Kvalitets- och personalbokslut för Folkhälsan 2009

Transkript

1 Kvalitets- och personalbokslut för 2009 Kvalitets- och personalbokslut

2 Har vi uppnått det vi ville? Vad är vi bra på? Har vi uppnått det vi ville? Kan vi bli ännu bättre? Det här är frågor som ska besvaras i s kvalitets- och personalbokslut. Innehållet baserar sig på de mätningar som gjorts ute på enheterna under fjolåret. Kvalitets- och personalbokslutet är ett komplement till det ekonomiska bokslutet, inom vård och hälsofrämjande räcker det inte att mäta resultaten enbart i pengar, vi finns ju till för de vanliga finländare som behöver oss. Idén är att på ett lite bredare sätt kunna redovisa för nivån på vår verksamhet just nu. Mätningarna görs inte för mätandets skull, utan för den information den genererar. Resultaten står sedan som grund för ytterligare förbättringar. s högsta ledning har beslutat om vissa gemensamma mål i en långsiktig plan för hela organisationen. Ledningens uppgift är att förmedla målen vidare till alla anställda, föregå med gott exempel och engagera dem i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Ett viktigt hjälpmedel i strategiarbetet är karta och kompass. Den är baserad på en modell som kallas balanserat styrkort, balanced scorecard (The Execution Premium Kaplan&Norton). Det finns en övergripande karta för hela och utgående från den har stödfunktionerna, bolagen, förbundet och forskningen gjort sina egna kartor och kompasser. I sin tur görs alla verksamhetsplaner inom på basis av det egna bolagets/verksamhetens karta med koppling till budgeten. De strategiska målsättningarna följs upp enligt en enhetlig ledningsprocess. I maj 2010 beviljades Balanced Scorecard Hall of Fame certifikat för sitt strategiska utvecklingsarbete. Det innebär att en utomstående instans på högsta nivå anser att lyckats bra med att skapa en röd tråd i sitt strategiska utvecklingsarbete på alla nivåer. Stefan Mutanen, vd vid Samfundet 2 Kvalitets- och personalbokslut

3 Kvalitets- och personalbokslut 2009 Bilden utåt 6 Ett stort förtroende...6 Den viktiga pressen...7 Besökare på webben...8 Offentlig erkänsla...8 Nöjda målgrupper 9 Respons Spontan respons Avvikelser Riktad respons Livskraftiga lokalföreningar Tio år med RAI RAI stöder oss i utvecklingen av vårdkvaliteten Fungerande processer 15 Självutvärdering Äldreomsorgen Dagvård och eftermiddagsvård Med samma mål i sikte ska våra processer fungera fick toppbetyg Barnskydd Samarbetsnätverk inom forskningen Ekonomi 19 Allmänt Intern kontroll Mätare Ackumulerade underskott Kunnig och motiverad personal 23 Personalstatistik Hälsa och välmående Sjukfrånvaro s hälsoinspiratörer Utvecklingssamtal Finlands bästa arbetsplats Kvalitets- och personalbokslut

4 i siffror barn fick vård vid s daghem, eftermiddagsklubbar och lekskolor i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland 86 platser för utsatta barn finns inom s barnskyddsenheter i Nyland Drygt barn deltog i s ferieverksamhet i olika delar av Svenskfinland (sommarläger, klubbar, familjesemester etc.) barn deltog i s babysim i Nyland, Åboland, Österbotten och på Åland 462 personer fick vård vid grupphem och vårdenheter för äldre i Nyland och Österbotten I husen finns sammanlagt 337 bostäder (både hyres- och ägarbostäder) för personer över 55 år 455 ungdomar fick vård vid s tonårspolikliniker i Nyland, Åboland och Österbotten 46 familjecaféer i hela Svenskfinland Medfostrare i 94 skolor och 18 daghem 122 coach65+ grupper för seniorer 101 lokalföreningar med sammanlagt medlemmar besök hade den hälsofrämjande gruppverksamheten i husen Cirka 200 forskare och assistenter är kopplade till s forskningscentrum, av dem är 85 direkt anställda av barn deltog i s sommarsimskolor 4 Kvalitets- och personalbokslut 2009

5 i korthet har arbetat för en bättre hälsa och livskvalitet i närmare ett sekel. År 2011 fyller 90 år. I dag täcker s verksamhet ett brett fält inom hälsofrämjande, serviceproduktion och forskning. har från början haft verksamhet i olika regioner i Svenskfinland, via lokal- och landskapsföreningar. I dag är landets största svenskspråkiga social- och hälsovårdsorganisation, med ca anställda och många olika uppgifter. producerar tjänster inom social- och hälsovård, såsom barnskydd, handikappvård och äldreomsorg, bedriver hälsofrämjande medborgarverksamhet i över 100 lokalföreningar med medlemmar och har ett forskningsinstitut som bedriver internationell spetsforskning. Genom att kombinera forskning, frivilligverksamhet och serviceproduktion vill vi uppnå positionen som ledande inom folkhälsoarbetet i Svenskfinland och i Finland. består i dag av: Samfundet, som ansvarar för helhetsutvecklingen samt förmögenhetsförvaltningen inom. Forskningsverksamheten bedrivs inom Samfundet. s Förbund leder och utvecklar den hälsofrämjande medborgarverksamheten. De allmännyttiga aktiebolagen ansvarar för och utvecklar serviceproduktionen. s verksamhetsidé Samfundet grundades 1921 med målsättningen att främja den finlandssvenska befolkningens hälsa och vår verksamhetsidé är den samma ännu i dag. Den finns formulerad i den s.k. ändamålsparagrafen från år 1921 ( 1 i Samfundet s stadgar): Samfundet i svenska Finland har till uppgift att verka för folkhälsans främjande i svenska Finland, dels genom allsidig vetenskaplig undersökning av befolkningens andliga och kroppsliga hälsa, dels genom praktiska åtgärder ägnade att gynnsamt inverka på denna. s värden s mångsidiga verksamhet förenas av följande gemensamma värden: Kompetens Vår kompetens inger förtroende. Vi visar vår kompetens genom att arbeta målmedvetet och kostnadseffektivt. Vi är nyskapande och empatiska i vår vardag. Engagemang Vårt engagemang påverkar samhället. Vi bidrar alla till att är en föregångare. Vi tar ansvar för människor och tror på framtiden. Omsorg Omsorg innebär att vi respekterar människovärdet. Vi ser människan som en helhet och bemöter alla individuellt. Vi samarbetar och uppmuntrar till aktiv växelverkan. s vision två steg före Visionen ger riktningen framåt och framhåller vikten av att är en föregångare. Visionen kan ses som stjärnan som leder organisationen på vägen, men också som ett mått på ambitionsnivån för s verksamhet. Kvalitets- och personalbokslut

6 FAKTA: Imagekartläggningen bestod av 371 telefonintervjuer som tog i medeltal 19 minuter. Över 50 sidor fria kommentarer finns för analys. Av 371 var 200 svenskspråkiga åriga slumpmässigt utvalda i Nyland, Åboland, Österbotten, Åland medan 171 intervjuade representerade en professionell synvinkel uppdelade i stat/kommun, tredje sektorn, företagsvärlden, forskningen och media. Av intervjuerna med de professionella gjordes 37 procent på finska. Corporate Image Oy är ett privat och oberoende undersökningsbolag specialiserat på att utföra skräddarsydda medarbetar-, kund- och företagsimageundersökningar. Företaget grundades år 1986, har 25 anställda och kontor i Esbo, Åbo, Stockholm, Oslo, London och Shanghai. Målet med verksamheten är att producera och förädla tillförlitlig information, som hjälper företagen att bättre förstå sina intressentgruppers behov. Bilden utåt Ett stort förtroende Det är mjuka värden som pålitlighet, öppenhet, mänskonära verksamhet som man förknippar med. Det visar den imagekartläggning som lät utföra senhösten 2009 bland professionella nyckelpersoner och den finlandssvenska befolkningen. Kartläggningen utfördes av företaget Corporate Image under ledning av forskningsdirektör Jaana Kähönen. Den finlandssvenska befolkningen företrädde alla landskap och var slumpmässigt utvald ur befolkningsregistret. Bland de professionella nyckelpersonerna fanns företrädare för forskning, medier, tredje sektorn, företagsvärlden samt tjänstemän och förtroendevalda inom stat och kommun, närmare en tredjedel finskspråkiga. har ett starkt varumärke förknippat med positiva värden i alla grupper. I synnerhet bland beslutsfattare inom den offentliga sektorn uppger 98 procent att de har en positiv bild av organisationen. Mest reserverat förhöll sig företagsvärlden, som också har den minsta kännedomen om organisationen. Men också bland företagen uppgav 65 procent att synen på är positiv, 32 procent förhöll sig neutralt. I samtliga grupper såg man som en ansvarsfullt fungerande organisation vars satsningar på den hälsofrämjande verksamheten är betydelsefull ur samhällelig synvinkel. Organisationens skolvitsord som helhet var 8,38. Det finns naturligtvis också kritiska synpunkter: bland annat såg man som en stor och något splittrad organisation och man undrar hur ska lyckas engagera en större grupp män. fortsätter att analysera det digra materialet som bland annat består av 50 sidor fria kommentarer. Den största utmaningen blir att ödmjukt se till att förtroendet består. Måltal: skolvitsordet 8 Resultat: skolvitsordet 8,38 ALLA n=371 SVENSKSPR. BEFOLKNINGEN år n=200 PROFESSIONELLA GRUPPER n=171 kommun/stat n=54 6 AVVIKELSER: Bättre än medeltalet: Lägre tjänste män (8,58), åringar (8,50), Kvinnor jfrt med män (8,48). Sämre än medeltalet: privata företagare (8,00), studerande (8,00), ålänningar (8,00), män jfrt med kvinnor (8,27). Kvalitets- och personalbokslut 2009 tredje sektorn (organisat., föreningar) n=41 företagsvärlden n=31 forskningen n=20 media n= Skolvitsord 4 10

7 Den viktiga pressen Det är viktigt vad som skrivs om oss i medierna. I enlighet med de riktlinjer som s högsta ledning kommit överens om ska upplevas som en trovärdig och långsiktig samhällsaktör inom social- och hälsovården, medborgarverksamheten och forskningen. Sedan år 2007 pågår inom s informationsenhet en systematisk analys av pressträffar både inom dagspress, faktatidskrifter samt etermedia. Här noteras vilka enheter på som omnämns och om de är positiva, negativa eller neutrala. Av totalt artiklar var största delen, 913 artiklar neutrala, medan 74 kan karakteriseras som negativa och 79 som positiva. De positiva handlade om s prisade antimobbningsvideo för ungdomar, docent Per-Henrik Groops bedrifter inom forskningen av diabetes följdsjukdomar och avdelning 3B på Mjölbolsta som utsågs till en av landets bästa vårdavdelningar. De negativa artiklarna omfattade samarbetsförhandlingarna och uppsägningarna inom s servicebolag i södra Finland, den indragna veteranrehabiliteringen i Helsingfors samt kritik om dåliga fastigheter på Norrvalla i Österbotten. Största delen av artiklarna beskrev den dagliga verksamheten som familjecaféer, nya hus i Pargas och Esbo samt betydelsen av att förebygga våld inom familjerna. Stor publicitet får årligen Finlands Lucia och otaliga regionala lucior. Skalan för att få en positiv träff är mycket sträng. Vi noterade i medeltal 100 pressträffar per månad där figurerar i olika sammanhang. Mest träffar fick den hälsofrämjande verksamheten (554), men också serviceproduktionen väckte intresse med 396 träffar. Till de större pressinitiativen 2009 hörde Finlands Lucia, de blivande husen i Esbo och Pargas, skolfredssatsningen, antimobbningsvideons prisregn, de handikappades rättigheter, språkbadsläget, stödpersoner för unga studerande i andra stadiets yrkesinstitut samt information om uppsägningarna i södra Finland. s synlighet i medierna januari december 2009, alla omnämningar jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec neutral negativ positiv Antal artiklar om de olika verksamheterna, alla omnämningar jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Totalt forskning serviceprod hälsofrämj annat Totalt Kvalitets- och personalbokslut

8 Besökare på webben Informationsenheten samlar också in fakta för att kunna analysera besöken på s sidor besökare per månad var inne på s webbsidor 2009, en ökning med tio procent från året innan. Flest besökare efter startsidan drog Finlands Lucia, Fråga oss, de finskspråkiga babysimsidorna, Kontaktuppgifter och Lediga jobb. Under 2009 utarbetades s nya webbsidor utgående från de ökande behoven av smidighet och tillgänglighet. Speciell uppmärksamhet har lagts vid att det för den breda allmänheten ska vara lätt att hitta s aktiviteter. Den nya webben blir mer lokal, ett svar på det ökade intresset för lokal information, och användaren förväntas inte längre känna till s organisation, dvs vem som producerar aktiviteten eller händelsen. Samtidigt ökar den redaktionella insatsen som svar på ökande behov. Speciell vikt har även lagts vid förbättrad sökfunktion och ökad tillgänglighet för personer med nedsatt syn. Webbplatsen har tagits fram i samarbete med den internationella nymedieproducenten Creuna, med publicering efter årsskiftet Besökare på internet (i medeltal per månad 2009: , 2008: ) jan feb mars apr maj juni juli aug sept okt nov dec Offentlig erkänsla En organisations image formas av den betjäning den ger sina klienter, den verksamhet den erbjuder, den forskning den bedriver, de idéer den lyckas förmedla, men också av de framgångar som noteras. Sådana har också noterats för s del under år Vi har bland annat fått erkännande för vår rehabiliterande äldreomsorg, för vår friskvård bland äldre, för våra motionsaktiviteter bland ungdomar, för våra mobbningsförebyggande filmer, för vår öppna och rediga rapportering, för vår forskning i diabetiska komplikationer, i neurogenetik och i hundgener. Den allra största erkänslan fick i maj 2010 då organisationen som andra non-profit organisation i Europa beviljades Balanced Scorecard Hall of Fame certifikatet för sitt strategiska utvecklingsarbete på alla nivåer. 8 Kvalitets- och personalbokslut 2009

9 Nöjda målgrupper I all vår verksamhet strävar vi till att målgruppen är nöjd med det vi gör. När vi säger målgrupp ser vi framför oss olika grupper beroende på verksamhetens art. Målgruppen kan vara medlemmar, barn, ungdomar, äldre, kursdeltagare, professionella nätverk, nöjda beställare eller nöjda betalare, till exempel kommunerna eller Folkpensionsanstalten. Målgruppens åsikter om vår service följs upp genom insamling av spontan och riktad respons och genom det standardiserade mätinstrumentet RAI inom äldreomsorgen. Inom Förbundet har man år 2009 kartlagt hur nöjda deltagarna i simskolor och väneleverna är med servicen samtidigt som man mätt intresset för organisationen genom en medlemsvärvningskampanj och genom professionella nätverk där bland annat lärare, hälsovårdare och socialkuratorer ges en möjlighet att verka för hälsa och livskvalitet. Inom forskningen mäts bland annat den utomstående finansieringens andel och antalet publikationer. Kvalitets- och personalbokslut

10 Respons Respons och avvikelser rapporteras och samlas in för att systematiskt upptäcka, dokumentera och åtgärda händelser och förhållanden som avviker från en kvalitativt god verksamhet, och därmed kunna utveckla samt förbättra verksamheten och bibehålla goda relationer till kunder. Spontan respons innebär positiva eller negativa åsikter eller erfarenheter som kunden har kring en viss verksamhet eller service. Den spontana responsen samlas systematiskt upp genom responsblanketter i responslådor eller via s internetsidor. Insamlad respons behandlas inom tre dagar och inom ytterligare tre dagar kontaktas den som önskat kontakt. Man följer även upp hur den spontana responsen åtgärdas. En avvikelse är en icke-förväntad händelse som medfört eller kunnat medföra risk eller skada för klient/patient. Avvikelserna, såväl tillbud som verkliga händelser, dokumenteras på enheten och rapporteras till enhetsansvariga, som därefter gör bedömning av situationen och vid behov en åtgärdsplan för att undvika upprepning av avvikelsen. Läkemedelsavvikelser dokumenteras skilt. Spontan respons Måltal: Att få spontan respons systematiskt dokumenterad och behandlad Kommentar: Inom de stora serviceproduktionsenheterna i södra Finland och Österbotten med sina vårdenheter har användningen av responsblanketter och dokumentationen av de åtgärder som responsen föranlett ökat år Avvikelser Under år 2009 vårdades 462 äldre på s vårdavdelningar. Under 365 vårddagar noterades vid Botnia Ab 20 läkemedelsavvikelser och vid Syd Ab 40 läkemedelsavvikelser. Måltal: 0 avvikelser Riktad respons Riktad respons innebär att man mäter hur nöjd en viss målgrupp är. Den ges i regel skriftligt i frågeformulär, men kan också samlas in genom intervjuer. På görs riktade enkäter inom äldreomsorg, dagvård, primärhälsovård och socialvård. Samtliga enkäter skall innehålla minst tre i helheten fastställda frågor. Klienterna/anhöriga skall på en skala mellan 1 (dålig) och 5 (utmärkt) ge oss ett värde på minst 3 (bra). Måltal: En riktad enkät görs årligen inom alla verksamheter och behandlas datoriserat i TAK. Samtliga enkäter skall innehålla tre gemensamma frågor som redovisas nedan. Klienterna/anhöriga skall på en skala mellan 1 (dålig) och 5 (utmärkt) ge oss ett värde på minst 3 (bra). Kommentar: Måltalet 3 överskrids på samtliga tre TAK-frågor. Jämförelser kan inte göras med fjolåret i och med att Botnia och Norrvalla sammanslagits till ett bolag och antalet enheter inom Syd har förändrats. 10 Kvalitets- och personalbokslut 2009

11 Procenten utförda TAK-enkäter Bolag Enheter Procent Botnia alla enheter 20/ % Syd 73 enheter av 84 87% Vilken är din uppfattning om personalens serviceattityd, bemötande, vänlighet? Botnia Syd Vilken är din helhetsbedömning av servicen/vården? Botnia Syd Vilken är din uppfattning om som sakkunnig serviceproducent? Botnia Syd Vetenskapliga rådet, extern auditering av s forskningscentrum Forskningscentrets verksamhet och dess kvalitet evalueras regelbundet av ett utomstående vetenskapligt råd som styrelsen för Samfundet tillsatte i mars 2008 för perioden Rådets uppgift är att vara ett rådgivande organ för styrelsen, att utgöra ett stöd för forskningscentrets ledning och forskningsprogrammen samt ta övergripande ansvar för den vetenskapliga bedömningen av forskningsverksamheten. Vetenskapliga rådet består av rektor Göran Bondjers (Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap, Göteborg), direktör Finn Kamper-Jørgensen (Statens institut för folksundhet, Köpenhamn), Professor Catharina Larsson (Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet), Professor Maurice Mittelmark (HEMIL-senteret, Universitetet i Bergen) Kvalitets- och personalbokslut

12 och Professor Niels Tommerup (Wilhelm Johannsen Center, Köpenhamn). Som ordförande fungerar professor Carl G Gahmberg (Helsingfors universitet och Samfundet ). Evalueringen sker på basis av skriftligt förhandsmaterial samt en on site visit till forskningscentret där individuella grupper presenterar sin verksamhet. Rådet har tills vidare sammankommit två gånger. Vid rådets första möte i september 2008 evaluerades forskningscentret i sin helhet, medan rådet i september 2009 koncentrerade sig på att endast evaluera programmet för genetisk forskning. Ytterligare evaluering av enskilda gruppers verksamhet sker i samband med evalueringar av olika samarbetsnätverk som grupperna är med i, t.ex. spetsforskningsenheter (Finlands Akademi och en nordisk spetsenhet), forskningsprogram vid medicinska fakulteten vid Helsingfors universitet samt institut och avdelningar inom universitet. Ett indirekt sätt att mäta forskningens kvalitet är att följa upp mängden av konkurrerad extern finansiering som forskargrupperna lyckas skaffa för sin forskning. Ansökningar om extern finansiering innebär en vetenskaplig evaluering av utomstående experter och forskningsgrupperna konkurrerar om finansieringen med andra grupper inom respektive forskningsområden. Mängden av extern finansiering följs upp som den viktigaste kvalitetsmätaren i forskningscentrets strategikarta. Det andra indirekta sättet för att evaluera forskningens kvalitet är att följa upp gruppernas publikationsaktivitet, speciellt sådana som publiceras i tidskrifter efter en evaluering av utomstående experter, samt kvaliteten på de vetenskapliga tidskrifter där forskningsresultat publiceras. Dessa aspekter mäts även i forskningscentrets strategikarta. Extern finansiering och publikationernas antal samt kvalitet är viktiga aspekter som betonas också i vetenskapliga rådets och i andra utomståendes evalueringar av forskningsgrupperna. Livskraftiga lokalföreningar Medlemsutvecklingen har varit positiv senaste åren, hade lokalföreningarna medlemmar. Antal medlemmar Dec 2006 Dec 2007 Dec 2008 Dec 2009 Nyland Åboland Österbotten Åland 12 Kvalitets- och personalbokslut 2009 Förändring i medlemstal I s medborgararbete är det viktigt att medlemmarna är tillfreds med verksamheten. Ett mått på att upplevs som en attraktiv organisation är antalet nya medlemmar. År 2009 ordnades en medlemskampanj under rubriken Tänd på hälsa där måltalet nya medlemmar var Detta uppnåddes och antalet noterade medlemmar var i december 2009 totalt Då man samtidigt rensade i medlemsstatistiken och strök personer som inte betalat medlemsavgift blev antalet nettomedlemmar 624. Måltal: Bruttoresultat: Nettoresultat: 624

13 Januari 2009 December 2009 Mål nya medlemmar Förändring i medlemstal Inskrivna Utskrivna Tio år med RAI RAI, Resident Assessment Instrument, ett internationellt standardiserat kvalitetsinstrument som används inom den finländska vården används också på sedan år var de facto en av de vårdinrättningar som först prövade på mätinstrumentet i Finland. RAI stöder oss i utvecklingen av vårdkvaliteten RAI-systemet användes år 2009 som grund för 600 äldres vårdplanering, på 31 enheter. RAIresultaten tydliggör våra styrkor och svagheter, visar klientstrukturen, tydliggör personalbehovet och höjer motivationen bland personalen då de anställda konkret ser resultat av de ansträngningar som gjorts. Varje egenvårdare gör en bedömning av sina klienter minst 2 ggr/år samt alltid vid väsentlig förändring i hälsotillståndet. Resultaten matas in i den databas som Institutet för hälsa och välfärd THL upprätthåller. THL:s databas möjliggör benchmarking, alla enheter som är med i RAI kan jämföras sinsemellan och man kan lära sig av god praktik. Rapport i samarbete med THL s ansvariga för kvalitetsutveckling har år 2009 tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd THL gjort en rapport om RAI och hur metoden tillämpats på. Man har också tagit fasta på vilka delar av s RAI-tillämpning som kan räknas som god vårdpraxis (best practice). Rapporten lanseras under våren 2010 och ska användas som RAIbenchmarking för vårdplanering, ledarskap och utveckling. Resultatet från rapporten ska också utmynna i next practice vilka kvalitetsindikatorer följer vi upp i framtiden för att skapa en enhet av högsta kvalitet. s enheter har 4 år i rad fått THL:s hedersomnämnande för goda resultat i RAI - uppföljningen Bästa vårdare tydliggörande av vården 2007 Nutrition 2008 Rehabiliterande vård 2009 Näring, användning av psykmediciner samt rehabiliterande vård Kvalitets- och personalbokslut

14 Måltal: Vår äldreomsorg ska vara bättre än medeltalet i jämförelse med övriga organisationer som är med i RAI Kommentar: Jämförelse mellan andra som är med i RAI och uppföljning av egen utveckling från år till år visar att utvecklingen går i rätt riktning. Ett systematiskt arbete med att bli bättre på sådana områden där vi inte ännu uppnått goda resultat pågår. För att målmedvetet utveckla vårdkvaliteten valde vi att speciellt arbeta med vissa kvalitetsindikatorer som är av stor betydelse för de äldres helhetsmässiga välbefinnande: Vad vill vi åstadkomma? Hur skall vi göra? Vilket resultat förväntar vi oss? Vilka faktorer är viktiga för att vi skall nå målet? Vi har fastställda mätare för att få svar på frågorna och vi har en handlingsplan som håller oss på vägen. s äldreomsorg har tagit ett stort steg framåt genom ett transparent ledningssystem som stöder vårdarbetet och uppmuntrar personalen att arbeta för klienternas bästa. s RAI-resultat i jämförelse med medeltalet av andra som är med i RAI i Finland Botnia Antal indikatorer 2006 Antal indikatorer 2007 Antal indikatorer 2008 Antal indikatorer 2009 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Syd Antal indikatorer 2006 Antal indikatorer 2007 Antal indikatorer 2008 Antal indikatorer 2009 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Åland Antal indikatorer 2006 Antal indikatorer 2007 Antal indikatorer 2008 Antal indikatorer 2009 Bättre än medeltalet Samma som medeltalet Sämre än medeltalet Kvalitets- och personalbokslut 2009

15 Fungerande processer Processerna, det sätt på vilket vi gör vårt arbete är en viktig del av utvecklingsarbetet. Vid pågår ett intensivt arbete kring att identifiera och beskriva de viktigaste processerna och delprocesserna. Vi måste ständigt fråga oss vad vi måste göra för att uppnå det vi vill. När processerna är beskrivna är det enklare att strukturera, förtydliga och effektivera. Det är också en förutsättning för att kunna förenhetliga verksamhetsutvecklingen och förbättra ledningen av utvecklingsarbetet. I uppföljningen och utvecklandet av processerna används självutvärdering och extern auditering. På vis Karta och Kompass enligt de 5 principerna för hur en strategifokuserad organisation jobbar 1.Ledarskap som kavlar upp ärmarna för att få alla medarbetare att jobba mot gemensamma mål. Hösten år 2004 Nytt sätt att leda, verksamhetsidé, värden, vision, strategiutveckling 2004 E D C B A 2.Omvandla strategin till operativa åtgärder År 2005 Strategikarta, mål, mätare, måltal, handlingsplaner Göra strategin till en kontinuerlig process Ansöka om Hall of Fame i strategigenomförandet År 2010 Karta och kompass som ett ramverk för verksamhetsplanering, uppföljning, utveckling och budget Bokslut Hall of Fame ansökan 2010 A B C D E 4.Göra strategin till allas arbete År Strategisk medvetenhet inom organisationen, alla jobbar mot gemensamma mål, personalutbildningar, kommunikationsplaner, intran, workshops, broschyr, vd infon 3.Koppla organisationen till strategin År Karta och kompass bolag/förbundet/ forskningen, koppling till budget process, HR och övriga stabfunktioner, Executive Strategy Manager (ESM) flg/lg uppföljningsmöten, OSM osv Ingen systematik i strategigenomförandet Best practice Kvalitets- och personalbokslut

16 Med samma mål i sikte ska våra processer fungera s högsta ledning har beslutat om vissa gemensamma mål i en långsiktig plan för hela organisationen. Ledningens uppgift är att förmedla målen vidare till alla anställda, föregå med gott exempel och engagera dem i arbetet för att uppnå de gemensamma målen. Ett viktigt hjälpmedel i strategiarbetet är karta och kompass. Den är baserad på en modell som kallas balanserat styrkort, balanced scorecard (The Execution Premium Kaplan&Norton). Det finns en övergripande karta för hela och utgående från den har stödfunktionerna, bolagen, förbundet och forskningen gjort sina egna kartor och kompasser. I sin tur görs alla verksamhetsplaner inom på basis av det egna bolagets/verksamhetens karta med koppling till budgeten. De strategiska målsättningarna följs upp enligt en enhetlig ledningsprocess och med hjälp av det web-baserade IT-verktyget Executive Strategy Manager som togs i bruk i början av år fick toppbetyg beviljades i maj 2010 Balanced Scorecard Hall of Fame certifikat för sitt strategiska utvecklingsarbete. BSC Hall of Fame innebär att en utomstående instans på högsta nivå anser att lyckats bra med att skapa en röd tråd i sitt strategiska utvecklingsarbete på alla nivåer. Självutvärdering 2009 Självutvärdering är en viktig del av arbetsprocessen. Under år 2010 förbättras utvärderingsprogrammet och de svarsformulär som ingår för en smidigare process. Målsättningen är att identifiera både svaga och starka punkter i processen, samt att på basen av analysen göra upp ett handlingsprogram. Inom de sektorer där handböckerna utgör en del av arbetsmetoden, fungerar boken som en referensram för självutvärderingen. Varje avsnitt i boken ägnas uppmärksamhet och vid enheten ger medarbetarna sin syn på hur man lyckats förverkliga målsättningarna på en skala mellan 1 till 5. Måltal: 4 Resultat: 3,5 3,8 Äldreomsorgen Inom äldreomsorgen var resultatet något sämre än föregående år, men några långtgående slutsatser kring detta kan inte dras emedan äldreomsorgen år 2009 genomgick stora interna förändringar där en del vårdavdelningar drogs in och andra kom till. Dessa områden utvärderades: Operativ planering 3,87 3,81 Vårdprocesser 3,77 3,82 Personal och utveckling 3,72 3,91 Samarbete 4,07 3,91 Resultat och förbättringar 3,88 3,70 Genomsnittet av alla frågor 3,86 3,83 16 Kvalitets- och personalbokslut 2009 Dagvård och eftermiddagsvård Självutvärderingen gjordes för första gången under år Vid Syd deltog 25 procent av personalen i Nyland i självutvärderingen. Resultaten varierade mellan 3,33-4,25. Personalen sade sig ha lyckats bäst med utvecklandet av barns språkliga utveckling. I Åboland svarade nästan 100 procent av personalen på självutvärderingens frågor. Resultatet var mycket bra, kring måltalet 4 eller ännu högre. Eftersom så få vårdare deltog i självutvärderingen i Nyland är det inte möjligt att göra jämförelser mellan de olika enheterna. Också inom eftermiddagsverksamheten deltog få vårdare i självutvärderingen. De enheter där personalen deltog kunde i regel uppvisa bra resultat, man nådde måltalet 4 eller ännu högre.

17 Barnskydd Personalen vid de två barnskyddsenheterna i Helsingfors samt de två enheterna i Mjölbolsta gjorde följande självutvärderingsbedömning: Personal & Vård utveckling Samarbete Utvärdering Totalt 3,7 3,6 3,7 3,2 3,55 Handböcker s handböcker fungerar som referensram för det långsiktiga strategiska arbetet på enheterna samt för det praktiska arbetet. Självutvärderingen på enheterna görs också utgående från de frågeställningar som tas upp i handböckerna. Handböckerna är en viktig del av det levande utvecklingsarbetet. I dag finns handböcker inom följande områden: Äldreomsorg (2005) Eftermiddagsvård (2005) Dagvård (2008) Barnskydd (2008) Vård av personer med speciella behov (2009) Forskning (på kommande år 2010) Kost (på kommande år 2010) Samarbetsnätverk inom forskningen Samarbetsnätverk är synnerligen viktiga inom forskningen. Här en förteckning över några av dem: Nätverk forskargrupper med i 10 EU-baserade europeiska samarbetsprojekt Johan Eriksson med i European Science Foundation (ESF) EuroStress programmet Eeva-Marja Sankilas grupp med i International Usher Syndrome Initiative Tiinamaija Tuomi: International constoria: DGI (Diabetes Genetic Interactive) och GIANT (Genetic Investigation of Anthropometric Traits) Bengt Lindström: IUHPE Global Working Group on Salutogenesis Kere, Lehesjoki, Lohi, Tuomi: Nordic Center of Excellence in Molecular Medicine Kere, Lehesjoki: Center of Excellence of Complex Disease Genetics of the Academy of Finland Kere, Lehesjoki: members of the European Molecular Biology Organization Samarbetsnätverk inom hälsofrämjande år 2009 Social- och hälsovårdsministeriet - Delegationen för barns och ungdomars hälsa, Per Lindroos - VARPU arbetsgruppen (Tidigt ingripande), Gun Andersson Undervisningsministeriet - Referensgruppen för kulturens hälsoeffekter, Viveca Hagmark Penningautomatföreningen RAY, styrelsen, Viveca Hagmark Finlands simundervisnings- och livräddningsförbund, styrelsen, Per Lindroos, arbetsgruppen för babysim, Nina Renlund Svenska studieförbundet rf, styrelsen, Gun Andersson Föreningen Luckan i Helsingfors, styrelsen, Samuel Reuter Närstående vårdare och vänner rf, styrelsen, Viveca Hagmark - nätverket för närstående vård i Finland, Jonna Skand Centret för hälsofrämjande rf (TEKRY), forum för rusmedelsfrågor, Per-Erik Weckström, forum för barns hälsa (LTF), Gun Andersson, A-P Toivari, forum för näringsfrågor, Susanna Strandback, Linda Hongisto Skolfreden, organisationskommittén, Gun Andersson Finlands svenska skolidrottsförbund, organisationskommittén för Stafettkarnevalen, Viveca Hagmark Kvalitets- och personalbokslut

18 Officiella samarbetskontrakt med Helsingfors universitet inom HU Kere, Lehesjoki och Lohi tillhör Biocentrum Helsinki inom HU Kere, Lehesjoki, Lohi och Tuomi tillhör Forskningsprogrammet i molekylär medicin nära samarbete med Tammerfors universitet (Bjarne Udd, deltidsprofessor) nära samarbete med HUCS, THL, Karolinska (genom gruppledarnas kontakter) Bengt Lindström: deltidsprofessur vid Nordic School of Public Health, Göteborg, Högskolen i Buskerud, Norge När vi får tack eller till och med prisbelönas för vårt arbete, innebär det också att våra arbetsprocesser beröms. Därför är de skäl att notera. Bland annat det här har vi fått pris för : 1. Vår rehabiliterande äldrevård i Karis har av Institutet för hälsa och välfärd THL utsetts till en av de tjugo bästa i Finland. 2. Vårt arbete bland personer med demenssjukdomar har uppmärksammats av Institutet för hälsa och välfärd THL. Vårdavdelningarna i Karis och Jakobstad hör till de 15 bästa i Finland. 3. s hemvård i Karis och gruppboendet för äldre på Mjölbolsta har fått ett hedersomnämnande av Institutet för hälsa och välfärd THL för hur man följer upp äldres kostvanor. 4. har av social- och hälsovårdsministeriet fått ett hedersomnämnande för projektet Balans och vardagskraft där man uppmuntrar äldre att motionera. 5. har beviljats ett Ärevarvs-diplom för aktivt arbete bland ungdomar för bättre motionsvanor. 6. s mobbningsförebyggande filmer för ungdomar fick guldmedalj vid den internationella filmfestivalen i New York och valdes till bästa filmer vid Europas största mediefestival i Hamburg. 7. s PR-skrift (årsberättelse) har fått ett hedersomnämnande för öppen, klar och redig rapportering. Tävlingen arrangerades av företaget PricewaterhouseCoopers. 8. Docent Per-Henrik Groop vid s forskningscentrum har av Europeiska föreningen för diabetesforskning beviljats det förnämsta priset inom forskningen kring diabetiska komplikationer 9. Professor Anna-Elina Lehesjoki föreståndare vid s forskningscentrum har av Föreningen för medicinsk genetik beviljats ett pris för sitt banbrytande arbete inom den neurogenetiska forskningen i Finland. 10. Professor Hannes Lohi vid s forskningscentrum har av Finlands Akademi tilldelats ett pris för vetenskaplig kurage i sin forskning om hundars gener. 11. Professor Herman Adlercreutz vid s forskningscentrum har av förläggarna bakom Who s who in the World 2009 samt webbsajten ISIHighlyCited.com utnämnts som en av de mest citerade forskarna i världen inom forskningen kring kostens betydelse för hälsan. 18 Kvalitets- och personalbokslut 2009

19 Ekonomi Allmänt s verksamhet har vuxit kraftigt och under den senaste 10-årsperioden har omsättningen ökat med 350 procent. Den ekonomiska nedgången i världen år 2009 inverkade olika på s tre verksamhetsområden. s serviceproduktion är beroende av kommunernas ekonomiska situation medan den hälsofrämjande verksamhetens och forskningens omfattning till stor del är beroende av Samfundets ekonomiska stöd. Kvalitets- och personalbokslut

20 Visionen två steg före och den globala ekonomiska krisen påskyndar en förändring av verksamheten från tillväxt i volym till djupare produkter och till kunskapskrävande nischer. utgår framåt från en starkare profil som utvecklare av nya metoder och arbetssätt samt från särskilda tjänster för mindre målgrupper. Under 2009 har svåra beslut fattats gällande serviceproduktionen främst i Karis. Både förändringar i samhället, som inverkar externt, och en inre önskan från organisationen ställer samarbetet mellan de tre sektorerna forskning, hälsofrämjande verksamhet och serviceproduktion i fokus. De möjligheter som denna unika kombination ger bör bättre tas tillvara för att skapa en resultatrik och nyskapande verksamhet. Den globala finanskrisen och den efterföljande ekonomiska recessionen har lett till en kraftig nedgång på börsen. För s del innebär inte kursfluktuationerna i och för sig ett stort hot medan dividendutsikterna för åren 2010 och 2011 leder till att reserver som skapats under högkonjunkturen bör tillgripas. Denna användning av reserver betyder att utdelningen till s forskning och de hälsofrämjande verksamheterna under en övergångstid kan hållas på samma euronivå som år Serviceproduktionen har som övergripande mål en ekonomi i balans, som åtminstone på kort sikt försvåras av kommunernas trängda ekonomiska läge. Intern kontroll Under de 10 senaste åren har satsat mycket på programvara som stöder ekonomiuppföljningen. var tidigt ute med att ta i bruk elektronisk godkänning av leverantörsfakturor redan år Under senare år har man övergått till mottagning av elektroniska leverantörsfakturor samt utskick av elektroniska försäljningsfakturor. Inom koncernen skapas reseräkningar elektroniskt, för att minimera dubbelarbete och risken för felaktig inmatning. Inom 2010 kommer även frånvaro att rapporteras elektroniskt. Alla dessa funktioner stöder intern kontroll tänkandet emedan det i samtliga fall skapas logg listor över hanteringen av materialet. Inom finns det givna beloppsgränser och principer för godkänning av kostnader som ytterligare stöder kontrollrutinerna. Under 2010 och 2011 kommer en manual för ekonomifunktionen att utarbetas. Mätare Varje enhet har en månatlig ekonomisk uppföljning som år 2009 ägnades speciellt stor uppmärksamhet. bolagen följer upp olika nyckeltal t.ex. beläggningsgraden vilket snabbt ger signaler om ekonomiska avvikelser. På Samfundsnivå uppfylls kvartalsvis två mätare för ekonomiperspektivet. Ekonomi i balans är ett helhetsmått på hur väl den juridiska enheten följer given budget. Detta sker genom att ekonomiska rapporter till enhetsansvariga distribueras månatligen genom ett elektroniskt rapporteringsprogram vid namn Business Planning (BP). Rapporteringen har det senaste året försnabbats, och numera rapporteras kvartalsresultatet till koncernledningen inom den sista månaden efter kvartalsslutet i ett gemensamt uppföljningsprogram, ESM. Rapporteringsprogrammet (BP) möjliggör för användaren att från ett rapportbotten ytterligare fördjupa sig i innehållet genom en inborrningsfunktion där användaren ser en huvudboksspecifikation samt inscannade verifikat. Budgetsaldon kan på samma sätt specificeras för användaren. Inom bedrivs hälsofrämjande verksamhet inom s Förbund rf och forskningsverksamhet och koncernövergripande administration inom Samfundet i svenska Finland rf. Dessa både enheters ordinarie verksamhet ger ett bokfört underskott som täcks med avkastning från s finansieringsverksamhet. Samfundet förvaltar även ett 50-tal fonder med egen täckning, vars avkastning delvis går till de ovannämnda enheterna. 20 Kvalitets- och personalbokslut 2009

21 De serviceproducerande bolagen Syd Ab, Botnia Ab och s Allaktivitetshus på Åland Ab strävar efter att uppnå ett noll-resultat. Nedan en graf över resultat per bolag i relation till budget. Ordinarieverksamhetens resultat i milj. före avkastning från finansierings verksamheten och fonder med egen täckning 0 Syd Ab s Allaktivitetshus på Åland Ab Botnia Ab (inklusive Norrvalla Ab) Resultat 2009 Budget 2009 Den prognos som gjordes i början av år 2009 visade klart att budgeten för Syd Ab inte kommer att hålla. Detta ledde till nedläggningar av vissa enheter och följaktligen också till samarbetsförhandlingar och uppsägningar. Samarbetsförhandlingar fördes med 121 personer. Tack vare fackets och arbetsgivarens gemensamma strävan att minimera de negativa följderna lyckades man komma ned till 68 personer som sades upp. Effekterna av dessa åtgärder i relation till det ekonomiska resultatet syns först år Ackumulerade underskott Den andra mätaren för ekonomiperspektivet är ackumulerade underskott för utvalda verksamheter. Med den mätaren följer man upp verksamheter som tre kvartal i följd visar ett negativt resultat eller verksamheter där resultatet under en längre tidsperiod ackumulerat visar ett negativt resultat. Genom en strukturerad uppföljning av de ekonomiska mätarna kvartalsvis, har mera vikt lagts vid att funktioner med långvariga underskott åtgärdas. Dessa verksamheter har analyserats och åtgärdsplaner utarbetats, samt i vissa fall avslutats. Serviceproduktionen strävar efter en noll-linje gällande resultatet, och endast gällande habiliteringsavdelningen tillåts ett underskott. Habiliteringsavdelningen särbehandlas eftersom den verksamheten kan stödas med fondmedel. Annan verksamhet inom serviceproduktionen kan inte få understöd, eftersom de fungerar inom en konkurrensutsatt marknad. koncernen omfattar Samfundet, de serviceproducerande aktiebolagen, några stiftelser samt flere fastighetsbolag. I nära samarbete med koncernbolagena fungerar s Förbund som genom understöd från Samfundet inriktar sig på hälsofrämjande arbete. Denna helhet har i grafen nedan grupperats i 9 segment, innehållande personalkostnader för åren Kvalitets- och personalbokslut

22 Personalkostnader segmentsvis. 1000, Ledning och staber Stödfunktioner Forskning Äldreomsorg Utbildning Rehabiliteringsverksamhet Medicinsk verksamhet Barnverksamhet Förebyggande verksamhet Personalkostnader 2007 Personalkostnader 2008 Personalkostnader I nära relation till s Förbund fungerar de 101 juridiskt självständiga lokalföreningarna. Nedan deras sammanlagda omsättning regionvis åren Det finns stora variationer mellan lokalföreningarna s lokalföreningar, nyckeltal 0 Nyland 37 föreningar Åboland 14 föreningar Åland 16 föreningar Österbotten 34 föreningar Omsättning 2008 Omsättning 2007 Omsättning Kvalitets- och personalbokslut 2009

23 Kunnig och motiverad personal vill ha en kunnig, motiverad personal som trivs, mår bra och upplever organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Personalstatistik Antalet anställda vid var den 31 december 2009 sammanlagt personer. Omräknat i årsverken blir det 977, vilket betyder att har en mängd deltidsanställda beroende på arbetets art eller personalens egna önskemål. Antalet deltidsanställda har emellertid minskat från 48 procent till 44,8 procent, antalet heltidsanställda har i motsvarande grad ökat från 52 till 55 procent och antalet fastanställda har ökat från 67 procent till 70 procent. Inom lokalföreningarna finns cirka 140 fast- eller tidsbundet anställda personer samt ett stort antal avlönade kursledare. Denna personal ingår inte i dessa siffror. 15% män 85% kvinnor Antalet anställda Antal %Heltid %Deltid %Tillsvid. %Viss tid ,2 44,8 69,8 30,2 Kvalitets- och personalbokslut

24 Antalet anställda per juridisk enhet Samfundet Förbundet Nofo + Botnia Syd + Silvia Allaktivitetshuset Lf på Åland Kommentar: I Förbundets siffror ingår samtliga timanställda med gällande avtal. Antalet årsverken per organisation Totalt 977 Samfundet 88 Förbundet 69 Lf Åland 11 Åland Ab 14 Fh Syd +S 609 Fh Botnia 186 Personalens åldersstruktur i procent De tio vanligaste befattningarna år år år 55 år år 17% 14% 21% 22% 26% Befattning antal varav män Närvårdare Sjukskötare 64 1 Barnskötare 43 2 Anstaltsbiträde 28 0 Avdelningschef Eftisledare 27 3 Skolgångsbiträde 25 0 Expert 24 4 Fysioterapeut 31 4 Enhetsansvarig 23 4 Totalt Kommentar: Under år 2009 utformades en jämställdhetskartläggning samt en jämställdhetsplan. Utredningen visade att klarade sig bra ur jämlikhetssynvinkel. Personalens åldersstruktur per organisation i procent Ålder Hela Sam fundet Förbundet Fh Botnia Ab Fh Syd Ab Allaktivitetshus på Åland LF FH på Åland <24 år 11,5 7,8 19,3 13,9 7,8 5,9 34, ,4 26,4 36,1 17,75 21,4 17,7 11, ,3 24,1 24,4 25,1 26,5 35,3 19, , ,5 24,5 29,4 11,5 >55 år 17,8 22,3 8,2 17,75 19,8 11, Kvalitets- och personalbokslut 2009

25 Hälsa och välmående Alla anställda på har en viktig betydelse för organisationens utveckling och för den enskilda klientens hälsa och livskvalitet. För att kunna utveckla s verksamheter och bidra till ett samhälle som främjar hälsa och livskvalitet behöver organisationen kompetenta, engagerade, motiverade och utvecklingsinriktade medarbetare med befogenheter och vilja att ta ansvar. har som ambition att vara en hälsofrämjande arbetsplats där man gör sitt yttersta för att personalen ska må bra både psykiskt, fysiskt och socialt. Arbetsmiljön ska vara bra och det ska finnas tillgång till företagshälsovård och arbetarskydd. Med tanke på rekrytering av kunnig och kompetent personal i framtiden är det viktigt med en kontinuerlig utveckling av organisationen och personalens kompetens. Också satsningar på trivsel och välmående har betydelse för rekrytering av god personal som orkar engagera sig i sitt arbete och ge sitt yttersta för klienterna. Den teoretiska plattformen för målet hälsofrämjande arbetsplats är det salutogena perspektivet, som fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. Varje anställd ska känna att arbetsuppgifterna är begripliga, hanterbara och meningsfulla. Salutogenes (= hälsans ursprung) är sedan en lång tid ett väsentligt område för den hälsofrämjande forskningen vid. Total frånvaro 24,83 % Total sjukfrånvaro 6,2 % Familjeledighet (moderskaps-, faderskaps- & vårdledighet) 8,9 % Övrig arbetsledighet, 9,73 % vård av sjuka barn mm. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron följs kontinuerligt upp på både enhets- och koncernnivå. Måltalet är att sjukfrånvaron skall understiga 4,5 procent, ett värde som allmänt anses vara bra i arbetslivet. Sjukfrånvaro i procent Måltal: Sjukfrånvaroprocenten ska ligga under 4,5. Resultat: Sjukfrånvaro 6,2 procent. Kommentar: Variationerna inom är stora, speciellt serviceproduktionen har svårt att uppnå måltalet. Sjukfrånvaron har även totalt ökat jämfört med tidigare år. År 2008 hade Norrvalla Ab en sjukfrånvaro på 5 procent och Botnia Ab motsvarande 8 procent. År 2009 är Norrvalla Ab och Botnia Ab ett enda bolag. Kvalitets- och personalbokslut

26 Organisation Sjukfrånvaro i procent Samfundet i svenska Finland rf s Förbund rf Syd Ab Botnia Ab s Allaktivitetshus på Åland Ab Landskapsföreningen på Åland TOTALT , Sjukfrånvaro, procent 2009 Sjukfrånvaro, procent 2008 Företagshälsovård: FRIA och AFM I samband med hälsogranskningar används ett frågeformulär för resurser i arbetet (FRIA) där de anställda själva beskriver sina resurser i arbetet. Mätningarna görs med cirka tre års mellanrum, FRIA-indexet bedömer resurserna som nedsatta < 30, medelgoda resurser eller goda resurser > 40. En alternativ mätmetod är Arbetsförmågeindexet (AFM) som bedömer arbetsförmågan utgående från sjukdomar, sjukfrånvarodagar och självuppskattning av arbetsförmågan. Generellt gäller att s anställda anser sig ha minst medelgoda arbetsresurser. I övrigt görs hälsogranskningar utgående från arbetsuppgifter och arbetsmiljö t.ex. riktade till forskningspersonal och personal som arbetar i skift eller i rent nattarbete. Ta till tals är en diskussionsmodell som tagit i bruk och som ger anställd och förman möjlighet att på ett enkelt och förebyggande sätt behandla frågor som kan påverka hälsa, trivsel och arbetsförmåga. 26 Kvalitets- och personalbokslut 2009

27 Andra mätare och motsvarande med inriktning på fysisk och psykisk hälsa UKK-gångtest, muskeltester används oregelbundet Riskkartläggningar, på varje arbetsplats enligt behov men minst vart tredje år ASLAK och TYK förebyggande rehabilitering för anställda First beat en mätare som utvecklats av First beat technologies i Jyväskylä. First beat mäter stress och återhämtning, arbetsbelastning, energianvändning, motionens effekt samt en metod som kan användas för att kartlägga riskfaktorer som har med livsstil att göra. Instrumentet är speciellt bra att använda i ett tidigt skede för att upptäcka tidiga symtom på överbelastning innan det blir fråga om allvarligare belastning. First beat har i experimentellt syfte använts vid vissa enheter. s hälsoinspiratörer utbildar interna hälsoinspiratörer som ska bidra till att forma sin arbetsplats till en hälsofrämjande arena. En hälsoinspiratör medverkar till att medarbetarna uppmärksammar hälsosamma levnadsvanor mm och utgångspunkten är det intresse som finns för det hälsofrämjande arbetet bland s personal. Antalet utbildade hälsoinspiratörer FH Botnia Ab FH Syd Ab Samfundet FH Åland s förbund TOTALT Kvalitets- och personalbokslut

28 Låt inte hälsan gå upp i rök. 28 Kvalitets- och personalbokslut 2009 är sedan år 2008 en rökfri arbetsplats. Vi vill på det sättet garantera både våra arbetstagare och våra klienter en hälsosam inneluft. Sedan år 2009 har hela s personal erbjudits gratis frukt. Tre gånger i veckan kompletteras fruktfaten. Satsningen har varit mycket populär bland personalen och kommer att fortsätta. Personalen erbjuds nikotinersättningspreparat samt rökavvänjningsmöjligheter via personalhälsovården. Möjligheten utnyttjades av 13 personer. 10 personer lyckades sluta röka under år Företagshälsovården har diskuterat om rökavvänjning med 228 personer. Rökavslutargrupper har erbjudits men inte startats. UUA-satsningarna varierar på de olika enheterna och har bland annat omfattat motionssedlar, kultursedlar, teaterträffar, utflykter, motionsdagar.

29 Utvecklingssamtal Måltal: Varje förman för minst en gång per år ett planerat och dokumenterat utvecklingssamtal med var och en av sina anställda. Måltalet i helheten har fastställts till 95 procent med beaktande av situationer som omöjliggör utförandet. Andelen hållna utvecklingssamtal i procent 2008 och 2009 Botnia Ab Norrvalla Ab s Förbund Mittnyland Raseborg Syd Ab s Allaktivitetshus på Åland Ab LF på Åland rf Samfundet totalt % Förverkligade samtal år 2007 (%) Förverkligade samtal år 2008 (%) Förverkligade samtal år 2009 (%) Andelen hållna utvecklingssamtal har ökat jämfört med tidigare år. Stora variationer finns ändå mellan de olika organisationerna och enheterna. Många enheter har hållit samtalen till 100 %, men beklagligtvis finns det också enheter där inte ett enda utvecklingssamtal hållits. Eftersom utvecklingssamtalen är oerhört viktiga måste särskild uppmärksamhet fästas vid detta i de organisationer som har enheter där samtalen inte hållits enligt överenskommelse. Kvalitets- och personalbokslut