Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ"

Transkript

1 Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ Erik Sparrevik Rapport 1 (17)

2 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT Författare Erik Sparrevik Uppdragsnamn Fiskutsättningar Beställare Vattenfall Vattenkraft AB Thord Lindström Luleå Granskad av Mats Larsson Godkänd av Eva Sundin Delgivning Antal sidor Antal bilagor 17 Kompensationsutsättningar av fisk - förutsättningar, effekter och alternativ SAMMANFATTNING Vattenfall Vattenkraft bekostar årliga utsättningar av fisk som kompensation för de skador som vattenkraftutbyggnaderna har orsakat på fisket och fiskbestånden. Förutsättningarna för kompensationsutsättningarna har förändrats sedan starten av kompensationsodlingarna på 1950-talet. Syftet med denna rapport är att belysa bakgrunden till nuvarande utsättningar samt förändringar i förutsättningar som påverkar effekterna av kompensationsutsättningarna. Förslag ges också på alternativa åtgärder till kompensationsutsättningar som direkt och indirekt påverkar fisk. Utsättning av lax och havsöringsmolt i vattendrag som mynnar till Östersjön domineras av Vattenfalls kompensationsutsättningar både vad gäller volymer och kostnader. Vattenfalls utsättningar av dessa arter är också dominerande bland kraftverksbolagen i Sverige. I reglerande sjöar och älvmagasin är öring den vanligast förekommande arten i utsättningarna. Övriga arter som till exempel ål utgör en mycket liten andel av Vattenfalls totala kompensationsutsättningar. Vissa av nuvarande skyldigheter för kompensationsutsättningar grundar sig på förhållanden som är annorlunda idag jämfört med när skyldigheterna fastställdes. Detta gäller särskilt utsättningarna av lax och havsöring. Fiske, miljö och odling är exempel på områden där förutsättningarna har förändrats. Kompensationsutsättningar av fisk ger ett flertal effekter, både positiva och negativa. I denna rapport tas upp ekologiska, genetiska och samhällsekonomiska effekter av utsättningar. Kommentarer görs också vilken inverkan Vattenfalls kompensationsutsättningar kan tänkas ha inom dessa områden. Kompensationsutsättningar av fisk är beslutade i domar och kräver därför i många fall omprövning för att kunna förändras. Det skulle sannolikt vara problematiskt att helt eller delvis ersätta kompensationsutsättningarna med andra åtgärder. Det finns dock både åtgärder som direkt skulle öka den naturliga produktionen av fisk och åtgärder som indirekt har positiva effekter på fisk. Rapport 1 (17)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund till kompensationsutsättningar Lax och havsöring Övriga arter Nuvarande kompensationsutsättningar Lax och havsöring Övriga arter Förändringar i förutsättningar Fiske Miljö Odling EFFEKTER Ekologiska Konkurrens inom och mellan arter Spridning av sjukdomar och parasiter Kommentarer Ekosystem Kommentarer Genetiska Odling Vild fisk Kommentarer Samhällsekonomiska Lax Havsöring Ål Kommentarer ALTERNATIV Ökad naturlig produktion Gödsling Åtgärder vid kraftverksanläggningar Biflöden till utbyggda vattendrag Outbyggda vattendrag Inlösen av fisken Andra åtgärder REFERENSER Rapport 2 (17)

4 1 INLEDNING Vattenfall Vattenkraft bekostar årliga utsättningar av fisk, i huvudsak lax och öring, som kompensation för de skador som vattenkraftutbyggnaderna har orsakat på fisket och fiskbestånden. Skyldigheterna finns fastställda i domar och överenskommelser vars förutsättningar delvis tillkom på och 1970-talen. Från denna tid och fram till idag har förutsättningarna för och effekterna av kompensationsutsättningarna förändrats och även ifrågasatts. I samband med åtgärder som kan behöva utföras för att uppfylla EU:s ramdirektiv för vatten finns också anledning att reflektera över de nuvarande kompensationsutsättningarna av fisk som utförs. Syftet med rapporten är dels att belysa bakgrunden till nuvarande utsättningar samt förändringar i förutsättningar som påverkar effekterna av kompensationsutsättningarna. Förslag ges också på alternativa åtgärder till kompensationsutsättningar som både direkt och indirekt påverkar fisk. 2 FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Bakgrund till kompensationsutsättningar Frågor gällande kompensation av fiske har varit aktuella under lång tid och berört både allmänt och enskilt fiske. Kompensation för allmänt och enskilt fiske var fastlagt redan i 1918 års vattenlag men även långt tidigare förekom bestämmelser som syftade till att kompensera fisket vid byggnationer av dammar som påverkade fiskens upp- och nedvandring. Syftet med att kompensera allmänt fiske vid kraftverksutbyggnader har varit bibehålla fiskbara bestånd av olika arter. Därför har åtgärderna i första hand utgjorts av åtgärder som till exempel fiskutsättningar. För kompensera skador på enskilt fiske har det i de flesta fall handlat om ersättningar i pengar för försämrad inkomst av fiske i form av yrkes- eller husbehovsfiske. I detta avsnitt behandlas endast bakgrunden till kompensationsutsättningarna av fisk, särskilt lax och havsöring Lax och havsöring I början av 1940-talet planerades det för en storskalig vattenkraftutbyggnad av de svenska laxälvarna som mynnar till Östersjön. I flera av vattendragen som mynnar till Kattegatt och Skagerak hade redan kraftverksutbyggnader i lax- och havsöringvattendrag utförts men de var inte lika omfattande. Därför tillsattes en vandringsfiskutredning med representanter för kraftindustrin och myndigheter som skulle redovisa möjliga kompensationsåtgärder för laxoch havsöringbeståndens bevarande i vattendrag som mynnar till Östersjön. Utredningen redovisade fyra huvudsakliga kompensationsåtgärder: 1) uppvandrande lax och havsöring leds eller upptransporteras till naturliga lek- och uppväxtområden som dessa arter utestängts ifrån genom dammbyggnader, 2) lekmogna fiskar sätts ut i icke lax- och havsöringförande vattendrag, 3) utsättning av odlat yngel eller ungar i vattendrag för vidareutveckling till smolt och 4) odling av lax och havsöring till större ungar helst utvandringsfärdig smolt som sätts ut i mynningen av vattendraget eller vid kusten (Montén 1988). Utredningen kom fram till att åtgärderna under punkterna 1-3 inte var tillräckliga utan att man förr eller senare måste tillgripa odling av smolt enligt åtgärd fyra som kompensationsåtgärd. Rapport 3 (17)

5 Försök med utsättning av yngel eller ensomriga ungar hade visat sig ge dåliga återfångstresultat. Därför kom man fram till att utsättningarna av lax och havsöring skulle ske med utvandringsfärdig smolt. Syftet med utsättningarna var att bevara lax- och havsöringbestånden i de vattendrag som byggdes ut för vattenkraft och vid oförändrad fiskeintensitet behålla samma årsfångster av lax och havsöring som före kraftverksutbyggnaderna. Dessa fångster var helt koncentrerade till älvarna före När planerna på kompensationsutsättningar aktualiserades på 1950-talet var man inte medveten i vilken grad det ökade havsfisket skulle påverka de svenska älvfångsterna (se 2.3.1). Älvplaner eller jämförbara utredningar utarbetades för Dalälven, Ljungan, Indalsälven, Ångermanälven, Umeälven, Skellefteälven och Luleälven. Planerna eller utredningarna har utgjort ett underlag vid vattenmålens behandling och för vattendomstolarnas domslut. I Luleälven och Umeälven faställdes provisoriska bestämmelser för storleken av kompensationsutsättningarna (Lindroth 1984) Övriga arter Större delen av de fiskeskador som uppkommit på andra arter än lax och havsöring har ersatts genom ekonomiska ersättningar till enskilda. Dessa skador har framförallt uppstått på fiskbestånd i älvmagasin och reglerade sjöar. Kompensationen utgjordes från början ofta av utsättning av fiskyngel som till exempel sik och gädda. Redan efter Suorvas första reglering (1924) fanns föreskrifter om sikyngelutsättningar på Suorvamagasinet. Liknande föreskrifter fanns även på många andra kraftverksmagasin ända in på 1970-talet då de dåliga resultaten gjorde att yngelutsättningarna upphörde. I början på 1960-talet testades också kompensationsutsättningar av ett flertal främmande arter, men resultaten var ofta dåliga (Filipsson 1994). Tester med försöksutsättningar koncentrerades istället på öring. För att undersöka vilka öringstammar som skulle vara lämpliga för utsättning i reglerade sjöar och kraftverksmagasin gjordes omfattande märkningsförsök (FÅK 1986). Ett fåtal öringstammar visade sig ge bra återfångster. Flera av de öringstammar som gav bäst resultat var inte älvegna. På senare tid har ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk kommit i fokus (Pakkasmaa och Petersson 2005). Det har även haft betydelse när det gäller diskussionen kring att använda älvegna stammar i kompensationsutsättningar. 2.2 Nuvarande kompensationsutsättningar De nuvarande kompensationsutsättningarna av fisk är fastlagda i domar som slutliga, provisoriska eller vilande bestämmelser. Beskrivningen av nuvarande utsättningsskyldigheter har delats in i två grupper, där utsättningarna av lax och havsöring är helt dominerande i storlek och kostnader. De årliga kostnaderna för nuvarande kompensationsutsättningar uppgår till cirka 80 miljoner kr per år för Vattenfall Vattenkraft. Då är både direkta kostnader för produktion av fisken samt en bedömning av framtida investeringskostnader inräknade Lax och havsöring Vattenfalls kompensationsutsättningar av lax domineras helt av utsättningar i vattendrag som mynnar till Östersjön och utgör 62 % av de totala smoltutsättningarna. Utsättningarna i Luleälven är de enskilt största. Skyldigheterna för Umeälven är fortfarande provisoriska och inte slutligt bestämda. Vattenfalls andel av kompensationsutsättningarna av lax i vattendrag som mynnar till Kattegatt och Skagerak är liten, endast 12 %. Utsättningar sker endast i ett vattendrag, Göta älv (Tabell 1). Rapport 4 (17)

6 Vattenfall har bara skyldigheter för kompensationsutsättningar av havsöring i vattendrag som mynnar till Östersjön och dessa utgör 76 % av de totala utsättningarna. De utsättningar som utförs i Luleälven utgör de enskilt största. För närvarande sker inga havsöringutsättningar regelbundet från andra kraftbolag eller Vattenfall i vattendrag som mynnar direkt till Kattegatt och Skagerak. I Klarälven kan dock utsättningarna delvis vissa år utgöras av havsöring istället för lax. Tabell 1 Årliga utsättningsskyldigheter i antal för smolt av lax och havsöring gällande för Vattenfall och övriga vattenkraftbolag. Övriga utsättningsskyldigheter har markerats med asterisker. *utsättningsskyldighet för laxsmolt i Vänern varje år.** vissa år sker även utsättning av havsöring. Vattenområde Lax (Vattenfall) Havsöring (Vattenfall) Luleälven Lax (övriga) Havsöring (övriga) Skellefteälven Umeälven Gideälven Ångermanälven Indalsälven Ljungan Ljusnan Dalälven Lagan Nissan Göta älv * Klarälven ** Totalt Övriga arter Vattenfalls kompensationsutsättningar av fisk omfattar förutom lax och havsöring även öring, sik, harr och ål. Utsättningar av öring sker i flest vattendrag där Vattenfall äger vattenkraftanläggningar (Tabell 2). Årliga utsättningar av harr sker endast i Umeälven. I Dalälven och Ångermanälven sker också utsättningar genom vattenregleringsföretagen, men dessa utsättningar har inte medtagits i denna sammanställning. Det kan konstateras att det finns olikheter mellan olika vattendrag i Vattenfalls skyldigheter för utsättning av sik och harr som knappast beror på stora biologiska skillnader i förekomst innan kraftverksutbyggnaderna. Rapport 5 (17)

7 Tabell 2 Årliga utsättningsskyldigheter i antal för öring (1-3-årig), sik (ensomrig), harr (ensomrig) och ål (yngel) gällande för Vattenfall. Andra utsättningsskyldigheter är angivna med siffror. 1) engångsavgift på kr för utsättning av harr, 2) årlig fiskeavgift finns för utsättning av ålyngel, 3) årlig utsättning av 1000 kg öring/regnbåge, samt årliga öringutsättningar för kr, 4) årliga utsättningar av ålyngel ingående i Ätrans ålplan och 5) vilande bestämmelse för ålutsättning och fiskeavgift för ålyngelutsättning 1300 kr per år. Vattenområde Öring Sik Harr Ål Luleälven ) Umeälven Ångermanälven ) Indalsälven Dalälven 3) Ätran 4) Rolfsån Göta älv ) Totalt Förändringar i förutsättningar Vissa av nuvarande skyldigheter grundar sig på förhållanden som är annorlunda idag jämfört med när skyldigheterna för kompensationsutsättningarna fastställdes. Detta gäller särskilt utsättningarna av lax och havsöring. För att belysa dessa förändringar i förutsättningar görs en genomgång av förändringar i fiske, miljöfaktorer och odling Fiske Fiske efter lax och havsöring har bedrivits sedan urminnes tid. Det från början dominerande fisket var ett husbehovsfiske efter lekvandrande fisk i älvarna. Fisket bedrevs med ett stort antal metoder som ofta var väldigt arbetskrävande. Kustfisket utvecklades senare men inriktades också på lekvandrande lax och havsöring för husbehov. Under 1800-talets rika tillgång av lax utvecklades havsfisket efter uppväxande lax. Utvecklingen av havsfisket bröts av första världskriget, men ökade därefter dramatiskt efter andra världskrigets slut (Lindroth 1984) (Figur 1). Utvecklingen av älvfisket efter lax och havsöring har förändras från att vara ett husbehovsfiske till att domineras av sportfiske. Betydelsen av kustfisket har stadigt minskat. Havsfisket efter lax kulminerade i slutet av 1900-talet för att därefter minska. Denna minskning kan förväntas fortsätta bland annat beroende på förändrade fiskebestämmelser som innebär att drivgarnsfiske, som varit den dominerande fångstmetoden, inte är tillåtet från och med 1 januari Dessutom kan höga halter av miljögifter i lax fångad i Östersjön också innebära en ytterligare nedgång i havsfisket (se 2.3.2). För till exempel öring som sätts ut i kompensationsutsättningar i reglerade sjöar och älvmagasin har yrkes- och husbehovsfisket i stort sett ersatts av ett sportfiske. Det är Rapport 6 (17)

8 endast i de övre delarna av Luleälven som ett visst yrkes- och husbehovsfiske bedrivs inom områden där kompensationsutsättningar sker Miljö Stora förändringar av den akvatiska miljön har skett både i vattendrag och hav sedan kompensationsutsättningarna påbörjades. Men utan tvekan är Östersjön den miljö där de största förändringarna har ägt rum. Dessa förändringar påverkar också förutsättningar och effekter av kompensationsutsättningarna av lax. Här ges några exempel. Halterna av miljögiftet dioxin i lax och havsöring som vuxit upp i Östersjön överskrider i flera fall de gränsvärden som EU har för försäljning av fisk för mänsklig konsumtion. Dioxinhalten får enligt detta gränsvärde inte överstiga 4 pikogram per gram färskvikt. Provtagningar på vuxen lax som fångats i Luleälven med utanförliggande skärgård, Ångermanälven, Dalälven, Gävlebukten och egentliga Östersjön visade på dioxinhalter som varierade mellan 2,3-7,8 pikogram per gram färskvikt. Vuxen havsöring fångad inom motsvarande områden och samma tidsperiod hade dioxinhalter på mellan 3,5-4,8 pikogram per gram färskvikt. I Vänern och Vättern hade vuxen lax fångad dioxinhalter på mellan 1,5-4,0 pikogram per gram färskvikt. Generellt varierar dioxinhalt i fisk kraftigt mellan fångstlokal och år både i sötvatten och i havet. Sverige har tillsammans med Finland fått ett undantag från EU:s föreskrift till 2011 gällande förbud för försäljning av fisk för mänsklig konsumtion, dock är export till andra EU-länder inte tillåten (www.slv.se). Det innebär att förutsättningarna för det yrkesmässiga havsfisket i Östersjön radikalt kan förändras efter En annan miljöfaktor som påverkar kompensationsutsättningarna av lax är M 74 som är ett sjukdomstillstånd vilket drabbar Östersjölaxens gulesäcksyngel. Det beror på brist på tiamin (B1-vitamin), och är näringsbetingad, men mekanismen bakom tiaminbristen är inte helt klarlagd. Förändringar i laxens födoval med en ökad andel skarpsill i födan är en tänkbar förklaring. Arten har sannolikt ökat beroende på att dominerande rovfisken torsk har minskat kraftigt. Skarpsillen innehåller höga halter av ett enzym som bryter ner tiamin. Sjukdomstillståndet leder till hög dödlighet hos ynglen, men kan i odling till viss del behandlas genom tillsats av tiamin (www.fiskeriverket.se). Rapport 7 (17)

9 Figur 1 Årliga fångster av lax i Östersjön (vänstra y-axeln) och kvoten mellan vild och odlad lax (högra y-axlen). Tidpunkter för start av svensk kompensationsodling samt Salmon Action Plan (SAP) markerade med pilar (efter Eriksson et al. 2007) Odling I reglerade vattendrag kompenseras bortfall av naturlig lax- och öringproduktion med utsättning av odlad smolt. På senare år har andelen vuxen lax i Östersjön med vilt ursprung ökat kraftigt i förhållande till lax med odlat ursprung (Figur 1). Sannolikt har det minskade fisketrycket i Östersjön medverkat till en ökning av natursmoltproduktionen i oreglerade vattendrag. Det kan dock inte vara hela förklaringen eftersom minskat fisketryck också borde förbättra överlevnaden av lax med odlat ursprung. Minskad inrapporteringsfrekvens av märkt fisk och försämrad överlevnad av odlad smolt i havet är tänkbara förklaringar. En försämrad överlevnad skulle kunna bero på övergång till ett mer energirikt fiskfoder för smolten vid kompensationsodlingarna som medfört att förmågan att övergå till naturlig föda efter utsättning har försämrats. Något entydigt svar på orsakerna till det ändrade förhållandet mellan vild och odlad lax i Östersjön finns inte ännu (Eriksson et al. 2007). 3 EFFEKTER Kompensationsutsättningar av fisk ger ett flertal effekter, både positiva och negativa. I denna rapport tas upp ekologiska, genetiska och samhällsekonomiska effekter av utsättningar. Kommentarer görs också vilken inverkan Vattenfalls kompensationsutsättningar kan ha inom dessa områden. 3.1 Ekologiska Med ekologiska effekter avses inverkan på vilda bestånd av fisk både av samma art och andra fiskarter samt spridning av parasiter och fisksjukdomar. Även kompensationsutsättningarnas betydelse för hela ekosystem tas upp i detta avsnitt. Rapport 8 (17)

10 3.1.1 Konkurrens inom och mellan arter Fisk som odlas för kompensationsutsättning och vild fisk skiljer sig åt vad gäller ett flertal egenskaper, bland annat yttre kroppsform, storlek och beteende. Laxsmolt som odlas för kompensation är väsentligt större och har en annorlunda kroppsform jämfört med vild laxsmolt (Eriksson et al. 2007, Figur 2). Ett flertal studier visar att odlad och vild fisk har olika beteende, bland annat är aggressiva beteenden annorlunda (Petersson 2006). Innebär dessa skillnader mellan odlad och vild fisk att det finns risk att kompensationsutsättningar har negativa konsekvenser på fisk av samma art eller andra fiskarter? Det finns studier som antyder att stora utsättningar påverkar vilda bestånd av den egna arten. Levin et al. (2001) fann att de vilda bestånden av en stillhavslax (Oncorhynchus tshawytscha) påverkades både av förhållanden i havet men också av antalet odlade utsatta laxar. Nickelson (2003) fann ett negativt samband mellan proportionerna lekfisk av stillahavslax (Oncorhynchus kisuch) och reproduktionen hos vilda fiskar av samma art. I fältförsök med öring (Salmo trutta) testades vilken påverkan utsättning av odlad och vild förflyttad fisk hade på den ursprungliga öringen. Det fanns ingen inverkan på överlevnad men tillväxten hos den naturligt förekommande öringen försämrades oberoende av om den utsatta öringen var odlad eller vild. I en liknade studie fann Weber och Fausch (2005) att utsättning av odlad fisk negativt påverkade tillväxten hos vild fisk. Figur 2 Jämförelser av kroppsform och storlek mellan odlad och vild smolt (efter Eriksson et al. 2007). Det finns också studier som visar att utsättningar av fisk genom konkurrens påverkar andra fiskarter. I en studie fann man en negativ korrelation mellan antalet utsätta öringar och tillväxten hos abborre (Borrough och Kennedy 1978). En annan studie visade att utsättning Rapport 9 (17)

11 av öring i ett laxvattendrag kan påverka tillväxt och risk för exponering av rovdjur för lax som var den ursprungliga arten (Harwood et al. 2001). I Vättern görs stora kompensationsutsättningar av lax för att ersätta bortfallet av öring som uppstått genom kraftverksutbyggnad av Motala Ström. Det finns farhågor att dessa utsättningar skulle kunna vara en möjlig orsak till nedgången i rödingbeståndet i Vättern Spridning av sjukdomar och parasiter Utsättningar av fisk innebär alltid en risk för att sjukdomar och parasiter sprids mellan olika vattendrag och påverkar vild fisk. Spridningen av simblåseparasiten Anguillicola crassus hos ål i sötvatten anses vara kopplad till utsättningar av gulål. Det finns också misstankar att laxparasiten Gyrodactylus salaris bland annat spridits genom tidigare utsättningar av lax från kompensationsodlingar (Malmberg 1991). Risken är också stor att framförallt kustbaserade kompensationsodlingar kan få smitta från vild fisk. Exempel är kompensationsodlingen av lax för utsättning i Göta älv och Luleälven som tidigare har drabbats av epizootisjukdomen infektiös pankreasnekros (IPN). I smittvägsutredningarna finns kopplingar till vild vandrande lax (Fiskhälsan 2007) Kommentarer Inom Vattenfall dominerar arterna lax och havsöring i kompensationsutsättningarna av fisk. Vattenfalls kompensationsutsättningar av dessa arter är också dominerade i Sverige bland kraftverksbolagen. Det finns dock inga studier som undersökt om dessa utsättningar har några konkurrenseffekter på den egna arten eller andra fiskarter. Kompensationsodlingarna som drivs av Vattenfall har tillsammans med Fiskhälsan, Fiskeriverket och Jordbruksverket bedrivit ett långsiktigt och förebyggande arbete som inneburit att hälsostatusen är god. Utsättning av fisk från kompensationsodlingar som inte drivs av Vattenfall inom ramen för Vattenfalls skyldigheter ut bedöms också ha en god hälsostatus. Kompensationsutsättningarna bedöms därför utgöra en obetydlig risk för att bidra till spridningen av parasiter och fisksjukdomar Ekosystem Betydelsen av nuvarande kompensationsutsättningar på ekosystemnivå har framförallt diskuterats när det gäller Östersjön. Kompensationsutsättningar i reglerade sjöar är sannolikt inte tillräckligt stora för att kunna ge effekter på ekosystemnivå. Före utbyggnaden av vattenkraft i svenska vattendrag bedöms produktionen av laxsmolt i vattendrag som mynnar till Östersjön ha varit i storleksordningen 4-5 miljoner smolt per år. Idag uppskattas produktionen av vild laxsmolt uppgå till 1-2 miljoner individer (Fiskeriverket 2007). Kompensationsutsättningarna uppgår till cirka 2 miljoner smolt. I Östersjön har laxen framförallt betydelse som rovfisk på andra fiskarter som sill, skarpsill och tobis. Jämfört med torsken som har ett likartat födoval är dock laxens betydelse som rovfisk marginell. Beräkningar har visat att konsumtionen av bytesfisk för lax i Östersjön är mindre än 0,1 jämfört med motsvarande konsumtion för torsk i Östersjön (Sture Hansson Stockolms Universitet e-post). Rapport 10 (17)

12 3.1.5 Kommentarer Vilken betydelse har Vattenfalls laxsmoltutsättningar för Östersjöns ekosystem? Laxens betydelse som rovfisk i Östersjön verkar vara marginell i förhållande till torsk. Svaret på frågan är därför att sannolikt har kompensationsutsättningarna av lax en obetydlig inverkan på Östersjöns näringsväv. Faktorer som överfiske och övergödning är väsentligt mer betydelsefulla. 3.2 Genetiska Odling Vid kompensationsodling av fisk för utsättning är ofta problemet att de odlade stammarna är för små. Små populationer tappar genetisk variation fortare jämfört med stora populationer. En minskad genetisk variation leder till inavel och eventuellt inavelseffekter. Förlusten av genetisk variation gör att en fiskpopulation får en sämre evolutionär potential vilket innebär att populationen kan få problem med att anpassa sig till framtida förändringar i miljön (Fiskeriverket 2007). Störst problem med små odlade stammar för kompensationsodling finns sannolikt för öring som används för utsättning i reglerade sjöar och kraftverksmagasin. De rekommendationer som finns för urval av avelsfisk är i många fall inte möjliga att följa. För många sådana stammar sker ingen tillförsel av nytt genetiskt material eftersom vildfiskpopulationerna är för svaga för att tillåta det. Vid odling av lax och havsöring är urvalet större av avelsfisk men risker för genetiska effekter finns ändå eftersom det sker ett selektivt urval Vild fisk En annan potentiell negativ effekt av kompensationsutsättningar är genetisk påverkan på kvarvarande restbestånd av fisk om den utsatta fisken förökar sig med den vilda. Detta medför att lokala populationers gensammansättning förändras och att de genetiska skillnaderna mellan populationerna minskar. Lokalt anpassade genkomplex kan brytas vilket kan vara ett hot mot lokalt anpassade populationer (Fiskeriverket 2001) Kommentarer Vattenfalls utsättningar av öring i reglerade sjöar och älvmagasin sker till viss del med lokala stammar. Dessa stammar härstammar ofta från få vilda avelsfiskar vilket medför risk för inavel och inavelseffekter. Det kan noteras att det också finns regionala skillnader i myndighetskrav på att använda specifika lokala stammar för utsättningar i reglerade sjöar och älvmagasin. I Umeälvens vattensystem sker alla kompensationsutsättningar med stammar som inte är älvegna. I Luleälven däremot används bara älvegna stammar. Bedömningen är att risken är obetydlig för att Vattenfalls kompensationsutsättningar av fisk ska ge en genetisk påverkan på kvarvarande restbestånd av samma art. 3.3 Samhällsekonomiska Ett problem vid studier av samhällsekonomiska effekter av kompensationsutsättningar av fisk är att effekterna är komplexa och därför måste förenklingar och begränsningar göras. Rapport 11 (17)

13 Det samhällsekonomiska värdet kan delas in i användarvärden och icke-användarvärden. Användarvärden är till exempel värdet av yrkesfiskets fångster. Icke-användarvärden är till exempel existensvärdet av att en viss laxstam inte utrotas. För utsättningar av lax, havsöring och ål finns det samhällsekonomiska analyser gjorda men för andra arter som sik och insjööring saknas det (Fiskeriverket 2007). Det samhällsekonomiska värdet är beräknat som kostnaderna för kompensationsutsättningarna för respektive art minus värdet för olika typer av fiske Lax För att bedöma det samhällsekonomiska värdet av laxkompensationsutsättningar för det svenska yrkesfisket har olika scenarier använts eftersom yrkesfisket efter lax har förändrats sedan utsättningarna började (se 2.3.1). De använda scenarierna för fångster av kompensationsutsatt laxsmolt är: 1) fångsterna ligger på samma nivå i framtiden som 2006, 2) fångsterna motsvarar nivåer mellan åren , 3) fångsterna motsvarar nivåer på talen och 4) återfångsterna halveras jämfört med Inget av de använda scenarierna visar att yrkesfisket av kompensationsutsatt lax är samhällsekonomiskt lönsamt. I bästa fall om man antar de historiskt högsta återfångsterna kan värdet uppgå till - 9 miljoner kr (Fiskeriverket 2007). Fritidsfiske efter lax utgörs av sportfiske och husbehovsfiske. För att bedöma det samhällsekonomiska värdet har motsvarande scenarier som för yrkesfiske använts. För husbehovsfisket som utgörs av fasta fisken med olika typer av laxfällor och ryssjor är det samhällsekonomiska värdet i bästa fall 32 miljoner kronor. För sportfiske som bedrivs med handredskap beräknas det samhällsekonomiska värdet i bästa fall (scenario 3) uppgå till 6 miljoner kronor. I alla övriga scenarier är värdet negativt (Fiskeriverket 2007) Havsöring På motsvarande sätt som för laxkompensationsutsättningar har olika scenarier använts för att beräkna det samhällsekonomiska värdet av havsöringutsättningar. De använda scenarierna för fångster av kompensationsutsatt havsöringsmolt är: 1) fångsterna ligger på samma nivå i framtiden som 2006 och 2) fångsterna ökar till den nivå de var Inget av de använda scenarierna visar att yrkesfisket av kompensationsutsatt havsöring är samhällsekonomiskt lönsamt. I bästa fall (scenario 2) kan värdet uppgå till cirka 14 miljoner kr. Det bör dock nämnas att det inte bedrivs något riktat yrkesfiske efter havsöring utan fångsterna utgör en bifångst i fisket efter sik (Fiskeriverket 2007). Fritidsfiske efter havsöring består av sportfiske och husbehovsfiske. För att bedöma det samhällsekonomiska värdet har motsvarande scenarier som för yrkesfiske använts. För husbehovsfisket som utförs med mängdfångande redskap är fångsterna av havsöring en bifångst i fisket efter sik. I bästa fall (scenario 2) är det samhällsekonomiska värdet cirka 2 miljoner kronor. För sportfiske som bedrivs med handredskap beräknas det samhällsekonomiska värdet i bästa fall (scenario 2) uppgå till 57 miljoner kronor. Men om fångsterna är nivå med nuvarande (scenario 2) är det samhällsekonomiska värdet negativt 6 miljoner kr (Fiskeriverket 2007) Ål År 2007 infördes förbud för fisket efter ål. Endast yrkesfiskare som kunde visa på att de fiskat mer än 400 kg ål under perioden fick dispens för att fortsätta att fiska. Rapport 12 (17)

14 Ytterligare ett undantag mot ålfiskeförbudet var att fiske i vattendrag uppströms tredje vandringshindret från havet undantogs från förbudet. Det gör de samhällsekonomiska beräkningarna av kompensationsutsättningarna av ål osäkra. Yrkesfiskets samhällsekonomiska värde beräknades till en förlust på minst 3 miljoner kr. Däremot visade fritidsfisket med mängdfångade redskap ett positivt värde på 4 miljoner kr. Detta värde är dock mycket osäkert beroende på osäkra uppgifter om vilka mängder ål som fångas i fritidsfisket (Fiskeriverket 2007) Kommentarer Vattenfalls kompensationsutsättningar utgör cirka 62 respektive 76 % av det totala antalet lax- och havsöringsmolt som sätts ut i kompensationsutsättningar i Sverige. Detta gör att Vattenfalls utsättningar har den största enskilda inverkan på det samhällsekonomiska värdet. Fiskeriverkets analys visar att man måste tillbaka till historiskt höga återfångstnivåer för att göra fisket samhällsekonomiskt lönsamt även för sportfisket. Yrkesfisket efter lax och havsöring är dock aldrig samhällsekonomiskt lönsamt i de scenarier som verket analyserat. Vattenfalls kompensationsutsättningar av ål är helt obetydliga i förhållande till övriga utsättningar av ålyngel i Sverige. Detta gör att dessa utsättningar inte har någon betydelse i den samhällsekonomiska utvärderingen. För lax, havsöring och ål finns också icke-användarvärden av kompensationsutsättningar som är svåra att sätta samhällsekonomiska värden på. Exempel är värdet av ökad biologisk mångfald i de vattenkraftutbyggda vattendragen och att ha odlad lax och öring som genbanker. Det finns studier som visat att betalningsviljan hos allmänheten är hög när det gäller åtgärder för att bevara laxstammar (Håkansson 2007). Det finns dock många metodikproblem i sådana undersökningar som gör att resultaten blir osäkra. För ålen finns också bevarande aspekter på kompensationsutsättningarna eftersom dessa antas bidra till ökad lekåtervandring av ål. 4 ALTERNATIV Kompensationsutsättningar av fisk är beslutade i domar och kräver därför i de flesta fall omprövning för att kunna förändras. I flera fall har skyldigheterna för kompensationsutsättningar faställts efter långa prövotider. Vattenfalls kompensationsutsättningar av lax och havsöring i Luleälven är exempel på detta. Det skulle vara problematiskt att göra stora förändringar av kompensationsutsättningarna. Men det är ändå viktigt att analysera vilka möjliga alternativ som finns. 4.1 Ökad naturlig produktion Utförande av åtgärder som innebär en ökad naturlig produktion av fisk skulle kunna vara ett alternativ till kompensationsutsättningar. Eftersom Vattenfalls helt dominerade kompensationsutsättningar utgörs av lax och havsöring är de flesta alternativa åtgärderna inriktade på dessa arter. Åtgärderna skulle kunna utföras i både reglerade och outbyggda vattendrag. För- och nackdelar med varje åtgärd beskrivs. Rapport 13 (17)

15 4.1.1 Gödsling Ett storskaligt försök med gödsling av fosfor och kväve i en reglerad sjö i Jämtland har utförts för att öka mängden fisknäringsdjur och därmed förbättra kvaliteten på fiskbestånden. Försöket visade på en kraftig ökning i tillväxt och kondition hos framförallt röding. En bedömning var att kostnaderna för gödsling kan uppgå till cirka kr per hektar och år. Försöket har visat att det är möjligt med gödsling av närsalter att förbättra kvaliteten hos fiskbestånd som påverkats negativt av sjöregleringar. Gödsling av vissa reglerade sjöar skulle kunna vara samhällsekonomiskt lönsamma om det innebär ett ökat sportfiske i dessa sjöar (Milbrink 2006). Det finns dock invändningar mot gödsling eftersom det inte är visat vilka långsiktiga effekter som gödslingarna kan ge och att de näringsämnen som tillförs baseras på en ändlig resurs. Rent generellt finns det också ett motstånd från vissa myndigheter att tillföra närsalter i sjöar och vattendrag Åtgärder vid kraftverksanläggningar Det finns ett flertal åtgärder vid kraftverksanläggningar som skulle kunna öka den naturliga produktionen av lax och öring. Åtgärder skulle också kunna utföras för att öka lekåtervandringen av ål. Generellt ger sådana åtgärder störst effekt i vattendrag med småskalig vattenkraft. Det beror på att i dessa vattendrag finns ofta områden med naturlig reproduktion av fisk kvar, till skillnad från vattendrag med storskalig vattenkraft där områden för naturlig reproduktion av fisk ofta saknas. I större vattendrag som Luleälven, Ångermanälven med flera finns inga ekonomiskt försvarbara möjligheter att förbättra naturlig produktion av lax och havsöring genom minimitappning. Förutom avsaknaden av lek och uppväxtområden måste man även väga in förlusterna vid smoltutvandring både i form av dödlighet orsakad av rovfisk som till exempel gädda och turbinförluster. Ökade minimitappningar i vattendrag med småskalig vattenproduktion där det finns en naturlig reproduktion av fisk är en tänkbar åtgärd. En sådan åtgärd har genomförts i Säveån, som är ett biflöde till Göta älv, och där Vattenfall äger småskalig vattenkraft. Den ökade vattentappningen har inneburit förbättrade reproduktionsmöjligheter för lax. Förbättrade upp- och nedvandringsmöjligheter för fisk är en annan åtgärd. Sådana åtgärder planerar man att utföra vid Stornorrfors kraftverk i Umeälven för att öka upp- och nedvandringen av lax och havsöring till den outbyggda Vindelälven. Nackdelen med de flesta åtgärder som utförs vid kraftverksanläggningar är att de påverkar kraftproduktionen. Småskalig vattenkraft kan vara särskilt känslig eftersom lönsamhetsmarginalerna ofta är liten Biflöden till utbyggda vattendrag I reglerade större vattendrag är ofta biflödena outbyggda för vattenkraft. Försök har utförts att utnyttja sådana oreglerade biflöden för att förbättra rekryteringen av öring i älvmagasinen (FÅK 1986, Fiskeriverket 2001). Några mätbara resultat av sådana åtgärder finns inte dokumenterade. Ett försök med att etablera ett vandrande öringsbestånd i ett biflöde till den outbyggda Vindelälven kunde efter tio års studier inte visa på att något stabilt naturreproducerande bestånd av vandringsöring etablerats (Näslund 1993). Åtgärder som flottledsrestaureringar i biflöden ger dock positiva effekter på stationära fiskarter i vattendragen (Palm 2007). Potentialen att ersätta nuvarande kompensationsutsättningar av lax och havsöring som utförs med åtgärder i biflöden finns dock inte. Det är dessutom inte sannolikt att det skulle gå att återskapa vandrande bestånd av till exempel havsöring i biflöden där de har Rapport 14 (17)

16 försvunnit eftersom de genetiska egenskaperna för vandring saknas hos nuvarande öringbestånd. Om man ändå skulle lyckas med sådana återintroduktioner kommer produktionen av fisk bli låg eftersom det skulle bli stora förluster vid framförallt nedströmspassage av utvandrande smolt förbi kraftverken i huvudälven. Nackdelen med åtgärder som syftar till att återskapa havsvandrande bestånd är också att det krävs fiskvandringsvägar i huvudälvarna som påverkar kraftproduktionen Outbyggda vattendrag Åtgärder skulle kunna vidtas för att återintroducera lax och havsöring i vattendrag som de av olika anledningar har försvunnit ifrån. I vattendrag där det finns en låg naturlig produktion av dessa arter finns också möjligheter att öka den naturliga reproduktionen. Salmon Action plan i Östersjön har visat att det finns en potential att öka den naturliga reproduktionen av lax (ICES 2007). Nackdelen är att åtgärder i outbyggda vattendrag bara till en liten del kan kompensera för de skador på lax- och havsöringproduktionen som uppstått genom vattenkraftutbyggnaderna. Fördelen med åtgärder i outbyggda vattendrag är de inte alls påverkar kraftproduktionen Inlösen av fisken En möjlighet att delvis ersätta kompensationsutsättningarna av lax, havsöring och ål är att lösa in fiskerättigheter för fasta lax- och ålfisken. Fördelen med en sådan åtgärd är att den inte alls påverkar kraftproduktionen. Nackdelen är att åtgärden kan bli helt eller delvis verkningslös om man inför ytterligare begränsningar i fisket efter dessa arter. 4.2 Andra åtgärder Det finns åtgärder som indirekt skulle kunna gynna de fiskarter som kompensationsutsättningarna har till syfte att ersätta skador på. Åtgärder som förbättrar Östersjöns miljö skulle till exempel kunna påverka tillståndet hos naturlaxen genom minskad övergödning och lägre dioxinhalter. Kalkning av sjöar och vattendrag motverkar försurning och förbättrar därför reproduktionen för flera fiskarter, till exempel öring. Det finns dock säkert invändningar emot att byta ut kompensationsutsättningar mot åtgärder som bara indirekt gynnar vissa av de fiskarter som utsättningarna ska kompensera fiskeskador på. Det beror bland annat att det finns starka lokala fiskeintressen i de områden där kompensationsutsättningarna utförs och motstånd från myndigheter. 5 REFERENSER Bohlin, T., Sundström, L.F. Johansson, J.I. Höjesjö, J. och Pettersson J Densitydependent growth in brown trout: effects of introducing wild and hatchery fish. J. Anim. Ecol. 71: Borrough, R.J. och Kennedy, C.R Interaction between perch (Perca fluviatilis), and brown trout (Salmo trutta). J. Fish. Biol. 13: Eriksson, L-O, Rivinoja, P., Östergren, J. och Serrano, I Smoltkvalite och överlevnad hos kompensationsodlad lax och öring. Inst för Vilt, Fisk och Miljö. Sveriges Lantbruksuniversitet. Rapport 15 (17)

17 Filipsson, O Nya fiskbestånd genom inplanteringar eller spridning av fisk. Inf Sötvattenslaboratoriet Drottningholm. 2: Fiskeriverket, Utsättning och spridning av fisk strategi och bakgrund. Fiskeriverket, Genetiska, ekologiska och samhällsekonomiska effekter av fiskutsättningar. Fiskhälsan, Fiskhälsoläget och fisksjukdomar. FÅK, Fiskevård i älvmagasin. Slutrapport från projektet fiskevårdande åtgärder i kraftverksmagasin (FÅK) del I. Harwood, A.J., Metcalfe, N.B., Armstrong, J.D. och Griffiths, S.W Spatial and temporal effects on interspecific competition between Atlantic salmon (Salmo salar) and brown trout (Salmo trutta) in winter Can. J. Fish Aquat. Sci. 58: Håkansson, C Cost-benefit analysis and valuation uncertainty. Doktorsavhandling 2007:41. Sveriges Lantbruksuniversitet. ICES, Report of the Baltic Salmon and Trout Working Group (WGBAST). ICES Advisory Committee on Fishery Management. ICES CM2007/ACFM:12. Levin, P.S., Zabel, R.W. och Wiliams J.G The road to extinction is paved with good intensions: negative association of fish hatcheries with threatened salmon. Proc. Royal Soc. London B. 268: Lindroth, A De svenska laxsmoltutsättningarna i Östersjön. Vattenfall. Malmberg, G. och Malmberg, M Undersökningar angående Gyrodactylus på laxfisk i fria vatten och odlingar under åren och 1986-maj Info Sötvattenslaboratoriet Drottningholm. 2: Milbrink, G Restaurering av regleringsmagasin optimering av fisk- och planktonproduktion genom balanserad näringsanrikning. Vattenkraft miljöeffekter. Åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten. Etapp 2. Elforsk rapport 06:37. Montén, E Fiskodling och vattenkraft. Vattenfall. Nickelson, T The influence of hatchery coho salmon (Oncorhynchus kisutch) on the productivity of wild coho salmons in Oregon coastal basins. Can. J. Fish. Aquat. Sci. 60: Näslund, I Låktaprojektet 10 år erfarenheter från ett försök att etablera en vandrande öringstam. Info från Sötvattenslaboratoriet 1: Pakkasmaa, S. och Petrsson, E Fisk i fel vatten ekologiska konsekvenser av utsättningar av fisk. Fiskeriverket. Finfo 2005:9. Palm, D Restoration of streams used for timber floating: Egg to fry survival, fry displacement, over-wintering and population density of juvenile brown trout (Salmo trutta L.) Petersson, E Sammanställning av nationell och internationell forskning och utveckling m a p kompensationsodling av fisk. Vattenkraft miljöeffekter. Åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten. Etapp 2. Weber, E.D och Fausch, K. D Competition between hatchery-reared and wild juvenile Chinook salmon in enclosures in the Sacramento River, California. Trans. Amer. Fish. Soc. 133: Rapport 16 (17)

18 Wickström, H., Clevestam, P. och Höglund, J The spreading of Aguillicola crassus in fresh water lakes in Sweden. Bull Fr. Peche Pisic. 349: Rapport 17 (17)

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik Handlingsprogram för ål Delrapport Erik Sparrevik 2008-01-25 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2008-01-25 2655700 Författare Uppdragsnamn Erik Sparrevik Handlingsprogram

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Lax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden

Läs mer

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.

Sportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter. 2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för

Läs mer

Bernt Moberg. Framtiden för laxen?

Bernt Moberg. Framtiden för laxen? Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare

Läs mer

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Birgitta Adell Miljösamordnare

Birgitta Adell Miljösamordnare Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven

Läs mer

Hur påverkas fisk av ett kraftverk?

Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD

Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk

Läs mer

Vänerlaxens fria gång:

Vänerlaxens fria gång: Vänerlaxens fria gång: Vad vi vet och inte vet om laxen i Klarälven Larry Greenberg Avdelningen för biologi, Karlstad Universitet Vilka på Kau skall jobba med projektet? Eva Bergman Larry Greenberg Björn

Läs mer

Östersjölaxälvar i Samverkan

Östersjölaxälvar i Samverkan Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde

Läs mer

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling

Läs mer

Markus Lundgren. med underlag från

Markus Lundgren. med underlag från Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28

Läs mer

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism

Remiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism 2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar

Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).

Läs mer

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Kinnekulle och Sunnanå 2010 Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna

Läs mer

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping, Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 2 ÅTGÄRDER I SIDOVATTENDRAG 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SIDOVATTENDRAG... 3 2 SKADOR

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd?

Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Lax (och öring) i Klarälven kan vi få livskraftiga vilda bestånd? Eva Bergman Kau, Avdelningen för biologi NRRV (NaturResurs Rinnande Vatten) Europeiska unionen Europeiska regional utvecklingsfond Vilka

Läs mer

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt

Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag. Anders Skarstedt Svensk förvaltning av lax och öring - redovisning av ett regeringsuppdrag Anders Skarstedt anders.skarstedt@havochvatten.se Regeringsuppdraget Havs- och vattenmyndigheten ska, efter samråd med Statens

Läs mer

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge.

Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. 1 (7) Länsfiskekonsulent Lars Lundahl lars.lundahl@lansstyrelsen.se Fiskarter som utgör grund för fisketurism i Blekinge. Redovisning av uppdrag 30 i Länsstyrelsernas regleringsbrev för år 2008. 1. SAMMANFATTNING..

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar

Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer

Läs mer

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013

Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 2013 DNR: SLU.aqua.213.5.5-56 Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet 213 2 15 Biologiskt underlag och rådgivning inför beslut om kustfiskeregler för lax 213 Johan Östergren, Stefan Palm,

Läs mer

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten

- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten - Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,

Läs mer

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Förvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:

Läs mer

Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering

Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering Vattenfalls fiskevårdsåtgärder och biologisk mångfald - sammanställning och utvärdering Nya fisktrappan vid Stornorrfors Erik Sparrevik Mats Larsson 2011-09-29 Rapport 1 (49) Dokumenttyp Dokumentidentitet

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Fiskvandring i Smedjeån

Fiskvandring i Smedjeån 1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred

Läs mer

Återskapande av vandringsmöjligheter för havsvandrande fisk - ekologiska effekter och verksamhetspåverkan

Återskapande av vandringsmöjligheter för havsvandrande fisk - ekologiska effekter och verksamhetspåverkan Återskapande av vandringsmöjligheter för havsvandrande fisk - ekologiska effekter och verksamhetspåverkan Mats Larsson Erik Sparrevik 2009-08-18 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr)

Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd. Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Bevarande, restaurering och hållbar förvaltning av laxbestånd Jens Persson, utredare enheten för fiskereglering (Fr) Jens.persson@havochvatten.se Dagens presentation Regeringsuppdrag 2015 Förvaltning av

Läs mer

Ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion?

Ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion? Ekonomisk värdering av biologisk mångfald och fiske betydelse för vattenkraftproduktion? Erik Sparrevik 2008-04-17 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2008-04-17

Läs mer

Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015

Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm februari 2015 Minnesanteckningar från smoltkompensationsmöte, Stockholm 18-19 februari 2015 Ons 18 feb 1. Minna Brodin, Fiskeutredningsgruppen (FUG), hälsade alla välkomna och gick igenom programmet för dagarna. 2.

Läs mer

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun

Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com

Läs mer

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg

Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring

Läs mer

Fiskguiden 2014. Frågor & svar

Fiskguiden 2014. Frågor & svar Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna

Läs mer

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax.

LAXEN en lokal resurs. En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. LAXEN en lokal resurs En idé från Bernt Moberg om hur vi lokalt kan optimera nytta av naturresursen lax. 1 Gävle 8 april 2013 Om vi vill så kan vi optimera den lokala förvaltningen av lax i Gävlebukten,

Läs mer

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län

Bestämmelser för FISKE. inom Gotlands län Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län Fiske på Gotland Den som fiskar måste också känna till de bestämmelser som gäller. För att underlätta för dig som fritidsfiskare har vi i denna folder gjort en

Läs mer

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg

070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten. Box 11930. 104 39 Göteborg 1 Blekinge Fiskeråd 2011-12-09 c/o Annicka Engblom Ekvägen 4 370 30 Rödeby 070 2670001 Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 104 39 Göteborg Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:425)

Läs mer

Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna.

Under 1900-talet har laxen förlorat stora arealer lek- och uppväxtområden i älvarna. Atlantlaxen idag och imorgon Laxen älvens silver var förr vanligt förekommande i våra vattendrag, men i industrialiseringens kölvatten har den blivit allt mer sällsynt. De naturligt lekande laxarna har

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 3 NÄRINGSTILLFÖRSEL TILL SJÖREGLERINGSMAGASIN 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SKADOR

Läs mer

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten

Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten

Läs mer

Norrbottens Kustfiskareförbund

Norrbottens Kustfiskareförbund Norrbottens Kustfiskareförbund Yrkesfiskarnas förbund i länet ingår som avdelning 68 i SFR, Sveriges Fiskares Riksförbund, med huvudkontor i Göteborg. Norrbottens Kustfiskareförbund har cirka 45 medlemmar

Läs mer

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning

FISKE2020. På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE2020 På väg mot en ekosystembaserad fiskeriförvaltning FISKE 2020 Fiskeriverkets framtidsvision Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag är två av de nationella

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar

Läs mer

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja

Läs mer

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012

Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012 Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003. Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån BILAGA 7 Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2003 Hörbyån, Kvesarumsån, Höörsån Lund 2004-03-04 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon

Läs mer

Sälens matvanor kartläggs

Sälens matvanor kartläggs Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Vattenkraft och Miljö

Vattenkraft och Miljö Vattenkraft och Miljö Resultat av sex års samarbete mellan Kraftföretag, Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Energimyndigheten Cristian Andersson, Elforsk AB "Vattenkraft - miljöeffekter, åtgärder och

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013 Institutionen för akvatiska resurser Röding Salvelinus salvelinus och S. alpinus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Röding UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (S. salvelinus) betraktas som en

Läs mer

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt

Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Optimerad lokal laxförvaltning Adaptiv förvaltning på riktigt Idéer från Bernt Moberg om hur vi lokalt runt Gävlebukten kan optimera nyttan av naturresursen lax. Så här kan vi skapa en win win win win

Läs mer

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna

Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten

Läs mer

Sveriges ålförvaltning

Sveriges ålförvaltning Sveriges ålförvaltning Bakgrund Sveriges ålförvaltningsplan togs fram efter att EU antagit en återhämtningsplan för ål, den s.k. ålförordningen (CR 1100/2007) Anledningen var att beståndets situation bedömdes

Läs mer

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske

Öring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många

Läs mer

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning. FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall

Läs mer

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer

Läs mer

Beskrivning av använda metoder

Beskrivning av använda metoder Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes

Läs mer

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske

Röding. Röding. Vättern Yrkesfiske och fritidsfiske Röding Salvelinus umbla och S. alpinus Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (Salvelinus umbla) betraktas som en egen art med östlig invandring. Den förekommer bland annat i Vättern,

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Fiskbestånd i hav och sötvatten

Fiskbestånd i hav och sötvatten Institutionen för akvatiska resurser Ål Anguilla anguilla Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Ål Hela landet UTBREDNINGSOMRÅDE Ålen finns i nästan hela landet med undantag för fjällregionen

Läs mer

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas

Läs mer

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske

Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske Kustfiskets framtid gråsälen? Sven Gunnar Lunneryd, Program Sälar och Fiske 1994 startade Projekt Sälar och Fiske (PSF) Deltagare Länsstyrelser Naturvårdsverket Fiskeriverket Yrkesfiskare SNF WWF Syfte

Läs mer

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006

Bestämmelser för FISKE inom Gotlands län ------------------------- FRÅN OCH MED 1 JANUARI 2006 Länsstyrelsen på Gotland har uppdrag av regeringen att arbeta för att det på ett långsiktigt och hållbart sätt genomförs en ansvarsfull hushållning av fiskresurserna så att de ger en god och långsiktig

Läs mer

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016 Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30

Läs mer

Ålfiskets betydelse och framtid

Ålfiskets betydelse och framtid Ålfiskets betydelse och framtid 1 Ålfiskets betydelse och framtid I Sverige finns ett betydande fiske efter blankål och gulål på både ostkusten, västkusten och i insjöarna. Ålfisket har stor ekonomisk

Läs mer

Redovisning av M74-förekomsten i svenska kompensationsodlade laxstammar från Östersjön för 2016

Redovisning av M74-förekomsten i svenska kompensationsodlade laxstammar från Östersjön för 2016 Redovisning av M74-förekomsten i svenska kompensationsodlade laxstammar från Östersjön för 2016 av Hans Börjeson 2016-07-04 1 Redovisning av M74-förekomsten i svenska kompensationsodlade laxstammar från

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Syfte. Syfte. Utgångspunkter. Vattenkraft och Miljö. Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö

Syfte. Syfte. Utgångspunkter. Vattenkraft och Miljö. Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö Syfte Workshop om framtida forskning om vattenkraft och miljö Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Fiskeriverket samt vattenkraftföretag har gemensamt under sex år finansierat forskning inom ramen för

Läs mer

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å

Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Slutrapport, uppföljning av byggande av ett omlöp i Höje å Länsstyrelsen i Skåne Höje å fvo Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna

Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter

Läs mer

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008

Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008 Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013

Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck

Läs mer

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson

RIP. Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet. Kjell Leonardsson Inst. för vilt, fisk och miljö (VFM) Sveriges lantbruksuniversitet Kjell Leonardsson Lycksele 2014-05-07 Fiskvägars effektivitet och passageförluster vid kraftverk RIP? Litteratursammanställningar av passageeffektiviteter

Läs mer

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån

Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Fiskundersökningar i Ringsjöns tillflöden 2001 Höörsån, Kvesarumsån, Hörbyån Lund 2002-01-14 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432

Läs mer

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.

Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för

Läs mer

Kvicksilver och cesium i matfisk

Kvicksilver och cesium i matfisk Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen

Läs mer

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?

Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön? Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården

Läs mer

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011.

11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384. Följande föreskrifter föreslås träda ikraft den 1 februari 2011. REMISS 1(5) Datum Beteckning Tillträdesenheten Handläggare 2010-10-22 Dnr 11-1635-08 11-5183-07 Erika Axelsson Tel: 031-7430384 Förslag till införande av föreskrifter i (FIFS 2004:36) rörande fiske inom

Läs mer

Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP

Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP 1 2008-04-21 Kommentarer och förslag till utkast från Naturvårdsverket ang Förslag till nationella åtgärder enligt BSAP CCB ger här kommentarer till de olika åtgärderna i Naturvårdsverkets förslag enligt

Läs mer

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt

Läs mer

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005

Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 0 FISKERIVERKET 2006-02-10 Elfiskeundersökning i Parkajoki, Käymäjoki, Tupojoki, Jylhäjoki och Orjasjoki 2005 Sofia Nilsson Fiskeriverket, 11 FISKERIVERKET 2006-02-10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1

Läs mer

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012 I. Naturlig reproduktion - Klarälven (Vänerlaxens fria gång) - Gullspångsälven II. Anvisningar 2012 Informationsmöte, Lidköping 12-04-18 Pär Gustafsson Vänerlaxens fria gång Klarälvslaxen Glacialrelikt

Läs mer