Kongress Malmö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kongress 2005. Malmö"

Transkript

1 Häfte E, del 2: Välfärd nya behov, nya möjligheter Kongress oktober 3 november Malmö

2 Häfte E del 2 Välfärd nya behov, nya möjligheter Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör barn och familjepolitik (motionerna E178-E196)... 2 Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör äldrepolitik och pensioner (motionerna E197-E222) Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör bygg- och bostadspolitik (motionerna E223-E266) Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör trygghet i vardagen (motionerna E267-E325) Socialdemokratiska partistyrelsen överlämnar härmed till partiets 35e ordinarie kongress, den 29 oktober 3 november 2005 i Malmö, i stadgeenlig ordning inlämnade motioner samt partistyrelsens utlåtanden och övriga förslag. Detta häfte är utgivet av Socialdemokraterna. Tryck: EO Print, Stockholm Layout och produktion: EO Print, Stockholm Omslag: Gränslösdesign ISBN:

3 Välfärd nya behov, nya möjligheter Partistyrelsens utlåtanden och motioner som rör barn och familjepolitik Partistyrelsens utlåtande över motionerna E178, E179, E180, E181, E182, E183, E184, E185, E186, E187, E188, E189, E190, E191 och E192 (föräldraförsäkringen) I motion E178 (enskild, Malmö arbetarekommun) föreslås att föräldraledighetslagen ändras för att verka mot en hälftendelning av föräldraledigheten. Motion E179 (Södertälje arbetarekommun) yrkar på en etappvis individualiserad föräldraförsäkring där ett första steg är en tredelad modell och att taket i föräldraförsäkringen höjs. I motion E180 (Tomelilla arbetarekommun) krävs att konsekvensbeskrivning av att ta bort möjligheten att överlåta dagar görs, att intresset hos allmänheten för en sådan reform undersöks samt att partiet tänker på barnet bästa i första hand. I motion E181 (enskild, Marks arbetarekommun) föreslås att partiet successivt gör en större andel av föräldraledigheten individuell och icke överlåtningsbar. Motion E182 (Borås arbetarekommun) vill att föräldraförsäkringen successivt görs mer jämställd i form av fler icke överlåtelsebara dagar, oberoende av om föräldraförsäkringen byggs ut i övrigt eller inte. I motion E183 (Stockholms läns partidistrikt) föreslås partikongressen besluta att verka för en mer individualiserad föräldraförsäkring, som första steg i form av en tredelad föräldraförsäkring där föräldrarna får var sin tredjedel samt en tredjedel att fördela fritt mellan sig. Motion E184 (enskild, Lunds arbetarekommun) kräver att föräldraledighetslagen ändras för att verka mot en hälftendelning av föräldraledigheten, att hela förvärvsinkomsten upp till taket i ersättningsnivån betalas ut vid föräldraledigheten, att taket i ersättningsnivån höjs till kr/mån samt att ersättningsnivån höjs till 90 procent. I motion E185 (Lunds arbetarekommun) föreslås att studenter ska erhålla erforderligt stöd av samhället för att möjliggöra föräldraledighet, att nivån på stödet inte ska understiga det normala studiemedlet samt att stödet även ska tillhandahållas såsom en tillfällig föräldrapenning. I motion E186 (Enskild, Järfälla arbetarekommun) yrkas att föräldraledighetslagen förändras så att föräldrar har lagligt stöd att förkorta arbetstiden fram till dess barnet fyller 18 år samt att frågan om utökad föräldrapenning utreds. Motion E187 (Stockholms arbetarekommun) begär att kongressen ställer sig bakom tanken att studenter ska erhålla erforderligt stöd av samhället för att möjliggöra föräldraledighet, att stödet även ska tillhandahållas såsom en tillfällig föräldrapenning och att situationen för studenter med barn särkskilt bör beaktas både vad avser socialförsäkringarnas och studiemedlens framtida utformning. I motion E188 (Stockholms arbetarekommun) föreslås att socialdemokraterna ska verkar för att föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna, att ersättningen i föräldraförsäkringen höjs till 90 procent av SGI samt att taken i föräldraförsäkringen höjs. Motion E189 (Sundbybergs arbetarekommun) vill att socialdemokratiska riksdagsgruppen verkar för en individualisering av föräldraförsäkringen. I motion E190 (Sandvikens arbetarekommun) föreslås att dagens föräldraförsäkring där två månader är förbehållna den ena föräl- 2

4 dern slopas och istället skapas en fullt ut individualiserad föräldraförsäkring där hälften av ledigheten tillfaller respektive förälder. I motion E191 (Lidingö arbetarekommun) krävs att föräldraförsäkringen individualiseras, att föräldraledigheten utökas med sex månader för att ge båda föräldrarna möjlighet att vara hemma nio månader vardera samt att taket i föräldrapengen höjs successivt till ett högre belopp för att möjliggöra för fler att vara föräldralediga. Motion E192 (enskild, Norrtälje arbetarekommun) tar upp frågan om att göra en utredning om möjligheten att beräkna ersättningen till föräldralediga på föräldrarnas gemensamma inkomst. Alla barn ska få en bra start i livet. Det är utgångspunkten för socialdemokraternas familjepolitik. Familjepolitiken ska göra det möjligt för båda föräldrarna att kombinera familj och yrkesliv. Därför bygger vår politik på tre delar, föräldraförsäkring, förskola och barnbidrag. Tillsammans ger det bra förutsättningar att ordna vardagen utifrån banens behov. Föräldraförsäkringen är en viktig del i den generella välfärden då den utjämnar över livet, mellan generationer och mellan inkomstgrupper. Den är inkomstrelaterad och ger därmed ett bra skydd för alla. På så sätt stärks förtroendet för den generella välfärden. Föräldraförsäkringen ger föräldrar möjlighet att vara hemma med sina barn i totalt 16 månader (480 dagar). 13 månader (390 dagar) är knutna till förälderns inkomst med 80 procent av den sjukpennigrundande inkomsten med ett tak på knappt kr per månad (7,5 basbelopp). Taket kommer att höjas till drygt kronor i månaden (10 basbelopp), den 1 juli Det innebär att ca 90 procent av föräldrarna verkligen får ut 80 procent av sin inkomst vid föräldraledighet. Tre månader (90 dagar) i föräldraförsäkringen ersätts med 60 kronor per dag, lika för alla oavsett inkomst. Detta belopp kommer att höjas till 180 kronor den 1 juli Föräldraförsäkringen betalas ut längst till och med det år barnet fyller åtta år. I många kollektivavtal finns också överenskommelser om att arbetsgivaren fyller ut föräldraförsäkringen på olika sätt. Studerande med barn har en betydligt svårare ekonomisk situation i förhållande till andra studenter. Inom ramen för studiestödsystemet införs ett barntillägg från årsskiftet som ger närmare 800 kronor mer i månaden för en studerande med två barn. Det lägsta belopp som betalas ut i föräldrapenningen har också höjts successivt under de senaste åren från 60 kronor per dag och är nu 180 kronor per dag. Även det omfattar bland annat studenter som inte har någon sjukpenninggrundande inkomst. Föräldraförsäkringen är mycket flexibel vilket gör att föräldrar kan ta ut ledigheten under längre eller kortare tid. Föräldrapenningen är individuell och delad med hälften var till föräldrarna med möjlighet att överlåta dagar till den andre föräldern. Det krävs alltså en aktiv handling för att avstå sin halva av föräldraförsäkringen. Fyra månader går inte att överlåta, två för respektive förälder, de så kallade pappa- respektive mammamånaderna. Uttaget av föräldraförsäkringen är ojämnt fördelat mellan föräldrarna. Kvinnorna tar ut den största delen av föräldrapenningdagarna. Det innebär att barn i mindre utsträckning har tillgång till båda sina föräldrar. Pappornas föräldraledighet har dock ökat sedan de så kallade pappamånaderna infördes från 11,4 procent 1994 till 18,7 procent förra året. 3

5 4 Fördelningen mellan föräldrarna skiljer sig åt regionalt. Det finns också inkomst- och klassrelaterade skillnader i fördelningen mellan föräldrarna. LO-familjer delar i mindre utsträckning lika på föräldaledigheten jämfört med TCO- och SACO- familjer. I en undersökning gjord av LO 2004 framgår att bara 30 procent av papporna i LO-familjer har tagit ut mer än de två pappamånaderna. Bland TCO-papporna är motsvarande siffra 40 procent och bland SACO-papporna har hälften tagit ut mer än två månader. Undersökningar visar också att alltför många arbetsgivare direkt eller indirekt motarbetar män som vill vara pappalediga. Här krävs ett aktivt arbete för attitydförändringar. Fler attitydundersökningar har gjorts kring föräldraförsäkringen och dess utformning. En undersökning som den så kallade föräldraförsäkringsutredningen gjorde visar på ett starkt stöd för att föräldrar själva ska få bestämma hur föräldraledigheten ska fördelas. Den visar även på ett starkt stöd för att pappor tar ut föräldraledighet och för att bygga ut pappa- respektive mammamånaderna. Olika perioder och situationer i livet kräver olika lösningar. Det finns inte en lösning som är rätt för alla familjer, men de grundläggande behoven för barn och föräldrar är desamma. Därför vill vi utveckla politiken så att den stärker både barn och föräldrar i de olika sammanhang de befinner sig i varje dag. Barnens bästa i form av den självklara rätten att växa upp och utvecklas i trygghet och rätten till båda sina föräldrar är utgångspunkten i detta arbete. Politiken utvecklar vi bäst med ett helhetsperspektiv på barn och föräldrar och våra avvägningar sker utifrån det. Vi vill att Sverige ska vara världens mest barnvänliga land. Vi vill att alla barn ska kunna växa upp i trygghet, utvecklas och förverkliga sina drömmar. För att nå dit vill vi fortsätta utveckla familjepolitiken. Det gäller inte minst den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar. Nästa år höjer vi barnbidraget och flerbarnstillägget, som också införs redan från andra barnet. Samtidigt höjer vi underhållsstödet, förbättrar bostadsbidraget och inför ett barntillägg för studerande. Familjepolitiken är ett stort politiskt område som rymmer många angelägna förbättringar som dock alltid måste vägas mot varandra. Sverige har världens bästa föräldraförsäkring. Vår progressiva familjepolitik har bidragit till att Sverige ligger i topp när det gäller såväl barnafödande som kvinnlig förvärvsfrekvens. Trots dessa framgångar utmanas vår familjepolitik av krav på kortare föräldraförsäkring, vårdnadsbidrag och höjda avgifter inom barnomsorgen. Det kan vi socialdemokrater inte acceptera. Socialdemokraternas mål är ett jämställt uttag av föräldraledigheten. För att öka jämställdheten mellan könen måste insatser göras för att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Minskning av antalet visstidsanställningar, rätt till heltid, lika lön för likvärdigt arbete och stärkt lagskydd för gravida och föräldralediga måste genomföras. Höjningen av inkomsttaket i föräldraförsäkringen nästa år, ger goda ekonomiska förutsättningar för ett jämställt uttag. Fler kommer att ha råd att dela lika på föräldraledigheten. Informationsinsatser behöver göras för att inte minst papporna ska bli varse om sina rättigheter i föräldraförsäkringen. Erfarenheter visar att

6 kunskapen om föräldraförsäkringen är bristfällig. Förändrade attityder och ökad kunskap bidrar också till en mer jämn fördelning av föräldraledigheten. Utöver dessa åtgärder är vi beredda att utveckla fler förslag bland annat baserade på utredningen om en reformerad föräldraförsäkring. Målet är tydligt. Vi socialdemokrater vill ha ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Partistyrelsen föreslår kongressen besluta: 1) att anse motionerna E178, E179, E180, E181, E182, E183, E184, E185, E186, E187, E188, E189, E190, E191 och E192 besvarade med hänvisning till utlåtandet. Motion E178 Malmö arbetarekommun enskild Jämställ föräldraledigheten Barnen behöver en nära och god relation till båda sina föräldrar, inte minst för att de själva ska växa upp till självständiga, hela och jämställda människor. Ett första steg för att ge barnen möjlighet till en god och nära kontakt med båda sina föräldrar är att föräldrarna delar på föräldraledigheten fullt ut, något som i praktiken sällan sker. Det är bara en femtedel av alla pappor som inte tar ut någon föräldraledighet alls och endast trettio procent tar ut mer än en månads ledighet. Kvinnor å andra sidan tar ut omkring åttiofem procent av all föräldraledighet. Jämställdheten i hemmet avgörs när barnen är små. En relation som var någorlunda jämställd beträffande hemarbetet före barnets ankomst tenderar att falla in i könsrollsmönstret efter barnets ankomst. Förklaringen till det ligger delvis i att kvinnan är den som tar ut större delen av föräldraledigheten vilket medför att kvinnan då tar det större ansvaret för hemmet medan hon är hemma från arbetet. De stereotyper som skapas under föräldraledigheten har sedan en förmåga att leva kvar i förhållandet, även då barnen är vuxna och utflugna ur hemmet. Kvinnan fortsätter att dubbelarbeta och könsrollerna befästs än en gång. Förutom det kvinnliga dubbelarbetet för den ojämna fördelningen med sig andra negativa faktorer, exempelvis blir det svårare för kvinnliga småbarnsföräldrar att göra karriär. Männen förlorar ovärderlig tid tillsammans med sina barn och möts ofta av en diskriminerande, negativ attityd då de vill ta ut föräldraledighet. Därför kräver vi: 1) att föräldraledighetslagen ändras för att verka mot en hälftendelning av föräldraledigheten. Frida Karlsson och Anna-Lena Hogerud, S-kvinnoklubben Avantgarde, Skåne Malmö arbetarekommun beslutade att skicka motionen till kongressen som enskild. 5

7 Motion E179 Södertälje arbetarekommun Barnens rätt till båda sina föräldrar Vår politiska ambition och vilja för samhällets alla olika delar har länge handlat om jämställdhet. Men trots en mångårig kamp för lika rätt mellan könen står vi fortfarande och stampar. Dagens arbetsliv, sociala liv, föreningsliv och familjeliv är fortfarande inte jämställt. Kvinnor har fortfarande betydligt lägre lön än män, sämre möjligheter till inflytande och ansvar över sitt arbete och karriär. I viss utsträckning kan ojämlikheten mellan könen förklaras med att kvinnor generellt tar ett större ansvar för hem och familj. Om ansvaret för barnen delades mer lika skulle sannolikt förutsättningarna för både jämställda löner och kvinnors karriärutveckling förbättras. I detta perspektiv är föräldraledigheten en nyckelfråga. Föräldraförsäkringen har som mål att stödja båda föräldrarnas möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Trots att andelen män som tar ut föräldraledighet ökar är det fortfarande kvinnorna som tar ut den största delen av föräldrapenningen. Utvecklingen går allt för långsamt och alltför många barn får fortfarande för lite tid med sina pappor. År 2004 togs endast 17,5 procent av föräldrapenningsdagarna ut av papporna. Vidare och alarmerande är att var fjärde barn inte får en enda föräldrapenningsdag med sin pappa de första fyra åren. Detta är helt oacceptabelt ur et barnperspektiv. Barnen har rätt till båda sina föräldrar. Naturligtvis är det så att familjens ekonomi spelar en stor roll när fördelningen av föräldraledigheten bestäms. Men samtidigt visar pappornas uttag inte bara hänger samman med ekonomiska övervägande då en stor andel pappor i familjer där inkomsterna överstiger taket tar ut sin ledighet. Den sneda fördelningen av uttagen av föräldraförsäkringen mellan könen handlar alltså om något annat så som förväntningar på de olika könen och viljan att vara tillsammans med sina barn. En höjning av taket i föräldraförsäkringen är nödvändigt och det är välkommet att regeringen aviserar detta. Men det räcker inte. Överlag är det svenska socialförsäkringssystemet knutet till individen. Orsaken till att just föräldraförsäkringen skiljer ut sig står antagligen att finna i attityder och olika syn på kvinnors och mäns betydelse i arbetslivet. På sikt bör därför föräldraförsäkringen helt knytas till individen till den enskilda föräldern. En sådan lösning skulle öka kvinnornas möjligheter att göra sig gällande i yrkeslivet och samtidigt ge männen bättre möjligheter att bygga upp en stabil föräldrarelation till sina barn. Papporna får ett tydligare mandat gentemot sina arbetsgivare när det gäller pappaledighet och mammorna får också acceptera att papporna är jämbördiga i förhållandet till sina barn. Men framförallt skulle barnen få rätt till båda sina föräldrar. En individualisering kan ske i etapper, där ett första steg bör vara en tredelad modell där en tredjedel tilldelas respektive förälder och en tredjedel ges möjlighet att dela på. Kongressen föreslås besluta: 1) att etappvis verka för en individualiserad föräldraförsäkring där ett första steg är en tredelad modell enligt motionens anda, 2) att verka för att taket i föräldraförsäkringen höjs. Södertälje arbetarekommun beslutade att anta motionen som sin egen. 6

8 Motion E180 Tomelilla arbetarekommun Partiets förslag på ny reform av föräldraförsäkringen Det är med bestörtning jag har tagit del av den förändring i föräldraförsäkringen partiet planerar som innebär att föräldrar/vårdnadshavare inte kan flytta över dagar till varandra under föräldraledigheten. Under ett lokalt S-föreningsmöte väcktes frågan och föranledde en mycket livlig diskussion. Det visade sig att inte någon närvarande var positiv till förslaget utan tyckte att någon borde agera mot detsamma. Har det utförts någon konsekvensbeskrivning av hur förslaget drabbar dagens familjer? Är förslaget väl förankrat hos allmänheten eller ens i vårt eget parti? Verkligheten skiljer sig tyvärr ofta från goda föresatser och visioner och som det ser ut idag finns det många familjer som inte skulle klara av ekonomin om den högst avlönade familjemedlemmen skulle tvingas vara hemma. I de fall där ena föräldern/vårdnadshavaren är arbetslös, ska då båda föräldrarna gå hemma? Vad händer om familjerna vägrar, ska det beredas plats på förskolorna för 6 månader gamla barn? Som det ser ut på förskolorna idag finns varken möjlighet eller plats till dessa små barn som dessutom fortfarande har stort behov av sina egna familjer. Jag arbetar själv som förskollärare och vet hur hårt maxtaxereformen slog mot förskoleverksamheten och som framför allt drabbar våra barn. Visst är det viktigt med jämställdhet men det kan och bör angripas på annat sätt. Det är framför allt viktigt att verka för en mer positiv inställning hos arbetsgivare för båda föräldrarnas/vårdnadshavares rätt till ledighet. Kritiken hos allmänheten är redan idag att staten lägger sig i för mycket och förslaget skulle knappast vara gynnsamt för den kommande valrörelsen. Jag föreslår därför : 1) att en konsekvensbeskrivning utförs, 2) att intresset hos allmänheten för reformen undersöks, 3) att partiet tänker på BARNENS bästa i första hand. Heléne Hall, Brösarp Tomelilla arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion E181 Marks arbetarekommun enskild Individualiserad föräldraförsäkring Idag utgår föräldrapenning i 480 dagar per barn. Vid gemensam vårdnad får föräldrarna 240 dagar vardera och vid enskild vårdnad tillfaller alla dagar vårdnadshavaren. Med undantag för 60 dagar vardera (så kallade pappadagar respektive mammadagar ) är det vid gemensam vårdnad möjligt att överlåta dagarna mellan föräldrarna. All tillgänglig statistik visar att denna möjlighet används på så sätt att papporna överlåter i princip alla överlåtelsebara dagar (dvs. 180 dagar) till mamman. Det ojämna uttaget av föräldrale- 7

9 digheten vid gemensam vårdnad är ett problem för såväl barnen som kvinnorna och männen. Barnet drabbas negativt eftersom de får en skev verklighetsuppfattning, där mamman/kvinnan är hemma och är vårdande samtidigt som pappan/ mannen är på jobbet och är familjeförsörjare. Dessutom missar barnet en viktig möjlighet att knyta ann emotionellt även till pappan. Kvinnan drabbas negativt eftersom arbetsgivarna naturligtvis känner till den statistiska verkligheten. Därmed blir en rationell arbetsgivare givetvis ovillig att anställa en kvinna eftersom hon troligen kommer att vara mer föräldraledig än en man. Det skeva uttaget av föräldraledighet kommer dessutom att drabba kvinnan negativt avseende löneutveckling och karriärmöjligheter. Mannen drabbas negativt eftersom det på många arbetsplatser utvecklas en social norm som gör det svårt att ta ut föräldraledighet även om han skulle vilja. Trycket från arbetsgivaren och i många fall även arbetskamraterna blir för stort. Därmed missar pappan en viktig möjlighet att knyta ann till barnet. Varje förändring av verkligheten riskerar i någon mån att skapa nya problem. Ett parti med anspråk på ansvarstagande samhällsomvandling måste emellertid se möjligheterna och inte problemen. Problem löser vi socialdemokrater med kreativt tänkande och progressivt handlande. Att vara förälder är både ett ansvar och ett privilegium. I ett jämlikt samhälle fördelas både plikter och privilegier lika mellan kvinnor och män. Partiet måste därför verka för en ökad individualisering av föräldraförsäkringen i form av fler icke överlåtelsebara dagar, oberoende av om föräldraförsäkringen byggs ut i övrigt eller inte. Vi föreslår därför att: 1) partiet successivt gör en större andel av föräldraledigheten individuell och icke överlåtelsebar. Wanna Swedberg, Mikael Åhman, Annika Hammarsten, Phia Andersson och Barbro Petersson Marks arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Motion E182 Borås arbetarekommun Individualiserad föräldraförsäkring I dag utgår föräldrapenning i 480 dagar per barn. Vid gemensam vårdnad får föräldrarna 240 dagar vardera och vid enskild vårdnad tillfaller alla dagar vårdnadshavaren. Med undantag för 60 dagar vardera (så kallade pappadagar respektive mammadagar ) är det vid gemensam vårdnad möjligt att överlåta dagarna mellan föräldrarna. All tillgänglig statistik visar att denna möjlighet används på så sätt att papporna överlåter i princip alla överlåtelsebara dagar (dvs. 180 dagar) till mamman. Det ojämna uttaget av föräldraledigheten vid gemensam vårdnad är ett problem för såväl barnen som kvinnorna och männen. Barnet drabbas negativt eftersom de får en skev verklighetsuppfattning, där mamman/kvinnan är hemma och är vårdande samtidigt som pappan/ mamman är på jobbet och är familjeförsörjare. Dessutom missar barnet en fullgod möjlighet att knyta känslomässiga band även till pappan. 8

10 Kvinnan drabbas negativt eftersom arbetsgivaren naturligtvis känner till den statistiska verkligheten. Därmed blir en rationell arbetsgivare givetvis ovillig att anställa en kvinna eftersom hon troligen kommer att vara mer föräldraledig än en man. Det skeva uttaget av föräldraledighet kommer dessutom att drabba kvinnan negativt avseende löneutveckling, utbildning och avancemang. Mannen drabbas negativt eftersom det på många arbetsplatser utvecklas en attityd som gör det svårt att ta ut föräldraledighet även om han skulle vilja. Trycket från arbetsgivaren och i många fall även arbetskamraterna blir för stort. Därmed missar pappan en viktig möjlighet att knyta känslomässiga band till barnet, och detta kan leda till irreparabel skada senare i livet för både mannen och barnet. Ett argument mot fler icke överlåtelsebara dagar (det vill säga i praktiken fler pappadagar) är att det riskerar innebära att barn skulle hamna på dagis tidigare än idag. Faktum är att om man motsätter sig tidigt dagis och samtidigt motsätter sig fler pappadagar innebär det faktiskt att man utgår ifrån en kvinnlig plikt att stanna hemma med barnen och därmed skuldbelägger kvinna om hon inte gör det. Ett annat argument som stundom framförs är att fler icke överförbara dagar skulle skapa problem för egenföretagare, eftersom dessa skulle sakna möjlighet att ta ut någon föräldraledighet. Att en längre tids sammanhängande bortavaro från det egna företaget kan skapa problem är dock inte unikt för föräldraledighetsfrågan (samma problem kan uppstå vid sjukdom) och måste därför ses som en tillväxtfråga, och således hanteras inom ramen för den allmänna småföretagarpolitiken. Möjligheten till ledighet kvarstår tills barnet fyller åtta år och många föräldralediga pappor tar ut en till två dagar i veckan under en längre period. Att vara förälder är både ett privilegium och ett ansvar. I ett jämlikt samhälle fördelas både privilegier och plikter lika mellan kvinnor och män. Partiet måste därför verka för en mer jämställd föräldraförsäkring i form av fler icke överlåtelsebara dagar, oberoende av om föräldraförsäkringen byggs ut i övrigt eller inte. Vi föreslår därför 1) att partikongressen beslutar att föräldraförsäkringen successivt görs mer jämställd i form av fler icke överlåtelsebara dagar, oberoende av om föräldraförsäkringen byggs ut i övrigt eller inte. Lahja Exner, Aina Mullbock-Abramsson och Nina Järni, S-kvinnor i Borås Borås arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion E183 Stockholms läns partidistrikt Föräldraskap delat ansvar och delad glädje I många avseende anses Sverige vara ett jämställt land där män och kvinnor har lika möjligheter. Jämställdheten har nått stora framgångar och genom olika social- och familjepolitiska reformer har kvinnorna förmått att flyttat fram sina positioner och vunnit kampen att slippa välja mellan barn och arbete. Kvinnors arbetskraftsdeltagande är inte mycket lägre än männens vilket till 9

11 10 stor del beror på den offentligt finansierade barnomsorgen och vår unika föräldraförsäkring. Trots framgångarna kvarstår stora skillnader både i familjen och i samhället i stort. De stora skillnaderna mellan könen uppstår i stor utsträckning när första barnet föds. Då tar kvinnan ett större ansvar för hem och familj, tar ut den största andelen av föräldraledigheten, är hemma med vård av sjukt barn och använder rätten att minska sin arbetstid. Tyvärr finns också exempel på hur samhällets strukturer och regelverk fortfarande befäster könsrollerna och sanktionerar att föräldraskapet i första hand är mammans ansvar. Exempel på ett sådant regelverk är utbetalningen av barnbidraget, som automatiskt betalas ut till mamman och inte heller kan delas. För de allra flesta familjer är detta inget problem. Däremot kan det ifrågasättas ur jämställdhetssynpunkt. Frågan om att göra barnbidraget könsneutralt och möjligheten att kunna dela barnbidraget mellan båda vårdnadshavarna blir med den utgångspunkten viktig. Ett exempel på låsta strukturer gäller möjligheten att gå ner i arbetstid när barnen är små. Den rätten utnyttjas i hög grad av mammorna och knappast alls av papporna. Detta beror till stor del på samhällets attityder och förväntningar på hur männen ska agera och det faktum att det näst intill är att betrakta som unikt att mannen går ner i arbetstid för att vara mer tillsammans med sina barn. Det är nu över 30 år sedan mödraledigheten ersattes av föräldraledigheten vilket då innebar att rätten att vara hemma med sitt barn inte längre var reserverat för enbart mamman. Målet var att stödja båda föräldrarna i att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Detta möjliggjordes genom att ersättningen knöts till den enskilde förälderns inkomst. Under åren har föräldraförsäkringen utvecklats och kraftigt förbättrats. Ersättningsnivåerna har höjts, antalet dagar har blivit fler och försäkringen har blivit mer flexibel. Föräldraförsäkringen ger idag föräldrarna möjlighet att vara hemma med barnen i sammanlagt 480 dagar. Föräldrar med gemensam vårdnad har rätt till hälften var av det totala antalet dagar. En förälder kan dock avstå rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag för 60 dagar (de så kallade mamma- och pappamånaderna). I grunden är således redan föräldraförsäkringen individuell. Trots försäkringens utformning och ambition är det kvinnorna som tar ut den största andelen av föräldrapenningen. Visserligen ökar männens uttag varje år men utvecklingen går, för vår tid, generande långsamt. Alltför många barn får för lite tid med sina pappor. Endast 17,5 procent (2004) av föräldrapenningsdagarna tas ut av papporna. Det mest häpnadsväckande är att var fjärde barn inte får en enda föräldrapenningsdag med sin pappa de första fyra åren. Det går att anta olika skäl till att papporna inte tar ut lika stor del av föräldrapenningen som mammorna. Dels ekonomiska skäl då man anser att familjen förlorar mest på att pappan är hemma. Dock ska man komma ihåg att det mest jämställda uttaget av föräldraledigheten finner man i familjer där inkomsterna överstiger taket. Det är i familjer med de lägsta inkomsterna som föräldraledigheten fördelas mest ojämnt. Höjningen av taket i föräldraförsäkringen är mycket viktig för att inte urholka dels försäkringen men också för att minimera det ekonomiska skälet till att inte kunna ta ut föräldraledighet. Det går också att finna orsaker i arbetsgivarens inställning och i mammornas benägenhet att släppa in papporna i föräldraskapet. I diskussioner med unga människor är det självklart med ett delat föräldraskap och att pap-

12 pan tar lika stor del i barnens utveckling och vardagssysslor som mamman. Dock är det uppenbart att verkligheten inte ser likadan ut som teorin.enligt en undersökning genomförd av RFV 2003 så är fortfarande en allmän uppfattning att föräldraledighet och föräldrapenning till största delen är en förmån för mamman i första hand. Som en följd av det ojämna uttaget av föräldrapenningen betyder bortavaro från jobbet, i form av föräldraledighet, sämre löneutveckling. Skillnader mellan kvinnor och mäns löner och inkomster finns visserligen innan man får barn men det förstärkts betydligt när nya familjemedlemmen föds. Detta leder onekligen till lägre lön, sämre utvecklingsmöjligheter, mindre makt och i slutändan mindre pension för kvinnorna. För att dagens arbets- och samhällsliv ska bli mera jämställt krävs att föräldrarna delar lika på ansvaret för hem och familj. Om ansvaret delas lika skulle sannolikt förutsättningarna för både jämställda löner och kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärkas. Om papporna i större omfattning också skulle utnyttja sin rätt att gå ner i arbetstid när barnen är små så skulle arbetsgivaren inte kunna göra någon skillnad på kvinnors och mäns föräldraskap. Men framför allt skulle papporna ges bättre möjligheter att bygga upp en stabil föräldrarelation med sina barn. Vi vill att våra barn ska växa upp utan bestämda uppfattningar och fria från traditionella könsroller. Både mammor och pappor är lika viktiga för barnen även när de är små. Trots alla år av ihärdig diskussion och debatt om ett mer jämställt uttag av föräldraledigheten har vi inte nått det resultat man hade kunnat önska ett upplyst och modernt samhälle. Nu behövs en kraftfull politisk markering. Socialdemokraterna har en stor roll att fylla som opinionsbildare och medverka till att inte upprätthålla gamla strukturer. Mot denna bakgrund anser vi att det behövs ytterligare incitament till att stärka båda föräldrarnas föräldraskap och därmed verka för en mer individualiserad föräldraförsäkring. Ett första intressant steg vore den Isländska modellen, en så kallad tredelad föräldraförsäkring vilken innebär en tredjedel till mamman, en tredjedel till pappan och en tredjedel att fördela fritt. Stockholms läns partidistrikt föreslår partikongressen besluta 1) att verka för en mer individualiserad föräldraförsäkring, som första steg i form av en tredelad föräldraförsäkring där föräldrarna får var sin tredjedel samt en tredjedel att fördela fritt mellan sig. Motion E184 Lunds arbetarekommun enskild Jämställ föräldraledigheten! Barnen behöver en nära och god relation till båda sina föräldrar, inte minst för att de själva ska växa upp till självständiga, hela och jämställda människor. Ett första steg för att ge barnen möjlighet till en god och nära kontakt med båda sina föräldrar är att föräldrarna delar på föräldraledigheten fullt ut, något som i praktiken sällan sker. Det är bara en femtedel av alla pappor som inte tar ut någon föräldraledighet alls och endast trettio procent tar ut mer än en månads ledighet. Kvinnor å andra sidan tar ut omkring åttiofem procent av all föräldraledighet. 11

13 Jämställdheten i hemmet avgörs när barnen är små. En relation som var någorlunda jämställd beträffande hemarbetet före barnets ankomst tenderar att falla in i könsrollsmönstret efter barnets ankomst. Förklaringen till det ligger delvis i att kvinnan är den som tar ut större delen av föräldraledigheten vilket medför att kvinnan då tar det större ansvaret för hemmet medan hon är hemma från arbetet. De stereotyper som skapas under föräldraledigheten har sedan en förmåga att leva kvar i förhållandet, även då barnen är vuxna och utflugna ur hemmet. Kvinnan fortsätter att dubbelarbeta och könsrollerna befästs än en gång. Förutom det kvinnliga dubbelarbetet för den ojämna fördelningen med sig andra negativa faktorer, exempelvis blir det svårare för kvinnliga småbarnsföräldrar att göra karriär. Männen förlorar ovärderlig tid tillsammans med sina barn och möts ofta av en diskriminerande, negativ attityd då de vill ta ut föräldraledighet. För att reformen ska kunna genomföras krävs att de ekonomiska reglerna runt föräldraledighet förändras så att den ekonomiska förlusten av en hälftendelning blir mindre kännbar. Dels bör taket i ersättningsnivån höjas kraftigt, så att den ekonomiska förlusten blir så liten som möjligt för de föräldrar som väljer att ta ut sin ledighet. Alla tjänar på delad föräldraledighet. En delad föräldraledighet ger kvinnorna möjlighet att delta i samhällsbyggandet på mer jämlika villkor, det ger papporna möjligheten att ta del av sina barns uppväxt fullt ut, och framför allt ger det barnen en möjlighet till en god relation till båda sina föräldrar. Därför kräver vi: 1) att föräldraledighetslagen ändras för att verka mot en hälftendelning av föräldraledigheten, 2) att hela förvärvsinkomsten upp till taket i ersättningsnivån betalas ut vid föräldraledigheten, 3) att taket i ersättningsnivån höjs till trettiotusen kronor per månad, 4) att ersättningsnivån höjs till 90 procent. Lunds socialdemokratiska studentklubb Lunds arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Motion E185 Lunds arbetarekommun Skapa möjlighet för studenter att vara föräldralediga Diskussionen om föräldraledighet har sällan förr varit så omfattande som nu. En aspekt som emellertid ofta glöms bort är att det finns en grupp som samhället inte uppmuntrar att ta sitt ansvar som föräldrar studenterna. I dag erhåller alla förvärvsarbetande 80 procent av sin inkomst (SGI) upp till ett maxtak i föräldrapenning. En snarlik möjlighet finns emellertid inte för studenter. Detta har förmodligen sin grund i samhällets statiska syn på studenter som en homogen, ung och barnlös grupp. Denna syn på studentgruppen utgör en missuppfattning då både högskolan och studentgruppen väsentligen 12

14 har förändrats de senaste tio åren. I dag är närmare en fjärdedel av alla studenter föräldrar. Som bäst kan en heltidsstuderande, utan deltidsarbete eller tidigare inarbetad SGL uppbära 180 kronor om dagen i garantipenning. Denna summa kan inte ens studenter, trots sin välkända förkärlek till makaroner och trånga studentrum, klara både sitt och sitt barns uppehälle på. Vi socialdemokrater skickar en ambivalent signal när vi å ena sidan vill uppmuntra till det livslånga lärandet och få in personer från studieovana bakgrunder in i högskolan, samtidigt som vi å andra sidan inte möjliggör studerande att vara föräldralediga. Det gemensamma (s), (v) och (mp) förslaget att tilldela ett så kallat barntillägg till de föräldrar som samtidigt studerar är positivt. Eftersom förslaget vid tidpunkten för skrivandet av motionen ej ännu är klart är det emellertid för tidigt att uttala sig om huruvida barntillägget kommer att innebära någon reell förändring eller inte för studerande som är föräldrar. Under alla omständigheter påverkar inte barntillägget föräldrar som vill vara föräldralediga, utan endast de föräldrar som redan har återgått till studierna. Studenternas dilemma uppmärksammades i rapporten, 'Studerande och trygghets-systemen ' (SOU 2003:130), av riksdagsledamoten Cinnika Beiming (s). Ännu ett år senare har socialdepartementet inte reagerat på utredningen. När vi Socialdemokrater tar på oss ett ansvar att förändra samhället är det viktigt att vi också förändrar den så ofta stängda och konservativa högskolan och bereder alla ett reellt tillträde till den högre utbildningen. Därför är det viktigt att vi inte stänger dörren för studenter som är eller kommer att bli föräldrar under studietiden. Det finns olika alternativ på hur man kan räkna fram studenters föräldrapenning och denna mer tekniska fråga överlåts bäst till departementstjänstemän. Det är emellertid viktigt att poängtera att studenters föräldrapenning inte ska understiga det normala studiemedlet. LSSK föreslår därför kongressen att besluta: 1) att ställa sig bakom att studenter ska erhålla erforderligt stöd av samhället för att möjliggöra föräldraledighet, 2) att nivån på stödet inte ska understiga det normala studiemedlet, 3) att stödet även ska tillhandahållas såsom en tillfällig föräldrapenning. Lunds Socialdemokratiska Studentklubb Lunds arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion E186 Järfälla arbetarekommun enskild Förändring av föräldraledighetslagen med mera Många barn och tonåringar mår dåligt och brottsligheten bland unga är alltför hög. Det har uppmärksammats att föräldrar tillbringar för lite tid med sina barn. Det finns för lite tid för umgänge och samtal. I dag har föräldrar laglig rätt att förkorta sin arbetstid, upp till 25 procent till dess att barnet fyller åtta år eller slutar första klass. Många har utnytt- 13

15 jat denna rätt och det är bra. Tyvärr kanske inte alla har haft eller har den ekonomiska möjligheten till detta. Behovet av att vara närvarande som föräldrar minskar inte när barnet börjar första klass och när tonårstiden kommer är det inte mindre viktigt att det finns tid för umgänge och samtal. Det borde vara en självklarhet att de föräldrar som känner behov av att finnas till hands hemma ska kunna fortsätta med att gå ner i arbetstid under hela barnets uppväxttid, alltså även under tonårstiden. Med beaktande av ovanstående är det troligt att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är lönsamt att även utöka tiden med föräldrapenning som till viss del kompenserar inkomstbortfall. Detta bör utredas. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag: 1) att föräldraledighetslagen förändras så att föräldrar har lagligt stöd att förkorta arbetstiden fram till dess barnet fyller 18 år, 2) även frågan om utökad föräldrapenning utreds. Annelie Johansson Järfälla arbetarekommun beslöt att sända motionen som enskild till kongressen. Motion E187 Stockholms arbetarekommun Skapa möjlighet för studenter att vara föräldralediga Diskussionen om föräldraledighet har sällan förr varit så omfattande som nu. En aspekt som emellertid ofta glöms bort är att det finns en grupp som samhället inte uppmuntrar att ta sitt ansvar som föräldrar, studenterna. Idag erhåller alla förvärvsarbetande 80 procent av sin inkomst (SGI) upp till ett maxtak i föräldrapenning. En snarlik möjlighet finns emellertid inte för studenter. Detta har förmodligen sin grund i samhällets statiska syn på studenter som en homogen, ung och barnlös grupp. Denna syn på studentgruppen utgör en missuppfattning då både högskolan och studentgruppen väsentligen har förändrats de senaste tio åren. Idag är närmare en fjärdedel av alla studenter även föräldrar. Som bäst kan en heltidsstuderande, utan deltidsarbete eller tidigare inarbetad SGI, uppbära 180 kronor om dagen i garantipenning. Denna summa kan inte ens studenter, trots sin välkända förkärlek till makaroner och trånga studentrum, klara både sitt och sitt barns uppehälle på. Vi Socialdemokrater skickar en ambivalent signal när vi å ena sidan vill uppmuntra till det livslånga lärandet och få in personer från studieovana bakgrunder in i högskolan, samtidigt som vi å andra sidan inte möjliggör studerande att vara föräldralediga. Det gemensamma (s), (v) och (mp) förslaget att tilldela ett så kallat barntillägg till de föräldrar som samtidigt studerar är positivt. Eftersom förslaget vid tidpunkten för skrivandet av motionen ej ännu är klart är det emellertid för tidigt att uttala sig om huruvida barntillägget kommer att innebära någon reell förändring eller inte för studerande som är föräldrar. Under alla omständigheter påverkar inte barntillägget föräldrar som vill vara föräldralediga, utan endast de föräldrar som redan har återgått till studierna. 14

16 Studenternas dilemma uppmärksammades i rapporten, Studerande och trygghetssystemen (SOU 2003:130), av riksdagsledamoten Cinnika Beiming (s). Ännu ett år senare har socialdepartementet inte reagerat på utredningen. När vi Socialdemokrater tar på oss ett ansvar att förändra samhället är det viktigt att vi också förändrar den så ofta stängda och konservativa högskolan och bereder alla ett reellt tillträde till den högre utbildningen. Därför är det viktigt att vi inte stänger dörren för studenter som är eller kommer att bli föräldrar under studietiden. Det finns olika alternativ på hur man kan räkna fram studenters föräldrapenning och denna mer tekniska fråga överlåts bäst till departements-tjänstemän. Det är emellertid viktigt att poängtera att studenters föräldrapenning inte ska understiga det normala studiemedlet. Jag föreslår därför kongressen besluta: 1) att ställa sig bakom tanken att studenter ska erhålla erforderligt stöd av samhället för att möjliggöra föräldraledighet, 2) att stödet även ska tillhandahållas såsom en tillfällig föräldrapenning, 3) att situationen för studenter med barn bör särskilt beaktas både vad avser socialförsäkringarnas och studiemedlens framtida utformning. Ulf Walther Stockholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion E188 Stockholms arbetarekommun Dela föräldraförsäkringen lika mellan föräldrarna för barnens skull År 2003 togs 15 procent av föräldraledighetsdagarna ut av papporna. Mammorna stannar hemma i 85 procent av dagarna. 23 procent av alla pappor tog inte ut föräldrapeng en enda dag. Studier visar att fördelningen av ansvaret för hem och barn som uppstår under föräldraledigheten kvarstår även efter det att båda föräldrarna börjar arbeta. På grund av den överskrivningsmöjlighet som finns är fördelningen mellan män och kvinnors uttag av föräldraledighet fortfarande skrämmande skev. Kvinnor lyfter omkring 85 procent av föräldraledighetsdagarna. En majoritet av papporna tar visserligen ut viss föräldraledighet, andelen ligger omkring 80 procent. Däremot är det endast 30 procent av papporna som tar ut mer än en månads ledighet enligt Riksförsäkringsverkets siffror. Föräldraförsäkringen har funnits i 30 år. Under årens lopp har den byggts såväl ut och som om. Men uttaget av föräldraförsäkring av män ökar ändå mycket långsamt. Om inget görs och uttaget fortsätter att öka i samma långsamma takt kommer det att dröja till år 2077 innan männen tar ut hälften av föräldraförsäkringen. Så länge kan barnen inte vänta på att få tillgång till båda föräldrarna. Män och kvinnor måste jämställt dela på ansvar för hem och familj. Det är intressant att se hur olika situationer anpassas för att kunna användas för den argumentation man vill ha när det gäller diskussionen för och emot individualisering av föräldraförsäkringen. En man hävdar att det är 15

17 omöjligt för honom att vara hemma eftersom han arbetar och får lön medan barnets mor pluggar. En individualiserad föräldraförsäkring skulle innebära ekonomisk katastrof för familjen. Nästa kommentar handlar om en familj där mannen är studerande och kvinnan arbetar. I det fallet är det självklart helt omöjligt för mannen att vara hemma eftersom föräldraförsäkringen inte täcker studerande tillräckligt bra. Kvinnan måste vara hemma annars skulle det bli en ekonomisk katastrof för familjen. Mönstret går igen. Män som är egenföretagare kan omöjligt ta ut sin föräldraledighet samtidigt som kvinnor med egna företag oftast anses kunna klara av det. Det är tydligt att vår syn på mäns och kvinnors föräldraskap skiljer sig, för kvinnor är det obligatoriskt och för män frivilligt. Individuellt föräldraansvar En viktig princip i det svenska försäkringssystemet är att individen är den minsta enheten, inte familjen. Syftet har uttalat varit att främja arbetslinjen och jämställdheten. Detta gäller dock inte föräldraförsäkringen. Vi vill därför vara mycket tydliga med att framhålla att det är en fullständig delning av föräldraförsäkringen mellan föräldrarna som vi bör sträva mot. Det handlar främst om barnets rätt till en nära relation med båda sina föräldrar. Samtidigt ger det en tydlig signal om att föräldraansvaret är individuellt och inte kollektivt eller överskrivnings-bart. Barnen har idag ingen möjlighet att påverka hur föräldrarna väljer att lägga upp uttaget av föräldraförsäkringen. Med längre perioder hemma med båda föräldrarna får barnet bättre möjlighet att bygga nära och djupa relationer till båda föräldrarna. I förlängningen ger en delning av föräldraförsäkringen mellan mamma och pappa säkerligen också ett mer delat föräldraansvar senare i barnens liv. Hur människor använder sin tid varierar kraftigt inte bara mellan kvinnor och män, utan också mellan olika faser i livet. Forskning visar att tidsfördelningen för kvinnor och män är relativt lika innan barnen anländer. I regel arbetar båda heltid utanför hemmet och skillnaderna i den tid de använder till hemarbete är tämligen små. De avgörande skillnaderna i tidsanvänding uppstår när barnen föds. Då minskar kvinnorna sitt marknadsarbete kraftigt och jobbar i normalfallet deltid under ett antal år. Huvudansvaret för både hem och barn hamnar på kvinnan och det genussystem som präglar vårt samhälle förstärks. Vi är övertygade att det är bra för barn att växa upp i en så jämställd relation som möjligt! Jämställt arbetsliv Kvinnors löner motsvarar ca 82 procent av männens. Deltidsarsbetes utbredning inom de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden visar att det används systematiskt, utan att kvinnor ges möjlighet till att själv påverka sina arbetstidsmått. Framför allt uppger unga LO-kvinnor att deltidsarbetet är påtvingat och inte något som de frivilligt valt. Denna grupp drabbas också mycket hårt av tidsbegränsade anställningar och framför allt av s k tim- eller behovsanställningar. Deltidsarbete och visstidsanställningar har också tydliga samband med mer ensidiga och monotona arbetsuppgifter, möjligheten till utveckling i arbetet, brist på inflytande och dålig arbetsmiljö. För unga kvinnor är det mycket tydligt att deras situation på arbetsmarknaden påverkas negativt av dagens föräldraförsäkring. Oron för att unga kvin- 16

18 nor kan bli borta från arbetet skapar en skepsis hos många arbetsgivare. En delning av föräldraförsäkringen mellan föräldrarna skulle dels jämställa de unga kvinnornas situation med de unga männens, och dels minska risken eftersom varje förälder i så fall inte behöver vara borta så länge som över ett år. En annan aspekt på föräldraledigheten och vårt ojämställda arbetsliv är att många kvinnor idag kan se ledigheten som en befrielse. Vi vet att många kvinnor, har slitsamma, osäkra och dåligt betalda jobb. Då är det inte så konstigt att en längre hemmavaro med sina barn kan vara mer lockande än att arbeta. Vi kan inte blunda för detta och måste därför ta krafttag för att förbättra villkoren på arbetsmarknaden. Detta kan dock inte göras utan att samtidigt förändra den ojämlika fördelningen av ansvaret för hem och barn. Kvinnors arbetsmarknad är ofta organiserad för att hantera detta och vi får effekter som lägre löner, mer otrygga anställningar och mindre inflytande i arbetet. När situationen på arbetsmarknaden ser ut på detta sätt kan det te sig rationellt att kvinnan tar ut större delen av föräldraledigheten och att kvinnan utför en majoritet av hushålls/hemarbetet. Vi är dock övertygade om att om grunden för den strukturella diskrimineringen bryts, så ger det också mer jämställda villkor på arbetsmarknaden. Höj ersättningen men förläng inte För att få en helhet på denna motions innehåll vill vi också föra in frågor om hur ersättningen är utformad. Höjda tak har länge varit efterfrågat. Vi anser att det är en viktig reform, framför allt för att värna vårt generella välfärdssystem men också för att ta udden av vissa ekonomiska argument om att män inte har råd att vara hemma. Det viktigaste är dock en höjning av procentsatsen till 90 procent. Detta är en klassfråga eftersom det är de med lägst inkomst som också oftast har minst marginaler. Det är också ofta män som tjänar under taket för föräldraförsäkringen som tar ut minst tid. Därför är detta också ett sätt att komma åt den ekonomiska argumentationen mot individuellt föräldraansvar. Det förs även en diskussion om en förlängning av försäkringen till 18 månader. Höjningen till 90 procent och höjda tak måste prioriteras före en förlängning. När väl detta är genomfört låt oss ta en diskussion hur vi ska prioritera därefter. Kostnaderna för en förlängning av föräldra-försäkringen är stora och vi vet att det finns många angelägna områden som vi vill satsa på. Det finns också risk med att en förlängning riskerar att syftet med en delning av föräldra-försäkringen mellan föräldrarna går om intet. Att fortsätta med åtgärder som att bygga ut med fler pappamånader kommer inte att lösa några grundläggande maktproblem. Det innebär bara att mammorna kommer att fortsätta att vara hemma under merparten av tiden och papporna kommer att fortsätta att exempelvis förlänga sin semester genom att ta ut föräldraledighet. Strategin måste vara en annan. Det måste vara en strategi som syftar till att kvinnor och män tar ett lika stort ansvars för barn och hem. Motståndare till en delning av föräldraförsäkringen mellan föräldrarna talar ofta om valfrihet när det gäller densamma. Frågan är valfrihet för vem inte valfrihet för barnen iallafall. Barnen vinner i de allra flesta fall på att få bygga djupa och nära relationer med båda föräld-rarna. Det är vårt politiska ansvar att ge barn den rättigheten. Som ett feministiskt parti är det också vårt ansvar att ta krafttag mot det ojämställda arbetslivet. 17

19 Med anledning av ovanstående föreslår vi partikongressen besluta 1) att socialdemokraterna verkar för att föräldraförsäkringen delas lika mellan föräldrarna, 2) att ersättningen i föräldraförsäkringen höjs till 90 procent av den sjukpenning-grundande inkomsten, 3) att taken i föräldraförsäkringen höjs. Stockholms arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion E189 Sundbybergs arbetarekommun Individualiserad föräldraförsäkring Dagens arbetsliv är inte jämställt. Kvinnor tjänar mindre än vad män gör, mansdominerade branscher och arbetsplatser värderas högre än kvinnodominerade. Män får mer kompetensutveckling och blir i högre grad befordrade trots att kvinnor generellt sett har högre utbildning. Kvinnor jobbar oftare deltid, frivilligt eller ofrivilligt, har fler otrygga anställningar och dominerar bland långtidssjukskrivna och arbetsskadade. Inte heller i hemmet råder balans. Statistiska centralbyråns (SCB) så kallade tidsstudier visar att kvinnor generellt sett tar ett betydligt större ansvar för hemmet och barnen. De ägnar helt enkelt fler timmar av sin fritid åt att läsa läxor, städa, laga mat et cetera. En av huvudorsakerna till bristen på jämställdhet i arbetslivet är att kvinnorna tar ett större ansvar för barnen och att detta faktum ger dem sämre möjligheter i arbetslivet, inte minst vad gäller löneutvecklingen. En stor del av skillnaden i lön mellan könen uppstår när barnen föds. Kvinnorna stannar hemma och förkortar arbetstiden medan männen gör karriär och jobbar över som aldrig förr. Enligt lönestatistisk årsbok tjänade kvinnor i snitt 83 procent av vad män gjorde år En siffra som var oförändrad sedan året innan., och det har faktiskt sett likadant ut ända sedan SCB började dessa mätningar Den genomsnittliga månadslönen år 2002 uppgick för männen till kronor men den stannade på kronor för kvinnorna. Glappet medför också på sikt att kvinnans livsinkomst och därmed även pensionen blir lägre än mannens. Det här är inga nya eller okända fakta, men det är för den skull inte en acceptabel situation i Sverige år Om ansvaret för barnen delades lika skulle sannolikt förutsättningarna för både jämställda löner och kvinnors karriärutveckling förbättras. En nyckelfråga är föräldraledigheten. Föräldraförsäkringen ger ett ekonomiskt stöd för föräldrar att med lönekompensation kunna vara hemma med barnen när de är små. Försäkringen är konstruerad så att föräldrarna har var sin individuell och öronmärkt del på två månader. Resten kan skrivas över på den andra föräldern. Jag anser att familjepolitiken i större utsträckning än idag måste anpassas till ett modernt arbetsliv, och därmed även anamma en mer jämställd inriktning. Vi måste nu ta avstamp i den förnyade debatt som på sina håll uppstått kring föräldraledigheten. Inriktningen att skapa ekonomiska och praktiska förutsättningar för männens deltagande bör fortsätta med ännu större kraft och energi. 18

20 Föräldraförsäkringens snart trettioåriga historia visar ju tydligt att allt för lite hänt. Så länge besluten om vem som ska nyttja föräldraledigheten är föremål för förhandlingar i de enskilda familjerna kommer det att dröja innan föräldraförsäkringen blir den jämställdhetsreform den ursprungligen var tänkt att bli. Den omhuldade principen om familjens valfrihet och autonomi må vara formell, men all tillgänglig statistik visar att den i praktiken oftast är en illusion. I november månad förra året uppgick andelen föräldradagar som togs ut av män till 15,4 procent. Jämfört med föregående år är det en ökning med 1,6 procent. De senaste fem åren har ökningstakten varit i snitt en procent per år. Inte särskilt imponerande. Skulle denna utvecklingstakt fortsätta med samma fart skulle vi i bästa fall dela på föräldraförsäkringen om år. Överlag är det svenska socialförsäkringssystemet knutet till individen. Orsaken till att just föräldraförsäkringen skiljer ut sig står antagligen att finna i attityder och olika syn på kvinnors och mäns betydelse i arbetslivet. Men i stället för att ge tvetydiga signaler bör föräldraförsäkringens utformning spegla tanken om ett individuellt föräldraansvar som inte kan kryssas bort i en ruta på försäkringskassans blankett. På sikt bör därför föräldraförsäkringen helt knytas till individen till den enskilda föräldern. Med en fullt ut individualiserad föräldraförsäkring skulle den tvåförsörjarfamilj som upphöjdes till politisk norm redan i början av 1970-talet kompletteras med en tvåförälderfamilj. Denna lösning skulle öka kvinnornas möjligheter att göra sig gällande i yrkeslivet och samtidigt ge männen bättre möjligheter att bygga upp en stabil föräldrarelation till sina barn. Visserligen skulle familjens formella valfrihet inskränkas, men på sikt skulle den verkliga valfriheten öka. Papporna får ett tydligare mandat gentemot sina arbetsgivare när det gäller pappaledighet, mammorna får acceptera sina män som jämbördiga delägare i familjens barnprojekt. Undantag måste givetvis finnas för de familjer som av ett eller annat skäl endast består av en vårdnadshavare. Antagligen måste en individualisering ske i etapper. Ett första steg skulle kunna vara att låna den tredelade modell som Island införde för ett par år sedan en tredjedel till mamman en tredjedel till pappan en tredjedel att dela på. Denna modell skulle kunna fungera som en övergångslösning. Med hänvisning till ovanstående yrkar jag att kongressen beslutar: 1) att den socialdemokratiska riksdagsgruppen verkar för en individualisering av föräldraförsäkringen. Nathalie Sundesten Landin Sundbybergs arbetarekommun beslöt att anta motionen som sin egen. Motion E190 Sandvikens arbetarekommun En individualiserad föräldraförsäkring Trots att vi ur flera aspekter kan kalla Sverige för världens mest jämställda samhälle finns det områden där uppdelningen i kvinnors och mäns ansvar fortfarande är en återspegling av en annan tid. Ett av dessa områden är ansvaret för barnen. Idag har vi en generös föräldraförsäkring där båda föräldrarna 19

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

REMISSVAR Rnr 104.05. Sammanfattning. Till Socialdepartementet. Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) Kärlek, Omvårdnad,

REMISSVAR Rnr 104.05. Sammanfattning. Till Socialdepartementet. Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring (SOU 2005:73) Kärlek, Omvårdnad, Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-03-27 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 104.05 Till Socialdepartementet Slutbetänkande Reformerad föräldraförsäkring

Läs mer

Barn, kompetens och karriär

Barn, kompetens och karriär Barn, kompetens och karriär 1 2 Förord Ett föräldravänligt arbetsliv gynnar alla. Unionen har tidigare publicerat ett flertal rapporter för att kartlägga småbarnsföräldrars vardag och mäta föräldravänligheten

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Chefskap och föräldraskap

Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefskap och föräldraskap Chefer spelar en stor roll på en arbetsplats. Deras agerande skapar riktlinjer och normer för vad som är gångbart. Unionen har, genom följande undersökning,

Läs mer

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor

En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor Statistik En föräldraförsäkring för karriär på lika villkor En reformerad föräldraförsäkring Sofia Larsen, ordförande i Jusek Kvinnor och män ska kunna göra karriär på lika villkor Löneskillnader förklaras

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Vi är alla olika men har lika värde och rätt Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Alla människor har rätt att, oberoende av

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Barntillåtet arbetsliv

Barntillåtet arbetsliv Barntillåtet arbetsliv 2 Småbarnsföräldrar har det tufft i arbetslivet det vill vi ändra på Arbetslivet är inte barntillåtet. Det visar med all tydlighet den undersökning som Unionen gjort bland medlemmarna.

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län

Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län Ökad jämställdhet ger fler jobb i Stockholms län December 2013 Innehåll Inledning... 2 Sysselsättningsgrad och deltidsarbete... 2 Uttag av föräldrapenning bland kvinnor och män... 5 Fungerande välfärd

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT

ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT ETT JÄMSTÄLLT SKÅNE ÄR MÖJLIGT S-KVINNOR I SKÅNE 2014 1 Tillsammans kan vi skapa en bättre framtid. Den viktigaste lärdomen av socialdemokratins historia är just denna: samhället går att förändra Med dessa

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011.

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Kids och karriär En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2011. Som ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51)

Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2011-10-07 2011-111 Socialdepartementet 133 33 Stockholm Fortsatt förälder- om ansvar, ekonomi och samarbete för barnens skull (SOU 2011:51) (S2011/5725/FST) Sammanfattning

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21 FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Ett kunskapsunderlag Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp 2011-12-21 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Tabellförteckning... 2 Figurförteckning... 2 Så funkar föräldraförsäkringen...

Läs mer

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51

Fortsatt förälder om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull, SOU 2011:51 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN

UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN UMEÅ UNIVERSITET EXAMENSARBETE Juridiska Institutionen 2006-11-24 Juristprogrammet, termin 9 20 poäng Handledare: Catharina Calleman UPPDELNINGEN AV FÖRÄLDRAPENNINGDAGARNA MELLAN KÖNEN Jämställdhet kontra

Läs mer

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 70.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-19 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Mårtensson/Strömgren/LE Till Socialdepartementet SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST. SKYDD OCH ANPASSNING

Läs mer

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys

Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Niklas Löfgren 010-116 96 04 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-03-29 Dnr 023011-2011 1 (31) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Föräldrapenning försäkringsutveckling och analys Innehållsförteckning

Läs mer

LIVSPUSSELBONUS. Ett nytt förslag från TCO riktat till förvärvsarbetande föräldrar. Ulrika Hagström, Roger Mörtvik

LIVSPUSSELBONUS. Ett nytt förslag från TCO riktat till förvärvsarbetande föräldrar. Ulrika Hagström, Roger Mörtvik 1 LIVSPUSSELBONUS Ett nytt förslag från TCO riktat till förvärvsarbetande föräldrar Ulrika Hagström, Roger Mörtvik 2 3 Inledning TCO driver livspusselfrågorna därför att vi vill se ett arbetsliv som går

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

studera i stockholm - en dyr affär

studera i stockholm - en dyr affär studera i stockholm - en dyr affär innehåll. 3. inledning. 13. budget. 4. Metod. den genomsnittliga studentten. arbete vid sidan av studier. 14. budget. studenten med barn. 5. diagram 6. 7. 8. 9. studiemedel

Läs mer

Valenkät 2014 fullständiga svar

Valenkät 2014 fullständiga svar Valenkät 2014 fullständiga svar Innehåll Moderaterna...1 Socialdemokraterna...4 Miljöpartiet...6 Folkpartiet...8 Vänsterpartiet...10 Centerpartiet...12 Kristdemokraterna...14 Moderaterna Sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Jämställda löner och avtalsrörelsen

Jämställda löner och avtalsrörelsen Kvinnors lägre avlöning i förhållande till män hör till de mest konstanta lagbundenheterna inom det ekonomiska livet. Prof. Eli Heckscher, 1914 Jämställda löner och avtalsrörelsen Konferens Polstjärnan,

Läs mer

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn

Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Lättläst om Barnfamilj Information om socialförsäkringen för dig som har barn Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Ny barn- och föräldraförsäkring - med barnet i fokus

Ny barn- och föräldraförsäkring - med barnet i fokus 1 Ny barn- och föräldraförsäkring - med barnet i fokus Centerkvinnornas förbundsstyrelse presenterar här ett nytt barn- och föräldraförsäkringsförslag. Fokus är hållbara, långsiktiga lösningar - för ökad

Läs mer

Vårdnadsbidrag - en tillbakagång i svensk familjepolitik

Vårdnadsbidrag - en tillbakagång i svensk familjepolitik Rapport nr 5/2007 Vårdnadsbidrag - en tillbakagång i svensk familjepolitik en rapport av Åsa Nelander Förord Den borgerliga regeringen har aviserat ett förslag om att ge kommunerna rätt att betala ut vårdnadsbidrag

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Välfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress

Välfärd. Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter. Tidsbrist problem för par i dag. Möjliga negativa konsekvenser av tidspress Om föräldrars tidspress - orsaker och förändringsmöjligheter Jörgen Larsson Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 20 Mars, 2012 Föreningen Tidsverkstaden Tidsbrist problem för par i dag Möjliga

Läs mer

2015 Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf. En tredelad föräldraförsäkring. Nulägesbeskrivning

2015 Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf. En tredelad föräldraförsäkring. Nulägesbeskrivning 2015 Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf En tredelad föräldraförsäkring Nulägesbeskrivning En tredelad föräldraförsäkring Nulägesbeskrivning Thomas Andrén & Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

med kunskaper växer sverige

med kunskaper växer sverige F med kunskaper växer sverige Innehållsförteckning MED KUNSKAPER VÄXER SVERIGE... 3 UF1 Utlåtande förskola och barnomsorg... 3 UF2 Utlåtande grundskola och gymnasieskola... 66 UF3 Utlåtande högre utbildning

Läs mer

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1 Bilaga 1 INTERVJUGUIDE Bakgrund - Namn - Ålder - Uppväxtort - Syskon - Föräldrars yrke - Har du någon partner? Gift, sambo - Hur länge har ni varit tillsammans? - Vad arbetar hon med? - Har du barn? -

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Ett modernt studiestöd

Ett modernt studiestöd Ett modernt studiestöd - Förslag till förändringar i studiestödssystemet oktober 2008 Centerpartiets framtidsdialog för frihet, medmänsklighet och framtidstro Förord Många människor har fått det bättre

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin EUINTRO Jag tänkte nu ställa några frågor om balansen mellan arbete och familjeliv.

Läs mer

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering

Jämställdhets bonusen en effektutvärdering Social Insurance Report Jämställdhets bonusen en effektutvärdering ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Jan Almqvist 010-116 94 62 jan.almqvist@forsakringskassan.se

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:44

Regeringens proposition 2000/01:44 Regeringens proposition 2000/01:44 Föräldraförsäkring och föräldraledighet Prop. 2000/01:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 december 2000 Göran Persson Ingela Thalén

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013 Deltid i Norden NIIK 22 oktober 2013 Maria Hemström Hemmingsson Delegationen för jämställdhet i arbetslivet maria.hemstrom@regeringskansliet.se Part-time work, gender and economic distribution in the Nordic

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge.

Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. HFD 2015 ref 15 Fråga om avräkning från dagar med föräldrapenning för tidigare utgiven motsvarande förmån i Norge. Lagrum: 12 kap. 33 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 3 januari 2012

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa?

En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Catharina Riedmüller En föräldraförsäkring för jämställdhet och barnets bästa? Examensarbete 20 poäng Handledare Jur dr. Per Norberg Ämnesområde Socialrätt Termin

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-08-17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Saco studentråd har getts möjlighet att yttra sig över remissen Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Sverige behöver studentmedarbetare

Sverige behöver studentmedarbetare Statistik Sverige behöver studentmedarbetare Steget mellan studier och arbete måste bli bättre Sveriges studenter behöver fler och effektivare vägar till jobb! Vägen till det första jobbet går oftast via

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer