Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 28-29

2

3 28-29 Innehåll Förbundsordföranden & FÖRBUNDSDIREKTÖREN har ordet FÖRBUNDSSTYRELSEN ssf ORGANISATION ALPINt kyla med positiva effekter längd en vinter som betydde så mycket skid- och brädgrenarna vi jobbar mot gemensamma mål årsredovisning resultaträkning Balansräkning Revisionsberättelse eget kapital per verksamhetsdel SDF-anslag Årsredovisning för world cup åre ab tävlingsresultat Utmärkelser och Stipendier Hedersledamot H.M. Konung Carl XVI Gustaf Produktion: DALA MEDIA Grafisk produktion: ERIK KILSTRÖM Foto: BILDBYRÅN, SSF, PETTER LEWIN, nisse schmidt, PEDER HEDEBY, ANDERS HANSSON Tryck: DAUS omslagsfoto: Sandrine Meyer Telemarkåkaren mattias wagenius är sveriges ende individuella världsmästare 29 SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 3

4 Svenska Skidförbundets Förbundsordförande och Förbundsdirektör har ordet Mats Årjes FÖRBUNDSORDFÖRANDE Per Lehmann FÖRBUNDSdirektör Svenska Skidförbundet 1 år, vitalt och framtidsinrikat! Svenska Skidförbundets historia är skidhjältarnas, skidföreningarnas, de legendariska ledargestalternas, tävlingsarrangörernas och de ideella skidentusiasternas historia! Bl. a med den summeringen genomfördes SSF:s hundraårsjubileum och det åttiosjunde förbundsmötet den 1-11 december 28 i Saltsjöbaden. I jubileumsbok och jubileumsfilm är de historiska ögonblicken och framgångarna på de stora mästerskapen väl dokumenterade. Sammantaget är det en minst sagt svindlande väg svensk skididrott brutit fram till våra dagar. Sveriges facit i OS och VM från OS-starten 1924 i Chamonix t.o.m. VM 27 är 127 guldmedaljer, och 343 medaljer totalt. Jubileumsåret 28 Jubileumsåret 28 började fantastiskt med Charlotte Kallas seger i Tour de Ski och slutade med lovande säsongupptakter och minnesvärda jubileumsdagar med framtidsinriktat förbundsmöte. WC-premiären i längd i Gällivare blev en svensk knallsuccé, det svenska undret på Dundret, där de fd. skidgymnasieeleverna Marcus Hellner och Charlotte Kalla slog världen med häpnad. Två dagar efter SSF:s hundraårsdag vann Johan Olsson sin första världscupseger och de alpina lagen startade också bra. Maria Pietilä Holmner var på pallen med en andraplats i WC och Hans Olssons pallplats i störtloppet i WC var ett historiskt genombrott, en skräll och i de övriga landslagen gjordes lovande säsongsupptakter. Den svenska skidmodellen Vi har en modell att vara stolta över! Den bygger på att talangerna kommer fram i föreningar, stöttas av engagerade föräldrar och av de ideella ledarna, ges stöd av distrikt, får utbildning i skidgym- nasier och utvecklas vidare i vår centrala verksamhet. Förbundsmötet 28 lade fast vision och verksamhetsinriktning för de kommande åren byggd på SSF:s framgångsrika historia med medaljer på de stora mästerskapen. Bäst i världen, alla på snö! Enkelt uttryckt innebär visionen att SSF skall ha framgångsrika landslag, ha attraktiva aktiviteter i alla grenar med många utövare, arrangera stora tävlingar i Sverige och fortsatt vara en idrott i svenska folkets hjärta! Allt detta förpliktar på alla nivåer inom svensk skididrott. Framtidens utmaningar Vision och verksamhetsinriktning manar till fortsatta krafttag mot en framtid full av utmaningar. En av de riktigt stora är att nationellt säkra snön. I ett allt tydligare mönster pekar det mot att svensk skididrott får leva med allt mildare vintrar. Glädjande och hoppingivande är emellertid att det runtom i landet pågår ett engagerat och febrilt arbete på anläggningssidan med nära uppbackning från SSF. Det är ett av många exempel på hur vi kan visa att vi är ett vitalt förbund med ideella ledare och eldsjälar som gör talangernas väg mot världseliten möjlig. Svenska Skidförbundets hundraförsta vinter 29 Det hundraförsta verksamhetsåret var med smärre undantag mycket bra, snörik och kall, varför vi kunde glädjas över en fantastisk vinter runt om i hela Sverige! Låt oss minnas den, och använda den i marknads-, informations-, och propagandasyfte. Under verksamhetsåret har såväl en ny förbundsordförande som ny förbundsdirektör tillträtt med ödmjukhet, stort engagemang och full insats har arbetet mot framtiden påbörjats med en optimistisk viljeinriktning, byggd på SSF:s hundra framgångsrika år. World Cup-tävlingarna i Sverige 29 Svenska arrangörer håller världsklass! Aldrig tidigare har så många World Cuptävlingar genomförts i Sverige som verksamhetsåret 28/29. Det började med den tredje upplagan av Winter Jam på Stockholms stadion och fortsatte med WC-premiären i längd i Gällivare. I Orsa genomfördes JVM i skidorientering och i Åre WC i freestyle. WC i skicross i Branäs, den första någonsin i Sverige gav mersmak om nytt svenskt åtagande. Den alpina WC-finalen i Åre blev åter en arrangörsmässig svensk framgång. På samma framgångsrika sätt kunde längdåkningens WC-final genomföras i Stockholm och Falun och en WC-tävling i speedski i Sälen. Världmästerskapen 29 Alpina VM blev inte vad vi hoppats med de svenska framgångarna vid alpina VM 27 i Åre i tydligt minne. Med Sverige som världens bästa landslag fem dagar innan VM i längdåkning i Liberec fanns stora förväntningar. Det blev tre medaljer, två silver och ett brons. Ett godkänt resultat men ändock med känslan av stolpe ut. Mattias Wagenius vann guld i telemarks-vm i Österrike och Sanna Tidstrand tog en silvermedalj i VM i speedski. I VM i Japan blev det guld, genom Helene Söderlund, silver och brons för skidorienterarna. Vasaloppen 29 Med 48 starter under Vasaloppsveckan är arrangemangen grundbulten i skididrottens svenska tävlingsverksamhet. Inte heller att förglömma att det blev svenska segrar i såväl dam- som herrklass. Finjustering av organisationen Under verksamhetsåret har förbundsstyrelsen beslutat att finjustera och förändra organisationen bl.a. med fokus på att optimera samverkan mellan 4 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

5 de olika landslagen och den nationella verksamheten samt att fortsätta arbetet med att öka delaktigheten i verksamheten. Kort sagt handlar uppdraget om att försöka anpassa organisationen till att effektivt och på alla nivåer nå respektive leva upp till fastställd vision och verksamhetsinriktning. De ställer krav på en professionellt bedriven verksamhet såväl nationellt som internationellt, byggd på ideell grund i folkrörelsen. Ekonomi SSF:s ekonomi är god. Verksamhetsåret 28/29 har gått med ett välkommet överskott, vilket är positivt då offensiva satsningar väntar mot högt ställda framtida mål i i en finansiellt svår tid som också väntar. Självfinansieringen för SSF, moderföreningen är idag 88 %, vilket gör att marknadsarbetet är av vital betydelse och spelar en avgörande roll för den fortsatta utvecklingen av vår verksamhet. SSF vill ha nya världsmästerskap! För en stor skidnation är det viktigt med att arrangera stora tävlingar i Sverige och att få arrangera VM på hemmaplan. Förbundsstyrelsen har beslutat att ställa sig bakom ett nordiskt VM 215 i Falun och ett alpint VM 217 i Åre. Med kraftfulla uppslutningar regionalt och lokalt pågår nu ett febrilt arbete med att som mål att få hem dessa VM till Sverige. Tack! Med beundran och ödmjukhet vill vi tacka alla de tusentals betydelsefulla ledare och aktiva som genom årens lopp varit engagerade i förening, distrikt eller i central verksamhet och tillsammans format vår hundraåriga historia till vad svensk skididrott är idag! Vi vill också tacka alla de nya ledare som nu rekryteras till uppdrag i SSF:s centrala råd och arbetsgrupper samt förbundets anställda. SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 5

6 Förbundsstyrelsen Ordförande Vice Ordförande Mats Årjes Jerker Löfgren Övriga ledamöter Anders Bäck Fredrik Holmgren Åsa Mattson Börje Hedqvist Stina Honkamaa SSF organisation Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen har under verksamhetsåret haft följande sammansättning (mandatperiod anges inom parentes) Ordförande: Mats Årjes, Leksand (28-21) Vice ordförande: Jerker Löfgren, Stockholm (26-21) Ledamöter: Åsa Mattsson, Mora (26-21), Fredrik Holmgren, Boden (26-21), Börje Hedqvist, Rosvik (28-212), Anders Bäck, Stockholm (28-212), Stina Honkamaa, Stockholm (28-212) Valberedning Ordförande: Anders Sträng, Halmstad Ledamöter: Pia Andersson, Borensberg, Anders Säterkvist, Falun och Margareta Helander, Fränsta Revisorer Ordinarie: Jens Edlund (SSF), Östersund Mari Anne Andersson-Sager, Norrköping Suppleanter: Iréne Karlsson, Eskilstuna Lars Magnusson, Östersund Försäkringsråd / Försäkringskommitté Folksam Anders Bäck, Lotta Persson, Bengt Nilsson, Per-Åke Yttergård, Thomas Sjödin Förbundskansliet Förbundsdirektör: Tomas Ringsby Petersson (tom ) Förbundsdirektör: Per Lehmann (fr o m ) Sekreterare/kanslikoordinator: Mona Anestedt Administrativ chef: Bengt Nilsson Informationskoordinator: Camilla Sandy Projektledare: Ulrika Josefsson ANTIDOPING: Olof Buchar IT-samordnare: Magnus Bogren Projektledare: Björn Thorsén Hallberg Ekonomichef: Lotta Persson Ekonom: Elisabeth Haglund Ekonom: Johan Gräfnings Ekonomi/Administratör: Sofia Nordqvist Johansson Alpint Nationellt Nationell chef: Thomas Sjödin Barn och ungdom: Katarina Fahlén Tävlingsadministration: Mats Sundberg / Monika Olsson (tj ledig tom ) Tävlingsadministration: Åke Moänge Utbildningsansvarig: Sara Anderson Alpint Landslag Landslagschef: Anders Sundqvist Marknadskoordinator: Gunnar Neuriesser Marknadskoordinator: Maria Andrén Pressansvarig: Camilla Sandy Längd Nationellt Nationell chef: Per-Åke Yttergård Grenkoordinator: Gunilla Back Barn- o Ungdomsansvarig: Lina Lundin Utbildning o Rekrytering: Anci Wadman Längd Landslag Landslagschef: Gunde Svan Marknadschef: Johan Sares Marknadskoordinator: Katarina Medveczky / Malin Norell (tj ledig tom ) Pressansvarig: Torbjörn Nordvall WC Längd Koordinator: Jan Palander Skid- o Snowboardgrenar Sportchef: Jenny Eidolf Grenchef: Jenny Eidolf (freestyle) Grenchef: Gunilla Back (backhoppnng, rullskidor, skidorientering och speedski) Grenchef: Petter Levin (snowboard, skicross och telemark) 6 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

7 Landslagstränare Alpint Förbundskapten: Thomas Stauffer, Schweiz Damtränare: Hans Ottosson, Östersund, Anders Andersson, Sundsvall, Mikael Junglind, Umeå, Anders Pärson, Tärnaby, Jörgen Nordlund, Ulricehamn, Ulf Emilsson, Åre Damtränare Europacup o Junior: Johan Hyllienmark, Åre, Mattias Åhman, Norrköping Herrtränare: Helmut Krug, Österrike, Matias Erikson, Karlstad, Marko Pfeifer, Österrike, Fredrik Steinwall, Stockholm, Alois Prenn, Italien, Peter Hedeby, Södertälje, Jonas Norling, Östersund, Anders Carlsson, Hammarö Herrtränare Europacup: Kalle Andersson, Stockholm Herrtränare, Junior: Magnus Larsson, Torsby Backe Förbundskapten/Chefstränare: Wolfgang Hartmann, Tyskland Ansvarig B-landslag: Nils-Olov Westberg, Örnsköldsvik Freestyle Förbundskapten: Jean Paul Richard, Canada Tränare: Tomas Carlquist, Åre Längd Förbundskapten: Joakim Abrahamsson, Kalix Förbundskapten: Magnus Ingesson, Piteå Vallachef: Larry Poromaa, Fränsta Junioransvarig: Cathrine Engman, Lycksele Koordínator: Kaarel Pütsep, Kil Landslagsläkare: Magnus Dyborn, Funäsdalen Koordinator Sophiahemmet: Anne Freye Reichenberg Sjukgymnast/Naprapat: Jenny Jonasson, Anders Eliasson Rullskidor Landslagsansvarig: Johan Ericsson, Taberg Skidorientering Förbundskapten: Sture Norén, Älvsbyn Juniortränare: Ylva Grape, Borlänge Snowboard Förbundskapten: Olle Danielsson, Åre, Speedskiing Förbundskapten: Bengt Åke Otter, Ytterby Telemark Grenansvarig: Roger Pettersson, Lidingö Skicross Förbundskapten: Peter Lind Assisterande tränare: Magnus Oja ÅRE 27 AB Styrelse Ordförande: Jerker Löfgren, Stockholm Ledamöter: Magnus Sjöholm, Stockholm, Pocke Nilsson, Åre, Tony Sandell, Stockholm VD: Lotta Persson, Falun Representation i andra organisationer Internationella Skidförbundet (FIS) FIS Council, Vice President Carl Eric Stålberg, Stockholm Cross-Country, Executive Board Jan Palander, Borlänge Cross-Country,2 Rules and Control Kaarel Pütsep, Kil Cross-Country, World Cups Jan Palander, Borlänge Alpine, Executive Board Mats Årjes, Leksand Alpine, Alpine TD s Jarl Forsmark, Skellefteå Alpine, Alpine Courses Nalle Hansson, Åre Alpine, Alpine Courses (inspector) Roine Lang, Åre Alpine, Rules and Control Jarl Forsmark, Skellefteå Alpine, Alpine World Cup Nalle Hansson, Åre Alpine, European Cup Kristina Andersson, Östersund Jumping Committee Börje Hedqvist, Rosvik Freestyle Committee Per Hedberg, Stockholm Freestyle Sport Development Ola Sundequist, Östersund Snowboard Committee Ola Sundequist, Östersund Speed Skiing Committee Per Kjellström, Nice Legal and Safety Jerker Löfgren, Stockholm Medical Roger Olsson, Östersund Public Relations and Mass Media Titti Rodling, Åre Advertising Matters Tomas Ringsby Petersson, Falun Youth and Children s Alpine Margareta Helander, Fränsta Youth and Children s Cross-Country Sara Nordahl, Mora Fondstyrelser Hjärtat slår för skidor Johan Sagner, Nynäshamn, ordförande; Gundefonden Ärliga tag Mats Årjes, Leksand, ordförande; Gunde Svan, Dala-Järna, Marie Svan, Dala-Järna, Maud Nilsson, Vansbro, Hans Persson, Gnesta Stenmarksfonden Mats Årjes, Leksand, ordförande; Ingemar Stenmark, Vaxholm, Anders Limé, Stockholm, Jonas Nilsson, Leksand, Katarina Fahlén, Falun Specialdistriktsförbunden (SDF) Ordförande Blekinges SF Lars-Erik Larsson Bohuslän-Dal SF Lars Karlsson Dalarnas SF Anders Säterkvist Gotlands SF Bert-Ola Wallin Gästriklands SF Sören Jonasson Göteborgs SF Lars Eriksson Hallands SF Håkan Edvardsson Hälsinglands SF Karl-Ove Bylin Jämtland-H SF Uno Svaleryd Medelpads SF Lars-Erik Palmgren Norrbottens SF Göran Honkamaa Örebro SF Lars H Gustafsson Skånes SF Nils-Arvid Olofsson Smålands SF Göran Nilsson Stockholms SF Stefan Bessman Södermanlands SF Alexander Junker Upplands SF Ulf Strömberg Värmlands SF Christer Karlsson Västerbottens SF Marianne Wikström Västergötlands SF Lars-Gunnar Borén Västmanlands SF Christian Claude Ångermanlands SF Carl-Gerhard Lindberg Östergötlands SF Britt Nilsson SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 7

8 ALPINT Thomas Sjödin NATIONELL CHEF Anders Sundqvist Landslagschef Kyla med positiva effekter I vintras kom snön och kylan till Sverige. Det fick genast positiva effekter för den alpina verksamheten. Faktum är att i vintras kunde samtliga alpina anläggningar i hela landet ha öppet regelbundet. Det är vi inte bortskämda med. Resultatet blev att SLAO rapporterar om rekordsiffror i antalet sålda liftkort vilket i sin tur resulterade i en kraftig ökning av skidåkare till våra föreningar. Den största ökningen av intresserade skidungdomar skedde i södra Sverige där det finns ett uppdämt intresse för skidåkning. I Stockholm fick flera föreningar upprätta kösystem för de som ville ta del av verksamheten. Det är naturligtvis roligt men ger samtidigt en viktig signal att det är viktigt med många utbildade ledare samtidigt som det finns utrymme på våra anläggningar för träning och tävling. Våra föreningar måste naturligtvis kunna ta emot de som vill delta i verksamheten. Nyckelordet heter flera utbildade ledare. På flera platser runt om i Sverige finns föreningar som parallellt med att de tar hand om ungdomarna också genomför föräldrautbildningar så att dessa mammor och pappor kan ta rollen som ledare. Ett exempel är föreningen Östersund/ Frösön som klarat ledarförsörjningen på ett bra sätt tack vare att de automatiskt utbildat föräldrarna. De föreningar som har skött ledarutbildningen på ett bra sätt har också större resurser att ta emot nya och fler ungdomar. Ett annat exempel på en klubb med en pigg verksamhet tack vare många duktiga ledare är Kiruna SK. Den föreningen jobbar proffsigt på flera plan och det har bland annat resulterat i att klubben arrangerar SM-tävlingarna vecka 15 i Björkliden. Där kommer deltagarna bland annat att få åka i Sveriges andra internationella FIS störtloppsanläggning. Den första finns i Åre. Det finns även föreningar i södra Sverige som lägger ner stort arbete med att hålla backarna i bästa skick. Detta är viktigt eftersom de flesta invånarna bor i Stockholm, Göteborg och Malmö och här finns också flest talanger. Om föreningarna i denna del av landet klarar av att hålla verksamheterna i gång ökar chanserna att vi kan fånga upp fler talanger som sedan får chansen att utvecklas i våra skidgymnasier. Ett exempel är Sävsjö i Småland som är hemort för Emelie Wikström, född 92, som är rankad etta i världen i slalom och storslalom. Hon går nu på skidgymnasiet i Järpen och ser ut att gå mot en lysande framtid som alpin skidåkare. Ett annat mer berömt exempel är Pernilla Wiberg som växte upp i Norrköping. I samband med detta är det viktigt att ägarna av skidbackarna och föreningarna kan samarbeta om utrymmet i backarna. Här går utvecklingen åt rätt håll genom att alltfler backägare inser att klubbarnas tävlingsverksamhet också kan generera inkomster. Inte bara turiståkarnas skipass. Nu några rader om skidgymnasierna. Detta är en verksamhet som är nödvändig för att vi ska fortsätta ha bra alpin verksamhet på landslagsnivå. I dag känns det därför mycket roligt att utvecklingen i Sverige har gått så långt att de allra flesta ungdomar som vill satsa på alpin skidåkning och vill gå på ett alpint elitskidgymnasium (riks, region eller lokalt gymnasium) har möjlighet att göra detta. Det gäller bara att ungdomarna är beredda att flytta till den aktuella gymnasieorten. Det är inte alla idrotter som kan erbjuda sina ungdomar detta. Samtidigt ger den här möjligheten helt nya och spännande förutsättningar eftersom vi får bra möjligheter att fånga upp de talanger som även utvecklas sent i åldrarna. Det hade inte varit möjligt om vi inte haft den här väl utbyggda gymnasieverksamheten. Svensk alpin verksamhet på nationell nivå fungerar bra just nu, speciellt när vi får snö och kyla. Men det finns en utmaning som vi måste ta på allvar. Det är att vi bör acceptera att alpin racing är en del av en yrkesutbildning. I vilken studier och skola måste fungera. även då resandet och tävlandet ökar markant som de senaste åren. 8 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

9 SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 9

10 Men för svensk alpin racing ser det mycket bra ut och vår återväxt mot nya VM- och OS-medaljer ser ut att bli verklighet tack vare ett otroligt bra jobb i landets alpina klubbar, i ett bra samarbete med SSF:s anställda. LANDSLAG En stark och bred trupp, men under den gångna säsongen saknades topparna. Så kan man beskriva det alpina landslaget under säsongen Det är lätt att beteckna den gångna vintern som en mellansäsong om man enbart tittar på de svenska insatserna under VM och sedan räknar antalet världscupsegrar och lägger till resultatet i samband med världscupfinalen i Åre. Men här gäller det att tänka längre och se på de totala insatserna. Då ser vi att det finns stor kapacitet inom svensk alpin skidåkning. Lite statistik som visar detta: I vintras kom Anja Pärson trea totalt i världscupen. Sverige hade sammanlagt 6 placeringar bland de tio bästa i de olika världscuptävlingarna. Sverige noterade 14 besök på podiet (bland de tre bästa) i världscupen. I det här sammanhanget kan vi också konstatera att vi alltför många gånger hade oflyt på tävlingarna och noterade för många fjärde- och femteplatser. Insatser som lika gärna skulle kunnat sluta på pallen. Det känns också skönt att konstatera att organisationen med tränare och ledare runt åkarna har fungerat mycket bra. Visst känner vi liksom de flesta andra i samhället av den ekonomiska krisen. Men vi har lyckats göra det bästa av situationen. Det finns stor kapacitet i laget men vi ska inte blunda för att VM i franska Val d Isere inte blev den framgång som vi hade hoppats på. Det var en lagmässigt stor missräkning även om det fanns enskilda svenska glädjeämnen. Ett exempel är Mattias Hargin som kom femma i slalom. Varför gick det inte som vi hade hoppats? En av många förklaringar är att vi inte lyckades skapa den rätta VM-känslan. Vi gjorde inte något riktigt VM-avstamp utan såg VM som en av många världscuptävlingar. Vi skulle stannat upp, fokuserat och konstaterat att nu är det något extra som gäller. Att vi sedan splittrade oss och lade ner onödigt mycket energi på att ha synpunkter på backen och prepareringen är en annan sak. En tråkig händelse under VM var den skada som drabbade Jessica Lindell- Vikarby under ett av träningsåken i VMbacken. Hon var i riktigt bra form när det hände. Vi konstaterar nu att Jessica är på väg tillbaka. Nu tar vi sikte på kommande OS i Vancouver. Vi lärde oss mycket av VM i Val d Isere som vi kommer att få nytta av i vinter. Våra åkare har skött försäsongsträningen bra och känner revanschlust. Dessutom ser vi att det finns en ny generation åkare på gång som är mycket intressant. Bland annat Emelie Wikström (född 1992) som i vintras gjorde debut i världscupen. Hon är en jättetalang som ingår i en bred och stark generation junioråkare som kan bli riktigt bra. Här ser vi att Sveriges rekryteringsbas är god. 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

11 SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 11

12 LÄNGD Per-Åke Yttergård NATIONELL Chef LÄNGD Gunde Svan Landslagschef En vinter som betydde så mycket Vilken härlig vinter! Säsongen blev riktigt bra väderleksmässigt. Även om det på många håll saknades natursnö så var det kallt långa perioder i hela landet. Därmed blev det möjligt för våra konstsnöanläggningar att producera snö och skapa förutsättningar för längdskidåkning i hela Sverige. Konstsnöanläggningarna i Blekinge (1 anläggning), Halland (2 anläggningar) och Småland (8 anläggningar) gick för högtryck och säkrade verksamheten hos många föreningar. Det visar att förbundets satsning för att stimulera till nya konstsnöanläggningar eller att de gamla moderniseras har gett resultat. I vintras märktes det tydligt att det finns ett mycket stort intresse av att åka skidor bara det finns snö. Det är positivt att klubbarna också är med på noterna och jobbar för att skapa verksamheter som lockar både skidintresserade ungdomar och juniorer samt äldre. Inom skid-sverige finns en ökad vilja och drivkraft att bygga skidlekplatser och arrangera Barnens Vasalopp, så att de allra yngsta får en naturlig lockelse till vår sport. När det gäller Barnens Vasalopp har Svenska Skidförbundet tillsammans med Vasaloppet varit mycket aktiva och satsat på att projektanställa en person som under tre månader fått till uppgift att arbeta med evenemanget runt om i landet. När det gäller det nationella tävlingsprogrammet konstaterar vi att det blev färre inställda tävlingar under den gångna säsongen och att distrikten, från Skåne i söder till Norrbotten i norr, har arrangerat sina DM-tävlingar. Samtidigt gäller det att fortsätta jobba offensivt med anläggningsbiten. Nu ser vi att det lönar sig. Här blir det viktigt att stimulera föreningarna till ökat samarbete samt få med kommunerna så att det görs fler gemensamma satsningar på moderna anläggningar. Ett intressant framtidsprojekt finns på Gotland där arbetet har kommit långt med att skapa en modern konstsnöanläggning utanför Visby. Vi får hoppas att det blir verklighet. I framtiden kommer det också att bli viktigt för oss inom förbundet att skapa en mall för hur man på ett enkelt sätt kan bygga en anläggning med exempelvis en slinga på 2,5 kilometer. I det här sammanhanget blir det allt viktigare att vi går mot en utveckling där de som driver dessa anläggningar också kan ta betalt av besökarna, och att det finns en förståelse för detta inom längdskidåkningen. Detta är ju intäkter som på sikt kommer att ytterligare utveckla vår sport. Blir det några fler skidtunnlar i Sverige? Det är en fråga som många ställer sig. Svaret är att i dagsläget ser det ut som att vi inom tre år kommer att få uppleva invigningen av ytterligare en eller två nya skidtunnlar i landet. Pengar är nyckelordet i vårt arbete med att skapa nya anläggningar. Därför känns det extra roligt att konstatera att Vattenfalls snösponsring har slagit väl ut. Det har i många fall varit en viktig grundplåt för utbyggnad eller nybyggnad av anläggningar. Under den gångna säsongen kom det in 348 ansökningar och det delades totalt ut 1,5 miljoner kronor ur snösponsringen till 16 olika projekt. Detta är ett exempel på en modern och framgångsrik form av snösponsring vilket gör att förbundet värdesätter det goda samarbetet med Vattenfall. Pengarna från Idrottslyftet till våra föreningar är också viktiga för att skapa projekt som lockar fler barn och ungdomar till skidsporten. Den nationella längdskidåkningen innehåller fler viktiga områden som fungerat bra i vinter. Inom föreningslivet finns en naturlig kraft att rekrytera och utbilda nya ledare. Det är bra eftersom ledare är en förutsättning för att vår sport ska fortsätta utvecklas. Här har projektet Unga ledare varit mycket framgångsrikt, som riktar in sig på att locka och engagera en ny yngre generation ledare till sporten. Samtidigt fortsätter utbildningen av våra föreningsledare. Ett bra exempel var skidkonventet i Sundsvall som lockade 16 deltagare. Det ser ut som att skidkonventet i Skövde (hösten 29) kommer att locka ännu fler. Svenska Skidförbundet fortsätter jobba aktivt för att stötta och hjälpa föreningarna med idéer och initiativ i deras arbete med skolkontakterna. Här är det förbundets uppgift att komma med tips och uppslag på hur man kan arbeta, Men det är föreningarna som får sköta själva kontakterna. I många fall fungerar det också bra. Det nationella tävlingsprogrammet har som tidigare nämnts genomförts på ett bra sätt. Men i det sammanhanget kan det vara på sin plats att tänka på hur vi kan utveckla tävlingsverksamheten. Två viktiga detaljer är att anpassa tävlingarna efter ungdomarnas behov. Då handlar det om detaljer som exempelvis bra speakers som skapar action under loppen och valet av musik i högtalarna. 12 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

13 SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 13

14 Det är också viktigt att föreningarna i högre utsträckning hjälps åt med att genomföra tävlingarna. Genom bättre samordning och mer samarbete går det att rädda fler tävlingar som annars skulle bli inställda på grund av snöbrist. Svenska Skidförbundet jobbar hårt för att stimulera den nationella eliten som är utanför landslagsgrupperna till att orka fortsätta. Vi har kommit en bit, men har mycket kvar att göra när det gäller att erbjuda bra läger samt bra möjligheter att kunna kombinera träning och studier. Här är en fortsatt satsning på de olika cuperna på junior- och seniornivå en självklarhet. LANDSLAG Vintern började med en härlig världscuppremiär i Gällivare. Den fortsatte med ett VM i Liberec som resulterade i tre svenska medaljer men vi hade kanske hoppats på mer. Vi avslutade med festliga världscuptävlingar i Stockholm och Falun där flera yngre talanger fick chansen i landslaget vilket bådar gott inför framtiden. Så kan man sammanfatta landslagssäsongen Säsongen inleddes som sagt med en fantastisk svensk världscuppremiär i Gällivare med dubbelseger genom Charlotte Kalla och Marcus Hellner. Det är inte bara segrarna som gör den helgen så minnesvärd. Det är sättet på vilket Charlotte och Marcus vann som gör dessa dagar så speciella. Först klev hemmahoppet Charlotte Kalla in på arenan. Hon svarade upp mot de högt ställda förväntningarna och vann. Därefter var det dags för nästa hemmahopp Marcus Hellner att visa klassen. Det blev ett oslagbart sekunddrama där Marcus tog ut allt han hade och vann med knapp marginal. Vilket jubel det blev i Gällivare! I samband med världscuppremiären presenterades också vår nya vallningslastbil. Det gav en signal både till våra egna aktiva, våra konkurrenter och till den övriga skidpubliken att Sverige tagit täten i utvecklingen inom det här området. Det blev en positiv mental effekt för vårt lag. I samband med de övriga världscuptävlingarna fram till VM fick vi uppleva flera fina framgångar där bland annat Johan Olsson och Emil Jönsson tog världscupsegrar. Även Anna Olsson och Lina Andersson gjorde flera bra lopp. Att det sedan blev en sämre svensk insats i Tour de Ski än vad många hade hoppats på beror mycket på att VM var i främsta fokus, plus att vi fick förkylningar och andra liknande problem i laget. När det gäller VM i Liberec hoppades vi på att ta fem till sex medaljer. Denna förhoppning var befogad eftersom flera svenskar åkt så bra tidigare på vintern. Tyvärr blev det ett VM där Sverige drabbades av lite för mycket av stolpe ut, om man ska använda en sliten sportklyscha. Det var felaktiga skidval, sjukdomar och andra detaljer som resulterade i att vi inte fick full utdelning. I det sammanhanget är det trivsammare att fokusera på de svenska framgångarna. Här minns vi främst Anders Södergrens silvermedalj i pursuit kilometer. Dels var det roligt att Anders lyckades ta en individuell medalj i ett stort mästerskap. Dels var det extra roligt att Anders kunde komma tillbaka efter cancerlarmet i Gällivare med påföljande blixtoperation. Verkligen en stark comeback. För honom slutade säsongen med ytterligaste en operation (ryggen) och nu ser det ut som han är på väg tillbaka ytterligare en gång. I Liberec blev det ytterligare ett VMsilver. Det var Anna Olsson och Lina Andersson som tog den medaljen. Notera att det var samma duo som vann OSguld i Turin 26 som nu är tillbaka efter en tids motigheter. Svenska damlaget tog brons i stafetten efter främst en imponerande slutsträcka av Charlotte Kalla. De övriga i laget var Lina Andersson, Britta Norgren och Anna Haag. Inför världscupavslutningen i Stockholm och Falun valde Sverige att ställa upp med en ung trupp med flera framtidstalanger. Det var bland annat kommande profiler som Calle Halfvarsson, Jesper Modin, Hanna Brodin och Lisen Larsen som fick chansen att visa upp sig inför den stora hemmapubliken. Det var ett grepp som uppskattades av många och visar att svensk längdskidåkning går mot en spännande framtid. Ett bevis på det var JVM i franska Praz de Lys Sommand som resulterade i tre svenska silvermedaljer. Vi ska inte heller glömma att nämna FIS Marathon Cup (Långloppscupen) som växer i popularitet. Där vann Jenny Hansson sammanlagt i damklassen och Jerry Ahrlin blev sammanlagd tvåa i herrklassen. Nu siktar vi framåt mot säsongen där OS i Vancouver blir höjdpunkten. I skrivande stund, när sommaren övergår till höst, ser det bra ut inom det svenska landslaget. 14 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

15 SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 15

16 Skid- och brädgrenarna Backhoppning, Freestyle, Rullskidor, Skicross, Skidorientering, Snowboard, Speedski och Telemark Jenny Eidolf SPORTchef Vi jobbar mot gemensamma mål Efter omorganisationen inom Svenska Skidförbundet den 1 juli 28 lades skidoch brädgrenarna i en egen enhet. Målsättningen är att varje gren ska få möjlighet att utveckla sin organisation och verksamhet och att vi tillsammans skapar närhet mellan Svenska Skidförbundet och de personer som är engagerade i sporterna. Vi ska skapa ett arbetssätt som gör att vi känner att vi tillhör samma organisation och jobbar mot förbundets gemensamma mål. Tillsammans med ansvariga grenchefer, Gunilla Back och Petter Levin, har fokus legat på att bygga upp organisationen kring varje gren med representanter som har stort förtroende inom sporten. I grenrådet finns den största kunskapen inom idrotten och därför ska frågor kring sporten, dess utveckling och inriktning behandlas där. Grenarna ska själva styra sin sport samtidigt som förbundet fungerar som en sammanhållande kraft och blir en källa till inspiration, kunskap och drivkraft till att arbeta vidare. Lärdomarna från första året visar några punkter som är extra viktiga: Vi ska sträva efter att verkligen lyfta fram de ideella krafterna och ta tillvara den kunskap och entusiasm som finns inom de olika grenarna. Det är viktigt för Svenska Skidförbundet att hitta informationskanaler som skapar insyn och lockar till engagemang. Vi ska verka för att utveckla landslagsverksamheten i varje gren. Ambitionen är att vi ska hålla hög internationell nivå i samtliga grenar, att vara bäst i världen. Vi ska bygga för framtiden. Genom en bra dialog mellan klubbar, idrottsgymnasium och landslag utvecklar vi en rödtråd i träning från unga år upp till elit. Vi fångar upp talanger som får tillfälle att utvecklas så att de kan ta plats i framtida landslag. Vi ska verka för internationella tävlingar i Sverige. I vinter har Sverige på ett mycket framgångsrikt sätt arrangerat världscuptävlingar i flera av grenarna. Världscuptävlingar i Sverige ger förutsättningar för att sporten ska kunna utvecklas vidare i vårt land. Då exponeras sporten mer samtidigt som arrangemanget blir en marknadsplats för sporten ur bland annat kommersiell synvinkel. Vi ska jobba för att de olika grenarna får bra ekonomiska möjligheter att bedriva sina verksamheter. Ekonomin är den stora utmaningen. Därför måste vi skapa ett marknadsprogram som kreativt paketerar sporten så att vi når stora och varaktiga samarbetspartners. Vi är inne i en förändringsfas och vi har tagit de första stegen i rätt riktning. Detta arbete fortsätter under Arbetsformen, som är helt ny inom förbundet, har goda förutsättningar att leda till en mycket spännande framtid. Skidorientering Svensk skidorientering har gynnats extra mycket av den fina vintern som präglade säsongen Detta är ju en sport som är i extra behov av mycket snö eftersom det är svårt att täcka det aktuella tävlingsområdet med konstsnö. Resultatet blev att det också arrangerades många tävlingar på nationell nivå på flera platser i landet. När det gäller landslagsverksamheten kan vi konstatera att Sverige hade ett mycket lyckosamt år. Det stora målet för seniorerna var VM i japanska Rusutsu. Sverige gjorde ett bra VM och tog hem totalt sex medaljer Den stora VM-drottningen blev Helene Söderlund från Mora med ett guld, två silver och ett brons. VM-tävlingarna avslutades med stafetterna som blev en storartad svenskdag. Svenska damerna vann VM-guldet Och det svenska herrlaget tog bronset. På hemmaplan var JVM i Orsa/Grönklitt i slutet av januari den stora händelsen. Sverige hade stora framgångar bland både tjejer och killar. Här fick vi verkligen se att svensk skidorientering har en god framtid. En stor del i seniorframgångarna hade Sture Norén som varit en mycket uppskattad förbundskapten. Nu har han slutat och arbetet pågår med att hitta en ersättare. Rullskidor Rullskidor är en företeelse som blir alltmer populär. Mycket beroende på den nära kopplingen till längdskidsporten och att många motionsutövare i landets mer tätbefolkade områden samt i södra Sverige gärna åker rullskidor. Det är därför naturligt att arbetet kring att utveckla rullskidor sker i samverkan med längd inom förbundet. Idag har vi ett mycket framgångsrikt landslag som under sommar och höst reser runt på världscuptävlingar framför allt i Europa. Främsta framgångarna 89 stod Robin Norum, Anders Svanebo och Maria Magnusson för. Rullskidor är en gren med stor utvecklingspotential samt en möjlighet för Svenska Skidförbundet att kommunicera skidåkning året runt. 16 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

17 SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 17

18 Snowboard I arbetet med Snowboard har vi fokuserat på att bygga ett råd med personer som har insyn, kontak och naturlig dialog med hela snowboardmiljön. Det är viktigt att anpassa arbetet utifrån de förutsättningar som råder inom snowboard idag och vara öppen för ett nytt arbetsätt. Fram till 26 hade Sverige en framgångsrik landslagsverksamhet i halfpipe och alpin snowboard. Inom alpint har vi även idag en fungerande landslagsverksamhet. I halfpipe däremot skedde en generationsväxling och det fanns då ingen uppbyggd struktur som tog vid. Idag är målet att bygga en struktur och åter samla Sveriges duktiga åkare i ett landslag. Steg ett i denna process är att bygga upp landslagen kring big air och slopestyle samt bygga från grunden mot 214 i OS-grenen snowboardcross. En avgörande del i rekryteringsarbetet är att utveckla en nationell tävlingsserie. Inom alpin snowboard har Daniel Biveson haft en stabil säsong resultatmässigt med topp-tio placeringar på världscupen. Hans jämnhet med en fjärde plats som bästa resultat skapar naturligtvis förhoppningar inför OS nästa år. I år var världscuptävlingen på Stadion i Stockholm inte bara en framgång med publikrekord på 23 besökare utan innebar även sportsliga framgångar. Sverige representerade med ett starkt lag med fyra åkare som placerade sig topp elva med Chris Sörman på en andra plats. Det är ett bevis på att Sverige har åkare av världsklass vilket vi vill öka uppmärksamheten kring. Telemark En viktig fråga som rådet inom telemark har jobbat med under säsongen är hur man ska få fler att upptäcka denna mycket roliga variant av alpin skidåkning? Resultatet har blivit att det nu utarbetas ett handlingsprogram som ska marknadsföra sporten i backarna och skapa förutsättningar för fler att testa. Sverige har stolta traditioner att försvara inom telemark. Under många år hade Sverige ett landslag med flera åkare av yppersta världsklass. Idag är nivån lika hög men bredden saknas. VM avgjordes i österrikiska Kreischberg. Mattias Wagenius blev då förbundets första och enda individuella guldmedaljör detta VM-år. Han tog även ett VM-brons samt åtta pallplaceringar på världscupen och tog därmed hem cupen. Lisa Englund tog VM-brons i juniorklassen. Freestyle Inför den gångna säsongen anställdes kanadensaren Jean-Paul Richard som landslagstränare. Han har genom åren gjort sig känd som en mycket framgångsrik tränare och har fostrat flera riktigt bra åkare. Efter en säsong i Sverige kan vi konstatera att satsningen blivit en succé. Jean-Paul har bidragit till att svensk freestyle har fått en jättelyft vilket inspirerat både ideella och aktiva till att satsa ännu hårdare. Säsongen för landslaget har naturligtvis handlat om att hitta rutiner med ny landslagstränare och VM blev ett kvitto på att det utvecklas väl då Jesper Björnlund och Per Spett slutade på en sjätte respektive en åttonde plats. Denna utveckling skapar spänning inför OS i Vancouver. De tre mest intressanta svenska OS-hoppen är Jesper Björnlund, Per Spett och Martina Schriwer. Dessa tre har i vinter gjort flera fina resultat på världscupen samt att Jesper har OS erfarenhet från Turin där han slutade på en femte plats. I början av mars arrangerades för andra året världscuptävlingar i Åre. Succén från förra året upprepades och det bidrog ytterligare till att lyfta intresset för sporten. Skicross I Vancouver gör skicross debut som OS-gren och vi har stora svenska medaljchanser. Inför säsongen 89 valde SOK (Sveriges olympiska kommitté) att gå in och stötta en OS-satsning på skicross. Detta har haft stor betydelse för sporten och inneburit att landsslagsverksamheten har kunnat bedrivas på den nivå som krävs för att ha OS-guld som mål. Framför allt har ett ledarteam skapats som har ett helhetsansvar och delaktighet i utvecklingen av sporten i Sverige. Förhoppningen är att ett OS, med den uppmärksamhet det ger, ska vara en katalysator för sportens utveckling i Sverige. I vinter visade landslaget på en imponerande bredd. Alla landslagsåkare på herrsidan har pallplaceringar på världscupen 8/9. Denna säsong genomfördes för första gången en Världscuptävling i skicross i Sverige, nämligen i Branäs. Det blev en framgång både arrangörsmässigt och resultatmässigt då profilen inom sporten Lars Lewén steg högst upp på prispallen. Övriga framgångar stod Tommy Eliasson, Magdalena Iljans, Eric Iljans samt det nya stjärnskottet Anna Holmlund för. Speedski Det stora affischnamnet är Sanna Tidstrand som i vintras var obesegrad på världscupen. På VM i franska Vars kom hon tvåa medan Lisa Hovland tog guld i juniorklassen. Genom Sanna har Sverige fått en härlig PR-person för denna häftiga sport. På herrsidan är Allan Grimm det stora svenska namnet som klev upp på prispallen under Världscuptävlingar i Sverige. Svensk speedski har sedan många år en bra organisation med flera mycket duktiga ledare. Det bäddar för att sporten är bra rustad för de kommande årens utmaningar. Vi vet att många lockas av känslan att åka fort och få veta hur hög hastigheten är. Det fick vi bevis på under de lyckade prova-på aktiviteter som genomförts i vinter. I samband med årets Ski Funtastic i Sälen erbjöds allmänheten att testa sporten. Det var över 2 teståk som genomfördes under helgen. Backhoppning Under ledning av den tyske tränaren Wolfgang Hartmann fortsatte Johan Eriksson och Andreas Arén sina satsningar på att etablera sig i den högsta internationella backhoppningseliten. I vintras visade de att kapaciteten finns och de hoppade bra på träningarna och på flera kvaltävlingar. Men de lyckades inte lika bra när det sedan var dags för huvudtävlingen på världscupen. Inför den kommande säsongen fortsätter Johan Eriksson sin satsning mot OS i Vancouver. Tyvärr har Andreas Arén valt att trappa ner sin satsning. Under detta år har ett grenråd i backhoppning tagit form. I Sverige arbetar vi nu för en nationell samling som går ut på att stimulera till ett ännu bättre samarbete mellan klubbarna. Det gäller både tävlingar, den dagliga verksamheten och rekryteringen som är så viktig. 18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

19 SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 19

20 2 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

21 Årsredovisning & Koncernredovisning för Svenska Skidförbundet Org.nr Styrelsen och Förbundsdirektören får härmed avlämna årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Svenska Skidförbundet (SSF), stiftat den 11 december 198, har till uppgift att främja och administrera skid- och snowboard idrotterna på sådant sätt att de står i överenstämmelse med Svenska Riksidrottsförbundets stadgar. Svenska Skidförbundet har även till uppgift att företräda skid- och snowboard idrotterna i utlandet. SSF:s intressenter är de 23 distrikten, våra föreningar och dess medlemmar. Detta återspeglar sig bland annat i röstlängden vid förbundsmötet, vilket är SSF:s högsta beslutande organ. Svenska Skidförbundet har med start detta verksamhetsår ett dotterbolag i World Cup Åre AB, med 6% ägarskap. Bolaget World Cup Åre AB har som uppgift att arrangera alpina World Cup tävlingar. Ägarskap med 7% finns fortsatt i bolaget Åre 27 AB, då dotterbolaget VM Entreprenad 27 AB har kvar att erhålla regleringen av den kvarstående köpeskilling från Vägverket, senast Fordran avser vägtunneln under målområdet i Åre, enligt tidigare styrelsebeslut. Medlemmar SSF:s medlemsföreningar är 1542 st (1562 st), vilka i sin tur har st ( st) medlemmar, som finns angivna under verksamhetsstatistik. Väsentliga händelser i koncernen under räkenskapsåret Längdpremiären i Gällivare inleddes historisk med svensk seger på båda distansloppen för herrar och damer genom Marcus Hellner och Charlotte Kalla. Under mästerskapsvintern 29 erövrade Sverige totalt tolv VM medaljer, vilka redovisas mer detaljerat nedan under flerårsöversikten. Svenska Skidförbundet har under verksamhetsåret slagit rekord i genomförda World Cup tävlingar arrangerade i Sverige, i Big Air i Stockholm, finaler i Alpint Åre och Längd Stockholm - Falun, Skicross i Branäs samt Freestyle i Åre. Svenska Skidförbundet firade hundra år med jubileum och årsmöte på klassisk mark på Vår Gård i Saltsjöbaden den 1-11 december 28. Ekonomisk analys Omsättningen för koncernen Svenska Skidförbundet har under verksamhetsåret uppgått till tkr ( tkr), vilket är en ökning med 38% jämfört med föregående år. Ökningen av omsättningen består till största del av sponsorintäkter i anslutning till den alpina World Cup finalen i Åre. Det totala bidraget från Riksidrottsförbundet uppgick under året till tkr (14 39 tkr). SSF har därmed en självfinansieringsgrad motsvarande 89% (84%) av de totala intäkterna 28/29. Det egna kapitalet uppgår per till tkr (3 68 tkr), vilket motsvarar 24% (33%) av omsättningen. Under verksamhetsåret har distriktsförbundens anslag uppgått till tkr (3 825 tkr). Möjligheter och risker SSF:s stora utmaning är att under rådande finanskris klara att förnya och teckna nya sponsorkontrakt för att kunna bedriva en kvalitativ verksamhet som bär skidsporten in i framtiden. Vi ser även en stor utmaning i att säkerställa snötillgången så att våra aktiva och svenska folket fortsatt kan utöva skid- och snowboardåkning. Framtida utveckling Vi ser fram emot kommande vinter-os med förhoppningar om fina svenska skidframgångar och många svenska medaljer. Svenska Skidförbundet har för avsikt att genom fortsatta World Cup arrangemang påvisa vår potential för att anordna Nordiskt VM år 215 samt Alpint VM år 217. Nationellt ser vi med stor tillförsikt fram emot vår första säsong med det av RF framtagna IT-verktyget IdrottOnline, som har till uppgift att underlätta kommunikationen och administrationen för våra föreningar. SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21

22 Resultat och ställning KONCERNEN Ekonomisk utveckling och ställning i TSEK Omsättning Årets resultat Balansomslutning Eget kapital Eget kapital i % av omsättning 28/ ,3 % 27/ ,8 % 26/ ,3 % 25/ ,4 % 24/ ,9 % Resultat och ställning förbundet Ekonomisk utveckling och ställning i TSEK Omsättning i tkr Årets resultat Balansomslutning Eget kapital Eget kapital i % av oms RF bidrag Självfinansieringsgrad Antalet medlemmar Antalet föreningar Lokstöd (antal godkända sammankomster) Studietimmar Idrottslyft- Handslagsmedel till våra föreningar Liftkortsomsättning exkl moms SLAO 28/ ,51% ,1% mkr 27/ ,32% ,41% mkr 26/ ,64% ,64% mkr 25/ ,35% ,54% mkr 24/ ,16% ,84% mkr Antal TV-timmar i SVT okt-mars Alpint Längd Freestyle Snowboard 162:18:58 142:13: 13:21:49 12:33: Antal deltagare Alpint - Lilla VC Längd - Anmälda till Vasaloppet Barnens Vasalopp 2 8/ / / / / VM & OS-medaljer Alpint Snowboard Freestyle Längd SkidO SUMMA 8/ /8 6/ / / Beträffande bolagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande tilläggsupplysningar och bokslutskommentarerresultat- bokslutskommentarer. 1) I denna omsättning finns barteravtalen med och värderade 22 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29

23 ResultatRäkning kkr Not KONCERNEN Rörelsens intäkter mm Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Lämnade bidrag och anslag Verksamhetens kostnader Personalkostnader Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader 1,3 2 4, Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Resultat från andelar i koncernföretag Resultat från övriga värdepapper och fordringar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Förändring av ändamålsbestämda medel Resultat före skatt Skatt på årets resultat Minoritetsintressen ÅRETS RESULTAT BAlansräkning kkr KONCERNEN TILLGÅNGAR Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fodringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Pågående projekt Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SVENSKA SKIDFÖRBUNDET VERKSAMHETSBERÄTTELSE 23

24 BAlansräkning kkr KONCERNEN EGET KAPITAL OCH SKULDER Not Eget kapital Bundet eget kapital Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Balanserad vinst eller förlust Ändamålsbestämda medel Årets resultat Summa eget kapital Minoritetsintresse Avsättningar Uppskjuten skatteskuld Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till intresseföretag Aktuell skatteskuld Fondavsättningar Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Panter och därmed jämförliga säkerheter som har ställts för egna skulder och för förpliktelser som redovisats som avsättningar Pantsatt fakturafordran enligt avtal Spärrade bankmedel Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga TILLÄGGSUPPLYSNINGAR / ALLMÄNNA UPPLYSNINGAR Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen samt uttalanden och allmänna råd från Bokföringsnämnden. När allmänna råd från Bokföringsnämnden saknas har vägledning hämtats från Redovisningsrådets rekommendationer och i tillämpliga fall från uttalanden av FAR SRS. När så är fallet anges detta i särskild ordning nedan. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Värderingsprinciper m.m. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Varulager m.m. Varulagret är värderat till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet har beräknats till försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad. Kortfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta Fordringar har omräknats till svenska kronor efter balansdagens kurs. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde är resultatförd. Fordringar har omräknats till balansdagens kurs och uppgår totalt till tkr. Orealiserade kursvinster har avsatts till valutakursreserv. Skulder har omräknats till balansdagens kurs och uppgår totalt till 28 tkr. Långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta Långfristiga fordringar och skulder i utländsk valuta har upptagits till balansdagens kurs. Skillnanden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde är resultatförd. Eget Kapital Eget kapital utgörs av Balanserat kapital, ändamålsbestämda medel och årets resultat. Balanserat kapital omfattar tidigare års överskott. I ändamålsbestämda medel ingår övriga avsättningar för åtaganden som skall infrias i framtiden. När förbundet belastas med kostnader för ändamålet redovisas dessa i resultaträkningen. Upplösningen sker därefter av för ändamålet avsatta medel under eget kapital med motsvarande belopp. Koncernredovisning Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR1:. Detta innebär att förvärvade dotterbolags tillgångar och skulder redovisas till marknadsvärde enligt en upprättad förvärvsanalys. Överstiger anskaffningsvärdet för aktier i dotterbolag det beräknade marknadsvärdet av bolagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen redovisas skillnaden som goodwill. Avskrivning på goodwill baseras på den beräknade ekonomiska livslängden. Koncernredovisning omfattar, förutom moderförbundet, samtliga bolag i vilka moderförbundet direkt eller indirekt innehar mer än 5% av röstetalet eller på annat sätt har kontroll enligt ÅRL 1:4. 24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE SVENSKA SKIDFÖRBUNDET 28-29