ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE

Transkript

1 Ung Företagsamhet utbildar unga i entreprenörskap. På riktigt. ENTREPRENÖRSKAP & UF-FÖRETAGANDE inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet ungforetagsamhet.se

2 2 UF speglar livet som det är på riktigt. Jadwiga Johansson Jenny Nyströmsskolan, Kalmar Introduktion Det här materialet är tänkt att ge förslag till hur du som lärare kan arbeta med UF-företagande inom Restaurangoch livsmedelsprogrammet och som har intresse och vilja att atbeta med entreprenörskap och företagande på din skola genom Ung Företagsamhets processutbildning UF-företagande. Materialet är avsett som ett komplement till Ung Företagsamhets existerande lärarhandledning och belyser såväl utveckling som utmaningar inom branschen.

3 3 UF UF STIPENDIUM Ung Företagsamhet ger dig stöd, kunskap och inspiration Vi erbjuder dig utbildning i ekonomi, gymnasiearbetet, hjälp och stöd vid bedömning av elever och ett nätverk av lärare. Du får också ta del av stipendier, konferenser, utbildningar genom våra partners och information från myndigheter. Vår lärarhandledning är anpassad efter Gy11. Eleverna får inspiration, får delta på mässor och tävlingar, får tillgång till bankkonton och dataprogram genom våra partners. Genom vårt samarbete med olika myndigheter, som Skatteverket och Tullverket, får eleverna även bra stöd därifrån.

4 4 Nya utmaningar på arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden genomgår sedan ett antal år tillbaka stora omstruktureringar och reformer. Anställningsformer förändras, nya yrken uppstår och innehållet i gamla yrken omformas och det blir allt vanligare att människor byter bransch. Oavsett vilken utbildning dagens elever väljer kommer de möta en arbetsmarknad i ständig förändring. Entreprenörskap - allt viktigare i dagens arbetsliv Förutsättningarna på arbetsmarknaden förändras allt snabbare och trygghet och stabilitet minskar enligt omvärldsanalysföretaget Kairos Future. Det innebär att arbetstagaren får högre krav på sig att vara flexibel, kreativ och självständig. Dagens anställningar är oftare tillfälliga och ett stort nätverk är A och O för att lyckas. 1 Det blir alltmer attraktivt bland unga i Sverige att driva eget företag. I en undersökning Tillväxtverket gjorde 2012 ställde sig 68 % mellan år positiva till att starta eget företag jämfört med 42 % av personer mellan år. Trots detta var endast 4 % unga människor företagare i Sverige år Enligt undersökningen beror den låga siffran på att det hos unga människor saknas kunskap om företagande 2. Med andra ord skulle sannolikt fler unga människor gå ut i eget företagande om de hade kunskapen. Hotell- och restaurangbranschen Besöksnäringen står för en växande del av Sveriges sysselsättning och ekonomi och kommer med stor sannolikhet fortsätta att vara en växande bransch de kommande tio åren. Mellan 2011 och 2023 förväntas fler personer anställas inom branschen, där restaurangerna kommer få den största tillväxten, vilket står att läsa i rapporten Tillväxtvärk 3 som UHR 4 initierat. I rapporten står vidare att intresset för mat och dryck är högre än någonsin i Sverige, inte minst tack vare tv-kockar som visar att matlagning med kvalitet inte är någon barnlek. Allt fler kräsna kunder gör att kvaliteten höjs och branschen går mot en alltmer seriös och ansvarstagande framtid, vilket även kommer medföra krav på en mer professionell och bättre utbildad personal. Trots detta är det allt färre som utbildar sig inom programmet vilket kommer leda till en hög personalbrist. Anställda och arbetsgivare är överens om att kunskaper inom ekonomi och budgetering, lagar och avtal samt ledarskap och arbetsledning är 1. (Hämtad ). 2. Tillvaxtverket.se Entreprenörskapsbarometern f / /Entrepren%C3%B6rskapsbarometern+2012+Unga+f%C3%B6retagare+%5BSkrivskyddad%5D.pdf (Hämtad ) 3. Rapportredaktör Eva Fohlstedt, BFUF (Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond). #02 TILLVÄXTVÄRK? Kartläggning av kompetensbehovet inom hotell- och restaurangbranschen till år (Hämtad ) 4. UHR, Hotell- och restaurangbranschens gemensamma yrkesråd.

5 5 kompetenser som behöver förstärkas. Arbetsgivarna ser även ett behov av ökat kundfokus, service och affärssinne hos sin personal. För att utbildningen bättre ska matcha branschens behov behöver man fokusera mer på dessa kompetenser. En felaktig bild av branschen kan leda till att elever som egentligen inte passar för branschen ändå söker till utbildningen. Branschen behöver därför vara än tydligare med vad de önskar för kompetens. Tydligt framgår av rapporten Tillväxtvärk att det som behöver utvecklas inte är branschspecifika kunskaper utan istället handlar utvecklingsbehoven om ekonomi/ budgetering, marknadsföring och försäljning, ledarskap samt IT-system som stöd för verksamheten. Rapporten pekar på att en bra kock till lika stor del även behöver vara ledare och ekonom. Konkurrensen kommer att hårdna om de bästa medarbetarna och branschens tradition av hög personalomsättning kan bli ett allvarligt problem i och med branschens tillväxt. Därför kommer utmaningen de närmsta 10 åren ligga i att hitta, odla och behålla kompetensen. Framtiden kommer även ställa krav på en korskulturell kompetens hos personalen samt goda språkkunskaper i och med ett ökat resande samt en högre teknisk kompetens. UF Genom att eleverna själva får bestämma så mycket i UF-företaget så ökar deras motivation och då går själva lärandet av sig självt Lotta Hellbom lärare Mälargymnasiet, Järfälla

6 6 I UF-företagandet sys elevernas förkunskaper ihop och de ser en nytta med allt de lärt sig och att de praktiskt kan använda sina kunskaper. Det ger både motivation och arbetsglädje Peter Jarl lärare Mälargymnasiet, Järfälla

7 7 Entreprenörskap i den nya gymnasieskolan Entreprenörskap och företagande är viktiga komponenter i den nya gymnasieskolans värdegrund och ett centralt perspektiv i läroplanen Gy11. Eleverna ska få kunskaper och utveckla förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Alla elever, oavsett program, ska få möjlighet att utveckla dessa förmågor och kunskaper. Entreprenörskap och ett entreprenöriellt lärande är begrepp som hela utbildningsväsendet måste förhålla sig till. En viktig del av detta uppdrag är att genom undervisning utveckla elevernas entreprenöriella egenskaper och förhållningssätt vilket Skolverket skriver i Gy 11. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. 5 Entreprenörskap ger viktiga kompetenser och möjligheter till eget företagande I Strategi för entreprenörskap inom utbildningssystemet (2009) skriver regeringen att ett av de övergripande målen med att utveckla elevernas entreprenörskap är att eleverna ska se eget företagande som en möjlig karriärväg. Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att hjälpa elever och studerande att utveckla och ta till vara på de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs. Mycket av det som utmärker en bra entreprenör förmågan att lösa problem, tänka nytt, planera sitt arbete, ta ansvar och samarbeta med andra är också egenskaper som studerande på olika nivåer behöver utveckla för att klara sina studier och för att bli framgångsrika i vuxenlivet. Eleverna ska också få mer specifika kompetenser som krävs för att driva ett eget företag, som exempelvis grundläggande kunskaper om företagande, projektledning och ekonomi. 6 Utbildning i entreprenörskap stärker självförtroendet För att bli entreprenöriell och företagsam är det avgörande att tro på sig själv och sin egen förmåga att åstadkomma skillnad i sitt eget och i andras liv. Det räcker inte att kunna identifiera problem och att se hur de kan lösas man måste också ha förmågan att ta sig an uppgiften och se till att den blir genomförd. För att kunna gå från att se att något är möjligt till att faktiskt också göra det, måste man ha självförtroende och en tro på att man kan lyckas. Det vi själva bedömer som troligt är oftast det som vi också 5. Skolverket 2011, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s.7 6. Regeringskansliet 2009, Strategi för entreprenörskap inom utbildningssystemet, sid 2

8 8 kommer att göra. För att eleverna ska utveckla sina entreprenöriella egenskaper behöver de uppleva att det är troligt att de kan lösa ett problem på ett innovativt och kreativt sätt. För att de ska vilja starta och driva ett företag måste de se det som en trolig möjlighet i sitt yrkesliv. Entreprenörskap inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet I kommentarer till examensmålen för Restaurangoch livsmedelsprogrammet står att entreprenörskap ska ingå i utbildningen på samtliga program och att kreativitet, flexibilitet samt initiativförmåga, egen drivkraft och idérikedom är värdefulla förmågor både som anställd och som egen företagare. Eleverna bör därför ges möjlighet att arbeta med verklighetsnära uppgifter i projektform på ett sätt där de får ta eget ansvar och initiativ. Eleverna på Restaurang- och livsmedelsprogrammet ska utveckla kunskaper inom de delar där arbetet sker nära kunderna, med i första hand hantverksmässiga metoder. Detta ställer krav på goda kunskaper i kommunikation och service och eleverna ska utvecklas i sin förmåga att möta kunder. Eleverna ska även utvecklas i att samarbeta med andra, arbeta självständigt samt kunna ta initiativ. I sin utbildning ska de även utveckla sin förmåga att kunna arbeta med planering, organisation samt med ekonomi. 7 Genom att driva ett UF-företag får eleverna öva upp dessa kompetenser. Gymnasiearbetet ska visa att eleven är förberedd för det yrkesområde som gäller för den valda yrkesutgången. Det ska pröva elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom yrkesområdet. Gymnasiearbetet ska utföras på ett sådant sätt att eleven planerar, genomför och utvärderar sin uppgift. Gymnasiearbetet kan utformas så att det ger eleverna möjlighet att pröva sitt yrkeskunnande i företagsliknande arbetsformer. I Skolverkets kommentarer till examensmålen för Gy11 ges exempel på vad vanligt förekommande arbetsuppgifter kan vara i de olika yrkesutgångarna. För bagare och konditor kan det vara att planera sitt arbete, hantera råvaror, baka och exponera samt städa och diska. För servitris eller servitör kan det vara att servera, arbeta i bar, kundbemötande, rådgivning och kassahantering. För butikssäljare inom färskvaror och delikatess kan det vara beställning, kalkylering, produkthantering och hantverket runt produkten, exponera produkter, kundbemötande samt rådgivning och kassahantering Skolverket 2011, Gymnasieskola 2011, s Ibid s. 180.

9 9 Genom UF blir arbetet strukturerat och resultatet går väldigt tydligt att mäta i slutet av året. Thomas Nordlund lärare Malgomajskolan, Vilhelmina

10 10 UF-företagande = entreprenörskap på riktigt En metod att jobba med entreprenörskap på gymnasiet är Ung Företagsamhets processutbildning UF-företagande. UF-företagande ger både lärare och elever möjlighet att utveckla sina entreprenöriella förmågor och erhålla de kunskaper om entreprenörskap som efterfrågas både i läroplanen och av arbetsgivare med flera. UF-företagandet som metod har utvärderats med långtidsuppföljningar där det framkommit att de som drivit UF-företag under sin gymnasietid senare i livet fått en starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar samt en högre inkomst än genomsnittet i kontrollgruppen. Genom att driva ett UF-företag så ökar även sannolikheten till nyföretagande. Inom ramen för UF-företagandet jobbar man med elevernas självkänsla och självförtroende när det gäller entreprenörskap. Eleverna får kunskaper och färdigheter om företagande och gruppdynamik, samtidigt som de utvecklar sitt självförtroende och sig själva som personer. De får en större tro på sin egen förmåga och de får med sig kunskaper som de kommer att ha nytta av, oavsett vilka vägval de kommer att göra i sina liv. Vad innebär UF-företagande? UF-företagande innebär att eleverna startar, driver och avvecklar ett företag under ett läsår. Året börjar med att de på höstterminen startar ett företag genom att bilda grupper, formulera en affärsidé, räkna på ekonomin och undersöka om idén är attraktiv på marknaden samt relevant att genomföra. Sedan driver de företaget med stöd av lärare och representanter från Ung Företagsamhet. När läsåret närmar sig sitt slut avvecklar eleverna sitt företag. Fokus ligger på att eleverna själva tar ansvar för att hitta lösningar på de problem som uppstår längs vägen. Syftet är att eleverna ska få både kunskap och erfarenhet av att driva ett företag på riktigt med allt vad det innebär för att efter skoltiden få de kompetenser som efterfrågas samt även se eget företagande som en möjlig karriärväg. Ung Företagsamhet ger både lärare och elever utbildning, stöd och inspiration Genom Ung Företagsamhets processutbildning får elever och lärare tillgång till stöd, hjälp och aktiviteter från det regionala UF-kontoret. Dessutom finns ett läromedel och lärarhandledning med tydlig läroplanskoppling, en webbaserad elevutbildning i ekonomi samt löpande grund- och fortbildningar för lärare. Genom UF-kontoret kan även kontakter med andra skolor förmedlas för samverkan och erfarenhetsutbyte. Vad lär sig eleverna av UFföretagandet? Genom att driva UF-företag får eleverna chans att prova på något nytt. De får möjlighet att träna på sina entreprenöriella kompetenser såsom bland annat kreativitet, företagsamhet, samarbetsförmåga samt problemlösning. Eleverna övar sig i företa-

11 11 gande och får samtidigt nyttiga erfarenheter inför arbetslivet, oavsett om framtiden blir som företagare eller som företagsam anställd. Eleverna kommer att stöta på problem som är nya för dem och som de behöver lösa under arbetets gång. Att klara av att lösa nya problem leder till ökat självförtroende. Eleverna planerar och utför sina projekt själva och måste söka information vilket gör att de utvecklar ett kritiskt förhållningssätt. De får även träna på att samarbeta, vilket inte sällan kan vara med nya människor. UF-företagande bygger på att man antar olika roller i företaget där var och en ansvarar för just de uppgifter som ingår i sin specifika roll. Möjligheten att delta i ett projekt som innebär att ta sig an arbetsuppgifter som man aldrig tidigare provat och som man heller kanske inte trott sig klara av brukar öka tron på sig själv och därmed stärka självförtroendet. Att eleverna under projektets gång får prova på nya roller, nya ansvarsområden, ställas inför etiska ställningstaganden och lösa problem gör att de får erfarenheter för livet och leder till att de även i framtiden vågar ge sig i kast med nya okända uppgifter. yrkesspecifika kunskaper, men alla lärare i arbetslaget kan med fördel handleda ett UF-företag, oavsett vilket ämne läraren undervisar i. Det är en fördel för eleverna om läraren själv har ett entreprenöriellt förhållningssätt. Entreprenöriella förmågor kan enligt Skolverket vara att utveckla sin nyfikenhet, självtillit, kreativitet samt att våga ta risker. 10 UF Lärarens roll under UF-året Läraren har en viktig roll som coach, inspiratör och mentor. Att medvetet arbeta med att utmana eleverna inom ramarna för UF-företagandet har stor betydelse för vilken uppfattning eleverna får av sina egna entreprenöriella förmågor. Eleverna bör själva försöka hitta lösningar men läraren kan behöva stötta dem i att våga försöka igen och att lära sig av eventuella misslyckanden. Eleverna ska även uppmuntras att själva söka upp lärare, rådgivare och experter som kan ge dem hjälp och stöd. Det är även värdefullt om hela arbetslaget kan fungera som UF-lärare. Yrkesläraren har givetvis en särställning som den som har mest branschkännedom och STIPENDIE 10. Skolverket, entreprenorskap/vad-ar-entreprenorskap (Hämtad )

12 12 Att få prova på att driva ett företag avdramatiserar hela grejen och eleverna ser att det inte är så himla svårt, bara man är motiverad och engagerad. Paulina Crescentini, Grillska gymnasiet, Sundbyberg

13 13 UF på Restaurang- & livsmedelsprogrammet UF-företagandet passar mycket bra på Restaurangoch livsmedelsprogrammet. Att utveckla förmågor som kreativitet, flexibilitet, initiativförmåga, kvalitetsmedvetenhet samt förmåga att lösa olika typer av problem är en naturlig del av utbildningen. Det är dessutom förmågor som är viktiga i elevernas framtida yrkesutövning som bagare, konditor, kock, butikssäljare samt servitris och servitör. Oavsett om man är egen företagare eller anställd så ställs krav på egen drivkraft, idérikedom och initiativkraft. 11 Ämnesintegrering & samverkan mellan olika ämnen Oavsett vilken kurs UF-företaget drivs inom finns stora möjligheter att samverka mellan olika ämnen för att skapa synergieffekter. Ung Företagsamhets processutbildning inbjuder till och möjliggör ämnesintegrering. Beroende på val av affärside finns goda möjligheter till individualisering utifrån elevens behov. UF-företag i kursen Entreprenörskap UF-företagande inom ramen för Restaurang- och livsmedelsprogrammet kan utföras på flera olika sätt. Ett sätt är att driva UF-företaget inom ramen för kursen Entreprenörskap. Det huvudsakliga syftet blir då att eleverna ska få kunskaper och förmågor som kan kopplas till entreprenörskap. Eleverna kan då fritt välja affärsidé och fokusera på att utveckla sina entreprenöriella förmågor. I kursen entreprenörskap kan hela det centrala innehållet uppnås inom ramen för UF-företagande. Mer information om detta finns i Ung Företagsamhets lärarhandledning. Kursen Entreprenörskap kan erbjudas som programfördjupning eller som individuellt val. UF-företag inom Gymnasiearbetet Ett annat alternativ är att genomföra UF-företagandet inom ramen för Gymnasiearbetet. Att samverka med Ung Företagsamhet och låta eleverna jobba med UF-företagande under ett år, ger goda förutsättningar att bedöma om eleverna är rustade för ett framtida yrkesliv inom Restaurang- och livsmedelssektorn. För att kunna driva ett UF-företag som gymnasiearbete krävs det att UF-företagets affärsidé ligger inom ramen för den valda yrkesutgången men möjligheterna är många. Med detta alternativ har eleverna stort utrymme att vara kreativa i valet av affärsidé så länge man beaktar huvudsyftet med gymnasiearbetet vilket är att de praktiskt får använda sig av de kunskaper och färdigheter de tidigare fått under sina studier. Viktigt är att lärarna har inblick i den valda affärsidén så att den motsvarar examensmålet för programmet. Mer om hur det kan utföras står under rubriken Exempel på UF-företag inom Restaurang- och livsmedelsprogrammet. UF-företag inom yrkeskurser Ytterligare ett alternativ är att driva UF-företaget inom en eller flera yrkeskurser. Vilka kurser som kan integreras i UF-Företagandet beror på vilket 11. Skolverket 2011, Gymnasieskola 2011, s

14 14 år eleverna gör sitt UF-år, vilken inriktning de valt samt vilka programfördjupningar skolan valt. Förslag på kurser som är möjliga att integrera med Ung företagsamhets processutbildning finns under rubriken exempel på UF-företag inom Restaurangoch livsmedelsprogrammet. äta. För att kunna starta och driva ett livsmedelsföretag i Sverige måste man registrera sin verksamhet hos miljöförvaltningen eller miljökontoret i sin kommun. Så här definieras ett livsmedelsföretag i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002; UF-företag inom övriga kurser De grundläggande kunskaperna i privatekonomi och eget företagande som ingår i kursen Samhällskunskap 1b är användbara i alla UF-företag. I Svenska 1-3 arbetar eleverna med att hålla muntliga presentationer, vilket är en annan viktig del av UF-företagandet. Möjligheterna till ämnesintegrering är förstås än större i yrkeskurserna. Regler för UF-företag UF-företagets affärsidé, verksamhet och aktiviteter får inte vara skadliga eller negativa för Ung Företagsamhet eller strida mot svensk lagstiftning. Ansvaret för att detta följs ligger i första hand hos UF-företagets medlemmar. Exempel på förbjuden försäljning och tillverkning är: droger, alkohol, tobak, spel och dobbel, vapen eller redskap för kampsporter samt import av plagierade erkända märken och dylikt. Vid tveksamma fall beslutar regionchef, styrelse och/eller Ung Företagsamhet i Sverige om en affärsidé ska godkännas eller inte. Dispens från reglerna Eftersom Restaurang- och livsmedelsprogrammet har vissa yrkeskurser som innebär att eleverna behöver hantera alkohol kan det innebära att Ung Företagsamhet kan ge dispens på regeln kring alkohol. För att få dispens behöver du kontakta Ung Företagsamhet. Regler kring livsmedel Alla som säljer eller serverar livsmedel till allmänheten har ansvar för att livsmedlen är säkra att äta. Det vill säga att medlemmarna i ett UF-företag själva är ansvariga för att livsmedlen är säkra att varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i livsmedelskedjan. För att vara ett livsmedelsföretag, enligt hygienförordningen, behöver verksamhetsformen förutsätta en viss grad av kontinuitet och en viss grad av organisation. Som exempel har bilverkstaden och frisersalongen som serverar kaffe med kaka till sina kunder, visserligen en viss grad av kontinuitet men kräver inte en viss grad av organisation varpå de inte ska betraktas som ett livsmedelsföretag. I lagstiftningen är inte kontinuitetsbegreppet närmare definierat och därför behöver varje myndighet göra en egen bedömning från fall till fall huruvida verksamheten bedrivs med viss kontinuietet eller inte. Var medveten om att kostnad för registrering samt timavgifter för tillsyn skiljer sig åt mellan olika kommuner. Vad gäller för de UF-företag som jobbar med livsmedel? Den lokala kontrollmyndigheten vilken vanligtvis är kommunens miljöförvaltning eller miljökontor beslutar om det aktuella UF-företaget behöver registreras som ett livsmedelsföretag eller inte. Alla UF-företag som ska sälja eller servera någon form av livsmedel ska därför kontakta dem för att ta reda på vad som gäller för just deras verksamhet. Viktigt att komma ihåg är att även om man har en verksamhet som inte kräver registrering så är man ändå ansvarig för att det man säljer är säkert att äta. Lokalen, utrustningen och inredningen som man använder i sin verksamhet måste vara utformade så att det finns möjlighet att hålla rent. Det finns ingen detaljerad information om utformningen utan man

15 15 är själv ansvarig för att utforma lokalerna så att de blir lämpliga. Det finns heller inga krav på någon speciell utbildning vad gäller livsmedelshygien men även här är det medlemmarna i UF-företaget som själva ansvarar för att de har rätt kunskap. Det är även av yttersta vikt att ha kunskap om smittämnen, personlig hygien, allergener samt ämnen som kan ge allergiska reaktioner. I livsmedelsverkets broschyr Öppna kafé 12 finns mer information om vad som krävs när man säljer eller serverar någon form av livsmedel. Möjlighet att driva UF-företag flera gånger På samtliga program går det med fördel att driva UF-företag flera gånger under sin gymnasietid. Dock får inte samma affärsidé användas. I de program där entreprenörskapskursen är obligatorisk kan exempelvis eleverna driva UF-företag på entreprenörskapskursen i årskurs två och i årskurs tre kan de sedan driva företaget inom ramen för gymnasiearbetet och/eller förslagsvis entreprenörskap och företagande. Det är fullt möjligt att integrera fler kurser i UF-företagandet valda efter inriktning samt efter yrkesutgång Tänk på detta Det är medlemmarna i UF-företaget som själva är ansvariga för sitt livsmedel. Det är den lokala miljöförvaltningen/miljökontoret som beslutar om registrering behövs eller inte. Det är läraren som avgör om eleverna är lämpliga att tillverka, marknadsföra och sälja ett livsmedel i ett UF-företag.

16 16

17 17 Att driva ett UF-företag har gjort att vi nu efter skolan kan tänka oss att starta företag på riktigt. Det var inte lika svårt som vi trodde. Cibum UF, Malgomajskolan, Vilhelmina

18 18 Exempel: Cibum UF Affärside: Att sälja en avsmakningsmeny på skolans restaurang öppen för allmänheten Inrikting: Kök och servering. Huvudkurs: Gymnasiearbetet. Läs mer om möjliga huvudkurser på sidan 13. Årskurs: 3 UF företaget Cibum UF startades hösten 2014 och bestod av 10 elever. Företaget anordnade två kvällar med avsmakningsmenyer där sex rätter samt ett dryckespaket ingick för ca 25 gäster per tillfälle. Sex elever med inriktningen kök stod i köket och 4 elever med inriktning servering serverade. De marknadsförde sig via Facebook och via vänner och familj. Ansvarsrollerna inom Ung företagsamhets processutbildning utökade de med bland annat kökschef och serveringschef. Ämnesintegrering för yrkesutgången servitör eller servitris Gymnasiearbetet 100 poäng Exemplet med Cibum UF visar att det är möjligt att driva ett UF-företag inom ramen för gymnasiearbetet och genom UF-företaget visa att man innehar de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att arbeta i Restaurang- och livsmedelssektorn. Gymnasiearbetet i sig är inte någon kurs utan eleven ska visa att han/hon kan tillgodogöra sig de kunskaper som han/hon fått i utbildningen samt göra vanligt förekommande arbetsuppgifter vilket i detta fall överensstämmer mycket bra med Cibum UF:s affärside. Arrangemang 100 poäng I kursen Arrangemang 100 poäng kan stora delar av det centrala innehållet appliceras på UF Företaget. Eleverna kommer duka upp matsalen utifrån kvällens tema samt dekorera borden. De kommer planera och organisera kvällen för avsmakningsmenyn samt göra ett körschema. De kommer vidare att utforma matsedlar, ta emot gäster, sälja och ge service. Eleverna kommer även att göra budget, prissätta samt kalkylera inför kvällen. De kommer behöva ha en lämplig klädsel samt arbeta både hygieniskt och ergonomiskt. Allt utifrån kursens centrala innehåll. Servering 2, 100 poäng I kursen Servering 2, 100 poäng kommer även här stora delar av det centrala innehållet att kunna appliceras på kvällen. Eleverna kommer att duka upp matsalen med specialbestick till den meny som ska serveras och de lär sig ett koncept som gäller avsmakningsmenyn. De kommer att fördela ansvar och samverka i matsalen. Eleverna kommer även använda sig av olika bärtekniker samt servera vid borden. De kommer utforma matsedlar och använda matlagningstermer och servera drycker. Kvällen kommer att innebära kassaarbete, rutiner och redovisning. Menyer och dryckeslistor kommer att behöva prissättas. Service & bemötande 2, 100 poäng I kursen Service och bemötande 2, 100 poäng kan läraren se elevens kunskaper om olika servicesituationer som i detta fall är ett serveringstillfälle där elevens förmåga att bemöta kunder eller gäster sker. Eleven värderar sitt bemötande med sin kund och kunders reaktioner, såväl positiva som negativa.

19 19 Läraren kan vidare se hur eleven förstår och kan förklara marknadsföringens betydelse i servicesituationer samt elevens färdighet i försäljningsteknik, exponering och presentationsteknik. De kan även iaktta elevens färdighet i att värdera samt utvärdera sitt arbete, vilket ingår såväl i UF-företagandet som i gymnasiearbetet och i den aktuella kursens centrala innehåll. Ämnesintegrering för yrkesutgången kock Matlagningskunskap Cibum UF uppfyller fler delar av syftet i ämnet Matlagningskunskap. Ämnet innehåller bland annat kurserna matlagning 1-4. Skolverket skriver bland annat att eleven yrkesmässigt ska ha förmåga att laga mat med moderna och traditionella hantverksmetoder. Eleverna ska även ges möjlighet till att utveckla sin förmåga att utforma recept. Eleverna ska även ges möjligheter till att utveckla färdigheter i att organisera och utföra arbetet samt utveckla sin kreativitet, initiativförmåga, problemlösningsförmåga både individuellt och i samarbete med andra. Allt detta ingår i UF-företagandet. I det centrala innehållet står bland annat att eleven ska ha förmåga att tillaga välsmakande och estetiskt tilltalande anrättningar samt ha kunskaper om ekonomiska konsekvenser. Eleven ska vidare ha förmåga att utforma recept och menyer för olika verksamheter och arbeta på ett hygieniskt, ergonomiskt och säkert sätt. De ska även ha förmåga att samarbeta och kommunicera med andra. Allt detta kommer eleven att behöva göra under kvällarna då avsmakningsmenyerna förbereds, utförs samt utvärderas.

20 20 Genom att driva UF-företag så har jag fått värdefulla ekonomikunskaper och nu vet jag att jag jätte gärna vill driva företag även efter skolan. Taste and Odor UF, Mälargymnasiet, Järfälla

21 21

22 22 Exempel: Unik Fika UF Affärside: Att erbjuda fikakorgar med varierat innehåll och bra kvalitet samt erbjuda specialbeställningar inom Sundbyberg och Solna. Inrikting: Bageri och konditori. Huvudkurs: Gymnasiearbetet. Läs mer om möjliga huvudkurser på sidan 13. Årskurs: 3 UF-företaget Unik Fika UF startades av tre elever i årskurs tre hösten Företaget erbjöd olika slags fika-korgar som de själva levererade till företag inom Solna och Sundbyberg. De bakade allt i skolans kök, vilket sparade både pengar och tid. Inköpen av råvaror gjordes från grossisten Martin & Servera. Unik Fika UF marknadsförde sig genom att skicka ut mail och dela ut flygblad till företagen. De hade även en hemsida där kunderna kunde göra sina beställningar. Företagets rådgivare fanns i Solna och hade där ett stort kontaktnät vilket var till stor hjälp. Företagets vinst blev betydligt högre än budgeterat och samtliga kunder var nöjda. Unik Fika tog även emot en specialbeställning på ett pepparkakshus från Skanska som skulle vara en miniatyr av Skanskas byggnad. kunna arbeta hygieniskt, säkert och ergonomiskt samt ha kunskap om lagar etc kring detta. Eleven ska även kunna utvärdera sitt arbete och resultat. Alla dessa delar uppfylls inom ramen för UF-företagandet. Konditori Specialisering, 100 poäng I kursen konditori Specialisering 100 poäng uppfylls även där delar av det centrala innehållet som bland annat innebär yrkesmässig tillverkning av konditoriprodukter då Unik Fika UF tillverkade ett pepparkakshus på beställning av Skanska. Ämnesintegrering för yrkesutgången bagare och konditor Bageri- och konditorikunskap Unik Fika UF uppfyller fler delar av syftet i ämnet Bageri- och konditorikunskap. Skolverket skriver bland annat att eleven ska ha förmåga att planera, organisera och tillverka bröd och bakverk utifrån trend och tradition samt vårda och använda lämpliga redskap. Eleven ska vidare ha färdigheter i att kunna arbeta utifrån recept, beräkna recepttillgång samt göra ekonomiska beräkningar. De ska vidare

23 Hör av dig till oss Ung Företagsamhet vill ge unga människor möjlighet att träna och utveckla sin kreativitet, sin företagsamhet och sitt entreprenörskap. Varje år startar över elever ett UF-företag på någon av de närmare 600 gymnasieskolorna där utbildningen fi nns. Ung Företagsamhet har en lokal förankring genom de 24 regionkontoren och sina medarbetare som erbjuder inspirationsföreläsningar, tävlingar, utbildningar och aktiviteter för såväl elever som lärare. Som stöd för processutbildningen i UF-företagande fi nns läromedel och lärarhandledning som ges ut i samarbete med förlaget Natur & Kultur. UF Ung Företagsamhet ger även utbildningar inom entreprenörskap i skolan samt ger ut läromedel för grundskolan; Vårt samhälle, Se möjligheterna och Min Framtid & Ekonomi. Mer information om Ung Företagsamhet samt kontaktuppgifter till ert regionala kontor fi nns på Kontakta oss om du vill veta mer om hur din skola kan arbeta med UF-företagande på Restaurang- och livsmedelsprogrammet.

24 UF-FÖRETAGARE Ung Företagsamhet är en ideell partipolitiskt obunden utbildningsorganisation som jobbar med entreprenörskap i skolan. Målet är att ge unga en tro på sin företagsamhet genom att de får träna och utveckla sitt entreprenörskap med hjälp av både teori och praktik. Organisationen stöds av offentliga aktörer, stiftelser, fonder och det privata näringslivet. På grundskolenivå har Ung Företagsamhet tagit fram läromedel där eleverna får en introduktion till entreprenörskap och där de får lära sig att använda sin kreativitet och att se sina förmågor och möjligheter. På gymnasiet driver Ung Företagsamhet processutbildningen UFföretagande där gymnasieelever under ett läsår får chansen att starta, utveckla, driva och avveckla ett eget företag i skolan och i samarbete med näringslivet. Ung Företagsamhet finns över hela landet och utbildningen ges på omkring hälften av landets gymnasieskolor. Sedan starten 1980 har över personer drivit UF-företag i Sverige.