Diarré och kräkningar på akutintag och vårdavdelning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diarré och kräkningar på akutintag och vårdavdelning"

Transkript

1 Diarré och kräkningar på akutintag och vårdavdelning Råd och anvisningar vid virusorsakad gastroenterit på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Frölunda Specialistsjukhus, Kungälvs sjukhus och Capio Lundby sjukhus Innehållsförteckning Bakgrund PM 1 PM 2 PM 3 PM 4 Akutintag Vårdavdelning enstaka fall Vårdavdelning utbrott Provtagning Bilagor A B C D E F Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar Mathantering i samband med utbrott av gastroenterit på vårdavdelning Vårdenhetschefens ansvar vid utbrott av gastroenterit Läkarens ansvar vid utbrott av gastroenterit Loggbok vid virusorsakad gastroenterit Slutrapport efter utbrott av virusorsakad gastroenterit Anvisningarna är författade av en arbetsgrupp (namnförteckning se sidan 2) Godkänd , , , Godkänd av: Ing-Marie Bergbrant, kvalitetsdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Reviderad , , Björn Hamborg, chefläkare Kungälvs sjukhus Gunnar Rimbäck, chefläkare Frölunda Specialistsjukhus Gösta Rüter, chefläkare Capio Lundby sjukhus 1 (14)

2 Bakgrund Diarré och kräkningar är vanligt förekommande inom sjukvården och kan orsakas av t.ex. läkemedel, sjukdomar i mag-tarmkanalen men även av bakterier och virus (bilaga A). Smittspridning vid infektiös gastroenterit sker som direkt/indirekt kontaktsmitta samt via livsmedel. Detta innebär att följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonal och god handhygien hos patienter är en viktig förebyggande åtgärd. Sedan 1990-talet har antalet utbrott av virusorsakad gastroenterit ökat inom sjukvården. De senaste åren har problemen periodvis varit mycket stora. Utbrott orsakas framför allt av calicivirus som är synnerligen smittsamt för både patienter och personal. Sjukdomsförloppet är ofta intensivt. Ett utbrotten får konsekvenser för den enskilda individen men också samhällsekonomiskt till följd av kohortvård, utredningsstopp, inställda operationer och ev. intagningsstopp. Mål och metoder Målsättningen med dessa råd och anvisningar är att snabbt identifiera smittsamma patienter med diarré och/eller kräkningar och förhindra smittspridning inom den egna enheten och sjukhuset/andra vårdinrättningar. Detta uppnås genom att: indexfallet hanteras korrekt på akutintaget och på vårdavdelningen korrekt diagnostik och provtagning utförs rätt åtgärder på vårdavdelning avseende kohortvård och livsmedelshantering genomförs ansvaret för intagningsstopp och hävandet av detta tydliggörs Arbetsgruppen har utgjorts av Bengt R Widgren, verksamhetschef Marianne Jertborn, överläkare Catarina Åneman, hygienläkare Lotta Helgius, hygiensjuksköterska Kerstin Möller, hygiensjuksköterska Nancy Nenonen, mikrobiolog Akut- och Olycksfallsmottagningen, SU/Sahlgrenska Infektion, SU/Östra Infektionshygien, SU/Sahlgrenska Infektionshygien, SU/Sahlgrenska Infektionshygien, SU/Sahlgrenska Virologiska laboratoriet, SU/Sahlgrenska 2 (14)

3 PM 1 Akutintag fall av diarré och/eller kräkningar För att förhindra smittspridning skall en korrekt handläggning samt smittsamhetsbedömning göras för varje enskild patient som söker med diarré och/eller kräkningar på akutintaget. Patienten tas direkt in på undersökningsrummet och får ej lämna rummet (se Vårdrutiner nedan). Avdelad personal bör om möjligt vårda patienten. Behov av inneliggande sjukvård? Hem Läkemedelsbiverkan? Antibiotikabehandling* Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom? * Misstanke om Clostridium difficile-enterit Enkelrum, se länkat PM Clostridium difficile Misstanke om kirurgisk sjukdom? Inlägges på vanligt sätt Utlandsvistelse senaste 2 veckorna? Har patienten varit sjuk mindre än 5 dygn? Personer med liknande symtom i patientens närhet de senaste 5 dygnen? Diskutera vårdform med infektionsjour, SU/Östra, tel Patient med misstänkt infektiös gastroenterit skall vid behov av inneliggande vård i första hand vårdas på Infektion, SU/Östra. Om detta inte är möjligt skall patienten vårdas på enkelrum med egen toalett (alternativt toalettstol/avdelad toalett i korridor). Läkaren informerar mottagande vårdavdelning. Hänvisa till vårdrutiner enligt PM 2. Vårdrutiner Basala hygienrutiner med tillägg: Handtvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna och därefter handdesinfektion med minst 70 % handsprit. Handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena då alkohol ej har fullständig effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. calicivirus. Punktdesinfektera omedelbart med Virkon 1 % vid spill samt efter varje toalettbesök (toalettsits och tagställen t.ex. spolknopp och kranar). Detta utförs av vårdpersonal. Kraftigt förorenad tvätt lägges i upplösbar innerpåse (tillsluts på rummet) samt gul yttersäck. Avfall hanteras som vanligt. 3 (14)

4 PM 2 Vårdavdelning enstaka fall av diarré och/eller kräkningar För att förhindra smittspridning skall en korrekt handläggning samt smittsamhetsbedömning göras för varje enskild patient som insjuknar med diarré och/eller kräkningar på vårdavdelning. Läkemedelsbiverkan? Antibiotikabehandling* * Misstanke om Clostridium difficile-enterit Misstanke om inflammatorisk tarmsjukdom? Enkelrum, se länkat PM Clostridium difficile Misstanke om kirurgisk sjukdom? Utlandsvistelse senaste 2 veckorna? Diskutera handläggning med medicinskt ansvarig läkare. Dokumentera. Enkelrum Överväg bakteriell orsak. Provtagning enligt PM 4. Daganteckning. Har patienten varit sjuk mindre än 5 dygn? Personer med liknande symtom i patientens närhet de senaste 5 dygnen? Enkelrum Överväg möjlig virusorsak och kontakta Infektionshygien. Provtagning enligt PM 4. Daganteckning. Vårdrutiner vid misstänkt virusorsakad gastroenterit Basala hygienrutiner med tillägg: Handtvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna och därefter handdesinfektion med minst 70 % sprit. Handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena, då alkohol ej har fullständig effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. calicivirus. Patient med gastroenteritsymtom vårdas på enkelrum med egen toalett (alt toalettstol/avdelad toalett i korridor) och får ej lämna rummet. Provtagning enligt PM 4. Personal som vårdar patienten skall ej hantera mat (bilaga B). Inför om möjligt kohortvård då detta kan förhindra smittspridning (PM 3). Patient med gastroenteritsymtom får endast genomgå akuta undersökningar, behandlingar eller operationer. Informera berörda enheter om smittrisken. Avdelningspersonal medföljer. Potentiellt smittade är medpatienter på aktuellt rum. De får vistas och äta ute på avdelningen men all mat serveras av vårdpersonal. Lägg inte in nya patienter på rummet inom 48 timmar efter sista symtom, alternativt 48 timmar efter att patient med symtom flyttats till eget rum. Potentiellt smittad patient som av medicinska skäl behöver flytta till annan avdelning skall vårdas på enkelrum under totalt 48 timmar. Vid behov av undersökning utanför avdelningen skall avdelningspersonal medfölja. Vid gastroenteritsymtom följs PM 2. Punktdesinfektera omedelbart med Virkon 1 % vid spill samt efter varje toalettbesök (toalettsits och tagställen t.ex. spolknopp och kranar). Detta utförs av vårdpersonal. Städning utförs som vanligt förutsatt att punktdesinfektion gjorts enligt ovan. Kraftigt förorenad tvätt lägges i upplösbar innerpåse (tillsluts på rummet) samt gul yttersäck. Avfall hanteras som vanligt. Efter tillfrisknande helkroppstvätt med flytande tvål, rena kläder och renbäddad säng. 4 (14)

5 PM 3 Vårdavdelning utbrott av virusorsakad gastroenterit Ett utbrott definieras som två eller flera fall av diarré och/eller kräkningar hos patienter och/eller personal där ett tydligt samband med smittspridning föreligger. Det är av stor vikt att så tidigt som möjligt identifiera att man har ett utbrott för att minska risken för smittspridning på och utanför vårdavdelningen. Provtagning sker enligt PM 4. Avvakta inte provsvar utan den kliniska bilden ska vara vägledande för fortsatt handläggning. Vårdenhetschefens ansvar vid utbrott (bilaga C). Läkarens ansvar (bilaga D). Tag redan vid misstanke om utbrott kontakt med Infektionshygien! (tel ) Kohortvård Patienter med gastroenteritsymtom vårdas av personal som ej deltar i vården av övriga patienter. Personal som ingår i kohorten skall ej hantera mat på vårdavdelningen (bilaga B). Kohortvård bedrivs 24 timmar/dygn och kan avslutas efter 48 timmars symtomfrihet. Kohortvård skall införas när två eller fler patienter insjuknat på vårdavdelningen. Beslut om kohortvård tas av vårdenhetschef eller ansvarig sjuksköterska. Intagningsstopp Intagningsstopp införs vid okontrollerad spridning på enheten dvs när patienter insjuknar på mer än ett vårdrum och/eller när personal, som inte vårdat patient med gastroenteritsymtom, insjuknar. Ansvarig överläkare eller bakjour fattar i samråd med Infektionshygien beslut om intagningsstopp och när detta skall hävas. (På jourtid tas kontakt med infektionsbakjour, SU/Östra tel ) Meddela akutintaget. Skylta avdelningens entrédörrar och informera anhöriga och besökare. Kohortvård UTAN intagningsstopp Vid utbrott avgränsat till ett vårdrum (patienter och/eller personal) utan ytterligare spridning på vårdavdelningen. Patienter med gastroenteritsymtom får ej lämna vårdrummet. Insjuknade och potentiellt smittade patienter bör vårdas på skilda vårdrum. Potentiellt smittade är medpatienter på aktuellt rum. De får vistas ute på avdelningen. Lägg inte in nya patienter på rummet inom 48 timmar efter sista symtom, alternativt 48 timmar efter att patient med symtom flyttats till eget rum. Skicka inte patient med gastroenteritsymtom eller potentiellt smittad patient till annan vårdavdelning eller annan vårdform om inte starka medicinska skäl föreligger. Mottagande enhet informeras om att patienten ska vårdas på eget rum under totalt 48 timmar. Vid gastroenteritsymtom följs PM 2. Patienter med gastroenteritsymtom eller potentiellt smittade får endast genomgå akuta undersökningar, behandlingar eller operationer. Informera berörda enheter om smittrisken. Avdelningspersonal ska medfölja. Se vidare om Vårdrutiner nedan samt Mathantering (bilaga B). Kohortvård MED intagningsstopp Vid utbrott som engagerar mer än ett vårdrum (se ovan under Intagningsstopp). Patienter med gastroenteritsymtom får ej lämna vårdrummet. Skicka inga patienter till andra vårdavdelningar, sjukhem m.m. Om starka medicinska skäl föreligger kan patienten flyttas till annan vårdavdelning, mottagande enhet skall då informeras och patienten ska vårdas på eget rum under totalt 48 timmar. Vid gastroenteritsymtom följs PM 2. Patienter på avdelningen får endast genomgå akuta undersökningar, behandlingar eller operationer. Informera berörda enheter om smittrisken. Avdelningspersonal ska medfölja. Se vidare om Vårdrutiner nedan samt Mathantering (bilaga B). 5 (14)

6 Hävning av intagningsstopp Som riktlinje gäller att intagningsstoppet hävs efter 48 timmars symtomfrihet på enheten. Beslut om hävning av intagningsstopp får endast fattas av ansvarig överläkare eller bakjour i samråd med Infektionshygien. (På jourtid tas kontakt med infektionsbakjour, SU/Östra (tel ). Sammanställ slutrapport om utbrottet (bilaga F). Vårdrutiner Basala hygienrutiner med tillägg Vid misstänkt gastroenterit införs tillägg till basala hygienrutiner innefattande handtvätt med tvål och vatten samt noggrann torkning av händerna och därefter handdesinfektion med minst 70 % handsprit. Handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena då alkohol ej har fullständig effekt på icke höljeförsedda virus som t.ex. calicivirus. Patienter på berörd avdelning informeras extra om vikten av en god handhygien som att tvätta händerna före måltid och efter toalettbesök. Smittrening, tvätt, avfall, städning Punktdesinfektera omedelbart med Virkon 1 % vid spill samt efter varje toalettbesök (toalettsits och tagställen t.ex. spolknopp och kranar). Detta utförs av vårdpersonal. Städning utförs som vanligt förutsatt att punktdesinfektion gjorts enligt ovan. Kraftigt förorenad tvätt lägges i upplösbar innerpåse (tillsluts på rummet) och läggs därefter i gul yttersäck. Avfall hanteras som vanligt. Efter tillfrisknande helkroppstvätt med flytande tvål, rena kläder och renbäddad säng. Mathantering Se bilaga B. Personal Personal med gastroenteritsymtom skall omedelbart gå hem. I enlighet med regionövergripande Personaladministrativa riktlinjer (Diarienummer RSK ) avstängs personal i 48 timmar efter symtomfrihet. Erfarenheter från tidigare riktlinjer inom SU har dock inte påvisat någon ökad smittspridning vid avstängning under 24 timmar förutsatt att ingen mathantering skett under sammanlagt 48 timmar efter symtomfrihet. Vårdrelaterad virusorsakad gastroenterit. Personal som smittats av patient avstängs från och med symtomdebut till och med 48 timmar efter symtomfrihet i enlighet med AB 05 10, mom 4. Den anställde behåller då sina avlöningsförmåner. Samhällsförvärvad virusorsakad gastroenterit. För personal som insjuknar utan samtidigt virusorsakad gastroenterit inom vårdenheten tillämpas sedvanliga sjukskrivningsregler. Vid misstanke om virusorsakad gastroenterit avstängs personalen till och med 48 timmar efter symtomfrihet i enlighet med AB 05 10, mom 4. Den anställde behåller under denna tid sina avlöningsförmåner. Om det i efterhand via provtagning eller annan bedömning visar sig att ett insjuknande hos personal är direkt kopplat till fall av virusgastroenterit inom en vårdenhet, så kan sjukskrivning omvandlas till avstängning. Beslut om avstängning fattas av respektive verksamhetschef alternativt bakjour och vid behov i samråd med Infektionshygien. Respektive vårdenhetschef rapporterar till Löneadministrativt Centrum (LAC) på blankett Tjänstgöringsförbud p.g.a. smitta (nås endast inom SU:s intranät) de medarbetare som är föremål för avstängning. 6 (14)

7 Personal som deltar i vården av patient med misstänkt gastroenterit skall ej hantera mat på avdelningen (bilaga B). Personal som vårdar anhörig (t.ex. barn) i hemmet med misstänkt virusgastroenterit skall ej hantera mat på avdelningen. Detta fortgår tills den anhörige varit symptomfri 48 timmar. För all ordinarie avdelningspersonal som arbetar på avdelning/enhet med utbrott av virusgastroenterit gäller grundprincipen att inte gå mellan avdelningar under samma arbetsdag/dygn. Extra personal, exempelvis från bemanningsföretag, bör ej ingå i kohorten (eftersom de ofta arbetar på olika avdelningar/enheter). Övrig personal som har arbete förlagt till flera enheter, exempelvis sjukgymnaster, arbetsterapeuter, konsulter och läkare, bör undvika direktkontakt med patienter som ingår i kohorten. Det är viktigt att alla tillämpar basala hygienrutiner och byter arbetskläder vid behov. 7 (14)

8 PM 4 Provtagning Vid fall av diarré och/eller kräkningar skall infektiös orsak alltid övervägas (bilaga A). Om stark misstanke på bakteriell genes föreligger behöver virusdiagnostik ej utföras. I övriga fall utförs både virus- och bakteriediagnostik. För att kartlägga etiologin vid ett utbrott av gastroenterit räcker det med att faecesprov för bakterie- och virusdiagnostik tas från 3-4 nyinsjuknande patienter (eller personal). Prov från färsk kräkning kan även skickas för calicivirusdiagnostik. Prov tages helst inom 48 timmar efter symtomdebuten och skickas direkt till lab. Vid utbrott är det viktigt att man på remissen till virusdiagnostik anger Utbrott av gastroenterit. I undersökningen ingår då diagnostik med avseende på calici-, rota-, adeno- och astrovirus. Tänk på att ett negativt svar inte utesluter infektion. Symtombilden är avgörande för fortsatt handläggning. Provtagning Proven sändes till Prov för virusdiagnostik 2-3 ml faeces (alt. kräkning, calicivirus) i s.k. faecesrör alt i rör för urinprov. Ange på remissen Calici/Rota vid enstaka fall, vid utbrott ange Utbrott av gastroenterit. Vid önskemål om akutsvar skriv telefonnummer på remissen. Viruslab ringer ut svar. Virologiska laboratoriet Guldhedsgatan 10 B Göteborg Tel Prov för bakteriediagnostik Faecesprov med pinne i COPAN-rör. Ange på remissen Standardodling. I undersökningen ingår odling med avseende på salmonella, shigella, yersinia och campylobacter. Bakteriologiska laboratoriet Guldhedsgatan 10 A Göteborg Tel Vid misstanke om antibiotikautlöst diarré:1-3 ml faeces i faecesrör (alternativt vanligt plaströr). Ange på remissen Clostridium difficile toxin. 8 (14)

9 Bilaga A Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar Icke infektiösa orsaker Läkemedelsbiverkan. Laxermedel. Antibiotikabehandling. Strålning eller cytostatikabehandling. Kirurgisk sjukdom. Inflammatorisk tarmsjukdom. Födoämnesintolerans t.ex. laktos- eller glutenintolerans. Infektiösa orsaker Calicivirus Vanligaste orsaken till utbrott av gastroenterit på sjukhus i Sverige. Två typer av calicivirus orsakar gastroenterit hos människor, Norovirus (95 %) och Sapovirus (5 %). Smittsamheten är mycket stor då både kräkning och avföring kan innehålla mer än 100 miljoner viruspartiklar/gram och ett fåtal (10-100) viruspartiklar räcker för smitta. Smittspridningen sker från person till person och via livsmedel. Vårdpersonal insjuknar i samma omfattning som patienter. Inkubationstiden är 1-2 dygn. Vanliga symtom är kräkningar, diarré och buksmärtor men alla dessa symtom behöver ej förekomma. Förloppet är i allmänhet kortvarigt, de flesta patienter är återställda inom timmar. Immuniteten är kortvarig mot aktuellt calicivirus. Rotavirus Utbrott förekommer framför allt på barn- och nyföddhetsavdelningar men även inom geriatriken. Virus finns i stor mängd i faeces. Smittspridningen sker vanligtvis från person till person. Rotavirus ger upphov till diarré men inte alltid till kräkning. Symtomen varar i 3-8 dagar. Immuniteten är långvarig efter genomgången infektion. Vårdpersonal drabbas sällan. Salmonella, shigella och campylobacter Majoriteten av infektionerna förvärvas under utlandsresa. Patient med fastställd eller starkt misstänkt infektion orsakad av salmonella, shigella eller campylobacter bör om inga medicinska hinder föreligger vårdas på Infektion, SU/Östra. Smittöverföring kan ske via direktkontakt vid Salmonella typhi-/paratyphioch shigellainfektioner eftersom smittdosen är låg i dessa fall. Vid övriga salmonelloser och campylobacterinfektioner föreligger mycket låg smittsamhet till medpatienter och vårdpersonal. Clostridium difficile Frekventa grötiga lösa avföringar hos patient med rubbningar av tarmfloran vanligtvis på grund av antibiotikabehandling. Se länkat PM Clostridium difficile. 9 (14)

10 Bilaga B Mathantering i samband med utbrott av gastroenterit på vårdavdelning Allmänna råd Patienter eller anhöriga skall ej vistas i avdelningens kök. God handhygien är viktig före all mathantering. Bricksystem är ur smittspridningssynpunkt att föredra framför bufféservering. Särskilt avdelad personal till avdelningsköket är att föredra. Enportionsförpackade livsmedel är att föredra, t.ex. smör, ost, sockerbitar m.m. Personal som vårdar patient med misstänkt infektiöst orsakad diarré/kräkning skall inte hantera livsmedel. För övrigt se Livsmedelslagen samt SU:s egenkontrollprogram (nås endast inom SU:s intranät). Vid kohortvård utan intagningsstopp Patienter med gastroenteritsymtom äter på rummet. Potentiellt smittade patienter får äta ute på avdelningen men all mat serveras av vårdpersonal. Personal som ingår i kohorten skall ej hantera mat för patienter eller personal på vårdavdelningen. Matbrickan hanteras av kohortpersonal på patientsal och vid diskning av porslin på avdelningen lämnas den över till annan vårdpersonal som sätter in disken i kökets diskmaskin. Vid kohortvård med intagningsstopp Avdelningsköket stängs, dvs ingen mathantering får ske på avdelningen. Alla patienter äter på rummet. All mat inklusive dryck ur förpackning eller termos serveras av personal som ej ingår i kohorten. Bricksystem införs för alla patienter vid alla måltider. De sjukhuskök som saknar utrustning för bricksystem får fortsätta med kantinservering. Färdigbredda smörgåsar kan beställas från centralkök alternativt cateringfirma och läggs upp med tång direkt på patientens tallrik. Matbrickan hanteras av kohortpersonal på patientsal och vid diskning av porslin på avdelningen lämnas den över till annan vårdpersonal som sätter in disken i kökets diskmaskin. Fortsätt med detta förfarande under 2-3 dagar även efter det att intagningsstoppet hävts. Personal Vid intagningsstopp får inga gemensamma måltider exempelvis bufféfrukost eller lunch förekomma. Detta inkluderar även gemensamt kaffebröd, oskalad frukt och godis. Personalen kan äta egna medtagna smörgåsar, lunch m.m. alternativt köpa och äta mat i sjukhusmatsalen. Alla kan använda gemensam mikrovågsugn för uppvärmning av egen mat. Gemensam dryck från förpackningar, termos eller kaffeautomat kan förtäras i personalrum. Fortsätt med detta förfarande under 2-3 dagar även efter det att intagningsstoppet hävts. Personal som i hemmet vårdar anhörig (t.ex. barn) med gastroenteritsymtom skall ej hantera mat på avdelningen. Detta fortgår till den anhörige varit symtomfri 48 timmar. 10 (14)

11 Bilaga C Vårdenhetschefens ansvar vid utbrott av gastroenterit För att förhindra smittspridning vid utbrott av virusorsakad gastroenterit krävs tydliga ansvarsförhållanden. Vårdenhetschefen ansvarar för att samråd sker med ansvarig vårdenhetsöverläkare eller bakjour. informera personal, patienter och besökare om gällande hygienrutiner, fatta beslut om och införa kohortvård samt skylta entrédörrar ( Magsjuka på avdelningen - kontakta sjuksköterska ). kontakta Infektionshygien (vardagar tel ). ett eventuellt intagningsstopp efterlevs (PM 3) och att skärpta mathanteringsrutiner införs (bilaga B). personal med gastroenteritsymtom omedelbart skickas hem och avstängs från symtomdebut till och med 48 timmar efter symtomfrihet (PM 3 Personal). föra loggbok över alla patienter och personal med gastroenterit (bilaga E) och fortlöpande rapportera till vårdenhetsöverläkare eller bakjour nya fall av gastroenterit på vårdenheten. se till att studenter och paramedicinsk personal (sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer etc.) informeras om smittrisken (PM 3 Personal). information ges till anestesi, operation, postop och/eller IVA i samband med akuta operationer (patienten skall i dessa fall vårdas på enkelrum). inom 5 dagar efter avslutat utbrott sammanställa slutrapport (bilaga F). Rapporten skrivs i samråd med vårdenhetsöverläkare och skickas till Infektionshygien samt verksamhetschef. Skicka gärna rapport även vid enstaka fall av gastroenterit på enheten. Kopia sparas på vårdenheten. 11 (14)

12 Bilaga D Läkarens ansvar vid utbrott av gastroenterit För att förhindra smittspridning vid utbrott av virusorsakad gastroenterit krävs tydliga ansvarsförhållanden. Vårdenhetsläkaren/bakjour ansvarar för att samråd sker med ansvarig vårdenhetschef. patienter med gastroenterit identifieras och att tidpunkt för insjuknande och relevanta medicinska data dokumenteras i journal och loggbok. personal med gastroenterit identifieras och att tidpunkt för insjuknande och relevanta medicinska data dokumenteras i loggbok. ordination av virus- och bakteriediagnostik utförs (enligt PM 4). stopp för överbeläggning på vårdenheten införs vid utbrott utan intagningsstopp samt att verksamhetschef/bakjour informeras om detta. beslut om intagningsstopp fattas efter kontakt med Infektionshygien (tel vardagar ) eller på jourtid med bakjour på Infektion, SU/Östra (tel ). intagningsstoppet efterlevs samt att verksamhetschef, bakjour och akutintag informeras om intagningstopp på vårdenheten. vid intagningsstopp skriva ut alla patienter till hemmet där så är möjligt inga patienter flyttas till andra vårdavdelningar, sjukhem, gruppboende eller rehabiliteringsvård. Om starka medicinska skäl föreligger kan patient flyttas till annan vårdavdelning. Mottagande enhet ska då informeras och patienten ska vårdas på eget rum (enligt PM 3). stoppa beställda externa undersökningar (på röntgen, klin. fys. etc.) och att skjuta upp operationer som inte görs på vitalindikation. i samråd med vårdenhetschef fatta beslut om avstängning av personal med misstänkt virusorsakad gastroenterit under 48 timmar efter symtomfrihet. dagligen ta del av och diskutera loggboksdata och åtgärder med ansvarig vårdenhetschef. 12 (14)

13 Loggbok vid virusorsakad gastroenterit Avd:... Månad:... År:... Bilaga E Datum: Datum: Datum: Datum: Datum: Rum Namn Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Kl (fm) Kl (em) Kl (natt) Provtagning = P Diarré = Kräkning = Ev. kommentar : (14)

14 Bilaga F Slutrapport efter utbrott av virusorsakad gastroenterit Rapportdatum:... Sjukhus:... Enhet:... Antal vårdplatser på enhetens:... Vårdenhetschef:... Tel:... Inläggningsdatum för indexfallet:... Insjuknandedatum för indexfallet:... Varifrån kom indexfallet?... Antal inneliggande patienter då indexfallet upptäcktes:... Tillfrisknandedatum för sista fallet:... Totalt antal insjuknade under perioden: Patienter:... Personal:... Intagningsstopp ja nej Antal dagar:... Antal arbetspass med extrapersonal:... Har avdelningen haft möjlighet att bedriva kohortvård dygnet runt? Dag ja nej Natt ja nej Om nej varför inte? Beskrivning av mathantering under utbrottet: Bricksystem + färdigbredda smörgåsar Kantinservering + färdigbredda smörgåsar Särskilt avdelad kökspersonal Smörgåsar bredda av sjukhuskök/cateringfirma Smörgåsar bredda av särskilt avdelad sjukvårdspersonal Har prov för virusdiagnostik tagits? ja nej Resultat av provtagningen:... Allmänna synpunkter: Slutrapporten insändes till: Infektionshygien, Guldhedsgatan 10A (internpost) fax Respektive verksamhetschef 14 (14)

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

HEMSJUKVÅRD VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG 2012-11-06 14. Magsjuka - Gastroenterit Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en reaktion på läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus. Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit

Virusorsakad gastroenterit Dokumentets Titel: Virusorsakad gastroenterit Ägare: Vårdhygien Framtaget av (förf): Marianne Janson Annika Blomkvist Erica Nyman Gäller för: Landstinget Dalarna Dalarnas kommuner Dokumentkategori: Riktlinjer

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Vinterkräksjuka (Calicivirus) Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Virusgastroenterit

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici/Gastroenterit Dokumenttyp Utfärdat Lokal anvisning 2005-12-07 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Sven Öberg, överläkare Kommentar Ersätter

Läs mer

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 11

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 11 Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 11 Innehållsansvarig: Britt-Marie Lundgren, Överläkare, Vårdhygien (brilu); Elisabeth Eriksson Gebring, Hygiensköt/ass, Giltig från: 2018-05-04 Vårdhygien

Läs mer

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation

INSTRUKTION, BILAGA 1 Uppdaterings-/revideringsdatum Dnr/id-nummer Sida (8) Styrkraft Gäller fr.o.m. Utgåva Rekommendation 2015-07-02 1 (8) Virusgastroenterit Checklista vid utbrott inom kommunal hälso- och sjukvård Södra Älvsborg, SÄBO Basala hygienrutiner ska tillämpas i alla vårdsituationer och av alla personalkategorier.

Läs mer

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit)

Vinterkräksjukan (Calicivirusgastroenterit) 1 (6) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Noro/Calicivirus ger upphov till kräkningar/diarréer med akut insjuknande. Smittdosen är c:a 10 viruspartiklar, i diarré finns 10 000 000 partiklar/gram faeces. Inkubationstid:

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum:

Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: Dokumentnamn: Gastroenteritutbrott Vårdhygien, Patientsäkerhetsavdelningen, Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Smittämne 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: 2018-03-01

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt calicivirus, ger upphov till plötsligt insättande kräkningar och diarréer

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm Update Calici säsong 18/19 Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm FOHM: Calicivirussäsongen 2017-2018 Ovanligt tidig säsongstart - början av oktober och in i maj. Topp med flest antal

Läs mer

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland Tarmsmitta Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Mun/näsflora Tarmflora Hudflora 2014-08-30 2 Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och mat-smitta, kan bli droppsmitta om det

Läs mer

Calicivirusinfektion/Virusgastroenterit - Strategi inför befarat utbrott inkl checklista vid utbrott

Calicivirusinfektion/Virusgastroenterit - Strategi inför befarat utbrott inkl checklista vid utbrott 2018-08-29 11354 1 (6) Calicivirusinfektion/Virusgastroenterit - Strategi inför befarat utbrott inkl checklista vid utbrott Sammanfattning Rutinen innehåller, dels en strategi inför befarat utbrott med

Läs mer

Fastställd 2013-12-17

Fastställd 2013-12-17 Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Avsnittet i Vårdhandboken heter Infektioner i magtarmkanalen. Framtagen av Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Utbrott av magsjuka Bakgrund Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då: epidemi pågår i samhället

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Hygienläkare Peter Cettner 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Smittskydd Värmland TARMSMITTA TARMSMITTA Mun/näsflora Tarmflora Hudflora Vad är tarmsmitta? Tarmsmittorna är kontaktsmitta och vatten- och matsmitta, kan bli droppsmitta om det stänker mycket. Tarminnehåll kan alltid vara smittsamt

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 7 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.

Läs mer

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett.

Reviderat den: 2015-03-04 Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Magsjuka smittsam- riktlinjer inom sluten vård i Uppsala län Godkänt av: Kategori: Reviderat av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd

Läs mer

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i landstinget Västernorrland 160217 (version2)

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län

Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län Virusorsakad gastroenterit (magsjuka) handläggning inom slutenvård och särskilda boenden i Stockholms län Detta dokument är avsett som ett stöd för handläggningen av patienter med smittsam virusgastroenterit.

Läs mer

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Vinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka

Läs mer

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka

Vårdhygienrutin Vinterkräksjuka/magsjuka Godkänt av MAS i: Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge och Örnsköldsvik Skapad av: Hygiensjuksköterskor i samråd med ansvarig hygienläkare i Region Västernorrland 1 av 8 Bakgrund Magsjuka

Läs mer

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus.

Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Utbrott av magsjuka Bakgrund Utbrott av magsjuka orsakas oftast av olika virus, framför allt calici- och rotavirus. Det rör sig så gott som alltid om virusorsakad magsjuka då: epidemi pågår i samhället

Läs mer

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen!

Martina Ågren och Lena Sars, Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se. Magsjuka. Var förberedd inför magsjukesäsongen! Martina Ågren och Lena Sars, 2018 Enheten för Smittskydd och Vårdhygien regionvastmanland.se Magsjuka Var förberedd inför magsjukesäsongen! Vinterkräksjukan kommer varje år! Folkhälsomyndigheten 181005

Läs mer

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit)

Vinterkräksjukan (Noro/sapo-virusgastroenterit) 1 (9) BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION Viktiga medicinska behandlingar får inte försenas på grund av konstaterad eller misstänkt norovirusinfektion. Däremot kan man överväga att senarelägga behandlingar

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

Clostridium Difficile

Clostridium Difficile Clostridium Difficile sporbildande tarmbakterie Ses framförallt hos äldre (3/4 av fallen > 60 år) och patienter som fått antibiotika el. andra läkemedel som påverkar den normala tarmfloran Senaste 10 åren

Läs mer

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa 13.00 Välkomna 13.05 Teoretisk bakgrund 13.50 Fika 14.15 Sagan om Greta och Gunnar En saga från verkligheten Reflektioner Råd från hygiensjuksköterskorna 16.00

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun Utdrag ur kommunens hygienrutiner. Innehållsförteckning Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.... 1 Basala hygienrutiner... 1 Smitta och smittvägar...

Läs mer

Streptokockinfektioner

Streptokockinfektioner Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen

Läs mer

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3

HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 HYGIENOMBUDSUTBILDNING TILLFÄLLE 3 VÄLKOMNA! Dagens program Film basala hygienrutiner Vårdhygieniska riskfaktorer Magsjuka vad är det? Åtgärder vid magsjuka Womiting Larry 1 Visa gärna denna film för era

Läs mer

VRE - hygienrekommendationer

VRE - hygienrekommendationer Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

2015-11-13 www.smittskyddstockholm.se. Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Ebola Viral hemorragisk feber (VHF) Finns risk för fall av ebola i Sverige? Sverige har få kontakter med de nu drabbade länderna Folkhälsomyndigheten bedömer risken att någon ebolasmittad person skulle

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska Smittsam magsjuka Hindra spridning i vård och omsorg Malin Järv Hygiensjuksköterska Definitioner Smittsam magsjuka innebär: - akut - infektiös magtarmsjukdom - en vårdtagare och/eller personal - inkubations-

Läs mer

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Denna handlingsplan skall finnas hos alla vårdenhetsöverläkare och vårdenhetschefer

Läs mer

Tipspromenad - Calici

Tipspromenad - Calici Tipspromenad - Calici Dokumentet innehåller 12 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut. Har du frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien!

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763

RIKTLINJE. Riktlinje för specifika smittor. Bakgrund. Symtom/sjukdomsförlopp. Smittspridning. Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-01-11 Anna Gröneberg, Mas Anna Gröneberg, Mas Riktlinje för specifika smittor Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 1 (5) Bakgrund Ha alltid magsjuka

Läs mer

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor! Tipspromenad lila Detta dokument innehåller en färdig tipspromenad med 12 frågor kring vinterkräksjuka (Calicivirus). Skiljefråga, facit samt tipstalonger finns på de sista sidorna. Hör gärna av er till

Läs mer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas

Läs mer

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27

Kategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27 Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien

Läs mer

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar

Läs mer

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Arbetssätt som förhindrar smittspridning - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka Innehåll Basal hygien i vård och omsorg Skärpta hygienrutiner Placering av vårdtagare - Information till vårdtagare

Läs mer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent

Läs mer

Influensa A och B samt RS-virus

Influensa A och B samt RS-virus Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse

HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012. Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse HANDLINGSPLAN CALICI 2011/2012 Förebyggande arbete Första linjen Vårdplatsstruktur Intern allvarlig händelse 2011/2012 Innehåll 1. Förebyggande arbete Hygien en uppdatering 3 Frågor till patienten 3 Dokumentation

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,

Läs mer

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Diarienummer: Socialförvaltningen Rutin Magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Gäller från: 2017-01-26 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Medicinskt

Läs mer

Mässling - hygienrekommendationer

Mässling - hygienrekommendationer Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och

Läs mer

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit/ vinterkräksjuka

Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit/ vinterkräksjuka Handlingsplan för calicivirusorsakad gastroenterit/ vinterkräksjuka Inledning Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal samt landstingsvård. Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin

Vattkoppor och bältros - vårdhygienisk rutin Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdhandboken Faktaägare: Anette Svensson, Vårdhygien Fastställd av: Stephan Quittenbaum, ordf medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller för: Region

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Hygienkonferens. Hösten 2016 Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit ("vinterkräksjuka")

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-11-01 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt

Läs mer

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL Aktuellt läge 150706 följ uppdateringar av situationen och rekommendationerna på vardgivarguiden.se/omraden/smittskydd/sjukdomar/sidor/ebola Kan ebola

Läs mer

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland Hälsa Sjukvård Tandvård Rutiner Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland 1 En trygg och säker vård Vårdrelaterade infektioner leder till att många patienter utsätts för komplikationer

Läs mer

Tipspromenad 4. Har ni frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien! Tel: Mail:

Tipspromenad 4. Har ni frågor, hör gärna av dig till oss på vårdhygien! Tel: Mail: Tipspromenad 4 Dokumentet innehåller 10 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut, efter en idé av hygienombud Yvonne Krantz, Sjukhuset

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson Hygiensjuksköterska. Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd 2019-05-02 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7 Innehållsansvarig: Els-Marie Rolén, Överläkare, Infektionsklinik läkare (elshe1) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus

Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus Kohortvård vid ESBL-carba och calicivirus Dokumentet är avsett som en hjälp att förstå innebörden av kohortvård i de två handlingsprogram som omfattar vård av patienter med ESBL-carba eller calicivirusinfektion.

Läs mer

Magsjuka smittsam- vårdhygieniska aspekter inom sluten vård i Uppsala län

Magsjuka smittsam- vårdhygieniska aspekter inom sluten vård i Uppsala län Godkänt den: 2018-10-09 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Magsjuka smittsam- vårdhygieniska aspekter inom sluten vård i Uppsala län Innehåll Syfte och bakgrund...3 Smittvägar...3 På akutmottagning...3

Läs mer

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS

Luftvägssmitta utbrottshantering, SÄS 2016-10-23 10230 1 (5) Sammanfattning Utbrottshanteringen avser i första hand smittämnen med kortare inkubationstid som t.ex. mässling, vattkoppor (luftburen smitta) och kikhosta (droppsmitta) och där

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer