Kommunstyrelsen nr 6/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 6/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 84 Mötets konstituering KST 85 Delårsrapport 1/2014 KST 86 KST 87 Utnämnande av en representant i en samarbetsgrupp för rehabiliteringsklienter Investeringsanslag för ändringsabeten i Villa Alexis KST 88 Ansökan om ändring av delgeneralplanen för norra / Aurinkorinne 1:117 KST 89 KST 90 KST 91 KST 92 KST 93 KST 94 KST 95 KST 96 KST 97 KST 98 KST 99 KST 100 Svar till fullmäktigemotionen om bruks- och reparationsplanen för kommunens fastigheter Fullmäktigemotion om öppnande av en infotjänst i kommunbiblioteket Fullmäktigemotion om skapande av ett cyklingspolitiskt program i Fullmäktigemotion som gäller att förse kommunens fastigheter med solfångare Fullmäktigemotion om avloppsvattensystem på glesbygden Fullmäktigemotion om publicering av bilagor till föredragningslistorna i internet Utredning över betydelsen för kommun att arbetsresebiljetterna subventioneras Inrättande av vakansen som It-planerare på förvaltningsavdelningen fr.o.m Projektplan för rökfrihet på kommuns arbetsplatser Ingå kommuns förslag om inledandet av en utredning enligt kommunstrukturlagen Utlåtande om halvtidsrapporten från den arbetsgrupp som bereder lagen om metropolförvaltningen Ändring av delägaravtalet med Kunta-Asunnot Oy KST 101 s möten hösten 2014 KST 102 KST 103 KST 104 Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänsteinnehavarbeslut Övriga ärenden

2 Sida 2 Nr 6/2014 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl Närvarande medlemmar Övriga närvarande Ärenden Underskrifter Merja Laaksonen ordförande Mikko Löfbacka protokollförare protokolljusterare protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Mikko Löfbacka förvaltningsdirektör

3 Sida 3 KST 84 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Nämnd Kommunfullmäktige

4 Sida 4 KH:328 /2014 KST 85 DELÅRSRAPPORT 1/2014 Bilaga 1 I stället för en normal ekonomisk uppföljning görs en delårsrapport enligt läget per januari-april och januari-augusti I samband med budgeten har överenskommits att delårsrapporten uppgörs två gånger om året. Delårsrapporten är ett verktyg för uppföljning av utfallet av ekonomin och verksamheten. Med hjälp av delårsrapporten strävar man efter att rapportera om utfallet av ekonomin på ett utförligare sätt jämfört med den uppföljning av ekonomin som görs månatligen. Dessutom innehåller delårsrapporten en rapport om utfallet av verksamheten och av verksamhetsmål under uppföljningsperioden. Man har strävat efter att utveckla processen och rapporten med delårsrapporten för år 2014 antecknar månadsuppföljningen av ekonomin för kännedom. godkänner delårsrapporten och delger den vidare kommunfullmäktige för kännedom. Delårsrapporten är ett sätt varmed kommunstyrelsen kan rapportera om utfallet av ekonomin vidare till kommunfullmäktige. Bilagor och kompletterande material - delårsrapport 1/2014 finns som bilaga beslutar 1. godkänna delårsrapporten enligt bilaga och anteckna den för kännedom, 2. föreslå att kommunfullmäktige antecknar delårsrapporten för kännedom. Nämnd Kommunfullmäktige

5 Sida 5 PERUSTLTK:185 /2013 KST 86 GRTRN Bilaga 2 UTNÄMNANDE AV EN REPRESENTANT I EN SAMARBETSGRUPP FÖR REHABILITERINGSKLIENTER Lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) förutsätter att det inom kommunen finns en verksam rehabiliteringssamarbetsgrupp. Kommunen tillsätter samarbetsgruppen för fyra år i sänder och informerar kommuninvånarna, andra myndigheter och sådana sammanslutningar som ordnar rehabilitering om gruppens verksamhet och sammansättning. Flera kommuner kan avtala om en gemensam samarbetsgrupp. Mandatperioden för rehabiliteringssamarbetsgruppen är I en rehabiliteringssamarbetsgrupp skall ingå representanter som utses av socialvårds-, hälso- och sjukvårds-, undervisnings- och arbetskraftsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten och andra relevanta sammanslutningar. För behandlingen av ärenden kan samarbetsgruppen vara indelad i sektioner. Samarbetsgruppen skall vid behov till sina möten också kalla företrädare för andra myndigheter, olycksfalls-, trafik- och arbetspensionsförsäkringssystemen, arbetsgivarna och arbetstagarna samt andra sammanslutningar och inrättningar. Dessutom kan den också höra andra sakkunniga. Tidigare har till arbetsgruppen hört en representant för missbrukarvården och en representant från Lojo sjukvårdsområde inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Rehabiliteringssamarbetsgruppens uppgift är att utveckla myndigheters, andra sammanslutningars och inrättningars samarbetsformer, avtala om principerna och tillvägagångssätten för samarbetet mellan myndigheterna och dem som tillhandahåller tjänster, dra försorg om det informationsutbyte som behövs för samarbetet samt behandla andra gemensamma ärenden som gäller ordnandet av rehabilitering. Samarbetsgruppen planerar, främjar och följer genomförandet av klienternas rehabilitering. Samarbetsgruppen behandlar också ärenden som gäller klientsamarbetet för enskilda rehabiliteringsklienters vidkommande. Det är kommunens interna sak att tillsätta samarbetsgruppen och att sörja för dess verksamhet. Med beaktande av samarbetsgruppens tväradministrativa natur kan den tillsättas t.ex. av kommunstyrelsen. Samarbetsgruppen är emellertid inte ett kommunalt organ. För kostnader föranledda av klientsamarbetet svarar vart och ett deltagande samfund själv. I och med att LOST-samarbetet upplöstes har kommun bett om möjlighet att få delta i Lojos samarbetsgrupp för rehabiliteringsklienter. En förutsättning för deltagandet är att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader. De kalkylerade kostnaderna Nämnd Kommunfullmäktige

6 Sida 6 omfattar närmast personalkostnaderna. kommuns andel kommer att vara under euro i året. Lojo stads grundtrygghetsnämnd har beslutat föreslå för stadsstyrelsen att den ber kommun utnämna en representant och konstaterar att ifall kommun deltar i arbetsgruppen betalar den 15 procent av de kalkylerade kostnaderna. Bilagor och kompletterande material: - som bilaga Lojo stads beslut Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Grundtrygghetsnämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen - att den utnämner seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter - att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader vilka beräknas vara under euro i året. Beslut: Grundtrygghetsnämnden beslöt föreslå för kommunstyrelsen - att den utnämner seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter och medlem Tuula Elo som suppleant. - att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader vilka beräknas vara under euro i året. ====== KST Beslut: beslutar 1. utnämna seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter och Tuula Elo som suppleant 2. att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader vilka beräknas vara under euro i året. Förslaget godkändes. ====== GRTRN Vårdservicechef Cathrinne Wetterstrand har representerat kommun i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter. Det skulle vara mera natur- Nämnd Kommunfullmäktige

7 Sida 7 ligt att kommunens representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter skulle vara socialservicechefen. De ärenden som kommer till behandling kräver ett brett kunnande även sett ur det sociala perspektivet. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Behandling: Beslut: Grundtrygghetsnämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den utnämner socialservicechef Karin Heerman till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter i stället för vårdservicechef Cathrinne Wetterstrand. Medlem Dahlström föreslog att vårdservicechef Cathrinne Wetterstrand utnämns till suppleant i stället för den nuvarande suppleanten Tuula Elo. Nämnden beslöt enhälligt att föreslå för kommunstyrelsen att den utnämner socialservicechef Karin Heerman till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter och vårdservicechef Cathrinne Wetterstrand till hennes suppleant. KH 86 beslutar utse socialservicechef Karin Heerman till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter och vårdservicechef Cathrinne Wetterstrand till hennes ersättare. Nämnd Kommunfullmäktige

8 Sida 8 TEKNLTK:246 /2014 KST 87 INVESTERINGSANSLAG FÖR ÄNDRINGSABETEN I VILLA ALEXIS Nyttan av utrymmena I Villa Alexis har under många år legat på en låg nivå. I byggnaden som har en våningsyta på 181 m2 har endast tre, fyra personer varit bosatta, den senaste tiden tre. Emedan hyresgästerna på ett lämpligt sätt kunnat omplaceras, har kommunen möjlighet att utnyttja byggnaden på ett mera effektivt sätt. Meningen är att användningen av byggnaden övertas av grundtrygghetsnämnden. Grundtrygghetsnämnden har för avsikt att placer hemvård och dagverksamhet för åldringar I bygganden. Detta förutsätter att vissa ändringsarbeten utförs I byggnaden. Byggnaden förses med utrustning som möjliggör att sju personer har tillgång till kommunens interna nätförbindelser. Kostnaden för dessa arbeten har beräknats till euro. I investeringsdelen I årets budget finns ett anslag för förnyandet av utsugning och uppsamling av dam och spån I Päivärinne skolas slöjdsal. Offert för förnyandet av slöjdsalens spånutsugning har inkommit, och av den framgår att anslaget är tillräckligt för att även täcka arbetena I Villa Alexis. Föredragning: byggmästare Magnus Malmberg tel: , e-post: magnus.malmberg(at)siuntio.fi Tekniska nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att, - det beviljas ett investeringsanslag om euro för att finansiera arbetena I Villa Aleksis. Beslut: KST 87 Enligt förslaget. ==== Utrymmen i Villa Aleksis har inte längre tjänat effektivt i den användning som de har byggts till. Utrymmen kan användas effektivare genom att användningsändamålet ändras och ändringsarbeten görs. Ändringen är även ekonomiskt ändamålsenlig då hemvården och åldringarnas dagverksamhet flyttas från hyrda utrymmen till kommunens egna. I investeringsplanen för budgeten för år 2014 finns inget investeringsprojekt ändringsarbeten i Villa Aleksis och inget anslag har beviljats för ändamålet. Nämnd Kommunfullmäktige

9 Sida 9 Tekniska nämndens förslag om beviljande av anslag för ändringsarbeten i Villa Aleksis behandlas som ändring av budgeten. föreslår för kommunfullmäktige att fullmäktige ändrar investeringsplanen för budgeten för 2014 och lägger till ett investeringsprojekt Ändringsarbeten i Villa Aleksis och beviljar ett investeringsanslag om euro för investeringsprojektet. Nämnd Kommunfullmäktige

10 Sida 10 TEKNLTK:66 /2013 KST 88 ANSÖKAN OM ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR NORRA SJUNDEÅ / AURINKORINNE 1:117 TEKN Bilagor 4 och 5 Cay Berghäll ansöker om ändring av gällande delgeneralplanen för norra. Ansökan ankom den Som grund för sin ansökan anger han att byggnadsplatsen skulle flyttas på hårdare jordmån. Bilagor: - ansökan om ändring av generalplanen - från fastighetsregistret utprintad kartor Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä tel , e-post: jorma.skytta@siuntio.fi Nämnden besluter - att anhängiggöra ansökan om ändring av delgeneralplanen för norra ( Aurinkorinne). Behandling: Beslut: Eftersom föredraganden var förhindrad, fungerade byggmästare Malmberg som föredragare för detta ärende. Enligt förslaget ==== TEKN Bilaga 1 Avsikten med ändringen är att göra områdets markanvändning tydligare. Det A-område som nu är avsett för bostadsbyggande är beläget invid Göstisvägen, som är en privatväg. Den nuvarande byggnadsplatsen är förhållandevis fuktig. Sökanden ansöker om att flytta byggnadsplatsen på torrare mark och bort från vägens omedelbara närhet. Den nya platsen skulle därmed också vara lugnare. Som bilaga till redogörelsen finns ett utdrag ur generalplanens dagsläge och ett utkast till ändring (daterat den ). Man skapar ett nytt A-område på det ställe som i bilagans karta är märkt med siffran 2. Det nya området innehåller en byggnadsplats. Det område som i utkastet märkts med siffran 1 ändras från A-område till ett M-2-område, som inte innehåller någon byggnadsrätt. Efter ändringen bibehålls A-områdets totala areal och antalet byggnadsplatser förändras inte heller. Nämnd Kommunfullmäktige

11 Sida 11 Då man bygger, bör man beakta den i landskapet rådande byggnadsstilen, det befintliga byggnadsbeståndets placering samt det befintliga trädbeståndet och övriga naturförhållanden. Man bör beakta natur- och landskapsvärdena både på byggnadsplatserna och i ett vidare perspektiv omkring dem. Ändringsförslaget förändrar inte generalplanens helhetssituation i nämnvärd grad och gentemot landskapsplanen är ändringens inverkan liten. Landskapet på den nya byggnadsplatsen bevaras i möjligast stor utsträckning genom att bygga på traditionellt sätt: genom att uppsöka en naturlig och skyddad byggnadsplats, genom att bevara trädbeståndet och naturen så långt det går. Generalplaneändringen innebär ingen sådan markanvändning eller arbeten, förutom den inverkan som normalt småhusbyggande för med sig, som skulle ge orsak till att uppgöra en skild bedömning av miljökonsekvenserna. Arkitekturum Oy har uppgjort ett förslag till utkast för den aktuella delgeneralplaneändringen. Enligt markanvändnings- och bygglagens 63 bör man informera om anhängiggörandet av planläggning på ett sådant sätt att de delägande har möjlighet att få information om planläggningens grunder, den planerade tidtabellen samt om deltagande- och bedömningsförfarandet. Meddelandet bör göras så att den står i samklang med planens avsikt och betydelse. Enligt markanvändnings- och byggförordningens 30 2 mom. bör man informera om att möjlighet beretts för att framföra åsikter, på ett i planen för deltagande och bedömning fastslaget sätt och som bäst fungerar med tanke på de delägande. Såvida man inte anser att det behövs andra former av informerande, bör man informera så som de kommunala meddelandena publiceras i kommunen. Meddelandet bör dock alltid publiceras i minst en på orten allmänt utkommande dagstidning. Eftersom det är fråga om en till sin betydelse smärre planeändring, är det inte nödvändigt att låta uppgöra en i MRL 30 avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att låta göra en heltäckande utlåtanderunda bland myndigheterna. Kompletterande material och bilagor: - Som bilaga förslaget till utkast för ändring av generalplanen Föredragning: tekniska chefen Jorma Skyttä, tel , e-post: jorma.skytta(at)siuntio.fi Nämnden besluter Nämnd Kommunfullmäktige

12 Sida 12 - Att kungöra anhängiggörandet av delgeneralplanens ändring på kommunens anslagstvla, i Kirkkonummen Sanomat och i Västra Nyland. - Att framlägga utkastet till ändring av delgeneralplanen till påseende i kommunens tekniska kansli, adr. Krogarsvägen 1, eftersom det gäller en till sin betydelse mindre planeändring, är det inte nödvändigt att låta göra en i MRL 63 avsedd plan för deltagande och bedömning. Det i lagen åsyftade deltagandet och interaktionen ordnas genom att höra grannarna och genom att låta göra en heltäckande myndighetsutlåtanderunda och - att be om utlåtande om utkastet från följande instanser: o kommuns miljö- och byggnadsnämnd o Nylands NTM-central o Nylands förbund o Museiverket o Västra Nylands landskapsmuseum o Områdesarkitekt Rauli Ailus o Ingå- miljöförening rf o Cay Berghäll o rågrannarna Beslut: Enligt förslaget ==== TEKN Bilaga 3 Kompletterande material Anhängiggörandet av delgeneralplaneändringen har kungjorts på kommunens anslagstavla, i Kirkkonummen Sanomat och I Västra Nyland. Ändringsutkastet har varit framlagt till påseende under tiden Man har inbegärt utlåtanden. Utlåtanden har inlämnats av: Nylands NTM-central kommuns miljö- och byggnadsnämnd Västra Nylands landskapsmuseum Museiverket Områdesarkitekt Rauli Ailus Ingå- miljöförening rf Planläggaren har uppgjort genmälen till de inlämnade utlåtandena Planeförslaget är till sitt innehåll det samma som planeutkastet. Nämnd Kommunfullmäktige

13 Sida 13 Kompletterande material och bilagor: - förslaget till ändring av delgeneralplanen som bilaga - utlåtandena som kompletterande material Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel , e-post: taneli.kiljunen(at)siuntio.fi Tekniska nämnden besluter - att anteckna de inlämnade utlåtandena samt planläggarens genmälen i planeredogörelsen till kännedom; - att framlägga förslaget till ändring av delgeneralplanen till allmänt påseende i kommunens tekniska kansli, adr. Svidja 61 B, och - att be om utlåtande om förslaget till ändring av delgeneralplanen från följande instanser: Nylands NTM-central Nylands förbund kommuns miljö- och byggnadsnämnd Museiverket Västra Nylands landskapsmuseum Områdesarkitekt Rauli Ailus Ingå- miljöförening rf Cay Berghäll rågrannarna Beslut: TEKN Bilaga 3 Enligt förslaget. ==== Förslaget till ändring av delgeneralplanen har varit framlagt till påseende under tiden och man har begärt om utlåtanden i enlighet med föregående behandling. Inga anmärkningar har inlämnats. Följande instanser har inlämnat utlåtanden: - Områdesarkitekt Rauli Ailus - Nylands NTM-central - kommuns miljö- och byggnadsnämnd - Västra Nylands landskapsmuseum Nämnd Kommunfullmäktige

14 Sida 14 Miljö- och byggnadsnämnden har ingenting att anmärka om ändringsförslaget. Nylands NTM-central har ingenting att anmärka om planeändringen, men påpekar, att det med tanke på kommande planer är skäl att notera att man enligt MRL 63 vid uppgörande av en plan i ett tillräckligt tidigt skede bör uppgöra en plan för förfarandet med deltagandet och interaktiviteten samt bedömningen av planen. Västra Nylands landskapsmuseum anser det vara beklagligt att byggnadsplatsen placeras i en brant, högre upp än byggnaderna i grannskapet. På grund av placeringen anser landskapsmuseet det vara ännu viktigare att fästa särskild uppmärksamhet vid byggnadens utseende och att den anpassas till miljön. En byggnad som placeras högt upp, kan synas långa vägar i landskapet. Det faktumet bör även beaktas i det skede då byggnadstillståndet beviljas. Landskapsmuseet har ingenting annat att kommentera i ärendet. Områdesarkitekten konstaterar vidare i sitt utlåtande att den aktuella ändringen inte följer strävandet att bevara en enhetlig landskapsbild och enhetliga skogsområden. Ändringen skulle sprida ut byggandet och söndra områdets landskapsbild. Byggandet följer inte områdets byggnadsprinciper. På basen av de inlämnade utlåtandena konstateras att byggnadsplatsen som skall flyttas, redan nu befinner sig avskilt från de övriga byggnadsplatserna, därmer ökar inte ändringen i nämnvärd mån landskapsbildens splittring. Byggnadsområdena och -platserna i grannskapet är överhuvudtaget utsplittrade i terrängen. Vyn framför byggnadsplatsen är begränsad och slutar i skogsområdet på andra sidan om åkrarna. Den nya byggnadsplatsen syns mindre ut till vägen än den ursprungliga. Planläggaren har uppgjort genmälen till utlåtandena. Genmälena finns som en del av planebeskrivningen. På basen av den inkomna responsen har inga ändringar gjorts i planen. Kommunfullmäktige fattar beslut om godkännandet av generalplanen enligt Markanvändnings- och bygglagen 37. Kompletterande material och bilagor: - som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra, Aurinkorinne 1:117 - som kompletterande material de utlåtanden som inlämnats gällande ändringsförslaget Föredragning: markanvändningsingenjör Taneli Kiljunen, tel Nämnd Kommunfullmäktige

15 Sida , e-post: taneli.kiljunen(at)siuntio.fi Tekniska nämnden besluter - att anteckna de inlämnade utlåtandena och planläggarens genmälen i planebeskrivningen till kännedom; - föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att den godkänner planläggarens genmälen till utlåtandena och godkänner förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra för fastigheten Aurinkorinne 1:117 enligt bilagan. Beslut: KST 88 Bilaga 2 Enligt förslaget. ==== Bilagor och kompletterande material: - som bilaga förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra för fastigheten Aurinkorinne 1:117 - som kompletterande material de utlåtanden som inlämnats gällande ändringsförslaget beslutar föreslå att kommunfullmäktige godkänner planläggarens genmälen till utlåtandena och godkänner förslaget till ändring av delgeneralplanen för norra för fastigheten Aurinkorinne 1:117 enligt bilagan. Nämnd Kommunfullmäktige

16 Sida 16 KH:675 /2013 KST 89 SVAR TILL FULLMÄKTIGEMOTIONEN OM BRUKS- OCH REPARATIONSPLANEN FÖR KOMMUNENS FASTIGHETER TEKN Kompletterande material Ledamöterna Tanskanen, Honkasalo, Haanpää, Turunen och ersättande ledamoten Sneck inlämnade den en fullmäktigemotion, där det föredlås att kommunen uppgör en bruks- och reparationsplan för alla fastigheter som den äger eller besitter och reserverar det behövliga anslaget för att genomföra planen redan till början av nästa år. beslöt den att skicka fullmäktigemotionen till beredning till tekniska nämnden. Kommunfullmäktige uppsatte totalt elva verksamhetsmässiga mål för år Ett av målen gällde planering av fastigheternas reparationer. Enligt bedömningskriteriet för målsättningen börjar man uppgörandet av fastigheternas reparationsplan på lång sikt med att uppgöra reparationsplaner för kommunens skolfastigheter. För år 2013 godkände kommunfullmäktige totalt nio verksamhetsmässiga mål. Ett av målen gällde utvecklandet av fastigheternas underhåll. Enligt bedömningskriteriet för målsättningen fortsätter man uppgörandet av reparationsplaner på lång sikt för fastigheterna med att göra en kartläggning av och reparationsplaner för kommunens fyra social- och hälsovårdsfastigheter. Man utreder alla fastigheters specifika förbrukning och uppgör serviceböcker för dem. Tekniska avdelningen har gjort enligt de ovan nämnda verksamhetsmässiga målen. Kommunens fastigheters sammanräknade kvadratmetertal uppgår till ungefär m2. En bedömning av fastighetens skick gjordes åren 2012 och 2013 för 72 % av fastighetsytan. En bedömning av skicket gjordes i bland annat skolfastigheterna samt alla fyra social- och hälsovårdsfastigheter. Under innevarande år kommer man att göra en bedömning av skicket för idrottshallen samt kommunhuset. Då har man gjort bedömningen i 86 % av den fastighetsmassa som kommunen äger. De från en ingenjörbyrå beställda bedömningarna ger en helhetsbild av fastigheterna och redogör för de viktigaste behoven av reparation och undersökningar. I kommunens fastigheter har man gjort reparationer enligt sammandraget av bedömningarna, så att de mest brådskande fallen åtgärdats först. I fullmäktigemotionen nämns behovet att bedöma vilka av de kommunägda fastigheterna det kunde vara ändamålsenligt att sälja. Enligt den av kommunfullmäktige för år 2014 godkända verksamhetsmässiga målsättningen skall man utveckla kommunens markpolitik och egendom. Bedömningskriteriet för målsättningen är att uppdatera det markpolitiska programmet och planläggningsprogrammet samt att skapa en egendomspolitik för kommunen. För att förverkliga det verksamhetsmässiga målet uppgör tekniska av- Nämnd Kommunfullmäktige

17 Sida 17 delningen ett program som gäller kommunens egendomspolitik. I programmet drar man bl.a. upp riktlinjer för de principer som gäller försäljning av kommunens fastigheter. Enligt fullmäktigemotionen bör man i bruks- och reparationsplanen för fastigheterna fästa särskild uppmärksamhet vid fastigheternas möjligast effektiva användning, förbättrandet av energieffektiviteten samt att på förhand förhindra uppkomsten av mögelskador. Användarna av kommunens fastigheter leds till att använda utrymmena möjligast effektivt med hjälp av intern hyra. Varje resultatenhet i kommunen betalar en intern hyra till tekniska avdelningen, som underhåller utrymmena, för de utrymmen som används. Den interna hyran inbegriper kapitalhyra och underhållshyra. Underhållshyran består av de kostnader som uppstår pga. fastighetsskötsel och avfallshantering samt av kostnaderna för el-, värme- och vattenförbrukning. Eftersom den interna hyran bestäms på basen av de förverkligade brukskostnaderna kan utrymmenas användare påverka hyressumman med åtgärder som strävar att spara energi. Man följer upp energiförbrukningen i kommunens fastigheter med hjälp av fastighetsunderhållsprogrammet RYHTI. Man vidtar nödvändiga åtgärder på basen av den information som insamlas med hjälp av programmet. Därtill följer man fortgående upp fastigheternas temperaturer. Inneluftens kvalitet i kommunens fastigheter följs upp med hjälp av innelufts- och fukttekniska undersökningar. Reparationer som anses vara av nöden utförs och granskas under överinseende av specialister. På basen av det ovan nämnda kan man som sammandrag konstatera att tekniska avdelningen har en plan för reparation av fastigheterna och att dessa planer grundar sig på bedömningar av fastigheternas skick. Dessutom finns det redan en praxis för hur man gör egendomspolitiken tydligare, använder utrymmena effektivt, förbättrar energieffektiviteten samt på förhand förhindrar uppkomsten av mögelskador, vilka nämns i motionen. Därför finns inget behov att uppgöra en skild bruks- och reparationsplan. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material fullmäktigemotionen för uppgörande av en bruks- och fastighetsplan för kommunens fastigheter Föredragning:byggmästare Magnus Malmberg, tel , e-post: magnus.malmberg(at)siuntio.fi Nämnden föreslår för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att Nämnd Kommunfullmäktige

18 Sida 18 - redogörelsedelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen om uppgörandet av en bruks- och reparationsplan för kommunens fastigheter; - motionen konstateras vara slutbehandlad. Beslut: KST 89 Enligt förslaget. ==== Bilagor och kompletterande material - fullmäktigemotion om uppgörande av användnings- och reparationsplaner för kommunens fastigheter finns som kompletterande material föreslår att kommunfullmäktige beslutar - anteckna redogörelsedelen som svar på fullmäktigemotionen om uppgörandet av en bruks- och reparationsplan för kommunens fastigheter och - anteckna motionen slutbehandlat. Nämnd Kommunfullmäktige

19 Sida 19 KH:671 /2013 KST 90 KH FULLMÄKTIGEMOTION OM ÖPPNANDE AV EN INFOTJÄNST I KOMMUNBIBLIOTEKET Fullmäktigegruppen för centern i har inlämnat en fullmäktigemotion med ett förslag att kommunen öppnar en infotjänst /-punkt i kommunbiblioteket. Kompletterande material och bilagor - fullmäktigemotion om öppnandet av infotjänst i kommunbiblioteket finns som tilläggsmaterial. Beslut: BILDN beslutar sända fullmäktigemotionen till bildningsavdelningen för beredning. Förslaget godkändes enhälligt. === Fullmäktigegruppen för centern i har inlämnat en fullmäktigemotion om öppnande av en infotjänst/-punkt i kommunbiblioteket. Fullmäktigegruppen motiverar sitt förslag med att kommuninvånarna även efter tjänstetid kunde få nödvändiga råd, anvisningar, blanketter och övrigt material från en och samma lucka. Fyra elever från nionde klassen i Aleksis Kiven koulu har samlat in en adress Kirjasto Auki som har underskrivits av ca 200 personer. I motionen Kirjasto Auki konstateras att bibliotekets nuvarande öppettider inte betjänar kommuninvånarna på ett jämlikt sätt; personer som arbetar och studerar annanstans samt de som använder sig av skolskjutsarna kan inte tillgodose sig de tjänster biblioteket erbjuder. De förslag som framförs i motionen går inte att åtgärdas med nuvarande resurser. För att ställa upp en motsvarande rådgivningspunkt som kommunhuset har eller ens någon liknande behövs det en tilläggsresurs på en person. Personalkostnaderna på årsnivå värderas till ca Med de resurser som biblioteket förfogar över för tillfället (tre biblioteksfunktionärer och ca 25 % av fritidschefens tid) är det nästan omöjligt att förverkliga tjänsten på ett godtagbart sätt. Utan att fortsättningsvis upprätthålla uppgifterna och utbilda sig är det svårt att i större utsträckning erbjuda uppdaterade uppgifter om kommunen. Redan nu ger bibliotekspersonalen givetvis råd och anvisningar i mån av möjlighet och inom ramen för de kunskaper som finns. Ifall man ändå är beredd att gå vidare med inrättandet av en rådgivningspunkt genom att öka på personalen skulle en lämplig plats för infopunkten Nämnd Kommunfullmäktige

20 Sida 20 vara det utrymme där Aikapaja finns nu. Aikapaja hyr för närvarande ett avskärmat utrymme i biblioteket. Om kommun skulle inrätta en infopunkt i nämnda utrymme skulle det medföra tilläggskostnader i form av utebliven hyra. Kostnaderna är rätt märkbara jämfört med den nytta som man eventuellt skulle ha av infopunkten. Således kan det i den nuvarande ekonomiska situationen anses vara olönsamt att förverkliga en dylik infopunkt. Personalresurser behövs både för att sköta den infopunkt som föreslås i motionen samt för att förlänga på bibliotekets öppettider. Kommunbiblioteket är öppet på måndagar och torsdagar kl samt tisdagar, onsdagar och fredagar kl Sommartid är öppettiderna måndagar och tisdagar-fredagar För en del av kommuninvånarna är öppettiderna är säkert ofullständiga och icke lämpliga. De nuvarande öppettiderna har dock bidragit till att besöks- och lånemängderna har stigit. Det är omöjligt att i större utsträckning ändra på öppettiderna utan att få tilläggsresurser. Det är emellertid möjligt att ändra en dagstur (t.ex. tisdag) så att den har motsvarande öppettider som måndagarna och torsdagarna. Kompletterande material och bilagor - som kompletterande material fullmäktigemotionen om öppnande av en infotjänst/-punkt i kommunbiblioteket - som kompletterande material: Skrivelse till bildningsnämmden i och fritidschef Juha Lilja om bibliotekets öppettider (på finska) Beredning: fritidschef Juha Lilja tfn , e-post: juha.lilja@siuntio.fi Beslut: Nämnden besluter föreslå för kommunstyrelsen att de förslår för kommunfullmäktige - att utredningsdelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen om öppnande av en infotjänst/-punkt i kommunbiblioteket och - att motionen förklaras slutbehandlad. Enligt förslaget. Detta ärende justerades på mötet. === KST 90 Bilagor och kompletterande material: - Fullmäktigemotion om öppnandet av infotjänst i kommunbiblioteket finns som tilläggsmaterial. - Som kompletterande material: Skrivelse till bildningsnämnden i och fritidschef Juha Lilja om bibliotekets öppettider (på finska) Nämnd Kommunfullmäktige

21 Sida 21 beslutar föreslå att kommunfullmäktige - antecknar utredningsdelen som svar på fullmäktigemotionen om öppnande av en infotjänst/ -punkt i kommunbiblioteket och - konstaterar att motionen är slutbehandlad. Nämnd Kommunfullmäktige

22 Sida 22 KH:586 /2012 KST 91 KST Behandling: Beslut: BILDN FULLMÄKTIGEMOTION OM SKAPANDE AV ETT CYKLINGSPOLITISKT PROGRAM I SJUNDEÅ Upplästes en av fullmäktigledamöterna Parviainen, Tuomi, Oinonen, Savinainen, Sirpa Kaisla, Penttinen, Heikki Kaisla, Paasikivi, Kokkonen, Laaksonen, Keränen, Varpio, Ekström, Vierinen, Svanfeldt, Forsblom, Dahlqvist och ersättaren Sarviaho inlämnad och undertecknat fullmäktigemotion som gällde skapandet av ett cyklingspolitiskt program i. Fullmäktigemotionen finns som kompletterande material. beslutar skicka fullmäktigemotionen till bildningsnämnden för beredning. Eftersom kommundirektören var förhindrad fungerade förvaltningsdirektör Sorvanto som föredragande i ärendet. Förslaget godkändes. === Att öka cyklandet som konditions- och motionsform är lönsamt både ur ekologisk och folkhälsosynpunkt sett. Cyklingen är också en naturlig del av de moderna trafiksystem som stöder hållbar utveckling. Dessutom har de olika cyklingsgrenarna blivit allt populärare i Finland (terrängcykling, BMX och utförsåkning). Främjande och utveckling av cyklingen i kommun skulle föra med sig välmående bland kommuninvånarna och den skulle fungera som en del av kommunens image och turism. Det cyklingspolitiska programmet kan innebära att nuläget gällande cyklingen blir kartlagt och speciellt att möjligheterna till cykling utvecklas i kommunen och blir mera attraktiva. För att cyklingen ska öka i kommunen borde smidigheten öka. I praktiken borde säkerheten och cykelrutterna på lång sikt utvecklas i en för cyklingen gynnsam riktning. Utgående från detta kan skapandet av ett cyklingspolitiskt program i anses vara en sak som är värd att understöda. För att skapa ett cyklingspolitiskt program kunde bildningsnämnden ge bildningschefen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp som för kommun skulle bereda ett cyklingspolitiskt program där nuläget kartläggs och där lämpliga mål utvecklas för kommun. Det finns nyttigt material i anknytning till ärendet på webbsiten: hjelma.pdf. Ifall kommun inleder beredningen av ett cyklingspolitiskt program skulle det som en bra start vara till nytta och stöd för beredningen att kommunen skulle ansluta sig till nätverket Pyöräilykuntien verkosto : Nämnd Kommunfullmäktige

23 Sida 23 Pyöräilykuntien verkosto ry är ett nätverk för samarbete mellan kommuner, statsförvaltning, företag, föreningar och andra aktörer. Nätverket har som huvudmålsättning att öka på cykling och promenad som delar av hållbara trafiksystem och vardagsmotion och som skapar välmående för individen, samhället och omgivningen. Till nätverket hör 67 medlemsaktörer varav 47 är kommuner och städer. Medlemskommunerna i Pyöräilykuntien verkosto har ca invånare. Pyöräilykuntien verkosto önskar: - Få trygga cyklingsförhållanden av hög kvalitet för alla - Fördubbla cyklingen i Finland - Förstärka samfundet som främjar cykling och cyklare Pyöräilykuntien verkosto erbjuder uppgifter och service för främjande av cyklingen. Vi deltar i olika program och utvecklingsprojekt som främjar cykling och vi arbetar för att förstärka cyklingens ställning inom kommunernas och statens beslutsfattande. Via projektet Suomi Pyöräilee gör vi kampanj för cykling, verksamhetsformer är bl.a. Pyöräilyviikko, Kilometrikisa, Vuoden pyöräilijän ja Vuoden pyöräilykunnan valinta. I vårt projekt Pyöräilevät ja kävelevät koulubussit har vi koncentrerat oss på att främja att skolelver rör sig tryggt och självständigt. ( Ifall kommun skulle ansluta sig till Pyöräilykuntien verkosto skulle kommunen som medlemsförmån få dagsfärsk utbildning, hjälp med kampanjer, material och synlighet i anknytning till cykling. Medlemsavgiften för närvarande skulle vara 220 /år. Kompletterande material: - som kompletterande material fullmäktigemotionen Beredning: fritidschef Juha Lilja tfn , e-post: juha.lilja@siuntio.fi Behandling: Ändrat förslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den förslår för kommunfullmäktige - att utredningsdelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen om skapande av ett cyklingspolitiskt program i - att motionen förklaras slutbehandlad. Föredraganden gjorde ett ändrat beslutsförslag enligt följande: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den förslår för kommunfullmäktige Nämnd Kommunfullmäktige

24 Sida 24 - att utredningsdelen antecknas som svar på fullmäktigemotionen om skapande av ett cyklingspolitiskt program i - och dessutom ger bildningsnämnden bildningschefen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att uppgöra ett cyklingspolitiskt program i kommun - att motionen förklaras slutbehandlad. Beslut: Enligt det ändrade beslutsförslaget. Detta ärende justerades på mötet. KST 91 Bildningsnämnden har gett bildningschefen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att uppgöra ett cyklingspolitiskt program i kommun. Bilagor och kompletterande material - som kompletterande material fullmäktigemotionen om uppgörandet av ett cyklingspolitiskt program i kommun. beslutar föreslå att kommunfullmäktige - antecknar utredningsdelen som svar på fullmäktigemotionen om skapande av ett cyklingspolitiskt program i - konstaterar att motionen är slutbehandlad. Nämnd Kommunfullmäktige

25 Sida 25 KH:269 /2014 KST 92 FULLMÄKTIGEMOTION SOM GÄLLER ATT FÖRSE KOMMUNENS FASTIGHETER MED SOLFÅNGARE Fullmäktigeledamot Yrjö Kokkonen och ersättare Birgitta Johansson har lämnat en fullmäktigemotion om att förse kommunens fastigheter med solfångare. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material fullmäktigemotion som gäller att förse kommunens fastigheter med solfångare. beslutar sända fullmäktigemotionen till tekniska nämnden för beredning. Nämnd Kommunfullmäktige

26 Sida 26 KH:268 /2014 KST 93 FULLMÄKTIGEMOTION OM AVLOPPSVATTENSYSTEM PÅ GLESBYGDEN Fullmäktigeledamot Åke Holmlund har lämnat en fullmäktigemotion om avloppsvattensystem på glesbygden. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material fullmäktigemotion om avloppsvattensystem på glesbygden beslutar sända fullmäktigemotionen till miljö- och byggnadsnämnden för beredning. Nämnd Kommunfullmäktige

27 Sida 27 KH:258 /2014 KST 94 FULLMÄKTIGEMOTION OM PUBLICERING AV BILAGOR TILL FÖREDRAGNINGSLISTORNA I INTERNET Fullmäktigeledamot Harri Haanpää har lämnat en fullmäktigemotion som gäller publicering av bilagorna till beslutsorganens föredragningslistor i internet. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material fullmäktigemotion om publicering av bilagor till föredragningslistorna i internet beslutar sända fullmäktigemotionen till förvaltningsavdelningen för beredning. Nämnd Kommunfullmäktige

28 Sida 28 SIVLTK:666 /2013 KST 95 UTREDNING ÖVER BETYDELSEN FÖR SJUNDEÅ KOMMUN ATT ARBETSRESEBILJETTERNA SUBVENTIONERAS Kommunfullmäktige har som en delåtgärd i det ekonomiska balanseringsprogrammet beslutat att sluta subventionera kommuninvånarnas arbetsresekostnader. Under kommunfullmäktiges behandling inlämnades av en kläm i enlighet med 23 i fullmäktiges arbetsordning enligt vilken man förutsatte att beskattningsgrunderna för arbetsresestödet och arbetsreseavdraget utreds. Av denna orsak har kommunstyrelsen behandlat bildningsnämndens förslag om att fortsätta subventioneringen av arbetsresebiljetterna och den beslöt att remittera ärendet till bildningsnämnden för beredning. Under det senaste året har bildningsavdelningen satsat på utvecklandet av kollektivtrafiken och lyckats förträffligt. Beslutet om att upphöra med arbetsresestöden inverkar på många sätt och försvårar utvecklandet av kollektivtrafiken i framtiden. På årsnivå talar man om ca euro i inbesparingar om subventioneringen av arbetsresekostnaderna upphör. Beslutet om att upphöra med subventioneringen inverkar på utvecklandet av kollektivtrafiken, på kommuninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken, på kommunens image och den signal kommunen ger till sina samarbetspartners är negativ. Det är fråga om en större helhet än att minska på utgifterna. I beslutsfattande borde man därför beakta även följande synpunkter: kommuns och ELY-centralens samarbete Nylands ELY-central och HRT har sinsemellan underhandlat om att från början av hösttrafiken 2014 ordna s busstrafik österut (mot Kyrkslätt) i enlighet med trafikavtalsförordningen. Trafiken har konkurrensutsatts under vintern där ingår s förbindelser till Kyrkslätt och därifrån vidare till huvudstadsregionen. Som modell har man använt den s.k. Göteborgsmodellen där myndigheten håller biljettinkomsterna. Trafikidkaren får till slutet av år 2015 en full och fast ersättning, från början av år 2016 binds 30 % av ersättningen vid antalet påstigningar. Som ett resultat av konkurrensutsättningen kommer antagligen att få vardagstrafik även under sommaren fr.o.m. sommaren Kostnaderna för turerna kommer för ELYs och s del att vara ca euro/år. Eftersom ELY får biljettinkomsterna för sjundeåbornas resor är det meningen att dela kostnaderna så att ELY betalar trafikidkandet och får förutom resenärsinkomster dessutom inkomster från de skolbiljetter som betalar och från biljettstödet för arbetsresebiljetter. Samarbetsavtalet mellan ELY och kommunerna kommer att företes för kommunen Det faktum att kommun efter lyckade samarbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY-centralen. Beslutet kommer även att leda till att Sjun- Nämnd Kommunfullmäktige

29 Sida 29 deå kommuns andel kommer att stiga eller att de nya sommarturerna kommer att dras in liksom även de vinterturer som inte är nödvändiga för skoltransporten. Dessutom kommer beslutet att äventyra en ny konkurrensutsättning av de avtal om köpt trafik som uppgjorts med ELY och som går ut på våren I avtalen ingår förbindelser för studeranden och arbetande från till Karis och Lojo. Pohjolan Liikenne har ansökt om vissa turer som slutar år 2015 på linjen -Lojo och är redo att godkänna en regionbiljett i Västra Nyland endast enligt kundpris. Ifall upphör att stöda regionbiljetten i Västra Nyland har kommuninvånarna inte möjlighet att köpa en regionbiljett utan endast Matkahuoltos regionbiljetter eller Pohjolan Liikennes eventuella egna biljetter. Jämförelsevis kan konstateras att kommuninvånarna för en 30 dagars regionbiljett betalar 85 euro/månad. EN seriebiljett från Matkahuolto (44 resor) mellan station och busstationen i Lojo kostar 215,20 och en enkelbiljett 6,8 euro/resa. Samarbetet mellan kommun och VR Beträffande tågturerna och ökande av dem har man varit i kontakt med representanter för VR alltid då planer har funnits på att öka antalet resenärer på Kustbanan. De senaste ärenden som tagits upp har varit s Hjärta som kommer att medföra mycket nya invånare i närheten av station. Då detta projekt blir klart kommer kommunen att fortsätta underhandlingarna med Kommunikationsministeriet, HRT och VR om möjligheterna att få bättre tågförbindelser både i riktning mot huvudstadsregionen och mot Karis. HINKU som en kolneutral kommun anslöt sig i slutet av år 2012 tillsammans med Hangö, Raseborg och Lojo till projektet HINKU. I projektet Mot en kolneutral kommun kommer kommuner, företag och invånare med idéer och fullföljer lösningar för att minska på växthusgasutsläppen. HINKU-kommunerna strävar efter att minska utsläppen i förtid jämfört med de nationella målsättningarna: kommunerna har förbundit sig att före 2030 minska växthusgasutsläppen i sina respektive områden med 80 procent från 2007 års nivå. Utsläppen minskas speciellt genom att förbättra energiproduktionen och genom att öka användningen av den förnybara energin. Förutom kommunernas eget agerande kan de i och med sitt beslutsfattande bl.a. inverka på utsläppen i anknytning till markanvändning, energiproduktion och trafik. Genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Om man upphör med subventioneringen av arbetsresebiljetterna stöder detta inte s målsättning som kolneutral kommun. Utvecklandet av anskaffningen av trafiktjänster i kommun har på hösten 2013 beslutat att inleda ett utvecklingsprojekt för att utveckla anskaffandet av trafiktjänster. Projektet är samtidigt en Nämnd Kommunfullmäktige

30 Sida 30 del av det riksomfattande projektet Hinku. Enligt mätningarna är kommuns kolspår stort (KuntaJälki2010), vilket är en följd av att bebyggelsen är gles, av pendling samt av att barn och unga måste transporteras till sina aktiviteter. familjerna har 2-3 fordon för att vardagen ska fungera. En målsättning för utvecklingsprojektet var att utvidga trafiktjänsterna och utveckla kommunens interna kollektivtrafik så att allt flera kommuninvånare skulle ha möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken och således minska på privatbilismen. Projektet har framskridit enligt tidtabellen och de uppställda målen kommer att uppnås t.o.m. bättre en planerat. I och med projektet kommer servicenivån att lyftas i betydande grad från det nuvarande och de arbetande ska bl.a. ha möjlighet att morgon och kväll ta sig till och från tåget eller busshållplatsen genom att använda sig av kommunens interna kollektivtrafik och sedan fortsätta sin arbetsresa antingen med tåg eller buss. Man håller även på att utveckla s egen biljett. Beslutet om upphandling av trafiktjänster kommer upp till behandling i kommunstyrelsen och de nya avtalen träder i kraft Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet. Arbetsresestöden, skatteinkomster och situationen i de nyländska kommunerna kommun stöder kommuninvånarnas arbetsrese- och besökstrafik med en kommunandel. Subventioneringen av arbetsresebiljetterna grundar sig på avtal med Matkahuolto, HRT och Statsjärnvägarna. Under år 2013 subventionerade kommun arbetsresebiljetter enligt följande (situationen ): - regionbiljetter arbetsresebiljetter kombibiljetter i huvudstadsregionen VR 10 % Sammanlagt Kommunen har fått statsbidrag för finansiering av kollektivtrafikbiljetter 4 275,96 (gäller endast biljettstöd angivna med kursiv stil). De kommuninvånare som utnyttjar arbetsresestödet avdrar i sin beskattning reseavdraget i enlighet med beviljade arbetsresestöd. Ifall kommunen avskaffar subventioneringarna av arbetsresekostnaderna får i fråga varande kommuninvånare i fortsättningen mindre reseavdrag än för närvarande. Detta minskar på kommunens skatteinkomster. De som använder egen bil för arbetsresorna (utan rätt att använda egen bil) bör göra avdraget för arbetsresekostnader enligt det billigaste resesättet, det innebär att de i beskattningen bör beakta att kommunen subventionerar arbetsresebiljetter. Skatteförvaltningens sakkunniga har haft olika synpunkter på huruvida skatteför- Nämnd Kommunfullmäktige

31 Sida 31 valtningens tjänstemän beaktar kommunen subventioneringar för de skattebetalares del som använder egen bil för sina arbetsresor. Skattesakkunnig Peltola anser att skatteförvaltningens tjänsteinnehavare inte granskar om i fråga varande personer i sina reseavdrag har beaktat det av kommunen subventionerade arbetsresestödet. Trafikingenjör Erkki Törmä på Nylands förbund har uppgjort nedanstående tabell för beräkning av skatteinkomsterna. Tabellen har använts för beräknande av arbetsresekostnadernas verkningar på skatteinkomsterna i olika kommuner. I kalkylen beaktas bl.a. invånarnas skatteinkomster i medeltal och resekostnadsavdragen i medeltal som görs från dem. Dessutom antas att kollektivtrafiken för en del av invånarna inte är ett alternativ och de kan avdra resekostnaderna enligt användningen av egen bil. Denna tabell har använts bl.a. i Vichtis och Nurmijärvi. Inverkningarna för kommun (VR) 2012 Stamresor Stamresans rabattprocent 10 % Stamresans rabatterade kundpris 139 Försäljning 640 /år Försäljningsinkomster /år Stamresornas värde /år Länsstyrelsens stöd - /år Kommunens utgifter /år Anslutningar (HSL) Antalet sålda kombibiljetter 308 /år Stödet i medeltal för kombibiljetten 47 Stödandelen på anslutningsresor Länsstyrelsens stöd Kommunens utgifter /år Kommunens utgifter sammanlagt /år Kommunalskatteprocenten 21,00 % Antalet pendlande till huvudstadsregionen Nuvarande avdrag för arbetsresor i medeltal 154 /mån Det skatteavdrag som kan göras för arbetsresebiljetten 139 /mån. Minskning av skatteavdragsrätten per år 165 /år Kommunens skatteinkomststegring /år Under-/överskott /år avdrag enligt kollektivtrafiken Nämnd Kommunfullmäktige

32 Sida 32 Ur tabellen framgår att även om kommunen subventionerar arbetsresebiljetterna är slutresultatet ett överskott på euro. I kalkylen gällande skatteinverkningarna har för HRT-biljettens del räknats endast kommunens utgifter, verkningarna på skatteinflödet genom att stöda eller använda dem är svårt att bedöma. De flesta nyländska kommunerna har redan i flera år satsat speciellt på stödande av region- och arbetsresebiljetter. I Nyland finns en enda kommun som inte har stött sina kommuninvånares resor, Lappträsk. I Lojo, Vichtis, Nurmijärvi och Tusby är arbetsresebiljetterna 30 dagars biljetter vilka berättigar till obegränsat resande under giltighetstiden. På sommaren 2012 sänkte Vichtis biljetternas kundpris märkbart och ökade sin egen stödandel och år 2013 var resebiljettförsäljningen 67 % högre än föregående år. Högfors har en arbetsresebiljett som består av 44 resor och staden höjde på sommaren 2012 sin stödandel från 20 % till 50 % och 2012 års arbetsresebiljettförsäljning blev 18 % högre än föregående år. Inte en ensa nyländsk kommun har beslutat sänka sin stödandel. Det skulle vara fullständigt exceptionellt i landskapet om ett biljettstöd skulle avskaffas helt och hållet. Beredning: bildningschef Tina Nordman, tfn , e-post: fornamn.efternamn@siuntio.fi Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att kommunfullmäktige beslutar att kommun även i fortsättningen subventionerar arbetsresebiljetterna eftersom; o beslutet om att upphöra med subventioneringen av arbetsresor inverkar på bildningsavdelningens möjligheter att utveckla kollektivtrafiken i större skala, det är inte enbart fråga om att minska på kostnaderna o genom att subventionera arbetsresebiljetterna sporrar kommunen sina dagligen pendlande invånare att använda kollektivtrafiken i stället för sin egen bil, vilket i sin tur bidrar till minskade utsläpp. Som HINKU-kommun har förbundit sig att minska på växthusgasutsläppen o subventioneringen av arbetsresekostnaderna inverkar positivt på kommunens skatteinkomster o i och med ett projekt för utvecklande av trafiktjänsterna som inletts i kommunen lyckas man utveckla trafiktjänsterna och kommuninvånarnas möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken förbättras avsevärt. Avskaffandet av arbetsresestödet stöder inte de målsättningar som ställts för projektet och har negativa inverkningar o bildningsavdelningen har med ELY-centralen lyckats underhandla om konkurrensutsättning av gemensamma bussturer och kommunavtalet undertecknas i maj Det faktum att kommun efter lyckade samarbetsförhandlingar avskaffar stödet för kollektivtrafiken signalerar på ett negativt sätt till ELY- Nämnd Kommunfullmäktige