Detta är LFV. Adresser. Innehåll

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 Detta är LFV LFV-KONCERNEN består av affärsverket (Luftfartsverket), med dotter- och intresseföretag. LFV har under 2009 drivit 16 flygplatser och svarat för flygtrafiktjänster i Sverige. LFV omsatte 6,2 miljarder kronor under Rörelseresultatet blev 338 miljoner. Vid årets slut var antalet medarbetare VÅR AFFÄRSIDÉ är att skapa ett mervärde för våra kunder och främja flyget genom kostnadseffektiva, säkra och väl fungerande flygplatser och flygtrafiktjänster. VÅR VISION är att våra kunder ska lyfta fram LFVs flygplatser och flygtrafiktjänster som det goda exemplet när det gäller kostnads effektivitet, säkerhet och funktionalitet. Under året har totalt passagerare varit på våra flygplatser och det har genomförts landningar. INTÄKTERNA kommer till övervägande del från de avgifter som hänför sig till flygtrafiken på våra flygplatser och från den trafik som passerar i Sveriges luftrum. Våra övriga intäkter kommer från flygplatsernas butiker, parkeringsplatser, konferensanläggningar, restauranger m m. Butiker, restauranger och liknande drivs av hyresgäster och samarbets partners medan parkeringsplatserna främst drivs i egen regi. Innehåll Innehåll omslag fram Detta är LFV 1 Verksamhetsåret i korthet 2 Viktiga händelser 3 Generaldirektören 4-5 LFVs flygplatser 6-11 LFVs flygtrafiktjänster LFVs miljöarbete LFVs medarbetare Kommentarer till resultaträkningar 20 Resultaträkningar 21 Kommentarer till balansräkningar och finansieringsanalyser 22 Finansieringsanalyser 23 Balansräkningar Noter Redovisningshandlingar Förslag till utdelning 38 Revisionsberättelse 39 Styrelse och revisorer 40 Koncernledning 41 Flerårsöversikt Definitioner 43 Tio verksamhetsår i sammandrag 44 Adresser omslag bak > LFV 2009 < Detta är LFV och Innehåll

3 LFVs FLYGPLATSER ATS-ENHETER KONTROLLCENTRALER HUVUDKONTOR, NORRKÖPING FLYGPLATSER, 16 st Division Stockholm Stockholm-Arlanda Stockholm-Bromma Division Flygplatsgruppen Göteborg Landvetter Jönköping Karlstad Kiruna Luleå 3 ) Malmö Ronneby 3) Skellefteå Sundsvall Härnösand Umeå Visby Ängelholm Helsingborg Örnsköldsvik Åre Östersund FLYGTRAFIKTJÄNSTER Division Flygtrafiktjänsten ATS-ENHETER 1), 38 st Stockholm-Arlanda Arvidsjaur Borlänge Stockholm-Bromma Gällivare Halmstad Jönköping Kalmar Karlsborg Karlstad Kiruna Kristianstad Göteborg Landvetter Ljungbyhed Luleå 3) Malmen/Linköping Malmö Norrköping Ronneby 3) Saab/Linköping Skavsta/Nyköping Skellefteå Sundsvall Härnösand Såtenäs Säve/Göteborg Söderhamn Trollhättan Umeå Uppsala Vidsel Visby Västerås Växjö Ängelholm Helsingborg Örebro Örnsköldsvik Östgöta kontrollcentral Åre Östersund KONTROLLCENTRALER 2), 2 st Malmö Stockholm-Arlanda 1) LFV bedriver lokal trafikledning på 38 flygplatser. 2) Kontrollcentraler svarar för flygtrafikledning i luftrummet utanför flygplatsområdet. 3) LFV svarar för den civila trafiken genom ett avtal med försvarsmakten. Detta är LFV > LFV 2009 < 1

4 Verksamhetsåret i korthet NYCKELTAL Rörelseintäkter 2009, mkr Flygtrafiken (1 000-tal) Antal landningar Antal passagerare Befordrade ton fraktgods och post Ekonomi (mkr) Resultaträkning Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader ) Resultat från andelar i intresse företag 4 0 Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster Inkomstskatt och skattemot svarighet 8-18 Minoritetens andel -7-8 Årets resultat Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital Långfristiga skulder, avsättningar och uppskjuten skatt mm Kortfristiga skulder Balansomslutning Övrigt Investeringar Nyckeltal % Soliditet Räntabilitet på eget kapital (efter inkomstskatt och skatte motsvarighet) -1,2 3 Räntabilitet på arbetande kapital 3,2 3 Räntabilitet på totalt kapital 3 3 Personal Antal årsarbetare passagerare (miljoner) Luftfartsintäkter Kommersiella intäkter Övrigt 80 Rörelsekostnader och rörelseresultat 2009, mkr Rörelseresultat 338 Avskrivningar Personalkostnader Diverse externa kostnader Antal passagerare och luftrumsrörelser Utrikes passagerare Inrikes passagerare Övriga luftrumsrörelser Överflygningar av svenskt luftrum rörelser (tusental) 1) Inkluderar nedskrivning av anläggningstillgångar på de sex flygplatser som enligt riksdagens beslut inte föreslås ingå i det nationella basutbudet av flygplatser med -353 mkr. STYRELSEN LFV Koncernrevision Generaldirektören Gds kansli Koncernfunktioner Division Stockholm Division Flygplatsgruppen Division Flygtrafiktjänsten LFV Holding AB Interna serviceenheter 2 > LFV 2009 < Verksamhetsåret i korthet

5 Viktiga händelser Kraftig minskning av flygtrafiken Hela 2009 har lågkonjunkturen haft stark påverkan på resandet vid LFVs flygplatser och i vårt luftrum. Sammanlagt har antalet passagerare minskat med 10%. Inrikes resandet har minskat något mer än utrikesresandet. Antalet flygningar i luftrummet har minskat med 11% men den militära trafiken har ökat något. Det andra halvåret har uppvisat en något stabilare utveckling än det första halvåret. Antalet landningar har minskat med 10%. Lägre rörelseresultat Trots kraftigt minskad flygtrafik gjorde återhållsamhet, snabba anpassningar och fortsatta kommersiella satsningar att LFV lyckades generera ett rörelse resultat på 338 miljoner. Detta är lägre än föregående år men får ändå anses vara positivt då intäkterna minskat betydligt under året. Prissänkning stöttar flygbolagen LFV genomförde i början av året en avgiftssänkning avsedd att stötta de hårt pressade flygbolagen. Sänkningen, som var inriktad på Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma och Göteborg Landvetter Airport, medförde cirka 40 miljoner kronor i minskade kostnader för flygbolagskunderna. Beslut om ny struktur för LFV Under året togs beslut som kommer att förändra LFVs struktur under Riksdagen har beslutat att flygplatsverksamheten från april 2010 ska drivas som statligt aktiebolag medan flygtrafiktjänsten även framöver ska drivas som affärsverk. Under 2009 har LFV planerat för överlämnandet av Jönköping Airport till Jönköpings Kommun som övertar flygplatsen från och med LFV har under året även arbetat aktivt för att hitta framförallt kommunala och regionala ägare till de fem övriga flygplatser som LFV ska lämna under Dessa flygplatser är Karlstad, Ängelholm Helsingborg, Sundsvall Härnösand, Skellefteå samt Örnsköldsvik Airport. LFV fortsätter att minska sina koldioxidutsläpp LFVs utsläpp av koldioxid har fortsatt att minska under Fortsatta investeringar i ett stort antal energieffektiva lösningar har bidragit till att koldioxidutsläppen från LFVs verksamhet minskade med 3% jämfört med föregående år. LFV driver ett energiprojekt med målet att LFVs utsläpp av koldioxid ska halveras mellan 2005 och Projektet ser ut att uppfylla detta högt ställda mål vilket framförallt uppnås genom att minska el- och värmeförbrukningen med en tredjedel samt öka andelen icke fossila energikällor i verksamheten. Under året anslöt sig ett par av LFVs flygplatser till ett europeiskt samarbete som ska bidra till att ytterligare minska flygplatsernas miljö påverkan. LFVs flygtrafiktjänst drivande i flera europeiska utvecklingsprojekt Flygtrafiktjänsten inom LFV medverkar i flera internationella projekt med syfte att bland annat skapa rakare, snabbare, miljövänligare och säkrare flyg vägar där man tar mer hänsyn till faktiska flygbehov och mindre till nationella gränser. Under 2009 har LFV tillsammans med danska Naviair bildat NUAC HB som kommer att bidra till att skapa en gemensam flygtrafikledning i svenskt och danskt luftrum genom att ta över driften av de svenska och danska kontrollcentralerna. Flygtrafiktjänsten driver också projekt för att på ett kostnadseffektivt sätt möta en aviserad avreglering av den flygtrafikledningstjänst som bedrivs på och i flygplatsers närhet. Regionala samarbeten viktiga när trafiken minskar LFVs arbete med att utveckla regionala samarbeten på orterna där man bedriver flygplatsverksamhet har fortsatt under året. Dessa samarbeten har i stor utsträckning varit inriktade på förbättrade flygförbindelser, ökad inturism, evenemang och etableringar som ökar underlaget för flygtrafik. Samarbetena har bidragit till att upprätthålla goda förbindelser vid flera av LFVs flygplatser vilket varit extra viktig då det totala passagerarantalet minskat under året. Flera satsningar på smidigare reseupplevelser LFV har under 2009 fortsatt att fokusera på satsningar som skapar en smidigare reseupplevelse för passagerarna. På Stockholm-Arlanda Airport invigdes en ny säkerhetskontroll och en ny tax-freebutik. På Göteborg Landvetter Airport invigdes en ny ankomstterminal som skapar snabbare och effektivare flöden för passagerarna. Även på flera av de övriga flygplatserna har det genomförts åtgärder som skapat smidigare flöden och förbättrat serviceutbud för passagerare, flygbolag och hyresgäster. De undersökningar som görs löpande visar på en generellt ökad kundnöjdhet under året. LFV har tilldelats miljöutmärkelser under året Under 2009 har LFV tilldelats Stora Energipriset för Arlanda Energis arbete med att minska Stockholm-Arlanda Airports energianvändning och miljöpåverkan. Samma flygplats har även, tillsammans med Stockholm-Bromma Airport, blivit godkänd enligt den högsta nivån i ett europeiskt program som graderar flygplatsers klimatpåverkan. Malmö Airport tilldelades i slutet av året Region Skånes hederspris Guldträdet för sitt miljö arbete. Viktiga händelser > LFV 2009 <

6 Delning av LFV och bolagisering av Flygplatsverksamheten Generaldirektören LFVs resultat för år 2009 blev en förlust på 34 miljoner. Resultatet påverkas negativt av stora engångskostnader. Rensat för dessa är resultatet positivt. Självfallet påverkar den vikande trafikutvecklingen resultatet negativt. LFV har stora fasta kostnader så känsligheten för volymförändringar är stor. Trots en trafiknedgång med 10% har vi lyckats skapa ett positivt underliggande resultat. Vi kan vara stolta över detta, som uppnåtts genom att skapa en flexiblare organisation och ett starkt kostnadsmedvetande. Omsättningen har minskat med 3% till 6,2 miljarder. Huvudskälet är minskad trafik och färre passagerare. Men också en temporär sänkning av flygplatsavgifterna har bidragit. Genom fortsatt sänkta avgifter och andra marknadsstimulanser hoppas vi kunna bidra till att skapa tillväxt år Ett väl utvecklat regionalt samarbete är en viktig förutsättning för att skapa fler flygförbindelser och utveckla inturismen till Sverige. Stockholm-Bromma är den enda LFV-flygplats där antalet passagerare ökade under De sex flygplatser som inte längre ska tillhöra det nationella basutbudet uppvisar överlag stora nedgångar. Bolagisering av flygplatsverksamheten Riksdagen beslöt 3 december i enlighet med regeringens förslag att dela LFV och bolagisera flygplatsverksamheten. En delning av LFV är logisk mot bakgrund av de skilda affärsförutsättningar som gäller för flygtrafiktjänsten respektive flygplatserna. Ledningar och styrelser kan då fokusera på sina respektive kärnverksamheter. Något som verkligen behövs när flyget står inför stora utmaningar med en svag trafikutveckling och dålig lönsamhet. Internationellt bedrivs i allmänhet flygtrafiktjänst och flygplatser i olika organisationer. En kommande konkurrensutsättning av torntjänsten är ytterligare ett skäl till en delning. De fördelar den kan medföra för både köpare och säljare gör att det är bättre att flygtrafiktjänsten är fristående från flygplatserna. Ett bolag skapar fördelar genom större tydlighet i ansvarsfördelningen mellan ägare, styrelse och ledning. Det ger förutsättningar för en snabbare beslutsprocess, underlättar samarbeten med andra parter och regelsystemet är anpassat för företag som agerar i en kommersiell miljö. Flygplatsutredningen lade förslag om delning och bolagisering i oktober 2007, så det har funnits tid för förberedelser. Men det är ändå mycket som måste åstadkommas nu för att det nya bolaget ska kunna börja fungera 1 april Regeringen har utsett landshövding Ingemar Skogö, tillika LFVs styrelseordförande, att som särskild utredare förbereda bildandet av det nya flygplatsbolaget. Bolaget beräknas omsätta cirka 4,5 miljarder och ha cirka anställda. Effektiviseringar En ny organisation med en sammanslagen flygplatsdivision trädde i kraft 1 januari Den och andra effektiviseringar som t ex bildandet av LFV Energi och en förändring av IT-verksamheten, samt ökade kommersiella intäkter ska ge en resultatförbättring på drygt 400 miljoner till år LFV lever vidare Flygtrafiktjänsten, ANS, kommer att fortsätta verka i affärsverksform. Huvudverksamheten är inte konkurrensutsatt. LFV med anor från 1947 lever därför vidare. Utredare för kvarvarande delar av LFV med Flygtrafiktjänsten som huvudområde, är GD Nils Gunnar Billinger, tidigare bl a GD för Luftfartsstyrelsen. bedöms komma att omsätta två miljarder och ha cirka 1300 anställda. Avgifterna för flygledning är huvudsakligen självkostnadsbaserade, men för närvarande täcker inte intäkterna kostnaderna. Ett rationaliseringsprogram är igångsatt som ska spara över 300 miljoner till år De internationella samarbetena ökar i betydelse. Under året har ett avtal mellan Danmark och Sverige om ett gemensamt luftrum ingåtts. Uppbyggnaden av en gemensam organisation, NUAC, som ska sköta flygledningen i det övre luftrummet 4 > LFV 2009 < Generaldirektören

7 pågår. Inom ramen för Single European Sky bedrivs ett stort antal aktiviteter. Sverige spelar en ledande roll i det samarbete på utvecklingsområdet som omfattar sju nordoch centraleuropeiska stater. Investeringar för en smidigare resa Vårt investeringsbehov de närmaste åren är omkring en miljard per år. Det handlar om åtgärder för att förenkla och underlätta passagerarflödena samt projekt för att behålla en hög säkerhetsnivå. Därutöver kan tillkomma renodlat kommersiellt motiverade projekt. På Göteborg Landvetter har under året genomförts en tillbyggnad av utrikesankomsthallen. Den ökar kapaciteten och de nya bagagebanden har utformats ergonomiskt. På Stockholm-Arlanda har Terminal 5 och pir F byggts ihop för att öka de kommersiella ytorna. Därigenom har också effektivare lösningar för säkerhetskontrollen skapats. Miljöarbete och energisparande Bättre kollektivtrafik till flygplatserna är en av våra uppgifter. Det har lossnat rejält i arbetet att få med alla intressenter på gemensamma ansträngningar för att stärka kollektivtrafiken till och från Arlanda. Arlanda Express, SL, Upptåget allt fler arbetar i samma riktning. LFV bedriver också ett eget ambitiöst miljöarbete där t ex akvifären på Arlanda nu är i full drift och levererar värme, efter att ha kylt flygplatsen under sommaren. Dessa insatser är viktiga i samband med arbetet på en ansökan om nytt miljötillstånd för Stockholm-Arlanda ska lämnas in under år Arlanda Energi har fått Stora Energipriset för sitt arbete med att minska energianvändningen och miljöbelastningen. Inom ramen för Energiprojektet har samtliga LFVs flygplatser arbetat målmedvetet för att minska energianvändningen. Det har också gett resultat och för LFV som helhet har utsläppen minskat med mer än en tredjedel under de senaste fem åren. Energiprojektet har också lyckats väl med att engagera många anställda i att tänka energisnålt i vardagen, både på arbetet och hemma. Solvärmeanläggningen på Malmö Airport har fått pris och flygplatsens arbete i sin helhet har fått Guldträdet av region Skåne för sitt framåtblickande miljöarbete. På Landvetter byggs nya miljödammar för att rena det vatten som når den omgivande naturen. Lars Rekke, generaldirektör Färre statliga flygplatser Regeringen vill öka det regionala ansvarstagandet för transportinfrastrukturen och beslöt i mars att det nationella basutbudet ska omfatta tio statligt ägda flygplatser. Efter årsskiftet övergick Jönköpings flygplats i kommunal ägo, därmed är antalet LFV flygplatser 15 efter att tidigare som mest varit nitton. En försäljning av Skellefteå flygplats genomförs 31 mars. Diskussioner om försäljningar av Karlstad, Sundsvall Härnösand, Ängelholm Helsingborg och Örnsköldsvik flygplatser pågår. LFV renodlas Under 2000-talet har LFV genomgått stora förändringar. År 2005 avskildes Luftfartsinspektionen samt Luftfart och Samhälle och bildade den nya myndigheten Luftfartsstyrelsen. Renodlingen av fortsätter nu i och med att flygplatsverksamheten bolagiseras. Flygplatser och flygtrafikledning har ingått i samma organisation sedan Nu är det nya tider och min tro är att två nya och vassare organisationer kommer att se dagens ljus. Trots lågkonjunktur och besvärliga tider finns det en entusiasm och ett engagemang i flygvärlden som inger framtidstro. Så jag ser med förtröstan på flygets, Flygplatsbolagets och LFVs framtid. Avslutningsvis vill jag framföra ett varmt tack till alla medarbetare som arbetat för flygets bästa under året. Generaldirektören > LFV 2009 < 5

8 LFVs flygplatser LFV har under 2009 drivit och utvecklat 16 flygplatser som trafikerats av sammanlagt 27 miljoner passagerare. Flyget i världen Flygtrafiken runt om i världen har under året upplevt en av de största nedgångarna någonsin. Under 2008 var det endast i USA som trafiken minskade men under 2009 har alla delar i världen, utom Mellan östern och Latinamerika, upplevt vikande passagerarsiffror. Enligt ACI (Airports Council International) minskade flygresandet i världen med cirka 3% under Detta ska jämföras med en global nolltillväxt under Flera stora internationella flygbolag har dragit ned kapaciteten med 10 20% jämfört med Under året är det framförallt den globala konjunktur nedgången med sjunkande BNP-siffror som påverkat flygresandet i form av en kraftigt vikande efterfrågan. USA och Europa, där marknaderna är förhållande vis mogna, har drabbats extra hårt av nedgången. Det stora antalet flygbolagskonkurser som förutspåddes har dock till stor del uteblivit. Däremot har marknadsandelarna mellan olika bolag runt om i världen förändrats under året. Fraktflyget runt om i världen har drabbats ännu hårdare än passagerarflyget av konjunkturnedgången och den minskade internationella handeln under året. Enligt ACI minskade den internationella flygfrakten i världen med hela 10% under Med tanke på att flygfrakt genererar upp mot 30% av varuvärdet av all internationell handel är det en kraftfull nedgång. Flyget fortsätter att vara det säkraste kollektiva transportmedlet. Totalt i världen förolyckades dock något fler än under föregående år vilket bröt den positiva trend som pågått under flera år. Flygtrafikens koppling till den globala klimatförändringen har under året fortsatt att diskuteras. Den samlade internationella flygbranschen har under året enats om globala utsläppsmål till Dessa innebär utsläppsminskningar med 1,5% per passagerarkilometer till Därefter ska utsläppen inte tillåtas öka i faktiska tal för att 2050 vara nere på 50% av 2005 års utsläpp. Detta ska uppnås genom en kombination av teknisk utveckling, effektivare sätt att flyga, nya bränslen samt till viss del även ekonomiska styrmedel. Flygplatsstrukturen LFVs flygplatser runt om i Sverige utgör ett sammanhängande flygplatssystem som ger resenärerna tillgång till viktiga destinationer både i arbetet och privat. Stockholm-Arlanda Airport knyter ihop delar av den svenska inrikestrafiken för att bland annat skapa ett större underlag för direktlinjerna ut i världen. LFVs flygplatssystem ger även förutsättningar för utländska besökare att ta sig till Sverige och vidare inom landet på ett snabbt, säkert och effektiv sätt. För att detta ska fungera krävs snabba och enkla flöden när passagerarna ska byta mellan två flygningar. Den långsiktiga utvecklingen är att flygtrafiken vid de stora flygplatserna ökar medan trafiken minskar vid de mindre flygplatserna. LFV arbetar därför aktivt med att förbättra flygutbudet på de mindre och medelstora flygplatserna. Detta sker bland annat genom inturismsatsningar i samverkan med lokala aktörer och attraktiva villkor vid etablering av nya linjer. Under 2008 fattade riksdagen beslut om att LFV i framtiden ska driva 10 flygplatser. LFV lämnade Jönköping Airport 1 januari 2010 och LFV har under året arbetat för att få till stånd kommunala eller regionala övertaganden av de övriga fem flygplatser som ska säljas under Flygtrafikens utveckling Antalet passagerare vid LFVs flygplatser minskade med 10% under Utrikesresandet minskade ungefär lika mycket som inrikesresandet. Antalet landningar minskade med 10%. Det är en med historiska mått mätt kraftig minskning vilken orsakats av den svaga konjunk turen. Utvecklingen under det första halvåret var ytterst svag medan trafiken uppvisat en något stabilare tendens under det andra halvåret. Den kraftiga nedgången inleddes redan under hösten 2008 då flera flygbolag drog ned kapaciteten samtidigt som både företag och privatresenärer minskade sitt resande. Nedgången vid LFVs flygplatser har varit kraftigare än generellt i Europa. Under hela 2009 har de flesta flygbolag haft en betydligt lägre kapacitet än tidigare år. Detta har medfört en hög beläggningsgrad i flygplanen. Trafiken till och från Stockholm-Bromma Airport har ökat under Passagerartillväxt 2009 jämfört med 2008 % Antalet passagerare 2009 milj Världen Europa Sverige LFV 0 Copenhagen Airport Oslo Airport Stocholm Arlanda Airport Helsinki-Vantaa Airport Källor: ACI, Luftfartsstyrelsen, LFV Utrikes Inrikes Totalt 6 > LFV 2009 < LFVs flygplatser

9 Trafikutvecklingen på LFVs flygplatser 2009 Passagerare Antal Förändring mot 2008 Landningar Antal Förändring mot 2008 Europatrafik % Europatrafik % Övriga världen % Övriga världen % Summa utrikes % Summa utrikes % Inrikes trafik % Inrikes trafik % Totalt % Summa linjefart och charter % Taxi- och allmänflyg % Totalt % Trots den generellt svaga efterfrågan på flygresor har den svenska flygmark naden inte drabbats av några stora flygbolagskonkurser under året vilket är positivt både för passagerarna och för LFV. Den interkontinentala trafiken har utvecklats bättre än den övriga trafiken under året. Detta beror delvis på kraftigt ökad trafik till Irak efter flera år av restrik tioner av flygtrafiken till landet. Den lokalt avgående chartertrafiken har på flera flygplatser uppvisat en, efter omständigheterna, stabil utveckling. Detta visar på charterns styrka som en lokal produkt men också på de lokala flygplatsernas fördelar när det gäller att skapa en enkel och smidig reseupplevelse. Regionala samarbeten LFV samarbetar sedan ett antal år nära olika regionala företrädare för att på ett samordnat vis utveckla både flygplatserna och regionerna. Samtliga LFVs flygplatser har olika former av samarbeten med lokala aktörer. I en lågkonjunktur blir dessa samarbeten viktiga för att upprätthålla en god tillgänglighet även när efterfrågan minskar. I Göteborg sker ett nära samarbete med Göteborg & Co och i Skåne har samarbetet med bland annat Region Skåne fortsatt. Stockholm- Arlanda arbetar med Sigtuna Kommun och närliggande markägare för att lansera Stockholm Airport City som samlingsnamn för regionens utveckling av mark, fastigheter och tjänster. I Kiruna utvecklas flygtrafiken tillsammans med Swedish Lapland. Liknande samarbeten sker även på övriga flygplatser. Förutom förbättrade flygförbindelser arbetar man med att utveckla relationen till närboende, utveckla det lokala näringslivet samt utveckla marktransporterna till respektive flygplats. På grund av flygplatsernas olika karaktär kan detta arbete se mycket olika ut. Samarbetena syftar till viss del att öka antalet flygförbindelser. Det behöver dock inte nödvändigtvis innebära nya flyglinjer utan kan även handla om evene mang, etableringar och liknande som ökar beläggningen på befintliga linjer. Viktigt att erbjuda flygbolagen attraktiva lösningar Flygbolag väljer inte i första hand att trafikera en viss flygplats. I stället är det regionens potentiella passagerarvolymer man vill åt. Förutsatt att regionen bedöms kunna generera tillräckliga passagerar- eller fraktvolymer krävs en flygplats med attraktiva villkor och en infrastruktur som möjliggör enkla och kostnadseffektiva processer för både flygbolag och passagerare. LFV har under året fortsatt arbetet för att uppfylla ovanstående krav vid samtliga flygplatser. De undersökningar som görs löpande av europeiska flygplatser visar att kundvärdet under 2009 fortsatt att förbättras vid både Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport. Även om trafiken minskat under 2009 tyder de långsiktiga prognoserna på ett fortsatt ökat flygresande utrikes. För att hantera ett ökat antal utrikespassagerare krävs ständiga förbättringar och anpassningar. Även flygbolagen, som inte minst under de två senaste åren blivit allt mer finansiellt pressade, kräver smidiga, flexibla och kostnadseffektiva processer. Klarar inte LFV att uppfylla dessa krav är risken stor att bolagen sätter in sin kapacitet vid någon annan flygplats. LFV har under året fortsatt att fokusera investeringar mot åtgärder som ska förbättra flygplatsupp levelsen för både passagerare, flygbolag och hyresgäster. För att skynda på och få större genomslag i marknads föringsarbetet sker detta i stor utsträckning tillsammans med aktörer i respektive region. Flygfraktsutvecklingen De senaste åren har det skett omfattande etableringar av tung flygfrakt vid framförallt Stockholm-Arlanda Airport. Under 2009 har dock flygfraktsvolymerna minskat med 26% vilket medfört sjunkande intäkter för både fraktbolagen och LFV. De flesta aktörerna har dock gjort långsiktiga satsningar där man i flera fall valt att etablera egna kontor på flygplatserna. Det vikande underlaget ses som en ren effekt av den vikande konjunkturen och förhoppningarna är goda om snabbt ökande volymer när aktiviteten inom främst export- och importsektorn ökar. Utvecklingen av flygfrakt brukar vara en tydlig signal när konjunkturen är på väg att vända uppåt. I början av året etablerade Korean Air Cargo trafik på linjen Frankfurt Luleå Seoul. Mellanlandningarna i Luleå hanterar framförallt färsk lax från Nordnorge. Under året blev även expressbolaget TNTs nya depå på Malmö klar. Tidigare har bolaget invigt egna byggnader på Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport för att hantera effektiv omlastning mellan framförallt flyg- och vägtransport. LFV äger 50 procent av NAP (Nordic Airport Properties) som utvecklar fraktytorna vid de större flygplatserna. LFVs flygplatser > LFV 2009 < 7

10 Flygplatsavgifter per passagerare och enkelresa Linje Fygplanstyp Stockholm-Bromma - Göteborg Avro RJ 100 Göteborg Landvetter - London Boeing Stockholm-Arlanda - Köpenhamn Boeing Kabinfaktor 70% 70% 70% Flygplansrelaterade avgifter 1) Passageraravgift Summa ) Start-, avgas- och bulleravgifter samt Terminal Navigation Charge (TNC). TNC täcker kostnader för flygtrafiktjänster på flygplatsen och i dess närområde. Luftfartsstyrelsen fakturerar 52,50 kr per avresande passagerare för att täcka kostnader för bl a säkerhetskontroll. Prissänkning stöttar pressade flygbolag Till följd av det vikande passagerarunderlaget och de ekonomiskt pressade flygbolagen beslutade LFV under inledningen av 2009 om en temporär avgiftssänkning. I mars sänktes priserna till en nivå som innebär cirka 40 miljoner i minskade kostnader för flygbolagen under Sänkningen omfattade Stockholm- Arlanda, Stockholm-Bromma samt Göteborg Landvetter. Sedan 2004 har LFV sänkt priserna för flygbolagen med närmare 350 miljoner kronor. Under 2009 har LFV satsat 25 miljoner kronor för att stimulera trafikutvecklingen. Detta sker genom rabatter för trafik till nya destinationer, bonus för trafiktillväxt samt marknadsföringsstöd i samband med etablering av ny trafik. LFVs strategi är också att sänka flygplatsavgifterna eller genomföra andra marknadssatsningar så fort det finns ekonomiskt utrymme. Flygplatsoperativa produkter Resultatet från de flygplatsoperativa produkterna är negativt. Det betyder att intäkterna från flygbolagen är för låga för att täcka flygplatsens kostnader. Större delen av underskotten täcks i stället av den kommersiella affären. Anpassningar i verksamheten och återhållsamhet med kostnader har genomförts under de senaste åren. Detta är nödvändigt för att LFV ska kunna uppnå ägarens långsiktiga mål avseende avkastning. Det gör även att LFV har varit starkt rustat för att möta den rådande lågkonjunkturen. LFVs flygplatser har egna effektiviseringsprogram anpassade till den egna verksamheten. Med tanke på den lediga kapacitet som som generellt finns på LFVs flygplatser ska kapacitetsinvesteringarna begränsas till förmån för investeringar som direkt bidrar till att öka kundvärdet. Med tanke på den svaga trafikutvecklingen under året har LFV begränsat eller avvaktat med vissa investeringar. LFVs fyra största flygplatser har sedan några år ett program för marknadsstimulans. Det har även på de övriga flygplatserna identifierats möjligheter att utveckla trafiken med hjälp av olika stimu lansåtgärder. Utifrån detta lanserade LFV under 2009 en riskdelningsmodell vid Kiruna, Luleå, Umeå, Åre Östersund, Visby samt Ronneby Airport. Denna innebär att LFV och flygbolaget eller researrangören satsar gemensamt och delar på intäkterna från ny trafik. Kommersiella produkter Flygplatsernas kommersiella intäkter utgör nu 47% av intäkterna och andelen fortsätter att öka. Uthyrning, handel, arrenden och bilparkering vid LFVs flygplatser har liksom de senaste åren stått för den största delen av de kommersiella intäkterna under Marknaden för den kommersiella verksamheten utvecklas ständigt utifrån kundernas krav och marknadens konkurrens samt genom förädling av produkter och tjänster. Kunden står i centrum för utvecklingen av LFVs kommersiella affär oavsett om kunden är hyresgäst, resenär eller har någon annan relation till flygplatsen. I en tid när trafikintäkterna sjunker blir det ännu mer centralt att satsa ytterligare på de kommersiella aspekterna. Därför har LFV även under det trafikmässigt svaga 2009 fortsatt arbetet med att öka de kommersiella intäkterna på våra flygplatser. Det handlar om fortsatt utveckling av nya och gamla produkter, exploatera större andel av ytorna där passagerare rör sig samt ta större hänsyn till den kommersiella verksamheten då flygplatser byggs om. En fortsatt utveckling av de kommersiella produkterna är dock beroende av att trafiken ökar. På Stockholm-Arlanda Airport sker en stor del av den kommersiella utvecklingen på flygplatsen tillsammans med ASDC (Arlanda Schiphol Development Company AB) som är ett samägt bolag med Amsterdam Airport Schiphol. Bolaget ansvarar för den kommersiella utvecklingen av butiker, restauranger och vissa serviceinrättningar på flygplatsen. Under april invigdes den nya Terminal 5 på flygplatsen. Terminalen rymmer en ny säkerhetskontroll, taxfreebutik samt flera butiker. Taxfreebutiken utsågs under året även till världens bästa nyöppnade flygplatsbutik av DFNI som är ett globalt informations- och analysföretag inom resedetaljhandel. Under året har LFV fortsatt med olika reklamsatsningar på flygplatserna. Reklamförsäljningen har utvecklats bättre än reklamförsäljningen generellt i Sverige under Flygplatserna utanför Stockholm arbetar utifrån affärsmodellen ABC. Den innebär att allt arbete, alla aktiviteter och alla förändringar som görs på flygplatserna utförs inom ramen för denna modell. Modellen har fått stor internationell uppmärksamhet och inte minst under ett år som 2009 har modellen, med sin fokus på bland annat flexibilitet och låga kostnader, visat sin styrka när det gäller att hantera vikande intäkter. Eftersom LFVs flygplatser är sam- 8 > LFV 2009 < LFVs flygplatser

11 LFVs flygplatser > LFV 2009 < 9

12 lingspunkt för ett stort antal affärsresenärer har det under året genomförts fortsatta satsningar för att utveckla konferensverksamheten. Med satsningen Airport Conference and Event har LFV tagit fram ett antal flygplatsövergripande koncept och tjänster för flygplatsernas konferensanläggningar. Nästan samtliga LFVs flygplatser har anslutit sig till detta koncept under Arlanda Conference and Business Center har under året nominerats som Sveriges bästa dagkonferensanläggning. Under året lanserades konceptet Car Care på fem av LFVs mindre flygplatser. Det bygger på att resenärerna kan boka olika bilvårdstjänster som sedan utförs medan man är bortrest. Bil och nycklar lämnas på flygplatsen vid avresa och tjänsten erbjuds även resenärer som en bart reser över dagen. Bilparkering är en verksamhet som har som mål att minska sina marknadsandelar till fördel för kollektivt resande. Detta ställer stora krav på tjänster och funktioner som tilltalar en minskad marknad men med bibehållna intäkter. Ytterligare en satsning med fordonstema har gjorts vid Göteborg Landvetter Airport. Det är Porsche som blivit första företag att etablera sig i Airport City, vilket är det rese-, företags- och handelscentrum som planeras mellan flygplatsterminalen och Riksväg 40. Porsches lokaler ska inrymma utställningshall, bilvårdsanläggning samt ett säkerhetsgarage på kvadratmeter. LFV har under 2009 fortsatt arbetet med att utveckla externa utbildningar. Inom LFV ryms hög kunskap inom bland annat brandskydd, hjärt- och lungräddning, säkerhet och flera andra ämnen relaterade till olyckor och förebyggande arbete. Denna kunskap erbjuds nu externa kunder i form av certifierade utbildningar på flera av de orter där LFV bedriver flygplatsverksamhet. Sveriges ordförandeskap i EU har haft påverkan på LFVs flygplatser där mottagandet på flygplatserna varit viktigt för att ge ett välkomnande och professionellt förtsta intryck av Sverige. I februari övertog LFV ramptjänsten från SAS Ground Services vid flygplatserna i Kiruna, Luleå, Ronneby, Åre Östersund samt Ängelholm Helsingborg. I rampverksamheten ingår bland annat lastning och lossning av gods och bagage, tankning samt avisning av flygplanen. Bland annat genom konceptet Basic Airport har LFV goda möjligheter att bedriva denna del av verksamheten på ett kostnadseffektivt sätt där synergier mellan olika delar av flygplatsverksamheten kan tas tillvara. Fastighetsutveckling, speciellt kontor, hotell och parkering, är en verksamhet ABC affärsmodell för LFVs flygplatser utanför Stockholm Attractive Airport Fokus på att göra flygplatserna till attraktiva mötesplatser och att öka de icke flyganknutna intäkterna. Basic Airport Fokus på att bedriva en så effektiv flygplatsverksamhet som möjligt vilket bland annat innebär att varje medarbetare har flera olika arbetsuppgifter. Connecting Airport Fokus på att aktivt leta efter samarbets- och affärspartners för att marknadsföra regionerna och förbättra flygförbindelserna. Kommersiella intäkter per passagerare Fastighetsprodukter 24 kr 25 kr 26 kr 28 kr 31 kr Bilparkering 16 kr 16 kr 17 kr 18 kr 18 kr Ground Handling 6 kr 6 kr 6 kr 6 kr 8 kr Övrigt 14 kr 17 kr 16 kr 18 kr 18 kr 59 kr 63 kr 65 kr 70 kr 75 kr Fastighetsprodukter (mkr) Bilparkering (mkr) Ground Handling (mkr) Övrigt (mkr) Passagerare (1 000-tal) > LFV 2009 < LFVs flygplatser

13 som flera av LFVs flygplatser ägnar sig åt allt mer. Flygplatserna är en intressant marknad för både investerare och hyresgäster beroende på kopplingen till den globala marknaden. Fortsatta satsningar på en smidigare reseupplevelse Smidiga processer för passagerarna är en absolut nödvändighet om LFVs flygplatser ska växa och utvecklas i den hårda konkurrens som råder på den europeiska flygmarknaden. Under 2009 har LFV därför fortsatt att fokusera på satsningar och investeringar som skapar en smidigare reseupplevelse. På Stockholm-Arlanda Airport har den nybyggda säkerhetskontrollen i Terminal 5 skapat snabbare flöden. I de internationella mätningar som flygplatsorganisationen ACI gör löpande är väntetiden i säkerhetskontrollen en av de faktorer där Stockholm-Arlanda förbättrat sig mest under De satsningar på gott värdskap som Stockholm-Arlanda genomfört har givit konkret resultat då vänlighet och hjälpsamhet hos flygplatspersonalen är ett av de områden där resenärernas nöjdhet ökat betydligt under året. Även etableringen av nya butiker är en bidragande faktor till högre nöjdhet hos passagerarna under Satsningen på gott värdskap har varit så framgångsrik att även övriga flygplatser och avdelningar inom LFV under året inlett utbildningar inom området. På Göteborg Landvetter Airport invigdes en ny ankomstterminal i början av året. Denna syftar till att skapa ett snabbare och bekvämare flöde för passagerarna. Eftersom passagerarvolymerna generellt minskat under året har de flesta flygplatserna haft god kapacitet att hantera passagerarna med befintlig infrastruktur. Bromma Airport är den enda av LFVs flygplatser där antalet passagerare ökat under året. Flygplatsens tillgänglighet och snabba, enkla flöden är väl anpassade för den stora andel affärsresor som görs vid flygplatsen. På Luleå Airport testade man under våren att låta charterpassagerare checka in sitt bagage redan dagen innan avresa för att på så vis få en lugnare start på resan. I Malmö har man under året förbättrat väganslutningen till flygplatsen genom en cirkulationsplats som tagit bort de långa köer som tidigare ofta uppstod i rusningstid. LFVs flygplatser har ett väl utbyggt system för personlig assistans till personer som av olika skäl har nedsatt rörlighet. Flygplatsstatistik 2009 PASSAGERARE LANDNINGAR PERSONAL EKONOMI Totalt varav utrikes Totalt Årsarbetare Investeringar Antal Förändr Antal Förändr Antal Förändr Antal mkr Omsättn mkr Rörelseresultat mkr Stockholm-Arlanda Airport ,4% ,8% ,6% Göteborg Landvetter Airport ,3% ,3% ,6% Stockholm-Bromma Airport ,3% ,7% ,8% Malmö Airport ,6% ,7% ,6% Luleå Airport ,1% ,7% ,9% Umeå City Airport ,0% ,9% ,6% Ängelholm Helsingborg Airport ,8% ,3% ,5% Åre Östersund Airport ,7% ,7% ,9% Visby Airport ,1% ,5% ,0% Sundsvall Härnösand Airport ,0% ,2% ,4% Skellefteå Airport ,1% ,0% ,9% Ronneby Airport ,6% ,4% ,6% Kiruna Airport ,3% ,2% ,8% Örnsköldsvik Airport ,9% ,1% ,8% Karlstad Airport ,3% ,8% ,7% Jönköping Airport ,8% ,0% ,9% ) 1) Inkluderar kostnader av engångskaraktär i samband med överlåtelse av flygplatsen från LFV till kommunen. LFVs flygplatser > LFV 2009 < 11

14 LFVs flygtrafiktjänster LFVs flygtrafiktjänst ansvarar för att leda flygplanen på samtliga svenska flygplatser samt i luftrummet. Man ansvarar också för att den information piloterna behöver vid planering av flygningar finns tillgänglig och är korrekt. LFVs flygtrafiktjänst deltar även i ett flertal internationella utvecklingsprojekt. Trafikutvecklingen Antalet flygningar i svenskt luftrum har minskat drastiskt under året. Mest minskar den överflygande trafiken, det vill säga trafik som varken startar eller landar i Sverige. Det är denna trafik som haft kraftigast tillväxt de senaste åren. Tillbaka - gången i år beror främst på den konjunkturbetingade globala nedgången i flygtrafik. Sverige tillhör dessutom ett av de länder som drabbats hårdast av trafikminskningen i luftfarten om man ser till antalet flygrörelser i luftrummet. Den militära flygtrafiken, för vilken LFV också sköter flygtrafikledningen, har ökat under året. Säkerheten i centrum Flygsäkerheten har högsta prioritet inom flygtrafiktjänstens verksamhet. Personalens rapporteringsvilja är god och antalet rapporter avseende incidenter ökar vilket underlättar ett proaktivt flygsäkerhetsarbete. LFVs flygtrafiktjänst har inte varit inblandat i några haverier eller allvarliga tillbud under året. Antalet rapporterade tillbud har en minskande trend vilket är positivt. Kontrollcentralerna i Stockholm och Malmö har fortsatt att vara driftsmässigt stabila. Tack vare dessa moderna kontroll - centraler kan LFV på ett säkert och effektivt sätt hantera ökad flygtrafik de kommande åren. LFVs flygtrafiktjänst är certifierad enligt såväl kraven från Single European Sky som enligt ISO 9001:2000 och ISO 14001:2004. Kostnaderna i centrum under året Den kraftiga nedgången i flygtrafiken har minskat flygtrafiktjänstens intäkter. Detta innebär ett behov av att snabbt anpassa kostnaderna till en verksamhet som under de närmaste åren kommer att ha en lägre volym. LFV har under året initierat och drivit åtgärdsprogram och utvecklingsinitiativ som på olika sätt ska effektivisera verksamheten. Regeringen har aviserat att flygtrafikledningstjänster på och i flygplatsers närhet kommer att avregleras i Sverige. Detta är ännu en pådrivande faktor för att effektivisera verksamheten för att i framtiden på ett framgångsrikt sätt kunna möta extern konkurrens. LFVs flygtrafiktjänst drivande i internationella samarbeten Som en konsekvens av EU-initiativet Single European Sky och den EU-lagstiftning som det genererat, bedrivs en om fattande och multinationellt samordnad utveckling av flygtrafiktjänsterna i Europa. Exempelvis kan nämnas legala krav på staterna att inrätta så kallade funktionella luftrumsblock där nationsgränser inte får vara en begränsande faktor. Ett annat exempel är en europeisk inriktning mot ökad prestationsstyrning av flygtrafiktjänsterna samt utveckling av ett harmoniserat europeiskt flygledningssystem. LFV har tagit en aktiv och i flera fall drivande roll i flera av dessa utvecklingsprojekt. Ett exempel är NUAC HB där LFV, tillsammans med danska Naviair har bildat ett gemensamt bolag för drift Flygrörelser i svenskt luftrum 2009 jämfört med 2008 Euro/SU av kontrollcentralerna i Stockholm, Malmö och Köpenhamn. NUAC HB bidrar till att skapa en gemensam gränsöverskridande flygtrafikledning i svenskt och danskt luftrum. Förutom att generera besparingar leder detta till en rationellare och effektivare flygledning där flygbolagen sparar bränsle, miljöbelastningen minskar och passagerarnas restider kortas. Andra exempel är LFVs deltagande i det arbete som flera stater i norra Europa bedriver med syfte att bilda ett funktionellt luftrumsblock som inte begränsas av nationella gränser. Flygtrafiktjänsten är även mycket aktiv i ett konsortium av främst nordeuropeiska flygtrafiktjänster som ingår i företaget SESAR JU. Det är det företag som utvecklar det framtida europeiska flygledningssystemet så att det kan möta EU-kommissionens målbild. EU-kommissionens målbild för det europeiska flygledningssystemet till % högre kapacitet än Förbättrad flygsäkerhet så att antalet olyckor eller tillbud där flygledning bidragit inte ökar, oberoende av flygtrafikökningen. 10 % lägre miljöpåverkan per flygning jämfört med Kostnaden per flygning halverad jämfört med Inrikes Utrikes Överflygare Totalt Andel av rörelserna 23% 35% 42% Andel av rörelserna 21% 36% 43% Undervägsavgiften 2009 Belgien Storbritannien Tyskland Norge Nederländerna Danmark Frankrike Sverige Grekland Finland Genomsnitt Källa: EUROCONTROL 12 > LFV 2009 < LFVs flygtrafiktjänster

15 Effektivare flygning inom Sverige Under våren gjordes en del av flygvägarna i Sverige rakare då det infördes ett system med fritt vägval över meters höjd för vissa flygningar norr om Gävle. Systemet ska utvecklas i olika steg under två år och kommer när det är fullt genomfört 2011 att leda till besparingar för flygbolagen på cirka en miljon kronor per dag och betydligt lägre koldioxidutsläpp. Redan under 2009 bedöms systemet ha medfört bränslebesparingar och därmed även lägre koldioxidutsläpp. Även LFVs satsningar på så kallade gröna flygningar fortsätter. Fokus ligger fortfarande på inflygningarna där 28% av inflygningarna till Stockholm-Arlanda under 2009 varit gröna inflygningar där flygplanet glidflyger från sin marschhöjd ner till landning. I ett internationellt perspektiv ligger LFV mycket långt framme inom detta område och målsättningen är att åtta av tio inflygningar ska kunna genomföras som gröna inflygningar Antal passagerare Stockholm-Arlanda Airport Punktlighet för Inrikestrafik 2009 Totalt antal passagerare Utan försening Försening min. Försening min. Försening >60 min. Antal passagerare Stockholm-Arlanda Airport Punktlighet för Utrikestrafik 2009 Totalt antal passagerare Utan försening Försening min.. Försening min. Försening >60 min. LFVs flygtrafiktjänster > LFV 2009 < 13

16 LFVs miljöarbete Genom ett systematiskt och ambitiöst miljöarbete har LFV minskat utsläppen av koldioxid varje år under de senaste sex åren. Hänsyn till miljön genomsyrar LFVs verksamhet och LFVs flygplatser prövas löpande enligt miljöbalken. Koldioxidutsläppen fortsätter att minska I LFVs verksamhet har utsläppen av fossil koldioxid minskat med 37% jämfört med Under 2009 uppgick utsläppen till ton. Det innebär att utsläppen har minskat med 3% jämfört med året innan. LFVs mål när det gäller koldioxidutsläpp till luft är att dessa ska halveras till 2010 jämfört med Från och med 2008 redovisas utsläppen med en något annorlunda avgränsning än tidigare. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor samt från både egenproducerad, inköpt och vidaresåld värmeenergi ingår i resultatet. För de flesta utsläppskällor ingår även övriga klimatgaser enligt Kyotoprotokollet i redovisningen för LFVs energiprojekt växer Under hösten 2007 inledde LFV sitt största tekniska projekt genom tiderna. Det handlar om ett energi- och miljöprojekt med målen att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen. LFVs utsläpp av koldioxid ska vara halverade till utgången av 2010 med år 2005 som utgångsår. Sedan 2008 omfattar projektet hela koncernen. Förutom att LFV tjänar pengar på den minskade energiförbrukningen är bakgrunden till projektet klimatförändringen och insikten om att varje företag som bidrar till växthuseffekten måste göra allt som är praktiskt och ekonomiskt möjligt för att minska de egna utsläppen av koldioxid. Målet ska framförallt uppnås genom att minska eloch värmeförbrukningen med omkring en tredjedel. Huvudstrategierna för att nå målet är att införa ny teknik, optimera de system som LFV använder sig av samt att involvera samtliga LFV-medarbetare. Ytterligare en viktig framgångsfaktor är att skapa ett stort miljöengagemang hos alla de företag som har sin verksamhet på eller i anslutning till LFVs flygplatser. Arbetet drivs av Arlanda Energi som är en enhet inom LFV med ansvar för bland annat energiförsörjningen vid Stockholm-Arlanda Airport. Stockholm-Arlanda Airport har under året invigt en så kallad akvifär i en ås omedelbart öster om flygplatsen. En akvifär kan närmast liknas vid en jättelik naturlig termos som sommartid levererar kyla till fjärrkylnätet genom kallt vatten som pumpas upp ur akvifären. Det varma returvattnet lagras sedan i akvifären till vintern, då flygplatsen behöver uppvärmning. Akvifären sparar el, värme och pengar. I november tilldelades Arlanda Energi utmärkelsen Stora Energipriset 2009 för sitt arbete med att minska Stockholm- Arlandas energianvändning och miljöpåverkan. För åren fram till år 2010 är delmål uppsatta. År 2009 har el- och värmeförbrukningen ökat med 11% och koldioxidutsläppen från energianvändningen minskat med 15%. LFV klarade därmed delmålet för år LFV deltar i europeiskt klimatsamarbete Två av LFVs flygplatser, Stockholm- Arlanda och Stockholm-Bromma, har under 2009 anslutit sig till ett gemensamt europeiskt program för att minska flygplatsernas klimatpåverkan. Hittills deltar 31 europeiska flygplatser och under 2010 kommer samtliga svenska flygplatser som kommer att drivas vidare i statlig regi att ansluta sig till programmet. Det är flygplatsorganisationen ACI Europe och WSP som står bakom programmet som innebär en noggrann uppföljning, granskning och godkännande av det arbete som flygplatserna bedriver för att minska koldioxidutsläppen. Solvärmeanläggning på Malmö Airport I september invigdes en solvärmeanläggning på Malmö Airport. Anläggningen är en del av den värmecentral som byggts på flygplatsen och som även använder pellets och övriga biobränslen för uppvärmningen. Under stora delar av året kommer den kvm stora solvärmeanläggningen, som är Nordens största i sitt slag, att leverera värme till flygplatsen. Anläggningen har även blivit utsedd till årets anläggning av Svenska Solenergi föreningen. Miljötillstånd för Stockholm-Arlanda Airport LFV har under 2009 fortsatt arbetet med en ansökan om ett nytt miljötillstånd för flygplatsen. Ansökan kommer att lämnas in under Utsläppen från flygplatsdriften har minskat de senaste åren samtidigt som utsläppen från marktransporter ökat. Flygplatsen har tagit fram en handlingsplan som ska minska utsläppen från marktransporter de närmaste åren. Man arbetar bland annat tillsammans med kollektivtrafikens aktörer när det gäller dessa frågor. Utsläpp från LFVs egen verksamhet 1) År CO 2 [ton] NO X [ton] HC 2) [ton] LFVs koldioxidutsläpp fördelat per område 2009 Räddningstjänst 3% Uppvärmning 14% Tjänsteresor 19% Fordon, drivmedel 64% ) På grund av LFVs klimatneutralitetsåtagande tillämpar LFV en vidare avgränsning på beräkning och redovisning av koldioxidutsläpp än för de övriga utsläppen. Koldioxidutsläppet inkluderar, utöver de direkta utsläppen från den egna verksamheten, även utsläppen från tjänsteresor samt från både egenproducerad och inköpt och även vidaresåld värmeenergi. Organisatoriskt inkluderas LFVs helägda dotterföretag och intresseföretaget Göteborg City Airport. 2) Från förbränning av bränslen. 14 > LFV 2009 < LFVs miljöarbete

17 LFVs tio miljömål Andelen gröna inflygningar på LFVs flygplatser ska vara minst 80% år 2012 Minst 80% av flygningarna i svenskt luftrum ska vara raka år 2012 LFVs utsläpp av koldioxid ska halveras till år 2010 LFVs energianvändning ska minska med en tredjedel till år 2010 År 2012 ska LFV till 70% använda sig av förnybar energi och bränsle Bullerpåverkan vid LFVs flygplatser ska begränsas År 2012 ska dagvatten från LFVs flygplatser hålla bra kvalitet enligt Naturvårdsverkets bedömnings grunder/ Vattendirektivet Andelen resenärer som använder sig av kollektiva transporter för att ta sig till Stockholm-Arlanda Airport ska uppgå till minst 50% år % av taxibilarna ska år 2012 vara s k miljötaxi på Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport LFV ska gå mot nollutsläpp av koldioxid år LFVs energiförbrukning fördelat på energikällor, 2009 LFVs utsläpp av koldioxid LFVs totala energiförbrukning Olja 1% Biobränsle 12% Fjärrvärme 24% El 63% ton MWh Elförbrukning Värmeförbrukning LFVs miljöarbete > LFV 2009 < 15

18 Ökat resande med kollektivtrafik till och från flygplatserna LFV fortsätter att arbeta för att öka andelen som reser kollektivt till och från flygplatserna. När utsläppen från LFVs egen verksamhet minskar, ökar betydelsen av utsläppen från vägtransporterna till och från och på flygplatsen ytterligare. Utökning av antalet biogasbussar, fortsatta satsningar på miljötaxi, möjligheter att tanka förnybara bränslen samt effektivare information är exempel på åtgärder som vidtagits under 2009 för att främja ur miljösynpunkt bättre transporter. Gröna flygningar LFVs omfattande och uppmärksammande arbete med gröna flygningar har utvecklats under Under året har över gröna inflygningar genomförts vid Stockholm-Arlanda Airport och tekniken har under året även börjat testas på Göteborg Landvetter Airport. Ett sextiotal flygbolag har hittills använt metoden som i princip innebär att flygplanet glidflyger med minimalt gaspådrag ned mot landning. Varje grön inflygning minskar utsläppen av koldioxid med minst 150 kg jämfört med en traditionell landning. LFV är fortsatt klimatneutralt De senaste åren har LFV genomfört åtgärder som medfört omfattande minskningar av verksamhetens utsläpp Buller Vid flera av LFVs flygplatser är buller ett relativt begränsat problem. Detta beror framförallt på flygplatsernas lokalisering. Tack vare tystare flygplan, ändrade flygvägar och ljudisolerande byggtekniska åtgärder i vissa fastigheter nära flygplatserna har bullerproblemen kunnat minskas ytterligare. I startavgiften ingår en differentierad avgift utifrån flygplanets bullerprestanda och flygplatsens bullerav växthusgaser. Trots detta släpper verksamheten ut en viss mängd koldioxid varje år. För att ta sitt ansvar även för dessa utsläpp köper LFV så kallade reduktionsenheter som leder till motsvarande minskning av utsläpp i övriga delar av världen. Internationell harmonisering minskar utsläppen LFVs flygtrafiktjänster medverkar i flera internationella samarbeten för att bland annat uppnå EUs mål. Ett av målen innebär 10 procent minskat utsläpp per flygning 2020 genom förbättringar inom flygtrafikledningen. Ett sätt är att bilda gemensamma luftrumsblock där man kan räta ut flygvägarna. Sverige och Danmark har skapat detta under året och kommer längre fram att utökas till att omfatta fler nordeuropeiska länder. Inom CANSO, som är den globala samarbetsorganisationen för flygtrafiktjänster tar man fram riktlinjer, nyckeltal m m. för att minska miljöpåverkan. LFV har en aktiv roll i flera av dessa arbeten. Vidare har LFV under året arbetat vidare med en så kallad Flight Efficiency Plan där europeiska flygtrafiktjänster försöker minska kostnaderna för flygbolagen. Detta sker bland annat genom nya inflygningsprocedurer och optimalare och kortare flygvägar vilket dessutom är direkt kopplat till minskad bränsle förbrukning, lägre utsläpp och mindre buller. Möjligt att klimatkompensera resan Passagerare som reser till eller från Stockholm-Arlanda Airport har sedan 2007 möjlighet att klimatkompensera sin flygresa via LFVs hemsida. Möjlighet finns att kompensera hela resan inklusive resorna till och från flygplatsen. Sustainable Airport Initiative Tillsammans med Det Norske Veritas har norska Avinor och LFV under året inlett ett samarbete för att utveckla ett mätverktyg för flygplatsernas arbete kring hållbar utveckling. Det Norske Veritas utvecklar verktyget för att garantera en opartisk bedömning av hållbarhetsarbetet samt för att identifiera var flygplatserna bör lägga fokus i sitt förbättringsarbete. Hållbar utveckling innebär att bland annat miljöfaktorer och ekonomiskt och samhälleligt ansvarstagande mäts. Verktyget grundar sig på riktlinjerna i ISO och Global Reporting Initiative (GRI). 1,2 Utsläpp från LFVs egen verksamhet per passagerare LFVs förbrukning av halkbekämpningsmedel ton ,0 0, CO 2 kg/pass 0,6 0,4 0,2 2 1 NO x g/pass , CO 2 kg/pass NO x g/pass Urea, ton Acetat, ton Formiat, ton 16 > LFV 2009 < LFVs miljöarbete

19 känslighet. LFV testar olika tekniska lösningar för att ytterligare minska buller. Bland annat utvecklas så kallade kurvade inflygningar. Dessa innebär att man med hjälp av modern teknik till viss del kan navigera runt områden där man bör minska bullerexponeringen. Tekniken för detta är komplicerad men LFV har tillsammans med övriga parter gjort tester i liten skala under året. Utvecklingsarbetet kring detta kommer att ta lång tid och fortsätter under kommande år. Vatten och kemikalier Förbrukningen av flygplansavisningsmedel ökade med 21% medan förbrukningen av halkbekämpningsmedel minskade med 35% jämfört med året innan. Flera flygplatser har uppdaterat sina kontrollprogram med avseende på flygplatsens påverkan på vatten. Utredningar kring förekomsten av miljögiftet PFOS 3) i vatten, fisk och sediment har påbörjats i ett av Naturvårdsverket och LFV samfinansierat projekt. PFOS har fram till första halvåret 2008 funnits i det brandsläckningsskum som LFV använt vid brandövningar. Totalt har 9% av alla kemiska produkter i LFVs användning blivit bedömda ur arbetsmiljö- och miljö synpunkt. Flygtrafikrelaterade utsläpp Utsläppet av koldioxid från flygtrafiken inom LTO (Landing and Take Off) har under året minskat med 17%. Minskningen beror framförallt på att antalet rörelser minskade under året men det beror även på att flygplanen får bättre miljöprestanda. Samtliga utsläpp inom LTO har minskat under Energianvändning LFV har under 2009 ökat sin totala energianvändning med 11%. El, inklusive elvärme, står för 63% av den totala energi användningen. Elförbrukningen har ökat med 3% jämfört med Under 2008 minskade energianvändningen. Energianvändningen påverkas i hög grad av temperaturen under vintern, vilken varierar från år till år. Mer information Ytterligare information om utsläppen från LFVs verksamhet, LFVs miljömål samt framtida åtgärder redovisas på LFVs hemsida. För detaljerad information hänvisas till respektive flygplats. Utsläpp under LTO från civil flygtrafik vid LFVs flygplatser 1) År CO 2 [kton] NO X [ton] HC [ton] SO 2 [ton] ) LTO = Landing and Take Off. Antalet personer exponerade för olika ljudnivåer Flygplats 2) Antal bullerexponerade för bullernivåer överstigande LAeq24h 30dB(A), inomhus Antal bullerexponerade för bullernivåer överstigande LAmax, 3ggr natt 45dB(A), inomhus Stockholm-Arlanda Airport Göteborg Landvetter Airport 75 Malmö Airport 0 50 Umeå City Airport 0 0 Sundsvall Härnösand Airport 0 0 Jönköping Airport 100 Stockholm-Bromma Airport Totalt ) Tabellen visar antalet bullerexponerade vid flygplatser som har över rörelser nattetid (gäller ej Stockholm- Bromma Airport). Stockholm-Bromma Airport är den flygplats där LFV inte har uppnått LAeq 30 db(a) inomhus. 3) PFOS = Perfluorerad alkylsulfonat. LFVs miljöarbete > LFV 2009 < 17

20 LFVs medarbetare LFV ska vara en attraktiv arbetsgivare med en positiv image hos nuvarande medarbetare, potentiella medarbetare, kunder och leverantörer. Under året har cirka medarbetare varit anställda inom LFV. LFVs attraktion som arbetsgivare LFV har under året fortsatt arbetet med att positionera sig som en attraktiv arbetsgivare. Aktiviteter har drivits i syfte att attrahera både yrkesinriktade och akademiska kompetenser. LFV har genomfört olika externa marknadsföringsinsatser och även utfört mätningar i syfte att värdera attraktionen i jämförelse med andra företag. Den medarbetarundersökning som genomfördes i början av året resulterade i att ett antal förbättringsområden identifierades. Målstyrning, kommunika tion och ökad genomslagskraft i pågående förändringsarbeten är några områden som pekades ut. Förbättringsaktiviteter runt dessa områden har under året inletts ute i verksamheten. Chefsförsörjning En chefsförsörjningsanalys har genomförts och en successionsplan upprättats. LFVs chefsprogram har fortsatt att genomföras liksom övrig individbaserad ledarutveckling. Detta görs framförallt för att säkerställa en långsiktig chefsförsörjning, öka kunskaper i förändringsledning och stärka affärsledarskapet inom LFV. Under året har LFV, tillsammans med externa konsulter, tagit fram ett nytt så kallat assessement. Detta innebär att det görs en extern bedömning av hur chefer utvecklas i sin ledarroll samt att det görs en extern bedömning vid rekrytering till olika chefstjänster. Kompetensförsörjning Under 2009 har LFV fortsatt arbetet med att kartlägga framtida rekryteringsbehov. Det har även pågått ett arbete med att ta fram kompetensförsörjningsplaner. Det traineeprogram som LFV driver löpande sedan några år tillbaka har fortsatt. Under året har det även antagits nya traineer för att täcka delar av kommande kompetensbehov. Personalresurser Antalet årsarbetare har ökat, bl a genom övertagandet av handlingverksamhet på några flygplatser. Under året uppgick antalet årsarbetare till (3 342). Personalstatistik, genomsnittligt antal årsarbetare 1) Förändring, % Division Flygplatsgruppen )3) Division Flygtrafiktjänsten Division Stockholm Övriga enheter samt dotterföretag 270 2) Totalt ) Inklusive tillsvidare- och tidsbegränsat anställda. 2) LFV Teknik har organisatoriskt flyttats till Division Flygplatsgruppen. 3) Personal har övertagits från SAS Ground Services i samband med förvärv av handlingverksamhet. Åldersstruktur män/kvinnor Män Kvinnor 18 > LFV 2009 < LFVs medarbetare