Grön skatteväxling -en utvärdering av skatteväxlingens effekt på miljön

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Examensarbete D Höstterminen 2006 Grön skatteväxling -en utvärdering av skatteväxlingens effekt på miljön Författare: Emelie Brunhage Handledare: Maria Vredin Johansson

2 Sammanfattning En så kallad grön skatteväxling har ägt rum i Sverige mellan 2000 och Under skatteväxlingen har miljöskatter införts och höjts. De skatteintäkter som genererats har använts för att sänka arbetsrelaterade skatter, i syfte att få både en miljövinst och ett ökat arbetsutbud. I denna uppsats studeras skatteväxlingens effekter på miljön. Koldioxidskatten och elskatten är de skatter som har ökat mest under skatteväxlingen, och det är också dessa skatter som studeras i uppsatsen. Skatternas effekt på miljön approximeras med koldioxidutsläpp. De resultat som erhålls visar på genomsnittligt lägre koldioxidutsläpp under skatteväxlingen jämfört med perioden innan skatteväxlingen. En minskning av koldioxidutsläppen, som följd av höjningar i elskatten under skatteväxlingen har också påträffats. 1

3 1. Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar Mål och medel inom miljöpolitiken Teori Marknadsmisslyckande Kostnadseffektiva styrmedel Optimala skatter Skatteväxling Grön skatteväxling och gröna skatter Grön skatteväxling Skatt på energi Koldioxidskatten Elskatten och elanvändning Utsläpp av koldioxid Analys Data Koldioxidskattens effekt Elskattens effekt Slutsats Källförteckning Appendix Appendix

4 1. Inledning En grön skatteväxling infördes år 2000 och planerades pågå till Under den perioden skulle 30 miljarder kronor växlas mellan skatt på miljö och arbete. Det främsta syftet med den gröna skatteväxlingen som genomförts i Sverige har varit att öka miljörelateringen i skattesystemet, så att skatteväxlingen kan bidra till att de nationella miljömålen nås. Den gröna skatteväxlingen skall vara budgetneutral, och de intäkter som genereras från miljöskatterna, skall användas till att sänka andra skatter, då främst skatt på arbete. Syftet med dessa skattesänkningar är enligt regeringen att stimulera arbetsutbudet samt att kompensera dem som drabbas av höjda miljöskatter (Prop. 2000/01:1 s ). Vid regeringsskiftet hösten 2006 framgår det av budgetpropositionen för 2007 att den nya regeringen ämnar avbryta den pågående gröna skatteväxlingen. Här hävdas att miljövinsterna varit begränsade och att skatteväxlingen orsakat välfärdsförluster för samhälle och hushåll. Trots att elskatterna har höjts kraftigt och inkomstskatter sänkts, har inte drivkraften för att arbeta ökat. Skatteväxlingen har således varit ineffektiv menar den nya regeringen (Prop. 2006/07:1 s. 49). Den gröna skatteväxlingen har orsakat mycket debatt och har såväl anhängare som motståndare. Den litteratur som behandlar skatteväxlingen studerar främst effekterna av en skatteväxling på arbetsutbudet. Vilka effekter skatteväxlingen har på miljön har behandlats i mindre utsträckning. Den här uppsatsen utgör ett försök att uppskatta den gröna skatteväxlingens miljöeffekter Bakgrund Skatt på energi har funnits i Sverige sedan Till en början infördes skatten av statsfinansiella skäl, därefter ändrades motivet till att bli energipolitiskt under 1970-talet: staten ville styra bort från oljeförbrukning mot elproduktion (SOU 1997:11 s. 108). I slutet av 1980-talet presenterade Miljöavgiftsutredningen (MIA) sitt slutbetänkande, vilket var startskottet på ett mer tydligt miljöorienterat skattesystem. Som en följd av MIA, infördes i skattereformen 1990/91 många nya miljöskatter, t.ex. skatt på koldioxid och svavel. Energiskatterna fick efter det en mer miljöpolitisk karaktär, varpå många energiskatter idag betraktas som miljöskatter. I samband med införandet av de nya miljöskatterna under 3

5 skattereformen 1990/91 sänktes skatten på arbetsinkomster. Med andra ord genomfördes en form av skatteväxling redan då, även om inte formuleringen grön skatteväxling användes (Brännlund 2006). Det var först i mitten av 1990-talet som begreppet skatteväxling började användas mer frekvent. Anledningen var, enligt Brännlund (2006), att stora framsteg hade gjorts i utvecklingen av ekonomiska styrmedel, vilka också blivit mer accepterade i det politiska systemet. Sverige och EU var under denna period även i behov av att effektivisera skattesystemet, framför allt av sysselsättningsskäl. En grön skatteväxling passade på så vis bra i tiden. För att utvärdera en potentiell skatteväxling tillsattes en skatteväxlingskommitté Två år senare presenterade den sitt slutbetänkande, vilket banade väg för skatteväxlingen år 2000 (Brännlund 2006). 1.2 Syfte Syftet med uppsatsen är att studera vilken effekt den gröna skatteväxlingen har haft på miljön. Med utgångspunkt från teorierna och kostnadseffektiva styrmedel och optimala skatter, studeras effekterna av el- och koldioxidskatten på miljön. I uppsatsen kommer skatternas effekt på miljön att approximeras med skatternas effekt på koldioxidutsläppen. Utvärderingen av effekten görs med hjälp av enkla regressionsmodeller. 1.3 Avgränsningar I litteraturen beskrivs den gröna skatteväxlingen med början år 2001, men ett första steg i skatteväxlingen gjordes redan 2000, varför denna uppsats kommer att studera perioden Under skatteväxlingsperioden har följande miljöskatter ingått: koldioxidskatt, energiskatt på el, dieselskatt, avfallsskatt, naturgrusskatt, bekämpningsmedelsskatt, fordonsskatt samt bensinskatt. Koldioxidskatten och energiskatten på el är de dominerande skatterna ur ett statsfinansiellt perspektiv, vilket gör det motiverat att undersöka miljöeffekterna av just dessa skatter. Då politiska åtgärders effekter på miljön är svåra att verifiera (t ex minskad klimatpåverkan eller ökad biodiversitet), kommer studien att fokusera på utsläppsminskningar av koldioxid, vilka åtminstone har en indirekt påverkan på miljön och miljömålen. Skatteväxlingen förväntas även få effekter på arbetsutbudet, genom sänkt skatt på arbete. En utvärdering av dessa effekter ryms dock inte inom ramarna för denna uppsats. 4

6 1.5 Metod För att studera effekterna av grön skatteväxling på miljöfarliga utsläpp behövs en metod som behandlar utvärdering av offentlig verksamhet. Vedung (1998) beskriver en form av utvärdering som benämns effektmätning. Denna typ av utvärdering skall visa på kausala samband mellan insatsen och den effekt som observerats. Fortsättningsvis kan insats läsas som koldioxid- respektive elskatten, och effekten syftar på förändringar i koldioxidutsläppen. I effektmätning krävs att effekten av insatsen kan isoleras, så att det inte finns några andra faktorer som kan förklara den observerade effekten. Resultatet, eller den observerade effekten, skall sedan jämföras med ett referensalternativ, dvs. det resultat som skulle ha nåtts om insatsen inte genomfördes. Den bästa metod för att utvärdera effekter är enligt Vedung (1998) experiment med slumpmässig kontroll, i vilka man använder sig av slumpmässigt utvalda experiment- och kontrollgrupper. Experimentgruppen utsätts för insatsen i fråga, medan kontrollgruppen förblir opåverkad. De effekter som uppstår kan sedan jämföras med varandra och skillnaden mellan de observerade effekterna kan därmed förklaras av insatsen. Detta är det optimala sättet att utföra en effektmätning. I fallet med skatteväxling finns dock inga kontrollgrupper, miljöskatten (koldioxidskatten och elskatten) är i det närmaste heltäckande. Istället kan den utvärderingsmodell som Vedung (1998) kallar reflexiv kontroll användas. I reflexiv kontroll utsätts hela undersökningsgruppen för insatsen, och jämförs sedan med sig själva innan de blev utsatta för insatsen. Med andra ord, Fördata utgör kontroller i förhållande till efterdata. (Vedung 1998 s. 159). Det är denna typ av utvärderingsmetod som kommer att användas i denna uppsats. Några säkra kausala samband kommer jag dock inte kunna dra då det grundläggande kravet på effekmätning, isolerade effekter, inte är uppfyllt. 2. Mål och medel inom miljöpolitiken Sverige skall vara ett mönsterland för en ekologiskt hållbar utveckling. Målet är ett ekologiskt hållbart Sverige. (Prop. 2000/01:1 s. 33), skriver regeringen i sin budgetproposition för För att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle har regeringen antagit 16 miljömål, vilka utgör grunden för miljöpolitiken. Uppdelade på ett antal delmål syftar miljömålen till ett ekologiskt hållbart samhälle där de stora miljöproblemen skall vara lösta till nästa generation (2020). Ett av miljömålen behandlar klimatfrågan. I arbetet med att 5

7 begränsa klimatpåverkan har skatteväxling varit en strategi i arbetet mot målet (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). I rapporten Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006), beskrivs målet begränsad klimatpåverkan som mycket svårt att nå. I samma rapport kan man läsa att ländernas utsläpp av växthusgaser ökar istället för att minskar. Däremot anses möjligheterna goda att nå delmålet som innebär att växthusgaserna i Sverige skall minska med fyra procent mellan åren 2008 och 2010, jämfört med utsläppsnivån år Miljömålen utgör en del av en mängd politiska samhällsmål. Beroende på hur samhällsmålen är formulerade kan de olika målen påverka och ibland t.o.m. motverka varandra. Ett exempel är energiskatterna som är regressiva, dvs. belastar låginkomsttagare hårdare jämfört med höginkomsttagare. Ett samhälle som har progressiva inkomstskatter har delvis som mål att minska inkomstklyftorna, och energiskatten motverkar därmed detta mål. Då energiskatten genererar intäkter, finns det dock en möjlighet att kompensera för sådana fördelningseffekter (Brännlund & Krisström 1998 s.219). Även inom miljöpolitiken finns det ofta flera styrmedel som styr mot ett och samma mål, styrmedlen kan också påverka fler än ett mål samtidigt. Ett exempel är styrmedlet svavelskatt som syftar till att minska svavelutsläppen och styr mot miljömålet ren luft. Eftersom svavelskatten och koldioxidskatten i princip utgår på samma bränslen, påverkar svavelskatten även koldioxidutsläppen och bidrar till minskade koldioxidutsläpp. Det är således svårt att veta i vilken grad de olika skatterna bidrar till utsläppsminskningen. Förutom koldioxidskatten finns bland andra EU:s system för handel med utsläppsrätter (fr o m 2005), båda sätter en prislapp på utsläpp av koldioxid och syftar därmed till en minskning av koldioxidutsläppen. Ytterligare ett styrmedel som bidrar till miljömålet begränsad klimatpåverkan är det statliga stödet till klimatinvesteringsprogram (Klimp). Klimp ger statligt stöd till kommuner som bidrar till att minska utsläpp av växthusgaser. De hittills genomförda investeringarna i Klimp ( ) antas ge en årlig utsläppsminskning med ton koldioxid samt en minskad elanvändning med MWh/år (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006 s. 125). Inom energisektorn finns det också en mängd styrmedel som syftar till att öka effektiviseringstakten, minska användningen av energi samt att öka mängden förnybar energi. Energiskatten på bränsle och el syftar till en effektivare energianvändning. Förutom energi- och koldioxidskatt finns elcertifikatsystemet (fr o m 2003) som syftar till att styra mot produktion av förnybar el. Vid produktion av förnybar el får producenterna ett certifikat som de säljer vidare till elanvändarna, som av lag är skyldiga att köpa certifikat som motsvarar en viss andel av sin 6

8 användning (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006 s ). Sammanfattningsvis är det alltså inte bara koldioxidskatten och elskatten som syftar till att minska koldioxidutsläppen, utan även andra styrmedel gör detta direkt eller indirekt. Likaväl som eloch koldioxidskatten kan påverka andra samhälls- eller miljömål. 3. Teori Grön skatteväxling innebär att en miljöskatt på miljöstörande verksamheter införs eller höjs. De intäkter som denna skatt genererar används för att sänka en skatt som verkar störande på ekonomin, i detta fall skatt på arbete. I teorin leder detta till en optimal nivå av miljöfarliga varor samt att arbetsutbudet stimuleras. Grön skatteväxling bygger på teorierna om optimal beskattning och kostnadseffektiva styrmedel inom miljöekonomi. I detta kapitel kommer jag att redogöra för dessa teorier samt, i en enkel modell, visa hur teorierna överförts till skatteväxling Marknadsmisslyckande Miljöpolitiska styrmedel berättigas i de fall det finns marknadsmisslyckanden. Exempel på detta är förekomst av kollektiva varor och externa effekter. Miljön kan ofta klassas som en kollektiv vara, dvs. en vara eller tjänst som flera samtidigt kan använda utan att inkräkta på varandras användning. Förenklat kan man säga att pga. de kollektiva varornas karaktär, finns inga priser som speglar betalningsviljan, eller värdet av varorna (Brännlund & Kriström 1998). Utan prissättning, eller med inkorrekt prissättning, får marknadsaktörerna felaktiga signaler om varans knapphet. Mot denna bakgrund kan vi förstå att det finns ett överutnyttjande av miljöresurser. Externa effekter är en annan typ av marknadsmisslyckande, vilket uppstår när en individs konsumtion eller ett företags produktion, inkräktar på en annan individs konsumtion eller ett annat företags produktion/vinst utan att kompensera för detta i form av en pengatransaktion (Leach 2004). Ett exempel på en extern effekt är bullret från bilar på en tungt trafikerad väg bredvid ett bostadsområde. Oljudet är störande för invånarna i bostadsområdet, och de blir inte kompenserade för denna oangelägenhet. Externa effekter kan vara positiva eller negativa, i denna uppsats kommer negativa externa effekter att behandlas. Vid produktion som medför en positiv extern effekt kommer det att produceras för lite, medan det omvända gäller för den produktion som medför en negativ extern effekt. Om de olika 7

9 parterna blir rätt kompenserade produceras rätt mängd av respektive produkt, vilket leder till en effektiv resursallokering. Enigt det så kallade Coase-teoremet, är väldefinierade äganderätter en lösning på problemet med externa effekter. Om äganderätten över exempelvis en naturresurs är väldefinierad spelar det ingen roll vem det är som innehar äganderätten, den som orsakar den externa effekten, eller den som blir påverkad av den. De olika parterna kommer genom förhandling om kompensation att nå en effektiv resursallokering. Även om äganderätter finns är det möjligt att ingen förhandling kommer till stånd, t ex då de förhandlande parterna är så många att det inte skulle vara möjligt att till en rimlig kostnad genomföra en förhandling. I frånvaro av förhandlingar om kompensation, krävs att regeringen ingriper för att reglera externa effekter med syfte att uppnå en effektiv resursallokering (Leach, 2004 s ). 3.2 Kostnadseffektiva styrmedel Från föregående stycke förstår vi att utan rätt pris sänds inte de korrekta signalerna till marknadens aktörer, och det finns alltså utrymme att förbättra resursallokeringen. För att förbättra resursallokeringen har samhället i princip två styrmedel att arbeta med, administrativa och ekonomiska styrmedel. Administrativa, eller kvantitativa, styrmedel ställer t.ex. krav på användandet av ett visst reningssystem. Styrmedlet kan även förbjuda eller begränsa ett visst utsläpp. Ekonomiska styrmedel syftar till att internalisera de externa effekterna och på så vis styra konsumenter och producenter mot ett annat beteende. Ekonomiska styrmedel kallas även incitamentsbaserade styrmedel och innefattar miljöskatter, avgifter och subventioner. Handel med överlåtbara utsläppsrätter är ytterligare ett exempel, där man genom att skapa nya marknader kan påverka aktörernas beteende. Skillnaden mellan administrativa och ekonomiska styrmedel är främst aktörernas valfrihet vid uppfyllande av ett visst mål. Med administrativa styrmedel tänker vi oss en förutbestämd utsläppsnivå, vilken inte får överskridas. För att nå samma mål med ekonomiska styrmedel sätts en skatt på utsläppskällan. Skatten gör det dyrare med utsläpp och aktörerna förväntas anpassa sig till det nya prisläget. Hur anpassningen sker lämnas dock till aktören själv att bestämma. Denna valfrihet gör att anpassningen kommer ske på ett kostnadseffektivt sätt, dvs. där anpassningen kostar minst (Brännlund & Kriström 1998). Den som först visade att en skatt som prissättning på en miljöstörande verksamhet kan leda till högre välfärd totalt sett var Arthur Pigou (1924). Pigou visade att de företagsekonomiska kostnaderna vid produktion inte 8

10 alltid överensstämmer med de samhällsekonomiska. Figur 1 som återfinns i Leach (2004 s.111) visar ett företag som genererar externa effekter i form av miljöförstöring i samband med sin produktion. Företaget producerar efter given marginalkostnad, PMC. Den samhällsekonomiska marginalkostnaden, SMC, av produktionen är lika med den företagsekonomiska kostnaden plus den externa effekten, MD. Den externa effekten antas öka med ökad produktion. Vidare antar vi att företaget är litet och således en pristagare, priset är satt till p och MR står för den marginella intäkten. MR, P SMC= PMC + MD PMC MD, t PMC p MR q* q 1 Q Figur 1. Pigouviansk skatt, internalisering av en negativ extern effekt med hjälp av en skatt. För att internalisera den externa effekten i företagets marginalkostnad inför regeringen, som har fullständig kunskap om PMC och MD, en miljöskatt på varje producerad enhet. Skatten sätts till MD, vid den optimala produktionen q*. Skatten som nu blivit internaliserad utgör en del av företagets marginalkostnad. Detta innebär att företagets marginalkostnadskurva skiftar uppåt, till PMC. Företaget maximerar sin vinst vid produktionen q*, som också är den samhällsekonomiskt effektiva produktionen. Företaget har nu ändrat sitt beteende och minskat sin produktion från q 1 till q* pga. miljöskatten och har på så vis tvingats ta hänsyn till den externa effekten (Leach 2004 s. 111). 9

11 MC B MC A MC(R A +R B ) För att få en kostnadseffektiv minskning av utsläppen vid användningen av administrativa styrmedel, behövs detaljerad information om varje aktörs marginella reningskostnad. Vid en skatt behövs endast den aggregerade marginalkostnadsfunktionen. Figur 2 visar att, oavsett skattenivå, kommer företaget minska sina utsläpp så länge marginalkostnaden för att göra detta är lägre än skattesatsen, t. I figur 2 tänker vi oss två företag, A och B, som ger externa effekter i form av utsläpp. Vi inför en skatt per enhet utsläpp som är lika för både A och B. MC t* =20 R* B R* A R* B + R* A rening Figur 2. Ekonomiska styrmedel och kostnadseffektivitet Källa: (Brännlund & Kriström 1998 s. 190) Som synes har företag B en högre marginalkostnad än A, MC B > MC A, men båda företagen kommer att reducera sina utsläpp så länge marginalkostnaden för reduktionen är mindre än skatten per enhet. Skatten leder därmed till en kostnadseffektiv minskning av utsläppen. Har vi denna information kan vi bestämma vilken skatt som krävs för att uppnå en given utsläppsminskning (Brännlund & Kriström 1998 s ). Miljömålet nås till minsta möjliga kostnad då skatten är lika för alla och varje aktör kan anpassa sig till skatten utifrån sin egen marginalkostnad för rening. I praktiken beror valet av styrmedel även på miljöproblemets karaktär, om det är lokalt, regionalt eller globalt. Oftast används ett styrmedel för att nå ett miljöpolitiskt mål. Hur dessa mål är utformade har betydelse för valet av styrmedel, då de olika styrmedlen ger olika träffsäkerhet för måluppfyllelse. De administrativa kostnaderna som är förknippade med styrmedlet är ytterligare en aspekt som bör tas i beaktande vid val av styrmedel (Brännlund 2006). 10

12 3.3 Optimala skatter Undantaget skatter i samband med negativa externa effekter är alla skatter i grunden störande för ekonomin, och bidrar till att ekonomin inte fungerar lika effektivt som i fallet utan skatter. Ett optimalt skattesystem är ett skattesystem som ger den givna skatteintäkten till minsta möjliga effektivitetsförlust. Idén om ett optimalt skattesystem bygger på den engelska ekonomen Frank Ramseys litteratur från 1920-talet (Brännlund 2006). Dessa teorier brukar kallas Ramsey-regeln för optimal beskattning, vilken innebär att skatten på en vara skall sättas i omvänd proportion till varans priskänslighet. Således skall en vara vars priskänslighet är låg beskattas hårdare relativt en vara vars priskänslighet är hög, eftersom konsekvenserna av minskad efterfrågan är mindre i det tidigare fallet. Därmed minskas skattens effektivitetsförlust. Ett skolboksexempel är hög beskattning på salt som har låg priselasticitet, vilket innebär att skatten har en liten effekt på saltkonsumtionen. Dvs. intäkter från skatten genereras, medan konsumtionen på salt inte påverkas nämnvärt (Brännlund 2006). Vad det gäller finansiering av den offentliga sektorn kan denna inte förlita sig på intäkterna från saltskatten, då storleken på intäkterna beror på skattebasen, vilken för salt är tämligen liten. Ett exempel på en rättvridande skatt, är skatt på bensin. Förbränning av bensin genererar en extern effekt i form av koldioxidutsläpp. Om en miljöskatt på bensin införs kan denna ha en rättvridande effekt, vilket kan förklaras med följande exempel. Vi antar att skatten på bensin är lika med t*. Skatten internaliserar till fullo den externa kostnaden, dvs. t* är lika med värdet av den marginella skadekostnaden av koldioxidutsläpp. Bensinförbrukningen vid skattenivån t* är lika med Q*, vilket ger skatteintäkterna t* Q*. Om statens behov av skatteintäkter är lika med, eller mindre, än t* Q*, existerar inga välfärdskostnader på grund av skatten. Skatten ger endast välfärdsvinster. I första hand bör staten basera sina skatteintäkter på miljöskatten, men om inte denna skatt räcker till för att finansiera statens totala offentliga verksamhet så skall skatterna sättas så att den totala snedvridningen minimeras. En miljöskatt utöver t* är också snedvridande. Skillnaden mellan skatt på t ex arbete och en miljöskatt är dock att skatt på arbete är snedvridande från första kronan då arbete inte är förknippat med några negativa externa effekter (Brännlund & Kriström 1998 s ). 11

13 3.4 Skatteväxling Det är utifrån teorierna om optimal beskattning och användandet av miljöskatter som korrigering av externa effekter, som idén om grön skatteväxling har sitt ursprung. Den första som kopplade samman teorin om optimal beskattning med de Pigouvianska skatterna, var den norske ekonomen Sandmo (1975). Sandmo menade att vid ett givet mål om en viss mängd skatteintäkter och förekomst av verksamhet med negativa externa effekter, bör de negativa externa effekterna i första hand beskattas. I andra hand bör exempelvis arbete beskattas, och då i enlighet med Frank Ramseys optimala beskattningsteori (Bovenberg & Goulder, 2001). Vid skatteväxling skall en miljöskatt höjas eller införas, och med de skatteintäkter som denna skatt genererar, skall en snedvridande skatt sänkas. I skatteväxlingssammanhang syftar den snedvridande skatten oftast på arbetsrelaterade skatter. I figur 3 och 4 som återfinns i Brännlund & Kriström (1998 s. 236) visas de modeller som beskriver grön skatteväxling. lön kronor Utbud arbete w* w- t A w-t A MC P +t* MC P E(p) A 2 A 3 A 1 24h E 2 E 1 Figur 3. Skattens påverkan på arbetsutbudet Figur 4. Välfärdsvinst från en miljöskatt I modellen antas att företaget endast använder arbete som produktionsfaktor och, om individen arbetar en timme, producerar hon varor som har ett värde motsvarande lönen, w*. Företagets kostnad för att producera varan antas vara konstant och lika med MC P. E(p) är konsumenternas efterfrågan av varan. I figur 4 ser vi att företaget producerar E 1 då 12

14 marginalintäkten är lika med marginalkostnaden. I figur 3 ser vi att vid lönen w*, är utbudet av arbete A 1, dvs. företagets värdering av sista timmen arbetskraft är lika med individens värdering av den sista timmen. Om w* är priset på arbete är w* även alternativkostnaden för fritid, då alternativet till att jobba är att ha fritid. En förändring av lönen, eller beskattning av den disponibla inkomsten, kommer således att ha en effekt på konsumtionen av fritid. I figur 3 introduceras en skatt på arbete, t A, vilket gör att individens lön per timme blir (w-t A ). Företaget erbjuder fortfarande w* per timme, men eftersom individen endast får (w-t A ) i plånboken är hon inte villig att arbeta lika mycket som tidigare. Arbete substitueras nu mot fritid eftersom fritid har blivit relativt sett billigare, och sysselsättningen sjunker till A 2. Resultatet av skatten är ett lägre arbetsutbud. Samhällets kostnad blir förlusten av arbetade timmar dvs. (A 1 -A 2 ), den så kallade skattekilen uppstår här (Brännlund & Kriström 1998 s ). För att förklara skattekilen antas det att, vid lönenivån w*, efterfrågas arbetskraftsmängden A 1, dvs. det råder jämvikt mellan utbud och efterfrågan. När skatten introduceras erbjuds endast mängden arbetskraft A 2, men efterfrågan förblir densamma som innan skatten. Det brukar kallas att skatten sprängt in en kil mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft, skillnaden mellan A 1 och A 2. Denna skattekil leder till effektivitetsförluster även om skattebetalaren kompenseras i form av att hela skatteintäkten återbetalas kommer inte denna återbetalning att räcka till för att till fullo ta bort skattens välfärdseffekt (Björklund m.fl s 42). Enligt tidigare resonemang om skatt på varor med externa effekter införs nu en skatt på den miljöfarliga varan. Skadekostnaden uppskattas till t* vilket också är miljöskattens storlek. Vid miljöskattens införande, höjs företagets marginalkostnad MC P, och produktionen sjunker till E 2, figur 4. Miljöskatten internaliserar den externa effekten vilket ger en effektivitetsvinst, lika med den grå ytan i figur 4. Intäkterna från miljöskatten används till att sänka skatten på arbete. Om intäkterna räcker till att sänka skatterna till t A, i figur 3 får vi en välfärdsvinst på arbetsmarknaden pga. en ökad sysselsättning från A 2 till A 3 (Brännlund & Kriström s ). Välfärdsvinsten illustreras i den rutade ytan i figur 3. Denna extra vinst brukar i skatteväxlingssammanhang benämnas som en dubbel vinst, eller skatteåterföringseffekt, som alltid verkar positivt på välfärden. Hur stor skatteåterföringseffekten är, beror på hur stor skattekilen är initialt. Vid hög skatt på arbete är den snedvridande effekten, skattekilen är stor, och vi förväntar oss en relativt stor skatteåterföringseffekt, och vice versa. Det kan nu vara lockande att höja den rättvridande skatten ytterligare, för att få ännu större välfärdseffekter med hjälp av skatteåterföringseffekten, men höjer vi miljöskatten över t* får även 13

15 miljöskatten en snedvridande effekt och den positiva välfärdseffekten är inte längre självklar. Som i tidigare resonemang, erhålls ett kostnadsminimerande skattesystem om de båda skatterna sätts så att de på marginalen ger lika stora välfärdsförluster (Brännlund 2006 s.45-49). Att införa en skatt i en sektor, betyder inte att andra sektorer förblir opåverkade, snarare tvärtom. En allmän jämviktsmodell tar hänsyn till dessa effekter på andra marknader (Bovenberg & Goulder, 2001). Den effekt som skatten får på andra sektorer kallas, skatteinteraktionseffekten. När vi inför eller höjer en miljöskatt innebär detta att priset stiger på den berörda varan. Ett högre pris på varukonsumtion sänker reallönen, och påverkar arbetsutbudet genom två effekter, substitutions- och inkomsteffekt. Substitutionseffekten påverkar valet mellan arbete och fritid. En lägre reallön betyder att relativpriset på fritid minskar och hushållen väljer att konsumera mer fritid, vilket i sin tur betyder att arbetsutbudet minskar. Minskat arbetsutbud ger mindre skatteintäkter från arbete, samt en minskad välfärd. Förutsatt att fritid är en normal vara, kommer inkomsteffekten påverka individen att arbeta mer för att kompensera den konsumtionsförlust inkomstsänkningen innebar. Substitutionseffekten och inkomsteffekten motverkar alltså varandra. Hur stor skatteinteraktionseffekten blir beror på den initiala löneskatten, samt sambandet mellan konsumtion av varor och fritid. I en grön skatteväxling måste alltså miljöskatten finansiera skattesänkningen på arbete, samt det skattebortfall som uppstår efter prishöjningen av miljöskatten på varor (Brännlund 2006 s ). Skatteåterföringseffekten ger en välfärdsökning vilken motverkas av skatteinteraktionseffekten, de två effekternas storlek bestämmer utfallet av skatteväxlingen. En ytterligare komplikation med att bestämma utfallet av en skatteväxling är att miljöskatten införs i en ekonomi med redan existerande skatter. En miljöskatt som införs på en vara som redan är beskattad med andra punkskatter och moms, får ofta den effekten att skattebasen eroderar, och att skatteintäkterna från de redan existerande skatterna minskar. Den positiva effekten av miljöskatten, skattåterföringseffekten, får än svårare att kompensera för den negativa effekten från skatteinteraktionseffekten (Brännlund & Kriström, 1998 s. 243). Miljöskatten syftar till ett ändrat konsumtionsmönster, bort från den beskattade varan som är dålig för miljön. Ju större styrande effekt skatten har, desto större blir intäktsbortfallet från varan och ju mindre skatteförändringar kan genomföras på arbete. Brännlund & Kriström (1998) påpekar att storleken på skattebaserna på vilka skatteväxlingen grundar sig är av största vikt för de effekter som skatteväxlingen når. Är skattebasen för 14

16 miljöskatten liten medan skattebasen för arbetsrelaterade skatter är stor, blir antagligen effekten av en skatteväxling på arbetsutbudet liten, om ens märkbar. 4. Grön skatteväxling och gröna skatter Sverige har varit ett föregångsland vid införande av miljöskatter. Under den gröna skatteväxlingen har många miljöskatter höjts, och de största intäktsposterna har varit koldioxidskatten och energiskatten på el. I detta kapitel kommer vi att titta närmare på genomförda skatteväxlingar. Jag kommer att redogöra för samtliga energiskatter varav koldioxid- och elskatten kommer ges särskilt stort utrymme. Slutligen tillägnas ett avsnitt utsläpp av koldioxid, vilka förväntas påverkas av skatteväxlingen. 4.1 Grön skatteväxling I den gröna skatteväxlingen mellan 2000 och 2006 höjdes i omgångar flera miljöskatter, för att växlas mot höjt grundavdrag på inkomstskatt, sänkt allmän löneavgift, samt sänkt energi och dieselskatt för jordbruk och skogsbruket. Mellan 2001 och 2005 hade 13,6 miljarder skatteväxlats (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). I appendix 1 redovisas samtliga skatter som ingått i skatteväxlingen, förändringar i skattesatser och deras kortsiktiga ekonomiska effekt på de offentliga finanserna. I tabell 1 nedan presenteras ett urval av dessa skattesatser. 15

17 Tabell 1. Punktskatter i löpande priser, skatter som växlats i skatteväxlingen Generell CO 2 skatt på olja, kr/kg 0,37 0,54 0,63 0,76 0,91 0,91 Energiskatt på olja Mk.1 1, kr/kg 0,65 0,53 0,46 0,35 0,27 0,36 Summa 1,02 1,07 1,09 1,11 1,18 1,27 Generell CO 2 skatt på bensin, kr/l 0,86 1,24 1,46 1,77 2,11 2,12 Energiskatt på bensin, Mk1, kr/l 3,61 3,26 3,16 2,94 2,68 2,84 Summa 4,47 4,5 4,62 4,71 4,79 4,96 Energiskatt på el: Nordliga kommuner öre/kwh 10,6 12,5 14,0 16,8 18,1 19,4 Övriga kommuner öre/kwh 16,2 18,1 19,8 22,7 24,1 25,4 Källa: Skatteverket (2005) Koldioxidskatten på olja, bensin och andra fossila bränslen har konsekvent höjts sedan skatteväxlingens början, medan energiskatten på olja och andra fossila bränslen har sänkts. Detta i enlighet med skatteväxlingens syfte att öka miljörelateringen i skattesystemet. År 2005, höjdes dock energiskatten på bränsle. Tidigare års miljöskattehöjningar hade främst omfattat skatter på el och uppvärmningsbränslen. För att nå de uppsatta miljömålen riktades skattehöjningarna 2005 mot transportsektorn. Energiskatten på bensin höjdes detta år med 15 öre/liter, skatten på diesel höjdes med 30 öre/liter (SOU 2004/05:1). Den totala skattebördan från energi- och koldioxidskatten har dock höjts under åren med skatteväxling. Enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2006) har energi- och koldioxidskatten på drivmedel i princip samma styrande effekt på konsumtionen av drivmedel. Det är det slutliga priset som förmår konsumenterna att ändra beteende. Vidare har skatten på elektrisk kraft höjts. För att sänka skatten på arbete höjdes grundavdraget år 2000 med 1200 kronor, året efter höjdes det ytterligare med 900 kronor. Därefter har det höjda grundavdraget varierat med inkomsten och främst gynnat låg och medelinkomsttagare. I tabell 2 presenteras de totala skatteintäkterna från några av de miljöskatter som ingått i skatteväxlingen. 1 På bensin finns miljöklass 1 och 2, samt en speciell skattenivå som gäller alkylatbensin. Miljöklassindelningen är relaterad till vilken påverkan bränslet har på hälsa och på luft. 16

18 Tabell 2. Intäkter från miljöskatter som skatteväxlats mellan , miljoner kronor, 2000 års priser Koldioxidskatt Skatt på bekämpningsmedel Skatt på avfall Energiskatt på bränsle Energiskatt på el Summa Källa: SCB Miljöskatter i Sverige Intäkterna från miljöskatterna i tabell 2 har ökat med 15,7 procent mellan år 2000 och Bland de redovisade skatterna är det koldioxidskatteintäkten och intäkten från energiskatt på el som har ökat mest. Intäkterna från koldioxidskatten har i det närmaste fördubblats och intäkterna från energiskatten på el har ökat med närmare 50 procent. 4.2 Skatt på energi Lagen om skatt på energi reglerar energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Energiskatten består av punktskatt på bränsle och skatt på elektriskt kraft. Bränsle är förutom energiskatt även belastat med koldioxidskatt och svavelskatt. Enligt Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2006) är koldioxidskatten en i princip renodlad miljöskatt, medan energiskatt på bränsle och elektrisk kraft är införd både av statsfinansiella och miljöpolitiska skäl, där det statsfinansiella skälet dominerar. I figur 5 ser vi utvecklingen av totala energiskatteintäkter som innefattar både koldioxidskatt, skatt på el och energiskatt på bränsle, såväl som övriga produktionsskatter på elkraft (vattenkraftsskatt och kärnkraftsskatt). 17

19 Miljoner kronor skatt på energi koldioxidskatt skatt på el energiskatt på bränsle År Figur 5. Energiskatteintäkternas utveckling, 1993 års priser. Källa: SCB Miljöskatter i Sverige De totala skatteintäkterna från energiskatter har ökat markant under perioden. Intäkterna från energiskatt på bränsle, har minskat under åren, vilket kan förklaras med övergången från energiskatt till koldioxidskatt på bränsle under åren av skatteväxling Koldioxidskatten Skatten på koldioxid syftar till att minska utsläppen av koldioxid. Skatten sätts dock inte på utsläppen utan på insatsvarorna. Utsläppen av koldioxid är relaterat till kolinnehållet i insatsvaran. Eftersom det idag inte är möjligt att avskilja eller rena utsläppen från koldioxid, får vi genom att sätta en punktskatt på kolinnehållet i princip samma effekt som vid en beskattning av koldioxidutsläpp (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). Skatten belastar bränslena: olja, bensin, kol, gasol, råtallolja, metan och naturgas, och koldioxidskatten skiljer sig åt mellan bränsletyperna. När koldioxidskatten infördes 1991 betalade konsumenter och industri samma skattesats på 25 öre/kg koldioxid. Bara ett två senare, 1993, sattes industrin på undantag och fick betala en lägre skattesats än konsumenterna (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). I figur 6 ser vi koldioxidskattens utveckling för den generella skattesatsen respektive nedsättningarna på koldioxidskatten för tillverkningsindustrin mellan åren 1989 och

20 öre/kg 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0, År generell koldioxidskatt koldioxidskatt för industri Figur 6. Utvecklingen av den generella koldioxidskatten samt industrins skattesats, löpande priser. Källa: Skatteverket 2005 Tillverkningsindustrins nedsättningar av den generella skattesatsen har varierat under åren. Koldioxidskatten sätts idag ned till 21 % av den allmänna koldioxidskatten, anledningen till de generösa undantagen motiveras främst av konkurrensskäl. Vid en högre skattenivå är det troligt att så kallat koldioxidläckage uppstår, vilket betyder att produktion flyttar utomlands, och att utsläppen i Sverige minskar men med en motsvarande eller större ökning av utsläppen utomlands (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). Vid en jämförelse av intäkter från koldioxidskatten mellan tillverkningsindustrin och den privata konsumtionen, finner vi att under perioden 2000 till 2003, har skatteintäkterna från den privata konsumtionen ökat med 87 procent. Intäktsökningen från tillverkningsindustrin har, under motsvarande period varit 28 procent (SCB, 2006a). Värt att notera är att tillverkningsindustrin inte har några nedsättningar vad det gäller koldioxidskatt på drivmedel, såsom bensin och diesel etc. Hushållen har inga nedsättningar vad det gäller koldioxid- eller energiskatter. Sektorn bostäder och service står för ca 37 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Utsläppen av koldioxid har minskat betydligt inom denna sektor de senaste 15 åren, vilket förklaras av minskad oljeanvändning vid uppvärmning (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). Energianvändningen hos sektorn bostäder/service har varit relativt konstant under perioden 1980 till 2004, dock har de inbördes energislagen förändrats, trenden har gått från olja till elanvändning sedan slutet av 1980-talet. I Energimyndighetens rapport Ekonomiska styrmedel i energisektorn (2006b), görs en bedömning att redan vid en lägre skattenivå på 19

21 energi än dagens, är det privatekonomiskt lönsamt att byta uppvärmning av olja mot alternativa uppvärmningssystem Elskatten och elanvändning Skatt på el har funnits sedan Syftet med skatten har förändrats från att vara rent statsfinansiellt till att bli energipolitiskt återhållande. Energiskatt på el användes under skatteväxlingen som ett styrmedel för en mer effektiv användning av energi. Till skillnad från koldioxidskatten, är energiskatt på el en indirekt skatt som beskattar slutprodukten men inte insatsvarorna, för att undvika dubbelbeskattning. Bränslen som används för produktion av el är alltså undantagna från energi- och koldioxidskatt 2 istället utgår skatt på slutprodukten som belastar konsumenterna (SOU 1997:11 s.135). Elskatt utgår på all el som konsumeras i Sverige, dock skiljer sig skatten åt beroende på var i riket man befinner sig. Norra delarna av Sverige, samt vissa andra kommuner, har en lägre skattesats än övriga landet - skälen är fördelnings- och regionalpolitiska (Naturvårdsverket & Energimyndigheten 2006 s. 123). Likt fallet med koldioxidskatten har tillverkningsindustrin undantag från energiskatten, fram till 2004 betalade tillverkningsindustrin ingen elskatt, 2004 uppgick elskatten till 0,5 öre/kwh. I figur 7 visas utvecklingen av elanvändning för olika sektorer. TWh 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, År industri transport bostäder/service totalt Figur 7 Elanvändning uppdelat på sektorer mellan 1975 och 2005 Källa: Energimyndigheten (2006a) 2 Insatsvarorna vid elproduktion är undantagna energi- och koldioxidskatt men ingår sedan 2005 i EU: s handel med utsläppsrätter (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). 20

22 Den totala elanvändningen (innefattar även fjärrvärme och distributionsförluster) ökade markant under perioden 1975 till 1987, därefter har elanvändningen varit relativt konstant, runt 140 TWh. Sektorn bostäder/service och industrisektorn är de enskilda sektorerna som står för den största elförbrukningen i Sverige. Inom dessa sektorer har elanvändningen ökat under hela perioden. Transportsektorn, har däremot haft en jämnt låg nivå under hela perioden. Då tillverkningsindustrin inte belastats med någon elskatt före 2004, förväntas inte elskatten ha haft någon effekt på elanvändningen för denna sektor. Sektorn bostäder/service med flera har mött en kraftigt stigande elskatt, varför en minskning i elanvändningen förväntas under perioden med skatteväxling. För att uppskatta vilka koldioxidutsläpp som är förenade med elanvändningen behöver vi veta vilka insatsvaror som används vid produktion av el. I Sverige produceras el främst från kärnkraft och vattenkraft, en liten del av produktionen kommer från fossilkraft och från bränsle och avfall (Energimyndigheten, 2006a). Den stora delen av elproduktionen i Sverige är alltså inte förknippade med koldioxidutsläpp. Det kan naturligtvis finnas andra orsaker till att verka för en lägre elanvändning, men i denna uppsats är det just koldioxidutsläppen som studeras. I figur 8 visas uppdelningen av elproduktion per invånare med fördelning på kraftslag, Fossilkraft biobränsle och avfall Vattenkraft Kärnkraft Figur 8 Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag år 2004, kwh/invånare Källa: (Energimyndigheten, 2006a) 21

23 Vid en förändring av elanvändningen är det främst den kortsiktiga elproduktionen som påverkas. På kort sikt beräknas främst den elproduktion som importeras och exporteras att påverkas. Enligt Energimyndigheten (2006b) kan man med hjälp av ett mått på marginalel beräkna miljöpåverkan i en förändring av elanvändningen eller elproduktionen. Detta mått kommer att användas vid en utvärdering av elanvändningens och indirekt elskattens påverkan på miljön och koldioxidutsläppen i analyskapitlet. 4.3 Utsläpp av koldioxid Ett av de största miljöproblemen i dagsläget är kopplat till utsläppen av växthusgaser. Den dominerande växthusgasen är koldioxid som bildas vid förbränning av kolföreningar i syre. Koncentrationen av växthusgaser blir den samma oberoende var i världen utsläppet sker. Problemet med koldioxidutsläpp och växthusgaser är således globalt (Brännlund 2006 s.57). Frågan är då om förändringarna i koldioxidskatten haft någon effekt på utsläppen av koldioxid i Sverige? I figur 9 visas utvecklingen av koldioxidutsläpp under perioden 1990 till ton År koldioxidutsläpp Figur 9. Koldioxidutsläppens utveckling mellan 1990 och 2005 Källa: Naturvårdsverket ( ) Mellan 1990 och 2005 har koldioxidutsläppen minskat med 8 procent. De totala koldioxidutsläppen var i det närmaste oförändrade från införandet av koldioxidskatten 1991 till 1994, därefter ökade utsläppen något. Utsläppstoppen 1996, som ses i figur 9, förklaras av 22

24 SCB (2002) av en ovanligt torr sommar, och höst som följdes av en väldigt kall vinter det året (dvs. mer fossila bränslen än vanligt användes). Efter 1996 minskade utsläppen kraftigt, med närmare ton, fram till år 2000, då skatteväxlingen startade. Perioden efter 2000 är av största intresse för denna studie. Intressant att notera är att när skattväxlingen påbörjades år 2000, med markant höjning av koldioxidskatten (se figur 6), ökar utsläppen av koldioxid. Ökningen har under perioden 2000 till 2005 sin topp 2003 för att år 2005 sjunka till det lägsta observerade värdet under perioden. Eftersom skattesatserna på koldioxid skiljer sig åt mellan olika branscher kan det vara intressant att studera hur utsläppen skiljer sig åt mellan olika branscher. I figur 10 ser vi utvecklingen av koldioxidutsläpp mellan 1993 till 2003, uppdelat på olika sektorer: tillverkningsindustrin (SNI: 15-37), privat konsumtion, transport (SNI: 60-62) och energisektorn (el, gas och fjärrvärme) ton År tillverkningsindustrin transport privat konsumtion el, gas och fjärrvärme Figur 10. Koldioxidutsläppen uppdelat på olika branscher Källa: SCB: Utsläpp av koldioxid Den största stabila minskningen av koldioxidutsläpp hittar vi inom den privata konsumtionen. Figuren visar direkta utsläpp. I privat konsumtion ingår inte indirekta utsläpp som t ex vid produktion av el, däremot ingår de utsläpp från drivmedel såsom bensin. Transportsektorn har haft en ökning av sina koldioxidutsläpp under i princip hela perioden. När det gäller produktion av el, gas och fjärrvärme, finns det en utsläppstopp 1996 likt den i figur 9, efter 23

25 1996 minskade utsläppen i sektorn för att åter stiga efter år 2000, då även skatteväxlingen genomfördes. 5. Analys I detta avsnitt kommer skatteväxlingens effekter på miljön, definierat som koldioxidutsläppen, att utvärderas. Koldioxidskatten och elskattens effekter på koldioxidutsläpp diskuteras och utvärderas med hjälp av enkla regressionsmodeller. För elskattens effekt har regressioner skattats för elskattens påverkan på elförbrukningen. Denna påverkan har sedan räknats om till koldioxidutsläpp med hjälp av Energimyndighetens mått på marginalel. För analysen av koldioxidskatten har data för perioden använts. Elskattens effekt har skattats för perioden Data I undersökningen är den approximation för skatten på koldioxid jag valt att använda den generella koldioxidskattesatsen för olja, som återfinns på Skatteverkets hemsida (Skatteverket 2005). Skattesatsen skiljer sig något mellan de olika bränsletyperna: olja, bensin, kol, gasol, metan och naturgas. Då jag inte har kunnat särskilja vilka utsläpp som kommer från vilken bränslekälla har jag valt skattesatsen för den vanligaste förekommande, olja. Koldioxidskatten på olja skiljer sig dock åt mellan olika sektorer. För t ex tillverkningsindustrin, är skattesatsen lägre än genomsnittet. Detta analyseras genom att regressionsmodeller skattas dels med den generella skattesatsen, dels med tillverkningsindustrins skattesats. Data för Sveriges koldioxidutsläpp är hämtade från Naturvårdsverkets National Inventory report (Naturvårdsverket ). Utsläppen mäts i kilo och är Sveriges totala koldioxidutsläpp. Jag gör även en uppdelning av industrisektorns koldioxidutsläpp. Någon annan uppdelning har inte varit möjlig att genomföra eftersom det inte finns årsdata på tillverkningsindustrins koldioxidutsläpp. Vidare har separata regressionsmodeller skattats för elskattens påverkan på koldioxidutsläppen. På detta område skiljer sig skattesatsen åt mellan Sveriges kommuner på så sätt att vissa nordliga kommuner ålagts en lägre elskatt. Tillverkningsindustrin betalade fram till år 2004 ingen elskatt överhuvudtaget vid förbrukning, andra sektorer som kraftvärmeindustrin har betalat en lägre elskatt jämfört med andra konsumenter. I skattningen används den skattesats som betalas av gruppen övriga kommuner vilket är den mest generella. Elanvändningen som har används i skattningen är den totala mellan 1975 och 2005, 24

26 data återfinns i rapporten Energiläget i siffror 2006 (Energimyndigheten 2006a). Att ingen differentiering av skatten har gjorts för olika sektorer/kommuner kan ha en påverkan på resultatet. Skattesatsen i kronor har räknats om till 2005 års priser. Den allmänna ekonomiska utvecklingen under de studerade perioderna kan förväntas ha betydelse för mängden koldioxidutsläpp. För att kontrollera för den generella ekonomiska tillväxten används BNP per capita omräknat i 2005 års priser hämtat från Statistiska Centralbyråns hemsida (SCB 2006b) 5.2 Koldioxidskattens effekt I metodkapitlet beskrevs Vedungs metod, reflexiv kontroll för utvärdering. Utifrån denna kommer nu koldioxidskattens påverkan på koldioxidutsläppen att utvärderas. Om det inte inträffar något annat som kan påverka koldioxidens utsläpp, kan alla förändringar i koldioxidutsläppen tillräknas koldioxidskatten. Nedan skattas en logaritmerad regressionsmodell där koldioxidskatten, CO2skatt uttryckt som skattesatsen per år används som förklaringsvariabel för koldioxidutsläppen, LnCO 2. Denna regression kan skriva såsom: LnCO2 α + β ln CO2skatt + ε ; t = (1) t = t Resultat från skattningen redovisas i tabell 3. Vi kan notera en signifikant påverkan av skattesatsen på utsläppsmängden, detta på fem procents signifikansnivå. En höjning av skatten med en procent ger enligt modellen en minskning av koldioxidutsläppen med 6,5 procent. Tabell 3 Regressionsmodell 1: Koldioxidskattens påverkan på koldioxidutsläppen, (generell skattesats) VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB. Skatt CO 2-0,065 0,024 0,036 Konstant 10,804 0,023 0,000 R 2 : 0,297 Antal observationer: 15 I nästa steg introduceras en skatteväxlings-dummy i modellen (regressionsmodell 2) för att på detta sätt uppskatta huruvida utsläppsnivån varit lägre under skatteväxlingsperioden, , än innan. Dummyvariabeln antar värdet 0 för åren före skatteväxlingen, och 1 för åren med skatteväxling. Resultaten redovisas i tabell 4. Här ser vi att utsläppsnivån under åren med 25

27 skatteväxling varit lägre utsläppen under åren före skatteväxlingen. På fem procents signifikansnivå stöds resultatet att utsläppen under skatteväxlingen genomsnittligt varit 7,2 procent lägre än genomsnittet under åren före skatteväxling. Värt att notera är dock att koldioxidskattens påverkan faller bort i modellen. Estimatet för skattesatsen antar ett tecken som motsäger teorin, positivt, och blir inte heller signifikant. Tabell 4 Regressionsmodell 2: Koldioxidsutsläpp före och efter skatteväxling (generell skattesats) VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB. Skatt CO 2 0,017 0,042 0,686 Dummy -0,072 0,030 0,035 Konstant 10,895 0,043 0,000 R 2 : 0,521 Antal observationer:15 Det finns i resultaten alltså stöd för att utsläppen under skatteväxlingen varit generellt lägre än perioden innan. För att uppskatta vilken trend utsläppen har under perioden med skatteväxlingen jämfört med tidigare period introduceras en interaktionsvariabel i den generella regressionsmodellen. Interaktionsvariabel: (logaritmerad skatt * skatteväxlingsdummy) Resultatet redovisas i tabell 5. Tabell 5 Regressionsmodell 2: Trenden i koldioxidutsläpp före och efter skatteväxling (generell skattesats) VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB. Skatt CO2-0,053 0,026 0,063 Interaktionsvariabel 0,069 0,034 0,065 Konstant 10,825 0,023 0,000 R 2 : 0,477 Antal observationer:15 Modellen visar att en procent höjning av skattesatsen ger en minskning av koldioxidutsläppen med 5,3 procent under perioden före skatteväxlingen. Interaktionsvariabeln visar på ett trendbrott vid introduktionen av skatteväxlingen, utsläppen ökar med 6,9 procent under perioden med skatteväxling. Den genomsnittliga effekten under skatteväxlingen blir således en ökning av koldioxidutsläppen med 1,6 procentenheter vid en skattehöjning på en procent (6,9 procent -5,3 procent). 26