Säters kommun. Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 11 december 2012 Antal sidor: 13

Transkript

1 ABCD Säters kommun Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 11 december 2012 Antal sidor: 13

2 Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Inledning Bakgrund Syfte Revisionskriterier Ansvarig nämnd Genomförande och metod Projektorganisation 4 3. Organisation och ansvarsfördelning Politisk organisation Förvaltningsorganisation 4 4. Ekonomi 5 5. Styrning och uppföljning Lagstiftning Mål för verksamheten samt uppföljning 5 6. Från beslut till verkställighet Biståndsbedömningen Överlämning från biståndsbedömare till verkställighet Genomförandeplan Insatser Bostad med särskild service Boendestöd Sysselsättning Kontaktperson 9 7. Kvalitetsarbete 9 8. Samverkan Överenskommelse om samarbete Öppen psykiatrisk tvångsvård Individuella vårdplaner Ej verkställda gynnande beslut Äldre personer med psykisk funktionsnedsättning Nya målgrupper Utvecklingsområden Förslag på fördjupad granskning 13 Bilaga 1: Socialnämndens mål för socialpsykiatrin 1

3 1. Sammanfattning Revisorerna i Säters kommun har gett KPMG i uppdrag att granska stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning. Uppdraget ingår i revisionsplanen för Den övergripande förstudien kan sammanfattas enligt nedan: Det finns mål för verksamheten som även följs upp. Biståndsbesluten upplevs ibland otydliga av verkställigheten. Det förekommer även att biståndsbeslut inte hinner dokumenteras innan ett nytt beslut har fattats. Uppföljningen av biståndsbeslut behöver förbättras. Socialförvaltningens ledningssystem för kvalitet är föremål för revidering och anpassning till nya föreskrifter från Socialstyrelsen. Detta arbete ska vara klart så att det nya ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete kan börja tillämpas fr o m 1 jan Ledningssystemet omfattar bl a vissa dokument som avser vägledning vid biståndsbedömningen, social dokumentation m m. Rutin för synpunktshantering finns, men har inte resulterat i några synpunkter avseende socialpsykiatrin. Det finns en överenskommelse om samarbete mellan Säters kommun och Landstinget Dalarna kring personer med psykisk funktionsnedsättning som gäller från tills vidare. Det har framkommit synpunkter om att kompetensen kring socialpsykiatrins målgrupp behöver stärkas bland äldreomsorgens personal, t ex genom att en hemtjänstgrupp specialiserade sig på deras sjukdomar, behov etc. Nya målgrupper t ex unga personer med psykisk funktionsnedsättning som inte vill bo i ett gruppboende innebär nya utmaningar för verksamheten. Efter genomförd förstudie föreslår vi fördjupade granskningar inom följande områden: Granskning av biståndshandläggningen 2. Inledning 2.1 Bakgrund KPMG har av Säters kommuns revisorer fått i uppdrag att granska stödet till personer med psykisk funktionsnedsättning. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år Kommunen har ansvar för att ge personer med psykisk funktionsnedsättning stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommunens ansvar omfattar boende, boendestöd, sysselsättning och fritidsverksamhet för den som behöver hjälp och stöd på grund av långvarig psykisk ohälsa. Målet för insatserna är att de 2

4 2.2 Syfte skall förebygga isolering och öka möjligheterna till ett självständigt liv. För att få hjälp och stöd krävs beslut av biståndshandläggare. Insatser inom detta område är många gånger omfattande och kräver samarbete med såväl den slutna psykiatriska verksamheten och den psykiatriska öppenvården. Inom gruppen psykiskt funktionshinder finns det personer som har omfattande behov av stödinsatser. Grupper som kan nämnas är personer med: Allvarlig psykiatrisk sjukdom som t ex schizofreni Samsjuklighet som t ex missbruk med samtidig psykisk funktionsnedsättning Behov av rehabiliteringsinsatser efter rättspsykiatrisk vård. Syftet med förstudien har varit att översiktligt granska kommunens verksamhet för personer med psykiska funktionshinder samt hur socialnämnden styr och kontrollerar denna typ av verksamhet samt vilka förutsättningar som finns för detta. Ytterligare ett syfte har varit att översiktligt beskriva och bedöma samverkan mellan landstingets psykiatriska specialistvård/primärvårdsnivåns och kommunens insatser. Resultatet av den översiktliga förstudien kan tjäna som underlag för en fördjupad granskning inom någon del av verksamheten. 2.3 Revisionskriterier Granskningen har i huvudsak utgått från följande revisionskriterier: Tillämpbara interna regelverk, policys m m Politiska beslut 2.4 Ansvarig nämnd Granskningen har omfattat socialnämnden. 2.5 Genomförande och metod Granskningen har genomförts genom: Studie av relevanta dokument som riktlinjer, budget, protokoll etc Intervjuer med socialchef, verksamhetschef för LSS/socialpsykiatrin, enhetschef för kommunens psykiatriska omsorg, biståndshandläggare socialpsykiatri samt personal som arbetar med boendestöd. 3

5 2.6 Projektorganisation Granskningen har genomförts av Ingegerd Mannfeldt, certifierad kommunal revisor, under ledning av Mats Lundberg, kundansvarig Säters kommun. 3. Organisation och ansvarsfördelning 3.1 Politisk organisation Ansvarig nämnd för socialpsykiatrin är socialnämnden. Nämndens ansvar för verksamheten framgår av socialnämndens reglemente på så sätt att där anges att nämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänst, d v s inom individ- och familjeomsorg och äldre och handikappomsorg, och vad som i lag sägs om socialnämnd, utom förskole- och fritidsverksamhet. Av reglementet framgår även att socialnämnden ska verka för att samråd sker med den som nyttjar dessa tjänster samt med övriga nämnder, styrelser och myndigheter. 3.2 Förvaltningsorganisation Socialpsykiatrins biståndsbedömning sker inom individ- och familjeomsorgens vuxengrupp. Där har en av LSS-handläggarna en särskild inriktning mot bedömning av insatser till stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. Denne tar även beslut om bistånd i form av hemtjänst för äldre personer som tillhör målgruppen. Är det däremot frågan om beslut avseende särskilt boende för den som tillhör målgruppen så tas beslut av handläggare inom biståndsenheten. Diskussioner förs om att alla handläggare i vuxengruppen ska kunna utreda och besluta i dessa ärenden. Alla i vuxengruppen utreder redan idag behov av kontaktperson. Socialpsykiatrins utförarorganisation finns inom socialförvaltningens äldre- och handikappomsorg, verksamhetsområde LSS/socialpsykiatri vilken leds av en verksamhetschef. Inom socialpsykiatrin i Säters kommun finns följande verksamheter: Björkgården (gruppbostad) med 8 boende (7 skötare/7,0 årsarbetare) 1 satellitlägenhet som är kopplad till Björkgården Bergsgården, eget boende med närhet till personal Boendestödet (5 skötare/5,0 årsarbetare) Arbetshandledarna/daglig verksamhet (2 arbetshandledare/2,0 årsarbetare) Det förekommer ingen enskild verksamhet inom socialpsykiatrin i Säter. Däremot händer det att man köper tjänster externt utanför kommunen. 4

6 4. Ekonomi Utfall per Budget per Prognos Årets budget årsavvikelse Boende (Björkgården) Boendestöd Arbetshandledare Källa: Socialförvaltningen budgetuppföljning per september 2012 Ekonomin följs av socialnämnden varje månad. Alla enskilda ärenden som socialnämnden har att ta ställning till kompletteras alltid med en kostnadskalkyl. Verksamhetschefen följer upp ekonomin på enhetsnivå och tar upp den i alla personalgrupper. 5. Styrning och uppföljning 5.1 Lagstiftning Verksamheten styrs huvudsakligen av socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), lag om rättspsykiatrisk vård (LRV) samt angränsande lagstiftning. 5.2 Mål för verksamheten samt uppföljning Socialpsykiatrins mål för 2012 framgår av bilaga 1. Inriktningsmål och effektmål anges inom områdena: Boende med stöd Daglig verksamhet Boendestödet Målen följs upp av verksamhetschef i samband med verksamhetsberättelsen. 6. Från beslut till verkställighet 6.1 Biståndsbedömningen Ärenden aktualiseras bl a genom att personerna själva eller någon anhörig kontaktar socialförvaltningen eller får kontakt via någon vårdinrättning. Ibland får personen kontakt med socialpsykiatrins handläggare genom andra socialsekreterare framför allt genom de som arbetar med försörjningsstöd. 5

7 Delegationsordning avseende äldre- och handikappomsorgen har fastställts av socialnämnden , 65. Delegationsordning avseende individ- och familjeomsorgen har fastställts av socialnämnden , 93. Den beslutanderätt som delegerats inom äldre- och handikappomsorgens område enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen avser alla typer av biståndsbeslut exkl ekonomiskt bistånd. Delegat är i dessa fall biståndshandläggare. Beslut om fördelning av permanenta boendeplatser i särskilt boende enligt fastställda riktlinjer har delegerats till verksamhetsområdeschef för särskilt boende. Alla beslut som fattas av delegat måste, enligt delegationsordningen, rymmas inom den tilldelade budgetramen för respektive verksamhetsområde. Biståndshandläggaren upplever inte att det finns några begränsningar i den beslutanderätt som delegerats då de insatser som är aktuella inom socialpsykiatrin inte är så kostnadsdrivande. Om det däremot blir aktuellt att köpa insatser eller om det ska beslutas om särskilt boende för psykiskt sjuka eller andra beslut som innebär större kostnader så är det socialnämnden som ska ta de besluten. I socialförvaltningens ledningssystem för kvalitet finns en vägledning för insatser från boendestödet (Fastställd av enhetschef ). Se vidare avsnitt 11 om kvalitetsarbete. Vägledningen beskriver en miniminivå och skall ses som ett stöd i handläggningen av biståndsbeslut för personer med psykisk funktionsnedsättning. Det finns även en vägledning vid handläggning av bistånd enligt socialtjänstlagen till äldre och personer med funktionsnedsättning. Vägledningen redovisar vilka kriterier som gäller för rätt till en viss insats samt med vilken frekvens insatsen beviljas i normalfallet. Vägledningen beskriver vad som är ett normalt bistånd för varje insats. Uppföljning av biståndsbesluten sker i mån av tid bl a beroende av hur det ser ut med handläggning av LSS-ärenden. Biståndshandläggaren har regelbundna möten med boendestödjarna och kan genom dem hålla sig uppdaterad över hur det står till med brukarna. Biståndsbesluten tidsbegränsas oftast till ett år. Om det är en person som inte varit aktuell tidigare så tidsbegränsas beslutet till 3-4 månader. Från verkställigheten uppges att biståndsbesluten kan bli tydligare. De kan ibland vara otydliga och svårtolkade. Det händer även att biståndsbesluten inte alltid hinner skrivas ut innan det blir en förändring av beslutad insats. 6.2 Överlämning från biståndsbedömare till verkställighet Om det är en helt ny person som beviljats insats så deltar även enhetschefen i de inledande träffarna om vilken insats som kan vara lämplig. Om personen är känd sedan tidigare är det inte alltid som enhetschefen behöver vara med vid de första träffarna. 6

8 6.3 Genomförandeplan Hur en beslutad insats ska genomföras i praktiken i en verksamhet bör dokumenteras i en genomförandeplan enligt Socialstyrelsens föreskrift 2006:5. Genomförandeplaner är relativt nytt inom psykiatrin. I Säter började de införas inom socialpsykiatrin i samband med att kommunen och landstinget delade upp verksamheten för ca två år sedan. Verkställigheten ansvarar för att genomförandeplan upprättas. Våren 2012 genomfördes en utbildning i social dokumentation där man bl a gick igenom vad genomförandeplanen ska innehålla. Rutiner för social dokumentation finns medtaget i kvalitetsledningssystemet. De personer som ska få en genomförandeplan är ofta tveksamma till det. Det har upprättats genomförandeplaner för ca 1/3 eller 1/4 av brukarna. I verkställigheten sker dokumentation löpande i form av daganteckningar som lämnas till enhetschefen var 14:e dag för införande i verksamhetssystemet. Enhetschefen återkopplar till personalen på den dokumentation de lämnat. Sedan personalen lämnat ifrån sig daganteckningarna till enhetschefen finns inte längre någon dokumentation tillgänglig för dem vilket de upplever som ett problem. Är det någon information de behöver får de kontakta enhetschefen. 6.4 Insatser Bostad med särskild service Kommuner har en skyldighet att inrätta bostäder med särskild service enligt SoL eller LSS för personer med psykisk funktionsnedsättning. I Säters kommun finns ett sådant gruppboende, Björkgården, med plats för 8 boende i egna lägenheter och med ett gemensamt utrymme för gemenskap. Det finns personal på boendet dygnet runt. Det finns också en fristående lägenhet som är kopplad till Björkgården där den boende kan få stöd och hjälp av den personal som finns på Björkgården. Det finns 7 personal anställda vid Björkgården. Det finns även ett boende, Bergsgården, för personer med psykisk problematik och bostadslöshet. Lägenheterna är till för dem som har svårt att klara ett eget boende och som ibland behöver stöd av personal. Lägenheterna vid Bergsgården används ibland även vid utslussning från slutenvård då någon behöver få prova på att leva i egen bostad Boendestöd I Säters kommun finns 5 boendestödjare. Dessa bistår ca 35 personer med boendestöd. Genom boendestödet kan den enskilde få stöd i vardagen vid tillfällig oförmåga. Exempel på insatser kan vara stöd/vägledning vid personlig hygien, tvätt, inköp, hjälp i kontakter med myndigheter, följa med till aktiviteter etc. Aktiviteterna görs tillsammans med den enskilde och personalens uppgift är att stärka den enskildes förmåga att själv kunna hantera sin vardag trots sin funktionsnedsättning. 7

9 Boendestöd är en tidsbestämd individuellt utformad insats till personer (i eget boende) med långvariga psykiska funktionsnedsättningar, där det krävs specifika kunskaper. Boendestöd innebär att den enskilde får stöd att klara av de göromål som ingår i den normala vardagstillvaron. Alla insatser ska genomföras, så långt det är möjligt, tillsammans med den enskilde utifrån dennes behov och resurser. Boendestödjarna ska så långt det är möjligt Ha händerna på ryggen!. I boendestödet kan ingå: Personlig omvårdnad: Stöd/hjälp till att sköta personlig hygien, tvätt, klädvård m.m. Städning: Städning utförs av hemtjänstens städpatrull. Viss städning utförs i form av stöd/hjälp när personen skall städa, diska, gå ut med sopor, sortera och hålla ordning i sitt hem. Inköp och bankbesök: Stöd/hjälp vid planering, inköp och bankärenden vid behov. Sociala aktiviteter: Besök på t ex bibliotek, fysiska aktiviteter, fritidsaktiviteter, RSMH. Måltider: Stöd vid måltider och enklare matlagning Stödfunktion: Att kunna få ett personligt socialt stöd i vardagen. Ledsagarfunktion: Hjälp med att beställa tid och ledsagning till sjukvård, frisör m.m. Under 2011 förändrade boendestödet sitt samarbete med landstingets socialpsykiatriska team och flyttade tillbaka till Bergsgården. Flera brukare har under en längre tid avstått från boendestöd vilket socialförvaltningen tolkar som att man har lyckats med sitt arbete med att stötta individen till självständighet. En framtida utmaning är Försäkringskassans striktare tillämpning av reglerna för assistanstimmar. Kommunen ansvar för att individen får hjälp med de behov av insatser som ändå finns. För att kunna verkställa insatserna diskuteras ett samarbete mellan hemtjänsten och boendestödet. Försäkringskassan har infört begreppet vaken jour. Kommunen får ersättning från Försäkringskassan för sovande jour medan kommunen betalar ut lön för vaken natt. Det gör att kommunen inte får full kostnadstäckning för de punktinsatser som görs inom personlig assistans under jourtid. För att lösa situationen är avsikten att boendestödet samarbetar med personlig assistans med punktinsatser där behov finns Sysselsättning För att stimulera till meningsfull sysselsättning och fritid finns en arbetshandledare och praktiksamordnare tillgänglig dagtid på vardagar. Dessa ger stöd i form av arbetsträning och social träning. Det är ca 10 personer som deltar. Praktiksamordnaren hjälper till att ordna praktikplats för de som har behov av en praktikplats för arbetsträning och social gemenskap. Syftet med praktikplatserna är att på sikt utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete. Exempel på sysselsättning är renovering av möbler på folkparken m m. Det har varit svårt att ordna praktikplatser inom kommunens verksamheter. 8

10 Gatukontoret är den verksamhet som bäst kunnat erbjuda praktikplatser. Praktikplatser har även funnits på biblioteket och vid Silverringen. Socialförvaltningen har inga sociala aktiviteter på kvällar och helger för målgruppen eftersom ingen brukare efterfrågat det, och inte heller biståndshandläggaren. Aktiviteter på kvällar och helger erbjuds istället av Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH). RSMH har öppet kvällar och helger utom lördagar då boendestödet har öppet hus. Kommunen ger varje år ett föreningsbidrag till RSMH efter inlämnad årsberättelse avseende aktiviteter från föregående verksamhetsår. Samtidigt ska en budget presenteras för kommande verksamhetsår tillsammans med ansökan om verksamhetsbidrag. RSMH disponerar lokaler de betalar hyra för, men inventarier och husgeråd är överlämnade till verksamheten från kommunens egna kontaktverksamheter som lagts ner. Även om aktiviteter inte erbjuds veckans alla dagar så finns det alltid en verksamhet öppen där det finns personal att prata med för den som mår psykiskt dåligt Kontaktperson En kontaktperson ska hjälpa den enskilde i personliga angelägenheter. Kontaktperson ska kunna förordnas så snart den enskilde har behov av att få stöd, råd eller hjälp. Kontaktpersonen kan t ex förmedla läkarbesök, underlätta för den enskilde att söka bostad, hjälpa den enskilde med en meningsfylld fritidssysselsättning etc. Kontaktperson kan, enligt biståndshandläggaren, ibland vara svårt att kunna verkställa. Personerna det gäller har ofta förslag på vem de skulle vilja ha som kontaktperson. 7. Kvalitetsarbete På intranätet finns rutiner för kvalitetsarbetet inom socialförvaltningen. Rutinerna ingår i socialförvaltningens ledningssystem för kvalitet. Ledningssystemet är utformat utifrån Socialstyrelsens tidigare föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 206:11). Sedan 1 januari 2012 gäller nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Inom socialförvaltningen pågår sedan våren 2012 ett arbete med revidering av befintligt ledningssystem så att det anpassas till de nya föreskrifterna om ett gemensamt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som omfattar både kommunens hälso- och sjukvårdsinsatser, socialtjänst och insatser enligt LSS. Arbetet beräknas vara avslutat under 2012 så att det reviderade ledningssystemet kan träda ikraft från och med Socialförvaltningens arbete med revidering/sammanslagning av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete rapporterades vid socialnämnden i september Det finns en rutin för synpunktshantering, men det har inte kommit in någon synpunkt gällande socialpsykiatrin ännu. Det pågår en brukarundersökning inom LSS/socialpsykiatrin på uppdrag av nämnden. Undersökningen genomförs genom personliga intervjuer om hur nöjd brukarna är. 9

11 8. Samverkan 8.1 Överenskommelse om samarbete Fr o m 1 januari 2010 gäller, enligt bestämmelser i 5 kap 8a socialtjänstlagen och 8a hälsooch sjukvårdslagen, att kommuner och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Öppenvårdspsykiatrin inom Landstinget Dalarna och socialtjänsten inom Säters kommun har i januari 2011 upprättat en överenskommelse om samarbete kring målgruppen. Överenskommelsen avser att klargöra omfattningen av och innehållet i det samarbete som parterna ska bedriva och samordna samt parternas uppgifter och ansvar. Samarbetet avser följande områden: Samordnade insatser för personer med allvarlig psykisk ohälsa/psykisk funktionsnedsättning Samordnade insatser för personer med missbruk/beroende och samsjuklighet. I detta samarbete ingår även primärvården i Säter som tredje part. Samordning av insatser i övergången mellan psykiatrins barn- och vuxenverksamheter. Samordning av insatser för psykiatrisk habilitering och rehabilitering. Syftet med samarbetet är att identifiera områden där det är nödvändigt med ett gemensamt och samordnat ansvar för vård och stödinsatser och för att systematiskt säkerställa kvaliteten i insatserna för den enskilde och dennes närstående. Båda parter har ansvar var för sig och gemensamt för att upprätta en individuell plan tillsammans med den enskilde om denne samtycker till det. Av överenskommelsen framgår även vilka aktuella författningar och styrande dokument som finns på nationell och lokal nivå med koppling till överenskommelsen. Överenskommelsen gäller fr o m tillsvidare, med årlig revidering. Det har inte skett någon revidering av dokumentet sedan det antogs. Förutsättningar att kunna samarbeta med landstinget finns i och med sjukhuset. Sjukhuset anses ha varit en framgångsfaktor för samarbetet mellan kommunen och landstinget kring målgruppen. På chefsnivå är region Dalarna den plattform som nyttjas för samverkan kring psykiatrin. Enhetschefen för socialpsykiatrins utförarorganisation menar att samarbetet med landstinget fungerar bra, men önskar mer tid med landstingets personal. Psykiatriska öppenvården finns i Borlänge, men har vissa dagar mottagning i Säter. Enhetschefen saknar även ett direktnummer för kontakt med berörd personal på aktuell vårdcentral. 10

12 Socialpsykiatrin samverkar även med Försäkringskassan. Det gäller i första hand när personer är på väg att bli utförsäkrade. Viss samverkan sker även med Arbetsförmedlingen. Socialpsykiatrins handläggare kan vid behov lyfta ärenden (med den enskildes medgivande) och gärna tillsammans med den enskildes deltagande, i en beredningsgrupp med deltagare från socialtjänsten (oavsett inriktning) öppenvårdspsykiatrin, primärvården, Försäkringskassa, och Arbetsförmedlingen. Syftet är att tillsammans klargöra vilka insatser som behövs och vem som gör vad. Om utredaren inom socialpsykiatrin inte har något specifikt ärende eller fråga att ta upp i samråd så deltar inte utredare. Beredningsgruppen har gemensamma träffar en gång per månad. 8.2 Öppen psykiatrisk tvångsvård Öppen psykiatrisk tvångsvård, ÖPT, är i första hand en fråga för landstinget eftersom aktuella personer är inskrivna i slutenvården men vistas i öppenvård. Landstinget kan ansöka om ÖPT för någon eftersom personen är intagen under tvång. Kommunens ansvar består i att ordna sysselsättning och boende för dessa personer. Ibland kan det handla om att kommunen går in med insats för att någon ska ha koll på att personen finns hemma. Landstinget kallar till vårdplanering för de personer som är aktuella för ÖPT. Det finns en överenskommelse med landstinget avseende detta. 8.3 Individuella vårdplaner När en person behöver insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell vårdplan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att personen ska få sina behov tillgodosedda och om denne samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utn dröjsmål och om möjligt tillsammans med personen ifråga. Ett syfte med planen är att visa den enskilde vilka krav han eller hon kan ställa på kommun och landsting och vem som ansvarar för vad. Av planen ska framgå vilka insatser som behövs, vem som ansvarar för vad, vilka åtgärder som vidtas av någon annan aktör samt vem som har det övergripande ansvaret för planen. Enligt uppgift upprättas individuella vårdplaner om landstinget initierar det och den enskilde samtycker till det. 9. Ej verkställda gynnande beslut Kommunen har enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) en skyldighet att till Socialstyrelsen, kommunfullmäktige och till revisorerna rapportera gynnande beslut enligt dessa lagar som inte har verkställts inom tre månader. Socialnämnden får regelbunden rapportering avseende detta. Under 2012 har rapportering skett vid fyra tillfällen (kvartal 4/2011, kv 1/2012, kv 2/2012 och kv 3/2012). Socialpsykiatrin redovisar inte några beslut som ej hunnit verkställas i tid. 11

13 10. Äldre personer med psykisk funktionsnedsättning Hemtjänstinsatser för äldre personer inom målgruppen handläggs av socialpsykiatrins biståndshandläggare. Om ansökan istället avser plats i särskilt boende för äldre så är det andra handläggare som beslutar om det. Det sker en successiv överföring av ärenden avseende äldre inom målgruppen från socialpsykiatrins handläggare till äldreomsorgens handläggare. Det finns inte något särskilt boende för äldre personer med psykisk funktionsnedsättning. Några äldre finns på Björkgården, men i övrigt tas de om hand av kommunens äldreomsorg som andra äldre. Det gäller såväl boendeformer som hemtjänst. Om behov finns erbjuds handledning till berörd personal för att kunna bemöta dessa personer på ett bra sätt. Inom hemtjänsten finns ca 5 personer som hör till målgruppen. I dessa fall kombineras hemtjänsten med boendestöd vilket, enligt enhetschefen, fungerar bra. Ett önskemål som lyfts fram i samband med intervjuerna är att det fanns någon grupp inom äldreomsorgen, t ex en hemtjänstgrupp, som hade särskild kunskap och kompetens om målgruppen och dess behov, bemötande etc. 11. Nya målgrupper Vissa personer med missbruksproblematik klassas även till målgruppen. Det kan t ex gälla personer som har en psykisk problematik, men där missbruket är det största problemet. För dessa kan det vara aktuellt att ha någon som håller i trådarna och hjälper till med kontakter med myndigheter etc, s k case managers. Alla boendestödjare och några personal från Björkgården har gått utbildning i case management. Unga personer med psykisk funktionsnedsättning som inte vill bo i gruppboenden och därför bor kvar hemma är en ny grupp. Hur man på bästa sätt kan stödja dessa personer ses som en utmaning. En tänkbar lösning kan vara att erbjuda dessa ett ökat antal punktinsatser i form av personlig assistans. En grupp som man inte når ut till är personer med självskadebeteende. 12. Utvecklingsområden Biståndsbedömningen och uppföljningen av biståndsbeslut är ett utvecklingsområde då besluten ibland upplevs som otydliga för verkställigheten samt att besluten inte alltid hinner dokumenteras innan det kommer ett nytt beslut. Även uppföljningen av biståndsbesluten behöver förbättras. En utmaning inför framtiden är att hitta nya lösningar för unga personer med psykisk funktionsnedsättning. I vissa fall får man köpa platser t ex för vissa utåtagerande personer. Vid intervjuerna har det framkommit att det finns ett behov av en gruppbostad för yngre personer inom målgruppen. 12

14 13. Förslag på fördjupad granskning Efter genomförd förstudie föreslår vi fördjupade granskningar inom följande områden: Granskning av biståndshandläggningen KPMG AB dag som ovan Ingegerd Mannfeldt Certifierad kommunal revisor Mats Lundberg Certifierad kommunal revisor Kundansvarig 13