MÖTESHANDLINGAR RIKSMÖTE /12 KATRINEHOLM

Transkript

1 Foto: Malin Huusmann MÖTESHANDLINGAR RIKSMÖTE /12 KATRINEHOLM

2 RIKSMÖTESHANDLINGAR DIGITAL VERSION

3 DAGORDNING RIKSMÖTE 2015 Välkomna till Sveroks Riksmöte!...4 Praktisk information Mötets öppnande Fastställande av röstlängd Mötets beslutsmässighet Val av mötesfunktionärer Adjungeringar Fastställande av mötesordning Fastställande av dagordning Verksamhetsberättelse för Ekonomisk berättelse för Revisionsberättelse för Ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen Verksamhetsrapport Ekonomisk rapport Revisorsrapport för Avregistreringar Motion: Belöna istället för att straffa Motion: Återinföra Årets Ungdomskommun Motion: Stadgeändring för att ha Riksmöte vartannat år Motion: Sverok The Next Generation Motion: Level up! till nya höjder Motion: Utredning av Sveroks syfte Motion: Inga rasister i Sverok Motion: Stöd för landsortsföreningar Motion: Förändring av 26 prövning av avstängningar Motion: Ett tydligare Sverok Fastställande av verksamhetsplan för Fastställande av budget för Fastställande av avgifter för Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen Fastställande av arvodering Val av förbundsstyrelse för Val av valberedare för Val av revisorer för Övriga frågor Ordet fritt Mötets avslutande Förbundets stadgar Mötesordlista Känner du dig orättvist behandlad? KATRINEHOLM 4 6/ (182)

4 VÄLKOMNA TILL SVEROKS RIKSMÖTE! Du som läser detta är antingen en av de närmare 200 personer som kommer att samlas i Katrineholm i början på december för Sveroks Riksmöte eller intresserad av Sverok. Drygt 100 personer är valda som ombud eller ersättare för ombud. Ni har röstats fram av Sveroks medlemsföreningar under hösten Ni har alla fått ett stort förtroende; att representera Sveroks ungefär 1300 föreningar och drygt medlemmar och fatta beslut om Sveroks verksamhet och inriktning under kommande verksamhetsår. Det är ni som påverkar vad Sverok ska göra, vad olika saker får kosta och vilka som ska företräda och granska förbundet under nästa år. Ni får också ta ställning till hur förbundet har fungerat under föregående år samt till förslag som inkommit från medlemmar, föreningar, valberedningen eller styrelsen. Drygt 50 personer kommer att delta på Riksmötet som funktionärer. Det är tack vare er som ombuden kan utföra sitt uppdrag. Det är ni som ser till att mötet förs framåt, att ljudet fungerar och att maten serveras. Ni ser till att det finns beslutsunderlag, protokoll och att alla som kommer på Riksmötet får ett bra bemötande. Några av er är gäster från Sveroks samarbetspartners och syskonorganisationer. Vi är glada att ni har valt att komma på Riksmötet! Riksmötet handlar mycket om beslut men inte bara om det. Riksmötet är en plats där du som deltagare kan lära dig mer om Sverok och spelhobbyn. Det är också ett tillfälle att knyta nya kontakter, dela erfarenheter och spela spel! I det här häftet hittar ni bland annat alla förslag som kommer att diskuteras på Riksmötet. Det är många ide er och fler kommer det att bli innan det är dags att gå till beslut. Om ni redan nu vill börja diskutera, ställa frågor eller komma i kontakt med andra ombud kan ni besöka VoteIT (sverok.voteit. se) eller Riksmötestrådarna på Sveroks forum (forum.sverok.se). Återigen välkommen till Riksmötet! Förbundsstyrelsen 4 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

5 PRAKTISK INFORMATION Det är viktigt att du läser igenom den här informationen för att ditt Riksmöte ska bli så bra som möjligt. Texten är skriven på lättläst form men du kan också be att få informationen uppläst genom att ringa till Sveroks kansli på HÄR FÅR DU SVAR PÅ FÖLJANDE FRÅGOR: Vad behöver jag göra innan mötet? Vad ska jag ta med mig till Riksmötet? Vad gör jag när jag kommer till Katrineholm? Hur hittar jag till mötet? Vad händer om jag inte kommer? Vad är VoteIT och varför ska jag logga in där? Hur är det med tillgängligheten på mötet? Vad behöver jag ta hänsyn till? Hur ser schemat för mötet ut? Var finns all information om Riksmötet? Vem kontaktar jag om Riksmötet? VAD BEHÖVER JAG GÖRA INNAN MÖTET? Riksmötet är ett långt möte med mycket som händer under tiden. För att ditt Riksmöte ska bli så bra som möjligt är det viktigt att du förbereder dig innan mötet. Du kan förbereda dig på olika sätt: Läs igenom de här möteshandlingarna. Titta på filmen En kort introduktion till Riksmöteshandlingarna på youtube.com/sverok om hur möteshandlingarna fungerar. Gå in i VoteIT på sverok.voteit.se där en del av Riksmötet håller till. Prata med din förening om vad ni tycker om de olika förslagen som beskrivs i handlingarna. Diskutera förslagen till mötet på Sveroks forum. Delta på förträffarna som hålls på olika platser i landet. Förträffarna är tillfällen att fråga om saker inför mötet eller diskutera förslagen som beskrivs i handlingarna. Titta på Sveroks uppesittarkväll 25 november kl där förslagen till mötet diskuteras. VAD SKA JAG TA MED MIG TILL RIKSMÖTET? Du behöver packa det här till mötet: Möteshandlingarna, om du har bett att få dem hemskickade i förväg KATRINEHOLM 4 6/ (182)

6 Hygienartiklar, till exempel tandborste och tandkräm Eventuella mediciner Pyjamas eller andra sovkläder (du kommer att bo i dubbelrum med en annan deltagare om du inte har angivit särskilda skäl för att bo ensam) Extrakläder Om du vill: något lite finare klädesplagg till finmiddagen på lördagskvällen. Klädnivån varierar mellan kostym och konventströja. Bärbar dator eller motsvarande enhet. I val.sverok.se kan du meddela om du behöver låna en dator. Trådlöst nätverk och ström finns i möteslokalen. VAD GÖR JAG NÄR JAG KOMMER TILL KATRINEHOLM? Börja med att ta dig till hotellet och checka in. Lämna dina större väskor på hotellrummet. Alla deltagare bor i dubbelrum, om inte särskilda skäl angetts för att bo i enkelrum. När du har checkat in är det dags att gå till mötet. Ta dig till konferenscentret Safiren där mötet hålls, och checka in i Sveroks reception där. Då får du din namnbricka och ditt röstkort. Du kan delta i två utbildningar som hålls innan mötet på fredagen. En utbildning om hur Riksmötet fungerar startar i stora Riksmötessalen. Där får du lära dig mer om hur Riksmötet går till och får pröva på hur det är att stå i talarstolen. En utbildning om mötesklimatet på Riksmötet startar också den i stora Riksmötessalen. Där diskuterar vi hur vi vill att Riksmötet ska vara så att alla känner att de trivs. Du kan läsa mer om utbildningarna i val.sverok.se. Du kan äta middag i Safiren mellan och HUR HITTAR JAG TILL MÖTET? Hotellet heter Hotell Statt. Adressen till hotellet är: Storgatan Katrineholm Möteslokalen heter Safiren, och ligger konferensbyggnaden med samma namn. 6 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

7 Adressen till Safiren är: Drottninggatan Katrineholm Hotellet ligger väldigt nära tågstationen. Om du anländer till Katrineholm på spår 1 gå rakt igenom stationsbyggnaden och ut genom dörrarna. Hotell Statt ligger då framför dig, lite snett till höger. Om du anländer på spår 2 5, gå nedför trappan från perrongen och ta till höger i gångtunneln under järnvägsspåren. Vid gångtunnelns slut, gå uppför trappan på höger sida Hotell Statt ligger framför dig, på andra sidan det lilla torget. Ingången till hotellets reception ligger runt hörnet till vänster, mot gatan. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

8 Mellan hotellet och möteslokalen är det cirka 10 minuters promenad. Gå ut från hotellets reception och sväng vänster, mot tågstationen. Gå genom gångtunneln under järnvägsspåren. När tunneln tar slut har du Stortorget på höger sida. Snedda över Stortorget till torgets motsatta hörn och vik in till vänster på Drottninggatan. Följ Drottninggatan till nummer 19 där möteslokalen ligger på vänster sida. Inne på Safiren ska du gå rakt fram och ta trappan eller hissen upp till andra våningen. Uppe i korridoren på andra våningen tar du till vänster och går rakt fram några meter så kommer du till Sveroks reception och möteslokalen som också heter Safiren. VAD HÄNDER OM JAG INTE KOMMER? Om du är ombud, eller reserv som får ersätta ombud, men inte har anmält dig i val.sverok.se eller anmält att du inte kommer, så får en reserv åka till mötet i ditt ställe. Du får behålla din rösträtt, men om du ändrar dig och vill komma på mötet kommer du själv att behöva betala för resa, mat och boende istället för att Sverok gör det. Om du har anmält dig i val.sverok.se men av någon anledning inte kan komma på Riksmötet är det viktigt att du hör av dig till Sverok och berättar det så snart som möjligt. Då kan en reserv kallas in istället för dig. VAD ÄR VOTEIT OCH VARFÖR SKA JAG LOGGA IN DÄR? En stor del av Riksmötet hålls i onlinesystemet VoteIT, på sverok.voteit.se. Riksmötet i VoteIT är redan öppet, och det går bra att diskutera där om du vill. Du behöver skapa en användare på sverok.voteit.se för att kunna delta i mötet. Som ombud eller reserv ska du också ha rösträtt på Riksmötet. När du kommer till Riksmötet, får du en kod som du ska mata in i VoteIT. Koden ger dig rösträtt under mötet. 8 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

9 HUR ÄR DET MED TILLGÄNGLIGHETEN PÅ MÖTET? Lokalen där mötet hålls heter Safiren, och ligger i konferenscentret med samma namn. Det går att läsa om lokalen på Hotel Statts hemsida. Lokalen och några av grupprummen ligger en trappa upp i konferenscentret, och det finns hiss dit. Hotellet har också hissar. I möteslokalen och några grupprum finns hörslinga. Behöver du tolk av något slag, ska du maila till info@sverok.se eller ringa , så bokar Sverok en tolk till dig. Fika, lunch och middagar under möteshelgen kommer att serveras i konferenscentret Safiren. Frukost serveras på hotellet. Specialkost kommer att ordnas, för de som behöver det. Under hela mötet finns vatten och frukt, och det ingår fika vid på lördagen och på söndagen. Det finns också en kiosk där du kan handla kaffe, te, dricka, mackor och godis. HJÄLP PÅ MÖTET På mötet får deltagarna prata i mikrofon, antingen på deltagarens plats eller i talarstolen längst fram. Vill du inte prata i mikrofon, kan du skicka det du vill säga i ett sms så läser presidiet upp ditt sms. Skicka det du vill säga till telefonnummer Numret annonseras också på Riksmötet. Stödsekreterare Janni Andersen Under mötet på lördagen finns stödsekreterare på plats. Stödsekreterare är Janni Andersen och Lotta Rodin Lundberg. Det betyder att de gärna hjälper till om någon vill skriva ändringsförslag till motionerna på mötet men inte vet riktigt hur de ska skriva. Om du behöver komma i kontakt med stödsekreterarna under mötet på lördagen kan du prata med dem på plats eller ringa. Telefonnummer till Janni är Telefonnummer till Lotta är Stödsekreterare Lotta Rodin Lundberg KATRINEHOLM 4 6/ (182)

10 Ombud och reserver som åker på Riksmötet för första gången, och alla som vill veta mer om Riksmötet, kan gå en utbildning innan mötet som handlar om hur Riksmötet går till. Utbildningen startar klockan på fredagen. Du kan läsa mer om utbildningen som inloggad i val.sverok.se Innan Riksmötet kan du också delta i en utbildning om mötesklimatet under Riksmötet. Utbildningen finns för att göra Riksmötet så inkluderande som möjligt. Trivselvärdar finns på plats hela tiden. De fungerar som en trygg punkt på mötet och hjälper gärna till att svara på frågor. Om du känner dig ensam eller diskriminerad under mötet kan du vända dig till en trivselvärd. MER OM SÄRSKILDA BEHOV Kom ihåg att fylla i enkäten i val.sverok.se om du har särskilda behov som gäller maten, boendet eller mötet. Särskilda behov kan till exempel vara allergier, om du måste bo ensam, eller om du behöver ett lugnt rum att vila i. Vill du veta mer om Sveroks arbete för att göra Riksmötet mer lättillgängligt? Du hittar hela Sveroks likabehandlingsplan på genom att söka efter likabehandlingsplan. VAD BEHÖVER JAG TA HÄNSYN TILL? Under Riksmötet samlas nästan 170 personer i samma lokaler och aktiviteter. Det gör att alla deltagare behöver ta hänsyn till de andra på mötet. Då blir mötet som bäst för alla. INGA NÖTTER ELLER JORDNÖTTER Tänk på att allergenet är luftburet, vilket gör att du utsätter allergiker för fara om du har nötter i lokalerna. Allergenet kan följa med på dina händer om du ätit nötter eller jordnötter. Inga nötter eller jordnötter kommer att serveras under mötet eller måltiderna. 10 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

11 INGA CITRUSFRUKTER ELLER PAPRIKA Allergenet för citrusfrukter och paprika är också luftburet och orsakar fara för allergiker i samma lokal. Inga citrusfrukter eller paprika kommer att serveras under mötet eller måltiderna. VAR SÅ FRI FRÅN DOFTER OCH DJURHÅR SOM MÖJLIGT Många människor är känsliga för starka dofter, som till exempel parfym. Många är också allergiska mot pälsdjur. Ta med dig rena kläder till mötet och undvik starka dofter. RIKSMÖTET ÄR ALKOHOLFRITT Sveroks policy för alkohol på event som förbundet arrangerar, säger att ingen alkohol ska förekomma. Därför kommer ingen alkohol att serveras vid några måltider under helgen. Hotellet har en bar där det är möjligt att handla alkohol, om du är tillräckligt gammal. Drick inte alkohol i de utrymmen där Riksmötets aktiviteter pågår. Det gäller också bastun på hotellet. RIKSMÖTET SÄNDS LIVE Riksmötet kommer att sändas på webben under hela tiden som mötet pågår. Det är bara den ena av mötets två talarstolar som kommer att synas i bild. Vill du inte vara med i bild, ska du välja den talarstol som inte filmas. Vill du inte höras i sändningen, kan du skicka din fråga till presidiet via sms så läser de upp frågan. Numret dit är TA HÄNSYN TILL VARANDRA! Alla deltagare på mötet förtjänar en lika bra helg som du. Ta fram din mest omtänksamma sida! KATRINEHOLM 4 6/ (182)

12 HUR SER SCHEMAT FÖR MÖTET UT? FREDAG 4 DECEMBER 14:00 Incheckning på Hotell Statt öppnar 14:00 Incheckning i Sveroks reception på Safiren öppnar 16:00( 16.55) Utbildning i mötesformalia i Safiren En genomgång av mötets praktiska delar och en chans att testa på att stå i talarstolen 17.10( 18.00) Utbildning i mötesetikett i Safiren En diskussion om klimatet på Riksmötet 17:30( 20.00) Middagsbuffe i Pelarsalen på Safiren 19:00 Mötet öppnas i Safiren En kort genomgång av mötesteknik och regler 21:45 Mötet ajourneras, det vill säga att mötet pausar tills imorgon Alla deltagare går till hotellet och möteslokalen låses 22:00 Mingel med valberedningen på hotellet, där du får chansen att prata med de som kandiderar till förtroendeposter och fråga valberedningen hur de gjort sitt urval Spel och andra aktiviteter pågår också under kvällen LÖRDAG 5 DECEMBER 07:00 Frukost på hotellet 08:30 Mötet fortsätter i Safiren 10:00( 10.30) Paus 12:00( 13.00) Lunch i Pelarsalen på Safiren Yrkandestopp på mötet Det betyder att inga fler förslag eller ändringar tas emot Presentation av Tankebanken.se i Safiren Mötet fortsätter i Safiren 15:00( 15.30) Fika på Safiren 18:00 Mötet ajourneras 19:00 Middag i Pelarsalen på Safiren Avtackningar, med mera 22:00 Förslag på budget diskuteras på hotellet Spel och andra aktiviteter pågår också under kvällen SÖNDAG 6 DECEMBER 07:00 Frukost på hotellet Efter frukost: Checka ut från hotellet 08:30 Mötet fortsätter i Safiren 10:00( 10.30) Fika på Safiren 12:00( 13.00) Lunch i Pelarsalen på Safiren 15:00 Mötet avslutas 12 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

13 VAR FINNS ALL INFORMATION OM RIKSMÖTET? All praktisk information om Riksmötet, till exempel schema, vägbeskrivning och mat, finns inne i val.sverok.se i menyn till vänster. På Sveroks hemsida via länken sverok.se/sverok/riksmote finns också en del information. Ordlistan med olika termer och begrepp som kan komma att användas på mötet finns längst bak i de här handlingarna. Ordlistan hittar du även på Sveroks wiki, via länken wiki.sverok.se/wiki/mötesordlista VEM KONTAKTAR JAG OM RIKSMÖTET? Telefon: (även under Riksmötet) Mail: info@sverok.se (även under Riksmötet) Frågor om mat, boende, resor, anmälningar eller annat praktiskt: Josefin Bergman, josefin.bergman@sverok.se, Flygresor: Leila Orre, leila.orre@sverok.se, Frågor om mötets innehåll eller mötets upplägg: Alexander Hallberg, alexander.hallberg@sverok.se, och Tjarls Metzmaa, tjarls.metzmaa@sverok.se, Telefon för deltagare att sms:a till under Riksmötet, om deltagaren inte vill prata i mikrofon eller talarstol: KATRINEHOLM 4 6/ (182)

14 1. MÖTETS ÖPPNANDE Mötet öppnas traditionellt av förbundets ordförande. Förbundets nuvarande ordförande heter Alexander Hallberg. 14 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

15 2. FASTSTÄLLANDE AV RÖSTLÄNGD HANDLINGAR Lista över valda ombud och reserver HUVUDYRKANDE 1... fastställa röstlängden. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

16 VALDA OMBUD OCH RESERVER Det är bara ombuden och ersättarna till ombuden som har rösträtt på Riksmötet. Därför behöver mötet då och då undersöka vilka som är på mötet så att rätt personer får rösta. Exakt hur röstlängden fastställs varierar lite mellan Riksmöten, men vanligt är att alla ombuden och reserverna ropas upp och de som svarar att de är där får rösta, eller att närvaron fastställs via VoteIT. Övriga får inte rösta förrän röstlängden uppdateras på mötet. Innan röstlängden är fastställd kan Riksmötet inte ta några andra beslut. OMBUD Johan Ahlberg Lenita Hellman Evelina Persson Daniel Alström Max Horttanainen Sebastian Pfaff Christian Andersson Mia Häggström Emil Rogvall Sunna Andersson Jezzica Israelsson Anton Ronsjö Nathalie Andersson Martina Jansson Fabian Rosdalen Johannes Arendt Ola Jentzsch Anna Rosengren Frida Aronsson Rikard Johansson Adam Rydell Alex Barry Linda Johansson Jenny Ryden Karl Barwe Paul Maria Johansson Stefan Rylander Hannski Bengtsson Robin Johansson Jani Sahamies Kevin Björk Chris Jonassson Katie Sandström Rickard Björketun Johan Jonsson Robin Schlyter Leo Borg Oscar Jönsson Sam Schönbeck Elaine Boström Robin Kaas Joakim Skimutis Richard Brorsson Peter Kallioniemi Rasmus Storkamp Martin Brosser Samuel Karlin Björk Matilda Ström Anton Brunberg Sara Karlsson Neo Sundelin Mikaela Börjesson Björn Karlsson Adam Sääf Sofia Carlsson Simon Larsson Alva Söder Carl Dahl Thomas Lundqvist Gunnar Södergren Alexandra Dahlberg Lukas Lönnborn Felix Thålin Diana Davidsson Maximilian Malander Jonathan Vahlkvist Carl Dickfelt Johan Malmlöf Daniel Vinter Andreas Ekeroot Scott Merseburg Fredrik Vittfarne Tobias Fjellander Mia Mäkelä Emma Walett Anneli Friedner Malcolm Nihlen - Green Björn Wallberg Johan Groth Fanny Niklasson Wihlborg Josefin Westborg Daniel Gustafsson Fredrik Nilson Sophie Westman Lundqvist Nelly Gustavsson Hampus Nordberg Magnus Wiberg Niklas Hallgren Jonas Nordén Jochen Widén Carl-Magnus Hansson Fanny Nordgren Joppe Widstam Magnus Hansson Johan Nylin Elisabeth Yeung Mats Heden Måns Olsson Gustav Åhs Alfred Helander Tobias Olsson 16 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

17 RESERVER Elvira Fallsdalen Anna Nilsson Sebastian Boqvist Bäckman Johan Huang Jan-Sigurd Olsson Oskar Freij Anton Karlsson Lars Söderlund HannaH Henriksson Sara Serpan Claes Gerleman Linda Ripa Jocke Tang Wilhelm Wijkander Sofie White Henrik Grönberg Alexander Jääskeläinen Ewelina Lundholm Josef Abdi Isa Blomberg Leo Cederwall Hampus Samuelsson Isac Pålsson Leif Ershag Ludvig Köhler Laura Creighton Alfred Barwe Paul Cecilia Hällstrand Frans Björkstam Lukas Renklint Alexander Wallin Jonas Billing Kajsa Seinegård Oliver Andersin Jonella Metzmaa Kenny Lee Iker Johannes Axner Daniel Persson Alexander Kazen Linnea Lindgren Tung Chung Albin Dunby Michelle Sandberg Margareta Wiegerth Andreas Rolén Emma Boström Erik Lundgren Mikael Jönsson Jessica Karlsson Rasmus Rostö Tim Sandin piippo Christoffer Nilsson Kim Celander Petra Blomkvist Richard Forsell Niklas Lindroth Tinah Ekwall Johan Falk Jessica Roos Daniel Bengtsson AnnaIsabella Selleskog Joakim Hammarsten Martin Jensen Rutger Brattström Joakim Fredriksson Thomas Tireland Lloyd Baltz Johan Adolfsson Belinda Ekström Christoffer Rusthoi Johan Lind Rasmus Sandström Patrik Ljungberg Niklas Danielsson Henrik Almén Elin Holm Sigrid Svensson Daniel Armyr Dag Lindgren Jacob Hallén Emma Carlström Mattias Tauson John Bergström Emelie Folkesson Felix Rasmussen Martin Aftevik Andreas Sellén Viktor Alakörkkö Klara Nordin Nils Svednell Marie Louise Sjögren Johan Eklund Mika Näregård Birger Hanning Linn Pedersen Johan Dahlberg Åsa Lundin Johan Green Samuel Linder KATRINEHOLM 4 6/ (182)

18 3. MÖTETS BESLUTSMÄSSIGHET HANDLINGAR Beslutsmässighetsberättelse HUVUDYRKANDE 1... mötet ska räknas som beslutsmässigt. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

19 BESLUTSMÄSSIGHET För att mötet ska kunna ta beslut måste mötet vara beslutsmässigt. KRAV FÖR BESLUTSMÄSSIGT RIKSMÖTE Kraven för att ett Riksmöte ska bli beslutsmässigt står i förbundets stadga Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 1 då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, 2 då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan, 3 då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet. DOKUMENTATION AV HUR KRAVEN EFTERFÖLJDES : Kallelsen, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, skickades ut till samtliga medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning : Riksmötesombudsvalets nomineringsperiod inleddes : Riksmötesombudsvalets röstningsperiod inleddes : Riksmötesombudsvalet avslutades : Rösträkning genomfördes : Verksamhetsrevisorerna Andreas Brodin och Dick Hellman granskade och godkände Riksmötesombudsvalet : Kallelse skickades ut till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud. Samtidigt publicerades valresultatet på val.sverok.se : Mail med länk till pdf-fil med handlingar skickades till alla Riksmötesombud, Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer, förbundsvalberedare och medlemsföreningar. Detta är de handlingar som nämns i stadgarna : Tryckta handlingar skickades från tryckeriet direkt till alla Riksmötesombud, Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, förbundsrevisorer och förbundsvalberedare som beställt detta. Detta kompletterar handlingarna på fil, men ersätter dem inte. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

20 4. VAL AV MÖTESFUNKTIONÄRER Ett antal mötesfunktionärer ska väljas. Några av funktionärerna leder mötet, ser till att frågorna behandlas i rätt ordning och att alla får komma till tals. Andra har till uppgift att räkna röster om det skulle behövas och att när mötet är slut justera protokollet. HANDLINGAR Information om mötesfunktionärer HUVUDYRKANDE 1... välja Tobias Landén till mötesordförande 2... välja Mattias Bjärnemalm till vice mötesordförande 3... välja Christer Pettersson till mötessekreterare 4... välja Erland Nylund till vice mötessekreterare samt VoteIT-ordförande 5... välja Susanne Vejdemo till demokratifrämjare 6... välja till justerare 7... välja till justerare 8... välja till rösträknare 9... välja till rösträknare välja till rösträknare ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

21 INFORMATION OM MÖTESFUNKTIONÄRER VAL AV MÖTESORDFÖRANDE Mötet ska välja mötesordförande och vice mötesordförande. För att det ska finnas flera som kan byta av varandra brukar Riksmötet välja en mötesordförande och en eller flera vice mötesordföranden. Mötesordföranden hjälper ombuden att få ett effektivt möte bland annat genom att hålla i talarordningen, sköta omröstningar och se till att de som talar inte upprepar sådant som redan är sagt. VAL AV MÖTESSEKRETERARE Mötet ska välja mötessekreterare och vice mötessekreterare. Mötessekreteraren dokumenterar besluten som ombuden tar i ett protokoll. Traditionellt brukar endast förslag som fått bifall dokumenteras i protokollet. Ordningsfrågor brukar inte heller dokumenteras i protokollet, det vill säga beslut om raster, att det är dags att gå till beslut, ordningsregler på mötet och liknande. Målet är att protokollet ska vara klart senast 2 3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart. VAL AV DEMOKRATIFRÄMJARE Mötet ska välja demokratifrämjare. Demokratifrämjaren har till uppgift att hålla koll på jargong och klimat under mötet. Demokratifrämjaren har mandat att avbryta en talare på mötet och påpeka exkluderande eller kränkande beteende (i tal såväl som i beteende). Syftet är att hålla bättre koll på mötesklimatet och göra miljön så trygg som möjligt för de som är nya, personer i minoritetsgrupper, och alla övriga deltagare. VAL AV VOTEIT-ORDFÖRANDE Mötet ska välja VoteIT-ordförande. Uppdraget innebär uppdateringar av omröstningar, sidor, beslut, och så vidare. Den person som har VoteIT-ansvaret föreslås också inneha posten som vice mötessekreterare. VAL AV JUSTERARE Mötet ska välja minst två justerare. Deras uppdrag är att när mötet är avslutat läsa igenom protokollet och berätta för mötessekreteraren om något verkar vara fel. I de flesta fall så brukar mötessekreteraren rätta dessa fel, men skulle justerare och sekreterare vara oense skrivs både sekreterarens text och justerarens kommentar in i protokollet. Det är lämpligt, men inte absolut nödvändigt, att ombuden väljer justerare bland sig, eftersom det är ombudens beslut som är dokumenterade i protokollet. Målet är att protokollet ska vara klart senast 2 3 timmar efter Riksmöte, så de valda måste vara beredda att stanna kvar efter mötet tills protokollet är klart. VAL AV RÖSTRÄKNARE Mötet ska välja tre rösträknare. Deras uppdrag är att räkna inkomna röster i de fall som ombuden vill det. Det brukar ombuden vilja då det är någorlunda jämnt i en omröstning. Rösträkningen kan vara öppen genom att ombuden räcker upp händerna eller sluten genom att ombuden skriver vad de röstar på lappar. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

22 5. ADJUNGERINGAR HANDLINGAR Information om adjungeringar HUVUDYRKANDE 1... alla som är på Riksmötet i egenskap av utsedd distriktsstyrelserepresentant adjungeras till mötet med yttrandeoch förslagsrätt alla övriga som är inbjudna till Riksmötet och är på plats adjungeras till mötet med närvarorätt avslå ärendet. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

23 INFORMATION OM ADJUNGERINGAR På Riksmötet har ombud, reserver, förbundsstyrelsen, förbundsvalberedarna, förbundsrevisorerna, personalen och medlemmar som inte har rätt att väljas till ombud rätt att delta med yttrandeoch förslagsrätt enligt stadgan. Andra medlemmar i förbundet har rätt att delta i mån av plats, utan yttrandeoch förslagsrätt. En person som för talan för viss motion eller fråga har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt i berörda frågor på Riksmötet. Övriga som vill vara med måste adjungeras till mötet för att få vara där. Att vara adjungerad betyder att man får vara på mötet, men inte nödvändigtvis att man har rätt att uttala sig i några frågor. Skulle det bli problem kan ombuden ändra sig och frånta personer sin adjungering. Skulle ombuden bara vilja adjungera vissa personer, men inte andra, är det lämpligt att de namnges och att detta dokumenteras i protokollet. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

24 6. FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING HANDLINGAR Förslag till mötesordning HUVUDYRKANDE 1... fastslå mötesordningen enligt Förslag till mötesordning. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

25 FASTSTÄLLANDE AV MÖTESORDNING INLEDNING Sverok har under många år tagit fram ett tillvägagångssätt för hur Riksmötet ska genomföras ( mötesordning ). Det beskrivs i den här texten. Riksmötet kan besluta att anta (acceptera) den här mötesordningen. Riksmötet kan också bestämma om ändringar. RÖSTLÄNGD Röstlängden är listan över vilka som har rösträtt på mötet. Röstlängden justeras (röstas om och bestäms) fredag kväll (vid punkten Fastställande av dagordning ), samt lördag efter lunch och söndag morgon samt vid alla andra tillfällen när mötet bestämmer att det ska hända. FRIFORMSDEBATT Efter att dagordningens inledande punkter och föregående års redovisningar har hanterats, så gör mötet uppehåll för friformsdebatt. Under friformsdebatten hålls öppna gruppdiskussioner i mötets centrala frågor under ledning av diskussionsledare. Frågorna diskuteras i grupperna tills grupperna är nöjda, eller tills dess att schemat inte tillåter ytterligare debatt i friform. Mötesordföranden leder mötet även under friformsdebatten. DEBATT I PLENUM Vid debatt i plenum (helgrupp; alla är samlade i samma sal) behandlar mötet en fråga i taget. Varje fråga inleds med att förslagsställaren får möjlighet att prata om sitt förslag följt av att andra deltagare har möjlighet att ställa korta frågor till förslagsställaren. Därefter får andra som lagt förslag i frågan prata om sina förslag. Ingen frågestund följer på detta. Därpå följer debatt efter talarlista (talarkö) där var och en talar i turordning. Vad gäller motioner som inkommit till Riksmötet så avsätts en begränsad debattid för varje motion (se nedan). Den som önskar delta i debatten skriver upp sig genom mötessystemet VoteIT eller håller upp sin nummerbricka tills mötesordföranden nickar och bekräftar att namnet är uppsatt på talarlistan. I plenum talar en person i taget. Den som står näst i tur på talarlistan håller sig redo och går upp till någon av talarstolarna. Vid frågestund till förslagsställare eller vid ordningsfråga kommer mikrofonspringare ut med en mikrofon och talarstolen används inte. På Sveroks Riksmöte används första- och andratalarlista, vilket innebär att de som ännu inte har sagt något om den aktuella frågan får företräde framför de som redan har fått prata. Den som presenterat ett förslag anses redan ha pratat. Den person som står näst i tur efter den aktuella talaren behåller alltid sin plats, oberoende av om de står på första- eller andratalarlistan. I tidsbegränsade frågor inleder mötesordföranden med att alla som vill tala får sätta upp sig på listan, därefter slumpas ordningen på de talande. Därefter kan ombuden sätta upp sig på talarlistan och behandlas i tur ordning i mån av tid. Den som talar har tre minuter på sig om inte mötet beslutar något annat. Mötesordföranden påminner om att tiden närmar sig slutet efter cirka 2,5 minut. Talarlistan kan brytas av ordningsfråga, sakupplysning och replik efter mötesordförandens godkännande: Ordningsfråga påkallas genom att man håller upp sin nummerbricka och säger Ordningsfråga. Vid ordningsfråga får förslagsställaren föredra sin fråga kort därefter går mötet direkt till beslut om sådant behövs. Exempel på ordningsfrågor är begäran om paus, önskemål om förtydligande från presidiet eller begäran om streck i debatten (att stänga KATRINEHOLM 4 6/ (182)

26 talarlistan). Sakupplysning är en kort faktaupplysning där en person kan bryta talarlistan för att bidra med fakta som kan underlätta eller förkorta debatten. Replik är svar på tal som får användas från någon som känner sig personligt påhoppad av en debattör. Replik får pågå under maximalt 30 sekunder. Schemalagda pauser bryter plenumdebatten automatiskt utan att mötet behöver besluta om paus. Schema för mötet, inklusive tider för pauser, måltider och sömn, finns i möteshandlingarna. Röstkortens baksida har ett stort frågetecken. Räck upp detta om det är några ord eller begrepp som du inte förstår, som en signal till talaren att vara tydligare. FÖRDELNING AV DEBATTID FÖR MOTIONER, VERKSAMHETSPLAN, BUDGET OCH VAL Mötet har en begränsad tid, och Sverok använder en speciell metod för att bestämma hur lång tid som ska avsättas för behandling av motioner, verksamhetsplan, budget och personval. Tiden för debatt fördelas enligt följande: Ombuden tilldelas fem (5) markörer. Alla punkterna skrivs upp på stora papper. Ombuden får fördela sina fem (5) markörer på dessa punkter utifrån hur mycket tid ombuden vill lägga på de olika punkterna. De punkter som får flest markörer från ombuden får mest tid: Mötespresidiet räknar ut detta, avrundat i 10-minutersintervall. Utöver den tilldelade tiden får budget, verksamhetsplan och val 20 minuters extra debattid, plus eventuell tid som fördelas efter markörerna. I detta ingår inte tid för presentation, frågestund eller beslutsprocess. Eventuell överbliven tid efter debatter som tar mindre tid än tilldelat används som bufferttid där mötesordföranden finner det lämpligt. Frågor som inte tilldelas någon tid kommer endast att presenteras av de som lagt förslag i frågan. Därefter går mötet till beslut. Mötesordförande har möjlighet att i mån av tid och vid särskilt behov tilldela extra debattid till en fråga. Frågan behandlas i portioner om 5 minuter. Maximalt 10 minuter kan tilldelas. TID FÖR BUDGETBEREDNING Budgeten avhandlas under söndagen. Efter middagen på lördagen kan intresserade ombud delta i en budgetberedning tillsammans med representanter från förbundsstyrelsen samt förbundets kanslichef. Målet med denna budgetberedning är att producera ett gemensamt helhetsförslag. Syftet är att mötet under budgetdebatten på söndagen ska ha en uppdaterad helhetsbild av förbundets ekonomi att ta ställning till, istället för många lösryckta ändringar med svårtolkade konsekvenser. Förslag från budgetberedningen är undantagna från förslagsstoppet. FÖRSLAG UNDER MÖTET Förslag (yrkanden) ska lämnas genom det digitala mötessystemet VoteIT som finns tillgängligt under mötet. Personer som inte känner sig bekväma med att lägga in förslaget själv via VoteIT kan få hjälp av mötets stödsekreterare. Alla förslag måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas under mötet. Efter förslagsstoppet kl 13 kan man inte längre lägga ett nytt förslag eller dra tillbaka ett lagt förslag. Även jämkningar ska vara inkomna klockan 13 på lördagen. En jämkning innebär att två förslag som är liknande varandra sammanfogats till ett gemensamt förslag av de som lagt fram dem. Förslag från budgetberedningen på lördag kväll som rör ändringar i budgeten är undantaget förslagsstoppet. Övriga frågor måste vara inkomna klockan 13 på lördagen för att behandlas under mötet. Övriga frågor behandlas i mån av tid. Övriga frågor som ej behandlats söndag klockan 15 stryks. 26 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

27 BESLUT Beslut fattas enligt beslutad propositionsordning (beslutsgång). Röstning i beslutsfrågor sker med lappuppräckning eller i det digitala mötessystemet VoteIT, som delvis används under mötet för debatt, förslag och omröstningar. När VoteIT används för att samla in röster frågar mötespresidiet mötet om alla är klara och omröstningen stängs först när ingen längre uttrycker att de inte är klara. När beslut fattas med lappuppräckning kommer först alla som är för ett förslag bli ombedda att hålla upp sina lappar, därefter ombeds alla som är mot förslaget att hålla upp sina lappar. Mötesordföranden avgör vilken sida som har majoritet. Alla förslag ställs mot avslag, vilket innebär att det alltid finns möjlighet att rösta nej till ett förslag. Alla med rösträtt kan begära votering ( omröstning ). Då kommer mötessystemet VoteIT användas eller rösträknarna att kallas upp för att räkna lapparna exakt. Det går även att väcka en ordningsfråga om sluten votering. Hela omröstningen genomförs då genom det digitala mötessystemet. Alla omröstningar som har fler än två förslag som står emot varandra kommer att genomföras i det digitala mötessystemet VoteIT. FÖRTROENDEVAL Val av styrelse hanteras genom att Riksmötet först väljer styrelsens verkställande utskott (förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare) genom personval. Därefter fastställs antal ledamöter i styrelsen. Därpå väljs övriga ledamöter genom personval. Valberedning, revisorer och revisorsersättare väljs med personval. Varje val föregås av tid för presentationer och pläderingar enligt fördelningen av debattid. Personval förrättas enligt följande metod: 1 Beslut fattas kring hur många poster som ska besättas. Detta tal betecknas i denna förklaring av systemet som Y. 2 Alla valbara kandidater listas på röstsedel eller i digital lista. På denna röstsedel/lista är valbara kandidater som är del av valberedningens förslag särskilt markerade. 3 Varje röstberättigad röstar genom att rangordna valfritt antal kandidater från 1 till 5 med stjärnor. Flera kandidater kan ha samma antal stjärnor och är då likvärdiga i rangordningen. Man kan också välja att inte rangordna en kandidat, vilket automatiskt sätter dem på sista möjliga plats på röstsedeln. 4 Rösterna sammanställs av VoteIT. De Y kandidater som får starkast värden, baserat på vilka kandidater som flest ombud föredrar i en parvis jämförelse av samtliga kandidater blir föreslagen styrelse. 5 Av rangordningen framräknad styrelse ställs avslutningsvis mot avslag med enkel majoritet. RESERVATIONER Ombud som anser att ett beslut kan leda till juridiska konsekvenser har rätt att reservera sig mot beslutet. Exempel på juridiska konsekvenser är att någonting är olagligt, exempelvis om förbundet skulle bryta ingångna kontrakt. Reservation lämnas via formulär för reservation som du hittar på och måste inkomma innan mötet avslutas. Du måste informera mötesordföranden att en reservation inlämnats. Reservation får ej överskrida 200 ord. Reservation bör innehålla en motivering till varför ombudet vill reservera sig. Motiveringen kan bifogas till protokollet under förutsättning att den är saklig, inte av debatterande karaktär och inte KATRINEHOLM 4 6/ (182)

28 riktad mot person eller grupp av personer. I protokollet noteras att ombudet reserverat sig mot beslutet samt eventuellt motivet för detta. Notera att reservation inte kan användas för att få en egen uppfattning i en viss fråga införd i protokollet. Reservation innebär att en person markerar att hen inte står bakom ett beslut som kan få juridiska konsekvenser. 28 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

29 7. FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNING HANDLINGAR Förslag på dagordning (se innehållsförteckningen i början av möteshandlingarna) HUVUDYRKANDE 1... fastställa dagordningen. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

30 8. VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 HANDLINGAR Verksamhetsberättelse för 2014 HUVUDYRKANDE 1... lägga Verksamhetsberättelse för 2014 till handlingarna. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

31 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR 2014 I denna verksamhetsberättelse är texten i fetstil hämtad ur verksamhetsplanen för Ur verksamhetsplanen: År 2014 kommer att ha ett särskilt fokus på medlemsrekrytering, förenings- och distriktsutveckling samt förstärkt intern och extern kommunikation. Arbetet med breddad finansiering och ökad mångfald kommer att fortsätta vara prioriterade områden. De resultat som framkommit i projekt Normer, attityder och beteenden integreras löpande i verksamheten. Förbundet vill under året nå ut till fler unga och ge dem möjlighet att utveckla sina intressen i föreningsform. Det ska vara enkelt och givande att vara medlem i en Sverokansluten förening! Till detta arbete hör också åtgärder för att stärka vi-känslan inom förbundet. Alla medlemmar ska känna att de är medlemmar i sin förening och i Sveriges största ungdomsförbund. Arbetet med att utveckla förbundets samarbeten med andra organisationer har varit framgångsrikt och bland annat skapat möjligheter till olika utvecklingsprojekt och till påverkan på nationell nivå. Arbetet är fortsatt prioriterat. Förbundet har under året genomfört flera insatser för att stärka föreningar och distrikt. Viktigast är kanske att förbundet anställt tre regionala föreningskonsulenter som är anställda centralt men agerar regionalt. När året avslutades fanns konsulenter i Malmö, Stockholm och Umeå vilket ger en god geografisk spridning. Förbundet har också genomfört en distriktsutredning med syfte att stärka och utveckla distriktens roll i förbundet. Arbetet skedde i nära samarbete med distrikten och ett flertal förändringsförslag blev genomröstade Riksmötet Medlemsrekrytering har varit i fokus under året. Flera insatser har genomförts, bland annat har förbundet medverkat på Stockholms kulturfestival, Medeltidsveckan och Speltorget. Förbundet har också tagit fram en rekryteringsfilm, annonserat i olika media och genomfört förändringar i estart som gör det lättare att bilda förening. De regionala föreningskonsulenterna samt vår centralt anställda föreningsutvecklare spelade också en viktigt roll både när det gäller nyrekrytering och att hjälpa befintliga föreningar att utvecklas och växa. Föreningskonsulenterna, distriktsutredningen och rekryteringsarbetet bidrog också till att öka vi-känslan inom förbundet. Ett annat initiativ som vill stärka vi-känslan är projektet Respect All, Compete!. Genom att verka för en mer välkomnande attityd inom e-sporten vill vi stärka samhörigheten inom förbundets största verksamhetsgren. Under året har flera externt finansierade projekt genomförts samtidigt som administrativa tjänster har erbjudits distrikten m.fl. Härigenom skapas en bredare bas för förbundets finansiering. Mångfaldsarbetet inom projekt NAB har bl.a. resulterat i en likabehandlingsplan som under året påverkat många olika delar av organisationen. NAB har beviljats medel för ytterligare ett år vilket innebär att mångfaldsarbetet fortsätter att vara en viktigt del av förbundets verksamhet. Samarbeten med externa parter har under året ytterligare vidgats och fördjupats med bl.a. Sveriges elevråd Svea, Spelcenter i Sverige och Dataspelsbranschen som nya partners. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

32 MÅL FÖR VERKSAMHETEN FÖRENINGARNA Ur verksamhetsplanen: På föreningsnivå kommer frågan om medlemsrekrytering att vara prioriterad. Vi vill öka antalet medlemsföreningar och antalet medlemmar i förbundet. För att uppnå detta vill vi genomföra åtgärder som gynnar både nytillkomna och befintliga föreningar. Nytt för året är en satsning på föreningslokaler och på åtgärder för att stärka samhörigheten inom förbundet. Vi vill stärka relationen mellan förbundets olika delar, stärka Sverok som varumärke och arbeta för en känsla av samhörighet inom förbundet i sin helhet. När det gäller lokaler vill vi bland annat förenkla för föreningar som vill upprätta samarbetsavtal kring lokaler med andra aktörer (näringslivet, andra ideella organisationer, studieförbund etc.). Satsningen på e-sportföreningarna fortsätter med en satsning på fysiska mötesplatser för e-sportare och utveckling av en så kallad code of conduct. Förbundet har under året arbetat med medlemsrekrytering i olika kanaler. Vi har också genomfört flera aktiviteter för att synliggöra spelhobbyn och stärka medlemsföreningarna. En av de insatserna som gjorts för att förstärka och utforska nya sätt att organisera sig är att föreningsdirektivet skrevs om för att vara mindre omfattande men också för att möjliggöra för föreningar att bilda avdelningar. MEDLEMSREKRYTERING Mål ur verksamhetsplanen: A1: Rekrytera minst 100 föreningar utöver den normala ökningen om cirka 150 föreningar per år (motsvarar en ökning av antalet föreningar om cirka 10 %) Året slutade med en ökning av totalt 141 föreningar. Mål ur verksamhetsplanen: A2: Rekrytera minst nya individuella medlemmar (motsvarar en ökning av antalet medlemmar om cirka 10 %) Mellan år 2012 och 2013 minskade medlemsantalet drastiskt, från cirka medlemmar till cirka medlemmar. Flera orsaker kan förklara denna utveckling bl.a. förändringar inom e-sporten vad gäller tävlingssystem och spelformat, att några föreningar lämnat förbundet och, kanske viktigast, att ett stort antal föreningar (varav många med hundratals medlemmar) helt enkelt inte rapporterar sina medlemmar i ebas. Förbundet har under året vidtagit flera åtgärder för att göra det lättare för stora föreningar att rapportera medlemmar, bl.a. kommer en funktion för automatisk överföring av medlemsdata mellan föreningarnas medlemsregister och ebas (ett s.k. API) att utvecklas. Totalt fanns det drygt medlemmar vid årets slut men siffrorna beräknas bli något högre eftersom att vi inte rapporterar 2014 förrän hösten Mål ur verksamhetsplanen: A3: Förbundet skall lägga vikt på ungdomar vid medlemsrekrytering. Barn och ungdomar var en central del i medlemsrekryteringen. Exempel på sammanhang där Sverok mött barn och unga är Medeltidsveckan, Speltorget på Stockholms Kulturfestival, Comic Con Gamex och evenemanget Kidscraft på Sydcon där SKuD deltog och informerade om Sverok och spelhobbyn. Genom de rollspel vi tagit fram inför årets bägge val (se vidare nedan) har vi fått en god möjlighet att nå ut i skolan. I alla dessa sammanhang har vi kunnat visa upp spelhobbyn och våra olika verksamhetsgrenar för barn och unga i skolåldern. Arbetet har i huvudsak samordnats av Sveroks kommunikatör tillsammans med en grupp föreningar (bl.a ConFusion, Dragon s Lair, MiFF, 32 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

33 PeppCon, Prylkompaniet och Spelföreningen Ringbärarna) som i flera fall varit de som varit på plats på evenemangen. Fysiska utskick och annonsering riktades specifikt mot de som nyligen börjat gymnasiet. VI ÄR SVEROK! Mål ur verksamhetsplanen: B1: Öka vi-känslan och samhörigheten bland föreningar och medlemmar; som medlemmar i Sverok är vi inte bara lajvare eller figurspelare vi är Sverok, Sveriges roligaste folkrörelse! Vi har i flera insatser, framför allt i arbetet med medlemsrekrytering, tänkt mycket kring förbundsandan. Vår utgångspunkt är att förbundet inte ska definera sina medlemmar, i stället ska medlemmarna ska definera förbundet. Ett steg i detta arbete var att under hösten 2014 genomföra en medlemsundersökning som gav oss god insikt i hur medlemmarna ser på förbundet. Utifrån de resultaten så spelades en film in och olika insatser gjordes under #viärsverok. Det inleddes även ett arbete med att synliggöra och uppmärksamma alla våra verksamhetsgrenar mer från central nivå. Mål ur verksamhetsplanen: B2: Minst 25 % av medlemsföreningarna ska rösta i Riksmötesvalet I Riksmötesvalet röstade ca 150 föreningar vilket motsvarar ca 13 % av föreningarna. Det är en signifikant ökning från tidigare år (9 % 2013 och 8 % 2012) vilket är positivt och visar att de insatser förbundet genomfört under året (bl.a. flera typer av påminnelser, ett fokus på en särskild röstningsdag och samarbete med distrikten kring påminnelser till föreningarna) varit framgångsrika. Mål ur verksamhetsplanen: B3: Minst 250 personer ska kandidera som ombud i Riksmötesvalet När nomineringen till ombudsvalet stängde hade 297 personer nominerats och 227 personer tackat ja eller nej till sin kandidatur (resten hade inget svarat). Det är en positiv utveckling där fler personer ser det som viktigt att vara med och påverka Sveroks framtid. Mål ur verksamhetsplanen: B4: Utforma en tydlig informations- och kommunikationsplan som innefattar förbunds-, distrikts-, förenings- och medlemmsnivå för att öka främjandet av Vi är Sverok -känslan. En kommunikationsplan blev framtagen och implementerad i kansliets arbete. Många av insatserna blev avbockade under 2014 men arbetet och värdegrunden för arbetet kommer att fortsätta under FÖRENINGSLOKALER Mål ur verksamhetsplanen: C1: Ta fram ett ramavtal för hur dataspelsföreningar och internetcaféer kan samverka kring fysiska mötesplatser. Under året ska minst fem avtal tecknas på olika platser i landet Olika former för samarbete mellan spelföreningar och internetcafe er är en av fler aktiviteter i projektet Respect All, Compete! Projeket beviljades medel från Allmänna arvsfonden i juni I september 2014 anställdes en projektledare och en redaktör/utbildare för att driva projektet. Målet nåddes inte under 2014 eftersom projektet startades under hösten. Däremot kommer målet att uppnås under 2015 som en del av projektets mål. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

34 Mål ur verksamhetsplanen: C2: Ta fram mallar för arrendeavtal av mark och byggnader Ett arrendeavtal har tagits fram. Avtalet finns publicerat på Sveroks hemsida ( forening/mallar/). Mål ur verksamhetsplanen: C3: Fördjupa samarbetet med Våra gårdar för att etablera kontakter på lokalnivå mellan medlemsföreningar i Sverok som söker lokal och föreningar som kan erbjuda lokal. Minst 5 medlemsföreningar ska ha fått tillgång till lokal via Våra gårdar under året Under året har samarbetet med Våra gårdar fördjupats, bl.a. var Sverok representerat på Våra gårdars årsmöte. Det finns också planer på att integrera Våra gårdars karttjänst över tillgängliga lokaler ( med Sveroks karttjänst Hitta ( En sådan integration skulle underlätta för våra medlemsföreningar att hitta möjliga samarbeten kring lokaler. Möjligheten till samarbete på föreningsnivå mellan våra medlemsföreningar och Våra gårdars föreningar har också lyfts fram i förbundsbrevet. Ett antal föreningar som har egen lokal har valt att själva gå med i Våra gårder för att på så sätt ta del av de olika tjänster som Våra gårdar erbjuder sina lokala medlemsföreningar. De regionala föreningskonsulenterna har lyft frågan om samarbete med Våra gårdar i sitt löpande arbete. Under december hände det mycket konkreta saker som speeddating mellan lokalägare och föreningar samt träffar av olika slag. Det ser väldigt positivt ut inför nästkommande år. FÖRENINGSUTVECKLING Mål ur verksamhetsplanen: D1: Ta fram och sprida en code of conduct för användning på turneringar på både fysiska LAN och turneringar online. Syftet är att skapa en anda av fair play inom e-sporten på samma sätt som man gör inom idrotten Målet är en av orsakerna till att Sverok sökte stöd för projektet Respect All, Compete!. På samma sätt som med punkt C1 så nåddes målet inte under Däremot kommer målet att uppnås under 2015 som en del av projektets mål. Mål ur verksamhetsplanen: D2: Arrangera minst 3 e-sport camps där e-sportande ungdomar och speladministratörer kan träffas för att nätverka och utveckla sig och sitt spelande Även detta mål är direkt kopplat till projektet Respect All, Compete! Se punkt C1 och D1. Mål ur verksamhetsplanen: D3: Genomföra Svenska e-sportcupen 2014 som ska bestå av tre kval och en final i olika delar av Sverige. Tittartalen på Svecups sändningar ska öka med 30 % från Svecup ska exponeras i minst 5 traditionella medier samt i minst 5 e-sportsmedier. Under första kvartalet gjorde förbundet ett antal insatser för att säkra finansieringen av Svenska e-sportcupen Det var en budgetmässig förutsättning för projektet att tillräckliga många och starka sponsorer kunde engageras i arbetet med cupen. Förhandlingar var långt framskridna med flera möjliga samarbetspartners men i juni 2014 stod det klart att det inte skulle bli möjligt att säkra finansieringen. Styrelsen fattade därför beslutet att inte genomföra Svenska e-sportcupen Mål ur verksamhetsplanen: D4: Fortsätta satsningen på Leia, ett nätverk för kvinnliga arrangörer. I arbetet ingår att lägga grunden för ett bestående nätverk som inom två år skall vara externfinansierat. Leia ska ingå i den löpande verksamhet som arbetsgrupp. 34 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

35 Arbetsgruppen har haft ett möte under året. Därefter har gruppen bytt sammankallande vilket inneburit ett avbrott i verksamheten. Mål ur verksamhetsplanen: D5: Ta fram en guide som visar på de mervärden för medlemsföreningar som kommer av att samarbeta med andra, såväl internt som externt. Guiden ska innefatta en mall för samarbetsavtal. Exempel på lyckade samarbeten ska lyftas fram i våra olika kanaler Ett exempel på samarbetsavtal blev under året framtaget. Mål ur verksamhetsplanen: D6 : Ta fram två lajv anpassade till skolan i samarbete med Sveriges Elevråd SVEA. Lajven genomförs i samband med de två skolvalen som genomförs under 2014: Europaparlamentsvalet och Riksdagsvalet. Målet är att lajven tillsammans ska engagera 300 skolor runt om i landet. Under året har Sverok och SVEA tagit fram två rollspel för skolan: Rådet och Republiken Skolan. Spelen har lanserats i samband med EU-valet och riksdagsvalet. Spelen fokuserar på att skapa intresse och engagemang för den demokratiska processen. Spelen har fått stor uppmärksamhet, bland annat genom allmänmedia (TV4) och specialiserad media (Lärarnas Nyheter). I slutet på augusti hade ca 110 elever spelat Rådet vid fyra olika tillfällen och ca 560 elever spelat Republiken Skolan vid 26 olika tillfällen. Spelen har laddats ner lite över 700 gånger och 200 spel har distribuerats i tryckt form. Rådet och Det levande valet är bra exempel på hur spel kan användas som pedagogiskt verktyg och ett stöd för aktivt lärande. Mål ur verksamhetsplanen: D7: Tillsätta en arbetsgrupp med syfte att ta fram konkreta förslag på hur förbundet ska nå ut till barn och ungdomar i skolåldern. Barn och unga har legat i fokus för arbetet med medlemsrekrytering under året (se punkt A3 ovan). De två rollspel som Sverok tagit fram tillsammans med Sveriges Elevråd Svea har erbjudit en särskilt lämplig kanal för att synliggöra spelhobbyn i skolan (se punkt D6 ovan). Mål ur verksamhetsplanen: D8: Stötta lajvsverige genom att underlätta och stärka förutsättningarna för nationellt samarbete mellan etablerade lajvaktörer och föreningar. Under året har styrelen gjort en översikt av förbundets stöd till lajvhobbyn och diskuterat hobbyns behov tillsammans med aktiva inom lajvscenen. I februari besökte förbundsordföranden Prolog och bjöd in till diskussion under rubriken Lajvhobbyn i Sverige, vad behöver vi?. Besöksantalet var lågt men ett antal förslag kom fram, bl.a. lajv i skolan, stöd för att jobba med inkluderingen och mångfald, stöd för att hitta och få tillgång till markområden, arrangörsutbildningar och legitimitet för kulturformen. En enkät skickades ut i grupperna Vi som lajvar, Lajvare i Sverige, Larp women unite, Vi som lajvar, för att ha roligt på Facebook i september I enkäten svarar 108 av 128 att det är genom Facebook de oftast får information om lajv. Näst vanligast är tips från vänner (106 av 128). Detta illustrerar hur informationsflödet inom lajvhobbyn ser ut. Enkäten visar att de tre vanligaste önskemålen kring framtiden för lajv är Det finns många lajv att välja mellan, Det är enkelt att hitta lokaler/områden och Lajv anses som en kulturform, likt teater eller film. På frågan om vilka insatser som är vad Sverok kan göra för att underlätta för lajvhobbyn får KATRINEHOLM 4 6/ (182)

36 följande tre förslag högst prioritet: Ta fram information om var man hittar områden/lokaler, Hålla arrangörsutbildningar för lajvarrangörer och Ha ett kalendarium med information om alla lajv som sätts upp. Det är intressant att jämföra vad som kommit fram i undersökningen med de olika insatser som genomförts under 2014 inom förbundet. Projektet Det levande valet har tagit ut lajvhobbyn på en rad skolor över hela landet (vilket svarar mot ett av de lägre prioriterade önskemålen). Spelledarutbildningen kopplad till projektet har fört samman spelledare som fått träffas och fortbildas vilket också efterfrågats. Enligt förbundsstyrelsens förslag Riksmötet 2013 har ett kulturråd inrättats vars fokus bland annat är att erkännandet av lajvhobbyn som kulturform ska öka, en insats som prioriterades högt av enkätens respondenter. På styrelsens möte i maj fattades beslut om att fortsätta och undersöka frågan om att ta fram en samlad karta där ägande av mark kan förtydligas, ett arbete som fortsätter under hösten. Detta ligger väl i linje med respondenternas högst prioriterade insats, dvs. att ta fram information om var man hittar områden/lokaler. Förbundet har även tagit fram en mall för arrendeavtal gällande mark och lokaler. Arrangörsutbildningar finns inom ramen för Level Up!, förbundets utbildningssatsning. Få utbildningar har genomförts, något som enkäten ger en bild av att det finns en efterfrågan för. Arbetsgruppen som jobbar med Level Up! kommer därför att verka för att det arrangeras fler utbildningar i just arrangörskap. Grunden för nya samarbeten ligger i att föreningar och lajvaktörer har möjlighet att träffas. Att upprätta ännu flera nya mötesplatser, egna facebookgrupper eller konferenser är troligen inte det behov som gett upphov till skrivningen i verksamhetsplanen. I samtal runt skrivningen som infördes i verksamhetsplanen har man bland annat framfört att det handlar om alla de lajv som arrangeras utan Sverok och att fler lajvarrangörer behöver få information om nyttan av att gå med i Sverok. Detta var den huvudsakliga anledningen till att den nya skrivelsen togs fram. Med anledning av medlemsrekryteringsprojektet anser styrelsen att frågan om att informera om Sveroks verksamhet och möjligheten att starta förening kan anses genomförd. Vad gäller mötesplatser och diskussionsforum anser styrelsen att de konferenser och grupper där hobbyn idag diskuterar kan anses tillräckliga. Här anser vi utifrån de prioriteringar som framkommer i enkäten att de arrangörsutbildningar som finns inom ramen för Level Up! bör prioriteras för att möta lajvhobbyns behov, och att detta kan skickas med till arbetsgruppen för Level Up! SVEROKS WEBBNÄRVARO Mål ur verksamhetsplanen: E1: Göra en översyn av struktur, utseende och plattformar för Sveroks hemsidor ( wiki.sverok.se, forum.sverok.se och hitta.sverok.se). Syftet är att skapa en tydligare struktur, tillgängliggöra den information som finns och skapa en tydligare koppling mellan de olika sidorna Förbundet har under året initierat ett arbete med att flytta till en ny och mer modern driftsmiljö. Målet är att skapa en billigare och mer lättadministrerad teknisk IT-miljö. I samband med detta kommer även vissa applikationer att bytas ut. Ansvariga inom styrelsen har därför bedömt att det är bättre att vänta med översynen tills systemen är flyttade och applikationerna bytta. Medlen har reserverats så att arbetet kan genomföras under (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

37 Mål ur verksamhetsplanen: E2: Utveckla innehållet i Sveroks digitala kunskapsbanker ( wiki.sverok.se, hitta.sverok.se och bilder.sverok.se). Innehållet ska bli mer tillgängligt, kompletteras med mer verksamhetsinriktat material etc. I valet av bilder och utformningen av texter ska hänsyn tas till mångfaldsperspektivet. Förbundet har under året fortlöpande arbetat med innehållet i de digitala kunskapsbankerna. Ett fokus har varit att genomföra en genomgripande gallring och omstrukturering för att göra det lättare att hitta aktuellt material. I samband med att applikationerna byts ut för wikin och bildbanken kommer vi att gå igenom innehållet i tjänsterna. Texter och bilder på webbsidan uppdateras löpande utifrån de åtgärder som kommit fram i arbetet med likabehandlingsplanen. ORGANISERING PÅ REGIONAL NIVÅ Mål ur verksamhetsplanen: F1: Sverok ska ha regionala konsulenter på minst tre platser i landet. Konsulenterna har sin verksamhet på regional nivå och arbetsleds från central nivå. Tre regionala föreningskonsulenter har anställs i början på hösten De är placerade i Malmö, Stockholm och Umeå. Konsulenterna är anställda på förbundsnivå och deras arbete samordnas av föreningsutvecklaren på förbundskansliet. Under arbetet med distriktsutredningen framkom att föreningskonsulenterna har en viktig roll att fylla i arbetet med att utveckla distrikten. Förbundet ser mycket hoppfullt på att Sverok äntligen har tre föreningskonsulenter på plats. De kommer att spela en stor roll för att öka vi-känslan inom förbundet, stärka distrikt och föreningar och synliggöra förbundet bland barn och unga lokalt. De kommer också vara en aktiv del i det externa arbetet på regional nivå, genom dialoger med bland annat kommuner, landsting och andra ideella organisationer. Mål ur verksamhetsplanen: F2: Till nästa års riksmöte presentera ett stadgeförslag där distriktens roll i förbundet tydligt definieras. Under året har Distriktsutredningen genomfört ett antal arbetsmöten, bl.a. en workshop med distriktsstyrelserna, ett heldagsmöte med företrädare för distrikten och särskilt inbjudna och ytterligare en workshop med distriktsstyrelserna i samband med Vårslaget i maj Utredningen har också haft löpande kontakt med styrelsen och förbundskansliet. Intresset för utredningen har varit stort och många bra förslag har kommit fram under arbetets gång. Utredningen presenterades för förbundsstyrelsen på styrelsemötet i augusti 2014 och styrelsens beslutade att dels lägga fram en motion med förslag till ändringar i Sveroks stadgar, dels lyfta vissa förslag i verksamhetsplanen för MÅL FÖR VERKSAMHETEN FÖRBUNDET Ur verksamhetsplanen: Under året ska förbundet fortsatt prioritera frågor kring utåtriktat arbete och samarbeten, externfinansiering och mångfald. Vi fortsätter att satsa på intern och extern kommunikation. Externt vill vi lyfta fram Sverok som ett starkt riksförbund som verkar på nationell nivå för en stark och levande spelhobby. Viktiga delmoment är en tydlig profil och ett brett kontaktnät bland beslutsfattare och tjänstemän, inom den ideella sektorn, i kommunerna och i media. Förbundet har under året fortsatt det utåtriktade arbetet. Arbetet har genomförts tillsammans med KATRINEHOLM 4 6/ (182)

38 samarbetspartners; medlemsföreningar, distrikt och andra förbund och föreningar. Arbetet har fokuserat på att lyfta fram spelhobbyn som positiv fritidssysla, föreningarna som grogrunder för ungas demokratiska utveckling och betydelsen av insatser för mångfald på många olika plan. UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETEN Mål ur verksamhetsplanen: G1: Vara en aktiv medlem och part i våra samarbetsorgan och gemensamma satsningar. Prioriterade områden är den ungdomspolitiska propositionen, Europarådets kampanj No hate speech-movement samt årets europeiska konferens om amatörkultur. Förbundet har under året varit aktivt engagerade i Partsgemensamt forum, Ungdomspolitiska rådet samt i styrelserna för ax Amatörkulturens samrådsgrupp, Civos, LSU och Föreningen VoteIT. En aktiv medverkan i dessa forum innebär en möjlighet att påverka för förbundet viktiga beslut som t.ex. bidragsnivåer, regelverk och lagstiftning Förbundet har under året engagerat sig i arbetet med den ungdomspolitska propositionen. Genom projekt Respect All, Compete! medverkar Sverok i No hate speech-movement. Under Amateos årskonferens, som lockade deltagare från ett stort antal europeiska länder, kunde ax redogöra för verksaheten i sina medlemsförbund bland vilka Sverok ingår. Förbundet har under året byggt upp nya samarbeten, bl.a. kring gemensamma projekt, med bl.a. Sveriges Elevråd SVEA och Statens medieråd. Mål ur verksamhetsplanen: G2: Medverka i minst tre nationella möten där politiker, beslutsfattare, högre tjänstemän och/eller media finns med och få in minst tre debattartiklar i nationella eller regionala nyhetskanaler Sverok har under året medverkat i politikerveckan i Almedalen där förbundssekreteraren bl.a. talade om arrangörsskap och framtiden för evenemang och event. Förbundsordföranden har löpande under året träffa beslutsfattare från regeringskansliet bl.a. inom ramen för Partsgemensamt forum. Under 2014 genomfördes även satsningen Spelkultur och feminism under den feministiska festivalen Nordiskt Forum där Sverok tillsammans med Spelkultur i Skåne och Studiefrämjandet satte fokus jämställdhetsfrågor inom spelhobbyn. När det gäller medianärvaro har Sverok, tillsammans med sina distrikt och medlemsföreningar, under året omnämnts i cirka 145 tidningsartiklar, radio- eller TV- program. Det har gällt allt från specifika händelser i lokalpressen (till exempel konvent, lajv, LAN med mera) till kommunal påverkan och spelkulturdebatter. Under hösten har även det nystartade projektet Respect All Compete fått mycket medieuppmärksamhet. Sverok har även deltagit med en debatterande medienärvaro, bland annat med två debattartiklar ) samt en rapport om unga HBTQ-spelares villkor i onlinespel, som i sin tur ledde till en omfattande debatt i traditionell media och i spelmedia. Debattartiklarna gällde vikten av nyktra mötesplatser (samskriven med UNF) samt LSUs rapport Fritidens prislapp, som lyfter upp ojämlikheten i bidragsfördelningen mellan olika typer av föreningar som riktar sig mot ungdomar. Vi deltog även i en webbsänd debatt på Aftonbladet TV då Förbundsordförande debatterade mot Tomas Tobé efter hans uttalande om spel som orsaken till skolans sjunkande resultat i PISAundersökningen, samt i en debatt om ideella krafter och festivaldöden under Almedalsveckan då Förbundssekreterare representerade Sverok. 38 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

39 Mål ur verksamhetsplanen: G3: Genomföra en utredning gällande vilket intresse och vilka förutsättningar som finns för samarbete över nations gränserna på föreningsnivå. I utredningen ska även undersökas vilka externa medel som finns för föreningar att söka rörande internationella samarbeten Frågan har lyfts fram i kansliets kontakter med föreningarna och, till viss del, inom ramen för distriktsutredningen. En sammanställning av vilka externa medel som finns att söka inom EU finns på förbundets hemsida. DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE Mål ur verksamhetsplanen: H1: Påbörja arbetet med att implementera den likabehandlingsplan som var ett resultat i projekt NAB I i den löpande verksamheten. Arbetet ska löpande avrapporteras på årets styrelsemöten. Arbetet med likabehandlingsplanen är färdigställt. Tankarna som förs fram i likabehandlingsplanen genomsyrar förbundets arbete och har blivit en alltmer naturlig del av oss. Styrelsen vill lyfta fram att arbetet kring likabehandling och mångfald är ett löpande arbete och även om likabehandlingsplanen är fastställd så är det nu det långsiktiga arbetet med att implementera den och låta den genomsyra hela förbundet börjar. Mål ur verksamhetsplanen: H2: Slutföra utredningen kring framtida former för Riksmötet (omfattar bland annat demokratisk uppbyggnad, representativitet, tillgänglighet samt praktiska aspekter) I februari genomfördes en workshop kring formerna för framtida Riksmöten. Workshopen var välbesökt och många intressanta förslag kom fram. Projektet avrapporterades på styrelsemötet i mars 2014 (se Baserat på utredningen har styrelsen påbörjat ett internt arbete kring möjliga konkreta förändringar av Riksmötet. Arbetet kan däremot inte anses färdigt utan kommer att fortsätta under EXTERN FINANSIERING Mål ur verksamhetsplanen: I1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 20 % av de totala intäkterna Ambitionsnivån har varit fortsatt hög när det gäller att bredda finansiering för förbundet. Sverok har idag ett antal olika intäktskällor förutom statsbidraget, t.ex. projektansökningar, sponsring och försäljning av administrativa tjänster till distrikt, föreningar, andra förbund och Sverok Admin. Under 2013 uppnådde vi en extern finansiering på ca 14 % av statsbidragen och det kändes naturligt att höja ambitionsnivån inför När finansieringen av Svenska e-sportcupen 2014 inte kunde säkras trots omfattande insatser och förhandlingar försvann motsvarande ca 10 procentenheter av den externa finansieringen. Den externa finansiering för år 2014 uppgick ändå till ca 1,7 Mkr (ca 15 % av statsbidragen). ÖVRIGA UPPDRAG M.M. Utöver de mål som finns i verksamhetsplanen för 2014 fattade Riksmötet beslut i ett antal andra frågor. Förbundsstyrelsen har valt att avrapportera även dessa frågor här. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

40 PROJEKT HEJ, KOMMUNEN! Under året har projekten Hej, kommunen! (som genomfördes tillsammans med Vi Unga) och Inflytande 2.0 slutförts och avrapporterats till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Medlemsföreningarna har under året blivit mer aktiva i att söka kontakt med sin kommun. Ett exempel är att föreningar deltog på de remisskonferenser som arrangerades av Lunds kommun i samband med att kommunen skulle ändra sina bidragsregler. NÖRD PÅ PRIDE Årets Nörd på Pride hade ett särskilt fokus på spelkultur och feminism och innebar medverkan i både Stockholm Pride 2014 och Regnbågsfestivalen i Malmö. Totalt nådde vi ca 500 deltagare och arrangörer under de 18 arrangemang som genomfördes. Våra ekipage sågs av totalt ca åskådare. VUXNAS ROLL I FÖRBUNDET Förbundet har under året tittat närmare på hur Sverok hanterar vuxna (medlemmar äldre än 26 år) och hur förbundet ska kunna jobba för att kompetens och långvarigt engagemang ska kunna tas till vara på. En undersökning kring vilken roll vuxna ville och kan ha i förbundet samt hur de upplever att vi är ett förbund som finansieras via ungdomsmedel genomfördes. Förbundstyrelsen kom fram till att vi inte skulle genomföra några större satsningar utan istället stödja de initiativ som redan är på gång och kan tänkas uppkomma inom förbundet. Implementeringen av avdelningar som ett sätt att organisera sig har även möjliggjort för medlemmar att organisera sig inom olika föreningar men med gemensam plattform. AG KULTURRÅDET AG Kulturråd tillsattes av Riksmötet Gruppens uppdrag är att undersöka och stärka Sveroks plats som en aktiv aktör inom kultursektorn. Arbetet har under året bedrivits genom att två skypemöten och en arbetshelg hållits. Totalt har åtta personer varit aktiva i kulturrådet under året. På det första mötet diskuterades hur gruppen utifrån uppdraget definierade spelkulturen och Sveroks roll. Punkterna som togs upp var bl.a kultur kontra sport, en gemensam strategi för att lyfta spel som kulturform och utåtriktat arbete. På det andra mötet fokuserade gruppen på hur punkterna från förra mötet kan omvandlas till praktik. En hisspitch som sammanfattar synen på begreppet spelkultur är Spelkultur är ett samlingsbegrepp som beskriver estetiska uttryck och upplevelser kopplade till spel och spelande. Spelkultur bygger på utövares frivilliga och aktiva deltagande. Det kulturella värdet i spelkulturens processer bedöms av utövarna själva. Gruppen bör även under 2015 fungera som en tankesmedja inom kulturområdet för förbundet. Gruppen ska sträva efter att fånga alla perspektiv och verksamhetsgrenar. AG IDROTTSRÅDET Idrottsrådet har identifierat och uppvaktat ett antal nyckelpersoner i olika tävlingsinriktade spel, men i skrivande stund inte fått till en träff med alla dessa. Utöver det har kontakter tagits med externa aktörer och studiebesök gjorts på tävlingsinriktat spel utanför Sverok. 40 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

41 9. EKONOMISK BERÄTTELSE 2014 HANDLINGAR Ekonomisk berättelse för 2014 Årsredovisning 2014 HUVUDYRKANDE 1... lägga Ekonomisk berättelse för 2014 till handlingarna lägga Årsredovisning 2014 till handlingarna. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

42 EKONOMISK BERÄTTELSE 2014 AVSEENDE HELÅRET I den ekonomiska berättelsen redogörs för hur förbundets ekonomi har sett ut under Resultatrapporten visar budgeten för 2014 som antogs av riksmötet 2013, arbetsbudgeten som justeras löpande av förbundsstyrelsen samt det aktuella utfallet för årets tolv månader. Den sista kolumnen visar hur stor andel av den aktuella arbetsbudgeten som har belastats under Budgetpost Ekonomisk Rapport 2014 Intäkter Budget 2014 Arbetsbudget Utfall % av arbetsbudget Statsbidrag % Räntor & utdelningar % Personaluthyrning RFK % Personaluthyrning % Övriga intäkter % Förbundskonferenser Organisationsutveckling Spellovet % Svecup % Det levande valet % Respect All Compete % Hej Kommunen % Inflytande % NAB % Summa intäkter % Statsbidragen är periodiserade och har samma utfall per månad. Totalt beviljades Sverok ca 13,2 miljoner i statsbidrag för Personaluthyrningen har skett till Sverok Admin AB samt en av våra föreningar, några av distrikten och förbundet NärCon. Under hösten och ett år framåt har förbundet rekryterat tre regionala föreningskonsulenter (RFK) som hyrs in av distrikten Västerbotten, Stockholm och SKuD. De redovisade intäkterna ovan gäller för helåret Under förbundskonferenser finns intäkter för deltagare på slag. Organisationsutveckling består av intäkter från två distrikt som deltog i Pride. Övriga intäkter består av intäkter 42 (182) S:T LARSGATAN LINKÖPING MÖTESHANDLINGAR TILL INFO@SVEROK.SE ORDINARIE RIKSMÖTE 1 (5) I SVEROK

43 [Skriv text] från föreningar som valt att lägga ner och skänkt pengarna tillbaka till Sverok. Spellovets intäkter är sponsorintäkter i form av spel som olika företag har skänkt till förbundet. och Respect all Compete har vi har beviljats 1,3 miljoner kronor till projektet och del av den intäkten har bokförts under året. Svecup 2014 lyckades inte att få finansiering och genomförs ej under året. Det levande valet finansierades med bidrag via Svea och har nu avslutats. NAB, Hej kommunen och inflytande 2.0 handlar om periodiseringar från tidigare ansökningar. NAB har skickat in en ansökan till Ungdomsstyrelsen för ett projektår 3, som har beviljas och kommer starta under 2015 Budgetpost Kostnader Föreningarna Budget 2014 Arbetsbudget Utfall % av arbetsbudget Föreningsbidrag % Träffbidragen % Lokalbidrag % Föreningsförsäkringar % Crowdfunding % Banktjänster % Föreningsutveckling % Föreningsstöd % Level Up % Intern Kommunikation % Distriksstöd % Grundgaranti Distrikt % Svecup % Medlemsvärvning % Det levande valet % Respect All Compete % Leia % Hej kommunen % % Spellovet % Personaluthyrning RFK % Summa Föreningarna % Den ekonomiska rapporten är funktionsindelad vilket betyder att kostnader för personal är uppdelad på respektive budgetpost/område som personalen arbetar inom. KATRINEHOLM 4 6/ S:T LARSGATAN LINKÖPING INFO@SVEROK.SE 2 (5) 43 (182)

44 Föreningsbidragen för 2014 betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar medlemmar eller verksamhet. Motsvarande summa förra året var 6,1 miljoner. Träffbidrag betalas ut vartefter föreningarna lägger in träffar i hitta.sverok.se Föreningsförsäkringar består av kostnader för en kollektiv olycksfalls- och företagsförsäkring. Kostnader för Crowdfundingen uppgår till kr. Banktjänster består av kostnader för föreningarnas bankkonton via vårt avtal med Nordea. I posten ingår också personalkostnader för förbundets administration av föreningskonton. Intern kommunikation och distriktsstöd består till största delen av personalkostnader för personal som arbetar inom respektive område. Under föreningsstöd ligger kostnaden för driften av ebas och estart för hela året, samt kostnader för personal som arbetar inom området. Under föreningsutveckling finns kostnader för personal och en driftkostnad för FTW. Grundgaranti har betalats ut till Norrbotten som inte fick så mycket bidrag som man önskade samt SkuD, Östergötland och Kalmar/Blekinge som inte lyckades få bidrag av sitt län. Level up har haft en träff under året. Svecup 2014 och Det levande valet består av kostnader för anställd personal. Inom Medlemsvärvning har vi hittills köpt annonser, haft kostnader för framtagandet av en reklamfilm, samt arrangerat speltorget på Stockholm kulturfestival. Personaluthyrning till distrikten har kommit igång och det har anställts tre regionala föreningskonsulter (RFK), vilka arbetar i Sverok Stockholm, SKuD och Västerbotten. Inflytande 2.0 och Hej kommunen fick förlängd projekttid och har haft kostnader för exempelvis löner och lokaler. Hej kommunen har även haft tre stycken dialogträffar under året. Dessa projekt är nu avslutade och slutredovisade. Respect All Compete är igång och där finns kostnader för personal i projektet. Spellovet består till största delen av kostnader för personal och spelveckanbidrag Budgetpost Förbundet Budget 2014 Arbetsbudget Utfall % av arbetsbudget Statsbidrag % Personaluthyrning % Externfinansiering % Förbundskonferenser % Organisationsutveckling % Löpande forum, irc och webb % Utbildning ideella % Partnerskap % Arvoderingar FS % Styrelsen % styrelsestöd % Personal grundkostnad % 44 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK S:T LARSGATAN LINKÖPING INFO@SVEROK.SE 3 (5)

45 [Skriv text] Löpande förvaltning % Kanslilokal % Extern Kommunikation % Systemunderhåll (ebas, hitta, starta,val) % Revision % IT-drift % Riksmötet % Ombudsvalet % Valberedning % Projektstöd % NAB år % Summa Förbundet % I budgetposten statsbidrag ingår kostnader för personal för löpande påminnelsesamtal och ringkontroller som görs för att säkerhetsställa vårt statsbidrag. Under våren och sommaren har gjorts en större påminnelsekampanj för att få föreningarna att rapportera sina uppgifter. I posten externfinansiering ingår personal som arbetat inom området. Under organisationsutveckling finns kostnader för Pride både i Stockholm och Malmö samt kostnader för kulturrådet och Nordiskt forum. Förbundskonferenser består av kostnader för slaget som var i januari, slaget i maj samt kostnaderna för slaget i september. I posten ingår också personalkostnader för deltagande och planering. I Utfallet för styrelsen ingår bland annat kostnader för styrelsemöten och annat arbete utfört av styrelsen i form av resor, kost och logi samt två årskort på SJ för ca kr. Det har omfördelats kostnader från arvoderingar FS till projekten inflytande 2.0 och Hej kommunen, då förbundsordförande och förbundssekreterare lagt ner mycket tid på projekten, varför arvoderingskostnaderna är något lägre än vad de vanligtvis skulle vara vid den här tiden på året. Under styrelsestöd ingår tid för anställd personal som har stöttat styrelsen i deras arbete med exempelvis beredning av underlag. Under extern kommunikation ingår det kostnader för personal som arbetar inom området, driftkostnad för Hitta och det har även köpts in ett nytt program för att underlätta omvärldsbevakningen. I personal grundkostnad ingår bland annat pensionskostnader, utbildningar och ett årskort på SJ. I posten ingår också arbetstid för personalfrågor och rekrytering. Löpande förvaltning är kostnader för administrativ personal, telefoni, datorer mm. Systemunderhåll är kostnader för underhåll av exempelvis ebas, som skedde internt i början av året. Revision är kostnader för de årliga ekonomiska granskningarna och förvalningsrevisonen. IT drift är kostander för att hosta våra servrar till våra föreningar och för den ideella arbetsgruppen. Riksmötet består av kostnader för boende, mat, resor för ombud och gäster samt teknikutrustning och personal. KATRINEHOLM 4 6/ S:T LARSGATAN LINKÖPING INFO@SVEROK.SE 4 (5) 45 (182)

46 Under valberedningen finns kostnader för fysiska träffar som valberedningen haft samt kostnader för programmet Valbert. Under ombudsvalet finns driftkostnaden för val.sverok.se. NAB har fått förlängd projekttid till sista december Budgeterat Resultat Budget 2014 Arbetsbudget Utfall % av arbetsbudget Summa intäkter % Summa kostnader % Beräknat Resultat (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK S:T LARSGATAN LINKÖPING INFO@SVEROK.SE 5 (5)

47 KATRINEHOLM 4 6/ (182)

48 48 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

60 10. REVISIONSBERÄTTELSE 2014 HANDLINGAR Revisionsberättelse 2014 HUVUDYRKANDE 1... lägga Revisionsberättelse 2014 till handlingarna. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

62 11. ANSVARSFRIHET FÖR FÖRBUNDSSTYRELSEN 2014 HANDLINGAR Information om ansvarsfrihet HUVUDYRKANDE 1... bevilja styrelsen för 2014 ansvarsfrihet. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

63 INFORMATION OM ANSVARSFRIHET Mötespunkten om ansvarsfrihet ger ombuden en möjlighet att göra personerna i styrelsen för 2014 ansvarsfria för det som de redovisat i dokument som revisorer och medlemmar haft tillgång till. Det går inte att bli ansvarsfri för sådant som inte är redovisat. Om ombuden anser att styrelsen vanskött förbundet under sin mandatperiod kan de neka ansvarsfrihet och kräva skadestånd av styrelsen. Om talan om detta inte är väckt i domstol inom ett år och en dag efter nekad ansvarsfrihet så faller alla skadeståndsanspråk och styrelsen räknas då ändå som ansvarsfri. Även i detta fall gäller ansvarsfriheten enbart sådant som är redovisat. Det vanliga är att ombuden brukar gå på revisorernas rekommendation. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

64 12. VERKSAMHETSRAPPORT 2015 HANDLINGAR Verksamhetsrapport för 2015 HUVUDYRKANDE 1... lägga Verksamhetsrapport för 2015 till handlingarna. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

65 VERKSAMHETSRAPPORT FÖR 2015 Detta är förbundsstyrelsens verksamhetsrapport för Rapporten är preliminär och gäller fram till och med oktober Här kommenterar styrelsen de mål som finns i verksamhetsplanen för året. En komplett verksamhetsberättelse fastställs efter årets slut. All text i fetstil i Verksamhetsrapporten är direkt hämtat från verksamhetsplanen för 2015 och kommentarer sker i vanlig text. INLEDNING VP 2015: Under verksamhetsåret 2015 kommer Sverok främst fokusera på rekrytering av nya medlemmar och föreningar, bredda förbundets medlemsbas samt utveckling av distrikten för att få en mer livskraftig och stabil organisation. Kommentar: Vi ser en väldigt positiv utveckling under 2015 när det kommer till antalet föreningar och medlemmar och de olika insatser vi gjort har fått enorm effekt. Dessa kommer dock att märkas av först nästa år eftersom att vi alltid lämnar in medlemssiffror för förra året till MUCF och det är också dessa som blir de officiella. Så även om ökningen ser liten ut idag är nästa års siffror mycket tillfredställande. Positivt är också att vi lyckats nå stora delar av fantastikcommunityt och även större delar av cosplayarna, våra två nyaste verksamhetsgrenar. VP 2015: Nytt för i år är bland annat satsning på Sverok som en plats för dialog och nätverkande mellan medlemsföreningarna, mellan distrikten och inom förbundet. Förbundet kan agera som en plattform för samverkan och genomför en satsning på att skapa ambassadörer som kan representera förbundet lokalt tillsammans med distrikten för att på så sätt möjliggöra fler fysiska insatser. Kommentar: Det arbete som har gjorts under några år börjar ge resultat. Förbundet och distrikten har inte på länge haft en så levande dialog som nu. Ett tydligt exempel är att det på distriktskonferensen som var på våren (vårslaget) fanns 10 av 12 distrikt representerade. En siffra som tidigare legat på runt 4-6. I skrivande stund har ännu inte ambassadörsprogrammet kommit igång och det är därför svårt att utvärdera det. Tre distrikt har på eget initiativ skapat egna ambassadörsföreningar med ett aktivistfokus och dessa har varit lyckade. VP 2015: Fokus på e-sport, mångfald och politisk påverkan kvarstår som prioriterade områden och kommer att ske dels genom projekt och dels genom att förbundet är fortsatt aktivt i utvalda forum och samarbetsorganisationer. Kommentar: Under våren deltog vi på en träff ordnad av den kungliga ingejörsakademin (IVA) där stora delar av det offentliga och näringslivet fanns samlat. Vi var de enda representanterna för det ideella och fick gott genomslag. Framförallt var vår ide om att det borde finnas en fotbollsplaner för e-sport i varje kommun stort gehör. Alltså att det ska vara lika självklart för kommuner att stötta upp e-sportsträning som annan idrott. Under Almedalsveckan träffade vi många personer i maktposition och fokuset låg på att låta kulturpolitiken innefatta även spel. Det märktes att vi varit starkt pådrivande i frågan under hela året då flertalet välkomnade vår agenda och omfamnade den. Distrikten var genierna bakom landets Nörd på pride-satsningar där förbundet stöttade upp extra i KATRINEHOLM 4 6/ (182)

66 Malmö och Stockholm. I Stockholm fick vi pris för bästa ekipage! Myndighetens för Kulturanalys fick ett besök för att driva frågan om spel som kulturform ytterligare. Där var genomslaget enormt när vi fick prata inför myndighetens alla anställda. Utöver det som stod i förra årets verksamhetsplan vill förbundsstyrelsen markera att Sverok genomgår en för tillfället en jobbig tid rent ekonomiskt, vilket ni också kan se i de ekonomiska handlingarna. Detta har gjort att vissa delar av verksamhetsplanen har nerprioriterats för att säkra förbundets långsiktighet. Det har även gjort att en omorganisering av kansliet har initierats som kommer leda till större regional närvaro och mer strömlinjeformad administration. FÖRENINGARNA VP 2015:På föreningsnivå leder de regionala föreningskonsulenterna arbetet med medlemsrekrytering. Vi vill satsa på övergripande åtgärder där förening, distrikt och förbund arbetar tillsammans för att öka antalet medlemmar och föreningar i Sverok. Detta innebär fortsatt fokus på lokaler, utbildning och mångfald. En inåtblickande åtgärd är att etablera Sverok som en plats för nätverk där föreningar och organisationer kan träffas och lära av varandra. Vi ser att det under året kommer att skapas och utvecklas flertalet deltagardrivna nätverk kring olika verksamhetsgrenar som Sverok vill stå som värd för. Sverok ska dessutom vara en självklar aktör inom Svensk e-sport och vara med och definiera vad e-sport står för, bland annat genom riktade satsningar på inkludering. Kommentar: Vi har under året haft ett stort fokus på rekrytering. Dels har våra RFK:s arbetat praktiskt, dels har vi uppdaterat tillgängligt material där vi också tagit fram en ny rekryteringskortlek och vi har även besökt och haft samtal med samtliga stora föreningar, både inom och utanför förbundet. VP 2015: MEDLEMSREKRYTERING A1: Genomföra medlemsrekryteringskampanj A2: Ha minst 1400 föreningar 2015 A3: Ha minst medlemmar 2015 A4: Andelen barn- och ungdomsmedlemmar ska uppgå till minst 85% Kommentar: För första gången på flera år ser vi en ökning i både förenings- och medlemsantal. Vi nådde inte de mål vi satt upp, som var ambitiösa. Däremot ser vi redan nu på de insatser som gjorts under 2015 gör att vi ökar kraftigt, framförallt på antalet föreningar, där vi kommer se resultatet under års officiella siffror blev: 1300 föreningar, medlemmar samt 82 % medlemmar i åldrarna 6 25 år. VP 2015: E-SPORT FÖR ALLA OCH FAIR PLAY B1: Genomföra projektet Respect All, Compete som fokuserar på fysiska mötesplatser, ett gemensamt regelverk för e-sporten och unga förebilder inom e-sporten. Kommentar: Första året av projektet har genomförts med bravur. Arvsfonden som står för finansieringen gav oss till och med mer medel som möjliggjort anställandet av en tredje person i 66 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

67 projektet som kommer att arbeta med kommunikation. Förutom e-sportsläger där deltagare dels lärde sig att bli bättre på sitt spel och agera med ett normkritiskt förhållningssätt. Vi har hållit ett läger som fick mycket gott betyg av deltagarna och kommer att genomföra ett andra. Projektet har även tagit fram en uppförandekod med bred uppslutning. Såväl företag som Dreamhack, Fragbite och organisationer som Goodgame och STHLM E-sport har varit med under framtagandet. Koden kommer att lanseras senare i år. RAC har också börjat etablera träningslokaler för e-sport över hela landet. Hittills har sju lokaler anslutit sig, från Malmö i söder till Boden i norr. Nästa steg är att utbilda föreståndarna för lokalerna i Code of Conduct och förse dem med material som visar att de arbetar enligt projektets värdegrund. VP 2015: BOKEN OM FINANSIERING C1: Sammanställa en bok på goda exempel där föreningar hittat extern finansiering och göra den tillgänglig för andra. C2: Öka kunskapen hos föreningarna om hur de kan söka pengar externt Kommentar: C1: Detta har prioriterats ner och kommer inte att genomföras i samma form som det ursprungligen vad tänkt. Uppdraget kommer att genomföras av kansliet men med en mindre ambitionsnivå. C2: En ny kursfilm som berör finansiering har tagits fram som lyfter fram specifika exempel på var föreningar kan hitta pengar och hur de går till väga för att få dem. I FTW (föreningsutvecklingsspelet ftw.sverok.se) har uppdrag kring detta lagts upp. VP 2015: SVEROK SOM MÖTESPLATS D1: Förbundet ska driva minst fem nätverk för specifika intressegrupper inom förbundet som ska träffas fysiskt minst en gång under året. D2: Förbundet ska redovisa och sprida resultaten från dessa nätverk. D3: Förbundet ska hålla minst tio Level Up-utbildningar. Kommentar: D1: I skrivande stund har endast ett nätverk startats, LEIA, som syftar till att stärka unga kvinnor i spelhobbyn. Det finns även intresse, struktur för och planer på flera nätverk men arbetet har inte kommit igång ännu. D3: När rapporten skrivs har det hållits en utbildning för utbildare där samtliga Regionala Föreningskonsulenter (RFK) deltog. Detta har sedan resulterat i 7 utbildningar anordnade av våra RFKer. En utbildning för utbildare för ideella har även planerats och kommer att genomföras mot årets slut eller början av nästa år. Därför ser det gott och väl ut som att vi kommer nå målet med 10 tillfällen. VP 2015: FÖRENINGSDIREKTIVET OCH VAD ÄR EN SVEROKFÖRENING? E1: Utifrån det nya föreningsdirektivet undersöka och presentera nya former av organisering av föreningar inom Sverok. E2: Utveckla nya sätt att göra det enklare att starta en sverokförening och bli medlem på. E3: Arbeta för att inkludera och synliggöra förbundets nya verksamhetsgrenar. Kommentar: Reformen för avdelningar, som innebär att föreningar kan skapa avdelningar som fokuserar mer på verksamhet, har fått stort genomslag. I augusti i år hade totalt 33 föreningar registrerat sig som huvudföreningar och tillsammans har de mer än 541 avdelningar knutna till sig. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

68 Det innebär att vi har en ökning på minst 1623 förtroendevalda personer som utövar och lär sig demokrati. Vi har uppdaterat våra standardstadgar. Dessa är framtagna med tillgänglighet i tanken där det legat stort fokus på att göra språket och formen lättare att ta till sig för den som aldrig varit delaktig i föreningsformen tidigare. Flera insatser har gjorts för att inkludera och synliggöra fantastik och cosplay. Allt marknadsföringsmaterial har blivit genomgånget för att visa upp olika verksamhetsgrenar. Direktkontakter har upprättats med befintliga föreningar och organisationer inom fantastik för att visa dem vad Sverok har att erbjuda. Vi har även haft deltagande på 2 större fantastikkonferenser och Cosplay-SM. DISTRIKTEN VP 2015: Efter att förbundet genomförde distriktsutredningen så framkom en vilja att arbeta närmare förbundet. Ett tydligt förslag var att inkludera distrikten i verksamhetsplanen. Bland sakerna vi vill göra är distriktskonferenser (slag) som fokuserar på utbildning, samverkan och nätverkande en viktig del för att förstärka distriktens livskraftighet och stabilitet. Vi kommer med tre regionala föreningskonsulenter (RFK) i distrikten Sverok Stockholm, Sverok Västerbotten och Sverok SKuD att stärka distrikten och satsa på att ha fler konsulenter på plats. Tillsammans med distrikten ska också gemensamma riktlinjer tas fram för att förbundet på ett mer övergripande sätt ska kunna arbeta med till exempel medlemsrekrytering och demokrati inom förbundet. Kommentar: Distrikten och förbundet har nog aldrig stått varandra så nära som i år. Genom att dela på anställda har det naturliga flödet ökat avsevärt i de distrikt där det finns RFK s och i de andra distrikten har faddersystemet utvecklats. Vi har inte nått hela vägen fram och framförallt i den vardagliga kommunikationen finns det fortfarande områden som behöver förbättras. Samtidigt går det inte att utan stolthet säga att vi nu jobbar nära varandra och att vi hela tiden söker efter vägar att komma ännu närmare. Av de 12 distriktsårsmöten som hölls var de arvoderade med på 10. AMBASSADÖRSPROGRAM F1: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där medlemsföreningar kan välja att bli officiella Sverokambassadörer och fungera som en förlängning av distriktens verksamhet. F2: Det ska finnas minst en ambassadörsförening i varje distrikt. Kommentar: En modell har tagits fram där distrikt antingen kan starta egna ambassadörsföreningar eller där existerande föreningar kan bli ambassadörsföreningar för distrikten. Modellen för detta har slipats på under året och varit på remiss hos distrikten i olika omgångar. Vi räknar med att modellen kan vara på plats under slutet av året. För tillfället finns det ambassadörsföreningar i tre olika distrikt. DISTRIKTENS RIKTLINJER G1: Distrikten ska årligen på höstens distriktskonferenser i samråd med Förbundsstyrelsen fastställa riktlinjer för distrikten som beskriver distriktens uppdrag under det kommande året. I riktlinjerna ska även finnas ett avsnitt som beskriver förbundets åtagande under perioden gentemot distrikten. 68 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

69 Kommentar: Under vårslaget (distriktskonferens) diskuterades riktlinjernas innehåll. Det fanns gott om tid avsatt för dessa och vi såg en väldigt bred uppslutning där 10 av 12 distrikt fanns representerade. Under höstslaget fastställdes senare dessa riktlinjer enhälligt och förbundsstyrelsen tog beslut på styrelsemötet i oktober. Förutom riktlinjerna har kommunikationen förbättrats där distrikten mer aktivt bjuds in till att tycka till om de frågor som förbundet arbetar med. Under höstslaget genomfördes det till exempel pass med fokus på förbundets verksamhetsplan och hur förbundet ska arbeta med finansiering framöver. HEJ REGIONEN! H1: Förbundet ska söka medel till ett projekt för att skapa kontaktytor och ta fram verktyg som hjälper distrikten i dialog med sin region och föreningarna. Kommentar: Projektet söktes på våren från MUCF men fick avslag. Vi skrev då om ansökan med ett tydligare fokus på lokal nivå gentemot regionerna och skickade in den igen. I skrivande stund har vi inte fått besked. REGIONALA FÖRENINGSKONSULTENTER (RFK) I1: Ha minst ytterligare två regionala föreningskonsultenter på plats under året. I2: De tre befintliga regionala föreningskonsultenterna ska vara egenfinansierade med hjälp av externa medel vid verksamhetsårets slut. Kommentar: Ytterligare en RFK har anställts under året i Sverok Väst, vilket nu gör att det finns RFK s stationerade i distrikten Väst, Skåne, Västerbotten och Stockholm. Den femte var tänkt att komma ur projektmedel som tyvärr inte blivit beviljade. Sverok Stockholm, Väst och Skåne har på egen hand säkrat finansieringen för sina RFK s. Det ligger som fortsatt prioritering att arbeta med föreningsutveckling i form av RFK s då vi kan se väldigt positiva effekter i de distrikt där de är aktiva. Inte bara i form av ett ökat föreningsengagemang utan även i stödet till distriktsstyrelserna. FÖRBUNDET VP 2015: Under året ska förbundet fortsatt prioritera frågor kring utåtriktat arbete och samarbeten, externfinansiering och mångfald. Vi fortsätter att satsa på intern och extern kommunikation. Externt vill vi lyfta fram Sverok som ett starkt ungdomsförbund som verkar på nationell nivå för en stark, levande och inkluderande spelhobby. Viktiga delmoment är en tydlig profil och ett brett kontaktnät bland beslutsfattare och tjänstemän, inom den ideella sektorn, organisationer där vi är medlemmar, i kommunerna och i media. Förbundet ska vara inkluderande och välkomnande där det kreativa berättandet står i fokus. Vi ska också vara den självklara organisationen man vänder sig till om man söker kunskap kring spelkulturen och organiserat spelande. Kommentar: Även om detta varit ett år som fokuserat inåt i förbundet har vi inte stannat av när det kommer till vårt externa arbete. Med hög frekvens inkommer det förfrågningar till förbundet att dela med sig av sin kompetens när det kommer till allt från rekrytering, engagemang, spelhobbyn, organisation och mycket mer. Under året har vi hållit föreläsningar, deltagit i paneler och haft enskilda möten med beslutsfattare, organisationer och föreningar. Vi har även närmat oss våra nordiska syskonorganisationer Bifrost och Hyperion genom projektet KATRINEHOLM 4 6/ (182)

70 Game Over Hate. Vi har även haft utbyten med Hyperion kring deras Heltinneprojekt vilket är mycket likt vårt LEIA. Våra kontakter med RFSL-ungdom har även stärkts och vi hade väldigt goda samarbeten främst under Nörd på Pride. DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE J1: Fortsätta arbetet med att implementera, följa upp och utvärdera den likabehandlingsplan som var ett resultat i projekt NAB år 1 i den löpande verksamheten. Arbetet ska löpande avrapporteras på årets styrelsemöten J2: Tillgänglighetsanpassa språk, innehåll och form på hemsida och i vår skriftliga kommunikation så att fler får möjlighet att ta till sig informationen. J3: Genomföra NAB år 3 Kommentar: Under året har likabehandlingsplanen blivit en mer integrerad del av vår verksamhet. Uppdragslistan som blir genomgången på varje styrelsemöte som styrelsen använder för att följa upp pågående arbeten har fått en ny del helt hängiven åt likabehandlingsarbete. Hemsidan och annan skriftlig kommunikation har löpande blivit uppdaterat för att bli mer tillgängligt. 2 anställda på kansliet har gått en kurs för att skriva lättläst, kunskap som de senare förmedlat internt. Även våra standardstadgar har blivit uppdaterade med en markant skillnad mot tidigare version. Projektet Normer Attityder och Beteenden har följt sin projektplan där bland annat studiecirkelmaterialet Tankebanken har släppts och haft god spridning såväl inom som utanför förbundet. Projektet är nu på sitt sista år och kommer att avslutas vid årskiftet. Förbundet mottog även under våren RFSL Ungdom-priset för vårt arbete med att förbättra spelhobbyn för HBTQ-ungdomar och vårt likabehandlingsarbete. Game Over Hate är ett internationellt projekt där ungdomar från flera länder samlas för att diskutera och praktiskt arbeta med att motverka hatkulturen främst inom digitala spel. Den första av fyra veckolånga träffar har anordnats och gav alla deltagare väldigt mycket. Vårt engagemang i VoteIT har även fortsatt och tack vare andra medlemsorganisationer har VoteIT blivit omgjort från grunden till att idag fungera mycket bättre. SVEROK DET ÖPPNA FÖRBUNDET K1: Söka medel för en fortsättning på projektet Inflytande 2.0 som riktar sig mot att ta fram fler metoder för medlemsinflytande inom förbundet. K2: Arbeta med att skapa en gemensam förbundskänsla som ett resultat av medlemsundersökningen i projektet Vi är Sverok. Kommentar: Projektet har sökts och i skrivande stund har vi inte fått besked ännu. Många insatser har gjorts för att stärka vi-känslan i förbundet. Vi har tagit fram nya foton på våra verksamhetsgrenar som är mer inkluderande och representativa. Vi har tydliggjort hur och vilka budskap vi kommunicerar där vi bland annat strävar mot en nördigare ton. Vi har riktat stor uppmärksamhet åt de möten som vi anordnar under året och främst SLAGen (Distriktskonferenser) som haft de bästa uppslutningarna på många år. 70 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

71 EXTERN FINANSIERING L1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 25 % av de totala intäkterna. L2: Vi ska under året hitta nya inkomstkällor. Kommentar: Vårt mål med att 25 % av förbundets finansiering var ambitiöst. Vi nådde upp till 22 % vilket kan ses som ett misslyckande, men är framsteg. Det är ett väldigt långsiktigt arbete och det tar att bygga upp organisationen runt det. Styrelsen har beslutat att anställa en person som på heltid arbetar med att vidareutveckla och hitta nya kontakter inom detta område. Våra kontakter med näringslivet har under året förbättrats och vi har fått flertalet sponsringsavtal, något vi kommer att vidareutveckla under kommande år. STRATEGI FÖR DIGITAL KOMMUNIKATION M1: Förbundet ska se över sina sina behov av digital kommunikation utifrån en strategi som utgår från funktion. Kommentar: Detta är ett av de arbeten som under åren har fått nerprioriteras. Däremot är det inte avbrutet och vi räknar med att kunna prestera något under resten av året. Det som är planerat i skrivande stund är en workshop där vi kommer att ha en genomgång av våra kanaler och skrivandet av strategin. Det vi har gjort hittills är en översyn av våra interna strukturer där en mer informationssäker hantering av dokument har upprättats och den interna strukturen för IT har blivit bättre. Ett nytt ärendehanteringssystem är också på gång vilket kommer göra att varje enskild medlem som skickar in frågor eller synpunkter kommer att kunna följa hur det ärendet tas hand om av förbundet. UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETE N1: Vara en aktiv medlem och part i våra samarbetsorgan och gemensamma satsningar. Dessutom ska vi ta fram en strategi kring hur vi hanterar samarbeteten och på vilka grunder vi ingår samarbeten med andra organisationer. N2: Medverka i minst tre nationella möten där politiker, beslutsfattare, högre tjänstemän och/eller media finns med. N3: Sverok ska omämnas minst 150 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TV- program etc.) N4: Genomföra minst två projekt tillsammans med externa samarbetspartners för att sprida hobbyn till barn och unga i skolåldern. Kommentar: N1: Vi har under året varit väldigt aktiva i att driva kampanjen #dubblastödet tillsammans med LSU (Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer) och resten av det unga civilsamhället. Det är djupt sorgesamt att se att regeringen valt att inte prioritera ungdomsorganisationers existens till den grad som sker idag. För Sverok har det inneburit att vi gått från 21 miljoner till 10 miljoner i statsbidrag på 3 år. Det blev inte någon höjning i årets budgetar dock beslutades det att en utredning ska tillsättas som en direkt följd av kampanjen. Strategin för samarbeten är beslutad och finns bland våra styrdokument. Vi har även sett en god utveckling i vårt samarbete med Studiefrämjandet. Vi upplever att de i större utsträckning tar oss medlemsorganisationer på allvar. På årsmötet i år beslutades det framförallt att medlemsorganisationerna ska få större inflytande på årsmöten. Vi vill även lyfta fram deras satsning på att ha en nationell spelhandläggare som något positivt, även om den tjänsten fått knappa resurser så ser vi att det görs skillnad på hur folkbildningens metoder sprids bland våra föreningar. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

72 N2: Förbundet har funnits representerat under ett antal viktiga tillställningar bland annat Almedalsveckan, Nörd på pride, Remissrunda för ny kulturproposition hos Miljöpartiet, Arrangera tryggt (en konferens om Lajv) samt MUCFs Rikskonferens Vi har föreläst för bland annat Myndighetens för Kulturanalys, Boverket, Riksteaterns Scenkonstdagar för Jämtland, Härjedalen samt Västerbotten, Korpen, Hyresgästföreningens valberedningskonferens, Spelkultur på Värmlands Museum, Dessutom har vi funnits med i två av regeringens långsiktigt arbetande grupper. Programrådet för det nationella skogsprogrammet samt Ungdomspolitiska rådet. N3: 2015 har varit Sveroks år när det kommer till media. Redan nu innan året är slut har vi haft 242 olika omnämnanden i media. Särskilt positivt är att fler och fler föreningar börjar lyfta fram Sverok i inslag som handlar om deras förening. N4: De planerade projektet som vi sökt har tyvärr fått avslag. Vi har dock i skrivande stund nya projektansökningar inlämnade med flertalet externa samarbetsorganisationer. 72 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

73 13. EKONOMISK RAPPORT 2015 HANDLINGAR Ekonomisk rapport 2015 HUVUDYRKANDE 1... lägga Ekonomisk rapport 2015 till handlingarna. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

74 EKONOMISK RAPPORT AVSEENDE DELÅRET (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

75 EKONOMISK RAPPORT I den ekonomiska rapporten redogörs för hur förbundets ekonomi har sett ut under årets åtta första månader. Rapporten är visar hur Sverok har följt den budget som riksmötet 2014 beslutade om. Efter åtta månader är det vanligt att det gått åt ca 70 % av budgeten, detta då det generellt brukar tas en del engångskostnader i början av året. I rapporten finns också en kolumn som visar prognosen för helåret 2015, samt hur stor andel (%) prognosen utgör av den ursprungliga budgeten. INTÄKTER Budgetpost Budget 2015 Utfall Prognos prognos/ budget (%) Statsbidrag % Räntor & utdelningar % Personaluthyrning RFK % Personaluthyrning % Övriga intäkter % Förbundskonferenser % Spellovet % Respect All Compete % Ungdomsinflytande % Ungas organisering % NAB % Projekt för barn och % unga Summa intäkter % Sveroks huvudsakliga finansiering sker genom statliga bidrag. Statsbidrag är det årliga bidrag som Sverok får från Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF). Under 2015 blev Sverok beviljade 10,6 miljoner i bidrag. Avkastningen på Sveroks placeringar syns på raden Räntor och utdelningar. Avkastningen ligger lägre än förväntat på grund av rådande läge på tillväxtmarknaderna och till följd av det har vi varit tvungna att reglera värdet på våra placeringar. Placeringarna kommer troligen återhämta sig under andra halvåret Personaluthyrning RFK (Regionala föreningskonsulenter) är intäkter som kommer från de distrikt som har regionala föreningskonsulenter. Distrikten är i dagsläget Västerbotten, Skåne, Stockholm och Väst. Övrig personaluthyrning sker till vårt bolag Sverok Admin AB, fem av förbundets tolv distrikt samt två föreningar. Personaluthyrningen handlar till största delen om ekonomistöd och stöd för att hjälpa distrikten med material till landstingsbidragsansökningar. Övriga intäkter består till största delen av intäkter från flera avregistrerade föreningar som valt att lägga ner verksamheten och skänkt pengarna tillbaka till Sverok. Intäkter från förbundskonferenser består av deltagaravgifter för slagen, som är de årliga konferenserna som hålls för distriktens styrelser. Spellovet genererar intäkter i form av spel som skänks till Sverok och som sedan delas ut till föreningar som gör arrangemang under Spellovet. KATRINEHOLM 4 6/ (8) 75 (182)

76 Respect all Compete har periodiserade intäkter från 2014 som ska täcka projektets kostnader för projektår 1 som löper till september Totalt blev projektet beviljat kr för första året. Under hösten 2015 har vi sökt projektmedel från Arvsfonden, där pengar för ett projektår 2 har beviljats. Ansökningar för Respect All Compete är även inlämnade till Postkodlotteriets kulturstiftelse. Ungdomsinflytande är ett projekt som har genomförts under året tillsammans med ax - Amatörkulturens samrådsgrupp. Projektet finansierades av ax och Sveroks roll var huvudsakligen att designa ett spel som handlade om ungdomsinflytande. Ungas organisering och Projekt för barn och unga är projekt där ansökningar har skickats in, men inga beslut har ännu fattats från bidragsgivarna. NAB genomför sitt sista år och projektet avslutas vid årsskiftet. Alla intäkter och kostnader i projektet tas av Ung Media som är Sveroks samarbetspartner i projektet. KOSTNADER FÖRENINGARNA Den ekonomiska rapporten är funktionsindelad vilket betyder att kostnader för personal är uppdelad på respektive budgetpost/område som personalen arbetar inom. Budgetpost Budget 2015 Utfall Prognos prognos/ budget (%) Föreningsbidrag % Träffbidragen % Lokalbidrag % Föreningsförsäkringar % Respect All Compete % Banktjänster % Föreningsutveckling % Föreningsstöd % Level Up % Intern Kommunikation % Medlemsvärvning % Ungdomsinflytande % IAM % Idrottsrådet % Kulturrådet % Nätverk för % intressegrupper Leia % Projekt för barn och unga % Spellovet % Summa Föreningarna % Föreningsbidragen för 2015 betalas ut allt eftersom föreningarna rapporterar medlemmar och verksamhet. Enligt 50 % -principen delas oriktade föreningsbidrag ut med minst hälften av den budgeterade statsbidragssumman. På grund av en explosionsartad ökning av antal föreningar kommer bidragen att dra över budgeten med drygt 1,5 MSEK. Den stora ökningen av antal föreningar beror till största delen på 76 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK 3 (8)

77 att konceptet med att föreningar kan starta avdelningar har varit väldigt lyckat. Träffbidragen betalas ut maximalt en gång per månad till föreningar som lägger in träffar spelkartan.se och som beviljas stöd. Träffbidragen började betalas ut under mars månad och ligger därför lite lägre än väntat. Lokalbidragen har 4 ansökningsperioder under året och bidragen som redovisas ovan innefattar de två första perioderna. Föreningsförsäkringar avser kostnader för en olycksfallsförsäkring för Sveroks alla medlemmar samt en försäkring som skyddar föreningarna vid exempelvis förmögenhetsbrott. Respect All Compete har kostnader för två anställda personer samt arrangerande av ett e-sportcamp för e-sportare. Banktjänster består av kostnader för att kostnadsfritt distribuera föreningarnas bankkonton via vårt avtal med Nordea. Årsavgiften per förening (som Sverok betalar under 2015) är 200 kr. I posten ingår också personalkostnader för förbundets administration av föreningskonton. Föreningsutveckling består till största delen av kostnader för personal som arbetar med exempelvis storföreningsutveckling, framtagning av webbutbildningar och certifiering av föreningar genom FTW. Även licens- och utvecklingskostnader för systemet For The Win (FTW) återfinns här. Budgetposten Föreningsstöd innehåller också kostnader för personal, licenser och utveckling. Enligt prognosen kommer budgetposten att dras över med ca 30 % vilket beror på att vi har behövt prioritera mer av personalens arbetstid för att stödja föreningar jämfört med vad vi hade budgeterat. Level Up kommer att ha sin första utbildning för utbildare för året under hösten och kostnaderna för genomförda utbildningar anordnade av RFK s har hittills varit i princip obefintliga. I posten Intern kommunikation ligger bland annat kostnader för ett program som vi använder när vi skickar ut nyhetsbrev, personalkostnader samt vissa trycksaker. Inom Medlemsvärvning ligger annonskostnader, personalkostnader och kostnader för uppdatering av marknadsföringshandboken. Under hösten har vi också arbetat med att ta fram en kortlek som ska fungera som inspirationsmaterial för förningar som vill arbeta med medlemsvärvning. I Ungdomsinflytande och Spellovet finns kostnader för personal i projekten. Flera av arbetsgrupperna som exempelvis IAM, Idrottsrådet, Kulturrådet samt nätverken har kommit igång sent på året och ännu inte haft några kostnader. KATRINEHOLM 4 6/ (8) 77 (182)

78 KOSTNADER FÖRBUNDET Budgetpost Budget 2015 Utfall Prognos prognos/ budget (%) Statsbidrag % Personaluthyrning % Externfinansiering % AG löpande forum % Utbildning ideella % Partnerskap % Arvoderingar FS % Styrelsen % styrelsestöd % Personal % grundkostnad Löpande förvaltning % Kanslilokal % Extern % Kommunikation Revision % Systemansvar % AG IT stöd % Riksmötet % Valberedning % NAB % Projektsamordning % Summa Förbundet % I budgetposten statsbidrag ingår kostnader för personal för löpande påminnelsesamtal och ringkontroller som görs för att säkerställa vårt statsbidrag samt revisionskostnader. Färre ringkontroller och personalintensiva påminnelser har gjorts i år, vilket har lett till att kostnaderna blir mindre än budgeterat. Personalens arbetstid har istället kunnat läggas på exempelvis föreningsstöd. I personaluthyrning ingår kostnaden för tiden som läggs på kunderna som köper tjänster av Sverok, t.ex. tid för att göra en bokföring eller tid för att ta fram siffror till landstingsbidragsansökningar. I posten externfinansiering ingår personal som arbetat med projektbidragsansökningar. Arbetsgruppen för löpande arbete med forumet har inte haft några kostnader och detsamma gäller potten för utbildning av ideella. I posten partnerskap ingår medlemsavgifter till samarbetsorganisationer tex LSU, Ideell Arena och ax. I posten arvoderingar FS ingår kostnader för de arvoderade förtroendevalda. I Utfallet för styrelsen ingår bland annat kostnader för de styrelsemöten som varit och annat arbete utfört av styrelsen i form av resor, kost och logi samt två årskort på SJ för ca kr. Under styrelsestöd ingår tid för anställd personal som har stöttat styrelsen i deras arbete med exempelvis beredning av underlag eller deltagande på styrelsemöte. I personal grundkostnad ingår bland annat pensionskostnader, utbildningar och ett årskort på SJ. I posten ingår också arbetstid för personalfrågor och rekrytering. Pga. av en miss av en pensionsbetalning på kr, samt att semesterlönen inte fördelas ut efter vad man jobbar med (ca 78 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK 5 (8)

79 kr) så kommer utfallet bli högre än budgeterat. Det har också varit fler personalärenden att hantera vilket har inneburit högre personalkostnader inom området än budgeterat. Löpande förvaltning är kostnader för administrativ personal, telefoni, datorer mm. I posten kanslilokal ligger kostnader för kanslierna i Linköping och Stockholm. Under extern kommunikation ligger främst kostnader för omvärldsbevakning, licenser och utveckling av spelkartan samt personal som jobbat inom området. Arbetet med utveckling av webb, wiki och forum som tilldelades kr på årsmötet 2014 kommer dra igång under senhösten och fortsätta under våren Kostnaderna för budgetposten ser därför ut att bli lägre än budgeterat under Budgetposten revision innefattar kostnader för förvaltningsrevision och ekonomisk granskning som genomförs av auktoriserade revisorer från PWC. Systemansvar är kostnader för personal som bland annat hanterar beställningar till Sverok Admin AB rörande utveckling av våra it-system system som ebas, estart, FTW, val, valbert och spelkartan. AG-IT-stöd är kostnader för arbetsgruppen som ser till att förbundets IT-fungerar när det gäller ärenden som servrar, mail och hemsida. Under riksmötet ligger kostnader för personal som har förberett riksmötet Under valberedningen ligger det kostnader för Valbert (valberedningens system för att nominera förtroendevalda) samt kostnader för fysiska träffar som valberedningen haft. Kostnaderna och intäkterna för NAB har i sin helhet tagits av Ung Media. Under projektsamordning ligger det tid för personal som jobbar med stöttning av projektledare och den här perioden har det främst rört sig om strukturarbete inom Respect All Compete. KOSTNADER DISTRIKTEN Budgetpost Budget 2015 Utfall Prognos prognos / budget (%) Distriktsstöd % Grundgaranti distrikt % Regionala % föreningskonsulenter Ambassadörsprogram % Inflytande % Distriktskonferenser % Summa Distrikten % Under posten distriktsstöd ligger det kostnader för personal som har arbetat stödjande mot distriktsstyrelserna under året. Grundgaranti distrikt är bidrag till distrikt som inte har kunnat få landstingsbidrag. Regionala föreningskonsulter har kostnader i form av det anställda som arbetar i distrikten. Ambassadörsprogram har inte haft några kostnader under året. Inflytande 2.0 har vi ännu inte fått beviljat av något extern finansiär för att driva. Under distriktskonferenser ligger kostnader för slagen. KATRINEHOLM 4 6/ (8) 79 (182)

80 Budgeterat Resultat Budget 2015 Utfall Prognos prognos/ budget (%) Summa intäkter % Summa kostnader % Beräknat Resultat % Resultatet är prognostiserat till -4,6 MSEK vilket är ca 1,7 MSEK mer än budgeterat. Det beror till största delen på att ränteintäkterna för året har uteblivit samt att budgeten för föreningsbidrag kommer dras över till följd av en stor föreningsökning. 80 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK 8 (8)

81 14. REVISORSRAPPORT FÖR 2015 HANDLINGAR Revisorsrapport för 2015 HUVUDYRKANDE 1... lägga Revisorsrapport för 2015 till handlingarna. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

82 REVISORSRAPPORT FÖR (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

83 15. AVREGISTRERINGAR En del medlemsföreningar i Sverok upphör eller somnar in utan att de kontaktar förbundet. För att slippa onödig administration av sådana föreningar står det i förbundets stadgar att de kan avregistreras som medlemsföreningar i Sverok om de inte har redovisat vare sig verksamhet eller minst tre medlemmar under ett års tid. Vi brukar dock vänta ytterligare ett år eftersom en del föreningar vaknar till liv igen. I år hotas därför med avregistrering de föreningar som inte har visat något livstecken vare sig under 2014 eller Riksmötet brukar godkänna avregistreringarna och ge föreningarna en tidsfrist att rapportera inom. HANDLINGAR Lista avregistreringshotade föreningar till Riksmöte HUVUDYRKANDE 1... förening på Lista avregistreringshotade föreningar till Riksmöte 2015 avregistreras som medlemsförening i Sverok 1 februari 2016 om den inte innan dess rapporterat verksamhet, årsmöte eller minst tre medlemmar för 2015 eller ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

84 LISTA AVREGISTRERINGSHOTADE FÖRENINGAR 2015 SVEROK GÄVLEDALA 1 Cosmic Gaming Avesta 2 Dalana Orsa 3 Elit-LAN Ludvika 4 LANFEST Hudiksvall 5 Maskin Spelförening Falun 6 Rackel Borlänge 7 redspawngaming Söderhamn 8 Tärningsknektarna (TK) Borlänge SVEROK JÖNKÖPING-KRONOBERG 9 AirSoffa Värnamo 10 Bastusamfundet Alvesta 11 Druidz E-Sport Sweden Jönköping 12 F.U.S.K Mullsjö 13 Hammarorden Växjö 14 LJUD Jönköping 15 Speldeluxe Vetlanda 16 Sunnerbos Spelförening Ljungby 17 Tranås LAN Förening Tranås SVEROK KALMAR-BLEKINGE 18 Bluebox Gaming Karlshamn 19 Sällskapsspelssällskapet Kalmar 20 Terje Byalag Ronneby 21 Varjagerna Ronneby SVEROK MÄLARDALEN 22 Blå Gryningen Västerås 23 Brospelare Köping 24 Ctrlnet Västerås 25 Fortuna Spelförening Håbo 26 Imperiets skugga Hallstahammar 27 KaKai Nyköping 28 LanHeaven Gnesta 29 League of Adventure Joy and Virtue Uppsala 30 Minos Eskilstuna 31 NyhammarGaming Eskilstuna 32 Smeden Airsoft Eskilstuna 33 TCCU Arboga 84 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

85 34 The Bored Gamers Uppsala 35 TSP-spelförening Eskilstuna 36 Uppercut Uppsala 37 Upplands Paintballförening Uppsala 38 VSSU Uppsala SVEROK NEDRE NORRLAND 39 Angermanna orden Örnsköldsvik 40 ColdGame Strömsund 41 Tordön Spel Östersund 42 VSF Örnsköldsvik SVEROK NORRBOTTEN 43 Niemisels Aktivitet och Spel Luleå 44 PAG Piteå SVEROK SKÅNE 45 Cthulhus Kultister Lund 46 Delphis sällskapsspelsförening Lund 47 GVC Malmö 48 HAF Svalöv 49 Heimdalls söner Malmö 50 HelsingFORS Helsingborg 51 Karls XII:s spelförening Lund 52 mariobros4life Lund 53 NagaLajv Lund 54 PartyPunchers Lund 55 SF Balders Hämnare Malmö 56 Spelgillet Södra Lund 57 SS Abkorren Lund 58 SWE4E Lund 59 Team Tollarp Paintball Kristianstad 60 Undefined esports Helsingborg 61 Wermen Lund 62 woodpecker Helsingborg 63 Åhus Daemons Kristianstad SVEROK STOCKHOLM 64 Axis of Spelrox Stockholm 65 Berättelsefrämjandet Stockholm 66 Birds of Prey Stockholm 67 Crusadertards Stockholm KATRINEHOLM 4 6/ (182)

86 68 Dystopia Stockholm 69 EkeGo Norrtälje 70 Games R Us Haninge 71 IFP Norrtälje 72 Improgruppen Stockholm 73 Karma Täby 74 K-Spel Stockholm 75 LADGAT Haninge 76 Lanfabriken Österåker 77 ll Stockholm 78 Magical Generation Stockholm 79 M-kai Stockholm 80 MMTF Stockholm 81 msk svanen Stockholm 82 Never Split the Party Österåker 83 Pen & Paper Stockholm Stockholm 84 R.A.T.S Södertälje 85 Right to Die Stockholm 86 Sec Stockholm 87 Sista Bossen Sundbyberg 88 South Point Gaming Stockholm 89 Spindens grill Stockholm 90 Suteki Stockholm 91 Svenska Bordshockeyförbundet Stockholm 92 Tabepna Upplands Väsby 93 Team Volcanic Rat Stockholm 94 The self-proclaimed rulers of the magical waffle empire! Stockholm 95 TNT Stockholm 96 Utumno Stockholm 97 Ödis Värmdö SVEROK SVEALAND 98 D12:an Karlstad 99 Degerfors Rollspelsklubb Degerfors 100 Drakontia Örebro 101 Nyan-Kai Karlstad 102 Spelministeriet Hallsberg 103 Värmland Elite Force Karlstad 104 Zero Ctrl Hammarö SVEROK VÄST 105 BAM Göteborg 86 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

87 106 Blisters Göteborg 107 Destiny Dice Tibro 108 Dubbelklicka Falkenberg 109 FLUFF Göteborg 110 Funky Fred and the Freaky Five Göteborg 111 Hallands Hirden Varberg 112 HK Göteborg 113 HKRF Halmstad 114 Kraken Göteborg 115 Kött & Blod Göteborg 116 Mancave Skövde 117 Nasses Nekromantiker Göteborg 118 Nybyggarföreningen kandidaterna Göteborg 119 Omega-LAN Partille 120 OSS Göteborg 121 PATRASK Göteborg 122 PLAYZ Göteborg 123 Riket Lómëdôr Göteborg 124 SF Blotet Göteborg 125 SF Skugg Mölndal 126 Suvetar Göteborg 127 SweRequest.se Göteborg 128 Test2001 Göteborg 129 TicketToRide Göteborg 130 TOK Varberg 131 TSD Göteborg SVEROK VÄSTERBOTTEN 132 GG-Lan Skellefteå 133 Lagmars Mantel Umeå 134 Lajvföreningen Skuggor Umeå 135 SgSc Umeå 136 Storuman Warhammer Storuman 137 The Gentlemen Game Association of the North Umeå 138 Vittraland Lajvförening Vilhelmina SVEROK ÖSTERGÖTLAND 139 Alla Hatar Alla Norrköping 140 BÄST Linköping 141 Starkast Linköping 142 Sverok SF Linköping 143 Teatime Warriors Linköping KATRINEHOLM 4 6/ (182)

88 16. MOTION: BELÖNA ISTÄLLET FÖR ATT STRAFFA Av: Chris Jonasson, Malmö e-sport. BAKGRUND 2014 skapade den dåvarande förbundsstyrelsen möjligheten för föreningar att skapa avdelningar. Detta var en stor vinst för föreningar inom Sverok och har inneburit kraftigt ökade bidrag till föreningarna. En avdelningarna generar lika mycket bidrag till sin huvudförening som en förening utan avdelningar generar till sig själv. Det blev ett enormt lyft föreningar som snabbt kunde organisera sin verksamhet i avdelningar. Det lyfte demokratin i föreningen och genererade mer pengar till verksamheten. Detta samtidigt som statsbidragen är lägre än de någonsin varit, på grund av fler ungdomsförbund, ändrade statsbidragsregler men inte mer pengar till bidragsgivaren. Det är nämligen så att det ligger en fördröjning på två år från det att Sverok betalar ut föreningsbidrag fram till Sverok får statsbidrag. Den kraftiga ökning i antal aktiva föreningar som avdelningssystemet inneburit har därför blivit en rätt så stor tillfällig förlust för Sverok. Det är en förlust som kommer att rätta till sig när vi förhoppningsvis får kraftigt ökade statsbidrag om två år. På styrelsemötet i oktober beslutade därför förbundsstyrelsen att inför en begränsning för föreningar med många avdelningar. Beslutet på styrelsemötet innebär att en så kallad huvudförening med mer är 30 avdelningar som mest kan få 500kr i bidrag per avdelning. Det är en kraftig försämring av förutsättningarna för huvudföreningar med avdelningar och det riskerar att skapa en stor frånfall från 50% principen. (50% principen är tanken om att 50% av statsbidragen ska gå till föreningarna, det är inte fastställt i stadgar eller taget som ett riksmötesbeslut utan snarare en tradition som bara är) Jag tycker inte att Sverok ska ha bidragsregler som straffar entreprenörskap, uppfinningsrikedom och en vilja av att ha bättre demokrati i sin förening. Detta straffar huvudföreningar som är effektiva och som främjar spelhobbyn genom att föra demokrati närmare sina medlemmar och riskerar att splittra föreningar. Jag tycker att Sverok ska uppmuntra mer demokrati! Jag tycker att Sverok ska uppmuntra utbildning! Jag tycker att Sverok ska uppmuntra likabehandling! Jag tycker att Sverok ska uppmuntra! Av taktiska skäl är det dumt för riksmötet att gå in på detaljnivåer och bestämma om bidragen. Det gör förbundsstyrelsen bäst när de har fått alla fakta på bordet. Det är så det har gjorts så länge jag varit aktiv på förbundsnivå och jag tycker att det är en bra idé. Det var förbundsstyrelsen som beslutade att ta bort den högre bidradgsnivån för föreningar med medlemsavgift när det blev uppenbart att den inte behövdes längre. Det är således förbundsstyrelsen som skulle kunna göra bäst anpassningar av ett bidragssystem som belönar aktiva föreningar på ett bättre sätt. Jag vill att riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem som uppmuntrar föreningarna att lära sig och utvecklas. Att förbundsstyrelsen när de sätter sig med alla faktan på bordet kan titta på bidragsnivåerna och veta att riksmötet vill satsa oss till en bättre ekonomi, bättre likabehandlingsarbete, bättre kunskapsnivå i föreningarna och en bättre demokrati. 88 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

89 HUVUDYRKANDE Jag yrkar 1... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem med belöningsnivåer som påverkar hur mycket föreningen eller dess avdelning generar i totala bidrag att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett lägre grundbidrag. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

90 MOTION: BELÖNA ISTÄLLET FÖR ATT STRAFFA HANDLINGAR Motion: Belöna istället för att straffa HUVUDYRKANDE Chris Jonasson, Malmö e-sport, yrkar 1... att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett bidragssystem med belöningsnivåer som påverkar hur mycket föreningen eller dess avdelning generar i totala bidrag att Riksmötet uttalar sitt stöd för ett lägre grundbidrag. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE 3... avslag på samtliga yrkanden i motionen. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Ekonomiska styrmedel är ett bra sätt för förbundet att ge incitament till föreningar att arbeta med specifika frågor och har använts med olika framgång tidigare i förbundets historia. Genomgående för dem är att de är specifika och tydliga i vad de vill uppnå och vi upplever att denna motion snarare vill göra ett nytt bidragssystem. Där varje förening börjar med ett lågt bidrag och sedan får ett högre beroende på ett antal olika faktorer. I förbundet har vi en tradition av starka självstyrande föreningar som fritt formar sin verksamhet och det är av den anledningen till att grundbidragets storlek och 50 %-principen varit viktiga, då en ekonomisk frihet också ger föreningen en frihet att fritt forma sin verksamhet. Vi upplever därför att det är viktigt att bevara det grundläggande systemet med ett så högt grundbidrag som ekonomin tillåter. Vi tror också att ett belöningsbaserat system skulle straffa de mindre föreningar, de utan möjlighet till att engagera sig på lika villkor som mer aktiva föreningar och de redan mest resurssvaga. De som i ett sådant system skulle kvalificera sig till den högsta summan av bidrag är sannolikt också de föreningar som har störst möjlighet att hitta andra intäktskällor.. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

91 17. MOTION: ÅTERINFÖRA ÅRETS UNGDOMSKOMMUN Av: Alexander Wallin BAKGRUND 2015 är ett fantastiskt år för Lund. Nya bidragsregler för föreningar är klubbade av Kultur och Fritidsnämnden. Bidragsreglerna för föreningar är ändrade så att de i större omfattning ger pengar till föreningar där unga organiserar unga, bland dessa Sverokanslutna föreningar. Sverokföreningar har nu möjlighet att söka bidragspengar1, vilket var mycket svårt förr i tiden. Det finns fortfarande plats för förbättringar, men en bidragande orsak varför dessa förändringar var möjliga var dels bra påverkansarbete från Sverok och dels Årets Ungdomskommun 2013 som Lund mottog i Almedalen Årets Ungdomskommun delades ut av Sverok och förbundet Vi Unga i anslutning till Hej Kommunen! som kartlade förbundens medlemsföreningars relation till sin kommun. Utdelningen var mycket väl mottagen av en mycket tacksam politikerskara, tjänstemän och medborgare i Lund. Genom priset uppmärksammades kommunens arbete med ungdomsföreningar och bidrog till uppmärksamhet kring Sverok och våra föreningar, vilket med hänvisning till föregående paragraf positivt påverkat vår påverkansmöjlighet i kommunen. Jag är idag fritidspolitiker i kommunen och det finns fortfarande många som även nu mer än ett år efter att vi mottog priset att folk talar om att vi vann 2013 med stor självbelåtelse. Den här typen av utmärkelser påverkar lokalpolitiken i väldigt stor grad och används av flera andra förbund. Ett bra exempel är Lärarförbundets Bästa Skolkommun2 som delas ut varje år till den kommun som förbundet anser presterat bäst. Lärarförbundet värdesätter i synnerhet bra arbetsmiljö för sina medlemmar - vettig lärartäthet, lön och få sjukfrånvarande, varför deras utmärkelse återspeglar detta. När resultatet går upp firas det av kommunen med tårta, när resultatet går ner ger man oppositionspartierna verktyg att ta upp våra frågor för att vinna tillbaks väljarnas förtroende - partierna kämpar för oss istället för vi mot dem! För att detta ska funka krävs kontinuitet. Eftersom frågorna berör ungdomar och kultur bör media och politiker redan i grunden vara välvilligt inställda, varför denna utmärkelse bör ses som ett fantastiskt verktyg för ett bättre mer ungdomspositivt Sverige! Det var ganska många år sedan jag var på Riksmötet senast, så inför stämman tänkte jag följa upp priset för Årets Ungdomskommun och se vem som fick den senast. Till min förvåning delades inte priset ut för 2014 och det verkar inte heller bli så för Anledningarna verkar vara brist på resurser. Påverkansarbete gentemot riksdag, region och kommun verkar fortfarande värdesättas, varför det är konstigt att priset inte längre delas ut. Jag kan förstå att man inte kan använda samma resurstunga metod som inför 2013 års utmärkelse då man använde externa medel för att intervjua föreningarna i kommunerna och föra statistik över deras relationen med kommunen. Detta är mycket resursintensivt. Underlaget kan tas fram betydligt enklare. Det som behövs är att ta fram ett antal nyckelparametrar - antal medborgare i kommunen, antal föreningar i kommunen, antal medlemmar i föreningen och beräkna utifrån ett mallsystem (se exempelvis Lärarförbundets Årets Skolkommun metod att beräkna). Detta skulle kunna beräknas av en ensam person på en kväll med endast utgång från SCB och Sveroks interna register. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

92 Denna motion handlar inte om exakt hur dessa parametrar tas fram eller vägas mot varandra, utan uppmana att återuppta en mycket resurseffektiv lobbyverksamhet som främjar våra mål och intressen. Priset för Årets Ungdomskommun skulle kunna delas ut på Almedalen 2016, alternativt om förbundet mot förmodan inte ska dit vid nästa Riksmöte eller liknande arrangemang - helt enkelt vid tillfällen där politiker kan bli inbjudna att prata med oss på våra villkor. HUVUDYRKANDE Jag föreslår 1... Att Uppdra åt förbundsstyrelsen att återinföra Årets Ungdomskommun att delas ut för 2015 vid ett tillfälle som de anser bäst lämpat för att främja Sveroks långsiktiga intressen Att Föra in Årets Ungdomskommun som en naturlig del i förbundets påverkansarbete gentemot kommunerna genom att skriva in den i verksamhetsplanen för Det kunde de så klart tidigare också, men bidragsreglerna var konstruerade för att stödja föreningar med barn och unga i åldrarna 8-18 som var ledarledda, vilket gjorde att anslutningsgraden för kommunbidrag var begränsat (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

93 MOTION: ÅTERINFÖRA ÅRETS UNGDOMSKOMMUN HANDLINGAR Motion: Återinföra Årets Ungdomskommun HUVUDYRKANDE Alexander Wallin yrkar 1... Att Uppdra åt förbundsstyrelsen att återinföra Årets Ungdomskommun att delas ut för 2015 vid ett tillfälle som de anser bäst lämpat för att främja Sveroks långsiktiga intressen Att Föra in Årets Ungdomskommun som en naturlig del i förbundets påverkansarbete gentemot kommunerna genom att skriva in den i verksamhetsplanen för FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE 3... bifall på alla yrkanden i motionen. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Motionens ambitioner är något som förbundsstyrelsen ställer sig bakom. Priset var något som ursprungligen delades ut av Ungdomsstyrelsen, nuvarande MUCF, i samband med deras årliga Rikskonferens, och som Sverok tillsammans med Vi Unga valde att återuppta i samband med projektet Hej Kommunen. Priset har inte delas ut sen dess. Planen var från början att det skulle bli en årligt återkommande utmärkelse men det rann ut i sanden eftersom att det aldrig lyftes in som en del i vår verksamhet utan var något specifikt kopplat till projektet Hej Kommunen. Mycket riktigt har också priset som delades ut tillsammans med Vi Unga och LSU till Lund inneburit riktig och verklig förändring för våra föreningar. Inte bara det att bidragen blev mer anpassade efter verkligheten då kommunen bjöd in våra föreningar i remissprocessen, föreningarna blev sedda och får därigenom bättre möjligheter att påverka. I takt med att resurser flyttas ut från stat till regioner och kommuner är det än mer viktigt att vara mer närvarande och mer synlig. Det borde vara självklart för alla kommuner att arbeta med allt engagemang som finns på orten, men är det något Hej Kommunen lärde oss är det att det är långt ifrån fallet i majoriteten av våra kommuner. Vilket också är anledningen till att styrelsen själva diskuterat möjligheten att återinföra priset men valt att inte göra det då det inte är en prioritet i jämförelse med andra delar i verksamhetsplanen. Att bygga uppmärksamhet, administration och krav kostar både tid och resurser men å andra sidan finns det fler sätt att göra det på. I detta fall känner vi att det är värt att undersöka möjligheterna för hur vi med de nuvarande resurserna skulle kunna återinstifta priset och yrkar därmed bifall på alla yrkanden i motionen.. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

94 18. MOTION: STADGEÄNDRING FÖR ATT HA RIKSMÖTE VARTANNAT ÅR Av: Förbundsstyrelsen BAKGRUND Riksmötet är förbundets viktigaste demokratiska instans. Det är det tillfälle där alla medlemmar har chansen att komma och göra sin röst hörd, diskutera tillsammans med andra och utöva sin rätt som medlemmar i förbundet. Sveroks riksmöte är dessutom känt för att vara öppet, modernt, stort och transparent. Styrelsen konstaterar att riksmötet är mycket viktigt för vår organisation men att vi bör se över detta av ekonomiska skäl. I dagsläget kostar riksmötet runt kr per år exklusive personalkostnader. Genom att att ha årsmöte vartannat år kan vi spara motsvarande belopp. Vi skulle också kunna ändra tiden för årsmötet till våren för att vi då i större utsträckning kan planera verksamheten efter de bidrag vi får från MUCF istället för att som nu, göra uppskattningar. Nästa riksmöte efter årets skulle då kunna vara i exempelvis april Att ha riksmötet vartannat år innebär också en ökad långsiktighet, dels för att förtroendevalda väljs på två år då valen alltid sker på riksmötet samt att verksamhetsplaner och budget tas fram för två år. Det ger en större möjlighet att arbeta med exempelvis projekt då man får ytterligare en chans att söka om det skulle vara så att man blir nekad stöd första gången. Årsmöte vartannat år är inget ovanligt och flera förbund i likvärdig storlek med Sverok använder detta system, vilket i sig inte är ett argument för att Sverok bör göra likadant utan lyfts för att påvisa att det inte är ovanligt. Exempel på sådana organisationer är Sveriges Elevkårer, Scouterna och SSU. Det är också vanligt förekommande inom exempelvis fackföreningsrörelsen. Styrelsen noterar att möjligheten för demokratisk påverkan kommer att bli mindre när det högsta beslutande organet träffas mer sällan men också att mer tid och resurser frigörs för att utveckla förbundet på andra sätt. Denna motion innehåller många stadgeändringar, den stora majoriteten av dem handlar om förändrade datum för handlingar, men styrelsen har inte sett det nödvändigt att ändra periodernas längd utan bara uppdatera datumen. Styrelsen hoppas med denna motion få en givande diskussion på riksmötet och syftar med denna motion att bidra till den diskussionen. Därför läggs också en sista att-sats där styrelsen yrkar på avslag på samtliga tidigare att-satser. HUVUDYRKANDE Vi yrkar därför 1... att 13. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen. tas bort och ersätts med 13. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte 94 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

95 och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) juli året före Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen, 2... att 17. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i stadgan, verksamhetsår. tas bort och ersätts med 17. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är tiden mellan ordinarie riksmöten att 35. Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. tas bort och ersätts med 35. Ordinarie Riksmöte skall hållas vartannat år tidigast femtonde (15) februari och senast tjugonde (20) april, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer att 36. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, tas bort och ersätts med 36. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast första (1) januari samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, 5... att 45. Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast åtta (8) veckor före riksmöte. --> Inte helt självklart att den _måste_ ändras, MEN vi bör fundera på om en tvåårig cykel ska ha samma vecko-antal innan motioner ska vara inne! Samt nomineringar att 56. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till förbundet senast den 30 juni innevarande år. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

96 tas bort och ersätts med 56. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till förbundet senast den 30 september året innan ordinarie riksmöte att 67. Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. tas bort och ersätts med 67. Förbundsstyrelsen utses av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen att 72. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda senast den 30 april nästa verksamhetsår. tas bort och ersätts med 72. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda senast den 30 september inför nästa ordinarie riksmöte att 73. Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera det verksamhetsåret. Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess revisionsberättelsen är klar. tas bort och ersätts med 73. Riksmötet utser tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera den verksamhetsperioden. Revisorerna tillträder efter ordinarie riksmöte, och deras mandat sträcker sig tills nästa ordinarie riksmöte att avslå samtliga Att-satser i motionen. 96 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

97 MOTION: STADGEÄNDRING FÖR ATT HA RIKSMÖTE VARTANNAT ÅR HANDLINGAR Motion: Stadgeändring för att ha Riksmöte vartannat år HUVUDYRKANDE Förbundsstyrelsen yrkar 1... att 13. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen. tas bort och ersätts med 13. Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) juli året före Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen, 2... att 17. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i stadgan, verksamhetsår. tas bort och ersätts med 17. Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är tiden mellan ordinarie riksmöten att 35. Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. tas bort och ersätts med 35. Ordinarie Riksmöte skall hållas vartannat år tidigast femtonde (15) februari och senast tjugonde (20) april, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer att 36. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, KATRINEHOLM 4 6/ (182)

98 tas bort och ersätts med 36. Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast första (1) januari samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, 5... att 45. Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast åtta (8) veckor före riksmöte. --> Inte helt självklart att den _måste_ ändras, MEN vi bör fundera på om en tvåårig cykel ska ha samma vecko-antal innan motioner ska vara inne! Samt nomineringar att 56. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till förbundet senast den 30 juni innevarande år. tas bort och ersätts med 56. Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till förbundet senast den 30 september året innan ordinarie riksmöte att 67. Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. tas bort och ersätts med 67. Förbundsstyrelsen utses av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen att 72. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda senast den 30 april nästa verksamhetsår. tas bort och ersätts med 72. Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut 98 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

99 i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda senast den 30 september inför nästa ordinarie riksmöte att 73. Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera det verksamhetsåret. Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess revisionsberättelsen är klar. tas bort och ersätts med 73. Riksmötet utser tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera den verksamhetsperioden. Revisorerna tillträder efter ordinarie riksmöte, och deras mandat sträcker sig tills nästa ordinarie riksmöte att avslå samtliga Att-satser i motionen. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

100 Sverok: The Next Generation Sverok: The Next Generation 19. MOTION: SVEROK THE NEXT GENERATION Av: Tommy Nilsson Hej! BAKGRUND Passionen att göra det omöjliga möjligt Tillsammans är vi starkare, smartare och bättre, jag vill att Sverok handlar om dig, din förening och de du har i din närhet. Du är ledstjärnan, jag vill göra ditt och din förenings engagemang lite enklare. Föreningarna är det starkaste vi har i Sverok, fokus på dig och din förening. Genom att du är med under processen, kan se exakt vad som är på gång och deltar i att ta fram riktningen vi vill arbeta för kan vi tillsammans nå lite längre. Det här dokumentet är indelat i ett huvuddokument och ett antal bilagor. I huvuddokumentet kan du läsa övergripande om Sverok: The Next Generation. I bilagorna kan du läsa detaljer om specifika bitar i Sverok: The Next Generation. I dokumentlistan kan du se vilka dokument som ingår i Sverok: The Next Generation samt hur många sidor var och en av dem har. Vem är det då som ligger bakom denna massiva mängd text, vilken bakgrund är den skriven med och varför behövs den? Jo, det är Tommy, en engagerad tänkare som arbetar enligt metodiken kedjan är lika stark som den svagaste länken som ligger bakom. Den är kommen ur många diskussioner, förslag, möten och idéer som ett antal olika människor haft och har. Efter att ha sett och upplevt hur föreningar och distrikt kämpar har valet gjorts att sätta ihop det du nu läser, det erbjuder ett alternativ, en möjlighet. Syftet är att göra dig starkare, för om du är starkare så är alla vi i Sverok starkare. Sverok: The Next Generation är en plattform, något för oss att stå på tillsammans som gör det tydligt vad vi arbetar för och hur vi arbetar med det. Det är övergripande och indelat för att det skall vara enkelt att diskutera och förstå. Sverok: The Next Generation handlar om att göra dig starkare. Tommy Nilsson Västgötavägen 23a, lgh Falkenberg tommy@arconge.se facebook.com/tommyhome linkedin.com/in/tommyhome Sverok: The Next Generation 100 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE sidan RIKSMÖTE 1 av 1 I SVEROK

101 Sverok: The Next Generation Dokumentlista Dokument Antal sidor Sverok: The Next Generation 1 Huvuddokument 3 Bilaga 1: Beslutsprocess 2 Bilaga 2: Nomineringsprocess 1 Bilaga 3: Det är du som bestämmer 1 Bilaga 4: Engagemangsmodellen 4 Bilaga 5: Externa målgrupper 1 Bilaga 6: Mötesplats för gemenskap 1 Bilaga 7: Engagemang, oberoende av ålder 2 Bilaga 8: Relation till Riksmöteshandlingarna 1 Bilaga 9: Kunskaps och kompetensbanker 1 Bilaga 10: För, av, med, Sverok 1 Bilaga 11: Maskot 1 Bilaga 12: Rekryteringskompensation 2 Bilaga 13: Krishantering 1 Bilaga 14: Transparens och tillgänglighet 1 Bilaga 18: Budget 1 Bilaga 19: Sverok i siffror 2 Bilaga 20: Kopiera, förbättra, förändra! 1 Bilaga 21: Yrkande 1 KATRINEHOLM 4 6/ Dokumentlista sidan 1 av (182)

102 Huvuddokument sidan 1 av 3 Sverok: The Next Generation Huvuddokument Engagemang Rätt person på rätt plats, du där ute i förening och distrikt vet bäst vad du behöver, jag vill göra det lite enklare för dig att få det. Vi har alla valt att gå med i en förening, det engagemang vi ger bort ideellt för nå framåt är vad som blir det Sverok är. Ge distrikten och föreningarna via distrikten möjlighet att året runt påverka förbundet enligt Bilaga 1: Beslutsprocess. Ge distrikten utökat mandat att vara Sverok regionalt enligt Bilaga 4: Engagemangsmodellen. Ge föreningarna utökat mandat att vara Sverok lokalt enligt Bilaga 4: Engagemangsmodellen. Ta bort arvodering av förtroendevalda inom förbundet. Ge alla en enhetlig ersättning för sitt engagemang. Jag vill att det är ditt engagemang och dina idéer som sätter ribban för hur långt vi kan nå. Dina nederlag är våra gemensamma förluster, dina segrar är vår inspiration och fungerar som exempel på vad som är möjligt. Ökat oberoende Större oberoende i form av utökade samarbeten och kapitaltillgång från andra källor än MUCF. Starkare distrikt Resurser öronmärks för distrikten till regionalt innehåll, de kan regionen och viss utjämning behövs i distrikt där övrig finansiering är svåråtkomlig. Ett Sverok distrikt skall vara likvärdigt var helst i landet det befinner sig. Lika för alla Alla är lika viktiga och har samma värde. Grunden för engagemang och arbete i organisationen är intresset för innehållet, vi ska ge de bästa förutsättningarna för engagemang. Alla är lika viktiga, du som ordförande i din förening, du som deltar i aktiviteterna, du som håller i aktiviteter, du som räknar pengarna, du som bara finns där, du som betalat medlemsavgiften och aldrig deltagit, du som läser det här. Ditt engagemang ska ha samma värde, du ska ha samma ersättning för ditt engagemang. 102 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

103 Sverok: The Next Generation Vi är ideella, vi ska vara ideella, med det kommer frivilligheten att ge bort för att skapa det som är Sverok. Därför skall vi aldrig arvodera, betala för uppdrag i styrelse, valberedning, eller andra valbara positioner. Ibland behöver vi specialkompetens, den kan vi om vi måste och ingen kan och vill, betala för. Vårt kansli med vår kanslipersonal är ett exempel på tillfälle där vi betalar för specialkompetens vi behöver. Kanslisterna ser bland annat till så att vi söker bidrag på korrekt sätt. Självfallet skall vi ha en enhetlig lön på kansliet, alla är lika viktiga oavsett om de städar lokalerna, sköter förbundets finansiering eller svarar i telefon. I det fall vi samarbetar med tredjepart skall lönen vara på nivå med det vi betalar. Vi har alla samma värde. Organisation Det viktigaste Sverok har är alla föreningar som bildas och sedan rullar vidare år efter år och blir allt starkare. För att de skall bli ännu starkare ges de reell möjlighet att inverka i och vara med och bestämma hur vi arbetar framåt så att det är du som kan din förening som är experten när besluten fattas som påverkar dig. Förbundet Styrelsen Styrelsen kommer fatta beslut baserat på rapporter och underlag skapat av dig som kan ämnet, tillsammans med kansliet och där alla kommer att ges tid att tala om hur det påverkar. Se Bilaga 1: Beslutsprocess. Soldaritet Den nya styrelsen kommer att tillsammans som styrelse att fatta alla beslut. Vi skall eftersträva att alltid vara proaktiva och förebyggande, det skall aldrig behöva uppstå situationer där vi på kort tid behöver fatta beslut vilka omfattar mer pengar än en genomsnittlig ansluten förening ser under sitt budgetår. Kansliet Kansliet är otroligt värdefullt och en kunskapsbas för distrikten, föreningarna och eldsjälarna. Det ges mer resurser för att kunna vara ett stöd för verksamhet och samlingspunkt för all kommunikation. Vi skall samla och dela erfarenhet och kunskap med utgångspunkt från kansliet så att du alltid har en fast punkt du kan vända dig till. Förbundets verksamhet lämnas till kansliet och ideella med passion för innehållet. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

104 Sverok: The Next Generation Förbundssekreteraren En titel och tjänst införs på kansliet förbundssekreterare, dvs. den som ser till att saker blir dokumenterade, att regler följs och att relevant information är tillgänglig. Exakt hur kansliet vill att det fungerar får de bestämma själva, tänkbart så är det en kommunikatör/liknande som utför uppgifterna tillsammans med ideella resurser. Titeln förbundssekreterare försvinner samtidigt ur förbundsstyrelsen. Distriktet Distrikten etableras som knutpunkter för regionalt och koordinerat lokalt engagemang. All verksamhet som sker i Sverok skall tillhöra ett distrikt med hänsyn till de regionala och lokala förutsättningarna. Förbundets uppgift är att stödja distrikten och att verka utjämnande så att alla föreningar i Sverok ges samma förutsättningar oavsett regionala regelverk. Distrikten skall vara en naturlig punkt för alla föreningar att vända sig till och förbundets kansli skall hjälpa distrikten till den grad att förbundets kansli fungerar som distriktets kansli. Jag vill att vi sätter oss ner tillsammans du och jag för att utforma detaljerna så att ditt distrikt får det ni behöver. Föreningen Sverok är föreningarna, de rekryterar och skapar verksamheten som ger förbundet de statliga bidragen och distrikten de regionala bidragen. Inom Sverok ryms ett antal olika verksamheter, exempelvis Airsoft, Brädspel, Cosplay, Dataspel, E-sport, Figurspel, Konfliktsspel, Kortspel, Lajv, Paintball och Rollspel. Varje förening kan ha en eller flera verksamheter, alla med olika krav på material, ytor, investeringar och antal deltagare. Förbundet innefattar även föreningar vilka håller större samlande arrangemang vilka fungerar marknadsförande för Sverok och för verksamheten som helhet. Dina utmaningar är unika och de är gemensamma. Som förbund vill jag att vi blir bättre på att effektivt ta tillvara på de gemensamma utmaningarna och lösa dem en gång för alla så att när du nästa gång ska upprepa vad någon annan gjort kan ta del av den erfarenhet och den kunskap som de före dig innehar. Det här ger oss alla mer tid att hjälpas åt med att lösa de unika utmaningarna, vi tillsammans är Sverok. Jag vill göra just din förening ännu starkare. Jag vill att du talar om vad som är viktigt för dig och din förening. 104 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

105 Sverok: The Next Generation Bilaga 1: Beslutsprocess Förslag Figuren visar beslutsprocessen. Ett förslag kommer in, från en organisation eller person med förslagsrätt. Förslaget registreras i ett öppet synligt system där alla medlemmar kan se det och följa det genom processen. Känsliga uppgifter synliggörs endast för de som behöver ha tillgång till dem. Förbundssekreteraren Sköter all kommunikation och förberedande, ser till så att nödvändig information finns med i förslaget och är den centrala punkten som samlar in och skickar ut förslaget genom alla stegen i processen. Styrelsen Förbundssekreteraren ser till så att förslaget presenteras för styrelsen och lägger upp det för beslut, Styrelsen fattar beslutet. Beslutet sker elektroniskt, via ett röstningssystem på internet/intranet. Förbundssekreteraren har inte rösträtt. Remisser Beslut som påverkar andra delar än den egna delen av organisationen får inte fattas utan att de som påverkas har möjlighet att inkomma med analys av hur det påverkar och med möjlighet att tala om huruvida de ställer sig bakom beslut eller ej. Remissperioden är minst 30 dagar, från förslaget skickats på remiss av Förbundssekreteraren vilket bör ske inom 14 dagar efter förslaget inkommit. KATRINEHOLM 4 6/ (182) Bilaga 1: Beslutsprocess sidan 1 av 2

106 Sverok: The Next Generation Publicerar beslut Beslutet publiceras i systemet som publicerat och gällande av Förbundssekreteraren. Transparens I alla lägen går det att följa förslaget genom alla stegen och se alla yttranden som inkommer under remiss perioden, det går även att se vilka yrkanden som fanns, vilka styrelsen bestod av, hur de röstade, vilket beslut som fattades och när. Jäv & Neutralitet vid beslutet I de fall en individ gynnas eller en organisation som personen är medlem i gynnas får den individen inte delta i diskussionen kring beslutet eller i fattandet av beslutet. I fall det är Förbundssekreteraren får denne delegera till en annan tillfällig sekreterare. Undantag är när individ är part i beslutet, då får individen delta i diskussionen men inte vid beslutsfattandet. Beslutsprocessen inför Riksmötet Inför motioner till riksmötet skall samma metod tillämpas av förbundet, samtlig information och underlag förbundet vill presenteras skall gå genom Beslutsprocessen och skall finnas tillgängliga minst en månad före ombudsvalet eller motionsstopp beroende på vilket som inträffar närmast i tid. Berättelser skall på samma sätt finnas tillgängliga, men behöver inte gå ut på remiss. 106 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

107 Sverok: The Next Generation Bilaga 2: Nomineringsprocess Förstudie Figuren visar nomineringsprocessen. Under förstudien tar valberedningen fram de behov organisationen har genom en analys vilket sedan sammanställs och publiceras som en kravprofil för de som söks. Förslag på kandidat Medlemmar föreslår kandidater till valberedningen baserat på kravprofilen. Urvalsprocess Valberedningen frågar kandidaten om den är intresserad, gör en intervju för att säkerställa att denne delar organisationens värderingar samt fyller kravprofilen och går sedan vidare till att granska referenser, belastningsregister, betalningsanmärkningar och via Google/liknande tar reda på så att det stämmer, om allt är korrekt nominerar valberedningen kandidaten som valbar på årsmötet. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

108 Sverok: The Next Generation Bilaga 3: Det är du som bestämmer Denna bilaga är mer av ett förtydligande än någon form av ändring, tanken är att generera en pågående dialog kring hur vi säkerställer att det är du som bestämmer. Figuren illustrerar att du är det viktigaste Sverok har, det är du som bestämmer. Överst i kedjan finns medlemmen, vilken står för besluten på årsmötet, vilket utser förtroendevalda. Valberedningen förbereder och granskar förslag av förtroendevalda åt årsmötet. Revisorerna granskar verksamheten och ekonomin åt årsmötet. Styrelsen fattar alla större beslut. Förbundssekreteraren skapar verksamhetsberättelser och säkerställer att verksamheten är som årsmötet och styrelsen beslutat. 108 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

109 Bilaga 4: Engagemangsmodellen sidan 1 av 4 Sverok: The Next Generation Bilaga 4: Engagemangsmodellen Figuren visar engagemangsmodellen. En nationell organisation, förbundet Förbundet engagerar de regionala organisationerna. Nationella organisationen organiserar alla de nationella aktörerna som går med i förbundet. Nationella aktörer arbetar direkt mot nationellt ansvariga. En regional organisation i varje region/landsting Regionala organisationer engagerar de lokala organisationerna. Regionala organisationen organiserar alla de regionala aktörerna i sitt område som går med i förbundet. Regionala aktörer arbetar mot Regionalt ansvariga. Regionala organisationen påverkar den nationella organisationen. En lokal organisation i varje kommun Lokala organisationerna engagerar individer. Lokal organisation organiserar alla de lokala aktörerna i sitt område som går med i förbundet. Lokala aktörer arbetar mot Lokalt ansvariga Lokala organisationen påverkar den regionala organisationen. Figuren visar påverkansmodellen. Påverkansmodellen är en mindre korrigering jämfört med hur det fungerar idag, för idag så förväntas den lokala organisationen ha kommunikation och samarbete direkt med den regionala och den nationella. Genom att du får en tydlig punkt att vända dig till så kan du KATRINEHOLM 4 6/ (182)

110 Sverok: The Next Generation fokusera på det som är viktigt för dig, du kan vara trygg i att du vänder dig till rätt plats och att dina behov är det som har fokus. Medlemskap & Samarbeten Organisationens primära roll är att göra dig som är medlem starkare, att ge dig bättre förutsättningar och att stödja dig i att nå det mål du siktar på. För att lyckas med det så ska vi samla alla som är intresserade av det vi gör och låta dem vara med. Vi bestämmer över vår organisation och de kan komplettera eller förstärka oss på olika sätt, vår självständighet är alltid fokus, vår handlingsfrihet alltid närvarande. Figuren synliggör den övergripande strukturen, förbundet som samlingspunkt. 1. Individer - Hänvisas till Sverok ORTNAMN. 2. Föreningar - Går med och kan därmed göra saker som Sverok, om det finns flera föreningar på samma ort bör de samarbeta och arbeta kompletterande. 3. Företag: a. Spelföretag dvs. företag som har ett direkt intresse i verksamheten och arbetet och därmed vill vara med och stödja ekonomiskt och demokratiskt. b. Varumärkesbyggare dvs. företag som vill förknippa sig med verksamheten för att bygga varumärke, går med och kan säja att de stödjer Sverok. 4. Organisationer, allt från museum till Universitet Strukturmodellen 110 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

111 Sverok: The Next Generation För att möta de nuvarande förutsättningarna och se till att just du är den som bestämmer över det ni gör så är en mindre strukturförändring nödvändig. Tanken är att samla gemensamma resurser på tre punkter, lokalt, regionalt och nationellt. Det vi idag tänker oss är Sverok tar ett kliv uppåt och blir mer av en paraplyorganisation. Det ger utrymme för dig att samlas med likasinnade som gör samma sak som du. Det kommer ta tid, ett antal år innan allt är på plats formellt och enligt konstens alla regler. Vi kan redan direkt börja samlas enligt strukturen och arbeta framåt från det med vilket gör att du direkt är med och utformar det som blir Sverok: The Next Generation. Syftet är primärt att du skall kunna fokusera på att göra det du vill så bra som möjligt. En bieffekt är att de stöd förbundet idag söker av MUCF och som gradvis minskat de senaste åren kommer att öka då vi blir ett större antal förbund som söker stöd. Lokal samarbetsorganisation: Sverok ORTNAMN Etablerandet av en lokal samarbetsorganisation vid namn Sverok ORTNAMN vilken hjälper föreningarna att koordinera och strukturera sitt arbete så att alla kan fokusera på det de vill göra. Den lokala samarbetsorganisationen är en paraplyorganisation för de existerande lokala föreningarna och förmedlar de lokala behoven till den regionala samarbetsorganisationen. Det är du som bestämmer över den, den finns där för dig. Regional samarbetsorganisation: Sverok LÄN/REGION Etablerandet av distrikt/regioner där en majoritet av de omfattade föreningarna efterfrågar dem vid namn Sverok LÄN/REGION. Distrikten hjälper de lokala föreningarna, samlar gemensamma resurser och förmedlar de regionala behoven till nationell organisation eller Sverok. Nationell samarbetsorganisation: Sverok SPECIALISTFÖRBUND Etablerandet av Nationella specialistförbund där en majoritet av distrikten eller 75 % av de omfattade föreningarna efterfrågar dem vid namn Sverok SPECIALIST. De nationella specialistförbunden bevakar de specialfrågor som rör den verksamheten och bistår distrikten och Sverok med synpunkter och direktiv för sin verksamhet. (Ex Sverok Airsoft, Sverok Konvent, Sverok E-sport). På sikt söker specialistförbunden sina egna stöd för medlemmar istället för att det sköts av paraplyet Sverok. Distrikten delas av Specialistförbunden i den mån det är möjligt, Regioner gillar förenkling så att en organisation söker för flera organisationers medlemmar är något som ger både styrka och bättre förutsättningar för stöd. Sverok: Paraplyorganisationen KATRINEHOLM 4 6/ (182)

112 Sverok: The Next Generation Sverok förvandlas till en paraplyorganisation vilken koordinerar gemensamma resurser, har kansliet, driver den gemensamma agendan baserat på dina krav och långsiktigt arbetar för att bli för Spelhobby, Spelkultur och Spelsporten vad Riksidrottsförbundet är för idrotten. Vi skall vara punkten alla vänder sig till för att delta, engagera sig, eller annat vad gäller vår typ av verksamhet. Alla ska veta vem vi är och vad vi gör. Sverok sätter ihop ramstadgar för specialistförbund vilka är kopplade till paraplyorganisationen Sverok men samtidigt fria att utforma sin verksamhet och disponera sina pengar. Ramstadgarna säkerställer att det är lika för alla och att gemensamma värderingar finns med från start. Bilden visar Strukturmodellen, det är från dig allt utgår. Botten: Lokala företag och organisationer samverkar med den lokala samarbetsföreningen. Mitten: Regionala företag och organisationer samverkar med distrikten. Toppen: Nationella företag och organisationer samverkar med Sverok SPECIALIST eller Sverok - Spelhobbyförbundet om specialistförbund saknas. Sverok: Helheten illustrerar Sverok. 112 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

113 Sverok: The Next Generation Bilaga 5: Externa målgrupper Figuren illustrerar de huvudsakliga externa målgrupperna som på ett eller annat sätt kan samverka med Sverok för ett gemensamt större syfte. Det vi gör är större än oss, det väcker intresse, det får andra att vilja vara med och göra saker som relaterar till det vi gör, det skall vara naturligt för våra huvudsakliga externa målgrupper att ha en dialog och eller samarbete med oss när det gäller frågor och intresse Sverok: för verksamhet The Next eller Generation områden där vi är inblandade. Samtidigt skall vi engagera de extera målgrupperna så att de förstår vad vi är och vad vi kan göra. Bilaga 6: Mötesplats för gemenskap Vad gör Sverok för dig som spelare? Vad gör Sverok för er som förening? Vad vill du att Sverok ska göra för dig? Konvent och samlande arrangemang används för att sprida budskapet om Sverok och vad som händer i olika delar av organisationen (Lokalt, Regionalt och Nationellt) i syfte att skapa en gemenskap, en vi känsla. Sverok och Specialistförbunden skall alltid ha en plats på relevanta konvent och samlande arrangemang för att bygga vi känsla och för att bistå vid prisutdelningar och liknande. En pool av gemensamt material skapas som används överallt för att synliggöra att det här det är ett Sverok arrangemang. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

114 Sverok: The Next Generation Bilaga 7: Engagemang, oberoende av ålder Föreningar för alla är fantastiska 1. Alla kan delta på lika villkor. 2. Alla har samma rätt att påverka. 3. Alla har samma rätt att engagera sig. 4. Kunskap och Erfarenhet sprids över åldersgränserna och förblir en växande resurs för medlemmarna i takt med att föreningen blir äldre. Regeringen, MUCF och 60 % spärren Enligt det gällande regelverket från regeringen måste ungdomar (max 25år) vara 60 % av medlemmarna för att den enskilda medlemmen ska ge stöd i föreningen. Visst låter det fantastiskt, att ungdomar måste vara majoritet för att ge stöd? Tyvärr är effekten raka motsatsen, förslaget hämmar demokrati, begränsar engagemang och försvårar lärande. Det hämmar demokratin 1. Föreningar måste antingen välja att segregera medlemmarna i åldersindelade föreningar eller riskera att bli utan stöd. 2. Föreningar måste effektivt avråda personer att gå med eller uppmuntra medlemmar som blir äldre än ungdom att gå ur föreningen då de blir en risk för att förlora ekonomiskt stöd för ungdomar. 3. Förbund måste begränsa sig till ungdomar eller riskera att förlora sina statsbidrag. Det begränsar engagemanget 1. En väl fungerande förening som engagerar och behåller sina medlemmar över tid behöver rekrytera över 100 % fler än föregående år varje nytt år för att bibehålla en given procentsats. 2. Antalet personer som intresserar sig för att leda i ideell verksamhet har på senare år minskat, genom att kräva att de ska vara i en specifik ålder, intervall eller på annat sätt begränsa försvårar avsevärt fortlevnaden för organisationen. 3. Eldsjälar är en relativt liten skara personer som brinner för sin förening, att engagera och behålla dessa är nyckeln till framgång för en ideell förening. Det försvårar lärande 1. Erfarenheten från de som är äldre begränsas i takt med att de inte kan vara medlemmar i föreningen. 114 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

115 Sverok: The Next Generation 2. Kunskapen som delas mellan medlemmar oberoende av ålder, begränsas då alla medlemmar effektivt är i liknande ålder och därmed har liknande kunskaper. 3. När föreningen väl utbildat medlemmar kan den endast behålla dem i ett fåtal år, sedan måste de gå vidare, eller så förlorar föreningen det ekonomiska stödet, det medför att kunskapen föreningen investerar i försvinner bort och måste återskapas istället för att kunna byggas vidare på och delas. Ungdomar är viktiga 1. Ungdomar är en nyckelkomponent till tillväxt och nyrekrytering i ideell verksamhet. 2. Ungdomar har oftast mer tid och mindre pengar än senare i livet, det gör dem extra attraktiva. 3. Reglerna påverkas inte av de unga, utan det är de äldre som begränsar ungdomens stöd. Vi ska arbeta för Att procentsatsen tas bort. Att ungdomar ger en summa per ungdom som väljer att bli medlem. Att en alternativ kontrollmekanism införs så att stöd riktat till ungdomar används till ungdomar. Att det är du som bestämmer hur din förening ska se ut och vilka som är medlemmar. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

116 Sverok: The Next Generation Bilaga 8: Relation till Riksmöteshandlingarna Plattformen sätter fokus på föreningarna och distrikten: Resurser och inflytande flyttas närmare dig. De regionala föreningsutvecklarna kommer att lyda under distrikten, förbundet kommer sköta administrationen. Rekrytering fokuseras på att hjälpa befintliga föreningar och distrikt att växa sig starkare. Förbundskansliet kommer kostnadsfritt att erbjuda kommunikations och ekonomitjänster till distrikten. Samtliga uppdrag i projekt och arbetsgrupper blir engagemang som ligger utanför förbundsstyrelsen. Anställd personal kommer att agera beställare av projekt för att få maximal kontinuitet och möjlighet att skapa långsiktig erfarenhet som bibehålls i förbundet oavsett styrelse. Projekt och arbetsgrupper flyttas ut till distrikt och eller grupp av föreningar vilka vill och kan driva frågorna, målet är att få spridning över hela landet. Förbundet står för ekonomin. Ekonomiskt stöd för projekt skall i första hand syfta till att jämna ut förutsättningar och hjälpa till att komma igång. Bedömningen skall ske baserat på en i förväg given mall. Relevanta instanser skall ha möjlighet att väga in före beslut fattas. Alla oavsett ålder kommer att uppmuntras att bli fullvärdiga medlemmar i en Sverokförening. 116 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

117 Sverok: The Next Generation Bilaga 9: Kunskaps och kompetensbanker Idag finns enorma mängder erfarenhet, kunskap och kompetens ute i föreningar och distrikt. Vi behöver arbeta insamlande för att se till så att det kan spridas mellan föreningar, distrikt och förbund genom etablerandet av kunskapsbanker. Det kan vara allt från lathundar för budget, tips för rekrytering, regler för Airsoft, turneringsformat i tävlingar, äventyr till rollspel, bilder till material eller anmälnings/betalsystem. Var tar allt du skapar vägen, allt hårt arbete, allt slit? Jag vill att vi tar vara på din insats, att vi bygger vidare tillsammans, och gör allt tillgängligt likt det här dokumentet enligt CC BY- NC-SA (ungefär måste säja vem som skapat det, får bara användas icke kommersiellt och alla varianter och utvecklingar måste delas enligt samma regler) eller liknande licens. Sverok ska vara platsen där du kan hitta allt det du behöver för ditt engagemang, Sverok: detaljerna The överlåter Next Generation jag till dig i Sverok som kan det här. Bilaga 10: För, av, med, Sverok Det är dags att vi tittar på vem som deltar, skapar och engagerar sig i det vi gör: Sverok är en organisation bestående av föreningar vilka har människor som medlemmar. För Sverok är allt det vi tillsammans skapar som gör oss bättre, det är enbart till för våra medlemmar. Av Sverok är allt det vi tillsammans skapar som gör andra bättre och som kan vara till för våra medlemmar men som inte kräver något av deltagarna. Med Sverok är när vi tillsammans deltar i det andra gör. Vi behöver tillsammans ta fram en plan som sätter fokus där du vill ha det, och där vilka som gör vad av de gemensamma resurserna är tydligt. Tillsammans når vi målet du vill. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

118 Sverok: The Next Generation Bilaga 11: Maskot Jag är för Zworken, för mig är denna vår maskot en symbol för allt det vi är och allt det vi står för dvs. Sverok förbundet där alla är välkomna och där du bestämmer. Zworken är ett uttryck för fantasi, ett utlopp för kreativitet, en källa till reflektion och en möjlighet att synas. Jag lovar att om du väljer mig så kommer jag vara Zworken på minst ett möte med MUCF. Om du kan vara en Vampyr, en Magiker, en elitsoldat i skog, en svärdssvingande hjälte i Diablo, en orch ute på marsch, en krigsherre i strategi, eller något helt annat så är det min uppgift att sprida det fantastiska Sverok är; förbundet där du för en dag kan vara precis vem du vill i en kollektiv fantasi. Sverok: The Next Generation Vi är Sverok och vi gör det här för att [välj egen anledning]. Bilaga 12: Rekryteringskompensation Ditt engagemang är det värdefullaste vi har Med jämna mellanrum rekryterar förbundets valberedning engagerade från organisationens distrikt och/eller föreningar, det kan vara styrelse eller andra nyckelpersoner, när så sker skall förbundet kompensera organisationen denne kom från. Föreslagen kompensation för rekryterade för år 2016, grundsumma baserad på roll i organisationen individen kommer från: Ordförande eller kassör Sekreterare Ledamot Valberedare Revisor Ledare Medlem kr kr kr kr kr kr 5 000kr Utöver grundsumman skall det även existera en variabel summa beroende på organisationens omsättning och antalet år individen verkat. (Enbart delta i verksamhet räknas inte. Individen måste vara namngiven i årsmötesprotokollet och en beskrivning av roll ingå). För upp till: 1 år: 2 % av omsättningen under året. 2-4 år: 4 % av omsättningen, genomsnitt av åren. 118 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK 5+ år: 6 % av omsättningen, genomsnitt av åren.

119 Medlem 5 000kr Utöver grundsumman skall det även existera en variabel summa beroende på organisationens omsättning och antalet år individen verkat. (Enbart delta i verksamhet räknas inte. Individen måste vara namngiven i årsmötesprotokollet och en beskrivning av roll ingå). För upp till: 1 år: 2 % av omsättningen under året. 2-4 år: 4 % av omsättningen, genomsnitt av åren. 5+ år: 6 % av omsättningen, genomsnitt av åren. Beloppet för procentsatsen är minst 1 000kr per procent i ersättning för distrikt. Totalbeloppet kan aldrig överstiga kr i ersättning för en person. Om individen varit engagerad i föreningar och distrikt så räknas samtliga in proportionerligt. Exempel: individ X har varit medlem i förening 3 år, ingått i styrelse som ledamot i 2 år och varit ledare för arbetsgrupp i distrikt i 2 år. Grundsumma: ((5 000 x 3) + ( x 2) / 5) + ((5 000 x 3) + ( x 2)/5) = dvs. föreningen skall ges 6000kr och distriktet skall ges 5 000kr. Grundsumma för rekryteringen blir kr för förbundet. Till det kommer omsättningen, låt säja att föreningen omsatt 5 000kr första, 9 000kr andra Sverok: och 11 The 000 Next kr tredje Generation året, och distriktet omsatt kr första, andra och tredje året. Individen var ledamot år 1-2, och ledamot och ledare i ag i distrikt år 2-3. Variabelt belopp: förening ((( )/2)x 0,04) + distrikt ((( )/2)x 0,04) Bilaga = Förening 12: Rekryteringskompensation distrikt sidan 1 av 2 Totalt ges föreningen kr, och kr ges till distriktet. Rekryteringen kostar förbundet totalt kr. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

120 Sverok: The Next Generation Bilaga 13: Krishantering I syfte att skapa stabilitet och trygghet bör ett Krishanteringssystem införas. Det primära området är stöd till arrangörer och deltagare. Tänkbara funktioner är: Hotline dit du som behöver kan vända dig, bemannad med juridisk, psykologisk och annan hjälp du kan behöva. Haverikommission vilken tittar på och hjälper till att nå insikt i vad som gått snett och bistår med att föreslå åtgärder för framtiden. Faddrar och mentorer vilka kan ge stöd i att nå vidare. Anonym rapportering för att kunna förändra utan att själv synas. Whistleblower skydd så att du som har vetskap kan delge den utan konsekvenser. Vi behöver titta noga och se hur andra gör och välja en väg för hur vi ska göra och vad vi skall Sverok: göra The så Next att vi Generation lär oss och kan ge det stöd du behöver. Bilaga 14: Transparens och tillgänglighet I de fall förbundet väljer att starta, driva eller ingå i organisationer av olika skäl så skall förbundets demokratiska principer alltid gälla. Det skall vara öppet tillgängligt vad organisationen gör. Som minst skall årsredovisning och årsmötesprotokoll finnas tillgängligt för alla. Det skall vara öppet tillgängligt att kunna kommunicera med organisationen. För organisationer vi kontrolerar skall minst 2 personer från varje distrikt ha närvaro, förslags och rösträtt på organisationens årsmöte/motsvarande möte. För organisationer vi kontrollerar skall Organisationens syfte, årsredovisning, balans och resultaträkning samt verksamhetsberättelse och verksamhetsplan ges en samlingspunkt på förbundets riksmöte för att ombuden där skall få insikt i allt det förbundet gör. Ombuden skall här ges möjlighet att framföra önskemål och förslag vilka organisationen måste ta upp på sitt kommande årsmöte. Organisationens årsmöte, årsmötesprotokoll och årsredovisning skall publiceras på samma sätt och ställen som dem för förbundet Sverok. Protokoll från organisationens möten skall finnas tillgängliga och vara möjliga att läsa för förbundets medlemmar. (Om det är nödvändigt kan organisationen kräva att medlemmen som vill läsa dem skriver på ett sekretessavtal även kallat NDA) 120 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

121 Sverok: The Next Generation Bilaga 18: Budget Intäkter Intäkter Intäkter Organisation 81.43% 100% Organisation 76.43% Organisation 67.43% Projekt 18.57% 25% Projekt 23.57% Projekt 32.57% Summa 100% 125% Summa 100% Summa 100% Utgifter 2 Utgifter 0 2 Utgifter 0 Kansli & Kansli & Personal 20.05% 27% 1 Personal 20.05% Föreningsstöd 37.88% 51% Föreningsstöd 32.88% Föreningsstöd 23.88% Distriktsstöd 7.43% 10% Distriktsstöd 12.43% Distriktsstöd 12.43% Kansli & Personal 20.05% Styrelse 5.94% 8% Styrelse 5.94% Styrelse 5.94% Marknadsföring 7.43% 10% Marknadsföring 7.43% Marknadsföring 9.43% Påverkan 7.43% 10% Påverkan 7.43% Påverkan 7.43% Utbildning 3.71% 5% Utbildning 3.71% Utbildning 9.71% Riksmöte 3.71% 5% Riksmöte 3.71% Riksmöte 3.71% Summa 93.58% Summa 93.58% Summa 93.58% Alla värden är i procent så att du enkelt skall kunna överblicka hur stor del av helheten som går till en given punkt. Vill du veta mer om varför procent, se "Den demokratiska procenten". Organisation Löpande organisation finansierad med bidrag från MUCF primärt. Styrelse Kostnader för styrelsen. Projekt Riktade satsningar finansierade via fonder, crowdfunding, sponsorer eller andra källor. Marknadsföring Allt som syftar till att synliggöra oss, ex hitta, spelveckan och annat. Föreningsstöd Stöd med direkt fokus på föreningarna. Påverkan Allt som syftar till att påverka för att göra det lite mer Sverok vänligt. Distriktsstöd Stöd med fokus på distrikten. Utbildning Kurser, slag, fortbildning av olika typer. Kansli & personal Löner, administration och liknande. Riksmöte Lokaler, teknik, arvoden, administration, tryck. KATRINEHOLM 4 6/ (182) Bilaga 18: Budget sidan 1 av 1

122 Sverok: The Next Generation Bilaga 19: Sverok i siffror Här följer tre intressanta diagram, det första visar antalet medlemmar, det andra mängden pengar sverok fått i stöd för dessa och den sista vad sverok gett ut i föreningsstöd. Graferna följer varandra, Sverok är med andra ord helt i föreningarnas händer. Vi kan utifrån detta ställa oss följande frågor: 1. Att arvodera personer i styrelsen har det inverkat i siffrorna alls, de varierar väldigt? 2. Stöden du som förening kan förvänta dig är oberäkneliga, de varierar rejält, hur gör vi dem förutsägbara? 122 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK Bilaga 19: Sverok i siffror sidan 1 av 2

123 Sverok: The Next Generation KATRINEHOLM 4 6/ (182)

124 Sverok: The Next Generation Bilaga 20: Kopiera, förbättra, förändra! Gillar du det du läst, helt, delvis eller kanske bitvis? Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell- DelaLika 4.0 Internationell licens. För att ta del av en kopia av licensen besök följande Det innebär att du får använda det på följande villkor: Erkännande - Du måste ange upphovsmannen och/eller licensgivaren på det sätt de anger (men inte på ett sätt som antyder att de godkänt eller rekommenderar din användning av verket). Dela Lika - Om du ändrar, bearbetar eller bygger vidare på verket får du endast distribuera resultatet under samma licens eller en liknande licens som denna. Ickekommersiell - Du får inte använda verket för kommersiella ändamål. Följande text måste alltid vara med: Sverok: The Next Generation av Tommy Nilsson ( är licensierad under en Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 4.0 Internationell licens. Baserat på ett verk på cc by-nc-sa 124 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

125 Sverok: The Next Generation Bilaga 21: Yrkande Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor utgör innehållet i yrkandet, det sammantaget utgör plattformen. Jag Tommy yrkar därför på att: Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor, så som den är inskickad och med det specificerade innehållet och resultatet att det blir många miljoner mer i statsbidrag från MUCF vilket ger föreningarna mer stöd, bifalls av samtliga ombud vilka vill se ett starkare Sverok. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

126 MOTION: SVEROK THE NEXT GENERATION HANDLINGAR Motion: Sverok The Next Generation HUVUDYRKANDE Tommy Nilsson yrkar 1... att Sverok: The Next Generation med samtliga bilagor, så som den är inskickad och med det specificerade innehållet och resultatet att det blir många miljoner mer i statsbidrag från MUCF vilket ger föreningarna mer stöd, bifalls av samtliga ombud vilka vill se ett starkare Sverok. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE 2... avslag på samtliga yrkanden i motionen. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Det är svårt för styrelsen att ta ställning till motionen då det dels är svårt att sortera mellan konkreta saker att genomföra och rena viljeinriktningar och dels för att förbundet redan gör en stor del av det som förslås i motionen. Vi noterar förslag som att omvandla förbundssekreteraren till en tjänstepersonsroll, skapa specialistförbund och tvinga alla föreningar att lägga till Sverok innan namnet. Förbundet genomgår redan nu en stor organisationsförändring och att det vore olämpligt att genomföra ytterligare förändringar av den magnituden samtidigt, speciellt när de alla borde behandlas som enskilda förslag snarare än en enda massiv motion. Vi ställer oss frågande till motionärens avsikter med motionen då den framstår att vara mer av ett slags politiskt manifest än en tydlig och sammanhängande motion. Förbundsstyrelsen väljer därför att inte lyfta ut enskilda delar ur motionen och yrkar därmed avslag på samtliga yrkanden. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

127 20. MOTION: LEVEL UP! TILL NYA HÖJDER Av: Alexander Wallin BAKGRUND Sverok är inte som andra förbund. När andra förbund pratar om förvalta pratar Sverok om att förändra sitt syfte, när andra förbund pratar läger pratar Sverok LAN och när andra förbund pratar utbildning, vad säger Sverok då? Level up! Sverok har en utbildningsplattform i formen av Level up! som infördes Utbildningarna hålls av distrikten med program framtaget av förbundet och av utbildare som förbundet utbildat. Utbildningar erbjuder många goda fördelar på både förbunds- och föreningsnivå - förvaltning, rekrytering, mediakontakt, demokrati och likabehandling främjas genom att kunskap förmedlas och idéer diskuteras. I min förening har mycket av informationen om Level up! varit begränsad. När jag sen pratar med andra föreningar och med några med större insikt i förbundets verksamhet verkar det finnas en delad uppfattning av att Level up! inte lever upp till sitt fulla potential och borde tas upp för en bredare diskussion inom förbundet - vad vill vi med utbildning? Det är dags att fråga sig vad föreningarna vill ha från Level up! - ska information om utbildningar komma digitalt eller ska den skickas till varje medlem per post? Kanske kurserna ska gå parallellt med större konvent och spelträffar? Kanske gå som studiecirklar i föreningarna? Det finns utbildningskoncept i andra förbund som borde vara av intresse för Sverok. Ett bra exempel på något man borde kopiera är Scouterna med Trygga Möten 1, som finns både som en fysisk och digital utbildning. Att erbjuda Level up! utbildningar både digitalt och som fysiska kurser borde vara mycket intressant. Det är inget tvivel om att de som är engagerade inom Level up! har gjort ett fantastiskt arbete, men det är kanske läge att ta upp utbildningar till diskussion och fråga oss vilka steg vi som förbund borde ta för att förbättra förutsättningarna och resultaten av utbildningar. Det är dags att gå mot nya höjder - dags att Level up! HUVUDYRKANDE Jag yrkar att 1... att uppdra till förbundsstyrelsen att undersöka vilken andel av föreningar som har medlemmar som genomfört respektive utbildning samt att utvärdera hur väl de mottagits av deltagarna och presentera resultaten under året att uppdra till förbundsstyrelsen att utvärdera i vilken omfattning utbildningarna inom Level up! kan förmedlas digitalt och om de finner det lämpligt införa det under verksamhetsåret 2016 alternativt tillföra den till verksamhetsplanen för uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att Level up! får större uppmärksamhet bland föreningarna och medlemmarna i stort. 1 Trygga möten är till för alla som möter barn och ungdomar i ett ledaruppdrag eller i sitt arbete. Syftet är att sprida kunskap om övergrepp, kränkningar och mobbning. Men också att ge ledare mod att agera om de upptäcker att något sådant sker. (källa: KATRINEHOLM 4 6/ (182)

128 MOTION: LEVEL UP! TILL NYA HÖJDER HANDLINGAR Motion: Level up! till nya höjder HUVUDYRKANDE Alexander Wallin yrkar 1... att uppdra till förbundsstyrelsen att undersöka vilken andel av föreningar som har medlemmar som genomfört respektive utbildning samt att utvärdera hur väl de mottagits av deltagarna och presentera resultaten under året att uppdra till förbundsstyrelsen att utvärdera i vilken omfattning utbildningarna inom Level up! kan förmedlas digitalt och om de finner det lämpligt införa det under verksamhetsåret 2016 alternativt tillföra den till verksamhetsplanen för uppdra till förbundsstyrelsen att verka för att Level up! får större uppmärksamhet bland föreningarna och medlemmarna i stort. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE 4... avslag på samtliga yrkanden i motionen. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Det är mycket riktigt att förbundets arbete just nu med utbildning är svagt. Satsningen på Level Up! har fortgått i ungefär 3 år och det finns i dagsläget få resultat att visa upp. Det är främst därför som förbundsstyrelsen valt en ny inriktning inför nästkommande år. Vi ser framför oss att rikta utbildningsinsatserna från förbundets håll i första hand mot distrikten. Genom att få starka och livkraftiga distrikt kommer den lokala närvaron att leda till starkare föreningar. Detta ligger även i linje med hur organisationen idag ser ut där vi fördelar ut mer personalresurser att verka på regional snarare än central nivå. Utbildning av våra ideella och engagerade krafter är dock fortsatt viktigt och prioriterat vilket även går att se i verksamhetsplanen. Det är alltså snarare en skiftning i fokuset där vi tror att starka distrikt kommer att generera i större kraft för de lokala föreningarna. När det gäller motionens andra att-sats ser vi inte att de finns resurser att omvandla hela materialet för Level Up! till en digital plattform där medlemmarna kan gå kursen på egen hand. Däremot vill vi upplysa om att förbundet har 14 olika kursfilmer på ämnen som är liknande det Level Up! tar upp. Dessutom har föreningarna ett starkt självhjälpsmedel i föreningsutvecklingsspelet FTW! ( sverok.se ) där alla medlemmar på egen hand kan utveckla sig och sin förening, som ett komplement till det stöd kansliet erbjuder. Level ups material kommer fortsatt att finnas tillgängligt för distrikt, föreningar och medlemmar att använda men i nuläget ser vi att engagemanget bättre läggs på andra former av utbildning än Level up från förbundets sida och yrkar därmed avslag på alla yrkanden i motionen. 128 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

129 ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

130 21. MOTION: UTREDNING AV SVEROKS SYFTE Av: Förbundsstyrelsen BAKGRUND På Riksmötet 2014 väcktes en övrig fråga om att tillsätta en utredning av Sveroks syfte, i samband med att mötet beslutat att anta fantastik som ett av de nya verksamhetsområdena. Förslaget föll dock då det inte hade den 2/3 majoritet som krävs vid en övrig fråga. Styrelsen valde att lyfta frågan igen på Vårslaget 9-10/5 där distrikten förhöll sig försiktigt positiva till en utredning kring syftet, detta med åsikten att titta på hur man kunde förtydliga och bredda syftet för att bli än mer inkluderande. Syftesparagrafen i dess nuvarande form står som följer: 3 Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja spelhobbyn. Det har getts uttryck för att det nuvarande syftet inte skulle täcka in alla verksamhetsgrenar, vilket skulle kunna leda till att vissa medlemmar inte känner en samhörigt med förbundet och dess verksamhet. Styrelsen har fortsatt diskussionerna kring att hålla en syftesutredning. En utredning kring syftet skulle kunna hjälpa att förtydliga det och på ett bättre sätt kunna spegla förbundets verksamhet som det ser ut idag. Styrelsen föreslår därför att en utredning kring Sveroks syfte ska tillsättas. HUVUDYRKANDE Förbundsstyrelsen yrkar 1... att Sverok från och med verksamhetsåret 2016 tillsätter en utredning för att utreda Sveroks syfte. 130 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

131 MOTION: UTREDNING AV SVEROKS SYFTE HANDLINGAR Motion: Utredning av Sveroks syfte HUVUDYRKANDE Förbundsstyrelsen yrkar 1... att Sverok från och med verksamhetsåret 2016 tillsätter en utredning för att utreda Sveroks syfte. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Motionen bör bifallas. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

132 22. MOTION: INGA RASISTER I SVEROK Av: Chris Jonasson (Malmö e sport), Jesper Berglund (Armageddon), Leo Borg (SMASH), Benjamin Fahlgren(Fullmåne), Marie Louise Sjögren (Västspel), Fanny Nordgren (Malmö e sport), Hide Baric (Gothenbourg Boardgamers), Malcolm Nihlén Green (LAN för Barn), Johannes Axner (Milsim) och Sebastian Krantz. BAKGRUND Sverok är Sveriges största ungdomsförbund och har de senaste åren arbetat för en bredare, bättre och mer välkomnade spelhobby. Det syns tydligt i de insatser som genomförts och som fortfarande pågår, insatser som gjort att Sverok blivit en förebild för Sveriges ungdomsförbund och tidigare i år utnämndes vi till vinnare av RFSL Ungdom priset för vårt arbete. Samtidigt har klimatet i Sverige hårdnat extremt, ett rasistiskt terrordåd i samband med hot stänger skolor över hela landet. Lokaler som är eller var tänkta att bli asylboende blir nedbrända och ett rasistiskt riksdagsparti sitter och hetsar för att folk ska bränna ner fler, genom att bland annat ledande personer inom partiet publicerar kartor där dessa lokaler är utmarkerade. Som medlemmar i Sverok har vi varit väldigt stolt över att Sverok försöker ligga i framkant, men på ett område blir vi omsprungna. Nämligen i vårt förhållningssätt när det kommer till ovan nämnda parti och andra mörka rasistiska och människofientliga organisationer och partier. Flera ungdomsorganisationer har på senare år tagit tydlig ställning till hur de ska förhålla sig till Sverigedemokraterna, deras systerpartier och andra rasistiska, nazistiska och främlingsfientliga rörelser. Sverok har inte gjort det. Vi har därför tagit fram fyra stadgeskrivelser som innebär ett sådant tydligt ställningstagande. För oss är det självklart att räkna in Sverigedemokraterna och andra liknande partier i det vi kallar rasistiska eller på annat sätt främlingsfientliga organisationer. Även om vi kan se inslag av rasistisk politik även hos andra riksdagspartier så är de inte rasistiska i sin grund och berörs därför inte av de nya stadgeskrivningarna När vi tänker på Sverok och på det arbetet som görs kan vi iofs inte se att någon med så vidrig människosyn skulle vilja engagera sig i förbundet. Men samhället förändras och tyvärr normaliseras rasism och hat allt mer och allt snabbare om vi inte protesterar. Det enda ondskan behöver för att segra är att de goda ingenting gör E. Burke HUVUDYRKANDE Därför yrkar vi 1... att en ny paragraf förs in under rubriken verksamhetsår som lyder: Det är inte möjligt att inneha ett förtroendeuppdrag eller representera Sverok och samtidigt vara förtroendevald eller representera en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig organisation. Framkommer att så är fallet, och den förtroendevalde inte omedelbart frånsäger sig sitt medlemskap i den andra organisationen, fråntas den förtroendevalda efter beslut av förbundsstyrelsen sitt förtroende, och därmed sitt uppdrag inom förbundet att lydelsen i Förbundsstadgans 68 ändras från 132 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

133 68... Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. till Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig organisation att lydelsen i Förbundsstadgans 74 ändras från Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget gäller. till Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget gäller som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig organisation att lydelsen i Förbundsstadgans 77 ändras från Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. till Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig organisation att motionen anses omedelbart justerad. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

134 MOTION: INGA RASISTER I SVEROK HANDLINGAR Motion: Inga rasister i Sverok HUVUDYRKANDE Chris Jonasson (Malmö e sport), Jesper Berglund (Armageddon), Leo Borg (SMASH), Benjamin Fahlgren (Fullmåne), Marie Louise Sjögren (Västspel), Fanny Nordgren (Malmö e sport), Hide Baric (Gothenbourg Boardgamers), Malcolm Nihlén Green (LAN för Barn), Johannes Axner (Milsim) och Sebastian Krantz yrkar 1... att en ny paragraf förs in under rubriken verksamhetsår som lyder: Det är inte möjligt att inneha ett förtroendeuppdrag eller representera Sverok och samtidigt vara förtroendevald eller representera en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig organisation. Framkommer att så är fallet, och den förtroendevalde inte omedelbart frånsäger sig sitt medlemskap i den andra organisationen, fråntas den förtroendevalda efter beslut av förbundsstyrelsen sitt förtroende, och därmed sitt uppdrag inom förbundet att lydelsen i Förbundsstadgans 68 ändras från Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. till Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig organisation att lydelsen i Förbundsstadgans 74 ändras från Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget gäller. till Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget gäller som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig organisation att lydelsen i Förbundsstadgans 77 ändras från Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. till Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige som inte samtidigt innehar förtroendeuppdrag eller på annat sätt representerar en rasistisk eller på annat sätt främlingsfientlig organisation. 134 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

135 5... att motionen anses omedelbart justerad. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE 6... att förbundsstyrelsen uppdras att framta en policy som beskriver hur vi ställer oss i frågan om rasistiska organisationer. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Detta är en intressant motion på många sätt och väcker ett antal frågor, främst om tillvägagångssätt och inte om anledningarna. Förbundsstyrelsen ser det som en självklarhet att personer som representerar en rasistisk eller främlingsfientlig organisation inte samtidigt kan representera förbundet. Det går redan nu att argumentera för att en sådan person skulle motarbeta förbundets syfte och att de uppdragen därmed skulle vara oförenliga även om en sådan tolkning troligtvis skulle må bra av att ha stöd av tydlighet. Däremot så upplever vi att tydligheten är främst det som är det problematiska, framförallt för att det rör sig om stadgeändringar och att stadgar är svåra att formulera på ett allmängiltligt men samtidigt specifikt sätt. Om rasism och främlingsfientlighet nämns, bör inte anti-feminism, transhat och liknande och skrivas in under samma paragraf? Om man skriver att personerna inte får motarbeta förbundets värdegrund, blir det då för brett och tandlöst? Vi anser dessutom att frågan är bredare än att bara avgöra vem som är valbar till ett förtroendeuppdrag, ett hot som är generellt sett lätt att hantera då personen måste få både valberedningens förtroende samt riksmötets. Förbundet bör inte heller låta dessa organisationer använda sig av förbundet som en plattform för att få torgföra sina åsikter eller för att ge legitimitet till sin världsbild. Här tror vi att en bra lösning är att förlita sig på de demokratiska processer som redan nu råder inom förbundet, ta fram en tydligare värdegrund för valberedning och liknande att stödja sig på samt att ta fram en policy till hur förbundet förhåller sig till rasistiska och främlingsfientliga organisationer. VI tror också att det är bra att denna policy benämner hur förbundet ska förhålla sig till Sverigedemokraterna, SDU och Ungsvenskarna SDU då de vistas i många politiska sammanhang och processer där det skulle kunna ligga i förbundets intresse att vara med och påverka. Sammanfattat önskar styrelsen inte se en stadgeförändring men anser ändå motionens syfte som viktigt och tror att ett separat styrdokument är en bättre väg att gå. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

136 23. MOTION: STÖD FÖR LANDSORTSFÖRENINGAR Av: Oliver Andersin (Ordförande föreningen Paru-Kai) och Daniel Bengtsson (Ordförande föreningen GameAge) BAKGRUND Då det ofta slutar med att den större delen spelföreningar centreras till större städer runt om i Sverige, så hamnar ofta spelintresserade ungdomar i kläm då det är i många delar av Sverige svårt att ta sig till städerna på helger och kväller med kollektivtrafik från landsbygden. Detta leder till att deras spelintresse minskar och om det hade funnits fler spelföreningar på landsbygden så hade den svenska spelkulturen kunnat utvecklas, och kunna inkludera fler intresserade ungdomar. HUVUDYRKANDE Därför yrkar vi för 1... att ett nytt bidrag införs för de föreningar som är aktiva i mindre orter (Orter med mindre än invånare) och som inte är en förort för en större stad. Detta ska vara en morot för att starta upp nya spelföreningar i dessa orter och vara en möjlighet att överleva för nuvarande föreningar. Kraven ska vara att föreningen är aktiv och aktivt försöker värva medlemmar, samt att man håller regelbundna aktiviteter på landsbygden samt har orten som sätesort. Man ska även klara kraven för ungdomsförening för att få bidraget då förslaget handlar om att ge möjlighet för ungdomars möjlighet till spel på hemmaplan. 136 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

137 MOTION: STÖD FÖR LANDSORTSFÖRENINGAR HANDLINGAR Motion: Stöd för landsortsföreningar HUVUDYRKANDE Oliver Andersin (Ordförande föreningen Paru-Kai) och Daniel Bengtsson (Ordförande föreningen GameAge) yrkar 1... att ett nytt bidrag införs för de föreningar som är aktiva i mindre orter (Orter med mindre än invånare) och som inte är en förort för en större stad. Detta ska vara en morot för att starta upp nya spelföreningar i dessa orter och vara en möjlighet att överleva för nuvarande föreningar. Kraven ska vara att föreningen är aktiv och aktivt försöker värva medlemmar, samt att man håller regelbundna aktiviteter på landsbygden samt har orten som sätesort. Man ska även klara kraven för ungdomsförening för att få bidraget då förslaget handlar om att ge möjlighet för ungdomars möjlighet till spel på hemmaplan. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE 2... avslag på samtliga yrkanden i motionen. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Motionen lyfter en viktig fråga när den beskriver små samhällen och dess relation till föreningslivet. Oftast är det där möjligheten är som svagast där föreningslivet gör som mest skillnad. Sverok är kanske det förbund som är bäst på just detta då vi är brett representerade av olika typer av föreningar i hela landet även om det, naturligt nog, är så att storstadsregionerna har ett högre antal än de mindre kommunerna. Faktum är att Sverok idag har föreningar i 260 av Sveriges 290 kommuner. Arbetet med att sprida fler föreningar till landsorten görs främst genom förbundets prioritering på regionala föreningskonsulenter, personer som kan åka ut till orterna och möta människorna som ska organisera sig. Vi tror att det är en bättre och mer kostnadseffektiv väg än att ge ett riktat bidrag, speciellt i tider där förbundet tvingats sluta med ett antal olika bidragsformer. Detta också med bakgrund att för varje bidragsform som skapas tillkommer det kostnader i form av administration, utveckling av ebas och liknande. Då är det bättre att de resurserna får gå till de satsningar som förbundet redan gör på detta område och yrkar därmed avslag på alla yrkanden i motionen.. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

138 24. MOTION: FÖRÄNDRING AV 26 PRÖVNING AV AVSTÄNGNINGAR Av: Förbundsstyrelsen BAKGRUND Riksmötet är Sveroks högsta beslutande organ och har alltid rätt att bestämma vilka frågor som ska lyftas på mötet för beslut. För att stödja riksmötet finns det också stadgereglerade punkter som måste lyftas på riksmötet eller tillgodose vissa krav. Ett sådant exempel är paragraf 26 där tolkningen nu lyder att om en avstängd medlem önskar få sin sak prövad på riksmötet måste den avstängde medlemmen ges möjlighet till detta. I princip tycker vi att detta är bra men anser också att syftet med stadgan inte var så att man varje riksmöte skulle ta upp saken till prövning, detta för att det blir svårt för nya ombud att ta ställning till något som kanske inträffat för flera år sedan. Därför föreslår förbundsstyrelsen att ordet nästkommande ska läggas in i paragraf 26 vilket därmed möjliggör för en avstängd medlem att få sin sak prövad på riksmötet en gång. På kommande riksmöten skulle således den avstängde medlemmen inte ha stadgereglerad rätt till att få sin sak prövad men det står som vanligt riksmötet och dess ombud fritt att välja att lyfta frågan på sittande möte. Ändringen är fetmarkerad i yrkandet för tydlighetens skull. HUVUDYRKANDE Förbundsstyrelsen yrkar 1... att paragraf 26 ändras från: En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och få det prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats. till En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och få det prövat på nästkommande Riksmöte, avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats. 29 i Sveroks stadgar ges följande formulering: Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte inom distriktets upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets upptagningsområde som utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess stadgar. 138 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

139 MOTION: FÖRÄNDRING AV 26 PRÖVNING AV AVSTÄNGNINGAR HANDLINGAR Motion: Förändring av 26 prövning av avstängningar HUVUDYRKANDE Förbundsstyrelsen yrkar 1... att paragraf 26 ändras från: En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och få det prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats. till En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och få det prövat på nästkommande Riksmöte, avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats. 29 i Sveroks stadgar ges följande formulering: Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte inom distriktets upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets upptagningsområde som utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess stadgar. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Motionen bör bifallas. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

140 25. MOTION: ETT TYDLIGARE SVEROK Av: Chris Jonasson (Malmö e-sport) BAKGRUND När jag arbetade med en annan motion inför riksmötet skrev ville jag hänvisa till förbundets värdegrund. Problemet var att vi inte har någon. Vi har jobbat hårt för att bygga en bättre spelhobby, ett bredare förbund och en mer välkomnade spelhobby. Vi har en tydlig strategi, en tydlig vision och en fantastisk likabehandlingsplan. Vi har bra utbildningsmaterial och bra utbildningar men när vi ska prata om eller peka på vår egen värdegrund så går det inte, för vi har inte någon. Internt kan det vara möjligt att de som varit aktiva på förbundsnivå alla vet vad vi pratar om och vad vi menar men det är inte något som vi kan peka på. Titta på strategin, visionen och likabehandlingsplanen kanske fungerar internt, men inte i samtal med andra organisationer och media. Det blir rörigt när ny strategi och vision skall tas fram nästa år. Det känns inte seriöst. HUVUDYRKANDE Jag yrkar därför 1... att Förbundstyrelsen ges i uppdrag att till 2016 presenterar en proposition där vi kan anta en väl genomtänkt och genomarbetad värdegrund som ligger i fas med organisationens nuvarande värderingar att denna värdegrund behandlas innan förslagen till ny strategi och vision. 140 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

141 MOTION: ETT TYDLIGARE SVEROK HANDLINGAR Motion: Ett tydligare Sverok HUVUDYRKANDE Chris Jonasson (Malmö e-sport) yrkar 1... att Förbundstyrelsen ges i uppdrag att till 2016 presenterar en proposition där vi kan anta en väl genomtänkt och genomarbetad värdegrund som ligger i fas med organisationens nuvarande värderingar att denna värdegrund behandlas innan förslagen till ny strategi och vision. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR OCH YRKANDE 3... anser därmed motionen besvarad. FÖRBUNDSSTYRELSENS KOMMENTAR Förbundsstyrelsen anser det självklart att förbundet bör ha en tydlig värdegrund som är tillgänglig och lätt för alla att ta till sig. Däremot ser vi att de att-satser som motionen lyfter fram skulle separera och göra detta arbete till ett enskilt uppdrag. Förbundsstyrelsen ser att det vore bättre att lyfta in detta arbete i det redan planerade arbetet med att ta fram en ny likabehandlingsplan. Detta för att processerna ska integreras och löpa parallellt snarare än att dessa ska ske separat. Förbundsstyrelsen kommer att lyfta in detta och göra det till en del av nästa års arbete. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

142 26. FASTSTÄLLANDE AV VERKSAMHETSPLAN FÖR 2016 HANDLINGAR Sveroks verksamhetsplan för 2016 HUVUDYRKANDE 1... verksamhetsplanen för 2016 fastställs enligt underlaget. ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

143 SVEROKS VERKSAMHETSPLAN FÖR 2016 MÅL FÖR VERKSAMHETSÅRET Det främsta och viktigaste målet för förbundet under året är att säkra den ekonomiska situationen och samtidigt bibehålla vår höga kvalité och ambitionsnivåer. Detta innebär att det inte kommer vara några stora ekonomiska satsningar i år utan snarare tvärtom. Det är också ett år som innebär mycket arbete i form av att viktiga och omfattande strategidokument löper ut och bör förnyas, bland annat förbundets femåriga strategi samt likabehandlingsplan. Fokus kommer därmed att ligga på att ta fram nya ekonomiska modeller för en långsiktig finansiering av förbundet, fortsatt rekrytering av medlemmar och arbetet med föreningsutveckling. Vi kommer även att fortsätta på den utstakade vägen och vidareutveckla redan pågående satsningar. I takt med att mer ekonomiska medel kommer från distrikten kommer också förbundet att komma närmare föreningarna genom de regionala föreningskonsulenterna. På detta sätt blir vi mer flexibla och kan agera med en nationell tanke fast med ett lokalt perspektiv. Bidrag som försvinner täcks upp via djupare samarbeten med Våra gårdar, Studiefrämjandet och liknande organisationer. FÖRENINGARNA Föreningarna är det viktigaste vi har i Sverok och därmed kommer förbundet att fortsätta arbeta med rekrytering i oförminskad takt. Fokus kommer att läggas på att dels nå ut till skolor där vi ser att det finns stora möjligheter för att starta långsiktiga föreningar samt till de grupper där vi är svagt representerade, exempelvis hos unga med utomnordisk bakgrund. Medlemsrekrytering som projekt avslutas därmed och blir en ny, fast arbetsuppgift för kansliet. Vidare ser vi fortsatt Sverok som en plats för nätverk där föreningar och organisationer kan träffas och lära av varandra. Vi ser att under året kommer modellen för nätverk att utvecklas och flertalet deltagardrivna nätverk kring olika intressen startas. E-sporten har de senaste åren dominerat förbundets satsningar, med god anledning då det är en hobbygren där utvecklingen går fort framåt. E-sport blir därför fortsatt prioriterat men med ambitionen att vi ska kunna tackla den hobbygrenens stora och omfattande frågor utan att det går ut över andra verksamhetsgrenar. Vi kommer därför också att fokusera på specifikt fantastik och cosplay som är två verksamhetsgrenar som bedöms ha stor utvecklingspotential, exempel på det är att regeringen har läsfrämjande insatser för unga som ett av deras prioriterade områden. Här kan förbundet göra stor nytta. MEDLEMSREKRYTERING A1: Starta föreningar på minst 10 större gymnasieskolor. A2: Ha minst medlemmar 2016 A3: Ha minst 2000 föreningar 2016 E-SPORT FÖR ALLA OCH FAIR PLAY B1: Fortsätta projektet Respect All, Compete som fokuserar på fysiska mötesplatser, ett gemensamt regelverk för e-sporten och unga förebilder inom e-sporten. B2: Upprätta en särskild e-sportssamordnare med ansvar för onlineföreningar och e-sport. B3: Ta fram en särskild modell för hur förbundet kan arbeta med e-sportens utmaningar. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

144 SVEROK SOM MÖTESPLATS C1: Förbundet ska driva minst fem nätverk för specifika intressegrupper inom förbundet som ska träffas fysiskt minst en gång under året. C2: Förbundet ska redovisa och sprida resultaten från dessa nätverk. AVDELNINGAR D1: Fortsätta utveckla systemet med avdelningar för en jämnare fördelning av bidrag. D2: Ha minst 50 föreningar med avdelningar. DISTRIKTEN Styrkan i att hela förbundet tillsammans arbetar mot ett gemensamt mål kan ej underskattas och förbundets närvaro på Pride i olika delar av landet är ett tydligt exempel på detta. Med flera distrikt involverade fick vi en mycket större och bredare representation än någonsin tidigare. Vi kommer att fortsätta det gemensamma arbetet med distriktens riktlinjer och ytterligare knyta distrikten närmare förbundet både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Det skapar en större samhörighet och enhetlighet med förbundet men gör att vi samtidigt kan arbeta med distriktens specifika regionala utmaningar. Ambassadörsprogrammet fortsätter därför som ett gemensamt projekt. Vi kommer också att fortsätta arbetet framåt med regionala föreningskonsulenter (RFK) för att ytterligare kunna stärka distrikten i sitt långsiktiga arbete. Ambitionen är att varje RFK kommer att arbeta med två distrikt per person, ett där de har huvudansvar och ett där de har stödjande funktion. Detta för att se till att alla landets distrikt har tillgång till en RFK som kan arbeta med just deras utmaningar. Detta kommer också leda till att de områden i Sverige som just nu har låg föreningsaktivitet kommer få extra fokus. Sist men inte minst så vill vi ha Sveriges bästa styrelser på distriktsnivå och kommer därför att sätta i gång en nationell satsning där vi utbildar alla nytillträdda distriktsstyrelser i styrelsearbete och om hur förbundet arbetar. AMBASSADÖRSPROGRAM E1: Förbundet ska stödja distrikten i att upprätta ett ambassadörsprogram där medlemsföreningar kan välja att bli officiella sverokambassadörer och fungera som en förlängning av distriktens verksamhet. E2: Det ska finnas minst en ambassadörsförening i varje distrikt. SVERIGES BÄSTA STYRELSER F1: Hålla utbildning i styrelsearbete för alla nytillträdda styrelser. F2: Ta fram ett utbildningspaket för detta. F3: Arrangera två distriktskonferenser (SLAG) REGIONALA FÖRENINGSKONSULTENTER (RFK) G1: Ha totalt 6 regionala föreningskonsulenter på plats under året. G2: De fyra befintliga regionala föreningskonsulenterna ska vara egenfinansierade med hjälp av externa medel vid verksamhetsårets slut. 144 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

145 FÖRBUNDET Sverok är ett omtyckt och respekterat förbund med gott rykte. Vi anses vara moderna och engagera oss i frågor som inte bara rör spelhobbyn utan ungas organisering i allmänhet. Detta är en bild vi ska fortsätta förvalta och vidareutveckla. Sverok är Sveriges största ungdomsförbund och vi ska ta vårt mandat på stort allvar. Därför är politiskt påverkan en prioriterad uppgift. Förbundet ska vara inkluderande och välkomnande där passionen och intresse står i fokus. Vi ska vara den självklara organisationen man vänder sig till om man söker kunskap kring spelkulturen, organisering av ungdomar och föreningskunskap. Därmed är det viktigt att vi har en långsiktig strategi för hur vi ska arbeta framöver för att främja spelhobbyn på bästa sätt och hur vi fortsätter arbeta med vårt likabehandlingsarbete. Det är viktigt att det arbetet fortsätter löpande som en självklar del i vår verksamhet. På finansieringssidan kommer vi framförallt arbeta med samarbete, sponsring och försäljning för att bredda vår finansiering. Kansliet kommer utökas med resurser för att hantera detta. Slutligen upplever vi att förbundet under året fått stort genomslag i media och inom spelhobbyn, något som vi ska fortsatt prioritera. Vi är därför ambitiösa och dubblar antalet genomslag i media för i år. STRATEGI H1: Förbundet ska ta fram en ny strategi för hur vi nationellt ska arbeta för att främja spelhobbyn och ungas organisering kring detta för åren H2: Ta fram nya ekonomiska modeller för en långsiktig finansiering av förbundet DEMOKRATI, MÅNGFALD OCH INFLYTANDE I1: Förbundet ska ta fram en ny tre-årig likabehandlingsplan för åren I2: Arbeta med den interna demokratin för att få en bättre representation och deltagande i Riksmötet EXTERN FINANSIERING J1: Den externa finansieringen ska motsvara minst 25 % av de totala intäkterna J2: Vi ska under året hitta nya inkomstkällor. UTÅTRIKTAT ARBETE OCH SAMARBETE K1: Ta fram en strategi för hur vi löpande arbetar med politisk påverkan. K2: Sverok ska omnämnas minst 300 gånger i media (tidningsartiklar, radio-, TV- program etc.) K3: Genomföra minst två projekt tillsammans med externa samarbetspartners för att sprida hobbyn till grupper där vi nu är dåligt representerade. K4: Vi ska verka för att främja samarbete mellan förbundet och våra nordiska systerorganisationer. PROUD AND NERDY L1: Förbundet ska medverka på Stockholm Pride och minst två andra firanden i landet. L2: Förbundet ska arbeta för att underlätta för distrikten att engagera sig i sina lokala pridefiranden. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

146 27. FASTSTÄLLANDE AV BUDGET FÖR 2016 HANDLINGAR Förslag till budget 2016 HUVUDYRKANDE 1... fastställa budget 2016 enligt Förslag till budget ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

147 FÖRSLAG TILL BUDGET 2016 Av: Förbundsstyrelsen De senaste åren har Sverok fått minskade statsbidrag och har till följd av det behövt att lägga minusbudgetar för att kunna fortsätta bedriva verksamhet i samma omfattning som tidigare. Det har gjort att förbundets egna kapital (bufferten) också har minskat. När 2016 inleds kommer bufferten enligt prognos att ligga på 5 MSEK. Förbundsstyrelsens förslag till budget består av en resultatbudget med budgetposter för intäkter och kostnader under Kostnaderna är uppdelade under tre rubriker: kostnader föreningar, kostnader distrikt och kostnader förbund. I budgeten skiljer förbundsstyrelsen således på kostnader som avser sådant som direkt kommer föreningarna eller distrikten till gagn och kostnader som rör förbundet i sin helhet, antingen i form av gemensamma funktioner eller i form av aktiviteter som mer indirekt påverkar föreningar och distrikt. Projekt som till största delen avses finansieras med externa medel är märkta med en asterisk (*). I slutet finns en sammanställning av budgetposterna i alfabetisk ordning för att möjliggöra en snabb översikt. Budgeten för 2015 finns med som en jämförelse för respektive budgetpost. De budgetposter som tagits bort 2016 men som fanns 2015 är inte redovisade i den här uppställningen, varför summorna inte stämmer överens med totala resultatet för INTÄKTER Intäkter Budget 2016 Budget 2015 Statsbidrag 9,700,000 10,300,000 Räntor & Utdelningar 0 905,000 Personaluthyrning 155, ,000 Personaluthyrning RFK 2,235, ,000 Distriktskonferenser 60,000 50,000 Spellovet 100, ,000 RAC (Respect All Compete) 2,000,000 1,370,000 Föreningskonton 200,000 0 Övriga intäkter 655,000 20,000 Hej Regionen 500,000 0 Summa intäkter 15,105,000 13,815,000 Statsbidragen beräknas sjunka till följd av en ökning i antalet organisationer som ska dela på den pott som MUCF fördelar. Som Jämförelse fick Sverok 21 miljoner under 2012 och får nu mindre än hälften av det. Den här trenden kommer hålla i sig även om vi ökar i antal medlemmar och föreningar så vida den totala potten som MUCF anslår inte ökas. I dagsläget indexregleras den inte ens. Räntor och utdelningar sätts till 0 kr under 2016 då vi kommer behöva hämta hem en del värdeminskningar på vårt befintliga placerade kapital. Intäkter för personaluthyrning består av uthyrning av tjänster inom administrationen till framförallt distrikten och förbundets helägda dotterbolag Sverok Admin AB. Personaluthyrning regionala föreningskonsulenter (RFK) består av intäkter från de distrikt som har föreningskonsulenter. Intäkterna från distriktskonferenser ( slag ) består av deltagaravgifter från deltagande distrikt. Spellovets intäkter består av sponsring i form av spel, tjänster eller pengar som sedan delas ut till deltagande föreningar. RAC består av bidrag och sponsring till projektets andra år. Under kalenderåret kommer även projektets tredje år att inledas. Intäkter för föreningskonton innebär att förbundet kommer börja ta betalt av föreningarna för KATRINEHOLM 4 6/ (182)

148 att tillhandahålla konton med tillhörande internetbank hos Nordea. Kostnaden för föreningarna kommer bli 200 kr per konto, vilket är samma belopp som förbundet betalar till Nordea. Övriga intäkter innefattar exempelvis annonsintäkter, sponsring, gåvor eller andra oväntade intäkter. Hej regionen är ett projekt vi sökt bidrag till men ännu inte fått besked om. KOSTNADER FÖRENINGARNA Kostnader Budget 2016 Budget 2015 Föreningsbidrag 4,850,000 5,150,000 Lokalbidrag 115, ,000 Föreningsförsäkringar 100, ,000 Föreningskonton 200, ,000 Föreningsutveckling 415, ,000 Föreningsstöd 520, ,000 Intern kommunikation 360, ,000 RAC (Respect All Compete) 2,000,000 1,420,000 Ideellt engagemang 45,000 0 Nätverk 30,000 60,000 Spellovet 150, ,000 Summa föreningarna 8,785,000 8,575,000 Föreningsbidrag består av det oriktade bidraget som delas ut till föreningar med minst 60 % medlemmar i åldern 6-25 år som rapporterat i ebas. Träffbidraget som har funnits i många år tas bort och budgeten för lokalbidraget sänks då inga nya förstaårsansökningar kommer att behandlas. Däremot kommer de som räknat med ett andra eller tredje år ha möjligheten att söka detta.. Föreningsförsäkringar utgörs av kostnader för en kollektiv olycksfallsförsäkring som skyddar föreningarnas medlemmar då de deltar i verksamhet samt kostnader för egendoms-, ansvars- och rättsskyddsförsäkring som skyddar föreningen vid exempelvis förskingring. Förbundsstyrelsen vill även fortsättningsvis tillhandahålla banktjänster i form av föreningskonto med plusgirokonton och tillhörande internetbank. Föreningskontona kommer inte som tidigare år vara kostnadsfria utan erbjudas till självkostnadspris Föreningsutveckling och Föreningsstöd avser kostnader som finns inom föreningsadministrationen i form av personalkostnader som arbetar direkt stödjande mot föreningarna samt kostnader för ebas, estart och For the Win (FTW). Ideellt engagemang är en samlingsbudget för att möjliggöra att medlemmar driver, startar och utvecklare sina egna drömmar i Sverok. Det är en satsning för att möjliggöra för fler. Intern kommunikation innehåller budgeterade kostnader för att exempelvis framställa och skicka nyhetsbrev och arbeta med insatser som syftar till att stärka sammanhållningen och vi-känslan inom förbundet. RAC, Respect All Compete består av kostnader för projektledning, framtagning och spridning av Code of Conduct samt kostnader för att arrangera e-sport camps. Nätverk för intressegrupper består av omkostnader som rör ideella personers engagemang i nätverk, exempelvis av resor och mat. Spellovet innehåller främst kostnader för distribution av spel. 148 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

149 KOSTNADER DISTRIKTEN Kostnader Budget 2016 Budget 2015 Regionala föreningskonsulenter 2,670, ,000 Ambassadörsprogram 15,000 20,000 Distriktskonferenser 180, ,000 Hej Regionen 500,000 0 Summa distrikten 2,865,000 1,035,000 Det tidigare distriktsstödet och grundgarantin tas bort till följd av en omorganisering, där flera centrala funktioner läggs ut på regional nivå. Varje distrikt kommer att få en regional föreningskonsulent som kontaktperson och på så vis kommer distriktsstödet ligga närmare distrikten än tidigare. Under 2016 kommer det finnas minst sex regionala föreningskonsulenter som till stor del är finansierade av distrikten. Ambassadörsprogrammet och distriktskonferenser kommer genomföras även nästa år. Hej Regionen är ett projekt som kommer genomföras i Östergötland och syftar till att förbättra relationerna mellan distrikt, föreningar, kommuner och regionförbundet. Detta i sin tur kommer gynna alla distrikt genom framtagningen av mallar, metoder och tips på hur samtal och påverkan gentemot region kan göras. KOSTNADER FÖRBUNDET Kostnader Budget 2016 Budget 2015 Externfinansiering 460, ,000 Utbildning ideella 20,000 10,000 Partnerskap 45,000 45,000 Arvoderingar FS 805, ,000 Styrelsen 300, ,000 Personal grundkostnad 955, ,000 Löpande förvaltning 1,360, ,000 Kanslilokal 835, ,000 Extern kommunikation 540, ,000 Revision 80,000 65,000 AG - IT-stöd 10,000 95,000 Riksmötet 50,000 ( ) 710,000 Valberedning 45,000 50,000 Summa förbundet 5,505,000 ( ) 5,560,000 Kostnaderna för externfinansiering är högre till följd av att förbundet kommer anställa en person som ska arbeta med att hitta finansiering till förbundet. De ökade kostnaderna motsvaras av samma belopp som budgeterad intäkt. För 2017 är tanken att personen ska ge mer avkastning än hen kostar. Utbildning ideella är en pott som ideellt aktiva i förbundet kan söka pengar ur för att få någon form av utbildning bekostad. Partnerskap består av kostnader för medlemskap i LSU, Ideell Arena, Amatörkulturens samrådsgrupp (ax) samt Våra Gårdar. Arvoderingar FS innehåller kostnader för arvoderingar och tillkommande skatter och avgifter i enlighet med beslutet kring arvoderingsnivåer. I posten Styrelsen ingår kostnader för styrelsemöten, resor, mat och de verktyg som behövs för att driva styrelsearbete. Kostnader för Personal fördelas ut i budgeten på de områden där personalen arbetar för att på ett tydligare sätt visa de olika funktionernas kostnad. En del kostnader rörande personal går inte att fördela på ett smidigt sätt och uppkommer just för att man har anställd personal. Exempel på vad som görs inom personalområdet är rekryteringar, samverkansmöten, medarbetarsamtal och kompetensutveckling. I posten finns även kostnader för vissa resor, kost och logi. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

150 Löpande förvaltning rymmer kostnader för exempelvis förbundets ekonomi- och personaladministration, kontorsmaterial och telefoni. Kanslilokal består bland annat av hyreskostnader, el, renhållning och försäkringar för våra kontor i Stockholm och Linköping. Budgeten för Extern kommunikation innefattar kostnader rörande Sveroks utåtriktade arbete, som exempelvis mässdeltagande, annonsering, utveckling av hemsidan samt licenser och utveckling av spelkartan. Revision är kostnader för förvaltningsrevision och ekonomisk revision samt framtagande av revisionsrapport och revisionsberättelse till Riksmötet. AG-IT-stöd består av kostnader för förbundets arbetsgrupp vars uppdrag är att utveckla och underhålla IT-plattformen för webb, wiki, forum etc för förbundet och distrikten. På grund av att vi har bytt IT-miljö är även kostnaderna för det mycket mindre än förra året. Riksmötet kostar årligen ca kronor exklusive personalkostnader för planering och genomförande. Då det finns en särskild motion som behandlar riksmötet finns två kostnadsmöjligheter medskrivna i budgeten. Om riksmötet läggs vartannat år kommer kostnaden under 2016 att minska till ca kr. I posten för riksmöte ingår framförallt de valda ombudens och funktionärernas resor, boende och mat samt möteslokaler. I posten Valberedning ingår kostnader för valberedningens system Valbert samt resor och möteskostnader. Totalt Summa intäkter 15,105,000 14,380,000 Summa kostnader 17,155,000 ( ) 17,245,000 Budgeterat resultat -2,050,000 ( ) -2,865,000 Minskade statsbidrag ökar behovet av prioriteringar som syftar till att öka intäkterna under Arbetet med att fördela gemensamma kostnader regionalt har inletts och kommer enligt förslaget fortgå under Förbundsstyrelsen förutspår att vi 2017 kommer befinna oss mer i balans och under året arbeta för att lägga en budget som resulterar i ett nollresultat. 150 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

151 28. FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTER FÖR 2016 HANDLINGAR Fastställande av avgifter för 2016 HUVUDYRKANDE 1... avgiften som varje förening ska betala till förbundet ska bestå av en fast summa på 0 kr och en rörlig avgift på 0 kr per medlem i föreningen. ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

152 FASTSTÄLLANDE AV AVGIFTER FÖR 2016 Enligt stadgarna kan Riksmötet besluta att förbundet ska ta ut en medlemsavgift från medlemsföreningarna. I praktiken är detta förslag en följd av budgeten, som kan ställa ett krav på hur mycket förbundet behöver ta in i medlemsavgifter. I årets budget har medlemsavgiften satts till noll (0) kr. 152 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

153 29. BESLUT OM ANTAL LEDAMÖTER I FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016 HANDLINGAR Beslut om antal ledamöter i förbundsstyrelsen 2016 HUVUDYRKANDE Valberedningen yrkar att 1... antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 2016 fastslås till sex stycken (utöver förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare). ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

154 BESLUT OM ANTAL LEDAMÖTER I FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016 Innan valet till förbundsstyrelsen måste Riksmötet ta beslut om hur många ledamöter styrelsen ska bestå av. Stadgarna säger att förbundsstyrelsen maximalt kan bestå av sex ledamöter (utöver förbundsordförande, vice förbundsordförande och förbundssekreterare). 154 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

155 30. FASTSTÄLLANDE AV ARVODERING 2016 HANDLINGAR Fastställande av arvodering 2016 HUVUDYRKANDE Valberedningen yrkar att 1... förbundsordförande och förbundssekreterare ska vara heltidsarvoderade under samma villkor för arvodering ska gälla under 2016 som gällt under ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

156 FASTSTÄLLANDE AV ARVODERING 2016 Under de senaste åren har förbundsordförande och förbundssekreterare varit två heltidsarvoderade roller. Valberedningen ser inget skäl att ändra på detta, utan tvärtom ett stort värde i att förbundet ska kunna fortsätta enligt ett väl invant arbetssätt. Under 2015 gällde följande villkor för arvodering: Heltidsnivå för arvodering av förtroendevalda i förbundsstyrelsen utgår ifrån prisbasbelopp. Första året sätts arvoderingen till 50 %, andra året till 54 % och tredje året till 56,5 % av gällande prisbasbelopp. Inga ytterligare höjningar av arvodering görs efter det tredje året. Höjningarna gäller vid sammanhängande uppdragstid. Vid icke sammanhängande uppdragstid återgår arvoderingsnivån till den för första året. Valberedningen anser att samma villkor bör gälla under 2016 som gällt under (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

157 31. VAL AV FÖRBUNDSSTYRELSE FÖR 2016 HANDLINGAR Inledning till valberedningens förslag Valberedningens förslag till förbundsstyrelse 2016 Alla nominerade till förbundsstyrelsen 2016 HUVUDYRKANDE 1... välja Alexander Hallberg till förbundsordförande 2... välja Cecilia Hällstrand till vice förbundsordförande 3... välja Tjarls Metzmaa till förbundssekreterare 4... välja Anna Erlandsson till ledamot 5... välja Albin Westermark till ledamot 6... välja Charlotte Brolin till ledamot 7... välja Linnea Risinger till ledamot 8... välja Sam Schönbeck till ledamot 9... välja Zishan Ahmad till ledamot ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

158 INLEDNING TILL VALBEREDNINGENS FÖRSLAG Sverok står inför stora utmaningar med bland annat en förändrad ekonomisk situation. Det kommer påverka förhållandet mellan förbundet centralt och distrikten. Därför har valberedningen lagt stor vikt vid kontinuitet och stabilitet när vi arbetat med årets förslag. Vi har också haft framtiden i åtanke och försökt se till att det förslag vi lägger i år ger ett gott underlag för kommande års förtroendeval. Valberedningen har i processen utgått från sex olika nyckelord som beskriver egenskaper som bör finnas representerade inom styrelsen och andra grupper. Dessa har varit förmåga att motivera, underhålla kontaktnät, vara demokratisk, ha goda ledaregenskaper, kunna utföra påverkansarbete och representation, samt organisationsförmåga. Valberedningen vill se en mångfacetterad styrelse som kan vara en inspirationskälla för alla olika grenar av förbundet. Spridning i ålder, etnicitet, representation av hobbygrenar och en jämn fördelning mellan könen har därför prioriterats när möjlighet har funnits. Särskild vikt har här lagts på att få med underrepresenterade grupper i förslaget. Valberedningen är övertygade om att nedanstående förslag kommer ge Sverok goda förutsättningar att klara av de omställningar förbundet står inför. Men även fortsätta med viktiga satsningar som t.ex. likabehandling och påverkansarbete. 158 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

159 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG PÅ FÖRBUNDSSTYRELSE 2016 Ordförande Sekreterare Vice Ordf. Alexander Hallberg Tjarls Metzmaa Cecilia Hällstrand Ledamöter Anna Erlandsson Albin Westermark Charlotte Brolin Linnea Risinger Sam Schönbeck Zishan Ahmad ALEXANDER HALLBERG (OMVAL) Alexander är 28 år och uppvuxen i Göteborg där han bland annat har varit chef för konventet GothCon. Han spelar såväl brädspel som digitala spel. Han har tidigare varit vice ordförande i Sverok men har nu tagit sig an rollen som förbundsordförande. Alexander är öppen, inkluderande och en naturlig ledargestalt som även har en projektledarutbildning i bagaget. Vi är imponerade av hans arbete under sitt första år som ordförande. Där han både varit ett positivt ansikte för Sverok utåt, men även styrt förbundet framåt internt i det viktiga utvecklingsarbetet kring ändrade förutsättningar för statsbidraget, avdelningar och distriktens roll. TJARLS METZMAA (OMVAL) Tjarls är 25 år gammal och kommer från Hallstahammar men bor numera i Västerås. Han är aktiv inom många hobbygrenar, däribland figurspel, brädspel och olika former av elektroniska spel. Han har suttit ett år som förbundssekreterare och innan dess varit ledamot och drivit Spelveckan. Tjarls är duktig på att driva projekt och kan hantera många trådar samtidigt. Han är väldigt driven och duktig på att motivera och engagera andra. Vi tycker att Tjarls har en god strategisk förmåga, men också att han är bra på att jobba konkret. Att ha kvar Tjarls ytterligare ett år kommer ge stabilitet åt förbundet år CECILIA HÄLLSTRAND (NYVAL) Cecilia är 27 år och kommer från Göteborg. Hon studerar religion på kandidatnivå med syfte att sikta på att gå vidare till master. Inom Sverok har hon suttit som ordförande för Sverok Väst varit aktiv i flera föreningar samt jobbat med Level Up. Hon är bra på att kunna ta svåra beslut och är en stabil person som arbetar mycket för inkludering, mångfald och distriktsfrågor. Cecilia är en person vi ser som en framtida arvoderad i Sverok, något hon själv också uttryckt ett intresse för. Vi anser att hon kommer kunna göra ett mycket gott jobb som vice ordförande och samtidigt skaffa sig mycket nyttig erfarenhet för framtiden. ANNA ERLANDSSON (OMVAL) Anna är 29 år gammal och arbetar som egenföretagare och frilansande journalist. Hon bor i Göteborg och är en drivande kraft bakom initiativet Isis - en plats för nördfeminister. Utöver det sysslar hon med flera av Sveroks hobbygrenar, såsom lajv, rollspel, brädspel, kortspel, östasiatisk KATRINEHOLM 4 6/ (182)

160 populärkultur och TV-spel. Anna har stor erfarenhet av att arbeta med jämställdhet och inkludering, Hon inspirerar och öppnar ögon och är och kommer fortsätta vara en stor tillgång för Sverok. ALBIN WESTERMARK (OMVAL) Albin är 20 år och bor i Malmö. Han har tidigare varit engagerad i SkeKai och drivit konventet SkeCon. Han har suttit i Studiefrämjandet Skellefteås styrelse, varit kassör för Sverok Västerbotten samt har varit engagerad i att driva Distriktsutredningen i Sverok. Albin är driven, brinner för att nå ut till ungdomar och att stötta distrikten. Under sitt första år i förbundsstyrelsen har han jobbat effektivt och engagerat med distrikten. En effektiv lagspelare som trots sin unga ålder har breda erfarenheter i Sverok på förenings- distrikts- och förbundsnivå. CHARLOTTE BROLIN (OMVAL) Charlotte är 23 år, kommer från Leksand men bor i Upplands Väsby och arbetar med fundraising åt välgörenhetsorganisationer. På fritiden ägnar hon sig gärna åt brädspel och lajv. Hon har under det gångna året suttit med i förbundsstyrelsen där hon imponerat, bland annat i sitt arbete med nätverk inom Sverok. Hon har god erfarenhet av ideellt engagemang och styrelsearbete såväl inom Sverok som i Svenska Kyrkans Unga. Hon är engagerad i internationella lajvsammanhang, har arrangerat rollspelsläger och Knutpunkt Charlotte har en mycket god förmåga att se helhet och nya perspektiv och kan tänka på ett strategiskt plan. LINNEA RISINGER (NYVAL PÅ POSTEN) Linnea är 31 år gammal och bor på en gård i Värmdö. Hon jobbar för RFSL på riksnivå som föreningsutvecklare. Hon har en lång meritlista inom både civilsamhället och föreningslivet, bland annat är hon en av grundarna till Sveriges ungdomsråd och Falu Pride. Hon har också en lång bana i styrelsearbete på alla nivåer inom Sverok. Linnea har massor av energi som smittar av sig och hon har en stor förmåga att peppa och inspirera andra. SAM SCHÖNBECK (NYVAL) Sam är en 25 år gammal frilansande e-sportskoordinator. Bakgrunden finns inom löneadministration och HR. Hon sitter nu som sekreterare för Sverok Skåne och har förutom det varit aktiv i och startat upp flera föreningar. Sam är en organiserad och strukturerad person som vill arbeta med att framförallt lyfta e-sporten men såklart även att spelhobbyn i sig ska få större acceptans i samhället. För Sam är det självklart att alla ungdomar, oavsett bakgrund, ska ha en chans att kunna utföra sina spelintressen och hitta sin plats inom Sverok. ZISHAN AHMAD (OMVAL) Zishan är en 35-årig bordsrollspelare och onlinespelare från Stockholm som är nybliven pappa. Ekonom till utbildningen med en bred erfarenhet från bank, finans och försäljning. Zishan har suttit ett år som ledamot och har då arbetat aktivt med lokalfrågor, något han vill fortsätta att driva för att kunna nå ut till hela landet. Det finns en stor drivkraft hos Zishan som kan föra förbundsstyrelsen framåt även under (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

161 ALLA NOMINERADE TILL FÖRBUNDSSTYRELSEN 2016 Detta är listan över alla nominerade till förbundsstyrelsen. Det anges vilka som tackat ja till nomineringen och vilka som tackat nej. FÖRBUNDSORDFÖRANDE Ja: Alexander Hallberg, Oliver Andersin, Tommy Nilsson. Nej: Gustav Kasselstrand, Johan Groth, Richard Brorsson. VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE Ja: Cecilia Hällstrand, Oliver Andersin, Linnea Risinger, Albin Westermark. Nej: Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Alexander Hallberg, Zishan Ahmad, Johan Groth, Richard Brorsson. FÖRBUNDSSEKRETERARE Ja: Tjarls Metzmaa, Viktor Alakörkkö, Mir Leander. Nej: Alexandra Hjortswang, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Jennie Larsson, Alexander Hallberg, Johan Groth, Richard Brorsson. LEDAMOT Ja: Zishan Ahmad, Charlotte Brolin, Anna Erlandsson, Linnea Risinger, Sam Schönbeck, Albin Westermark, Jakob Bajrami, Sebastian Böiken, Max Karlsson, Mir Leander, Alexander Wallin, Sophie Westman Lundqvist, John Winroth, Cecilia Hällstrand. Nej: Leo Borg, Andreas Ekeroot, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Jennie Larsson, Rasmus Storkamp, Gunnar Södergren, Daniel Vinter, Josefin Westborg, Kjell-Runo Ärlebrant, Alexander Hallberg, Lloyd Baltz, Johan Groth, Richard Brorsson. Ej svarat: Viktor Alakörkkö, David Fallgren, Alexandra Hjortswang, Rasmus Sandström, Josefine Wallenå. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

162 32. VAL AV VALBEREDARE FÖR 2016 HANDLINGAR Valberedningens förslag till valberedning 2016 Alla nominerade till valberedning 2016 HUVUDYRKANDE 1... välja Andreas Bogatic till valberedare 2... välja Jenny Rydén till valberedare 3... välja Johanna Taller till valberedare 4... välja Linus Råde till valberedare 5... välja Richard Brorsson till valberedare ÖVRIGA YRKANDEN (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

163 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL VALBEREDNING 2016 FÖRSLAG PÅ VALBEREDNING Andreas Bogatic Jenny Rydén Johanna Taller Linus Råde Richard Brorsson ANDREAS BOGATIC (NYVAL) Andreas är 46 år och bosatt i Växjö där han arbetar på kommunens IT-enhet. Han har erfarenheter från ett brett föreningsliv inom scouterna, universitet, politiken, facket och spelföreningar. Har tidigare arbetat med personalfrågor i förbundsstyrelsen och brinner för utbildningsfrågor. Nu vill han ta med det engagemanget in i valberedningsarbetet och arbeta brett mot både riksförbundet och distrikten. JENNY RYDÉN (NYVAL) Jenny är 32 år gammal. Hon kommer ursprungligen från Skåne men bor numera i Linköping där hon jobbar på ett IT-företag. Jenny har under flera år arbetat ideellt med konventet NärCon och har också varit ordförande för Svenska Cosplayföreningen. Hon har ett mycket stort kontaktnät inom den verksamhetsgrenen, men är också en hängiven brädspelare. Hon är en mycket social och positiv person. JOHANNA TALLER (OMVAL) Johanna är 29 år gammal och bor i Landskrona. Hon har suttit med i valberedningen under gångna året och gjort ett mycket bra jobb. Johanna har tidigare varit aktiv i Sverok Skåne under ett flertal år. På fritiden sysslar hon bland annat med lajv och rollspel. Utöver det skriver hon för Spelkult, en portal på nätet för spelkultur. Hon har ett brett kontaktnät inom spelhobbyn, brinner för jämställdhet och har en god analytisk förmåga som varit och kommer vara nyttig i valberedningens arbete. LINUS RÅDE (OMVAL) Linus är 34 år gammal och är född och uppvuxen i Umeå. Han jobbar idag för Studiefrämjandet och har de senaste åren suttit i Sverok Västerbottens distriktsstyrelse. Under det gångna året har han även suttit med i valberedningen. Linus har erfarenhet av många olika hobbygrenar och har ett brett kontaktnät inom förbundet och har drivit arrangemang som Det sista slaget. Linus är en direkt och rättfram person som är duktig på att se till förbundets behov på lång sikt. RICHARD BRORSSON (NYVAL) Richard är en 28 år gammal tvåbarnsfar från Skåne som varit med och drivit lokala spelföreningar i många år. Numera sitter han i styrelsen för Spelens Hus i Malmö. Richard gillar att samla människor och bygga community-känsla. Han är organiserad och gillar att utmana sig själv. För Richard är det också väldigt viktigt att man har kul i allt man gör och han har nära till skratt, något vi hoppas ska ha en positiv inverkan i valberedningsarbetet. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

164 ALLA NOMINERADE TILL VALBEREDARE 2016 Detta är listan över alla nominerade till valberedare. Det anges vilka som tackat ja till nomineringen och vilka som tackat nej. På valberedning.sverok.se går det att se samtliga kandidater samt deras presentationer av sig själva. VALBEREDARE Ja: Andreas Bogatic, Richard Brorsson, Jenny Rydén, Linus Råde, Johanna Taller. Nej: Leo Borg, Gill Edgar, Andreas Ekeroot, Gustav Kasselstrand, Sebastian Krantz, Alexander Hallberg, Linnea Risinger, Johan Groth. Ej svarat: Elaine Boström, Max Karlsson. 164 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

165 33. VAL AV REVISORER FÖR 2016 HANDLINGAR Valberedningens förslag till revisorer 2016 Alla nominerade till verksamhetsrevisor 2016 HUVUDYRKANDE 1... välja Andreas Brodin till verksamhetsrevisor 2... välja Johan Groth till verksamhetsrevisor 3... välja Lloyd Baltz till verksamhetsrevisorsersättare (ersätter Andreas Brodin) 4... välja Andreas Hallqvist till verksamhetsrevisorsersättare (ersätter Johan Groth) 5... välja Johan Rönnkvist till revisor (auktoriserad revisor) 6... välja Monica Hedberg till revisorsersättare (auktoriserad revisor, ersätter Johan Rönnkvist) ÖVRIGA YRKANDEN KATRINEHOLM 4 6/ (182)

166 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG TILL REVISORER 2016 Förbundets verksamhetsrevisorer granskar styrelsens arbete, genom att löpande följa styrelsen under året och se till att styrelsen inte bryter mot stadgarna eller Riksmötets beslut. Till verksamhetsrevisorer föreslår vi kandidater som har utmärkt sig genom sin noggrannhet, sin insikt i praxis och formalia och sin långa erfarenhet av Sverok utan att ha några andra aktuella förtroendeuppdrag på central nivå i förbundet. Förbundets auktoriserade revisorer har till uppgift att granska den ekonomiska redovisningen. Som auktoriserade revisorer föreslås personer enligt tidigare upphandling med PWC. VERKSAMHETSREVISORER Revisor: Andreas Brodin (omval) Revisorsersättare till Andreas Brodin: Lloyd Baltz (nyval) Revisor: Johan Groth (nyval) Revisorsersättare till Johan Groth: Andreas Hallqvist (nyval) ANDREAS BRODIN Andreas är stabil, lugn och eftertänksam med många års erfarenhet inom Sverok, Studiefrämjandet och Röda Korset på såväl lokal och regional som nationell nivå. Han är en 36 år ung bräd- och rollspelare med Skåne i sitt hjärta och har haft en mängd uppdrag inom Sverok. Andreas visdom och erfarenhet har gjort honom till en mycket uppskattad revisor som sett till att Sverok styrs i enlighet med förbundets stadgar och värderingar. LLOYD BALTZ Lloyd är en 31 år gammal norrbottning som hunnit med allt och lite till inom inte bara Sverok utan även folkbildningen. Han håller huvudet kallt och tar sig an svåra frågor med ett imponerande lugn och den stora bilden i fokus. Vi tror att han kan bidra med både erfarenhet, uppriktighet och nya perspektiv till revisionens arbete. JOHAN GROTH Johan är 54 år ung och bor i Djursholm i Stockholm. Han har en imponerande meritlista som bland annat innefattar poster som förbundssekreterare och revisor i Sverok, men även en mängd andra poster och uppdrag i såväl civilsamhället som offentlig och privat sektor. Han har en erfarenhet av organisatoriskt arbete som få personer inom eller utanför Sverok kan matcha. Johan är seriös, professionell och kommer på ett ypperligt sätt kunna fylla rollen som både kontrollinstans och stöd till styrelsen. ANDREAS HALLQVIST Andreas är 32 år gammal och har tidigare suttit i både förbundsstyrelsen och Sverok GävleDalas styrelse. Han har ett rakt sätt och ett strategiskt tänk med sinne för både detaljer och de stora dragen. Vi tror att han med sin långa erfarenhet har mycket att bidra med till revisionsarbetet. AUKTORISERADE REVISORER Johan Rönnkvist (PWC), med Monica Hedberg (PWC) som personlig ersättare. 166 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

167 ALLA NOMINERADE TILL VERKSAMHETSREVISOR 2016 Detta är listan över alla nominerade till verksamhetsrevisor. Det anges vilka som tackat ja till nomineringen och vilka som tackat nej. VERKSAMHETSREVISOR Ja: Lloyd Baltz, Andreas Brodin, Johan Groth, Andreas Hallqvist. Nej: Leo Borg, Andreas Ekeroot, Nina Högberg, Gustav Kasselstrand, Kjell-Runo Ärlebrant, Alexander Hallberg, Richard Brorsson. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

168 34. ÖVRIGA FRÅGOR Övriga frågor är förslag från föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse, valberedning eller revisorer i Sverok som förslagsställaren vill ta upp på Riksmötet och som inkommit till förbundet senare än sex veckor innan Riksmötet. HUR LÄNGE GÅR DET ATT LÄMNA IN ÖVRIGA FRÅGOR? Stadgarna är inte helt tydliga med hur länge det går att lämna in övriga frågor. En del säger att de måste inkomma innan mötet börjar, andra att de ska inkomma innan mötet slutar, så ombuden på Riksmötet brukar själva komma överens om en sista tidpunkt. Vad som gäller beslutar ombuden i mötespunkten Fastställande av mötesordning. HUR LÄTT ÄR DET ATT FÅ BIFALL? Övriga frågor fungerar precis som motioner, men det är svårare att få bifall för dem. Det krävs nämligen två tredjedels majoritet för bifall. Det innebär att minst dubbelt så många måste rösta för som de som röstar mot förslaget för att en övrig fråga ska bifallas. Om den övriga frågan innebär en stadgeändring behöver ombuden dessutom först avgöra om förslaget alls ska tas upp på mötet. Det räcker att en enda röstberättigad deltagare är mot att frågan tas upp för att hindra att stadgeändringen tas upp på mötet. Om stadgeändringen tas upp på mötet krävs det även för den två tredjedels majoritet för bifall. 168 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

169 35. ORDET FRITT Under denna punkt brukar alla som vill få komma fram till talarstolen och berätta kort om vad som helst som kan vara spännande och roligt för Riksmötesbesökarna att känna till. Det kan exempelvis vara information om arrangemang, beröm, observationer och erfarenheter från mötet, uppmaningar och avtackningar. Längden på inslagen brukar variera från några sekunder till några minuter. Om du inte varit uppe i talarstolen tidigare under Riksmötet, ta då verkligen chansen nu och se hur det känns! Så blir det inte lika läskigt nästa gång att föra fram en åsikt eller kanske föredra den motion du skrivit. Korta anteckningar om det som sägs och skrivs under punkten i VoteIT hamnar ibland i protokollet. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

170 36. MÖTETS AVSLUTANDE Förbundets ordförande förklarar Riksmötet avslutat. Vi ser fram mot nästa ordinarie Riksmöte! 170 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

171 STADGAR FÖR SVEROK Antagna , ändrade , , , , , , , totalt reviderade samt ändrade , , , , , , , , , , , , och KONSTITUTIONELLA STADGAR 1 Förbundets namn är Sverok. 2 Förbundet är en nationell sammanslutning av föreningar. 3 Förbundets syfte är att genom demokratiskt organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja spelhobbyn. 4 Förbundet är religiöst och politiskt oberoende. 5 Förbundet är ideellt. 6 Förbundet verkar i enlighet med demokratiska principer. 7 Förbundets huvudsakliga verksamhet bedrivs i medlemsföreningarna. 8 Förbundets centrala verksamhet skall syfta till att stödja verksamheten som bedrivs i dess medlemsföreningar. 9 Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i samband med riksmöte eller extra riksmöte, gäller mötets tolkning tills klargörande ändring införs. Om oklarhet gällande dessa stadgars innebörd skulle uppstå, i varje annat fall, gäller förbundsstyrelsens tolkning tills klargörande ändring införs. 10 Vid tolkning av denna stadga skall stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) ges överordnad betydelse gentemot varje annan stadgeparagraf. STADGEÄNDRINGSKOMPETENS 11 För ändring av, eller tillägg till, stadgeparagraf ett (1) till och med femton (15) krävs att likalydande beslut antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av två på varandra följande, ordinarie riksmöten. För ändring av, eller tillägg till, varje annan paragraf krävs att förslaget antas, med två tredjedels (2/3) majoritet, av riksmöte. 12 Ändring av stadgeparagraf, eller tillägg till stadgan, kan endast upptas till behandling av riksmöte om förslag därom uttryckligen angivits i riksmöteshandlingarna, i form av motion, eller om enhälligt riksmöte beslutar uppta förslaget. 13 Förslag om förbundets upplösning får endast behandlas på ordinarie Riksmöte och skall insändas skriftligt till förbundsstyrelsen senast trettionde (30) april året för Riksmötet. Att upplösning skall behandlas måste framgå av kallelsen till Riksmötet. Förbundet kan inte upplösas så länge minst en tjugondel (1/20) av de röstberättigade på ordinarie Riksmöte motsätter sig upplösningen. 14 Vid förbundets upplösning skall tillgångar realiseras och skulder betalas, varpå kvarvarande tillgångar skall skiftas i lika delar till medlemsföreningarna eller gå till ett av riksmötet bestämt ändamål i enlighet med förbundets syfte. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

172 15 Till likvidatorer bör förbundets revisorer utses. Likvidatorerna genomför likvidationen i samband med förbundets upplösning. VERKSAMHETSÅR 16 Verksamhetsår för förbundet är kalenderår. 17 Mandatperiod för förtroendevalda i förbundet är, om inget annat anges i stadgan, verksamhetsår. FÖRENING 18 Förening som antagits av förbundsstyrelsen som medlem benämns i denna stadga som medlemsförening. 19 För att antas som medlemsförening krävs att föreningen har minst tre (3) föreningsmedlemmar och verkar i enlighet med förbundets syfte och godkänner dess stadgar. 20 Medlemsförening utformar fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar. 21 Det åligger medlemsförening att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet. 22 Förbundet har rätt att ta ut en, av riksmötet bestämd, årsavgift av varje medlemsförening. 23 Det åligger medlemsförening att föra register över sina föreningsmedlemmar och ta ut medlemsavgift av dessa. 24 En medlemsförening kan avregistreras om den inte redovisat verksamhet eller minst tre (3) föreningsmedlemmar under minst ett (1) års tid. 25 Medlemsförening som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen. Nästkommande ordinarie riksmöte beslutar om uteslutning av avstängd medlemsförening. Avstängning påverkar inte medlemsförenings stadgereglerade rättigheter i samband med riksmöte och riksmötesombudsval. 26 Föreningsmedlem som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen kan även upphäva avstängningen. Förening(ar) där föreningsmedlemmen är medlem ska upplysas om en medlem blivit avstängd eller om en avstängning upphört. En avstängd medlem ges rätt och möjlighet att föra sin egen talan i avstängningsärendet och få det prövat på Riksmötet, avstängd medlem som accepterar sitt erbjudande att föra sin egen talan adjungeras till mötet för den specifika frågan tills beslut i frågan fattats. En avstängning från förbundet berör inte individens medlemskap i sin förening. 27 Efter förslag från förbundsstyrelsen kan riksmöte, för att hedra personer, utse dem till hedersmedlemmar i förbundet. DISTRIKT 28 Ett distrikt är en ideell förening som företräder Sverok på regional nivå. Förbundsstyrelsen beslutar vilka föreningar som utgör distrikt inom Sverok. Detta bör ske i samråd med lokala medlemmar. 172 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

173 29 Medlemmar i distriktet är de medlemsföreningar som har sitt säte inom distriktets upptagningsområde. Det är medlemsföreningarna inom distriktets upptagningsområde som utgör distriktet, väljer dess styrelse och fastställer dess stadgar. 30 Distriktens syfte är att verka för att Sveroks nationella strategi och årliga verksamhetsplan får genomslag i regionen samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. 31 Distriktens stadgar får inte innehålla skrivningar som upphäver, förändrar eller motsäger förbundets stadgar. Distrikten ska i sin verksamhet ta hänsyn till och verka i enlighet med Sveroks nationella strategi och årliga verksamhetsplan. Inom denna ram utformar distrikten fritt sin verksamhet och råder själv över sina tillgångar. 32 Det åligger distriktens styrelser att tillmötesgå krav på lämnande av de uppgifter som Förbundsstyrelsen behöver för att bedriva förbundets centrala verksamhet. 33 Distrikt som bryter mot förbundets stadgar, skadar dess anseende eller motarbetar dess syfte kan avstängas med omedelbar verkan av Förbundsstyrelsen. Avstängning innebär att distriktet förlorar rätten att företräda Sverok på regional nivå. För att återfå sin status som distrikt inom Sverok ska distriktets styrelse eller revisorer kalla till extra årsmöte så snart som möjligt, dock senast inom två månader. På detta årsmöte ska en ny styrelse väljas. Förbundstyrelsen prövar efter detta om distriktet ska återfå sin status som distrikt inom Sverok. RIKSMÖTE 34 Riksmötet är förbundets högsta beslutande organ. 35 Ordinarie Riksmöte skall hållas varje år tidigast femtonde (15) oktober och senast tjugonde (20) december, på tid och plats som förbundsstyrelsen bestämmer. 36 Ordinarie Riksmöte är beslutsmässigt: 1. då kallelse utgått till medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast trettioförsta (31) juli samma år som Riksmötet, samt till Riksmötesombud och Riksmötesreservombud snarast efter Riksmötesombudsvalets avslutande, med uppgift om tid och plats för det ordinarie Riksmötet, 2. då Riksmötesombudsval förrättats i enlighet med vad som föreskrivs i stadgan, 3. då Riksmötesmöteshandlingar har sänts ut till Riksmötesombud, Riksmötesreservombud, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning samt gjorts tillgängliga för medlemsföreningarna senast tre (3) veckor före det ordinarie Riksmötet. 37 Följande ärenden skall alltid behandlas av ordinarie riksmöte: 1. Mötets öppnande 2. Fastställande av röstlängd 3. Mötets beslutsmässighet 4. Val av mötesordförande och vice mötesordförande 5. Val av mötessekreterare och vice mötessekreterare 6. Val av minst två (2) justerare 7. Val av tre (3) rösträknare 8. Fastställande av dagordning KATRINEHOLM 4 6/ (182)

174 9. Verksamhetsberättelse för föregående verksamhetsår 10. Ekonomisk berättelse med resultat- och balansräkning för föregående verksamhetsår 11. Revisionsberättelse för föregående verksamhetsår 12. Fråga om ansvarsfrihet för föregående års förbundsstyrelse 13. Preliminär verksamhetsberättelse för nuvarande verksamhetsår 14. Ekonomisk rapport för nuvarande verksamhetsår 15. Revisorernas rapport för nuvarande verksamhetsår 16. Val av förbundsstyrelse 17. Val av valberedning 18. Val av revisorer 19. Fastställande av verksamhetsplan 20. Fastställande av budget 21. Fastställande av avgifter 22. Motioner 23. Övriga frågor 24. Mötets avslutande 38 Varje riksmötesombud eller ersättare för riksmötesombud innehar en (1) röst på riksmöte. Röstning per post eller per fullmakt är inte tillåten. 39 Inför riksmöte har föreningsmedlemmar, medlemsföreningar, distrikt, förbundsstyrelse, valberedning och revisorer rätt att inkomma med förslag, uttalanden och nomineringar. 40 Föreningsmedlem har i mån av plats närvarorätt på riksmöte. 41 Anställd i förbundet som också är medlem i förbundet har närvarorätt, yttranderätt och rätt att ställa förslag på riksmötet 42 Person vald i stadgemässiga val på föregående riksmöte där aktuellt val behandlades har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt på riksmöte. 43 Riksmötesombud och ersättare för riksmötesombud har närvaro-, yttrande-, förslags- samt rösträtt på riksmöte. 44 Nominerad till stadgemässiga val eller person som för talan för viss motion eller fråga har närvaro-, yttrandeoch förslagsrätt i berörda frågor på riksmöte. 45 Förslag till riksmöte som är förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte är motion. Varje annat inkommet förslag till riksmöte är övrig fråga. Nominering till stadgemässiga val förrättade på riksmöte från annan än valberedning skall vara förbundsstyrelsen tillhanda senast sex (6) veckor före riksmöte. 46 Riksmötet väljer förbundsstyrelse, valberedning och revisorer bland de nominerade till respektive val, om så inte kan ske får ytterligare nomineringar ske på riksmötet. 47 Vid omröstning på riksmöte fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas slumpen. 48 Övriga frågor på riksmöte kräver två tredjedelars (2/3) majoritet för bifall. 174 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

175 EXTRA RIKSMÖTE 49 Extra riksmöte får endast besluta i de frågor som uttryckligen angivits i kallelsen. 50 Om förbundsstyrelsen så beslutar eller om revisorerna eller minst en tiondel (1/10) av medlemsföreningarna så kräver, skall extra riksmöte utlysas av förbundsstyrelsen eller revisorer. 51 Extra riksmöte är beslutsmässigt då kallelse och riksmötesmöteshandlingar utgått till riksmötesombud, riksmötesreservombud, medlemsföreningar, förbundsstyrelseledamöter, revisorer och valberedning senast fyra (4) veckor före mötet, med uppgift om tid och plats för det extra riksmötet. RIKSMÖTESOMBUDSVAL 52 Val av riksmötesombud och riksmötesreservombud benämns i dessa stadgar riksmötesombudsval. 53 Förbundsstyrelsen ansvarar för att riksmötesombudsval förrättas före ordinarie riksmöte. Revisor granskar riksmötesombudsvalet. 54 Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet. 55 Föreningsmedlem har rätt att nominera personer till riksmötesombudsvalet. Tillräckliga uppgifter om nominerade skall vara medlemsförening tillhanda i god tid innan riksmötesombudsvalet. 56 Medlemsförening är röstberättigad i Riksmötesombudsvalet om den är antagen till förbundet senast den 30 juni innevarande år. 57 Varje medlemsförening som har rapporterat medlemsantal föregående eller innevarande verksamhetsår, får lägga fem (5) röster på fem (5) personer. Bland dessa fem (5) personer får föreningarna placera ut 8, 5, 3, 2 respektive 1 poäng. 58 Valet förrättas i två (2) valgrupper. Grupperna benämns enhetsgrupp och storleksgrupp. Samtliga personer som får röster läggs till i enhetsgruppen; de personer som fått 8 poäng läggs även till storleksgruppen. 59 I storleksgruppen är poängen lika med föreningens medlemsantal. Till grund för föreningens medlemsantal ligger det till Sverok högsta registrerade föreningsmedlemsantalet för föregående och innevarande verksamhetsår. 60 Varje valgrupp sorteras inbördes efter röstpoäng, där den person som har störst sammanräknade röst poäng placeras först. Vid lika röstpoäng får slumpen avgöra placering. 61 Valresultatlistan är en sammanslagning av de två valgrupperna, där varannan person tas från respektive valgrupp, med start på enhetsgruppen. 62 Om, vid sammanslagningen av de två valgrupperna, den person som ska läggas till i valresultatlistan redan är med i valresultatlistan, går turen vidare till nästa person i samma valgrupp. 63 De första etthundraen (101) personerna på valresultatslistan är riksmötesombud, resterande personer är riksmötesreservombud. Då riksmötesombud inte finns att uppta i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i ordning efter placering på valresultatlistan. 64 Riksmötesombud innehar mandat från och med förstkommande ordinarie riksmöte, efter KATRINEHOLM 4 6/ (182)

176 förrättat riksmötesombudsval, till påföljande ordinarie riksmöte. FÖRBUNDSSTYRELSEN 65 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet. 66 Förbundsstyrelsen har sitt säte i Stockholms stad. 67 Förbundsstyrelsen utses inför varje verksamhetsår av Riksmötet. Riksmötet utser styrelsens verkställande utskott, bestående av en (1) förbundsordförande, en (1) vice förbundsordförande och en (1) förbundssekreterare samt fastslår eventuella arvoden. Därefter utser Riksmötet maximalt sex (6) ledamöter till styrelsen. 68 Valbar till förbundsstyrelsen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. 69 Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då samtliga styrelsemedlemmar är skriftligen kallade minst en (1) vecka före förbundsstyrelsemötet och minst fem (5) av dem är närvarande. 70 Vid omröstning i förbundsstyrelsen fattas beslut med enkel majoritet om inte annat föreskrivs i stadgan. Nedlagda röster räknas ej. Vid lika röstetal tillämpas förbundsordförandens utslagsröst och om så inte är möjligt slumpen. 71 Förbundsstyrelsen utser förbundets firmatecknare. REVISORER 72 Revisorernas uppgift är att granska förbundets räkenskaper samt handlingar och upprätta en revisionsberättelse. I revisionsberättelsen skall finnas ett förslag till beslut i frågan om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen. Revisionsberättelsen skall finnas medlemmarna tillhanda senast den 30 april nästa verksamhetsår. 73 Riksmötet utser inför varje verksamhetsår tre revisorer, jämte tre personliga ersättare, varav en auktoriserad revisor samt två verksamhetsrevisorer, att revidera det verksamhetsåret. Revisorernas tillträder vid verksamhetsårets början, och deras mandat sträcker sig till dess revisionsberättelsen är klar. 74 Valbar till revisor och personlig ersättare för revisor är myndig person bosatt i Sverige och som ej är satt i konkurs eller invald i förbundsstyrelsen för det verksamhetsår revisorsuppdraget gäller. VALBEREDNING 75 Valberedningens uppgift är att nominera komplett förbundsstyrelse inklusive förslag på arvoderingar, komplett valberedning och revisorer jämte personliga ersättare. Nomineringen skall finnas riksmötet skriftligen tillhanda. 76 Valberedningen utses av Riksmöte. Riksmötet utser fem till sju (5 7) valberedare. 77 Valbar till valberedningen är föreningsmedlem bosatt i Sverige. 78 Valberedningen utser inom sig sin ordförande. STADGEKOMMENTARER Stadgekommentarer är beslutade tolkningar av stadgar. Riksmöte, förbundsstyrelse och 176 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

177 stadgeändringar kan ändra kommentarerna. 1 Rubrikerna i stadgarna och numreringen (utöver 1-15) ingår ej i stadgarna, utan är till för att det ska vara lättare att hitta i dem. 2 Med anställd i 43 och 56 menas anställd i förbundet som har i sin arbetsbeskrivning att han eller hon ej är valbar till riksmötesombud. 3 Angående 6: Sverok anser att jämställdhet och jämlikhet ingår i begreppet demokratiska principer. 4 Med tillhanda i 47 menas skriftligen. 5 Med medlem i förbundsstyrelsen i 56 menas invald i förbundsstyrelsen. 6 Med riksmöteshandling i 36 skall förstås en handling som bör innehålla kallelse, dagordning, motioner, förbundets stadgar, riksmötesombudsvalsresultatet samt praktisk information. Inför ordinarie riksmöte bör riksmöteshandling även innehålla verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, revisionsberättelse, förslag på verksamhetsplan, förslag på budget, förslag på avgifter, förslag från valberedningen i stadgemässiga val, lista på nominerade i stadgemässiga val. 7 Det verksamhetsår som vid tiden för det ordinarie Riksmötet pågår kallas nuvarande verksamhetsår. 8 Det verksamhetsår som pågick direkt före det nuvarande verksamhetsåret kallas föregående verksamhetsår. 9 Det verksamhetsår som vidtar efter nuvarande verksamhetsår kallas nästa verksamhetsår. 10 Verksamhetsberättelsen och den ekonomiska berättelsen ska i fortsättningen offentliggöras samtidigt med revisionsberättelsen. 11 [RM ] Föreningar som i sina stadgar anger att de är medlemmar i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund ska anses vara medlemmar i Sverok. Detta gäller tills dess de har ändrat sina stadgar så att det framgår att föreningen är medlem i Sverok. 12 [Riksmötet 2008:2] Verksamhetsrevisor ska betraktas som en revisor med ett specialuppdrag inriktat mot verksamhet till skillnad mot den auktoriserade revisorn som har till huvuduppgift att granska den ekonomiska redovisningen. Verksamhetsrevisorn ska följa det som uppfattas som gängse kutym för en revisor och ha insyn i hela förbundets dokumentation och inre arbete. Medan den auktoriserade revisorn går igenom bokslut, bokföringsunderlag, ekonomiska rutiner samt medlemsregistret och medlemsantagningen, går verksamhetsrevisorn igenom protokoll, styrdokument, mötesrutiner, och debattklimat. Det ska förstås så att en verksamhetsrevisor principiellt är detsamma som en konventionell revisor i allt vad gäller befogenheter och skyldigheter i en organisation. 13 [Riksmötet 2012] Verksamhetsrevisorerna har i uppdrag att löpande under året granska förbundets nationella arbete och att förbundet verkar i enlighet med de av riksmötet beslutade stadgarna och andra centrala dokument för förbundets verksamhet. 14 [Riksmöte 2013] Avstängning av en föreningsmedlem enligt 26 innebär att medlemmen i fråga inte har rätt eller möjlighet att delta i aktiviteter på förbundsnivå. Medlemmen får inte heller företräda sin förening i ovan nämnda aktiviteter [Riksmöte 2014] En avstängning av distrikt enligt 33 innebär även att distriktet förlorar rätten att använda Sveroks logotyp, få ekonomiskt stöd från Sverok etc. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

178 MÖTESORDLISTA Här följer en ordlista över ord och begrepp som kan dyka upp i mötessammanhang inom Sverok. A Acklamation: Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom att ropa ja i omröstningen när ordförande frågar om beslutet ska godkännas (bifallas) eller avslås. Adjungera: Att låta utomstående personer vara närvarande på mötet. Mötet röstar om adjungeringen, och om de utomstående ska få yttra sig och/eller lägga förslag under mötets gång. Absolut majoritet: Mer än hälften av de möjliga rösterna i en omröstning. Ajournera: Att skjuta upp ett möte till en senare tidpunkt. Ajourneringen kan bestämmas av mötet till 10 minuter, en timme, en dag, en vecka, etc. När mötet fortsätter är det formellt samma möte som fortsätter, även om det inte är samma personer som är närvarande vid båda tillfällena. Att-sats: En mening som utgör själva beslutsförslaget i ett yrkande eller en motion, dvs det som förslaget handlar om. Meningen börjar med t ex vi föreslår att..., och är det mötet röstar om sedan. Avslag: Att neka ett förslag i en omröstning, dvs att inte godkänna förslaget. B Beslutsmässig: När villkoren för att ett möte är beslutsmässigt är uppfyllda, kan beslut som tas på mötet räknas som gällande. Villkoren har ofta med antal deltagare att göra, eller att kallelsen gått ut i tid. Besvarad: En motion anses besvarad om kraven som ställs i förslaget redan är uppfyllda. Bifall: Att godkänna ett förslag vid omröstning, dvs förslaget går igenom. Bordläggning: Att skjuta upp en fråga till ett senare möte. D Dagordning: Lista över vilka punkter som ska tas upp på mötet. Ibland kallas dagordning också för föredragningslista. E Enkel majoritet: Mer än hälften av de lagda rösterna i en omröstning. F Firmatecknare: Person som har rätt att teckna avtal eller göra utbetalningar i föreningens namn. Fri form: På Sveroks årsmöte (Riksmötet) brukar en friformsdebatt hållas. Under friformsdebatten hålls öppna gruppdiskussioner i mötets centrala frågor under ledning av särskilda moderatorer. Fyllnadsval: Ett val där en styrelse fylls på till sitt ursprungsantal om någon lämnat styrelsen innan tiden för förtroendeposten gått ut. Sker oftast på extra årsmöte. 178 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

179 Förslagsrätt: Rätt att komma med förslag till styrelse- eller årsmöte. Kallas även yrkanderätt. Alla medlemmar har förslagsrätt till årsmöte inom sin förening, sitt distrikt och till förbundets riksmöte. Förtroendevalda: De som röstats fram till att sitta i styrelsen, i valberedningen, som revisorer eller motsvarande poster som väljs på årsmötet. J Justera/Justerare: Kontrollera att mötesprotokollet stämmer med vad som verkligen beslutades på mötet. Ett protokoll är inte färdigt och kan räknas som giltigt förrän efter justering. Justering görs av den/de person/er som mötet valt till justerare. Jämkning: När två eller fler förslag sammanförs till ett. Kan föreslås av ordföranden men måste godkännas av de som lagt förslagen. K Kallelse: Meddelande till medlemmarna om tid och plats för möte. Kallelsen ska gå till medlemmarna personligen, dvs medlemmarna ska inte behöva leta upp information om mötet utan ska få det via t ex mail, brev eller sms med länk till mer info. Konsensus: När mötet är helt enigt om ett beslut, dvs alla tycker detsamma i en fråga. Kontrapropositionsvotering: En omröstning som görs för att få fram ett motförslag till huvudförslaget i den ursprungliga frågan. Två av förslagen ställs mot varandra åt gången tills ett enda förslag är kvar, ungefär som i en turnering där man har kvartsfinal, semifinal och final. Det förslag som vinner ställs mot huvudförslaget. Omröstningsordningen måste beslutas av mötet. L Lägga något till handlingarna: Innebär att frågan skrivs med i protokollet utan att vidare diskussion eller beslut tas i frågan. Ofta är det rapporter som endast läggs till handlingarna utan mer ingående behandling på mötet. M Mandatperiod: Tidsperiod som förtroendevald (ex ordförande, styrelseledamot) väljs för, ofta ett år. Motion: Förslag (oftast skriftligt) till t ex årsmötet från enskild person eller grupp av personer. Motioner är förslag som skickas in i god tid innan mötet, förslag som tas upp direkt på mötet är Övriga frågor. N Nominering: Ett förslag på personer till förtroendeposter, som t ex ordförande eller styrelseledamot. O Ombud: Inom Sverok skickar föreningarna sina representanter till riksmötet (årsmötet) genom att rösta fram vilka personer som ska få vara riksmötesombud, eller ombud, på mötet. Ombuden är de som har rösträtt på riksmötet, och alltså de som bestämmer vad förbundet ska göra. Omröstning: Omröstning kan vara öppen, genom t ex handuppräckning, eller sluten, t ex med hjälp av röstlappar. Sluten omröstning används oftast när man ska välja personer till förtroendeposter. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

180 Ordförande: Person som valts på årsmötet till att leda föreningen. Ordförande är inte samma som mötesordförande, som är en person som bara leder ett specifikt möte (och valts till detta av mötet i fråga). Ordningsfråga: Fråga som handlar om hur mötet genomförs rent praktiskt. En ordningsfråga går före talarna i talarlistan. P Paragraf: Man brukar dela in t ex stadgarna i paragrafer, dvs olika textstycken som behandlar en sak var. Paragrafer numreras och paragraftecknet skrivs som, vilket gör att man ofta hänvisar till stycken i texten som paragraf 5, vilket då är skrivet som 5 eller 5. Plenum: Diskussion i plenum betyder att alla mötesdeltagare med rösträtt samlas i samma rum för att diskutera, dvs diskussion i helgrupp. Presidium: De som leder ett större möte. Består ofta av mötesordförande, vice mötesordförande, mötessekreterare och vice mötessekreterare. Proposition: Ett förslag som styrelsen lägger till årsmötet. Propositioner lämnas in i god tid innan mötet. Propositionsvägran: Om någon föreslår någonting som t ex bryter mot stadgarna så ska ordföranden vägra ställa proposition. Detta innebär att ordföranden inte tar upp förslaget. Mötet måste dock godkänna ordförandes förslag om att vägra propostionen. Propositionsordning: Den ordning som förslagen kommer att tas upp i omröstningen, ungefär som i en turnering med kvartsfinal, semifinal och final. Ordningen föreslås av ordföranden och bestäms av mötet. Protokoll: Det dokument som sekreteraren skriver för mötet, som är en redogörelse för vad som skett under mötet. Vanligtvis antecknas bara frågans innehåll och vad som bestämdes. R Replik: Kort inlägg av person som känner sig personligt angripen från någon i talarstolen. Replik går före i talarlistan, men får bara bemöta påhoppet och inte innehålla argument för någon fråga som mötet beslutar i. Reservation: Om någon är missnöjd med ett beslut som mötet fattar, kan personen anmäla sin reservation. Det betyder att man tydligt vill markera att man inte håller med om beslutet. Ofta ska en motivering skrivas med i reservationen. Reservationer tas medl protokollet. Revision/Revisor: Granskningen som revisorn gör av styrelsens arbete under året. Granskningen omfattar både ekonomi och verksamhet. Revisorn rekommenderar sedan årsmötet att ge styrelsen ansvarsfrihet eller ej, beroende på hur styrelsen skött sitt uppdrag. Revisorn väljs av årsmötet. Riksmötet: Sveroks Riksmöte är samma sak som Sveroks årsmöte, dvs det stora, årliga möte som bestämmer vad Sverok ska göra, vad pengarna ska gå till och vem som ska sitta i styrelsen, bland annat. Röstlängd: Lista över de som har rösträtt på ett årsmöte, dvs de som får delta i omröstningar. 180 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

181 Rösträknare: De personer som utses vid ett möte för att räkna röster efter t ex slutna omröstningar, då rösterna lämnas in på lappar. Rösträtt: Rätt att rösta i omröstningar. S Sakupplysning: Fakta som kan vara till nytta för de närvarande vid ett årsmöte, som kan underlätta diskussion i en viss fråga. En sakupplysning går före i talarlistan. Stadgar: Föreningens, distriktets eller förbundets regler. Det är bara årsmötet som kan ändra i stadgarna. Streck i debatten: Om man anser att det pratats nog i en fråga kan man begära streck i debatten. Ordföranden frågar då mötet om mötet kan godkänna streck i debatten. Om mötet säger ja till detta, avslutas debatten efter att alla som så önskar satt upp sig på talarlistan och framfört sin åsikt. Därefter sättes streck i debatten, dvs ingen ytterligare får sätta upp sig på talarlistan eller tala i frågan. Suppleant: Ersättare i t ex styrelse. Suppleanten går in då den ordinarie förtroendevalda har förhinder, t ex är sjuk. Då suppleanter ersätter någon i styrelsen har de även rösträtt. I vissa fall är suppleanten personlig och går bara in istället för en viss ledamot. Suppleanter väljs på årsmötet i samband med förtroendeval. T Talarlista: Lista över de som vill tala i en viss fråga under ett möte. Talarlistan följs uppifrån och ned, så att ingen missas. U Utslagsröst: Om det blir lika i en omröstning, kan frågan avgöras av t ex ordförandens utslagsröst. Det betyder att det förslag som ordföranden har röstat på vinner. Metoden används ej vid personval, då avgör istället slumpen (t ex genom lottning) så att ingen enskild person kan bestämma vem som ska bli vald och inte. V Verksamhetsplan: Plan för vad föreningen/distriktet/förbundet ska göra under det närmaste året. Årsmötet ska godkänna verksamhetsplanen för att den ska gälla. Verksamhetsberättelse: Redogörelse från styrelsen över vad som gjorts och vad som hänt under förra året. Årsmötet ska godkänna verksamhetsberättelsen. Votering: Räkning av rösterna i en omröstning. Vem som helst kan begära votering på ett möte, om man t ex tycker att det är oklart vilket alternativ som vann. Vanligt är att omröstningen då görs om med handuppräckning, och om votering begärs igen så sker en sluten omröstning (dvs man skriver sin röst på en anonym lapp). Y Yrkande: Ett yrkande är detsamma som ett förslag under ett möte. Yttranderätt: Rätten att prata på ett möte, dvs delta i diskussionerna. KATRINEHOLM 4 6/ (182)

182 KÄNNER DU DIG ORÄTTVIST BEHANDLAD? Känner du dig orättvist behandlad, trakasserad, mobbad eller utsatt för kränkande beteende? Sverok jobbar aktivt för att vara ett förbund där en känner sig välkommen oavsett bakgrund eller erfarenhet. Vi vill att alla ska ha det bra och trivas på Riksmötet. Alla ska kunna känna sig trygga och veta vad som gäller ifall att en känner sig utsatt för negativt beteende. Om du känner att du själv eller någon annan behandlas orättvist, trakasseras, mobbas eller utsätts för kränkande beteende nu under Riksmötet kan du följa nedanstående lista för att få hjälp. Det spelar inte någon roll om den som utförde kränkningarna eller liknande gjorde det med avsikt eller inte om du upplever dig utsatt för kränkande behandling är det definitivt något som behöver redas ut. Det är inte din uppgift att ha förslag på lösningar, dessa hittar vi tillsammans. 1. Kontakta en trivselvärd som du känner förtroende för, denne kommer i sin tur att ta det vidare till likabehandlingsansvarig och Riksmötesansvarig. 2. Om du inte känner förtroende för funktionär/trivselvärd eller om de är en del av problemet, kan du vända dig direkt till likabehandlingsansvarig: Linnea Risinger eller Riksmötesansvarig: Josefin Bergman Om likabehandlingsansvarig eller Riksmötesansvarig är en del av problemet, eller om du inte känner förtroende för dessa, kan du vända dig till förbundsordföranden: Alexander Hallberg Känner du att situationen inte hanteras tillräckligt inom Sverok eller om du vill ha en utomstående part som är helt neutral så går det naturligtvis utmärkt. Du kan till exempel vända dig till en av Sveriges antidiskrimineringsbyråer. De erbjuder kostnadsfritt råd och stöd och finns i många olika städer. Adresserna hittar du här: Hjälpen du kommer få beror på vilken typ av ärende det gäller. Ibland räcker det med en dialog, ibland kan det behövas stöd med att göra en polisanmälan. Ibland behövs professionell hjälp från externa parter. I vilket fall kommer du att bli tagen på allvar och Sverok kommer att göra sitt yttersta för att ge dig det stöd du behöver. Sverok tar hänsyn till de sju diskrimineringsgrunderna (funktionsnedsättning, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnicitet, religion, sexuell läggning, ålder) som specificeras i diskrimineringslagen. Diskriminering kan dock ske utifrån en mängd andra tänkbara faktorer, varför vi inte begränsar oss till grunderna som anges i lagen utan vill uppmuntra alla att vända sig till oss så snart en känner sig utsatt på något sätt. 182 (182) MÖTESHANDLINGAR TILL ORDINARIE RIKSMÖTE I SVEROK

183 Foto: Julia Ceasar LÄS MER PÅ: SVEROK.SE/RIKSMOTE Riksmötet samlar årligen 101 framröstade ombud och är förbundets högsta beslutande organ. Alla medlemmar i Sverok är välkomna att närvara i mån av plats. Det är dock bara de valda ombuden som får rösta i besluten och av ekonomiska INFO@SVEROK.SE skäl är det också bara de som får resa, mat och boende ersatt. Möteshandlingarna distribueras främst digitalt och trycks i en mindre upplaga till deltagarna på mötet. FACEBOOK.COM/SVEROK TWITTER.COM/SVEROK YOUTUBE.COM/SVEROK STORT TACK TILL #SV ERO KRM

Visa mer