Miljörapport 2013 Sofielunds återvinningsanläggning Huddinge kommun

Transkript

1 Miljörapport 2013 Sofielunds återvinningsanläggning Huddinge kommun

2 1 Miljörapportens textdel Innehåll 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 2 VERKSAMHETENS ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING... 2 VERKSAMHETSSYSTEM; KVALITETS-, MILJÖ- OCH ARBETSMILJÖKONTROLL SAMT EGENKONTROLL... 2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV VERKSAMHETENS HUVUDSAKLIGA PÅVERKAN PÅ MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA TILLSTÅND OCH 4. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET OCH ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSYNSMYNDIGHET TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR LAKVATTEN Deponi 1 (L1) och Deponi 2 (L2) Askstabilisatdeponin (L3) Tvätthallsslamanläggningen (L1a) Kompostplattan (L8) Sorteringsytor (L9) YTVATTEN GRUNDVATTEN ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR BILAGEFÖRTECKNING... 26

3 2 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Allmänt råd: Det bör vara tillräckligt att beskrivningen av påverkan på miljön och människors hälsa görs genom att t.ex. ange att påverkan utgörs av utsläpp till luft, utsläpp till vatten, buller, lukt, avfall, påverkan genom produkter eller genom tillverkade produkter eller genom att produktionen kräver en stor insats av energi, råvaror eller omfattande transporter. Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning SRV återvinning AB (SRV) ägs av kommunerna Huddinge, Haninge, Botkyrka, Salem och Nynäshamn. VD för SRV under 2013 var Robert Falck. Robert Falck avgick i februari 2014 och ersattes av vice VD Ingela Sandström. Affärsområdeschef för område Återvinning och ansvarig för verksamheten på Sofielunds återvinningsanläggning har under 2013 varit Peder Doverborg. Affärsområde Återvinning består av sektionerna - Miljö, kvalitet och utveckling med Anders Kronhamn som sektionschef - Produktion med Mikael Spring som sektionschef - Farligt Avfall med Christer Jonsson som sektionschef. Verksamhetssystem; kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökontroll samt egenkontroll SRV:s verksamhetssystem är miljöcertifierat enligt ISO sedan 2003 och kvalitetscertifierat enligt ISO 9001 sedan våren Rutiner för arbetsmiljö regleras via lagar och föreskrifter. Det innebär att arbetet sker strategiskt och systematiskt med ständiga förbättringar för att minska miljöpåverkan och för att effektivisera. I verksamhetssystemet finns rutiner och metoder för att fortlöpande följa upp verksamheten. Genom verksamhetssystemet och egenkontrollprogrammet säkerställs efterlevnad av kraven om miljörapport och egenkontroll enligt MB 26 kap 19, förordning (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll och Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS:2006:9) om miljörapport. Beskrivning av verksamheten Sofielunds återvinningsanläggning ligger i Gladö industriområde i Huddinge kommun och ägs och drivs av SRV. Anläggningen är en processinriktad återvinningsindustri med en bredd av verksamheter innefattande bl.a. mottagning och kontroll av avfall, anläggningar för sortering, mellanlagring och behandling av hushållsavfall och industriellt avfall, anläggning för hantering av farligt avfall samt tre deponiområden (två avslutade samt en aktiv deponi). Sofielunds återvinningsanläggning består av följande delar: Mottagningsstationer Anläggningar för hantering av hushållsavfall och industriellt avfall Anläggning för hantering av farligt avfall Anläggning för hantering av förorenade massor Oljeåtervinning Behandlingsanläggning för tvätthallsslam Deponiområden (två avslutade samt en aktiv) System för omhändertagande av vatten, inklusive reningsverk som drivs av Stockholm Vatten AB

4 3 Kompostering Rötningsanläggning Förbehandlingsanläggning för matavfall Anläggningen omfattar totalt ca 124 ha, varav ca 70 ha består av deponiområden fick SRV, av miljödomstolen, nytt tillstånd till fortsatt och utökad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet har ersatt samtliga tidigare gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen och miljöbalken. Tillståndet togs i bruk den 20:e januari Miljödomstolen meddelade den 8 februari 2011 ändringar i det årliga utsläppet av metaller i den provisoriska föreskriften P1. Miljödomstolen meddelade den 1 april 2011 att prövotidsförfarandet i domen från 2009 avslutas och förpliktigar SRV att uppföra anläggning för behandling av vatten från verksamheten samt att uppföra särskild anläggning för rening av tvätthallsslam. Mottagning av avfall Allt avfall som kommer in till Sofielunds återvinningsanläggning passerar infartskontrollen där bland annat vikt, avfallsslag och avfallslämnare registreras. Avfall körs till sortering, behandling eller mellanlagring beroende på avfallsslag. På sorteringsplattorna kontrolleras och sorteras avfall för vidare behandling och återvinning. Deponiavfall körs till deponi 3. Farligt avfall tas emot vid mottagningsstationen för farligt avfall i norra delen av Sofielunds återvinningsanläggning. Avfall som ska till anläggningen för oljeavskiljning respektive tvätthallsslam vägs, kontrolleras/analyseras på plats innan avlastning sker. Förorenade schaktmassor vägs och kontrolleras mot erhållen avfallsdeklaration med avseende på föroreningsgrad och behandlingsbarhet. Övrigt farligt avfall (t ex styckegods) tas emot och vägs i sorteringshallen. Behandling av avfall Inkommande träavfall, samt utsorterat bränsle, behandlas i huvudsak av krossar och siktar på de olika sorteringsplattorna innan det skickas till förbränning för energiutvinning. Mottagen förbränningsslagg från Högdalens fjärrvärmeverk sorteras och återvinns till största delen som konstruktionsmaterial på Sofielunds återvinningsanläggning. Kvarvarande metall i askan sorteras ut och återvinns. Biologiskt lättnedbrytbart avfall, som källsorterat matavfall från hushåll, restauranger och storkök, samt bioavfall från butiker och tillverkningsindustri bearbetas i förbehandlingsanläggningen för biologiskt avfall. Anläggningen producerar en s.k. slurry som under 2013 fortsatt att rötas i extern rötningsanläggning för produktion av fordonsgas och biogödsel samt en mindre del som rötades i SRVs rötningsanläggning där biogasen används tillsammans med deponigasen till att producera fjärrvärme. Rötningsanläggningen på Sofielund som inte har varit i drift sedan årsskiftet 2011/2012 på grund av ett haveri togs i drift i maj månad Park- och trädgårdsavfall (och i början av året även källsorterat matavfall från hushåll) komposteras i ett så kallat Ag-Bag-system. Vid längre driftstopp i förbehandlingsanläggningen så finns möjligheten att kompostera källsorterat matavfall från hushåll, övrigt bioavfall från butiker och tillverkningsindustri skickas till alternativa anläggningar.

5 4 Förpackningsmaterial levererades fram till branden den 5 februari 2012 till sorteringsanläggningen (Miljösortering på Södertörn AB) på Sofielunds återvinningsanläggning. Förpackningar (kartong, plast och metall) insamlade genom tilläggstjänsten Sorterahemma körs idag till SITA:s sorteringsanläggning i Högdalen, returpapper/tidningar körs till IL Recycling i Älvsjö. Deponi 1 inklusive mottagningsstationen för farligt avfall Verksamheten vid Deponi 1 startade Deponin är idag helt avslutad och deponin är täckt sedan Gas utvinns ur deponin och används för fjärrvärmeproduktion. Deponiområdet är återställt och återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. I anslutning till deponi 1 finns även mottagningsstationen för farligt avfall, anläggningar för behandling av tvätthallsslam och oljeåtervinning samt behandling av oljeförorenade massor (som inte utgör farligt avfall). Dessutom finns ett utjämningsmagasin för lakvatten lakvattendamm L1 som under hösten 2013 delvis lagts igen för att bereda plats för den nya tvätthallsslamanläggningen som SRV planerar att uppföra under 2014 (se dnr nedan). Behandlat vatten från tvätthallsslamanläggningen samt avrinningsytor inom området leds till L1. Vid mottagningsstationen för farligt avfall sker mottagning, sortering, om-emballering och mellanlagring av farligt avfall. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som är invallade och saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Vid anläggningen för behandling av tvätthallsslam mottas förutom detta slam även gatubrunnsslam och oljeförorenat vatten. I anläggningen sker avskiljning av läckolja samt grov- och mellansedimentering, rensavskiljning, finsedimentering, flockning, fällning och filtrering. Det behandlade vattnet provtas och avleds till L1. I oljeåtervinningsanläggningen avvattnas olja som därefter skickas till energiutvinning genom förbränning. Vattnet leds till tvätthallsslamanläggningen för rening. Deponi 2 Deponering vid Deponi 2 startade 1978 och avslutades i slutet av Flygaska från avfallsförbränningen i Högdalens fjärrvärmeverk togs emot fram till januari Mottagen flygaska har stabiliserats och deponerats i särskilda askceller. Inom deponiområdet finns även särskilda områden för asbest. Gas utvinns ur deponin och används för fjärrvärmeproduktion. Under 2012 färdigställdes den sista sluttäckningsetappen (som påbörjades 2011). Sluttäckningen av Deponi 2 är alltså klar. Området är återlämnat till markägaren, Huddinge kommun. Deponi 3 Deponi 3 togs i bruk i december 2005 och är den aktiva deponin i verksamheten. Deponin ligger i anslutning till Swerocks bergtäkt i östra delen av verksamhetsområdet. Inom deponin finns ett område för deponering av asbest. Lokalt reningsverk I oktober 2011 stängdes SBR-anläggningen (Satsvis Biologisk Rening) för ombyggnation av Stockholm Vatten. Sofielunds lakvattenreningsverk har genomgått en ombyggnation och drivs sedan augusti 2012 av Stockholm Vatten på uppdrag av SRV. Reningsverket består av sex dammar för lagring av lak- och sorteringsvatten, en reningsanläggning samt fyra vassbäddar för kompostering och lagring av slam. Reningsanläggningen består av mekanisk rening med trumsilar, biologisk behandling med luftningsbassäng och sedimentation samt

6 5 kemisk fällning och filtrering. Det renade vattnet går sedan vidare till Henriksdals reningsverk. Översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa Påverkan sker genom utsläpp till luft och vatten, buller, samt genom energi- och elförbrukning. Utsläpp till luft Den del av verksamheten som främst ger upphov till lukt är mellanlagring och behandling av biologiskt lättnedbrytbart avfall (kompostering och rötning). Mellanlagring av obehandlat organiskt avfall kan medföra emissioner i form av olika gaser. Problemen minimeras genom begränsad lagringstid och lagring under tak. Under 2012 färdigställdes förbehandlingsanläggningen för biologiskt avfall, där SRV förbehandlar matavfall som blir till en slurry. Processen i förbehandlingsanläggningen sker slutet och luften renas med ozon samt kolfälla. Det medför att det biologiska avfallet orsakar minimalt utsläpp av lukt och emissioner. Komposteringen, som i huvudsak har övergått till att bli en grönkompost, är en sluten process som genererar mindre lukt än en öppen. Rötningsanläggningen utgör ett slutet system och är dessutom försedd med kompostfilter. Lukt kan även förekomma från lakvattendammarna men lindras genom luftning av vattnet och regelbunden utgrävning av sediment i dammarna. Hantering av förorenade massor innebär avgång av mindre mängder lättflyktiga ämnen. För att förhindra detta sker behandling av förorenade massor täckt. Inga luktklagomål har under 2013 inkommit från närboende. Transporter till och från anläggningen samt arbetsmaskiner som används inom anläggningen ger upphov till emissioner av koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid. SRV:s ambition är att i ökad utsträckning använda alternativa drivmedel för att minska emissionerna. SRV har ett mål i affärsplanen kopplat till förnyelsebart drivmedel för Målet lyder Andelen förnyelsebart drivmedel ska vara minst 64 % Idag används RME, biogas och syntetisk diesel som förnyelsebara drivmedel, i framtiden kan även andra alternativ bli aktuella. SRV nådde inte målet 2013 utan resultatet blev 31 %. Sortering och krossning av grov- och industriavfall samt transporter på grusvägar kan ge upphov till damm. Vid behov sker vattenbegjutning, sopning och saltning. Vid hantering av askor kan de också behöva vattenbegjutas. Dammning motverkas också i form av mellantäckning av deponin. Deponigas Deponier ger upphov till gasemissioner genom nedbrytning av organiskt material. Vid Deponi 1 och 2 sker uppsamling och utvinning av deponigas för fjärrvärmeproduktion. Uppsamling av gas sker genom gasbrunnar och ledningar utlagda i deponierna och leds via reglerbrunnar till en kompressorstation vid Hökärrsvägen. Till kompressorstationen leds också biogas från rötningsanläggningen för att höja metanhalten på utgående gas till fjärrvärme. Gasbildningen från deponi 1 och 2 kommer framöver att avta allteftersom nedbrytningen av organiskt material minskar. På deponi 3 borde gasbildningen bli mindre på grund av förbudet att deponera organiskt och brännbart avfall. Det har dock skett viss dispensdeponering av brännbart och fluff på deponin åren

7 6 Utsläpp till vatten Verksamheten ger upphov till olika typer av påverkat vatten; lakvatten, processvatten, dagvatten och sorteringsvatten. SRV vidtar olika åtgärder för att förhindra att förorenat vatten från verksamheten påverkar yt- och grundvatten i omgivningen. Sådana skyddsåtgärder omfattar bl a uppsamling av lak-, process- och sorteringsvatten, rening av vatten samt provtagning enligt kontrollprogram. Verksamheten vid Sofielunds återvinningsanläggning omfattas av ett kontrollprogram för lak-, yt- och grundvatten. Genom kontrollprogrammet kan miljöpåverkan från verksamheten på lak-, yt- och grundvatten utvärderas och kompletterande skyddsåtgärder föreslås. Buller Betydande buller kommer endast från SRV:s krossar. Inga bullerklagomål har under 2013 inkommit från närboende. En bullermätning genomfördes av Ramböll Sverige AB, Akustik den 22 november 2012 och skickades till Länsstyrelsen den 7 mars Bullermätningen visar att SRV:s villkor för verksamheten inte överskrids. Energiförbrukning Energiförbrukning sker i form av användning av fordonsbränsle och elektrisk ström. På Sofielund finns sedan 2010 en cistern med RME, rapsmetylester, för tankning av lastbilar. El används till uppvärmning, belysning, drift av anläggningar/processer samt olika typer av pumpar inom verksamheten. Elförbrukningen inom Sofielunds återvinningsanläggning uppgick under 2013 till kwh. Orsaken till den höga elförbrukningen under 2013 beror troligen på en långvarig kall vinter samt att fler anläggningar/processer (t ex krossar) varit i drift i större omfattning än Under 2012 påverkade även branden i kontoret och den tillhörande sorteringsanläggningen elförbrukningen så att den blev lägre än normalt. År Elförbrukning (kwh) Systematiskt arbete för miljö, kvalitet och arbetsmiljö Inom ramen för Sofielunds egenkontroll undersöks och bedöms riskerna (tekniska, organisatoriska, administrativa etc.) med verksamheten ur hälso- och miljösynpunkt. Egenkontrollen är huvudsakligen byggd på aktiviteter, åtgärder och rutiner för att på ett enkelt sätt, kontinuerligt och systematiskt identifiera, minimera och aktivt följa upp de risker som finns inom verksamheten. Egenkontrollen ingår i SRV:s verksamhetssystem som sammanfattar miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Rutiner för drift och underhåll finns dokumenterade i verksamhetssystemet. För att enkelt kontrollera uppföljning av rutiner finns checklistor. I verksamhetssystemet finns det möjlighet att lämna in förslag och avvikelser gällande verksamheten. Alla på SRV ansvarar för att lämna in förslag och avvikelser och på det sättet ta sitt ansvar för det gemensamma arbetet med ständiga förbättringar.

8 7 2. Tillstånd 4 2. Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Allmänt råd: Beslutsmeningen i beslutet om tillstånd kan t.ex. anges. Villkor för verksamheten bör endast redovisas under punkt 7. Datum Beslutsmyndighet Miljödomstolen (Mål nr M ) Beslutet avser Miljödomstolen lämnar SRV återvinning AB tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utvidgad verksamhet vid Sofielunds återvinningsanläggning i Huddinge kommun. Tillståndet omfattar följande: Mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: ton matavfall, park- och trädgårdsavfall, varav ton genom rötning och ton genom kompostering, ton grovavfall och industriavfall, ton förorenade massor (som ej utgör farligt avfall), ton bottenaska (slagg) och bioaskor, ton flytande avfall, Mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag: ton annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall, ton farligt avfall i styckegods, Mottagning och mellanlagring av högst ton elavfall och vitvaror per år. Årlig deponering av högst ton icke farligt avfall varav högst ton brännbart avfall och högst ton organiskt avfall. Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande. Deponering av högst ton farligt avfall per år. Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 får deponeras till dess annat har beslutats. Uppförande och drift av en anläggning för rötning av högst ton biologiskt lättnedbrytbart avfall per år samt till de övriga åtgärder som krävs för den fortsatta och förändrade verksamheten.

9 8 Datum Beslutsmyndighet Miljödomstolen (Mål nr M ) Miljödomstolen ändrar det årliga utsläppet av metaller i den provisoriska föreskriften P1 i deldomen den 13 oktober 2009 i mål till följande lydelse: För utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan angivna riktvärden: Parameter Kg/år Arsenik 6 Kadmium 0,3 Krom 20 Koppar 20 Kvicksilver 0,1 Bly 10 Zink 400 Datum Beslutsmyndighet Miljödomstolen (Mål nr M ) Miljödomstolen utökar SRV återvinning AB:s (SRV) tidigare tillstånd till mellanlagring och behandling av förorenade massor så att det även omfattar mellanlagring och behandling av farligt avfall med följande EWC-koder: * Jord och sten som innehåller farliga ämnen * Muddermassor som innehåller farliga ämnen * Spårballast som innehåller farliga ämnen Sådana massor får tillföras till anläggningen först efter att bolaget installerat en ny reningsanläggning för tvätthallsslam. Miljödomstolen avslutar prövotidsförordnandet i deldomen den 13 oktober 2009 beträffande utredning av behandling av bland annat lakvatten från deponi 1, 2 och 3 (U1), upphäver delegationen beträffande reningsmetod och utsläppsvillkor för tvätthallsslam samt berättigar och förpliktigar bolaget att uppföra - dels den i ansökan föreslagna behandlingsanläggningen för biologisk rening och kemisk fällning av lakvatten från deponi 1, 2 och 3, avrinningsvatten och processvatten inklusive anläggningar för förbehandling och utjämning av flödet allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan - dels den i ansökan föreslagna anläggningen för rening av tvätthallsslam, processvatten från biosanplattan och avrinningsvatten genom kemisk fällning, adsorption och selektiva jonbytare inklusive utjämningsmagasin och förbehandlingsanläggning mm allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan. Uppskjutna frågor Miljödomstolen skjuter upp avgörandet av frågan om villkor för utsläpp till

10 9 Stockholm Vattens ledningsnät - från den lokala reningsanläggningen för lakvatten mm - respektive från behandlingsanläggningen för tvätthallsslam mm U1. Miljödomstolen ålägger SRV att under en prövotid utvärdera resultatet från den lokala reningsanläggningen för lakvatten mm och till miljödomstolen redovisa denna utvärdering med förslag till slutliga villkor senast två år efter det att den planerade reningsanläggningen tagits i drift. U2. Miljödomstolen ålägger SRV att under en prövotid utvärdera resultatet från den lokala reningsanläggningen för tvätthallsslam mm och till miljödomstolen redovisa denna utvärdering med förslag till slutliga villkor senast två år efter det att den planerade reningsanläggningen tagits i drift. 3 och 4. Anmälningsärenden beslutade under året och andra gällande beslut 4 3. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Kommentar: Kan t.ex. vara anmälningsärenden som är beslutade tidigare år och som fortfarande är aktuella, förelägganden mm Länsstyrelsen dnr (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Redovisning av bullermätning enligt villkor 7 i gällande tillstånd dom M Beslut: Inget beslut har meddelats SRV Länsstyrelsen dnr Avser: Anmälan mottagande av gjuterisand Beslut: Inget beslut har meddelats SRV Länsstyrelsen dnr (har inte fått något diarienummer från Länsstyrelsen än) Avser: Dokumentation av sluttäckning deponi 2 etapp 11 Beslut: Inget beslut har meddelats SRV Länsstyrelsen dnr Avser: Anmälan enligt villkor 18 i deldom, uppförande av ny rötningsanläggning inklusive fordonssteg. Beslut: Länsstyrelsen beslutade den 24 september 2013 om försiktighetsmått för den anmälda verksamheten Länsstyrelsen dnr

11 10 Avser: anmälan om sanering och igenläggning av del av lakvattendamm L1. Beslut: : Anmälan föranleder ingen åtgärd från Länsstyrelsen Länsstyrelsen dnr Avser: Anmälan av brand i bränslelagret den 10 maj Beslut: Inget beslut har meddelats SRV Länsstyrelsen dnr och Avser: Anmälan av överskridande av riktvärde för zink i L1a. Beslut: Länsstyrelsen beslutade att anmälningarna föranleder ingen åtgärd från Länsstyrelsen Länsstyrelsen dnr Avser: Anmälan om brand den 6 juli 2013 Beslut: Inget beslut har meddelats SRV Länsstyrelsen dnr Anmälan av byte av rötningsprocess i planerad anläggning för rötning Beslut: Inget beslut har meddelats SRV. 5. Tillsynsmyndighet 4 5. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Tillsynsmyndighet för verksamheten är Länsstyrelsen i Stockholms län. 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion 4 6. Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning.

12 Tabellen gäller mottagning, mellanlagring, sortering och behandling av följande årliga mängder av respektive avfallsslag. Avfallsslag Hanterad mängd under 2013 (ton) 11 Tillståndsgiven mängd (ton/år) Matavfall, park- och trädgårdsavfall Totalt ton matavfall, park- och trädgårdsavfall. (Varav ton matavfall, där ton har förbehandlats i förbehandlingsanläggningen som producerade en slurry. Huvudelen av slurryn har rötats externt och en mindre del har rötats på den lokala rötningsanläggningen. Dessutom har 812 ton matavfall komposterats.) varav ton genom kompostering och ton genom rötning. Grovavfall och industriavfall Förorenade massor (som ej utgör farligt avfall) Bottenaska (slagg) och bioaskor Flytande farligt avfall Tabellen gäller mottagning, mellanlagring och sortering av högst följande årliga mängder av respektive avfallsslag. Avfallsslag Hanterad mängd under 2013 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Annat hushållsavfall och därmed jämförbart avfall Totalt Farligt avfall i styckegods 1 332,3 (varav 835,8 ton till återvinning och 496,5 ton till bortskaffning) Varav 2497 ton slagg och 341 ton aska från biobränsleeldning.

13 Tabellen gäller mottagning och mellanlagring av högst ton elavfall och vitvaror per år. 12 Avfallsslag Hanterad mängd under 2013 (ton) Tillståndsgiven mängd (ton/år) Totalt elavfall och vitvaror 1 335, Diverse elektronik 754,8 -Kylskåp och frysar 172,9 -Vitvaror 186,8 -Batterier 176,3 (varav 155,2 ton blybatterier och 21,1 ton småbatterier) -Lysrör 33,4 -Ljuskällor 10,9 Tabellen gäller deponering av icke farligt avfall. Deponering av icke farligt avfall Totalt deponi Avfallsbenämning Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2013 (ton) Gjuterisand 84 Mängd i tillstånd, per år (ton) ton icke farligt avfall varav högst ton brännbart avfall och högst ton organiskt avfall 2, 3 Kod saknas, anmälan gjord till Länsstyrelsen Deponering av farligt avfall Avfallsbenämning Avfallskod (EWC) Hanterad mängd under 2013 (ton) Mängd i tillstånd, per år (ton) Totalt Material som innehåller asbest * Kod finns med i tabellen på sid 66 (tillhörande nr M ) 2 Tillståndet avser avfall med i domsbilaga 1 angivna avfallskoder med undantag för avfall med koder som slutar på 99, vilka endast får deponeras efter tillsynsmyndighetens medgivande (mål nr M ). 3 Det har under året ej gjorts någon deponering av brännbart avfall eller organiskt avfall. 4 Endast de farliga avfallsslag som framgår av tabellen på sidan 66 (i miljödomstolens deldom, mål nr M , ) får deponeras till dess annat har beslutats.

14 13 7. Gällande villkor i tillstånd 4 7. Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P1 Sammanlagt högst m 3 vatten får årligen avledas till Henriksdals reningsverk, under förutsättning att Stockholm Vatten anser det möjligt att ta emot och behandla det med avseende på nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet och toxicitet samt innehållet av tungmetaller och organiska parametrar, t ex PCB, PAH, AOX och ftalater. Avloppsvattnets ph ska som riktvärde 5 vara 6,5-11 och för utsläppet av följande ämnen till spillvattennätet gäller nedan angivna riktvärden*. Parameter Kg/år Arsenik 6 Kadmium 0,3 Krom 20 Koppar 20 Kvicksilver 0,1 Bly 10 Zink 400 Under 2013 har m 3 vatten från Sofielunds återvinningsanläggning avletts till Henriksdals reningsverk. Analyser har utförts enligt kontrollprogram. Resonemang och diskussion kring analyserna finns i bilaga 1 - Kontroll av lak-, yt-, grund- och processvatten, årsrapport Provtagning och analyser är utförda av ackrediterat laboratorium. Utsläppsmängder för 2013 för gällande parametrar var följande: Parameter (kg/år) Arsenik 1,03 Kadmium 0,044 Krom 9,3 Koppar 4,3 Kvicksilver 0,022 Bly 0,31 Zink 17,2 Den utgående vattenmängden överskrider vad som anges i P1. De angivna riktvärdena för utgående mängder tungmetaller har dock inte någon gång överskridits och Stockholm Vatten har inte haft några invändningar. SRV anser att överskridandet av vattenmängd inte är att betrakta som ett villkorsbrott eftersom det gäller ett överskridande av ett provisoriskt riktvärde som inte innebär någon negativ miljöpåverkan. SRV avser att inkomma med förslag på ändring av den provisoriska föreskriften P1 till mark- och miljödomstolen för att undvika fortsatt överskridande av denna föreskrift. Överskridandet av vattenmängd har anmälts till Länsstyrelsen den 7 mars Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan innehållas.

15 Till dess annat har beslutats gäller följande provisoriska föreskrifter: P2 För utsläpp av processvatten från tvätthallsslamsbehandlingen till kommunens spillvattennät gäller följande riktvärden*: Parameter Riktvärde (mg/l) Bly 0,05 Zink 0,5 Oljehalt (oljeindex) 20 Utgående avloppsvatten från anläggningen provtas enligt kontrollprogram (provpunkt L1a). De uppmätta värdena varierade under året i följande intervall (mg/l): Bly 0,0019 0,096 samt 2,5 (november) Zink 0,085 0,43 samt 0,92; 1,3; 1,6; 1,8; 11 samt 45 Oljehalt 0,8 12 samt 52 och Sedan sommaren/hösten 2012 har lakvatten, inklusive vatten från tvätthallsslamanläggningen, från SRV letts till det lokala lakvattenreningsverket innan det släppts vidare till spillvattennätet för vidare transport till Ebbadal och slutligen Henriksdals reningsverk. Utgående vatten från det lokala reningsverket provtas regelbundet. Provtagningen efter det lokala reningsverket visar att villkoren i P2 i dom M med god marginal hållits/ej överskridits. Utgående vatten från reningsverket: För bly motsvarar högsta uppmätta halten ca 4% av provisoriska föreskriftens halt enligt villkor P2 i dom M (0,0017 mg/l jmf med 0,05 mg/l) För zink motsvarar högsta uppmätta halten ca 14% av provisoriska föreskriftens halt enligt villkor P2 i dom M (0,069 mg/l jmf med 0,5 mg/l) För oljehalt motsvarar högsta uppmätta halten ca 1% av provisoriska föreskriftens halt enligt villkor P2 i dom M (0,19 mg/l jmf med 20 mg/l). Allmänt: Villkor 1 Om ej annat framgår av denna dom skall verksamheten, inklusive åtgärder för att reducera vatten- och luftföroreningar och andra störningar för omgivningen, bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet. SRV arbetar fortlöpande med att reducera vatten- och luftföroreningar. Allmänt: Villkor 2 Bolaget skall senast vid infartskontroll med stöd av handlingar såsom, analysprotokoll, klassningshandlingar eller karakteriseringshandlingar förvissa sig om att avfallet får tas emot på anläggningen. Inkommande avfall skall vägas. Infartskontroll görs. Avfall som deponeras genomgår en grundläggande karaktärisering. Uppgifterna dokumenteras skriftligt och sparas i 10 år. Inkommande avfall vägs. Allmänt: Villkor 3 Område där arbete pågår skall vara inhägnat och förses med varningsskyltar, utom i de delar av Deponi 2 och 3 där det finns naturliga barriärer som effektivt förhindrar fritt tillträde till området. Bolaget ska ha ett system för kontroll för att upptäcka och förhindra illegal dumpning inom anläggningen.

16 15 Området är inhägnat där det inte finns naturliga barriärer. Varningsskyltar finns uppsatta. Allmänt: Villkor 4 Opåverkat grund- och ytvatten skall avledas så att det inte når behandlings- eller deponeringsområdena. Utloppsdiken skall fortlöpande underhållas. Opåverkat grund- och ytvatten från t ex sluttäckta deponeringsytor och parkeringsytor avleds. Förbättrande åtgärder och underhåll sker fortlöpande. Bl.a. så sker omgivningskontroll vid provtagning enligt rutiner i verksamhetssystemet. Allmänt: Villkor 5 Bräddning av lak- och processvatten, exklusive avledning till Henriksdals avloppsreningsverk, får inte ske. Har ej skett under Allmänt: Villkor 6 Dagvatten från ytor inom anläggningen, som konstaterats vara opåverkat av hanteringen av avfall vid anläggningen eller vara av en kvalitet motsvarande sådant opåverkat dagvatten, får avledas avskilt från annat vatten som ett kontrollerat utsläpp till recipienten. SRV påbörjade 2011 en ombyggnation av vattenhanteringssystemet för att bättre särskilja olika vattentyper. Numera delas vattnet upp i lakvatten från deponier respektive vatten från sorteringsytor innan det kommer till det lokala reningsverket. Opåverkat vatten från de större taken på mottagningsladan för matavfall samt förbehandlingsanläggningen leds idag till recipient. Arbetet med att leda av fler liknande vattenströmmar kommer att fortsätta. Allmänt: Villkor 7 Buller ifrån anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som begränsningsvärde utomhus vid närmaste bostäder än 50 db(a) dagtid kl db(a) kvällstid kl db(a) nattetid kl Om hörbara toner eller impulsartat ljud förekommer skall begränsningsvärdena för de ekvivalenta nivåerna sänkas med 5 dba enheter. Bullermätningar skall genomföras minst vart tredje år samt efter sådana ändringar av verksamheten, som kan påverka bullernivån på ett väsentligt sätt. Det finns rutiner för bullermätningar i SRV:s verksamhetssystem för att följa villkoret i tillståndet. Den senaste bullerutredningen utfördes i november 2012 och skickades till Länsstyrelsen den 7 mars Bullerutredningen visar att SRV klarar villkorade bullernivåer. Allmänt: Villkor 8 Verksamheten skall bedrivas så att olägenheter till följd av lukt, damning, nedskräpning, vibrationer samt spridning via vind och vatten av avfall undviks. Om olägenheter ändå uppkommer skall bolaget vidta effektiva motåtgärder. I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för att minimera olägenheter från verksamheten. Bland annat sker städning av verksamhetsområdet återkommande och vid uppkomna behov.

17 Allmänt: Villkor 9 Åtgärder skall vidtas mot större ansamlingar av fåglar vid anläggningen eller i närheten av denna samt för bekämpning av skadedjur. Skadedjursbekämpning sker i samarbete med Anticimex som regelbundet åtgärdar problem med skadedjur. Driftpersonalen på Sofielund arbetar kontinuerligt med att minimera antalet skadedjur genom att utforma arbetsrutiner som tar hänsyn till skadedjursproblematiken Vid större ansamlingar av fåglar har tidigare en gasolkanon använts inom verksamhetsområdet. SRV slutade använda gasolkanonen efter sommaren 2012 då den i drifttagna förbehandlingsanläggningen medförde att avsevärt mindre biologiskt avfall komposteras vilket i sin tur leder till att färre fåglar besöker anläggningen. Gasolkanonen medförde ofta att fåglarna endast blev mer rörliga inom anläggningen, inte att de lämnade anläggningsområdet. Allmänt: Villkor 10 En plan för åtgärder och beredskap mot brand skall upprättas i samråd med den lokala räddningstjänsten och finnas tillgänglig på anläggningen. Rutiner för skydd mot olyckor och brand finns i SRV:s verksamhetssystem. I beredskapsplanen finns också en brandskyddsorganisation med en brandskyddssamordnare som följer upp och kontrollerar arbetet. Ansvaret för skyddsronder, utrymningsövningar, riskbedömningar och utbildningsplaner ligger annars på respektive chef. Allmänt: Villkor 11 Senast 6 månader innan verksamheter avslutas skall en anmälan med förslag till åtgärder för återställning av platsen lämnas till tillsynsmyndigheten. Villkoret har inte varit aktuellt. Allmänt: Villkor 12 Sökanden skall till tillsynsmyndigheten inom 3 månader inge egenkontrollprogram för verksamheten. I kontrollprogrammet skall anges mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod för utsläpp till luft och vatten. SRV har under 2011 reviderat vattenkontrollprogram för verksamheten och skickade in det till Länsstyrelsen den 12 juli Tidigare kontrollprogram och redovisning av egenkontroll skickades in den 19 april 2010 till länsstyrelsen. Behandling och lagring: Villkor 13 Kemikalier skall hanteras och förvaras så att spill eller läckage inte kan nå dag-, yt- eller grundvatten. I SRV:s verksamhetssystem finns rutiner för hantering av farligt avfall för att säkerställa att hantering sker enligt tillstånd och gällande lagstiftning. Hallen för mottagning och sortering är invallad, liksom de lokaler där mellanlagring av sorterat avfall (kemikalier) sker. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängbara dagvattenavlopp. Oljor och drivmedel som används i den dagliga driften förvaras enligt gällande lagstiftning. Behandling och lagring: Villkor 14 Avskiljda sediment och olja från behandlingsanläggningar skall omhändertas vid godkänd behandlingsanläggning. 16

18 Sediment från tvätthallsslamanläggningen blandas med flis/strukturmaterial och komposteras. Sedimentrester körs till deponi. Avskild olja från oljeavskiljningsanläggningen transporteras till Svensk Oljeåtervinning. Behandling och lagring: Villkor 15 Samtliga operativa cisterner skall ha fungerande larm- och nivåmätningssystem så att överspolning, läckage, haveri och dylikt förhindras. Rutiner för kontroll av cisterner finns i SRV:s verksamhetssystem. Kontroller journalförs. Besiktningar av ackrediterad besiktningsman arkiveras. Behandling och lagring: Villkor 16 Alla förorenade massor skall kontrolleras genom okulärbesiktning före och efter lossning vid anläggningen. De förorenade massorna skall vara analyserade före behandling. Analys av massorna skall ske efter behandling. Okulärbesiktning sker och analys av förorenade massor sker före och efter eventuell behandling. Behandling och lagring: Villkor 17 Vid behandling av förorenade massor skall behandling ske i sluten anläggning med rening av utgående luft. Utgående luft skall renas från luktstörande emissioner, brandfarliga och frätande gasformiga ämnen. Utsläppen av flyktiga organiska ämnen får som begränsningsvärde uppgå till högst 0,9 ton VOC per år per ton behandlade massor. Ingen behandling av förorenade jordar har skett under Behandling och lagring: Villkor 18 Innan någon av de nya behandlingsformerna påbörjas skall de anmälas till tillsynsmyndigheten. I anmälan skall bolaget beskriva försiktighetsmåtten för omgivningen. SRV har i anmälan inskickad till Länsstyrelsen den 21 mars 2013 anmält att bolaget har för avsikt att inom ramen för tillståndet i deldomen den 13 oktober 2013 påbörja uppförandet av en ny rötningsanläggning, inklusive ett fordonsgassteg. Ärendet har dnr och är avslutat med ett beslut om försiktighetsmått. SRV har i anmälan inskickad till Länsstyrelsen den 9 april 2013 anmält att uppförande av ny tvätthallsslamanläggning medför att den första delen av lakvattendamm L1 kommer att läggas igen med MKM-massor. Ärendet har dnr och är avslutat den 22 oktober 2013 med beslut om att anmälan föranleder ingen åtgärd från Länsstyrelsen. Behandling och lagring: Villkor 19 Massor som även efter behandling klassas som farligt avfall får inte användas som sättningsutjämnande material, vallbyggnadsmaterial eller för mellan- och sluttäckning av deponin. På material som används i deponikonstruktioner ställs minst samma krav som på avfall som ska deponeras, de ska klara kraven för icke farligt avfall. Förorenade massor som klassas som farligt avfall behandlas inte på anläggningen. 17

19 Behandling och lagring: Villkor 20 Sluttäckningsmassorna skall uppfylla Naturvårdsverkets krav för mindre känslig markanvändning. För massor som ska användas till sluttäckning ovan tätskikt begärs analyser in för att säkerställa att kraven för mindre känslig markanvändning (MKM) uppfylls. De massor som tagits in till sättningsutjämning och växtetableringsskikt under 2013 klarar kraven för MKM. 18 Behandling och lagring: Villkor 21 Lagring och mellanlagring av farligt avfall skall ske nederbördsskyddat och ämnen som kan reagera med varandra skall hållas åtskilda. Flytande avfall skall lagras inom invallade ytor som är täta och beständiga mot det avfall som lagras eller lagras i transportgodkända emballage på tät yta. Lagring och mellanlagring sker nederbördsskyddat och sådana ämnen som kan reagera med varandra hålls åtskilda. I sorteringslokalen finns även ett låst utrymme för toxiska kemikalier. De ytor där flytande avfall lagras är invallade samt täta och beständiga mot det avfall som lagras. Hallen för mottagning och sortering är invallad. För att minimera utsläpp vid eventuell olycka bedrivs arbetet i lokaler som saknar avlopp. Omlastningsytor vid mellanlager, samt mottagningshall är försedda med avstängningsbara dagvattenavlopp. Behandling och lagring: Villkor 22 Rötning och kompostering av organiskt avfall, som inte innehåller park- och trädgårdsavfall, skall drivas, kontrolleras och dokumenteras så att avdödning av skadliga mikroorganismer säkerställs. Kompostering är en sluten process, som kontrolleras bl.a. genom att temperaturen mäts varje vecka och dokumenteras och följs upp, samt att råkomposten provtas enligt SPCR 152. Förbehandlingsanläggningen för organiskt avfall har mottagningsfickor och processen med sönderdelning och mekanisk bearbetning är sluten, den färdiga slurryn förvaras i tankar. Slurryn hygieniseras, rötas och uppgraderas på extern anläggning. Slurryn analyseras efter samma kriterier som biogödseln, SPCR 120. Rötningsanläggningen på Sofielund tar emot en liten del slurry från förbehandlingsanläggningen. Rötningsanläggningen har en hygienisering som hygieniserar allt substrat i tio timmar i 52 grader Celsius. Provtagning utförs på biogödseln enligt SPCR 120. Rötningsanläggningen togs i drift i maj 2013 efter ett långvarigt stopp sedan årsskiftet 2011/2012 på grund av ett haveri (haveriet anmäldes till Länsstyrelsen den 22 december 2011). Behandling och lagring: Villkor 23 Vid längre driftavbrott skall matavfall inte mellanlagras utan föras till alternativ behandling. SRV återvinning samarbetar med andra avfallsbolag som kan ta emot matavfall vid eventuellt driftavbrott och behandla detta med godkänd biologisk behandling. Dessutom kan det matavfall som utgörs av källsorterat hushållsavfall komposteras (Ag-Bag) i händelse av driftavbrott. Behandling och lagring: Villkor 24 Bolaget skall före utgången av oktober månad 2010 ha infört sluten kompostering.

20 19 Sluten kompostering i form av Ag-Bag-system påbörjades i april Deponi: Villkor 25 Gas från deponier och reaktorer skall insamlas och avledas för behandling genom nyttjande alternativt förbränning. Effektiviteten av insamlingssystemet och hur mycket gas som behandlats skall årligen kommenteras i miljörapporten. Under 2013 uppgick den insamlade mängden gas från deponi 1 och 2 till 3,53 milj. Nm 3. Gasen har vid förbränning gett 8477 MWh. År Insamlad gas milj. Nm , , , ,7 Under sommaren 2011 gjorde SRV provpumpningar av gas i deponi 3 som visade att det finns metan i högre halter. Ett problem med gasen från deponi 3 är de höga halterna svavelväte. I ett enstaka prov uppmättes en svavelvätehalt på ppm. En utredning av gasproblematiken på deponi 3 påbörjades under 2012 och kommer att fortsätta under Under 2013 genomfördes ett examensarbete avseende gas i deponi 3. Resultatet av examensarbetet är ännu inte fullständigt sammanställt. Deponi: Villkor 26 Deponerat avfall skall täckas på lämpligt sätt så att den öppna sårytan hålls så liten som möjligt. Ytan får inte vid något tillfälle överstiga 5 ha. Inmätningar görs årligen. Den totala deponiytan för hela deponi 3 är enligt inmätning i december ,86 hektar varav öppen såryta utgör ca 4,8 hektar. Resterande del, ca 1,0 hektar, är täckt/avjämnad, dvs förbereds för sluttäckning och utgörs huvudsakligen av slänten i sydvästra hörnet. Deponi: Villkor 27 Bolaget skall reservera en tillräckligt stor yta för framtida sidobarriär i grundvattnets strömningsriktning. Inom detta område får inte åtgärder vidtas som förhindrar möjligheterna att i framtiden anlägga en barriär inom området. Områdena för framtida sidobarriär finns avsatta i Huddinge kommuns pågående arbete med detaljplan. Deponi: Villkor 28 Deponering, inklusive sluttäckning, får ske till en högsta höjd om m.ö.h. Inmätningar görs årligen. Den högsta punkten är 94,9 m.ö.h.

21 Deponi: Villkor 29 Senast sex månader innan respektive deletapp anläggs skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa en detaljerad beskrivning av bottenkonstruktionens utformning (geologisk barriär, bottentätning, dränering och lakvattenuppsamling), vattenavledande åtgärder samt en deponeringsplan. Bolaget skall innan respektive deletapp anläggs till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av bottenkonstruktionen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om bottenkonstruktionens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna som skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant som bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Kvalitets- och kontrollplan tas fram i samband med projektering. Ingen ny bottenkonstruktion har anlagts under Deponi: Villkor 30 Senast sex månader innan respektive deletapp avslutas skall bolaget till tillsynsmyndigheten redovisa hur sluttäckningen kommer att genomföras. Redovisningen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial samt en tidplan för arbetet. Bolaget skall, innan respektive deletapp sluttäcks, till tillsynsmyndigheten redovisa en plan för kvalitetssäkring av sluttäckningen. Kvalitetssäkringsplanen skall innehålla uppgifter om sluttäckningens utformning, konstruktionsmaterial och utförande. Planen skall också innehålla uppgifter om när och hur de återkommande besiktningarna skall genomföras under arbetets gång samt när slutbesiktningen avses ske. I planen skall anges den oberoende kontrollant bolaget har utsett att genomföra besiktningarna. Under 2011 sluttäcktes den sista etappen, etapp 11, på deponi 2. Redovisning av utformning samt kvalitetssäkringsplan skickades till Länsstyrelsen den 13 december På grund av brist på lämpliga massor för skyddstäckning och ett försenat igångsättande så färdigställdes inte skyddsskiktet under 2011, vilket SRV underrättade Länsstyrelsen om den 28 december Sluttäckningen av deponi 2 färdigställdes under Dokumentation av sluttäckningens sista etapp, etapp nummer 11, skickades till Länsstyrelsen den 18 mars Reningsanläggning för tvätthallsslam: Villkor 31. De ovan lovgivna reningsanläggningarna ska uppföras i huvudsak enligt den tidplan som angivits i ansökan. I enlighet med mål M deldom arbetar SRV med att uppföra en ny anläggning för rening av tvätthallsslam. SRV har för tvätthallsslamanläggingen genomfört två entreprenadupphandlingar under 2012 och Inga lämpliga anbud har inkommit. Detta har resulterat i att upphandlingsföremålet har omformulerats och utannonserats på nytt. Detta har lett till förseningar i projektet. Arbetet har påbörjats, men SRV kommer eventuellt att ansöka om förlängd igångsättningstid för tvätthallsslamanläggningen under

22 21 8. Naturvårdsverkets föreskrifter 4 8. Redovisning av de uppgifter som behövs för att kunna bedöma efterlevnaden av Naturvårdsverkets föreskrifter SNFS 1990:14, SNFS 1994:2, NFS 2001:11, NFS 2002:26 och NFS 2002:28. Där så är möjligt ska uppgifter redovisas i SMP:s emissionsdel. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är huvudsakligen uppgifter i enlighet med SNFS 1990:14 och SNFS 1994:2. Ej aktuellt. 9. Sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Där så är möjligt ska värden till följd av villkor redovisas i SMP:s emissionsdel. Allmänt råd: Här bör redovisas de mätningar, beräkningar och andra undersökningar som följer av t.ex. villkor för verksamheten, föreläggande och de föreskrifter som inte omfattas av punkt 8 och kan gälla t.ex. utsläpp, energi och råvaruförbrukning, produktion av avfall samt transporter till och från anläggningen. Kommentar: Det som för närvarande är möjligt att lägga in i SMP:s emissionsdel är villkorsparametrar som finns med i SMP:s parameterlista. Provtagning och analyser under 2013 är utförda av ackrediterade ALcontrol Laboratories. Utbildad personal från SRV utför själv mätning av ph och konduktivitet för lak-, grund- och ytvattenprovtagningspunkter enligt gällande kontrollprogram för Sofielunds återvinningsanläggning. På uppdrag av SRV återvinning har ALcontrol sammanställt och utvärderat analysresultat från 2013 års provtagning av lakvatten, ytvatten, grundvatten och processvatten vid Sofielunds återvinningsanläggning. Rapporten omfattar utvärdering av resultat från 2013, samt jämförelser med resultat från åren Nedan återges rapportens sammanfattning. Rapporten i sin helhet återfinns i Bilaga 1 - Kontroll av lak-, yt-, grund- och processvatten Årsrapport Under 2013 har inga analyser av organiska ämnen och specialanalyser genomförts. Orsaken till detta är att SRV valt att sprida ut provtagningsintervallen för dessa parametrar då flertalet analyser visar på halter under detektionsgräns. Lakvatten Deponi 1 (L1) och Deponi 2 (L2) Konduktiviteten var något högre i L1, och något lägre i L2, jämfört med år Respektive årsmedelvärde låg under normalvärdet för svenska lakvatten (IVL 2000). Föroreningsgraden verkar generellt ha minskat i båda lakvattendammarna de senaste åren. Anmärkningsvärt höga metallhalter, framför allt av aluminium, antimon, kadmium, nickel och zink i L1 samt av aluminium, antimon, barium, kadmium, krom, silver och zink i L2, noterades vid årets undersökningar. Oljehalterna var liksom låga i både L1 och L2. Askstabilisatdeponin (L3) Konduktivitet samt halter av bl.a. klorid, natrium och kalium visade på en mycket hög salthalt år 2013, högre än i SRV:s övriga lakvatten, men betydligt lägre 2012 och 2013 än vad som