SFAMs vetenskapliga höstmöte 2008

Transkript

1 SFAMs vetenskapliga höstmöte 2008 Allmänmedicin Framtidens medicin Conventum Örebro oktober

2 Allmänmedicin Framtidens medicin Denna årliga allmänmedicinska konferens har i år fått ett framtidstema. Klimatförändringar, tekniska landvinningar och lagförslag om primärvården är några exempel på sådant som kommer att förändra vår vardag. Att mötas ger också en möjlighet att förändra och att verka för en bättre framtid. Ett allmänmedicinskt forum som detta känns därför viktigare än någonsin. Onsdagen är en förmötesdag och det är på torsdagen som föreläsningsprogrammet startar. Torsdagsförmiddagen bjuder bl a på ett smörgåsbord av ett trettiotal STuppsatser/forskningsarbeten och avhandlingar. Eftermiddagen har fem parallella teman; diabetes, tyst kunskap, blodtryck, prevention samt sjukskrivning. Därtill två separata föreläsningar om Media och Ångest/depression. Fredagen är tänkt som en framtidsdag som avslutas med en akademisk resa i Carl von Linnés anda. Välkomna! Torsdag 23 oktober Ankomstregistrering Officiell invigning av SFAMs årliga vetenskapliga möte Framtidens globala hälsa hur mår nästa generation patienter? Hälsan förbättras, medellivslängden ökar men fortfarande är barnadödlighet det tydligaste måttet på en befolknings hälsa. Men även barns hälsa i vårt land speglar den ohälsa som vi inom primärvården kommer möte som framtidens patienter. Professor Staffan Janson Staffan har som barnläkare aktivt arbetat med frågor kring barnmisshandel, barnsäkerhet och flyktingbarn. Med erfarenhet från andra länder, skrev han en avhandling 1992 vid Uppsala Universitet om stadsbarns hälsa i Jordanien. Han har sedan fortsatt sin akademiska bana med folkhälsovetenskap men även allmänmedicinsk forskning som verksamhetschef för primärvårdens FoU-enhet i Värmland. Idag delar han sin tid mellan Karlstads och Örebro universitet Fika Presentation av ST-uppsatser och allmänmedicinska avhandlingar Lunch Förekomst, insjuknande och mortalitet av diabetes. Hur ska man göra med prevention, satsa på individen eller befolkningen och vem ska göra detta? Allmänmedicinare eller andra? Diabetesneuropati, ett svårt område där vi kan lära oss en del. Hur bra är våra kliniska undersökningsmetoder? Screening av diabetes, hur gör vi, hur bör man göra, lönar det sig? Antikroppar, tillför de något i den kliniska vardagen? Stefan Jansson, specialist i allmänmedicin, Örebro. Doktorand, Uppsala och Örebro universitet. Olle Rolandsson docent i allmänmedicin Umeå universitet Allmänläkaren och massmedia När det gäller universiteten brukar man tala om den tredje uppgiften att samverka med det omgivande samhället och informera om utbildning och forskning. Gäller det också för allmänläkaren? Har vi ett ansvar för att bedriva upplysning i hälsofrågor? Hur tar vi i så fall det ansvaret? Hur ser våra kanaler ut? Som allmänläkare får vi också en unik inblick i vanliga människors vardag och ser vilka konsekvenser olika förändringar i samhället får för människors livsvillkor. Förr i tiden

3 fanns provinsialläkar-rapporterna där tillståndet i befolkningen beskrevs. Men hur kommunicerar vi denna kunskap idag? För att nå ut behöver vi hjälp av massmedia. Läkares relationer till journalister präglas många gånger av misstro tillsammans med en rädsla för att uttala sig offentligt. Många journalister vittnar om svårigheterna att komma i kontakt med läkare för att få hjälp i sitt arbete. Gunilla Hasselgren arbetar på vårdcentralen i Kil. Sedan 2003 arbetar hon parallellt som tv-doktor på SVT. Hon har återkommande läkarspalter i tidningarna Måbra och Land. Är svensk redaktör för Läkarboken för hela familjen. Päivi Kotka, Journalist på Sveriges Radio Örebro med erfarenhet av kontakter med vården Kan man bli erfaren snabbare? Om tyst kunskap och dialogseminariemetoden (del 1 av 2) Bo Göranzon (professor Yrkeskunnande och Teknologi, KTH) har varit central i utformandet av Dialogseminariemetoden, en metod för att bedriva forskning kring erfarenhetsbaserad tyst kunskap, och för att "sätta den tysta kunskapen i rörelse". Henrik Åhsberg och Christer Andersson är specialister i allmänmedicin och forskarstuderande i ämnet på KTH. De berättar om och demonstrerar sina erfarenheter från Dialogseminariemetoden timmars blodtrycksmätning. På vem och varför? Kan vi optimera hypertonibehandling med 24-timmars-mätningar? Vilket stöd finns? Vilka är fallgroparna? Bör alla glesbygdsvårdcentraler ha utrustningen? Introduktion av Peter Engfeldt, specialist i allmänmedicin och invärtesmedicin, professor vid enheten för klinisk medicin, Örebro. Föreläsaren Fredrik Nyström är professor i internmedicin/endokrinologi vid Linköpings Universitet, han är ansvarig för området hypertoni på Universitetssjukhuset. Nyström har arbetat och forskat på ambulatorisk blodtrycksmätning och dess koppling till komplikationer sedan han slutfört sin avhandling på det temat Stress och stressrelaterad ohälsa. Prevention, konsekvenser och betydelsen av fysisk aktivitet. Föredraget kommer att handla om stress och stressrelaterad ohälsa, inklusive diagnosen utmattningssyndrom och de olika benämningar och begrepp som används kring denna ohälsa. Tidiga tecken och symtom samt nya forskningsrön kring biologiska och kognitiva konsekvenser kommer att diskuteras. Avslutningsvis kommer prevention och betydelsen av behandling med fysisk aktivitet att diskuteras. Det blir även tid för frågor och diskussion. Hur kan vi inom allmänmedicinen använda FYSS 2008 som ett beslutsstöd för fysisk aktivitet som förebyggande och som behandling vid stress? Ingibjörg Jonsdottir, docent i fysiologi samt utvecklingsledare för forskningen vid Institutet för Stressmedicin i Göteborg. Lillemor Nyberg är moderator under frågestunden Dit beslutsstödet inte når - hur kan svåra sjukskrivningsbedömningar bli lättare? Ur innehållet: - Lagen och förväntningarna på läkaren - En allmänmedicinsk fråga om oförmågan - Varför just nu? - Patient-läkarrelationen - vad som faktiskt sker - Möjligheterna

4 Carl Edvard Rudebeck, Distriktsläkare Västervik och professor i allmänmedicin i Tromsö. Ordf. Sjukskrivningskommittén i Kalmar län Fika Vad är egentligen optimal behandling av typ 2 diabetes Kan det vara farligt att sänka blodsockret för mycket? Hur vanligt är det med överbehandling i särskilda boenden med hypoglykemier som följd? När är det dags att avveckla diabetesbehandlingen? Carl Johan Östgren, specialist i allmänmedicin, Ödeshög. Universitetslektor på Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet Ångest, depression och Nationella riktlinjer blir det bättre för patienter och primärvård? En diskussion med utgångspunkt från de nya nationella riktlinjerna med fokus på aktuella frågeställningar i primärvården: - Hur bör patienter med ångest och depression behandlas? - När ska vi välja psykoterapi respektive farmakologisk behandling? - Bör man kombinera psykoterapi och farmakologisk behandling vid depression? - Blir patienterna bättre om vi använder tester för diagnostik och uppföljning? - Ska vi genomföra screening för depression i primärvården? Gunilla Nyrén, projektledare. Eva Arvidsson, Cecilia Björkelund, AnnaKarin Fahlén, Ingvar Krakau, Kjell Lindström och Roland Morgell, specialister i allmänmedicin Kan man bli erfaren snabbare? Om tyst kunskap och dialogseminariemetoden (del 2 av 2) Bo Göranzon (professor Yrkeskunnande och Teknologi, KTH) har varit central i utformandet av Dialogseminariemetoden, en metod för att bedriva forskning kring erfarenhetsbaserad tyst kunskap, och för att "sätta den tysta kunskapen i rörelse". Henrik Åhsberg och Christer Andersson är specialister i allmänmedicin och forskarstuderande i ämnet på KTH. De berättar om och demonstrerar sina erfarenheter från Dialogseminariemetoden Vem har högt blodtryck? En felaktig frågeställning?! Om riskfaktorn blodtryck vid sänkning av risken för hjärt-kärlsjukdom. Primär- och sekundärprevention hos ung och gammal. HYVET-studien gällande behandling av patienter äldre än 80 år. Hälsoekonomiska aspekter. När och hur skall vi intervenera? Anders Hernborg, specialist i allmänmedicin, informationsläkare Läkemedelskommittén Halland, hornblåsare och hedersdoktor, medlem i SFAMs Läkemedelsråd, SFAM L Varför ska jag träna när knäna gör ont? Rapportering från Socialstyrelsens pågående arbete med framtagande av nya nationella riktlinjer för förebyggande, vård och behandling av artros. Många söker på vårdcentralen för ont i knäna och hos flertalet i medelåldern ses inga förändringar på röntgen. Trots våra forskningsbaserade riktlinjer görs ofta upprepade röntgenundersökningar, få ordineras träningsperioder och inga förebyggande åtgärder vidtas. Vi vet att en nedsatt benmuskelstyrka ökar risken för artrosutveckling undersökt med röntgen fem år senare. När kan vi ställa diagnos utan röntgen? Vilken träning kan rekommenderas enligt FYSS 2008? Lillemor Nyberg distriktsläkare, Karolina VC, Karlskoga, Primärvårdens folkhälsoutskott ÖLL; doktorand Centrum för allmänmedicin CeFAM, KI, Huddinge; representant för allmänmedicin i Socialstyrelsens faktagrupp för framtagande av nya nationella riktlinjer för artros.

5 Jenny Forsberg sjukgymnast, Karla VC, Örebro, Allmänmedicinskt forskningscentrum AFC/ CAMTÖ/ ansvarig för införandet av artrosskola på 23 av 29 VC i Örebro läns landsting senaste fyraårsperioden Några perspektiv på synen på sjukskrivning och konsekvenser av sjukskrivning Monika Engblom, distriktsläkare på Vårdcentralen Kronan i Sundbyberg, doktorand inom sjukskrivningspraxis på KI och som deltagit i Socialstyrelsens arbete med att ta fram ett beslutsstöd för sjukskrivningar, berättar om sina intryck och tankar kring hur myndigheternas regelverk påverkar läkarnas arbete. Gert Lindenger, Medicinsk rådgivare, Försäkringskassan Bankett med diplomering Festbankett -välsmakande mat, noga utvalda viner och varierad underhållning! För att förhöja stämningen ytterligare hoppas vi att alla är guldglittrande klädda; ett gyllene hårspänne, scarf eller varför inte en guldklänning? Du bestämmer, temat är kort och gott GULD! Under middagen kommer vi att bjudas valda scener ur Västanå Teaters största succéer. Koreograf Ola Stinnerbom, kommer tillsammans med bland andra dansaren Tanja Kortelainen, dansare från årets uppsättning Bannlyst och de senaste två uppsättningarna av dansare att ge er en oförglömlig upplevelse. Bland annat får vi möta: - Smirre Räv från Nils Holgersson - Grindgumman från Bannlyst - Dödgrävaren från En herrgårdssägen - Getterna från En Herrgårdssägen Kvällen avslutas med dans till liveorkester. Fredag 24 oktober Klimat och hälsa Hur hänger det samman? Vilka hälsoeffekter kan uppkomma i olika delar av Sverige framöver? Hur kan Hälso- och sjukvården anpassa sig för att minska riskerna? Elisabet Lindgren, läkare, forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och huvudansvarig för hälsofrågorna i Klimatoch sårbarhetsutredningen. Vetenskaplig rådgivare till bl a WHO, EU och regeringen. Medverkat i FN:s klimatpanel, IPCC Högtidsföreläsning årets allmänmedicinska avhandling. Infections in small children and their families symptoms, consultations and antibiotics Att luftvägsinfektioner är vanligt hos barn blev jag själv medveten om när mina barn var små. Men hur vanligt är egentligen infektionssymtom hos barn och hur gör andra föräldrar när deras barn är infekterade? När söker de läkare med sina barn och gör vi doktorer lika när det gäller antibiotikabehandling? Detta var några frågor som väckte mitt intresse och som så småningom ledde fram till min avhandling. Katarina Hedin, Med Dr, specialist i allmänmedicin, Urshult Fika Framtidens bilddiagnostik den virtuella patienten. Vi närmar oss snabbt en sjukvårdskris som innebär att vi blir allt fler som blir äldre och sjukare och detta kommer att sluka mycket av de gemensamma resurserna. Men genom att utveckla den medicinska bildbehandlingen kan många invasiva undersökningar som tarm- och hjärtröntgen undvikas. Därigenom kortas vårdkedjan och sjukvården sparar en massa tid och pengar. Som grädde på moset slipper patienterna plågsamma undersökningar.

6 Anders Persson, professor på centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV) i Linköping, tror att den digitala tredimensionella röntgenbilden kan revolutionera morgondagens sjukvård Framtidens läkemedel Vilka behandlingsprinciper finns i företagens "pipeline"? Hur kan vi bedöma nya läkemedels kostnadseffektivitet? Hur länge ska vi vänta innan vi införlivar nya läkemedel i terapiarsenalen? Har allmänmedicin ett särskilt ansvar? Läkemedelsindustrins och/eller producentobunden information? Kan samarbetet mellan industrin och sjukvården utvecklas på ett ansvarsfullt sätt? Anders Blanck, vice VD och chefsekonom på LIF branschföreningen för de forskande läkemedelsföretagen. Jan Håkansson, specialist i allmänmedicin, Krokom. Ordf. i SFAM:s läkemedelsråd, (SFAM.L). Under åren var han ordf i Jämtlands läns läkemedelskommitté Framtidens specialistutbildning En helt ny författning för specialistutbildning gäller för alla läkare legitimerade efter Författningstext och målbeskrivningar väntas vara fastställda efter sommaren Vad innebär nyheterna för dig som ST-läkare, handledare, kollega, studierektor och verksamhetschef? Hur hanterar vi och tolkar en ny målbeskrivning? Hur vet vi att målen är uppfyllda? Vilka krav ställs på verksamheter som utbildar läkare? Kraven på kvalitetssäkring av utbildande enheter ställer krav på en ökning av SPUR-inspektioner. Har vi beredskap för det? Dessa och många andra frågor kommer att avhandlas under mötet. De viktigaste nyheterna i författning och målbeskrivning presenteras med ett stort utrymme för frågor från auditoriet. Medverkande bl.a. Annika Eklund-Grönberg, ordförande i SFAM och aktiv i SFAMs målbeskrivningsgrupp samt Gösta Eliasson, SPURsamordnare Probiotika; samarbete i stället för krig ett nytt förhållande tillbakterien Dietist Salme Portinson tar upp bakgrund och säkerhetsstudier. Professor Johan Söderholm, Linköpings universitetssjukhus talar om probiotika vid IBS och Helicobacter pylori infektion. Docent Andreas Aly, Bromma Sjukhus, föreläser om probiotika vid antibiotikainducerad diarré och ytterligare möjliga utvecklingsområden för probiotika Lunch Vårdval i Sverige Regeringen tillsatte under 2007 en utredning - Patientens rätt i vården. Utredningen har under våren 2008 presenterat sitt delbetänkande Vårdval i Sverige. Regeringens särskilde utredare Toivo Heinsoo kommer att presentera utredningens tankar vilka rimligen kommer att få stor påverkan på förutättningarna för allmänmedicinsk verksamhet i framtiden. Toivo Heinsoo, regeringens utredare Forntidens och framtidens allmänmedicinska forskning En akademisk resa i Carl von Linnés anda med Anders Håkansson som reseledare som speglar den allmänmedicinska forskningens utveckling. Tre meriterade professorer som nu pensioneras ger en personlig bild av sitt ämne och en välgrundad gissning om vad allmänmedicins forskning avhandlar i framtiden. Professor Anders Håkansson Idag redaktör för Läkartidningen och Scand. J. of Primary Health Care men har läst i Lund och arbetade i Växjö under många år. Hans

7 avhandling rörde mödrahälsovård och han blev universitetslektor i Malmö Anders är professor allmänmedicin sedan Professor emeritus Birgitta Hovelius En Skånsk resa ur ett genusperspektiv Birgitta Hovelius är uppväxt i Småland och läste i Lund där hon, förutom fyra år i Umeå, sedan tjänstgjort som läkare. Hon disputerade 1980 om UVI tillträdde hon tjänsten som professor i allmänmedicin i Lund och har bl. a arbetat för att introducera genusbegreppet och har hörts i media i frågor som rör vårdens roll. Hon är svensk redaktör för boken Allmänmedicin, ett standardverk för framtidens utbildning inom allmänmedicin. Professor emeritus Bengt Mattsson En Västgötaresa ur ett konsultationsperspektiv. Bengt kommer från Skåne och började läsa medicin i Lund men avslutade studierna Umeå där han sedan blev kvar en längre tid. Hade där den första svenska lärartjänsten inom allmänmedicin. Det senaste decenniet har han varit verksam som professor i Göteborg. Under en längre vistelse i England på 80-talet blev den personlige läkaren och medicinen tydligtgjort som ett humanistiskt ämne för honom. Sedan dess har han värnat detta tema i sin akademiska gärning. Professor emeritus Kurt Svärdsudd En Lapplandsresa ur ett epidemiologiskt perspektiv Kurt är född i Piteå, läste i Umeå och gjorde AT i Boden som på den tiden var Sveriges största centrallasarett! Ett epidemiologiskt projekt om blodfetter ledde till kontakter med Gösta Tibblin och undersökningen 1913 års män. Han disputerade i Göteborg Sin post-doc gjorde han Minneapolis USA. Med tiden hamnade han i Uppsala och efterträdde Gösta Tibblin som professor i allmänmedicin på 90-talet. Hans arbete inom epidemiologi har kommit att belysa mångfalden inom allmänmedicin från astma, vitamin B12, kvinnors ohälsa till fibromyalgi och konsekvenserna av förtidspensionering Avslutning