är inte längre en plats 13 Din arbetsbeskrivning

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm

Motiv till deltagande i kompetensutveckling. Kristin Ekholm Motiv till deltagande i kompetensutveckling Kristin Ekholm Agenda 1. Presentation av uppsats 1) Bakgrund 2) Teori & Tidigare forskning 3) Metod 4) Resultat 5) Reflektioner & Slutsatser 2. Diskussionsfrågor

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier

Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Starta din försäljning med hjälp av sociala medier Facebook Ett av de snabbaste sätten att sprida sin webbutik och få sin första beställning är att använda sig av Facebook. Det finns två olika sätt att

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer