Dnr: :1. Arbetsplan läsåret 14/15. Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9. Örebro kommun Förskola/Skola

Transkript

1 Dnr: :1 Arbetsplan läsåret 14/15 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Örebro kommun Förskola/Skola

2 2 Innehåll Almby/Brickebacken arbetsplan... 3 Syfte Mål Bakgrund Kvalitétsarbete... 4 Proriterade områden... 5 Arbetsmiljö Fritidsverksamheten Kompetensutveckling...6 Kunskapsuppdraget Almby/Brickebacken årshjul. 11 Bilagor Kompetensutvecklingsplan

3 3 Arbetsplan läsåret 14/15 Almby/Brickebacken grundsärskola 1-9 Syfte Ett dokument, för oss som arbetar på Almby/Brickebacken grundsärskola, som stöd i arbetet mot gemensamma mål. Mål Med en tydlig plan tillsammans kunna utveckla verksamheten. Bakgrund Den här arbetsplanen utgår från Lgr 11, nämndens mål, kvalitetsredovisningen samt Barnkonventionen och utvärderingar gjorda av arbetslagen. Planen har i en process skapats utifrån tankar och åsikter från alla arbetslag. Begrepp I planen används begreppet Pedagoger vilket omfattar alla pedagoger. Personal omfattar alla som arbetar i verksamheten på Almby/Brickebacken. Utvärdering och analys Arbetsplanen löper under ett år och utvärderas kontinuerligt.

4 4 Kvalitetsarbete Nuläge Vi beskriver var vi är inom våra prioriterade områden idag Mål Utifrån vårt inventerade nuläge formulerar vi mål/nya mål Hur gör vi Här beskriver vi vad vi ska göra för att nå målen När Här beskriver vi när det ska ske Ansvar Här beskriver vi vem eller vilka som har ansvar för att det blir genomfört Utvärdering Vi utvärderar varje mål och ser vilket resultat arbetet har haft Analys Vi gör en analys av resultatet för att få syn på nuläget och arbeta vidare utifrån detta Analys Nuläge Utvärdering Mål Hur gör vi Kvalitetshjul

5 5 Prioriterade områden Arbetsmiljö Se vår handlingsplan om arbetsmiljö som gjordes augusti/september -14. Fritidsverksamheten Att arbeta med under läsåret Skolverkets allmänna råd för fritidshem Nuläge A. På Almby fritids finns gemensamma lokaler för fritidseleverna. Dörrar är öppna och eleverna rör sig i lokalerna vilket skapar tillfällen för möten. Fritids startar med en gemensam samling och mellanmål serveras till alla i det gemensamma köket. Personalen kan lätt samordna eftermiddagens aktiviteter och genomföra dem tillsammans med flera elever. I dagsläget erbjuds få gemensamma aktiviteter. Almby har 5 fritidselever och 2 elever som har lovfritids. B. På Brickebacken finns idag ingen gemensam fritidslokal. Lokalerna är utspridda, elever och personal är kvar i klassrummet vilket medför ensamarbete för personalen och att få möten mellan elever erbjuds. Möjlighet att använda något av klassrummen till fritids finns. Brickebacken har 7 fritidselever och ytterligare 2 elever under loven. C. I dagsläget samarbetar fritidshemmen på Almby/Brickebacken sparsamt, visst samarbete skedde under sommaren. D. Lite/ingen tid för planering och samordning av fritids finns att tillgå. Mål Arbeta tillsammans för att eleverna ska utveckla relationer Hur gör vi A-B. Skapa en tydlig början av fritids genom att eleven byter lokal på eftermiddagen och en samling genomförs som start. Vi erbjuder eleverna gemensamma aktiviteter och gemensamt mellanmål. Brickebacken: Konkreta förslag på lokaler där det inte finns några fritidselever, äta mellanmål gemensamt i matsalen. Vara mer tillsammans. Mötas på kvisten. Önskvärt med en gemensam fritidslokal som bara är för fritids. Önskemål om ett aktivitetsrum (inte ett

6 6 klassrum), där elever kan mötas under hela dagen. Almby: All personal arbetar tillsammans med fritidseleverna. C. Göra en veckoplanering som samordnas mellan Almby och Brickebacken. Gemensam aktivitet en dag i veckan. Gemensamma utflykter. Gemensam aktivitet med minibuss någon gång per termin. Gemensam musik-aktivitet, aktivitet i idrottshallen och i lekparker. Gemensamma aktiviteter på Höstlovet. Personal som är ansvarig för samordningen av fritidsverksamheten. Gemensam fritidsgrupp som planerar gemensamma aktiviteter. D. Tid för att planera fritidsverksamheten. Förbereda och plocka fram aktiviteter som kan erbjudas eleverna När A-B. Under läsåret 14/15. Almby prövar att arbeta alla tillsammans under v.39. C. Samordning av fritidsverksamheterna sker på elevassistentmöten, kontinuerligt under läsåret. I början av oktober för att planera inför höstlovet. D. Ska vi ha en fritidsgrupp/fritidsansvarig? När ska de dagliga förberedelserna för fritids ske? Ansvar Alla ansvarar för att möjliggöra möten, stämma av med varandra vad som är på gång, gå ut tillsammans, träffas i våra gemensamma lokaler, förbereda för aktiviteter. Rektor ansvarar för att skapa tid för möte mellan personalen som arbetar på fritids, där större aktiviteter kan samordnas samt möten Almby/Brickebacken. Rektor ansvarar också för att tilldela personal uppdraget som ansvarig för samordningen av fritids och/eller initiera bildandet av en fritidsgrupp. Kompetensutveckling Se även vår handlingsplan om arbetsmiljö som gjordes augusti/september -14 Att arbeta med under läsåret ICDP, vägledande samspel Grundutbildning kring funktionsnedsättning och förhållningssätt AKK

7 7 Nuläge A. Brickebacken har mappar på servern där bemötande och förhållningssätt beskrivs kring varje elev. Varje elev har också en pärm på sin hemvist där bl.a. bemötande och förhållningssätt beskrivs. Almby arbetar på liknande sätt. B. Pedagogiska planeringar (PP) genomförs för alla aktiviteter, det ser olika ut hur många pedagogiska planeringar som finns kring varje elev beroende på elevens förutsättningar och pedagogens vana att arbeta med pedagogiska planeringar. Pedagogiska planeringar arbetas i liten utsträckning fram gemensamt i arbetslagen. Alla får möjlighet att ta del av de pedagogiska planeringarna vilket tydliggör vart vi är på väg, hur vi ska komma dit och möjliggör vårt gemensamma arbete. C. Möjligheterna till reflektionstid på Brickebacken har minskat avsevärt vilket inte främjar processen för samsyn kring förhållningssätt. På Brickebacken har arbetslagen ALT -konferens en gång i veckan. På Almby har arbetslagen ALTkonferens varannan vecka, vilket är för lite tid att diskutera det gemensamma arbetet, kontinuiteten blir också bristfällig då vissa tillfällen faller bort. D. Under läsåret arbetade vi i Brickebacken med temaarbete vilket vi ser som en framgångsfaktor i processen för samsyn kring eleverna och att alla elever är våra elever. Då hade vi kontinuerlig tid till gemensam reflektion och samarbetade tillsammans över klassgränserna. I dagsläget har omorganisation medfört att möjligheterna att arbeta tematisk tillsammans kraftigt har begränsats. E. Vi har i verksamheten pedagoger som inte är speciallärare/specialpedagoger och elevassistenter som inte har barnskötarutbildning. Flera pedagoger är utbildade vägledare i vägledande samspel. Mål Att skapa samsyn kring förhållningssätt och bemötande Att anställa personal med adekvat utbildning Hur gör vi A. Läser och uppdaterar elevmapparna och elevpärmarna kontinuerligt. Vi gör en gemensam mall för förhållningssätt och strategier. B. Vi sätter upp tydliga mål, utformar pedagogiska planeringar, reflekterar och samtalar kring elevernas lärande. Tid för gemensam reflektion behövs.

8 8 C. Samtliga arbetslag ska ha arbetslagsträff en gång i veckan. D. Ta upp temat och prioritera planeringstiden. E. De pedagoger som inte är utbildade ska ges möjlighet att gå lärarlyftet. Bra om alla går någon gemensam utbildning exempelvis en gemensam föreläsning. Det finns bra kurser för assistenter och pedagoger på SPSM i ex AKK. Det behöver ges tid till dem på arbetstid. Vi strävar efter att nyanställa assistenter och pedagoger med relevant utbildning. När A. Uppdatera elevinformationen minst en gång/termin. B. Pedagogiska planeringar upprättas fortlöpande. Mer tid för gemensam reflektion behövs snarast. C. Snarast D. Temaarbetet bör komma igång snarast. E. Utbildning/lärarlyftet före Gemensam utbildning/föreläsning en gång per år på gemensam studiedag. Utbildning via SPSM när tillfälle ges. Ansvar A-B. Klassläraren ansvarar för dokumentationen kring förhållningssätt och bemötande samt upprättande av pedagogiska planeringar. Att alla delges innehåll i PP samt får delta i upprättandet av PP. Rektor ansvarar för att ange ramarna för reflektionstid och alla ansvarar för att se möjligheter och hitta lösningar på detta. C. Ledning och schemaläggare ansvarar för att se över ALT-tiden på Almby. D. Brickebackens pedagoger ansvarar för att arbeta vidare med temaarbetet och rektor ansvarar för frågor kring organisationen som möjliggör temaarbetet. E. Utbildning/lärarlyftet ansvar pedagoger för tillsammans med rektor. Rektor och bitr. rektor ansvarar för genomförandet av gemensam utbildning/föreläsning. Utbildning via SPSM ansvara var och en som önskar gå för att anmäla sig till och genomföra. Eventuell möjlighet att använda arbetstid för denna form av utbildning ansvarar rektor för att ramarna sätts. Rektor ansvarar för nyanställningar. *Se även bilaga Kompetensutvecklingsplan 2013

9 9 Kunskapsuppdraget Att arbeta med under läsåret läroplan och kursplan i arbetslagen pedagogiska planeringar individuella utvecklingsplaner bedömning tema it`s learning Nuläge A. Lärargruppen är väl insatt i läroplanen och kursplanens innehåll. Behov finns av att arbeta med styrdokumenten på hela särskolan. B. Vi har som målsättning att upprätta pedagogiska planeringar för samtliga aktiviteter. Pedagogerna har kommit olika långt i arbetet med pedagogiska planeringar. C. Vi använder oss av skolverkets mall när vi skriver individuella utvecklingsplaner. Våra skriftliga bedömningar är ojämna till kvalitet och innehåll och vi behöver reflektera tillsammans kring vad och hur vi gör bedömningar. Individuella bedömningar genomförs utifrån de pedagogiska planeringarna (tidigare i verktyget PODB som nu ersätts av It s learning). I dagsläget har vi inte kommit igång med att arbeta i It s learning. D. Vårt tematiska arbete (Brickebacken) där vi arbetar tillsammans i lärargruppen kring våra elever har avstannat pga. omorganisation. Det finns ett samplanerat tema men den gemensamma planeringstiden och tiden under skoldagen för tvärgruppsarbete har försvunnit i omorganisationen. I dagsläget arbetar inte Almby gemensamt med temaundervisning. Mål Att utveckla en gemensam förståelse för kunskapsuppdraget för all personal

10 10 Hur gör vi A. Kontinuerliga reflektioner och diskussioner kring läroplan, kursplan, pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner. Detta i lärargruppen, på ALT och i vardagliga samtal. B. Arbeta med de pedagogiska planeringarna tillsammans, processen är viktig för att utveckla samsyn kring det pedagogiska uppdraget. Skapa en tydlig struktur och mall för de pedagogiska planeringarna för Brickebacken/Almby. Koppla en mall för pedagogiska planeringar samt läroplan- och kursplanemål till det nya verktyget It s learning. Besluta om vad vi vill ha/inte ha i It s learning. Gärna en ansvarig person för kompetensutveckling kring verktyget. Sätta upp ramar för hur vi ska använda It s learning. Få tillgång till varandras pedagogiska planeringar i verktyget. C. Önskvärd arbetsplan för den Individuella utvecklingsplanen är att planen upprättas vid ett utvecklingssamtal i oktober och att bedömning och uppföljning sker i maj. Vi använder skolverkets mall för den individuella utvecklingsplanen vid upprättandet. Vi arbetar med bedömningar i lärargruppen. Vad ska bedömas och hur ska det formuleras i skrift. Tydligt, konkret, utvärderings- och bedömningsbart. D. Hitta former för att kunna arbeta vidare med tema arbetet. Samarbeta Brickebacken och Almby kring tema undervisning. När A-B. Samtal och reflektion kring kunskapsuppdraget kontinuerligt i verksamheten, stående punkt på lärarmöten och arbetslagsträffar. C. Individuell utvecklingsplan upprättas i oktober och bedömningar genomförs i maj. D. Vi lyfter frågan i lärargruppen. Ansvar Rektor och pedagoger. Team arbete Se vår handlingsplan om arbetsmiljö som gjordes augusti/september -14

11 11 Almby/Brickebacken årshjul Augusti Skolstart Överrapportering till all personal om elever Personalfotograferingar Inskolningar September Föräldramöten Brandövning Verksamhetsplanen färdigställs Elevfotograferingar Medarbetarsamtal Oktober Utvecklingssamtal och upprättande av individuella utvecklingsplaner Medarbetarsamtal Revidering av Trygghetsplanen Trygghetsplanen skickas ut på remiss 24 oktober FN-dagen V.44 Höstlov November December Trygghetsplanen genomarbetas i arbetslagen på ALT Kommunövergripande temavecka Örebroveckan för mänskliga rättigheter november Upprättande av rutiner kring inskolning, överskolning och överlämningssamtal Rutiner kring inskolning, överskolning och överlämningssamtal ses över i arbetslagen på ALT Årsberättelse lämnas in av rektor Lucia 12 december Julavslutning 19 december Januari Ny trygghetsplan gäller under 2015 Ev. revidering av arbetsplanen

12 12 Februari Grundutbildning för nyanställda startar 2 vägledningsgrupper i vägledande samspel startar Arbetet med höstens organisation påbörjas Mars April Lönesamtal Medarbetarenkät till personalen Presentation av förslag på höstens organisation Maj Utvärdering och bedömning av elevernas kunskapsutveckling På samverkanstid går vi igenom checklistan för vårt arbetsmiljöarbete Juni Utvärdering och analys av arbetsplanen Utvärdering och analys av handlingsplanen kring arbetsmiljöarbetet Resultat av brukarundersökning redovisas

13 13 Bilagor Kompetensutvecklingsplan 2013 Brickebacken grundsärskola Kompetensutveckling ska under läsåret fortsätta att genomföras i breda satsningar för hela särskolan samt specifika satsningar utifrån arbetslagens enskilda behov. Här räknas också lärargrupp, ledningsgrupp och utvecklingsgrupp som arbetslag. Planerade insatser Insatser för hela verksamheten Läsåret Utbildning om utvecklingsstörning och lärande samordnas med Maria Klimkowicz. Två föreläsningstillfällen (stormöte) samt två stormötestillfällen med arbete utifrån konkreta vardagsexempel. Arbete i arbetslagen utifrån frågeställningar kring utvecklingsstörning och lärande. Utbildningen ska fortlöpa med seminarier kring boken Nya omsorgsboken och beräknas fortgå under hela hösten -13. Observation med reflektion utifrån att rektor och bitr. rektor deltar i arbetslagen. Övriga kompetensutvecklingsinsatser: Föreläsning med Bengt Edlund som lever med assistans. Introduktion av IPAD. Arbetslagsinsatser Studiebesök Eken/Enen Studiebesök och lyftkörkortsutbildning Granen Utbildning i att hantera elever i akut stress med John Dunnett med de arbetslag som önskar. Föreläsningar med lärargruppen. Att hantera krävande föräldrar och svåra samtal samt Autism och psykisk ohälsa Seminarium i lärargruppen utifrån boken Sinnesintryck och omvärldsuppfattning Kollegahandledning i lärargruppen. Arbetslagsledarutbildning mars. Konferens med ledningen Att leda särskolan

14 14 Övriga kompetensutvecklingsinsatser: Mentorsutbildning i Vägledande samspel. Specifika insatser i arbetslagen som läraren ansvarar för. Vilket kan röra sig om handledning, litteratur som diskuteras eller material och hjälpmedel som behöver instrueras. Pedagogiska samtal med ansvarig lärare i respektive arbetslag bör möjliggöras för alla som arbetar som assistent. Intresse för att ta minibusskörkort undersöks och om möjligt kommer ett antal anställda erbjudas utbildning under Insatser för nyanställda Introduktionsutbildning vid fyra tillfällen under våren. Innehåll: problemskapande beteende, autism, utvecklingsstörning, syn, hörsel, epilepsi, lärande, styrdokument, arbetsbeskrivning med tydliggörande av lärarens respektive assistens uppdrag, arbetstider, schema, IOR mm. Hur möta individuella behov? Autism, kommunikation och pedagogik har flera önskat som kompetensutveckling. Nästan samtliga har önskat något av dessa tre. Vi planerar att under våren 14 påbörja en utbildning i autism på stormötestid. En idé kan vara att genomföra tre utbildningar parallellt under en 1,5 år. Detta med föreläsning, grupparbete och seminarier med tema autism, kommunikation och pedagogik. Personalen delar upp sig på dessa tre teman och genomför dem ett i taget. Övrigt: Individuella behov kan också tillgodoses genom kommungemensamma utbildningar, via SPSM, Örebro universitet samt NTI (komvux).