Med i matchen Om Stockholms stads arbete för att minska arbetslösheten bland unga

Transkript

1 Med i matchen Om Stockholms stads arbete för att minska arbetslösheten bland unga - på väg mot ett Stockholm i världsklass Rapport inför konferensen Med i matchen i Stockholm den 16 februari 2012 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

2 Projekten Filur, Merit och Unga in är delfinansierade av Europeiska socialfonden. Språkstöd för nyanlända är delfinansierat via Europeiska flyktingfonden. Tryck: EO grafiska

3 Innehåll Inledning... 5 Sammanfattning... 7 Målgruppen... 9 Jobbtorg Stockholm bäst resultat för unga aspiranter Många verktyg ger resultat FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Resultat Framgångsfaktorer och erfarenheter Språkstöd för nyanlända yrkes- och språkträning i ett Resultat Framgångsfaktorer och erfarenheter Merit att vilja, men inte våga Resultat Framgångsfaktorer och erfarenheter Ungdomsanställningar öppnar dörrar till första jobbet Resultat Framgångsfaktorer och erfarenheter Sommarjobb för unga mellan år Resultat Framgångsfaktorer och erfarenheter Uppföljningsansvar åringar greppa möjligheterna Resultat Utmaningar Unga in Resultat Framgångsfaktorer och erfarenheter

4 4

5 Inledning Att bryta ungas utanförskap är en av de viktigaste prioriteringarna för Stockholms stad. Arbetsmarknaden för dem utan gymnasieexamen krymper och den krymper snabbt i hela Europa. Därför krävs mer insatser för att fler unga ska komma ut i arbete och för att få fler unga att återuppta eller slutföra sina studier. Arbetsmarknadsförvaltningens uppdrag är att stötta dem som har svårt att få in foten på arbetsmarknaden. Orsakerna kan vara många, men att fastna i en lång arbetslöshet redan innan du fått ditt första jobb, det är förödande. Jobbtorg Stockholm har sedan starten 2008 arbetat med tusentals unga aspiranter. Och resultat är gott. Förra året kunde över 80 procent av ungdomarna på Jobbtorg Stockholm gå vidare till jobb eller studier. Men det går inte lika snabbt för alla. En del behöver mer stöd för att komma vidare skapa strukturer och rutiner i livet, andra behöver motivation och coachning också en tid efter en anställning. I Stockholms stad har vi arbetat vidare i flera projekt för att se hur vi kan bli bättre på att stödja unga människor att ta ansvar för sina egna liv. Målet är att korta tiden för försörjningsstöd, men också att skapa hållbara lösningar. Jobb som varar i längden. I våra projekt finns många lärdomar och erfarenheter som vi har sammanställt inför konferensen Med i matchen den 16 februari 2012 där vi tillsammans med andra kommuner ska diskutera och dela erfarenheter för att spetsa våra verksamheter ytterligare. Målet är att få fler unga de som kommit nyligen till Sverige, de som hoppat av gymnasiet eller aldrig börjat, de med en komplex problembild och svaga nätverk - i jobb. Foto: Magnus Selander Charlotte Svensson Arbetsmarknadsdirektör 5

6 6

7 Sammanfattning Arbetsförmedlingens prognos för Sverige och Stockholms län är att arbetslösheten vänder uppåt En grupp som tidigt drabbas när efterfrågan på arbetskraft viker är ungdomar. Tillfälliga anställningar väntas bli färre i en vikande konjunktur. Insatserna för unga kommer därför att intensifieras och lärdomarna från olika insatser blir viktiga. Sedan 2009 har flera projekt genomförts i Stockholms stad för att utveckla metoderna för att stötta unga personers inträde på arbetsmarknaden. I denna rapport redovisas hur många ungdomar som nåtts av insatserna, resultat och vilka lärdomar som kan dras från de olika projekten. Resultaten kommer att diskuteras med andra kommuner i Sverige på konferensen Med i matchen den 16 februari 2012 i Stockholm. I Stockholm uppgick ungdomsarbetslösheten till 10,5 procent i december 2011, vilket motsvarade cirka personer mellan år. Av dem var inskrivna på Jobbtorg Stockholm under Många återfanns i något av de projekt som riktas till unga med behov av stöd för att få sitt första jobb, en praktikplats eller för att börja studera. Mer än 80 1 procent kunde avslutas på Jobbtorg Stockholm och gå vidare till jobb, studier eller någon annan form av egen försörjning I tabellen redovisas antalet ungdomar i varje projekt och det resultat som uppnåtts. Projekten Antal ungdomar Resultat Språkstöd 151* 75 % genomförde praktik Filur 203 Merit 177 Ungdomsanställningar 500 Unga in 142 Sommarjobb % självförsörjande sex mån efter avslut 47 % självförsörjande tre mån efter avslut 70 % självförsörjande efter insatsen 51 % gick vidare till jobb eller studier efter insatsen Ökade från 4100 år 2010 *Startade i april 2009 Cirka 1000 ungdomar mellan år i Stockholm varken studerar eller jobbar. Under 2011 lades ansvaret för att samordna arbetet med det kommunala uppföljningsansvaret över på arbetsmarknadsnämnden och arbetet med att utveckla ett stöd och ett tydligare uppsökande arbete påbörjades. 1 Siffran 80 procent gäller Jobbtorg Stockholms ordinarie målgrupp och inte målgruppen inom Jobbtorg resurs. 7

8 8

9 Målgruppen I Stockholm finns cirka unga mellan år. Arbetslösheten bland unga som är mellan år uppgick till drygt 10,5 procent i december Det motsvarade personer. Målgruppen för arbetsmarknadsförvaltningen är först och främst de ungdomar som saknar arbete, inte studerar, och som är mottagare av försörjningsstöd av dem återfanns på Jobbtorg Stockholm. Det är en mycket heterogen grupp, inte sällan med en kombinerad och komplex problembild. I gruppen återfinns både ungdomar vars huvudsakliga problem är att hitta ett jobb och ungdomar med psykosocial problematik, neuropsykiatriska diagnoser eller andra funktionshinder, tidigare kriminalitet eller missbruk. Målgruppen inrymmer också ungdomar som just flyttat till Sverige, ensamma eller med sin familj. Ett fåtal ungdomar har högskoleutbildning, men en mycket hög andel saknar fullständig gymnasieutbildning. Den enda gemensamma faktorn är att de saknar arbete och söker försörjningsstöd. Till det kommer den grupp mellan år som faller inom det kommunala uppföljningsansvaret och som varken studerar eller jobbar en grupp på cirka 1000 personer. På Järvafältet arbetar förvaltningen också med uppsökande verksamhet för en större målgrupp ungdomar år. Utbildningsbakgrund för gruppen år inskrivna på Jobbtorg Stockholm Högsta utbildningsnivå Inskrivna, antal Procent Saknar utbildning 27 1,6 Förskoleutbildning Förgymnasial <9 år 125 7,3 Förgymnasial >9 år 164 9,6 Gymnasial utbildning ,7 Eftergymnasial <2 år 50 2,9 Eftergymnasial 2 år- 50 2,9 Forskarutbildning Saknas reg ,9 Samtliga

10 Jobbtorg Stockholm bäst resultat för unga aspiranter Under 2011 var drygt 1700 unga mellan år inskrivna på Jobbtorg Stockholm. Andelen unga i den ordinarie målgrupp som under året avslutats och gått vidare till jobb, studier eller någon annan form av egen försörjning var 80 procent. På Jobbtorg Stockholm arbetar coacher, matchare, studie- och yrkesvägledare, samt IT-pedagoger med att ge ungdomarna stöd i att komma vidare till arbete eller studier. När ungdomarna är nya på torgen erbjuds de en introduktion som innehåller stöd i att skriva ansökningshandlingar, kunskap om arbetsrätt, studie- och yrkesvägledning, information om olika vägar att hitta jobb, intervjuteknik och intervjuträning. Under introduktionen kommer ungdomarna i kontakt med samtliga av Jobbtorg Stockholms yrkeskategorier. Många verktyg ger resultat Efter introduktionen görs individuella planeringar utifrån varje persons behov och önskemål. Ungdomarna erbjuds fortsatt stöd i arbetssökande, deltagande i rekryteringar och matchningsgrupper, individuell studie- och yrkesvägledning, individuell coachning. Ungdomarna ges också möjlighet att göra praktik, inom eller utanför stadens verksamheter, delta i kortare yrkesintroduktion i extern eller egen regi, bedömning av arbetsområde och arbetsförutsättningar. För ungdomar som behöver träna sin svenska finns möjlighet att delta i kommunikationskurser vid sidan om svenskundervisning för invandrare, sfi. Jobbtorg Stockholm har även tillsammans med arbetsgivare med ett rekryteringsbehov lagt upp program bestående av yrkesintroduktion i kombination med praktik, där de ungdomar som genomför programmet på ett bra sätt erbjudits anställning. För att ytterligare utveckla verksamheten och hitta verktyg utöver de ordinarie insatserna har arbetsmarknadsförvaltningen under de senaste åren även utvecklat projekt som ungdomarna kan delta i. Framgångsfaktorer i arbetet är bland annat ett flexibelt arbetssätt som utgår från varje individs styrkor och kompetens, snabba insatser, samverkan mellan olika yrkeskategorier, täta uppföljningar av ungdomarna och mycket personlig kontakt. En utvecklad nära samverkan med både socialsekreterare som handlägger försörjningsstödet och med arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen är en viktig grund för att gemensamt hitta de lösningar som passar varje enskild ungdom bäst, samt för att undvika krockar i planeringen. 10

11 FILUR fördjupade insatser leder unga rätt Alla är inte redo. Behovet av att göra ungdomar redo för att tillgodogöra sig insatser gav upphov till projektet FILUR. Här ges möjlighet att mogna, lära sig att följa rutiner och stärka självkänslan. Under Jobbtorgs Stockholms första år blev det tydligt att en del av ungdomarna hade svårt att tillgodogöra sig de olika insatserna. På grund av olika individuella och ibland svårdefinierade faktorer föll de ofta ur insatserna, missade tider, tog inte in information etc. Ungdomarna uppfattades ofta som osäkra med låg självkänsla, samt med svårigheter i att hitta sin väg och i att skilja ut vad de själva kunde göra och vad de kunde förvänta sig från omvärlden. De blev kvar länge på torgen eller återkom gång på gång. Detta var utgångspunkten för att starta projekt FILUR. Projektet intensifierar stödet till ungdomarna som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Målet är att stärka ungdomars självkänsla och lära dem att tro på sin egen förmåga att förändra sin framtid. De som närmar sig långvarig arbetslöshet och kanske permanent utanförskap ska ges verktyg som leder till att de tar aktivt ansvar för sin framtid gällande arbete eller studier. Under projekttiden deltar ungdomarna i ett självstärkande pedagogiskt program. Syftet är att ungdomarna skall få självinsikt och få syn på sina resurser och mål. Programmet består av ett antal gruppövningar på olika teman under 8 veckor. En fördjupad intervju syftar till att kartlägga deltagarnas kunskaper, behov och eventuella hinder så att en realistisk planering kan göras för var och en. Den självstärkande utbildningen innehåller även personlig coachning, praktik och möjlighet att delta i ett mentorsprogram. Projekttiden: Åtta veckor pedagogisk självstärkande program. Fyra veckor prova på ett jobb genom en praktik. Ettårigt mentorskap som initieras under de första åtta veckorna. Mentorer från offentlig förvaltning och näringslivet. Resultat Sedan projektstarten mars 2010 har 230 ungdomar varit inskrivna i projektet. Självförsörjningsgraden mäts sex månader efter avslutad insats. För de 156 första deltagarna i projektet är självförsörjningsgraden 76,9 procent. Framgångsfaktorer och erfarenheter Det viktigaste för framgången är kedjan av insatser, från det första individuella mötet, via den strukturerade metoden 7-tjugo, individuella samtal och praktik. Gruppen träffas varje dag. Personal ser och bekräftar varje deltagare. 11

12 Praktik väljs utifrån den enskildes intresse och behov. Vuxenstöd förlängs genom ett mentorskap som initieras redan den första tiden i projektet. En viktig framgångsfaktor är också möjligheten till ungdomsanställning inom Stockholms stad under sex månader. Cirka 70 ungdomar i projektet har fått den möjligheten. Att se individen och möta varje ung persons behov och drömmar är avgörande. Personalen bekräftar styrkor och ger redskap för att öka självinsikten och stärka självkänslan. Inte alltför stora grupper max 10 personer ger möjlighet att se och bekräfta varje deltagare. Närvaron blir också bättre med mindre gruppstorlek. Kontakt: Helén Starkman helen.starkman@stockholm.se 12

13 Språkstöd för nyanlända yrkes- och språkträning i ett Ung och nyanländ Språkstödsprojektet startade för att kombinera språkträning med ett aktivt sökande efter arbetsgivare som är villiga att ta emot praktikanter som nyss kommit till Sverige. Att hitta vägar in på arbetsmarknaden för de allra mest nyanlända i Sverige redan innan de hunnit lära sig svenska språket är en utmaning. En praktik kan vara en perfekt ingång, både för att lära sig språket och för att få en första kontakt med arbetslivet. Men att hitta arbetsgivare som är villiga att ta emot och handleda denna målgrupp är ett av de svårare uppdragen som Jobbtorg Stockholms personal ställts inför. Språkstödsprojektet startades för att ta sig an denna utmaning. Projektet omfattar perioden april 2009 december Målgruppen är nyanlända som är inskrivna på Jobbtorg Stockholm samt deras anhöriga som har sökt permanent uppehållstillstånd. Projektet arbetar med att hitta metoder för att påskynda nyanlända flyktingars språkinlärning och introducera dem för den svenska arbetsmarknaden i ett tidigt skede, att skapa samma goda möjlighet till praktik som övriga aspiranter. Projektet erbjuder: Introduktionskurs: praktikförberedande utbildning på fyra veckor. Utbildningen är obligatorisk för alla aspiranter som börjar i projektet. Utbildningen innefattar bland annat en grundläggande datautbildning, information om det svenska arbetslivet, praktikförberedande, cv-skrivning och jobbsökeri samt utbildning i språkinlärningsverktyget VOCAB. Praktik: tre till fem månaders praktik på en språkfrämjande praktikplats där aspiranten har varit delaktig i matchningsprocessen. Språkstödjare: språkstödjaren är en fysisk person som talar aspirantens modersmål och har i huvuduppgift att coacha, följa upp och stödja de nyanländas utveckling på arbetsplatserna och stödja aspiranten samt att erbjuda stöd till handledaren på arbetsplatsen. VOCAB: My VOCAB är ett språkinlärningsverktyg som aspiranten kan använda via sin mobiltelefon eller webben. Verktyget är kopplat till lexin ordböcker som gör det möjligt för aspiranten att öva på glosor och översätta. Inom ramen för projektet utvecklades också den scenariobaserade funktionen författarverktyget. Författarverktyget kom på andra plats på Swedish E- learning Awards 2010 för årets innovation. 13

14 Handledarutbildningen: projektet erbjuder alla handledare som har tagit emot en aspirant eller kommer att ta emot en aspirant en handledarutbildning i syfte att stärka deras roll och hjälpa dem att erbjuda en god kvalité i sin handledning. Handledarnätverken: nätverksträffarna är ett forum för handledarna att träffas och utbyta erfarenheter. Till dessa träffar har projektet bjudit in framstående föreläsare i kunskapshöjande syfte. Jonas Hassan Khemiri, Eva Lövgren och Atle Johansson har varit några av dem. Målet är att 350 personer från 18 år och uppåt under projekttiden ska ha varit ute på praktik med språkstöd. 700 personer ska ha arbetat med det mobila språkinlärningsverktyget VOCAB. 300 handledare ska genomgå handledarutbildningen Resultat Totalt har 457 aspiranter deltagit i projektet, varav 151 ungdomar. Antal ungdomar år från september 2009 till oktober 2011 Flyktingar Övriga Totalt Fullföljd introduktionsutbildning Genomförd praktik Övriga projektresultat: 18 handledarutbildningstillfällen med sammanlagt 265 deltagande handledare 7 nätverksträffar med sammanlagt 198 deltagare varav 79 handledare. 650 personer har fått använda språkverktyget vocab. Projektet har jobbat med 245 unika arbetsgivare under projekttiden. Framgångsfaktorer och erfarenheter Framgångsfaktorer har varit projektets helhetskoncept med introduktion, bra matchning, satsning på arbetsgivarna, coachning och uppföljning genom språkstödjarna. Men faktorerna nedan har haft en avgörande betydelse. Samarbete och matchning: Centralt i projektet har varit ett nära samarbete mellan språkstödjare och matchare. Samlokalisering av båda funktionerna har varit avgörande för att få till en bra matchning av målgruppen. Matchningsprocessen har utgått från individperspektiv, där aspiranterna har varit med i valet av yrkesområde. Här har också hänsyn tagit till de geografiska och sociala omständigheterna för aspiranterna. Satsning på och samarbete med arbetsgivarna: Satsning på kompetensutveckling och bearbetning av arbetsplatser/handledare är minst lika viktigt som arbetet med de nyanlända. 14

15 Den kontinuerliga uppföljning som ingår i språkstödjarnas arbetssätt har visat sig ge goda resultat. Den skapar trygghet och underlättar kontakten mellan den nyanlände och arbetsplatsen. Genom stödet skapas förutsättningar för att fler nyanlända fullföljer sin praktikperiod. Uppföljning sker via telefon och besök minst en gång i veckan. Man behöver tro på målgruppen för att kunna matcha ut den. Det har varit centralt i projektet att deltagare från denna målgrupp har lika rätt till praktik som någon som talar bra svenska. Målgruppen behöver speciella arbetsplatser för att utveckla sitt språk och komma in i det svenska arbetslivet. Platserna skall vara språkfrämjande, därför placerar projektet i huvudsak i innerstad eller en närförort hos arbetsgivare som har svenska som arbetsspråk. Arbetsuppgifterna ska vara språkstimulerande för aspiranterna, därför har ensamarbeten uteslutits. Motivationen är ofta större hos de allra mest nyanlända och därför är det viktigt att ta tillvara på den och stödja de nyanlända i ett tidigt skede. Språkstöd för nyanlända drivs av Stockholms stad och är delfinansierat av den Europeiska flyktingfonden. Kontakt: Shoresh Ibrahim shoresh.ibrahim@stockholm.se 15

16 Merit att vilja, men inte våga För många ungdomar är steget in i olika aktiviteter och insatser alltför stort och insatser som är tänkta att leda ut i arbete eller studier kan istället leda till misslyckanden. Merit syftar till att skapa bryggor av stöd som kan minska steget och öka ungdomarnas möjlighet att lyckas. Jobbtorg Stockholm förfogar över en rad olika verktyg som syftar till att ge ungdomar stöd i att komma ut i arbete och studier. Precis som övriga målgrupper erbjuds ungdomarna studie- och yrkesvägledning, praktik, matchning och kortare yrkesintroduktion. När det gäller studier är många ungdomar osäkra på sin förmåga och rädda för vad det innebär att ta studielån. Vid yrkesintroduktion och praktik avbryter ungdomar ofta sina insatser, i andra fall ger insatserna inte önskat resultat. Steget ut i aktvitet blir för stort. Merit tar sikte på att skapa bryggor av stöd inför och under olika typer av insatser. Målgruppen är ungdomar i åldern 16 till 29 år som är inskrivna på Jobbtorg Stockholm eller omfattas av arbetsförmedlingens ungdomsgaranti. Projektet vänder sig också speciellt till ungdomar boende på Järvafältet som lever i utanförskap. Gemensamt för ungdomarna är att de antas ha behov av ett extra socialt och individuellt stöd för att klara av att delta och slutföra en insats. Deltagarna kan delas in i två grupper: De med avbruten skolgång som antingen vill fullfölja sina gymnasiestudier eller påbörja annan utbildning och De som behöver både förkunskaper och stöd för att knyta arbetsgivarkontakter och nå en anställning. Merit erbjuder ungdomar en kedja av målgruppsanpassade insatser. Stödet finns under det förberedande arbetet, in i insatsen och består även den första tiden (90 dagar) i de reguljära studierna eller i anställning. Detta ökar möjligheten att ungdomarna klarar att fullfölja sina studier eller behålla sin anställning. 1. Yrkesintroduktion: En yrkesförberedande insats som utförs i samarbete med START Stockholm i samarbete med Svensk Handel och COOP. Insatsen börjar med en två veckor lång förberedande utbildning som leds av Merits coacher och personal från START. Den förberedande utbildningen följs av tio veckors praktik i en COOP-butik. Total längd: 12 veckor 2. Yrkeskurs: En yrkesförberedande insats som börjar med en tre veckor lång förberedande utbildning tillsammans med coacher från Merit. Den förberedande utbildningen följs av fyra veckors branschutbildning. Insatsen avslutas med fyra veckors praktik. Total längd: ca 11 veckor 16

17 3. Lärlingsplats: En yrkesförberedande insats som utförs i samarbete med ICAskolan. Insatsen börjar med en veckas förberedande utbildning tillsammans med coacher från Merit. Efter den förberedande utbildningen kommer en ca 14 veckor lång lärlingsplacering i en ICA-butik. Total längd: ca 16 veckor. 4. Prova-på-studier: En studieförberedande insats som utförs i samarbete med Stiftelsen Stockholms Folkhögskola och med yrkesinriktade utbildningsanordnare. Insatsen är för ungdomar som har ofullständiga gymnasiebetyg eller aldrig gick färdigt gymnasiet. Deltagaren provar på hur det skulle vara att studera igen, och får bland annat hjälp med att hitta sin egen studieteknik. Insatsen börjar med en 2-3 veckor lång förberedande utbildning tillsammans med studie- och yrkesvägledare från Merit, där man bland annat går på studiebesök hos olika skolor. Den förberedande utbildningen följs antingen av 12 veckor på en folkhögskola eller cirka 6 veckor hos en utbildningsanordnare med yrkesinriktning. Total längd: ca 14 veckor Merits ungdomskonsulenter bedriver också ett uppsökande arbete i stadsdelarna Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta. Ungdomskonsulenterna söker upp, informerar och stöttar ungdomar mellan år som har tankar och funderingar kring framtiden, men vill få mer motivation och vägledning. Projektets två ungdomskonsulenter ska fungera som en länk mellan ungdomar och projekt Merit, Jobbtorg Stockholm, Arbetsförmedlingen, samt stadsdelarna Spånga/Tensta och Rinkeby/Kista. Resultat Fram till november 2011 har 177 individer deltagit i projektets insatser och ännu fler har haft kontakt med projektet genom det uppsökande arbetet. Totalt 129 personer deltog i de 14 kursstarterna under hösten 2010/våren Tre månader efter avslut var 47 % av dem självförsörjande. Projektets föreberedande utbildning har visats ge: Känsla av trygghet och stöd Motivation Kunskap om de egna behoven och förutsättningarna (inkl. arbetsförmåga) Information om olika alternativ/vägar till studier Erfarenhet av att vara på en arbetsplats (inkl. branschspecifik kunskap) Kontakter med arbetsgivare Framgångsfaktorer och erfarenheter Ett avgörande inslag är det personliga bemötandet. Stödet är individuellt utformat så att det passar varje ungdom. Regelbunden kontakt via sms, telefon och individuella vägledningssamtal samt besök ute på folkhögskolorna är viktigt. Att hålla kvar och erbjuda stöd även efter avslutad insats har visat sig betydelsefullt. Genom gruppverksamhet under den förberedande insatsen blir varje individ sedd, hörd och respekterad. Den unge får en roll i gruppen och blir medveten om sin påverkan på gruppen. Gruppen ger stöd, inspiration och feedback. Den förberedande insatsen ger ungdomen tid att få ordning på dygnsrytmen och vänja sig vid att vara i 17

18 en aktivitet på heltid, vilket ökar möjligheten för ungdomen att klara av tidspassning och delta på heltid under praktik/prova på studier. Genom att ha gruppuppföljningsträffar med deltagarna i pågående insatser har det gått att fånga upp eventuella missnöjen och problem. Träffarna har också gett möjlighet att uppmuntra det som fungerar bra och bekräfta framgångar hos ungdomarna. För en del ungdomar som är anmälda till insatserna har det största hindret för deras deltagande varit något så enkelt och samtidigt svårt som att de saknar SL-kort för att kunna ta sig till projektlokalen eller samarbetsparten. Livssituationen för många ungdomar är så komplicerad när det gäller bostadssituation, familjeförhållanden och psykosocial problematik, att det är svårt för dem att delta i en heltidsaktivitet. I det uppsökande arbetet har det varit en utmaning och tagit tid att etablera sig i stadsdelarna Spånga-Tensta och Rinkeby- Kista och skapa förtroendefulla relationer till samarbetsaktörer och ungdomar i området. Kontakt: Elin Jägervall elin.jagervall@stockholm.se 18

19 Ungdomsanställningar öppnar dörrar till första jobbet Ungdomsanställningarna innebär något av en fribiljett in i arbetslivet och fungerar som en dörröppnare för ungdomarna satsar Stockholms stad på 400 ungdomsanställningar. Många ungdomar har problem med att hitta sitt första jobb eller har bara har haft korta och sporadiska anställningar. De saknar arbetslivserfarenhet, referenser och de kontakter som de behöver för att ta sig in på arbetsmarknaden. Med en längre tids arbetslöshet blir det än svårare att sälja in sig hos en första arbetsgivare. Sedan 2010 erbjuder Stockholm stad en praktik i 1-3 månader inom stadens egna bolag och förvaltningar. Ungdomarna får prova ett yrke, vara på en arbetsplats och i en arbetsgrupp samt lära sig rutiner och olika arbetsmoment. I de flesta fall övergår praktiken i en visstidsanställning på sex månader, där Jobbtorg Stockholm står för lönekostnaderna. Målet är att minska andelen långtidsarbetslösa unga med långvarigt behov av försörjningsstöd. Projektmål för 2012 är att 70 procent av alla ungdomar som deltar i projektet skall ha ett nytt arbete eller påbörjat studier när de lämnar projektet. Insatserna: 1. Ungdomen söker efter en lämplig praktikplats tillsammans med sin matchare. Därefter följer en kort intervju och en sex veckor lång praktik. 2. Om ungdomen trivs på arbetsplatsen och arbetsgivaren är nöjd med ungdomens insats under praktiken så erbjuds en sex månader lång visstidsanställning i staden. Ungdomen har en utsedd handledare på arbetsplatsen under hela projekttiden. Under anställningen har matcharen regelbundna uppföljningsmöten på arbetsplatsen då ungdomen får feedback från sin handledare och nya utvecklingsmål formuleras. 3. När två månader av anställningen återstår får ungdomarna hjälp att hitta nya jobb och erbjuds studie- och yrkesvägledning. Resultat Sedan projektstarten i mars 2010 har ungefär 500 unga deltagit i projektet. 421 unga har fått en visstidsanställning i staden erbjöds ungefär 80 procent av dem som påbörjade en praktik en anställning. 30 procent av dem som fullföljt sin visstidsanställning har fått en fortsatt anställning i staden, 8 procent har fått ett nytt jobb utanför staden och 14 procent började studera. Ytterligare 22 procent har inte återkommit till Jobbtorg Stockholm och behöver inte längre försörjningsstöd, men sysselsättningen är okänd. 3 procent kombinerar jobb och studier. Övriga 5 procent inrymmer föräldraledighet och en person som avlidit. 21 procent är öppet arbetslösa igen. 19

20 Framgångsfaktorer och erfarenheter Lönen Att få en egen inkomst är förstås en viktig morot. Ungdomarna får ut mellan och kronor i månaden efter skatt vilket är en betydande skillnad från försörjningsstödet storlek. De berättar hur de har kunnat konsumera sådant som de drömt om länge, till exempel ett körkort eller en resa till hemlandet för ett kärt återseende med familjen. Engagerade chefer och handledare Stadens arbetsgivare är mycket positiva till projektet och vill gärna hjälpa en ung person vidare i arbetslivet. De får dessutom någonting tillbaka eftersom det blir ett par extra händer och ögon i deras verksamhet. Arbetsgivarna berättar hur mångfalden har ökat på arbetsplatsen tack vare projektet och att ungdomarna har bidragit med nya idéer och angreppssätt i verksamheten. I dag hör arbetsgivarna av sig och ber om att få en ungdom. Arbetsgivarna tycker också att det är skönt att matcharen följer ungdomen under hela anställningen och finns där som ett stöd för arbetsgivaren när det gäller att ta upp känsliga frågor. Personalen Projektet drivs av en enormt engagerad projektgrupp som vänder och vrider på sig själva för att hitta nya lösningar. Hela gruppen jobbar under mottot: Allt är möjligt och man vet inte förrän man har provat. Lärdomar under projektets gång är: Att låta ungdomarna vara delaktiga i valet av arbetsplats så långt som det är möjligt. Låt hellre ungdomen fundera en extra vända, än att stressa igång en praktik! Att Stockholms stads verksamheter är en bra grund för att lära ungdomar om det praktiska i arbetslivet, såsom samarbete, sociala koder och kommunikation. Kontakt: Anna Olsson anna.edith.olsson@stockholm.se 20

21 Sommarjobb för unga mellan år Ett bra sommarjobb betyder mycket mer än den inkomst det ger. Och precis som för andra jobb är kontakter ofta avgörande för att hitta jobben. Genom stadens sommarjobb får fler ungdomar en chans. Sommarjobbet är ofta ungdomarnas första kontakt med arbetslivet och utgör en plattform för deras fortsatta möjligheter på arbetsmarknaden. Sommarjobben ger ungdomarna en inblick i vad ett arbete innebär och utgör dessutom ofta den första referensen som de kan föra in i ett CV. Stockholms stad har i många år prioriterat sommarjobb i den egna verksamheten för ungdomar mellan år. Särskilda medel har avsatts för att kunna erbjuda ungdomar som har svårt att ordna sommarjobb på egen hand, antingen beroende på ålder eller av anledningar som till exempel ett obefintligt eget kontaktnät, funktionshinder eller annan problematik. Stadsdelarna kring Järva har tilldelats extra medel för sommarjobb sedan De har stadens yngsta befolkning och en hög arbetslöshet. Extra medel har också tilldelats stadsdelar i Söderort där det kan antas att ungdomar har svårare att finna sommarjobb. Tryggad sysselsättning genom sommarjobb har varit ett sätt att ge fler unga ett första jobb och bidra till ett utökat kontaktnät. Resultat 2010 var målet att erbjuda 3000 ungdomar sommarjobb. Resultatet blev 4100 efter att regeringen skjutit till extra statliga medel. Förra året anställdes drygt 4300 unga mellan år sommarjobb och målet är att 2012 öka den siffran ytterligare. Fördelningen av sommarjobben 2011 Förvaltning/bolag Antal ungdomar som sommarjobbade Stadshus AB 341 Övriga nämnder 28 Utbildningsnämdnen 65 Kyrkogårdsnämnden 120 Trafiknämnden: trafik- och gatuverksamhet 196 Stadsdelsnämnd Kista-Rinkeby 708 Stadsdelsnämnd Spånga-Tensta 654 Stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby 251 Stadsdelsnämnd Bromma 87 Stadsdelsnämnd Kungsholmen 90 Stadsdelsnämnd Norrmalm 90 Stadsdelsnämnd Östermalm 90 Stadsdelsnämnd: Södermalm

22 Stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantör 459 Stadsdelsnämnd Skarpnäck 195 Stadsdelsnämnd Farsta 247 Stadsdelsnämnd Älvsjö 74 Stadsdelsnämnd Hägersten-Liljeholmen 182 Stadsdelsnämnd Skärholmen 316 Summa Ungdomarna anger i en utvärderingsenkät att de att de var överlag nöjda med sina sommarjobb. 77 procent anger att de ansåg att sommarjobbet var meningsfullt, 71 procent att de trivdes med arbetsuppgifterna ungdomar svarade på enkäten. Framgångsfaktorer och erfarenheter Stadsdelsförvaltningarna uppger att sommarjobben lett till ett ökat ansvarstagande bland de unga, liksom en ökad kontaktyta med arbetsmarknaden. Sommarjobben har bidragit till lugnare stadsdelar, framför allt i de stadsdelar som har haft många sommarjobb och som har en ung befolkning med sämre ekonomiska förutsättningar. Minskad skadegörelse, missburk och polisingripande har noterats. Samarbetet med handläggare inom socialtjänsten för att identifiera ungdomar med funktionsnedsättningar och med särskilda behov är viktig. Tidiga besked om medelstilldelning och en förbättrad samordning mellan förvaltningar har efterfrågats. Kontakt: Eva Woll Tegbäck eva.woll-tegback@stockholm.se 22

23 Uppföljningsansvar åringar greppa möjligheterna Cirka 1000 ungdomar mellan år i Stockholm varken studerar eller jobbar. Nu pågår ett utvecklingsarbete för att fånga upp fler på Jobbtorg Stockholm. En av de mest avgörande faktorerna för ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden är om de genomgått gymnasiet eller ej. I Stockholm arbetar Gymnasieslussen (utbildningsförvaltningen) med att kontakta ungdomar i åldern år som befinner sig utanför skolan. Brev skickas årligen till cirka 4000 ungdomar, varav cirka 2000 kan avskrivas för att de arbetar, studerar utomlands eller har någon annan adekvat sysselsättning Hälften av ungdomarna får Gymnasieslussen kontakt med direkt och en stor del av dessa kan få en plats i någon av de utbildningsinsatser som utbildningsförvaltningen erbjuder. Cirka 1000 ungdomar kvarstår. I samband med inrättandet av arbetsmarknadsförvaltningen gavs förvaltningen i uppdrag att ansvara för en samordning av arbetet runt målgruppen, samt för att erbjuda insatser. Vid halvårsskiftet 2011 påbörjades ett utvecklingsarbete för att nå och erbjuda stöd även till de återstående cirka 1000 ungdomarna. Sedan juli 2011 arbetar en central samordnare med att hålla ihop och utveckla arbetet runt det kommunala uppföljningsansvaret. Vid varje lokalt jobbtorg (5 st) finns en lokal samordnare som är knuten till arbetet. Deras uppdrag är att kontakta de ungdomar som Gymnasieslussen inte når eller som uppger att de inte vill studera. För att nå ungdomarna byggs kontaktnät med aktörer i stadsdelarna. Ungdomarna erbjuds sedan vägledning och möjlighet att ta del av hela det ordinarie utbudet på Jobbtorg Stockholm. De kan ta del av Jobbtorgens introduktionsveckor som ger en god grund i hur man söker jobb och hur arbetsmarknaden ser ut, de kan komma ut i praktik eller ta del av något av ungdomsprojekten. De kan även få en insats hos en extern aktör. Allt beror på ungdomens egna mål, intressen och behov. Syftet med insatserna är att i första hand motivera ungdomarna att återuppta sina studier och att i andra hand ge stöd för att öka deras möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Målet är att kunna jobba så individuellt som det går och hitta flexibla lösningar. Resultat Redan under uppstartsfasen hösten 2011 hade de lokala samordnarna haft kontakt med 109 ungdomar. Utmaningar En utmaning är att vidareutveckla och anpassa de insatser som idag finns för äldre ungdomar till att passa den yngre målgruppen, samt att kunna utveckla samverkan och hitta nya insatser som ännu tydligar leder tillbaka till skolan. Kontakt: Karin Tillhagen karin.tillhagen@stockholm.se 23

24 Unga in Ett starkt nätverk med många som stöttar ungdomarna har slussat över 50 procent av ungdomarna ut i jobb eller studier. Unga in drivs sedan 2008 av Arbetsförmedlingen, Fryshuset, Friends samt Stockholms Stad och medfinansieras av Europeiska Socialfonden. Unga in vänder sig till unga år som inte finns i några system, det vill säga som varken går i skolan, jobbar, finns inskrivna på Arbetsförmedlingen eller får försörjningsstöd av kommunen. Unga ins övergripande mål är att skapa ett konjunkturoberoende arbetssätt riktat till ungdomar utanför arbete/studier, som utvecklas i samverkan med partners och används av Arbetsförmedlingen och kommuner. Genom konkreta insatser vill Unga in verka för att ungdomar ska få en väg in på arbetsmarknaden och stärka sig själva. Projektet ser över hela den ungas livssituation och planerar därefter aktiviteter såsom fördjupad vägledning, motiverande samtal, mentorskap, studiebesök, föreläsningar och praktik. Ungdomarna hittar till Unga in genom upparbetade kontakter inom olika organisationer och verksamheter som arbetar med ungdomar. De flesta deltagarna/ungdomarna har fått tips om verksamheten av en vän eller anhörig. Endast ett fåtal av deltagarna har avslutat gymnasiet och några har ej fullständiga betyg från grundskolan. Ofta talar ungdomarna om att de upplever myndighetsförakt, de kan ha en lång historik hos olika myndigheter. Flera ungdomar har en mycket komplex problematik med dubbeldiagnoser och ofta med kognitiva svårigheter. I många fall krävs samordning med en eller flera myndighetskontakter förutom de som samverkar inom Unga in. Det krävs mycket motivationsarbete och självstärkande aktiviteter, samt anpassning för att dessa ungdomar ska närma sig arbete eller studier. Flertalet av de unga som gått ut i arbete har haft drivkraften och viljan att arbeta men saknar tidigare arbetslivserfarenheter och slutbetyg från gymnasiet, litet kontaktnät och inga eller få referenser. Vi ser tydliga tendenser att det är lättare för dem som har en drivkraft och ett socialt nätverk, oavsett bakgrund att ta sig vidare. Resultat Totalt har Unga in haft 142 ungdomar inskrivna varav 108 är avslutade (siffrorna avser resultat i november 2011). Av dem har 51 procent gått vidare till arbete eller studier. Målet är att 150 deltagare ska ha varit inskrivna i projektet fram till mars Vid en analys av denna statistik är det viktigt att tänka på att det handlar om unga som har levt helt utanför systemet och i flera fall under lång tid stått utanför arbete studier och sociala kontakter. 24

25 Framgångsfaktorer och erfarenheter Arbetsgivare är en självklar samarbetspart i Unga in för att vara behjälpliga med nätverk och kontakter, fungera som referenser eller mentorer, och för att öka deltagarnas kunskap om olika branscher och yrkesgrupper, samt ge ungdomarna arbetslivserfarenhet genom praktik och korta jobb. Unga in jobbar därför med två parallella arbetsgivarperspektiv. Det ena perspektivet har individen i fokus och arbetar utifrån deltagarens önskemål, möjligheter och behov. Syftet är att öka motivation och ge erfarenhet vilket leder till att deltagaren kommer närmare arbetsmarknaden både genom ökat självförtroende och genom konkreta erfarenheter och nätverk. Personliga kontakter är avgörande för att lyckas i detta arbete. Det andra perspektivet utgår från ett strategiskt och långsiktigt hållbart förhållningssätt kring att anställa ung arbetskraft i Sverige idag. Unga in kommer inom ramen för ett nytt nationellt projekt lägga ännu större vikt vid att knyta strategiska arbetsgivarkontakter till verksamheten både på lokal nivå och i paraplyprojektet. Det nya projektet startar våren 2012 och bygger på erfarenheterna från Unga in i Stockholm. Genom kontinuerliga nätverksträffar får arbetsgivare uppdaterad information om projektets utveckling och en chans att utbyta erfarenheter och inspireras av varandra. Syftet med dessa träffar är att hitta konkreta lösningar på samarbetsformer som ska leda till att unga kommer närmare arbetsmarknaden genom exempelvis mentorskap och praktik/arbetsträning. Kontakt: Tomislavka Barisic tomislavka.barisic@arbetsformedlingen.se 25

26 26

27 27

28 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Box 10014, Stockholm-Globen , 28