Slutrapport projektgenomförande DART

Transkript

1 Göteborg Ver 3 Slutrapport projektgenomförande DART Projektet är genomfört inom ramen för Post- och telestyrelsens (PTS) innovationstävling Innovation för alla.

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... II Inledning... 1 Allmän information Sammanfattning Positiva effekter Erfarenheter från projektets genomförande Sammanfattning av projektets resultat Applikation Beskrivning av testomgångar och dess resultat Bakgrund Syfte och målgrupp Projektets mål Redogörelse av projektresultatet Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Avsteg från målet Beskrivning av testomgångar och dess resultat Personer med egna lässvårigheter Personer utan lässvårigheter Att använda Pratmakaren Att se på film med talsyntes Viktiga insikter Redogörelse av projektets genomförande Genomförandeplan/tidplan Projektets budget Projektets arbetssätt Projektorganisation Vad händer nu?... 22

3 Inledning Under flera år har vi i arbete med klienter på DART, som är ett kommunikationsoch dataresurscenter, märkt ett behov hos personer med lässvårigheter att kunna ta del av utländska filmer. Vi har dock aldrig haft någon riktig lösning att kunna bistå dessa klienter med. När vi fick tips om PTS innovationstävling på temat Kultur och fritid såg vi en möjlighet att kunna undersöka om det skulle fungera att hitta ett sätt att göra film mer tillgänglig. Då vårt projekt startade hade det redan gjorts ett par försök inom samma fält, bland annat av Synskadades Riksförbund, SVT och tjeckisk TV, men ingen av dessa befintliga lösningar var ideala. Under tiden projektet pågick startade även TV4 och DR1 i Danmark tjänster för att personer med nedsatt läsförmåga ska kunna ta till sig kanalens TV-utbud. En hörnsten i arbetet med vårt projekt har varit att vi vill att alla resurser ska vara fria och därmed kunna nå många. Inte bara har vi gjort våra egna produkter fria, vi har också i våra tester använt oss av fria filmer och texter. Detta har i viss mån begränsat projektet, men vi tror ändå på att en fri och öppen källkod möjliggör en efterlevnad av projektets resultat. Vi ser en stor målgrupp för den här typen av lösning. I tillägg till de personer som har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter, riktar vi oss till personer med afasi, personer med utvecklingsstörning, personer som är synsvaga, personer som är äldre eller personer som har svenska som andraspråk. Även barn som ännu inte lärt sig läsa kan ha god nytta av programmet. För alla de som av olika anledning varken förstår det talade språket eller läser texten tillräckligt bra, är det ett stort kulturellt och socialt hinder att inte kunna hänga med i filmens eller TV-seriens handling. Kulturellt sett naturligtvis för att man missar kulturupplevelsen det innebär att ta del av ett verk, och socialt sett därför att det blir en inskränkning i det sociala livet att inte kunna vara delaktig i pratet med kompisar eller kollegor och dela upplevelsen. Allmän information Företag/Organisation: Projektnamn: Författare av detta dokument: DART Uppläsning av textremsor med talsyntes Maria Olsson och Sandra Derbring Projektets tidplan

4 3 Sammanfattning 3.1 Positiva effekter Projektet har resulterat i en fristående applikation som finns att ladda hem för vem som helst att prova och använda. Projektet har medfört flera positiva effekter. För de personer som har testat programvaran har det inneburit en chans att prova en lösning som de kanske skulle ha nytta av, samt möjlighet att påverka hur den ska se ut. Projektmässigt sett har det lett till nya kontakter med olika organisationer, som till exempel Föreningen fri kultur och programvara (FFKP), Södermalms talteknologiservice (STTS) och Dyslexiförbundet FMLS, som skulle kunna främja samarbete i framtiden. Det innebär också att frågan har lyfts om tillgänglighet kring film, och vilken roll upphovsrättsliga frågor spelar i det här sammanhanget. Projektet är tänkt som ett första steg till en mer standardiserad tillgång till talsyntesuppläsning i olika sammanhang. Vi har fått mycket värdefull feedback och bra insikt i vad personer med lässvårigheter och andra runtomkring har för önskemål och synpunkter. Detta ser vi som väldigt värdefullt för framtida påbyggningar av denna lösning. 3.2 Erfarenheter från projektets genomförande Projektgruppen har varit liten och bestått i första hand av två personer. Detta har gjort att beslutsgångarna har varit korta och det har varit lätt att samarbeta och diskutera. Vi har samtidigt tagit hjälp av den tekniska kompetens vi hade tillgång i inom projektet, vilket vi fick erfara var väldigt värdefullt för att få en bra slutprodukt. Själva mjukvaran bygger till exempel på tidigare kod som gjorts av deltagare i projektet, vilket lade hela grunden till hur slutresultatet blev. Vi jobbade nära den programmerare vi anlitade för att utveckla själva mjukvaran och det ser vi som en väldigt positiv faktor för applikationens slutresultat. Vi har till exempel haft lätt att styra olika val vid programmeringen, utseendet på gränssnittet och önskade funktioner. Vi har också haft god hjälp av vår tekniske rådgivare vad gäller tekniska beslut i olika vägval. Vi fick lära oss i ett tidigt skede att det var svårt att hitta en bra ITkonsult/programmerare till en kostnad som passade vår budget. I ett framtida projekt skulle vi därför beräkna mer pengar åt mjukvaruutveckling än vad vi gjorde den här gången. Vi stötte på hinder på vägen som gjorde att projektet fick ta en lite annan vändning än vad vi hade tänkt oss. Vår tanke från början var att bygga in våra funktioner direkt i en fri mediaspelare. Det visade sig vara mycket svårare än vad vi hade trott att få hjälp med detta inom vår tidsram. 2

5 Vi fick erfara att tillgänglighet och tekniska möjligheter inte alltid går hand i hand. Vi hade till exempel problem med att skapa instruktioner till användarna i format som fungerade över alla plattformar och programvaror trots att vi använde oss av välkända program. För en liten utvecklare med en liten produkt blir det naturligtvis extra svårt att säkerställa en gränslös teknisk stabilitet, även om man siktar mot en tillgänglig produkt. För oss har den tekniska kompetensen i projektet varit en nyckelfaktor, både vad gäller att sätta rimliga mål och att genomföra dem. Vi har haft ett lyckat samarbete mellan den externa programmeraren och den tekniskt ansvariga i projektgruppen, samt av vår tekniske rådgivare och det har varit väldigt viktigt för slutprodukten. Vi hade också tänkt använda oss av ett standardutbud på film och text för att genomföra användartesterna, men efter en långdragen utredning fick vi veta att detta låg i en juridisk gråzon. Detta hade två orsaker: upphovsrättsfrågan kring nedladdning av texter från Internet, samt huruvida uppläsning med talsyntes (och spridning av detta) klassades som förändring av originalfilmen, något som inte är tillåtet. Vi fick därför nöja oss med att använda filmer och texter som var fria, vilket begränsade utbudet stort och gjorde testerna mindre attraktiva för våra testare. I den mån det går och är rimligt, är det önskvärt att veta om vilka förutsättningar som finns innan ett projekt startar. Som man upptäcker i alla projekt går det dock inte alltid att gardera sig mot alla fallgropar, eller ha information om allting man får veta längs vägen. 3.3 Sammanfattning av projektets resultat Applikation Projektet har resulterat i en applikation som vi kallar Pratmakaren. Det är ett fristående program som vem som helst kan ladda hem till sin dator för att använda. Ur användarsynpunkt kan man säga att programmet spelar upp den film man vill se tillsammans med tillhörande text, och i tillägg till detta läser upp texterna med hjälp av en talsyntes. Bakom kulisserna fungerar programmet som spindeln i nätet mellan mediaspelaren VLC, den film man vill se, den text som hör till (i form av en textfil) och en talsyntes. Varje gång en textremsa ska visas på skärmen skickar Pratmakaren vidare texten till en talsyntes som läser den högt under tiden den visas på skärmen. Pratmakaren fungerar med två olika typer av talsynteser. Vi har en fri röst som kommer med applikationen och som är utvecklad av samma företag som vi har som underleverantör i projektet. Denna röst kräver webbuppkoppling för att fungera. Pratmakaren kan därtill även använda sig av datorns egen systemröst om det finns någon. Därmed kan användaren lyssna på en röst som han eller hon är van vid. Ingen av våra testpersoner som provade på Windows har dock använt denna möjlighet 3

6 vid testningarna, men en av våra testpersoner har använt programmet på Mac med datorns talsyntes. Applikationen fungerar framför allt med Windows senare versioner. Vi har även en lightversion för Macs senaste versioner. Macversionen har dock inget helt gränssnitt. Vi har också en version som fungerar på Ubuntu. Vissa av gränssnittets fördelar (som till exempel ikoner) fungerar dock bara på Windows. Se tabellen för mer detaljerad information om vilka versioner som går att köra på. Pratmakarens funktion på olika plattformar Operativsystem Windows 7 Windows XP Mac OS 10.7 Lion Mac OS 10.6 Snow Leopard Ubuntu Status Fungerar bra Fungerar i viss mån (inte garanterat) Fungerar bra Fungerar i viss mån (egen installation av röster krävs) Fungerar (gränssnittet är inte komplett) För att få programmet att fungera måste användaren ha en filmfil. I projektet har vi använt oss av formaten.avi och.mkv som båda är välkända filformat. Användaren måste också ha en textfil. I projektet har vi använt filer av typen.srt, som är det absolut vanligaste undertextfilsformatet. Programmet kan inte läsa texten om den endast ligger inbränd i filmbilden som den till exempel gör på en DVD. Man måste också ha mediaspelaren VLC installerad. I och med att VLC är en spelare som klarar väldigt många format finns det stor anledning att tro att Pratmakaren går att köra även på många andra filtyper, men detta är inte testat i projektet. Produkten kan laddas ner kostnadsfritt av vem som helst. Den finns tillgänglig på två ställen:

7 3.3.2 Beskrivning av testomgångar och dess resultat Programmets versioner testades på personer med lässvårigheter och utan lässvårigheter. Vi har haft två testomgångar där personer har fått testa Pratmakaren, en för varje version av programmet. Färre testpersoner än beräknat deltog. Vi har istället haft utvärderingar i grupp med personer som arbetar med eller är föräldrar till någon med lässvårighet. Totalt har 27 personer testat. Vi har strävat efter att göra alla instruktioner lätta att följa och förstå och har erbjudit både ljud- och bildstöd. De som har testat under en längre tid har fått svara på frågor för att ge en bakgrund av deras erfarenheter vad gäller film och läsning. De har använt Pratmakaren ihop med fria filmer och texter, och har sedan utvärderat programmet efteråt. Mellan testomgång 1 och 2 gjordes flera större ändringar, bland annat utifrån vad som framkommit i utvärderingarna. Det är få av personerna som inte alls tycker om att titta på film med talsyntes, men det vanligaste omdömet är att det känns sådär (mittenbetyget på en tregradig skala som bestod av alternativen ja, sådär och nej ). Ingen hade svårt att höra vad talsyntesen sade, vilket är ett bra omdöme om man tänker på att talsyntesen som användes är en fri röst som inte är färdigutvecklad. Att ha talsyntes bidrog till att man tyckte sig förstå större delen av handlingen i filmen, något som var ett av projektets mål. Ingen av användarna som har provat på Windows har provat med en egen talsyntes, utan alla har använt den som följer med Pratmakaren. De användare som har testat med Mac har dock använt datorns egen talsyntes. De som har testat hemma har tyckt att det var lätt att installera och komma igång med programmet. Det fanns en skillnad i hur personer med och utan lässvårigheter bedömde programmet. De som själva hade svårigheter kommenterade inte talsyntesens kvalitet utan fokuserade på funktionen. Personer som själva var goda läsare var mer benägna att påpeka bristerna i talsyntesens uttal, något som säkert berodde på ovana med talsyntes och vana vid att kunna läsa text. Alla användare har tittat på filmerna med egna inställningar vad gäller volym, hastighet, gränssnittsinställningar och använt olika operativsystem. Detta har naturligtvis påverkat deras upplevelse. Utvärderingen är därför tänkt som en fingervisning på vad man tycker om att se på film med talsyntes och vad som kan förbättras. 5

8 Bild på programmet Funktion Spela/pausa Spola/hoppa Pratmakarens talsyntes Datorns talsyntes Talvolym Filmvolym Beskrivning Sätter igång eller pausar filmen. Klicka för att hoppa framåt eller bakåt i filmen. Pratmakaren har en svensk röst som följer med programmet. Om du redan har en talsyntes på din dator kan du välja den. Dra fram eller tillbaka för att ändra volymen på talsyntesen. Dra fram och tillbaka för att ändra volymen på filmens ljud. 6

9 Talhastighet Textruta Ta bort knappar Helskärm Klipp Vänta Snabba upp Pausa Dra fram och tillbaka för att ändra hastigheten på talsyntesen. Undertexterna kan visas i en egen ruta nedanför filmrutan istället för på den. Visar endast bilden och inte ramen med alla knappar. Visar filmen över hela skärmen. Talsyntesen läser så långt den hinner och slutar läsa när filmen fortsätter. Talsyntesen läser klart texten även om filmen fortsätter. Talsyntesen pratar fortare när det behövs. Pausar filmen medan talsyntesen läser klart. Programmets funktioner 4 Bakgrund Många av de filmer och serier som visas på TV eller på bio är gjorda på ett annat språk än svenska, t ex engelska. I Sverige dubbar man vanligtvis inte filmer till svenska som man gör i vissa andra länder, om det inte är barnfilmer. Istället visas en översättning av vad som sägs i en film på en textremsa som man läser. Personer som inte kan läsa textremsan på grund av lässvårigheter och inte kan språket som talas i filmen kan därför inte fullt ta del av utländska produktioner. För TV-produktioner finns hos SVT en service som de kallar talande textremsa. Den tekniken innebär dock att man använder sig av två olika digitalboxar. För DVD:er finns ingen motsvarande lösning som vi för närvarande känner till. Lässvårigheter kan vara orsakade av dyslexi eller språkstörning och innebära att man inte hinner med att läsa textremsan förrän den bytts ut. Personer som drabbats av afasi kan också ha nedsatt läsförmåga. Ytterligare en grupp som kan ha svårt att läsa textremsor är personer med synsvårigheter. Dessa grupper står utanför en stor del av vår tids utbud av kultur och nöje. Frågeställningen om möjligheterna att titta på t ex utländska filmer när man inte hinner läsa textremsorna kommer ursprungligen från personer med kommunikationssvårigheter som varit på DART, någonting som vi hittills inte kunnat hjälpa dem med. 7

10 5 Syfte och målgrupp Projektets syfte var att ta fram ett stöd för personer med lässvårigheter att använda när man tittar på film på ett annat språk än det man förstår och sedan utvärdera det. Projektets målgrupp har varit personer som inte hinner eller inte kan läsa textremsor på en skärm. Det är personer med lässvårigheter av olika grad och orsaker, som till exempel dyslexi, afasi, språkstörning, utvecklingsstörning och synnedsättning. Projektet har uppfyllt syftet och det finns en fungerande applikation som använder en talsyntes för att läsa upp textremsorna på en film. Denna funktion kan användas av en person som behöver extra stöd för att förstå och ta in innehållet i en film. Försökspersonerna i projektet har alla haft någon form av problem med att läsa textremsorna. Vi har haft testare med synnedsättning, utvecklingsstörning och lässvårigheter men vi har inte haft någon person med afasi som har testat produkten. I tillägg till våra testare med egna funktionsnedsättningar, har vi också bett personer som professionellt arbetar med dessa målgrupper att testa och utvärdera, som till exempel logopeder och habiliteringspersonal, samt föräldrar. 6 Projektets mål Effektmål Personer med afasi, synskada, lindrig utvecklingsstörning eller dyslexi som använt produkten upplever att de har förstått talet i utländska produktioner på DVD bättre än då de inte har haft något stöd. Ökad förståelse för tal förväntas ge en ökad förståelse för produktionens handling och en ökad känsla av delaktighet i vardagligt liv hos personen med funktionsnedsättning. De personer med lässvårigheter som har utvärderat programmet anser sig förstå talet i en film bättre eller lika bra med stöd som utan stöd. I vissa fall är skillnaden stor, i andra mindre. Personerna utan lässvårigheter har, som goda läsare, haft synpunkter på talsyntesens röst, men det har överlag funnits en enighet om att produkten passar bra för målgruppen. 8

11 Resultatmål Produkten ska uppfylla de krav som är definierade i kravspecifikationen Vår första kravspecifikation blev inte uppfylld, då de tekniska begränsningarna omöjliggjorde den lösning vi först hade tänkt. Vårt mål var att få in en uppläsningsfunktion direkt in i mediaspelaren VLC. Brist på support och dokumentation gjorde att vi fick byta inriktning och istället bygga en fristående applikation som använder VLCs programbibliotek. Vår uppdaterade kravspecifikation har uppfyllts av den slutliga produkten testpersoner ska ha provat produkten under två perioder om tre veckor och genomfört utvärderingar av produkten 27 personer har testat produkten. 10 personer med lässvårigheter rekryterades till projektet, och 6 av dem har lämnat in sina utvärderingar. På grund av svårigheter att rekytera personer med lässvårigheter har vi inte uppnått planerat antal testpersoner, men vi har istället fyllt på med andra personer för att få fler synpunkter. Produkten ska kunna laddas ner kostnadsfritt Produkten kan laddas ner kostnadsfritt av vem som helst. Den finns tillgänglig på två ställen: Projektet ska ha genomförts inom budgeten Projektet har genomförts inom budgeten från PTS men DART har lagt mer tid, d.v.s. löner, eftersom projektet krävt en större arbetsinsats än beräknat. Projektet ska ha presenterats (muntligt eller med poster) på mässor och konferenser som t ex Västsvenska kommunikationskarnevalen, Leva och Fungera-mässan, ID-dagarna, HIT-mässan och ISAAC-konferenser Projektet har presenterats på följande konferenser: - Västsvenska kommunikationskarnevalen års ISAAC-konferens, Pittsburgh - Habiliteringskonferens, Örebro - FSCONS, Göteborg - Extern FoU-dag, DART, Göteborg - SLPAT-konferens, Montréal - Workshop med Centre for Language Technology, Fiskebäckskil 9

12 Användarinstruktionerna ska vara lättillgängliga Användarinstruktioner finns i flera format, dels för föräldrar, dels för personer med lässvårigheter. Vi har en version med text och bilder och en där det är inlagt inspelat tal. Alla användare har fått alla varianter för att själva kunna välja vad som passar dem. Vi har också en film som visar hur det går till. Information om applikationen ska finnas på flera ställen Information om applikationen finns både på Google Code och på DARTs hemsida. Den har också tagits upp i två reportage, ett gjort av FMLS och ett av FFKP. Det finns också en recension av programmet på FunkaPortalen. Dessutom finns den med bland många konferensers sammanställningar. 7 Redogörelse av projektresultatet 7.3 Beskriv kortfattat projektets resultat samt leverabler Projektet har resulterat i en applikation som vi kallar Pratmakaren. Det är ett fristående program som vem som helst kan ladda hem till sin dator för att använda. Programmet spelar upp den film man vill se tillsammans med tillhörande text, och läser i tillägg till detta upp texterna med hjälp av en talsyntes. Pratmakaren är släppt under General Public License och är alltså fri och öppen källkod. Pratmakaren fungerar med två olika typer av talsynteser, dels en fri röst som kommer med applikationen, dels datorns egen systemröst om det finns någon. Applikationen fungerar på följande plattformar: Pratmakarens funktion på olika plattformar Operativsystem Windows 7 Windows XP Mac OS 10.7 Lion Mac OS 10.6 Snow Leopard Ubuntu Status Fungerar bra Fungerar i viss mån (inte garanterat) Fungerar bra Fungerar i viss mån (egen installation av röster krävs) Fungerar (gränssnittet är inte komplett) I tillägg till själva programfilen, måste användaren ha följande bitar på sin dator för att få programmet att fungera: 10

13 en film i till exempel formatet.avi eller en DVD-skiva en tillhörande textfil i till exempel formatet.srt mediaspelaren VLC installerad I projektet har endast filtyperna.avi och.mkv testats. Det finns dock anledning att tro att många andra filtyper också fungerar eftersom VLC kan hantera ett stort urval. Undertextsformatet vi har testat är.srt, som är det vanligaste formatet, men även här finns det andra typer av filer Avsteg från målet Målet med projektet var ursprungligen att det skulle finnas en funktion inbyggd i mediaspelaren VLC, som använder sig av en talsyntes för att läsa upp textremsan. Detta uppnådde vi inte i projektet, först på grund av bristande intresse från VLCs community att hjälpa oss med implementationen och sedan på grund av deras brist på ett stabilt och väldokumenterat API som en tredjepartsutvecklare kan använda sig av. Som en alternativ lösning tog vi istället med hjälp av vår underleverantör STTS fram en egen applikation som har samma funktion och som utnyttjar VLC för att visa filmen. Till vår kännedom finns det fortfarande inget stöd för uppläsning av tal i VLC. En tredjepartsutvecklare kontaktade dock oss för tips och råd inför sitt eget projekt, att utveckla en lösning som använder sig av OCR för att läsa texten, men vi har inte sett något resultat av detta Beskrivning av testomgångar och dess resultat Vi har haft två omgångar där personer har fått testa Pratmakaren, en för varje version av programmet. Färre testpersoner med lässvårigheter än beräknat från början deltog i testningarna. När vi insåg att det var svårt att få tillräckligt många personer att delta bjöd vi in till gratis filmvisning. Vi har tack vare visningar på DART och Västsvenska Kommunikationskarnevalen fått in utvärderingar av runt tjugotalet personer som arbetar med eller är förälder till personer med lässvårigheter, men endast från två ytterligare personer med lässvårigheter. Vi utformade informationen om projektet och utvärderingsblanketterna till testningarna så att de skulle vara lätta att läsa och innehålla bildstöd. Till andra testomgången med version två av programmet skapade vi också versioner av dokumenten med ljudfiler för användarna med lässvårigheter. En guidning av de funktioner som finns i Pratmakaren finns också inspelade på film. De testpersoner vi rekryterade med lässvårigheter fick först fylla i bakgrundsinformation om sina lässvårigheter, talsyntes-, dator- och filmvanor. Testpersonerna fick prova programmet ett par veckor med fria filmer och texter. 11

14 Efteråt fick de utvärdera vad de tyckte om att använda Pratmakaren och dess funktioner och vad de tyckte om att titta på film med talsyntes. Fyra testpersoner av de åtta som gått med på att delta i testningen lämnade in sina utvärderingar. Nedan har vi visualiserat några av nyckelfrågorna från alla de utvärderingar vi har fått in, både från personer med egna lässvårigheter och från personer runtomkring. Diagrammen gäller alla våra testare, varav alla utom en har testat med Pratmakarens egen fria röst. Det är få av personerna som inte alls tycker om att titta på film med talsyntes, men det vanligaste omdömet är att det känns sådär (mittenbetyget på en tregradig skala som bestod av alternativen ja, sådär och nej ). De personer som svarat att de tyckte om att titta på film med talsyntes hade alla lässvårigheter. Endast personer utan lässvårigheter har angett att de inte tyckte om att titta på film med talsyntes. Som diagrammen visar syns det alltså en skillnad mellan dessa två grupper. Däremot tycker ingen att det är svårt att höra vad talsyntesen säger, vilket är ett bra omdöme om man tänker på att talsyntesen som har använts är en fri röst som inte är helt färdigutvecklad och inte alls konkurrerar med de kommersiella talsynteserna på marknaden. Viktigt att påpeka är också att man också kan välja sin egen talsyntes om man har någon. Om man använder Mac-versionen finns det inbyggda svenska talsynteser av god kvalitet, vilket en av våra testpersoner har testat. Att ha tillgång till uppläst tal verkar också ha bidragit till att man överlag förstod större delen av handlingen i filmen, något som var ett av projektets mål. De personer som har testat hemma och därmed själva har installerat och kommit igång med programmet rapporterar att det har känts lätt att komma igång, någonting som vi också har försökt att tillgodose genom ett tillgängligt gränssnitt och instruktioner. Tyckte du om att titta på film med talsyntes? 3 3 ja sådär nej 20 12

15 Tyckte du om att titta på film med talsyntes? Personer utan lässvårigheter Tyckte du om att titta på film med talsyntes? Personer med lässvårigheter 3 0 ja 0 ja 2 sådär sådär 3 18 nej nej Hörde du vad talsyntesen sade? 1 ja 11 sådär 15 ja/sådär Hur mycket förstod du av handlingen i filmerna med talsyntes? 3 3 allt 12 nästan allt hälften lite 9 13

16 Personer med egna lässvårigheter I utvärderingarna har testpersonerna i tillägg till frågor med svarsalternativ också haft möjlighet att fylla i fria kommentarer. Nedan följer ett axplock av vad personer som har egna lässvårigheter har velat poängtera. Talsyntesen säger vissa saker fel, till exempel 12 blev 1, 2. Vilken typ av film det är spelar stor roll när man använder de olika färgerna [de olika sätten att hantera att talsyntesen inte hinner med]. Talsyntesen fungerade inte bra på filmen med mycket prat. Noterbart är att nästan ingen av testpersonerna med egna lässvårigheter kommenterade talsyntesens röstkvalitet eller tillkortakommanden. Bland personer utan lässvårigheter var kommentarer kring kvaliteten och negativa intryck mycket vanligare. Personer med lässvårigheter fokuserade mer på hur den fungerade för deras behov och i vilka situationer det fungerade eller inte fungerade. Till exempel föreslog flera användare att det kanske skulle fungera bättre att lyssna med hörlurar. En annan menade att det skulle vara skönt att bara kunna lyssna utan att ha textremsan framför ögonen det tog tid att vänja sig vid att inte behöva läsa dem. Ytterligare en person tyckte att det engelska talet från filmen störde talsyntesen. I Pratmakaren finns det nu funktioner både för att ta bort textremsan helt, och för att sänka eller ta bort ljudet från filmen i förhållande till talsyntesens ljud Personer utan lässvårigheter Många av de som testade var logopeder eller specialpedagoger eller föräldrar till personer som har lässvårigheter. Deras utvärderingar skiljde sig lite från de vi fick in från personer som själva hade svårigheter: Lite stolpigt tal Svårt att hänga med i vilken person som pratade när det var två manliga röster En bra början för att inte exkludera vissa personer För rätt målgrupp tycker jag att Pratmakaren kommer att vara mycket användbar Viktigt att inte filmens ljud dränks av talsyntesens ljud Jobbigt i längden för mig som är god läsare Ganska koncentrationskrävande men det gick in Bättre talsyntes vore bra. Kanske rösten inte spelar så stor roll men tolkningen av texten är viktig. Jag är ovan vid talsyntes, tror det är en vanesak 14

17 Av dessa kommentarer ser vi att upplevelsen mycket färgas av att de är vana vid att kunna läsa text eller förstå det engelska talet bakom. Att då lyssna på en talsyntes istället verkar ofta sänka den upplevelsen man är van vid. Till exempel pekas det på att talsyntesen inte kan förmedla känslor, att intensiteten i historien minskar och att prosodin faller bort. Det är också flera som påpekar att det engelska talet stör eller att det blir svårt att följa när man också hör det engelska talet. Det vore intressant att ha kunnat testa en film med helt annat originalspråk, som till exempel kinesiska, och se om samma effekt uppstår, eller om talet då lättare smälter ihop med övriga bakgrundsljud. Flera har kommenterat att de olika ljuden smälter samman och att det är svårt att sortera ut talsyntesen från bakgrundsljudet, särskilt om volymen i filmen blir hög. Förhållandet mellan volym från talsyntesen och volym från filmen kan ställas in i programmet och justeras individuellt. Alla utvärderingssituationer som personer utan lässvårigheter har deltagit i har dock skett i grupp, och inga individuella inställningar har kunnat göras, vilket kan förklara kommentarerna Att använda Pratmakaren De testpersoner som har provat Pratmakaren hemma har själva installerat och lärt sig använda programmet utifrån instruktioner som vi tillhandahöll. Överlag är gensvaret positivt och de har tyckt att det var lätt både att installera och att komma igång med programmet efter instruktionerna. Det varierar vad användarna har provat för funktioner, men överlag kan man säga att de har tekniskt fungerat bra, särskilt i och med version två av programmet. I första versionen var det vissa problem med att få text och film att fungera tillsammans, samt att talsyntesen inte alltid kom igång eller att programmet kraschade. Det fanns åsikter om att talsyntesvolymen var för låg, och i andra versionen införde vi därför en volymreglerare särskilt för syntesen. Av de funktionerna relaterade till talsyntesen fanns en enighet om att det var bra att kunna justera volymen på syntesen och på filmljudet, samt på syntesens hastighet. Ingen av användarna som har provat på Windows har provat med en egen talsyntes, utan alla har använt den som följer med Pratmakaren. De användare som har testat med Mac har dock använt datorns egen talsyntes Att se på film med talsyntes Givetvis beror upplevelsen av att titta på film med talsyntes på vilken film man ser. Om det är mycket, och snabb, dialog, blir intrycket ett annat än om det är långt mellan replikerna. En viktig faktor är också huruvida man förstår språket som talas i originalfilmen, och på så sätt kan använda även det för att hänga med i handlingen. De fria filmerna vi har använt i projektet har inte varit optimala för testning. De två kortfilmerna har haft väldigt lite dialog, vilket har gett ganska lite övning i att vänja sig vid syntesen. TV-serien har däremot haft väldigt mycket dialog, vilket istället har gjort att talsyntesen kan upplevas som svår att ta till sig. Alla tre har dessutom varit ganska speciella med lite mörka undertoner och en lite overklig och förvirrande handling, någonting som förstås kan bidra till att man får lättare att bli negativt inställd eller inte anstränga sig så mycket för att 15

18 hänga med. En optimal film hade varit ett mellanting, med lagom mycket dialog och en intressant och lättillänglig handling som man dras in i. En viktig sak att påpeka vad gäller testningarna är att alla de användare som har fått testa på egen hand under en längre tid har tittat på filmerna med egna inställningar vad gäller volym, hastighet, gränssnittsinställningar och använt olika operativsystem, samt befunnit sig i olika miljöer. De som har testat i grupp har däremot inte haft någon möjlighet att själva ställa in någonting. Detta har naturligtvis påverkat hur deras upplevelse har blivit och gör att vi inte har någon exakt statistik på specifika funktioner. Utvärderingen är därför tänkt som en fingervisning kring vad man tycker om att se på film med talsyntes, och vad som kan förbättras. 7.4 Viktiga insikter Ett projekt vinner mycket i längden på att ha så bra och utförlig research gjord som möjligt innan det startar. Trots den utförliga förstudien var det flera saker vi fick ta itu med att undersöka eller börja om på nytt med när vi väl startade. Till exempel underskattade vi svårigheten i att hitta en programmerare som passade vår budget. Vi underskattade också den kompetens som skulle behövas för just den specifika implementation vi hade i åtanke när projektet startade, vilket resulterade i att vi fick omformulera våra mål till en alternativ lösning. Vidare tvingades vi också begränsa det utbud av filmer vi kunde erbjuda, på grund av att vi inte till projektstart hade klart för oss exakt vad som gällde i fråga om upphovsrätt. Det var svårare än vad vi trodde att få ihop testpersoner med lässvårigheter. Vi fick också in flera personer som var yngre än den målgrupp vi hade tänkt oss från början. Det kan bero på att informationen som gick ut om projektet var för mycket att ta in för användare med lässvårigheter. Föräldrar till yngre barn kan däremot snabbt se potentialen i att vara med. Till nästa gång kanske man ska satsa på andra vägar att rekrytera och till exempel be logopeder och föreningar att muntligt informera om projektet till personer de tror kan passa. Kanske har också mängden utvärderingar och installationsprocedur blivit för mycket för någon deltagare. Även om vi har gjort mycket för att skriva lättlästa instruktioner så är det någonting att tänka på till nästa gång, att förenkla själva proceduren så mycket det går. Överlag är det förstås lätt att underskatta den tid man har på sig. Ett gott råd är att planera allt man tänker göra med goda marginaler. Det gäller inte minst rekrytering av testanvändare och all dokumentation rörande dessa. Då vi hade många av våra testare på distans var det långa tider mellan korrespondensen i form av underskrifter, utskick och svar. 16

19 8 Redogörelse av projektets genomförande 8.3 Genomförandeplan/tidplan Etapp 1 Utfall Utveckling och förberedelser Rekrytering av testpersoner Utveckling av programvara Skriva projektplan Ev. skriva etikansökan Skriva kravspecifikation Samverkan med programmerare Juridisk rådgivning Teknisk rådgivning Avvikelser och kommentarer Fyra testpersoner rekryterades. Största delen färdigutvecklad men behövde längre tid än utsatt. Projektplan inskickad till PTS. Beslut togs om att inte genomföra en etikansökan. Kravspecifikation skriven och skickad till programmerare. Tog mer tid än förväntat då vi gjorde en del testningar själva. Programmets instabilitet och problem i Windows XP gjorde också att projektet försenades. Resulterade i beslut om att bara använda fria filmer i projektet. Hanteringen av detta gjorde att projektet kom efter tidsmässigt. Mer användning av den tekniska rådgivningen i första etappen än beräknat. Etapp 2 Utfall Användartestning och justering Skriva användarinstruktioner Skriva informationsmaterial Ta fram utvärderingsmaterial Användartestningar 1 genomförs Utvärdering av användartestning Skriftliga instruktioner blev klara. Gjordes med bildstöd. Gjordes med bildstöd. Påbörjades senare än planerat på grund av att tidsåtgången till programutvecklingen var större än beräknat. Sköts fram till etapp 3 som en följd av att testomgång 1 påbörjades sent. 17

20 Justering av användarinstruktioner (plus med talstöd) Justeringar av programvara efter användartester Användartestningar del 2 genomförs Utvärdering av användartestning 2 Handledning Dokumentation och rapporter Teknisk rådgivning Återstående 20 % av programvaruutvecklingen genomförs STTS tid Sköts fram till etapp 3 som en följd av att testomgång 1 påbörjades sent. Sköts fram till etapp 3 som en följd av att testomgång 1 påbörjades sent. Sköts fram till etapp 3 som en följd av att testomgång 1 påbörjades sent. Sköts fram till etapp 3 som en följd av att testomgång 1 påbörjades sent. Värdefull handledning under etapp 2 kring dokument till användartestningarna och diskussioner kring etikansökan. Alla dokument som var planerade att skrivas under etappen blev klara. Planerad tyngdpunkt på teknisk rådgivning i etapp 2, men det mesta användes i etapp 1. Sköts fram till etapp 3 som en följd av att testomgång 1 påbörjades sent. Etapp 3 Användartestning och justering Skriva rapporter Sammanställning av användartester Sprida produkt och resultat Handledning Teknisk rådgivning Utfall Etapp 3 förlängdes för att hinna med testomgång 2 och avsluta projektet. Sista etapprapporten samt slutrapport har författats under etapp 3. Alla våra olika användartester har blivit sammanställda och analyserade. Projektet har spridits på flera håll under etappen (och under hela projektet), bl.a. på konferenser i Pittsburgh, Montreal, Örebro och Göteborg. Ytterligare handledning har krävts under etappen vad gäller utskick och formulering av dokument. Viss teknisk rådgivning har behövts i den här etappen. 18

21 Personal på DART testar programmet Utvärdering av användartestning Återstående del av programvaruutvecklingen genomförs Justeringar av programvara efter användartester Justering av användarinstruktioner Inlästa och filmade instruktioner Syftade till att få en uppfattning om de tekniska begränsningarna. 3 personer testade. Användarnas feedback togs i anspråk vad gällde fortsatt utveckling. All programvaruutveckling gjordes klart i denna etapp. Programvaran uppdaterades utefter användarnas feedback och våra egna synpunkter vad gäller både funktioner och gränssnitt. Instruktionerna justerades utefter den uppdaterade programvaran Instruktionerna blev inlästa och filmade för att vara ännu mer tillgängliga för målgruppen. Detta har dock tagit väldigt mycket mer tid än beräknat. Användartestningar del 2 genomförs Testomgång 2 har genomförts under etapp 3. 19

22 8.4 Projektets budget Beräknade siffror och exakt redovisningen i vårt ekonomisystem kommer först synas när projektet är avslutat. Projektets totala kostnad är kr där PTS står för kr och DART kr. Projektet har lyckats få lägre kostnad för resor då vi fått en av dem finansierats av fondmedel. Vi har valt att lägga mer pengar på programmering då vi ansåg att det var viktigt för projektets slutresultat. För att möjliggöra det har DART stått för mer av lönekostanden än vad som från början beräknats. STTS har utfört mer arbete än vad vi tänkt eftersom det var mer problematiskt än vi kunnat förutse. Fler timmar än planerats har lagts av projektgruppen, eftersom vi från början inte kunde förutse de problem som dök upp och de nya lösningar som behövdes. Löpande kostnader Planerade utgifter PTS+DART Faktiska utgifter PTS DART PTS+DART Löner DART kr kr kr kr Teknisk rådgivare kr kr 0 kr kr Programmerare kr kr 0 kr kr Juridisk rådgivare 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Summa kr kr kr kr Fasta kostnader Planerade utgifter PTS+DART Faktiska utgifter PTS DART PTS+DART Material kr kr kr kr Resor och konferenser kr kr kr kr OH-kostnader kr kr 0 kr kr Summa kr kr kr kr Summa löpande + fasta kostnader kr kr kr kr 20

23 8.5 Projektets arbetssätt Projektorganisation Projektledare för Pratmakaren var Maria Olsson på DART, och hon har tillsammans med Sandra Derbring på DART bildat projektgruppen. Projektledaren har varit ansvarig för kontakter med användare, kommunikationen med PTS och dokumentation. Projektledaren har också ansvarat också för att projektet framskrider enligt tidsplaneringen. Vi har haft en teknisk rådgivare i Peter Ljunglöf på Göteborgs universitet/chalmers. Han har med sin kompetens och erfarenhet bidragit i frågor som rör de tekniska vägvalen och i samarbetet med vår underleverantör STTS. Vi har haft en underleverantör i Harald Berthelsen på STTS, som har ansvarat för att, i samarbete med projektgruppen, ta fram en programvara som fungerar för ändamålet. Arbetsgruppen har arbetat bra tillsammans men lagt fler timmar än budgeterat. Samarbetet med underleverantören har fungerat mycket bra. På DART och i Västra Götalandsregionen har det varit en stor tillgång att få handledning och hjälp med ekonomisk planering, juridisk rådgivning, projektledning och dokumentation. 21

24 9 Vad händer nu? I och med projektets avslut lanserar vi första versionen av Pratmakaren. Den 22 augusti 2012 hade vi en slutseminarium på DART där vi berättade om projektet och visade filmer med talsyntes för inbjudna besökare inom habilitering och skola, föräldrar, brukare och organisationer. Programmet finns att hämta och använda på två ställen. Till Googlecode hänvisar vi utländska besökare (som vi till exempel möter ute på internationella mässor) och utvecklare som är nyfikna på det mer tekniska. På DARTs hemsida finns användarinstruktioner och länkar till fria filmer och den vänder sig mer till de primära målgrupperna och personer runtomkring dem. Det här projektets långsiktiga mål är att avveckla sig självt. Med det menar vi att målet är att stöd för automatisk uppläsning av undertexter ska införas som standardkomponenter i de vanligaste mediaspelarna (till exempel VLC, Windows Media Player och Quicktime Player). Det första stegen i den riktningen är att visa att det finns ett behov för textuppläsning, och att visa att det är tekniskt möjligt att implementera. Det är där programmet Pratmakaren passar in, som en tillfällig lösning som man dels kan använda för att öka medvetenheten hos datoranvändarna om att möjligheten till textuppläsning finns, men också för att visa upp som inspiration till utvecklarna av de vanligaste mediaspelarna. Vi har inget nytt projekt i startgroparna men vi är öppna för möjligheten att bygga vidare på erfarenheterna från detta. Om det längre fram öppnar sig en möjlighet att implementera samma funktion direkt in i VLC som vi nu har gjort separat, är det någonting som vi kommer överväga att söka pengar för att genomföra. Vi tror att de erfarenheter och den implementation som har gjorts inom detta projekt kan vara en mycket god grund för en sådan utveckling. Vi kan också se att det finns flera funktioner som vi skulle vilja uppdatera vårt program med. Till exempel vore det intressant om man kunde implementera flera olika talsyntesröster beroende på vem i filmen som talar, för att mer få känslan av en riktig dialog. Vi har fått kontakt med en programutvecklare som siktar på att skapa ett filter i VLC som kan läsa undertexter med talsyntes. I motsats till oss ska han använda sig av OCR för att direkt kunna läsa av texten från en film, en lösning som vi var övervägde men avslog på grund av begränsade resurser. Hans arbete skulle kunna vara en spännande ingång till någonting mer. Vi ser också en möjlig fortsättning genom att söka samarbete med filmdistributörer och andra relevanta instanser, för att underlätta att använda valfria filmer tillsammans med talsyntes. I dagsläget klassas hämtning av undertexter i det här sammanhanget som icke tillåtet. Det har därför hindrat oss från att använda kommersiella filmer i projektet. Någonting vi hoppas på är därför fortsatta diskussioner kring hur man kan öka tillgängligheten vad gäller film, kanske genom att förändra lagstiftningen i den mån det behövs. 22

25 Tekniska begränsningar har hindrat oss från att använda den inbrända textremsan direkt på filmen. Det har i sin tur lett till svårigheter att rekrytera personer som vill testa och naturligtvis begränsat användarvänligheten, valfriheten och tillgängligheten. Vi ser därför positivt på att kunna påverka filmdistributörerna till att till exempel bränna in ett ljudspår med inläst tal direkt när DVD:n produceras. Vi skulle också gärna se fler standardiseringar mellan olika plattformar för att enklare kunna nå alla typer av användare. Vidare ser vi att resultatet från detta projekt kan användas av flera grupper som det är. Det kan till exempel användas och laddas hem av personer själva som behöver stöd för att se på film. Det finns nu också en möjlighet för specialpedagoger, logopeder eller intresseorganisationer som kommer i kontakt med dessa personer att rekommendera en sådan här lösning. En helt annan målgrupp är personer som själva utvecklar programvaror och som nu kan använda sig av den kod som har producerats och bygga vidare på den, någonting som görs möjligt genom att vi har licensierat den som öppen källkod. Sättet man ser på TV och film har förändrats mycket med de senaste årens nya teknikmöjligheter. Om ytterligare några år tror vi att mycket av tittandet kommer att ha förflyttat sig till webben i en mycket större utsträckning än idag. Kanske kommer till och med mediaspelare som VLC ha en mycket mindre betydelse och användningsområde. Redan idag finns teknik för att se undertexter på till exempel YouTube. Däremot finns det ännu inte möjlighet att använda sig av en lokalt baserad talsyntes. Därför är det viktigt att det redan i grundarbetet med dessa tekniker införs en standardisering för att man ska kunna använda sig av alternativa ljudspår som till exempel talsyntes,och även att det finns fria talsynteser tillgängliga i tillräckligt bra skick. Resultatet av projektet har spridits på flera olika sätt, framför allt genom att vi har varit ute på mässor och konferenser och berättat om det. Vi har också spridit resultatet via sociala medier som Facebook och DARTs hemsida, och varit i kontakt med potentiella intressenter som logopedutbildningar och intresseföreningar. Vi kommer också att fortsätta sprida resultatet framöver, till exempel på Nordic ISAAC Symposium i Lund i oktober. 23