Detaljplan för Värby 61:406 m fl, Bara Söder, Svedala kommun, Skåne län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detaljplan för Värby 61:406 m fl, Bara Söder, Svedala kommun, Skåne län"

Transkript

1 Dnr: Projektnummer: D7224 Detaljplan för Värby 61:406 m fl, Bara Söder, Svedala kommun, Skåne län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Interiörbild över föreslagen badanläggning, FOJAB arkitekter SAMRÅDET Enligt bygg- och miljönämndens beslut har rubricerad detaljplan, upprättad , varit föremål för samråd under tiden 7 januari 3 februari Sakägare, berörda myndigheter, nämnder m.fl. har beretts tillfälle till samråd genom personlig underrättelse samt efter annons i Sydsvenskan, Skånskan och Svedala nytt. 1(31)

2 PLANPROGRAM OCH PROGRAMSAMRÅD Planprogram Planprogram har upprättats och har varit föremål för programsamråd under tiden 3 april 3 maj Programsamrådsmöte Berörda sakägare och boende samt övriga intressenter har haft möjlighet att delta i ett gemensamt programsamrådsmöte , som hölls i Bara. Vid mötet närvarade ca 90 medborgare samt representanter för bygg och miljö, kommunstyrelsen, beredningen för samhällsbyggnad och tillväxt och bygg- och miljönämnden. YTTRANDEN Under samrådstiden har inkommit 20 stycken yttranden, varav 2 från berörda sakägare och boende i Bara. Länsstyrelsens yttrande redovisas i dess helhet. Övriga yttranden redovisas sammanfattande. Originaltext finns hos bygg och miljö. Följande har inte haft något att erinra mot programförslaget: Malmö Airport TeliaSonera Skanova Access AB INLEDNING Länsstyrelsen och Svedala kommun har under flera år haft en dialog kring ett äventyrsbad i Bara. Kommunen, och därmed även Värby Fastighets AB och PGA, anser att det funnits en öppen och bra dialog vid de möten som föregått samrådsskedet. Länsstyrelsens yttrande över samrådet pekar på det motsatta. Länsstyrelsen nämner inte i sitt senaste yttrande att projektet Bara Söder bantats i olika delar sedan programskedet - antalet planerade bostäder har minskats från cirka 800 till 300. Vi vill förtydliga att samrådsförslaget för Bara Söder inte strider mot gällande översiktsplan Svedala 2010 och länsstyrelsens granskningsyttrande samt att planområdet ligger inom område med detaljplan för golf, kontor och konferens. Med anledning av att det i några av de yttranden som inkommit har framförts ett flertal synpunkter av lämplighetskaraktär förtjänas det att inledningsvis påminna de som avgett dessa yttranden om det s k kommunala planmonopolet på sätt detta kommit till uttryck i 1 kap 2 PBL och även citera vad Svea Hovrätt, Mark- och miljödomstolen anfört i frågan inom ramen för prövningen av bl a mål nr M Enligt 1 kap 2 ÄPBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Det är således kommunen som, inom vida ramar, har att avgöra hur bebyggelsemiljön ska utformas i kommunen. Stor vikt bör tillmätas de lämplighetsbedömningar som kommunen företagit, och den statliga kontroll som prövningen innefattar vid ett överklagande stannar därför i förhållande till dessa bedömningar vid en prövning av om ett överklagat kommunalt beslut att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen. Detta sagt önskar kommunen bemöta inkomna synpunkter enligt följande. 2(31)

3 Myndigheter, statliga verk m fl Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen ifrågasätter i skrivelse inkommen planförslagets medverkan till en lämplig markanvändning. Länsstyrelsens starkaste invändningar rör dels läget för en så besöksintensiv anläggning i förhållande till befintlig infrastruktur och kollektivtrafikförsörjning och dels tillämpningen av bestämmelserna om hushållning med mark och vatten, där länsstyrelsen bedömer att riksintressen inte tillgodoses. Länsstyrelsen bedömer vidare att strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser och att mellankommunala frågor inte är tillräckligt samordnade. Om planarbetet fortsätter med samma inriktning kan Länsstyrelsen komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap plan- och bygglagen (2010:900, PBL). Inom närområdet finns i dag ett flertal välbesökta platser ex vis Bokskogen, Torup och flera golfbanor. Genom att förlägga bad- och hotellanläggningen i anslutning till PGA-golfbana, som har hög standard, förstärker man områdets status som rekreationsområde och sysselsättningen genom ökat utbud av aktiviteter och upplevelser. Härtill är området ur geohydrologisk synpunkt intressant eftersom det enligt de förstudier som genomförts finns goda möjligheter att förse bad- och hotellanläggningen med geoenergi vilket radikalt skulle minska anläggningens utsläpp av koldioxid. Befintligt hotell inom PGA golfbana har inte tillräckligt med rum vid större tävlingar. Planförslagets läge nära Bara, som är en av Svedala kommuns viktigaste utbyggnadsort, främjar även en god sammanhållen bebyggelseutveckling. Samtidigt har planområdet ett bra upptagningsområde för besökare från Öresundsregionen samt närhet till större regionala vägar och regional busshållplats. Föreslagen bebyggelse förstärker befintlig kollektivtrafik, vilket är positivt för klimatpåverkan. Enligt den MKB som tagits fram finns det inget som tyder på att detaljplaneförslaget på ett betydande sätt kommer att påverka riksintressena enligt 3 och 4 kap MB. Kommunen bedömer istället att en exploatering av området kommer att öka möjligheten att tillvarata riksintressena genom att befintlig natur och kulturvärden skyddas i plan samt att nya ekologiska stråk med dammar bildas. En exploatering och utbyggnad av området är också en nödvändig förutsättning för restaurering och omhändertagande av Spångholmsgården. Föreslagen bebyggelse har anpassats till landskapet avseende på både utformning och placering. Länsstyrelsen bedömer i sitt granskningsyttrande för översiktsplan Svedala 2010 att utbyggnadsplanerna i Bara inte påverkar riksintresse för naturmiljövård i någon större grad, eftersom dess värdekärnor i samtliga fall ligger utanför områdena som pekas ut som lämpliga för exploatering. Länsstyrelsen bedömer inte heller att utbyggnadsplanerna för Bara i översiktsplanen kan befaras medföra påtaglig skada för riksintresset för rörligt friluftslivs. Länsstyrelsen framför att det finns områden som ligger inom riksintresset M:K 116 för kulturmiljövården som kommunen behöver förtydliga hur de kulturhistoriska värdena påverkas och hur de ska tas tillvara, men det framförs inga synpunkter på att utpekade områden ger en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. Redogörelse för ärendet Syftet med planen är att pröva lämpligheten av att bygga en badanläggning med äventyrsbad, spa och simhall samt ett hotell med ca 400 gästrum. Planen prövar även möjligheten att bygga ca 200 lägenheter, två bostadsområden med ca 80 respektive ca 30 bostäder samt en 3(31)

4 förskola/skola för ca 140 barn. Planområdet är beläget söder om Malmövägen i Bara och marken används idag för jordbruk. För del av området finns en antagen detaljplan som anger markanvändningen till golf, samt ett område med användningen kontor, konferensanläggningar, hotell samt maskinhall relaterade till golfanläggningen (användning YK). Planförslaget innebär att en bad-, hotell- och konferensanläggning samt ca 200 terrasslägenheter och kontor föreslås vid Spångholmsgården. Bruttoarean i denna del tillåts bli sammanlagt m 2, medan tillåten byggnadshöjd föreslås bli 22 meter för badanläggning, 26 meter för hotellet och 16 meter för flerbostadshus. Spångholmsgården skyddas enligt planförslaget med rivningsförbud. Planförslaget omfattar också Backahusen om ca 80 bostäder som småhus i områdets nordöstra del och skogshusen om ca 30 bostäder i den södra delen. Den föreslagna markanvändningen har inte stöd i Svedala översiktsplan 2010 (ÖP), där delar av marken är reserverad för golfbana, odling samt dagvattenanläggning. En del av planområdet markeras som utredningsområde i Svedalas översiktsplan. Länsstyrelsen anser inte detta vara detsamma som att översiktsplanen ger stöd för att lokalisera en storskalig och besöksintensiv anläggning och 300 bostäder i området. Enligt planbeskrivningen pågår uppförande av 300 bostäder i Bara centrum, medan det väster om centrum finns planer för ytterligare 300 bostäder. Enligt översiktsplanen förväntas Bara växa med 700 bostäder fram till år Redan utan de bostäder som planförslaget innebär finns alltså beredskap för att åstadkomma merparten av den utveckling i bostadsbeståndet som kommunen redovisat i översiktsplanen fram till år Med de 300 bostäder som planförslaget innebär blir summan 900 nya bostäder i Bara, något som inte funnits med som underlag vid de avvägningar som skett i översiktsplanen. Översiktsplan 2010: Länsstyrelsens tolkning av Svedala kommuns översiktsplan är felaktig. Marken inom planområdet är detaljplanelagt för golfbana med kontor och konferensanläggning, samt utpekat i översiktsplan 2010 som utredningsområde för bostäder, hotell, konferens- och eventuell badanläggning (se sidan 24). Föreslagen detaljplan strider inte mot översiktsplan Svedala 2010 och länsstyrelsens granskningsyttrande. Ett äventyrsbad söder om Bara har tidigare varit aktuellt, då med Holliday Club som aktör, och har diskuterats med länsstyrelsen och dåvarande landshövding. Norr om planområdet finns ett utpekat område för dagvattenhantering och utredningsområde för spårbunden kollektivtrafik. Marken inom planområdet är inte reserverad för odling i översiktsplan Enligt översiktsplanen förväntas Bara växa med ca 850 bostäder varav ca 320 ryms inom detaljplan för Bara Centrum. Väster om Bara planeras ca 240 bostäder i pågående detaljplanering. Detta ger ca 560 nya bostäder. Med föreslagna ca 300 bostäder söder om Bara uppnås målet om ca 850 nya bostäder i Bara, vilket funnits med som underlag i översiktsplanen (se sidan 24). Föreslagen bad- och hotellanläggning är en unik anläggning. Anläggningen har samhörighet med PGA golfbana som är av världsklass samt Torups natur- och rekreationsområde. Ett äventyrsbad med spa förstärker utgångspunkten - upplevelse och golf, vilket även gynnar turismen och sysselsättningen genom ökad mångfald med bad, golf, natur- och kulturupplevelser. Samtidigt kan hotellanläggningen nyttjas av andra intilliggande verksamheter såsom gäster till Bokskogens golfklubb och Torups rekreationsområde med besöksmål till exempel Torups slott, stallar och statarmuseum. Detta innebär att Bara och Torups rekreationsområde skulle förstärkas genom fler besökare, vilket leder till högre omsättning och i förlängningen ökad sysselsättning. Detta innebär även att det kommer att ges underlag för nya verksamheter och arbetstillfällen i närområdet, förutom redan nämnda 300 nya arbetstillfällen som själva anläggningen ger upphov till. Föreslagen 4(31)

5 markanvändning för kontor, småbutiker, hantverk, service och förskola kommer också att ge ytterligare arbetstillfällen. Sysselsättningsaspekten är inte bara en lokal fråga utan ger även regional effekt. Den typ av arbetstillfällen som kommer att uppstå torde typiskt dra till sig arbetskraft från Bara och andra närliggande samhällen. Detta kommer att medföra att andelen arbetspendlare till de större städerna i regionen kan förväntas minska. I ett regionalt samarbete med Malmö stad arbetar kommunen för en framtida spårburen kollektivtrafik mellan Malmö Bara Klågerup. För att få underlag till denna linje krävs det att Bara Klågerup ger ett tillskott med ca 3000 nya bostäder, vilket är en fördubbling jämfört med dagens läge. För att kunna förbättra och utveckla befintlig kollektivtrafik och ge möjlighet till en framtida spårbunden kollektivtrafik är det av betydelse att samhället byggs ut. Svedala kommun anser att det ger en hållbar bebyggelseutveckling att börja bygga ut Bara tätort söderut för att kunna få ett bättre upptagningsområde till dels en förstärkt och gen kollektivtrafik i ett framtida centralt läge i Bara och dels ett förstärkt centrum med service. Länsstyrelsen stöder i sitt granskningsyttrande för översiktsplan 2010 till fullo förslaget på en snabbspårväg, och anser generellt att en utökning av bostadsbebyggelse i Bara och Klågerup ska samordnas med förbättrad kollektivtrafik, för att komma ifråga ur allmän synpunkt. Det följer då att de av utredningsområdena som ligger i direkt anslutning till den föreslagna snabbspårvägen bör föredras och prioriteras vid framtida planering. Tätorter som inte utvecklas och byggs ut får en äldre befolkning när den yngre befolkningen flyttar ut. Detta ger en negativ utveckling med avfolkning, upphörd service och färre arbetstillfällen. Övergripande synpunkter Enligt 2 kap 2 PBL ska mark-och vattenområden användas för det ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Bestämmelserna om hushållning med mark-och vattenområden i 3 och 4 kap. miljöbalken ska tillämpas. Länsstyrelsen ifrågasätter att planförslaget uppfyller dessa regler och medverkar till en lämplig markanvändning. Länsstyrelsens starkaste invändningar rör dels läget för en så besöksintensiv anläggning i förhållande till befintlig infrastruktur och kollektivtrafikförsörjning och dels tillämpningen av bestämmelserna om hushållning med mark- och vatten, där länsstyrelsen bedömer att riksintressen inte tillgodoses. Bad- hotell- och konferensanläggningen förväntas få en miljon besökare per år. Länsstyrelsen menar att det i sydvästra Skåne kan finnas behov av en högklassig badanläggning, men menar att läget för en så besöksintensiv anläggning måste väljas utifrån möjligheterna för besökare och anställda att ta sig till anläggningen på ett långsiktigt hållbart sätt. I den nya PBL har lagstiftaren tydliggjort att miljö- och klimataspekter ingår bland de allmänna intressen som ska beaktas vid planering (2 kap 3 PBL). Det handlar framförallt om en mer integrerad och förutseende samhällsplanering för minskade klimatpåverkande utsläpp genom ett mer transport- och energieffektivt samhällsbyggande. Syftet med tillägget i lagtexten om att ta hänsyn till klimataspekter vid planläggning är att främja goda miljöförhållanden dels genom anpassning till klimatförändringar, dels genom en minskad 5(31)

6 klimatpåverkan och därigenom bidra till att nå miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan (En enklare plan- och bygglag, prop. 2009/10: 170). Länsstyrelsen påminner också om att planläggning enligt 2 kap 3 PBL ska främja en ändamålsenlig struktur med hänsyn till regionala förhållanden. Bland de regionala förhållandena i sydvästra Skåne som måste beaktas vill Länsstyrelsen särskilt lyfta fram den förstklassiga tillgängligheten med kollektivtrafik. En ändamålsenlig struktur förutsätter att besöksintensiva anläggningar lokaliseras i anslutning till befintliga starka kollektivtrafikstråk. Även om samhällsbyggandet i första hand bör stödja kollektivtrafikresande för att hejda klimatpåverkan och andra trafikrelaterade miljöproblem är det nödvändigt att en anläggning för 1miljon besökare/år även har god tillgänglighet längs det allmänna vägnätet. Även ur den aspekten talar de regionala förhållandena för en annan lokalisering än den nu föreslagna. Vägnätet i anslutning till Bara är inte anpassat för en drastisk ökning av trafiken, medan det i sydvästra Skåne generellt finns ett vägnät av hög standard och bör vara möjligt att hitta bättre förutsättningar. Att lokalisera anläggningen vid Bara bidrar därför inte till en ändamålsenlig struktur. Det finns ett behov av nya bostäder i Skåne och det är angeläget med en planberedskap för att möta behovet. Länsstyrelsen vill dock understryka vikten av att den planberedskap för bostäder som skapas ger förutsättningar för en långsiktigt hållbar samhällsutbyggnad, där hållbart transportsystem och hushållning med åkermark är två viktiga pusselbitar. Rapporten stationsnära läge visar att Skåne kan rymma en stor befolkningsökning i mycket goda kollektivtrafiklägen. Bad och hotellanläggningen förväntas alstra ca 2100 fordon/åmd vilket motsvarar ca 400 villor med alstringstal 5, enligt utförd fördjupad trafikutredning av Tyréns, november Det ska noteras att en ordinär ICA Kvantum i Svedala har också ca 1 miljon besökare per år och bedöms inte vara en besöksintensiv anläggning som behöver speciella planeringsförutsättningar med utökad infrastruktur. Kollektivtrafik Länsstyrelsen kan konstatera att Skånetrafiken inte har några planer på att dra om buss 142 med anledning av genomförandet av planen. I handlingarna nämns också möjligheten till en eventuell framtida spårvägstrafik mot Malmö. Länsstyrelsen konstaterar dock att eventuell spårbyggnad kräver en fördubbling av befolkningsunderlaget i Bara och Klågerup, vilket varken gällande översiktsplan eller nu pågående detaljplaner ger underlag för. Planförslaget måste därför bedömas utifrån den kollektivtrafik som finns idag och de utvecklingsmöjligheter som kan förväntas inom överskådlig tid. Bebyggelsens geografiska läge gör den direkt olämplig ur kollektivtrafiksynpunkt då den leder till en utglesad bebyggelsestruktur med stort bilberoende som följd och strider därmed mot nationella mål om minskad klimatpåverkan och god boendemiljö. Det viktiga vid en etablering är att det idag finns en fungerande kollektivtrafik som kan konkurera med biltrafiken. Föreslagen bebyggelse, högklassig badanläggning och nya arbetstillfällen kommer att förstärka och utveckla befintlig kollektivtrafik med ökat underlag. Detta gagnar såväl Barabor som ska till Malmö, som Malmöbor som vill åka kollektivt till rekreations- och upplevelseområdena: badet, golfbanor och Torup, vilket även ökar resandeunderlaget till Naturbussen mellan Malmö och Torup. Samhällsutvecklingen leder till att regiontrafiken kan förbättras. 6(31)

7 I dialog med Skånetrafiken avseende kollektivtrafikförsörjning av planområdet har det diskuterats möjligheten att ändra linjeföringen av buss 142 inom Bara för att trafikera Bara Söder. Skånetrafikens förslag ska diskuteras och undersökas. Skånetrafikens beräkning av resandealstring är att föreslagen bebyggelse enligt planprogrammet mot Malmö ger en en ökning av 20 %. Väster om Bara tas detaljplan fram för 240 nya bostäder vilket ökar resandealstringen ytterligare mot Malmö. Desto fler resenärer som åker med buss 142 desto större är möjligheten att utveckla denna linje i positiv riktning med exempelvis högre turtäthet. Skånetrafikens synpunkter om att anpassa föreslagna vägar för busstrafik i norra planområdet har beaktats. Detaljplanen föreslår ett hållplatsläge norr om bad- och hotellanläggningen med möjlighet för pendlarparkering och cykelparkering. Det har även diskuterats med Skånetrafiken att föreslå pendlarparkering och cykelparkering vid befintlig busshållplats för att gynna kollektivtrafiken. Rekommenderat högsta avstånd till regional busshållplats för ett kollektivtrafiknära läge är högst 1000 meter enligt Stationsnära läge, Länsstyrelsen, Skånetrafiken, Region Skåne, Trafikverket. Befintlig hållplats, Spångholmen, har ett upptagningsområde på 93 % inom 1000 meter för föreslagen bebyggelse. Restidskvoten för bad- och hotellanläggningen samt Backahusen, om man går till hållplatsen, är <1,5, dvs. det tar mindre än 50 % längre tid att åka kollektivt än att köra bil, vilket är bra för att välja buss framför bil. Ett hållplatsläge är föreslagit norr om bad- och hotellanläggningen och skulle öka upptagningsområdet samt minska restidskvoten ytterligare enligt utförd fördjupad trafikutredning av Tyréns AB, nov På väg 841 har kollektivtrafiken ökat med 13 % samtidigt som biltrafiken har minskat, vilket visar på ett ökat intresse för att åka kollektivt, enligt Skånetrafikens senaste reseundersökning. Trafikinfrastruktur Enligt planbeskrivningen förväntas bad- hotell- och konferensanläggningen få 1 miljon besökare per år. Med föreslagen plan är prognostiserad trafikökning för år 2012 ca 3900 fordon/åmd, där 2100 fordon/åmd avser besökare och anställda till bad- hotell- och konferensanläggningen. På väg 841 bedöms den sammanlagda trafikökningen vara 2300 fordon/åmd på väg 841. Trafikverket har påbörjat arbetet med åtgärdsvalsstudie för väg 841. Arbetet är just inlett och inga slutsatser finns ännu, men av Trafikverkets yttrande över planförslaget framgår att väg 841 saknar kapacitet för de trafikflöden som skulle genereras av föreslagna besöksanläggningar och bostäder. Länsstyrelsen anser i likhet med Trafikverket att det olämpligt att lokalisera en besöksintensiv anläggning i ett läge som saknar kapacitet i den befintliga infrastrukturen. Länsstyrelsen bedömer att ett genomförande av planförslaget riskerar att tvinga fram ny infrastruktur som skulle medföra stora samhällskostnader och miljökonsekvenser. Samhällsnyttan av sådana investeringar måste bedömas i jämförelse med andra angelägna investeringar i Skåne. Länsstyrelsen bedömer att sådana åtgärder bör prioriteras som behövs för att tillgodose den långsiktiga utveckling av den fysiska miljön som kommunerna har redovisat i sin översiktsplan. Länsstyrelsen konstaterar också att väg 841 går genom ett känsligt landskap, där en ny eller ombyggd väg riskerar att få stora miljökonsekvenser. Länsstyrelsen menar därför att kommunen måste anpassa markanvändningen i planområdet till Baras förutsättningar i form av befintlig infrastruktur. 7(31)

8 Väg 841 är inte enbart en lokalväg för pendlare mellan Bara-Klågerup och Malmö utan är även en väg av regionalt intresse med besökare till Torups rekreationsområde. Torup har ca besökare per år. Bara och Klågerup är utpekade som utbyggnadsplaner i Svedala översiktsplan Väg 841 finns inte med i Trafikverkets RTI-plan för år Däremot är väg 841 är redovisad i nationell åtgärdsplan för år avseende att genomföra en åtgärdsvalsstudie, som har påbörjats. I samarbete med Trafikverket och länsstyrelsen studeras nuvarande standard och eventuella åtgärder för väg 841. Eventuella åtgärder ska tas med i RTI (Regionala transport infrastrukturplan) för år Arbetet med åtgärdsvalsstudien planeras preliminärt vara klart december Riksintressen och strandskydd Länsstyrelsen bedömer att planförslaget inte tillgodoser riksintressena för kulturmiljövård, naturvård samt turism och rörligt friluftsliv. Länsstyrelsen bedömer också att upphävande av strandskydd enligt planförslaget saknar giltiga särskilda skäl. Länsstyrelsen kan därför komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap PBL. Omkring Bara tätort med omnejd finns flera områden som är utpekade som riksintressen. Av dessa berörs området av riksintresse för naturvård N87, kulturvård M116 och del av planområdet berörs av rörligt friluftsliv enligt 4 kap miljöbalken. Planförslaget riskerar emellertid inte att påtagligt skada något av riksintressena. Planförslaget innebär tvärtom att riksintressen och strandskyddsintressen gagnas bland annat genom att befintlig natur och kulturvärden skyddas i plan, att förutsättningar för turism och rörligt friluftsliv ökar samt att nya ekologiska stråk med dammar bildas. Länsstyrelsen bedömer i sitt granskningsyttrande för översiktsplan Svedala 2010 att utbyggnadsplanerna i översiktsplanen inte påverkar riksintresse för naturmiljövård i någon större grad, eftersom dess värdekärnor i samtliga fall ligger utanför utpekade lämpliga områden för exploatering. Länsstyrelsen bedömer inte heller att utbyggnadsplanerna för Bara i översiktsplanen kan befaras medföra påtaglig skada för riksintresset för rörligt friluftslivs. Länsstyrelsen framför att det finns områden som ligger inom riksintresset M:K 116 för kulturmiljövården som kommunen behöver förtydliga hur de kulturhistoriska värdena påverkas och hur de ska tas tillvara, men det framförs inga synpunkter på att utpekade områden ger en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. De begränsade ytor där strandskyddet upphävs behövs för att tillgodose de mycket angelägna allmänna intressen som planen i sin tur avser att tillfredsställa. Det är uppenbart att de områden i planområdet där strandskyddet upphävs saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften. Intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset i berörda delar. Planförslaget innebär även att tillgängligheten till Spångholmsbäcken förbättras avsevärt med föreslagna gångstråk och markanvändningen allmän platsmark. Riksintresse för kulturmiljövården Planområdet ligger till stor del inom riksintresse för kulturmiljövården (Görslöv-Bara-Torup-Hyby [M116]). De riksintressanta kulturmiljövärdena riskerar att skadas av bad- hotell- och konferensanläggningen, lägenheterna vid Spångholmsgården samt Backahusen. Påverkan på kulturmiljövärdena har beskrivits i handlingarna men Länsstyrelsen gör en annan bedömning än 8(31)

9 kommunen av vilken skada som åstadkoms och drar andra slutsatser infor det fortsatta arbetet. De strukturer som konstituerar värdena inom riksintresset är väl synliga och avläsbara. I syfte att förklara och beskriva konsekvenserna för riksintresset har ett flertal utredningar och fördjupningar gjorts inom ramen för planarbetet Ett av kommunens ställningstaganden är att bebyggelsen, vid utblickar mot söder, inte ska dominera landskapet söder om Malmövägen. Länsstyrelsen anser att föreslagen bebyggelse i mycket stor utsträckning kommer att dominera landskapet. Framförallt gäller det badanläggningen och lägenheterna vid Spångholmens gård och bebyggelsen vid Backahusen som kommer att radera ut historiska strukturer i landskapet, vilka är ytterst viktiga för förståelsen för riksintresset. Trots anläggandet av golfbanan upplevs landskapet idag som öppet. Spångholmens gård lyfts i handlingarna fram som viktig för kulturmiljövärdena i landskapet och som viktig för förståelsen av landskapets historiska utveckling. Samtidigt medför planförslaget ny bebyggelse i direkt anslutning till Spångholmens gård som i skala och struktur helt saknar anknytning till det historiska landskapet. Länsstyrelsen menar att denna bebyggelse genom sin storskalighet och placering helt invid gården kommer att på ett påtagligt sätt störa det visuella intrycket av gården som en betydelsefull anläggning i ett omgivande jordbrukslandskap. Om Spångholmens gård flankeras av 20 meter höga byggnader med en bruttoarea på upp till m 2 blir det mycket svårt att förstå dess koppling till omgivande landskap. Kommunen avser att kompensera negativ påverkan på Spångholmens gård genom att införa skyddsbestämmelser för skyddsvärda byggnader på gården. Länsstyrelsen delar dock inte kommunens uppfattning om att det går att kompensera förluster av landskapliga samband med skyddsbestämmelser för enskilda byggnader. Länsstyrelsen bedömer att föreslagen ny bebyggelse kommer att innebära påtaglig skada för de kulturhistoriska värdena inom riksintresset. Detaljplaneområdet ligger alldeles i utkanten av ett område som omfattas av riksintresse för kulturminnesvård, M116. Det aktuella planområdet omnämns inte någonstans i beskrivningen för riksintresset. Länsstyrelsen framför i sitt granskningsyttrande för Svedala översiktsplan 2010 att kommunen behöver förtydliga hur de kulturhistoriska värdena påverkas och hur de ska tas tillvara, vilket kommunen har gjort med revideringar av planförslaget, skyddsbestämmelser och kulturmiljöanalyser. Detaljplanen kan således inte anses vara en åtgärd som påtagligt kan skada de värden som detta riksintresse för kulturminnesvården ska skydda. Svedala kommun anser dock att Spångholmens byggnader är kulturellt intressanta och avser att skydda dem mot rivning genom planbestämmelse i detaljplanen. Utan en q-märkning har byggnaderna inget rivningsskydd. Det måste noteras att byggnaderna är i mycket dåligt skick efter år av eftersatt underhåll där läckande tak, trasiga takfönster och luckor har medfört eskalerande skador. Tillika kan Spångholmsgården bli tillhåll och utsättas för skadegörelse när byggnaderna står tomma med få förbipasserande. Kostnaden för att rusta upp gården bedöms vara hög och det kommer att kräva en verksamhet som kan finansiera underhållet av Spångholmens byggnader. I planförslaget kan man nyttja den publika magnet som bad- och hotellanläggningen kommer att utgöra för att få ett bättre underlag till annan verksamhet för Spångholmen. Svedala kommun anser att det krävs en q-märkning av byggnaderna för att bevara Spångholmsgården för framtiden. Förutsättningar för upprustning av byggnaderna och att de får en ny användning är att den tänkta verksamheten kommer till stånd. Svedala kommun anser även att Spångholmsallén och det raka vägnätet är kulturellt värdefullt och avser skydda allén med q- planbestämmelse. 9(31)

10 Riksintresse för kulturmiljövård har beaktats i planarbetet. En kulturlandskapsanalys har utförts. Planförslagets utformning vid Spångholmen har studerats närmare och öppnats upp i norr för att beakta riksintresset för kulturmiljö. Med föreslagen q-märkning av Spångholmsgården tar Svedala kommun ett stort ansvar för bebyggelsens kulturella värde. Planförslaget har förändrats betydligt jämfört med programförslaget där planerade 800 bostäder har minskats till 300. Anläggningens landskapspåverkan har reducerats och anpassats till kulturmiljön. Badanläggningens höga uppskjutande glaskupoler har tagits bort och ersatts med ett mjukt böljande tak som transformerar det omgivande backlandskapet. Där Backahusen är föreslagna fanns på 1800-talet en mindre väg mellan Värby by Spångholmen Tjustorp by. Vägen gick tvärs över Spånholmens östra ägor. Backahusen är föreslagna utmed denna historiska vägs sträckning och åter binder samman Värby by med Spångholmen. Riksintresse för naturvården Länsstyrelsens uppfattning är att riksintressets övergripande värde är geologiskt då området utgör ett av de mest utvecklade backlandskapen med dödistopografi i landet. Därför kan ingrepp som påverkar landskapet medföra stor skada även om de inte sker inom områden som även har biologiska kärnvärden. Riksintresseområdet har en relativt låg exploateringsgrad, vilket gör det unikt i det annars hårt exploaterade sydvästra Skåne. Den gräns som utgörs av Malmövägen mellan Bara och det öppna landskapet är värdefull för att tydliggöra området. Ett genomförande av planförslaget skulle omforma landskapet. Karaktären av ett jordbrukslandskap där den riksintressanta geologiska strukturen tydligt framkommer skulle delvis försvinna. En påtaglig konsekvens av utbyggnaden är den fragmentering som uppstår till följd av bebyggelse och infrastruktur. Bad- och hotellanläggningen kommer utgöra ett nytt, främmande inslag i landskapet och synas på långt håll. Trots sluttande utformning och förslag på sedumtak gör dess stora volymer att den ändå riskerar att dominera över landskapets riksintressanta topografi. Gränsen mellan Bara och det öppna landskapet suddas ut. Länsstyrelsen delar inte kommunens uppfattning att anlagda dagvattendammar skulle förstärka dödislandskapets karaktär. Istället tappar landskapet sin läsbarhet. Detaljplaneområdet ligger i direkt anslutning till den stora PGA-golfbanan, inom vilken landskapet har omskapats och modulerats i stor utsträckning. Länsstyrelsen menar att det är den samlade effekten av denna samt aktuell detaljplan som ska beaktas när eventuell påverkan på riksintresset avgörs. Länsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att genomförandet av detaljplanen kan komma att medföra sådana förändringar av landskapet att de geologiska värden som utgör riksvärdet i riksintresset för naturvård riskerar att skadas. Backlandskapet söder om Romelåsen, N 87, är av riksintresse för naturvård på grund av geovetenskap, odlingslandskap, sjö, topogent kärr, våtmarkskomplex, myrkomplex, fuktäng, sumpskog och ängsbokskog. Det är huvudsakligen naturvård för terrängform som är skyddsvärd. Området är ett av de mest välutvecklade områdena med dödistopografi i landet. Totalt omfattar område N87 nästan ha. I gällande ÖP 2010 är området utpekat som område för golf. För detaljplaneområdet finns idag även en gällande detaljplan där området är planlagt för golf och konferens. Planområdet ligger inte på odlingsmark. Marken arrenderas ut för odling i väntan på att detaljplanen för Bara Söder ska vinna kraft. Oavsett om marken tagits i anspråk enligt detaljplanen eller inte kan den pågående markanvändningen inte anses vara annan än vad som anges i gällande detaljplan, i detta fall golfbana med tillhörande anläggningar. Således finns inom området inte någon av de naturtyper 10(31)

11 som riksintresse för naturvård, N 87, avser att skydda och detaljplanen kan således inte anses vara en åtgärd som påtagligt kan skada de värden som detta riksintresse ska skydda. Planområdet anses inte ingå i kärnområdet för riksintresse naturvård. I översiktsplan 2010 redovisas kommunens syn på vad som är kärnområde för riksintresse naturvård. Kärnområdena har tillsammans med länsstyrelsen definierats som de områden där naturreservat, natura 2000 och de högst klassade områdena i kommunens och i länsstyrelsen naturvårdsprogram eller rekreationsområden ligger inom riksintresseområdet. Länsstyrelsen har i granskningsyttrande avseende översiktsplan 2010 inte haft en avvikande uppfattning. I tidigare bedömning av länsstyrelsen avseende våtmarksanläggning i Vinninge gav inte ett par nya dammar någon större förändring av landskapsbilden eller någon skada på berörda riksintressen för natur- och kulturmiljövården. Riksintresse för naturmiljövård har beaktats i planarbetet. I beskrivning för riksintresset redovisas värdet av bevarande av våtmarker samt avverkning av sumpskog. Svedala kommun anser att Virängarnas sumpskog har zoologiska och hydrologiska värden. Skogshusen har minskats med hälften och förlagts utanför alsumpskogen som bevaras som naturområde. Virängarnas sumpalskog och intilliggande örtrika ängsmark föreslås skyddas i plan genom allmän platsmark för natur samt ängsmark. Virängarna har inget skydd i gällande plan utan sumpalskogen kan avverkas och våtmarken kan fyllas ut och dräneras till stora delar för att anlägga golfbana. En inventering av rödlistade arter och arter enligt artskyddsförordningen har utförts och beaktats. Tidigare föreslag med hus och damm inom sumpalskogen har omarbetats där antalet hus har minskat och föreslagits till ett läge utanför sumpskogen. Rödlistade träd som saknar skydd i gällande detaljplan kommer att skyddas i föreslagen detaljplan. Hänsyn har tagits till fynd av större vattenödla och åkergroda som har påträffats utanför planområdet, genom föreslaget ekostråk utmed Spångholmsbäcken och att markanvändningen ändras till allmän platsmark för natur. Nya dagvattendammar föreslås inom planområdet som ger nya vattenmiljöer och spridningskorridorer för groddjur och fåglar. Dessa åtgärder tillsammans med de planerade ekostråken förväntas gynna flora och fauna i området och på sikt öka den biologiska mångfalden. Hänsyn har även tagits till framtida klimatförändringar där föreslagna dagvattendammar i planområdet dimensioneras för att klara ett 100-årsregn för att minska risken för översvämningar nedströms. Dammarnas permanenta vattenyta motsvarar inte ett 100 års regn, men de föreslås utformas med översvämningsyta som är dimensionerad för ett 100-års regn. Riksintresse för turism och rörligt friluftsliv En stor del av planområdet omfattas av riksintresse för friluftslivet enligt 4 kap 2 miljöbalken. Länsstyrelsen delar inte kommunens uppfattning att värdena för friluftslivet skulle förstärkas av planförslaget. Även om man planerar för naturstråk längs dammar och Spångholmsbäcken kommer uppförandet av ett stort antal bostäder samt en större bad- och hotellanläggning inverka negativt på tillgången till landskapet och dess rekreationsvärden. Länsstyrelsen menar att kärnan i riksintresset är allmänhetens möjligheter till vistelse i och upplevelse av ett oexploaterat landskap och inte anläggningsbunden rekreation. Länsstyrelsen anser att riksintresset ska beaktas långsiktigt och att det faktum att marken idag utgörs av jordbruksmark är inte ett argument för att exploatera den. Jordbruksmark är tillgänglig för friluftsliv en stor del av året och kan dessutom, i motsats till bostäder och badanläggning, lätt omskapas till allmänt tillgänglig mark. 11(31)

12 Detaljplanens genomförande anses inte vara en åtgärd som påtagligt kan skada de värden som riksintresse för turism och rörligt friluftsliv ska skydda. Planområdet är beläget i det mycket generöst tilltagna området omkring sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen som utpekats som riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap miljöbalken. Av länsstyrelsens granskningsyttrande för Svedala översiktsplan 2010 framgår att planområdet inte kan befaras medföra påtaglig skada för riksintresse turism och rörligt friluftsliv. I översiktsplan 2010 redovisas kommunens syn på vad som är kärnområde för rekreation. Kärnområdena har definierats tillsammans med länsstyrelsen. Länsstyrelsen har i granskningsyttrande avseende översiktsplan 2010 inte haft en avvikande uppfattning. Riksintresse för friluftsliv har beaktats i planarbetet med nya rörelsestråk som kopplas samman med befintliga stråk i Bara tätort och Torups bokskog utmed Spångholmsbäcken och föreslagna dammar. Tillgängligheten utmed Spångholmsbäcken blir bättre för allmänheten med föreslagna gångstråk. Idag är Spångholmsbäcken huvudsakligen tillgänglig vintertid. Området söder om vägen anses inte anses vara ett orört landskap utan området är idag redan exploaterat med golfbana samt tillhörande trafik och besökare. Ett förstärkt rekreationslandskap med både natur, kultur och aktiviteter ger med denna anläggning ett större utbud av upplevelser för turismen, vilket främjar turismen, förstärker besöksnäringen och ger ökad tillväxt. Strandskydd Spångholmsbäcken omfattas av strandskydd med 100 meter på var sida om bäckfåran. Bäcken är omgrävd och länsstyrelsen instämmer i kommunens uppfattning att det är strandområdet längs dess nuvarande sträckning som är skyddat. Kommunen får, genom en bestämmelse i detaljplan, upphäva strandskyddet för ett område, om det finns särskilda skäl och om intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Enligt regeringens proposition 2008/09:119 är strandskyddet ett allmänt intresse som är så starkt att utgångspunkten är att skyddet i normalfallet har företräde framför andra allmänna eller enskilda intressen. Särskilt stor restriktivitet för dispenser och upphävanden ska, enligt lagstiftaren, gälla inom områden som omfattas av riksintresse för naturvård och/eller friluftslivet enligt 3 och 4 kap miljöbalken. Upphäver kommunen strandskyddet i strid med gällande bestämmelser kommer länsstyrelsen att upphäva kommunens antagandebeslut. Kommunen vill upphäva strandskyddet för att möjliggöra ny dragning av infartsvägen, parkering för bad- och hotellanläggningen, bostäder, del av hotellbyggnaden, pumphus samt dagvattendamm. Totalt berörs ca kvadratmeter strandskyddad mark. Som särskilt skäl anger kommunen att området är väl avskilt från strandlinjen genom infartsvägen från området. Länsstyrelsen förstår det så att kommunen även anser att anläggningen är ett angeläget allmänt intresse. För att kunna använda det särskilda skälet "att upphävandet avser ett område som genom en väg är väl avskilt från strandslinjen" ska det vara fråga om större, relativt hårt trafikerade vägar, vilket framkommer i flera vägledande domar från Mark-och miljööverdomstolen, t ex M och M Länsstyrelsen menar att den mindre infartsväg som kommunen hänvisar till inte kan klassas som avskiljande i strandskyddssammanhang. Öster om Spångholmsallén finns ingen väg alls. En förutsättning för att kunna beakta det särskilda skälet "att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området" är att det kan visas att en annan lokalisering är omöjlig eller i vart fall orimlig för att tillgodose det allmänna 12(31)

13 intresset. Finns det andra möjliga placeringar ska någon av dessa väljas i första hand. I det här fallet har Länsstyrelsen gjort bedömningen att anläggningen av flera skäl inte är lämplig på platsen och Länsstyrelsens bedömning är följaktligen att detta särskilda skäl inte går att tillämpa i detta fall. Länsstyrelsen kan inte se att något annat av de särskilda skälen heller är tillämpbara och menar således att det inte är möjligt att upphäva strandskyddet i enlighet med detaljplanen. Länsstyrelsen bedömer att strandområdet har ett stort värde som spridningskorridor för organismer i landskapet samt för människors långsiktiga möjlighet att röra sig i området. Ett upphävande skulle därför motverka strandskyddets syften. Länsstyrelsen vill erinra om att det i strandskyddssammanhang är den befintliga, fysiska miljön som ska beaktas. Det är därför missvisande att ange att den berörda marken i nuläget är "golf'. Länsstyrelsen kan konstatera att den gällande detaljplanen är förenlig med strandskyddet och att ingen byggrätt finns inom strandområdet. Vad gäller Spångholmsbäcken kan det först anföras att vattendraget, i de delar detta är beläget utanför befintlig golfbana, omfattas av Spångholmsbäckens dikningsföretag av år Detta innebär att vattendraget är underkastat återkommande rensningar i enlighet med gällande förrättningsbeslut och enligt reglerna i 11 kap miljöbalken. Vad avser de biologiska värdena är således vattendraget att betrakta som förhållandevis trivialt, vilket även dåvarande miljödomstolens slagit fast i samband med prövning av bl a vattendragets omläggning för anläggandet av PGA:s befintliga golfbana, Växjö tingsrätt, miljödomstolens dom i mål nr M Kommunen bedömer därför att strandskyddet utmed vattendraget primärt kan vara av betydelse för det rörliga friluftslivet. I den för nu aktuell plan upprättad miljökonsekvensbeskrivning, framgår såväl av texten som av där redovisad kartbild inom vilket område utmed Spångholmsbäcken som strandskyddet behöver upphävas. Av nämnda kartbild framgår att det är en mycket begränsat del av det strandskyddade området som avses i det att det endast berör de yttre delarna av de 100 meter breda strandskyddade området norr om Spångholmsbäcken. Eftersom strandskyddet endast planeras upphävas partiellt och då endast vad avser de yttre delarna kommer det fortsatt finnas kvar tillräckliga s k spridningskorridorer utefter vattendraget. Ett sådant partiellt upphävande av strandskyddet bedöms således inte påverka möjligheten för det rörliga friluftslivet att utnyttja området. Med beaktande av vad som anförts ovan anser kommunen att det begränsade område inom vilket upphävande föreslås uppenbarligen torde sakna betydelse för att tillgodose strandskyddets syfte, ett syfte som i detta fall till allt övervägande berör det rörliga friluftslivet. I det fortsatta planarbetet kommer dock föreslagen ny väg som ansluter till Tjustorpsvägen, även som del av föreslagen parkering, utgå i syfte att om möjligt ytterligare minska intrånget på strandskyddet. Vad gäller de förslagna dagvattendammarna så behöver inte strandskyddet upphävas för anläggandet av dessa, utan det torde vara tillräckligt med ett dispensförfarande alternativt att frågan prövas inom ramen för en eventuellt kommande prövning vid Mark- och miljödomstolen. Dammarna kommer, när de väl är anlagda att tillföra området ytterligare vattenspeglar och på så sätt förstärka såväl spridningskorridoren som den biologiska mångfalden i området. 13(31)

14 Miljökvalitetsnormer för luft Den bebyggelse som föreslås kommer under överskådlig tid att sakna tillgång till en attraktiv kollektivtrafik. Mot den bakgrunden bedömer Länsstyrelsen att föreslagna bostäder kommer att generera ytterligare bilpendling in till Malmö stad. Malmö överskrider miljökvalitetsnormerna för partiklar och kväveoxid på flera punkter i staden. Länsstyrelsen anser av denna anledning att föreslagen bebyggelse kan komma att bidra till ett överskridande av miljökvalitetsnormerna för luft i centrala Malmö och kan av denna anledning komma att stoppa en framtida detaljplan med hänvisning till 11 kap PBL. Föreslagen bebyggelse förstärker befintlig kollektivtrafik som gynnar både befintliga och nya resenärer och minskar klimatpåverkan. Förelagen bebyggelse inom Bara Söder har bra tillgänglighet till befintlig kollektivtrafik och god restidskvot (restid med buss iförhållande till restid med bil), där 93 % av föreslagen bebyggelse har ett kollektivtrafiknära läge till regionbuss med ett avstånd på högts 1000 meter till befintlig hållplats, Spångholmen. Den trafik som föreslagen badoch hotellanläggning orsakar kommer inte att påverka miljökvalitetsnormerna för luft inom de centrala delarna av Malmö Stad. Bad- och hotellanläggningen bedöms alstra ca 2100 f/åmd varav ca 1575 f/åmd kommer att köra västerut. Bad- och hotellanläggningens besökare, som kommer från olika platser i regionen, kommer huvudsakligen att köra via det övergripande trafiknätet enligt utförd fördjupad trafikutredning, nov 2012 av Tyréns AB, nov Den trafik som kommer att trafikera de centrala delarna av Malmö stad antas vara mycket marginell och sker främst under helger. Malmös miljökvalitetsnormer överskrids ej på helger utan under vardagar i rusningstrafiken på morgon och kväll. Mellankommunal samordning De övergripande synpunkter som framförts kring lokalisering i förhållande till kollektivtrafik och infrastruktur berör frågor av sådan karaktär att de förutsätter en mellankommunal samordning. Länsstyrelsen har bedömt att planläggningen inte främjar en ändamålsenlig struktur med hänsyn till regionala förhållanden och att frågor av mellankommunalt intresse alltså inte samordnats på ett lämpligt sätt. Det kan tilläggas att upptagningsområdet för anläggningen måste bli avsevärt större än kommunen. Länsstyrelsen menar att det är angeläget att kommunerna i sydvästra Skåne är eniga om var i regionen en anläggning får 1 miljon besökare/år ska ligga för att bidra till regionens attraktionskraft. Såvitt framgår av handlingarna har ingen mellankommunal samordning skett i denna fråga. Länsstyrelsen anser alltså att mellankommunala frågor inte har samordnats på ett lämpligt sätt varför Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap PBL. Svedala kommun har tagit initiativ till möte med Malmö Stad när det gäller utbyggnaden av Bara Söder, väg 841 samt framtida lätt spårtrafik på sträckan Malmö-Bara-Klågerup. Svedala kommun har också bjudit in till ett informationsmöte om Bara Söder på PGA i februari 2012 då Malmö Stad inbjöds tillsammans med representanter för bl.a. Länsstyrelsen och Region Skåne. Signalerna var positiva. Det har även skett ett initiativ av PGA till möte, då dåvarande landshövding Göran Tunhammar inledde mötet med att tala om anläggningens betydelse som turistmagnet i Skåne. Arbetet med mellankommunal samordning kommer att fortsätta med intilliggande kommuner. Innan sommaren 2013 hölls ett mellankommunalt möte med Svedalas grannkommuner avseende badoch hotellanläggningen. Inbjudna kommuner meddelade att de inte hade några invändningar till planförslaget utan var positiva till en bad och hotellanläggning i Bara. 14(31)

15 Miljöbedömning Av de synpunkter som framförts ovan framgår att Länsstyrelsen drar andra slutsatser än kommunen av vad som hittills framkommit under planprocessen och miljöbedömningen. Utöver vad som redan nämnts har Länsstyrelsen följande synpunkter på miljöbedömningen: Jämförelse med gällande detaljplan Enligt MKB:n bedöms genomförandet av gällande detaljplan från 2005 påverka kulturlandskapsvärdena i minst lika hög grad som genomförandet av planförslaget. Länsstyrelsen gör en helt annan bedömning. Gällande detaljplan för området kring Spångholmsgården har en byggbar yta om ca 3,7 ha, där byggnadsarean är begränsad till 20 %, det vill säga 0,7 ha. Föreslagen detaljplan (bad- hotell- och konferensanläggning + lägenheterna kring Spångholmsgården) har en byggbar yta om ca 9 ha. Kommunen har i det nya planförslaget valt att begränsa bruttoarean i stället för byggnadsarean. Med en tillåten bruttoarea om m 2 blir resultatet i praktiken en möjlig byggnadsarea om ca 9 ha, dvs. 12 ggr mer än i gällande detaljplan. Det är just skalan och omfattningen hos byggrätterna som enligt Länsstyrelsens bedömning riskerar att påtagligt skada kulturmiljövärdena. Det faktum att Spångholmsgården idag inte formellt är skyddad genom rivningsförbud bedömer Länsstyrelsen inte vara avgörande vid jämförelsen. Länsstyrelsen förutsätter att kommunen och fastighetsägaren beaktar den kunskap om Spångholmsgårdens värden som framkommit under planarbetet även innan denna kunskap omsatts i bindande bestämmelser Svedala kommun beaktar Spångholmens värde. Men faktum är att byggnaderna är i mycket dåligt skick och kommer att förfalla tills de är en fara för allmänheten om de inte kan rustas upp och få en annan användning. De krävs en betydlig investering i planområdet för att finansiera detta. Länsstyrelsens uppfattning om byggbar yta är felaktig. Bruttoarea i m 2 ovan mark är inte samma som byggnadsarea i procent av fastighetsarea. Bruttoarea i m 2 ovan mark inkluderarar byggnadens yta i samtliga våningsplan. Byggnadsarea i procent av fastighetsarea inkluderar byggnadens yta i bottenplan. Enligt illustrationen har föreslagna byggnader en byggnadsarea (bottenyta) på totalt ca m 2, vilket är betydligt mindre än bruttoarean i samtlig våningsplan som är ca m 2. Den största byggnadsarean ligger i den föreslagna badanläggningen som har en byggnadsarea (bottenyta) på ca m 2. Alternativredovisning Enligt både planbeskrivningen och MKB:n är närheten till en golfbana med hög standard en förutsättning för lokalisering av bad- och hotellanläggningen. Länsstyrelsen ser inte hur detta kan vara en förutsättning för att pröva den markanvändning som beskrivs, nämligen lämpligheten av att bygga en badanläggning med äventyrsbad, spa och simhall samt ett hotell med 400 gästrum. Är det Svedala kommuns uppfattning att en sådan anläggning saknar relevans utan en intilliggande golfbana? Länsstyrelsen menar att en miljöbedömning av planförslaget måste innehålla en alternativredovisning som handlar om planförslaget och inte om den redan befintliga golfbanan. Samhörigheten mellan bad- och hotellanläggningen, PGA-golfbanan av hög standard och omgivande naturvärden ger synergieffekter. Bad- och hotellanläggningen förstärker sysselsättningseffekten, områdets attraktion och turism genom ökat utbud och upplevelse med bad, 15(31)

16 golf, natur och kultur. Golfbanans verksamhet förstärks med bad- och hotellanläggningen. Samtidigt behöver golfbanan fler övernattningsmöjligheter vid stora tävlingar. En stor del av besökarna kommer att samnyttja de olika verksamheterna. Föreslagna bostadsgrupper är golfnära boende, där det även ges närhet natur och rekreation som ger god boendekvalitet. Dessutom är bad- och hotellanläggningen med tillhörande bostäder föreslagen nära Bara, vilket ger en god sammanhållen bebyggelseutveckling i en av Svedalas tre största tätorter. Detta minskar påverkan på natur och minskar även klimatpåverkan genom att fler får möjlighet att åka kollektivt. Samtidigt förbättras underlaget för service och förutsättningarna ökar för att den lilla staden ska utvecklas och få fler mötesplatser för olika kategorier av människor. Bara har även närhet till större regionala vägar och har ett strategiskt läge i Öresundsregionen med ett stort upptagningsområde för besökare till anläggningen. Enligt MB 6 kap 7 ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts. Alternativt läge för bad- och hotellanläggningen kan enbart studeras inom mark som exploatören eller kommunen äger. Omgivande mark är dessutom jordbruksmark som inte är detaljplanelagt för annat ändamål. Inom planområdet är markanvändningen golfändamål med byggrätter för hotell och konferensanläggning i gällande detaljplan. Av denna anledning är föreslaget läge lämpligt. I MKB:n har alternativ utformning med tidigare Holiday Club jämförts med planförslaget. En lägre bebyggelseutformning av bad- och hotellanläggningen ger en spridd bebyggelse som inte är lämplig och ger en dålig hushållning med marken. I detaljplanearbetet har ett antal alternativ förkastats. Dessa redovisas i MKB:n under kapitel Förkastade alternativ. Länsstyrelsens slutsatser och råd om fortsatt arbete Länsstyrelsen förutsätter att kommunen beaktar synpunkterna i detta yttrande. Slutsatsen bör bli att planarbetet inte kan fortsätta med den inriktning det hittills har haft. Om kommunen bedömer att det finns förutsättningar att fortsätta planarbetet i någon del finns ytterligare intressen att ta hänsyn till enligt bilaga. Många positiva åtgärder har utförts för kollektivtrafiken, landskapsbilden samt kultur- och naturmiljön. Kommunen kommer i det fotsatta planarbetet föreslå förändringar för att minska intrånget i strandskyddet. Kommunen ska ha mellankommunal samordning med intilliggande kommuner. Med de föreslagna förändringarna av planförslaget anser Svedala kommun att länsstyrelsen indragandegrunder enligt PBL 11 kap inte är tillämpliga. Det ska även noteras att det har vid ett flertal tillfällen förts dialog mellan Svedala kommun, Peab, PGA och Länsstyrelsen samt med dåvarande landshövding, där kommunen har fått positiva signaler till projektet. Det ska slutligen och särskilt understrykas att bad- och hotellanläggningen kommer att skapa ca 300 nya arbetstillfällen inom föreslagen bad- och hotellanläggning. Föreslagen markanvändning för kontor, småbutiker, hantverk och service kommer att ge ytterligare arbetstillfällen. Samtidigt kan föreslagna bad- och hotellanläggning ge fler besökare till Torups besöksmål, vilket generar bättre inkomster som kan ge upphov till nya anställningar inom andra verksamheter och gynnar Region Skånes satsning på besöksnäring. Bad- och hotellanläggningen kan utveckla turismnäringen och förstärka befintlig aktiveter för rekreation i området. Detta skulle även vara positivt för rekreation och besöksmål i Torup. 16(31)

17 Trafikverket Trafikverket framför i skrivelse inkommen att en av de stora utmaningarna för samhällsplaneringen är att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle, där det bland annat handlar om att minska bilberoendet och samtidigt ge möjligheter för en ökad kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik. En trafikutredning har gjorts där man utreder hur man skulle kunna förbättra möjligheterna för människor att resa kollektivt till och från området. Trots att flera av åtgärderna skulle förbättra möjligheterna att resa kollektivt tror vi ändå att denna exploatering kommer att leda till ett ökat bilberoende och belasta den befintliga infrastrukturen i lång tid framöver. Exploateringens utformning och geografiska läge gör det helt enkelt svårt att kollektivtrafikförsörja på ett effektivt sätt. Trafikverket hade hellre sett att projektet hade lokaliserats i ett starkt kollektivtrafikstråk och där det finns kapacitet i den befintliga infrastrukturen. Exploateringen skulle kräva åtgärder på väg 841 alternativt att vägen byggs om i ny sträckning för att klara framtida trafikflöden. Finansiering för sådana åtgärder finns inte i nuvarande planer. Trafikverket medverkar i en åtgärdsvalsstudie som syftar till att analysera brister och problem och hitta kostnadseffektiva lösningar enligt 4-stegsprincipen. Trafikverket ger inga ytterligare synpunkter på de föreslagna trafikåtgärderna här eftersom det kommer klargöras inom ramen för åtgärdsvalsstudien. Väg 841 är inte enbart en lokalväg för pendlare mellan Bara-Klågerup och Malmö utan är även en väg av regionalt intresse med besökare till Torups rekreationsområde. Torup har ca besökare per år. Bara och Klågerup är utpekade som utbyggnadsplaner i Svedala översiktsplan Därför är det av vikt att Trafikverket arbetar för att väg 841 har en tillräcklig kapacitet. Infrastrukturen bör följa samhällsutvecklingen. Dialog fortsätter avseende behovet av en ombyggnad av vägen och arbete pågår med att ta fram en åtgärdsvalsstudie för väg 841, där man studerar nuvarande standard och eventuella åtgärder. Lantmäteriet Lantmäteriet påpekar i skrivelse inkommen att inom kvartersmark på ett par ställen i kartan (inom användningen B i öster samt användningarna RKH och BKH i mitten) syns vattenområden från grundkartan. Dessa områden borde rimligtvis markeras med samma färg som användningen runt dem. Markreservat i form av u-område finns belägna inom allmänplatsmark (användning NATUR och TORG). Denna typ av markreservat är avsedda för kvartersmark och inte för allmänna platser. I planbeskrivningen nämns att kommunen är huvudman för allmänna ledningar inom kvartersmark, dock återfinns inga u-områden på plankartan inom kvartersmark. Idag finns dock ledningsrätt ( , ändamål: Gas) inom u-området på allmänplatsmark. Ledningsrätten sträcker sig även genom kvartersmark och nya byggrätter, inom användning BKH, men där saknas u-område i plankartan. Det är lämpligt att markera med u-område i kvartersmark var dessa ledningar är planerade att sträckas. Det bör framgå vem som bekostar en lantmäteriförrättning för att ompröva befintlig ledningsrätt. Det bör även framgå vem som ska betala eventuella ersättningar. 17(31)

18 Under rubriken Konsekvenser av fastigheterna beskrivs att det är aktuellt med inlösen av mark som i planen utgör allmän plats och under rubriken Avtal beskrivs att det ska tecknas avtal angående markintrång inom del som avser allmänplatsmark. Det kan lämpligen förtydligas att kommunen har möjlighet att lösa in mark som enligt en detaljplan ska användas för allmän plats utan att avtal föreligger. Ersättning för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen om ingen annan överenskommelse träffas. Kommunen är vidare skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om fastighetsägaren begär det. Under rubriken Konsekvenser av fastigheterna beskrivs även att det kan bli aktuellt att bilda gemensamhetsanläggningar. Vidare kan det tydliggöras att bildandet av en gemensamhetsanläggning prövas i en lantmäteriförrättning och att kostnaden fördelas mellan deltagande fastigheter. Fastigheterna Värby 61: behandlas inte under rubriken Konsekvenser av fastigheterna. Den kommunala fastigheten Värby 44:1 berörs av planen inom användningen INFART. Fastigheten nämns inte i planbeskrivningen. Begreppet Fastighetsplan används i planbeskrivningen. Det är inte längre aktuell enligt nya PBL, och ska eventuellt bytas mot Fastighetsindelningsbestämmelser. Ovanstående synpunkter beaktas i det fortsatta detaljplanearbetet. Skånetrafiken Skånetrafiken påpekar i skrivelse inkommen att ett genomförande av denna detaljplan, påverkar inte linjedragningen för linje 142, i enlighet med planbeskrivningen. "Skogshusen" i söder får en oacceptabel tillgänglighet och därmed är utbyggnaden olämplig från kollektivtrafiksynvinkel. Avståndet till närmsta busshållplats och till Bara centrum är alltför långt för att gång, cykel och kollektivtrafik ska kunna bli reella alternativ till bilen. "Backahusen" i öster har en acceptabel placering, men det är viktigt att planen kompletteras med en genare gång-och cykelanslutning till Bara centrum. Annars är risken att bilen blir huvudalternativ för de boende i området, även för resor inom Bara. Badanläggningen kommer att kunna nås med kollektivtrafik, men det är olyckligt när en så viktig målpunkt får en bristfällig kollektivtrafik-tillgänglighet. Denna typ av anläggningar bör placeras i direkt anslutning till befintlig kollektivtrafik. Det viktiga vid en etablering är att det idag finns en fungerande kollektivtrafik som kan konkurera med biltrafiken. Föreslagen bebyggelse med högklassig badanläggning och nya arbetstillfällen kommer att förstärka och utveckla befintlig kollektivtrafik med underlag för exempelvis ökad turtäthet som gagnar såväl Barabor som ska till Malmö, som Malmöbor som vill åka kollektivt till rekreationsoch upplevelseområdena: badet, golfbanor och Torup. Samhällsutvecklingen leder till att regionaltrafiken kan byggas ut. Detaljplanen föreslår ett hållplatsläge norr om bad- och hotellanläggningen med möjlighet för pendlarparkering och cykelparkering. Det har även diskuterats med Skånetrafiken att föreslå pendlarparkering och cykelparkering vid befintlig busshållplats för att gynna kollektivtrafiken. 18(31)

19 Skånetrafikens synpunkter beaktas i det fortsatta detaljplanearbetet. Diskussioner som har förts om en bussgata i Bara ska studeras närmare. Vid hållplatslägena föreslås pendlarparkering och cykelparkering för att främja kollektivtrafiken. Mobil management ska även diskuteras i det fortsatta detaljplanearbetet. Region Skåne, Regionala tillväxtnämnden Region Skåne framhåller i skrivelse inkommen att den växande befolkningen i Skåne har inneburit ett ökat tryck på både bo-stads- och arbetsmarknaden. Samtidigt har det inte producerats tillräckligt med bostäder för att möta efterfrågan och det har inte utvecklats tillräckligt många arbetstillfällen för att försörja en växande befolkning. För att regionen ska fortsätta utvecklas är det nödvändigt att bostadsbyggandet ökar och att nya arbetstillfällen skapas. Region Skåne anser därför att det är bra att Svedala kommun planerar för nya bostäder med blandade upplåtelseformer och att regionen tillförs ca 300 nya arbetstillfällen med byggandet av den föreslagna bad- och hotellanläggningen. Inom arbetet med Strukturbild för Skåne har förslag till strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne tagits fram. Ett av strategiområdena är att Skåne ska växa effektivt med en balanserad och hållbar markanvändning och ett annat är att stärka tillgängligheten och binda samman Skåne. Den ökade tillväxten i regionen skapar ett ökat tryck på markens användning och därmed också ökade krav på att marken ska användas på ett effektivt sätt. Markutnyttjandet blir också mer effektivt om täta strukturer i närheten av kollektivtrafikens hållplatser och stationer kan utvecklas. Genom att förtäta och bygga i anslutning till redan befintlig infrastruktur och kollektivtrafik kan dessa system användas maximalt och tillgängligheten till kollektivtrafik stärkas. Region Skåne ser att planförslaget innebär att för den större delen av den planerade bostadsbebyggelsen och bad- och hotellanläggningen finns det möjlighet för boende och besökare att använda kollektivtrafik. Däremot hamnar bostäderna i området Skogshusen i ett mindre gynnsamt läge för att kunna kollektivtrafikförsörjas och det finns därför en risk att de som bor där kommer att bli bilberoende. Region Skåne har inga ytterligare synpunkter ur ett regionalt perspektiv. Se kommentar till Skånetrafiken. Malmö Museer Malmö Museer anser i skrivelse inkommen att tidigare framförda synpunkter för remissvar på Förslag till planprogram för del av Värby 61:406 m fl. kvarstår. Några kommentarer direkt kopplade till detaljplaneförslaget behöver dock framföras. I planbeskrivningen anges att: "Bebyggelsens placering utgår från att ta tillvara det öppna landskapet och att de bara backarna (som ordet Bara innebär) förblir obebyggda." samt "Lägenheterna samt bad- och hotellanläggningen återger det omgivande böljande backlandskapet med sluttande gröna tak som ansluter marken. Områdets kulturmiljövärde ligger inte primärt i det böljande landskapet med obebyggda backar, utan i att det länge utgjort ett öppet odlingslandskap med mycket begränsad spridd bebyggelse 19(31)

20 och tydligt kopplat till godsdriften. Även om formspråket i lägenhets- samt hotellanläggningen avser att utgöra en anpassning till topografin och bostadsbebyggelsen placeras i områdets lägre delar medför de en kraftig förändring av områdets karaktär. Det storskaliga åkerlandskapet förändras genom föreslagna utspridda bostadsområden med mellanliggande öppna, anlagda gräsmarker (i planen även benämnda natur). Vi har svårt att tro att den planerade bebyggelsen inte kommer att synas i backlandskapet. Den ökade tillgängligheten till området för tillfälliga besökare och invånare i Bara tätort kan ur rekreationsperspektiv ses som en positiv effekt av planförslaget. Planerade ridstigar, gång- och cykelvägar samt ekostråk får en sådan effekt. Men ur kulturmiljösynpunkt kan det snarare ses som en del i förändringen av området från ett storgårdsdominerat agrarlandskap till ett fritids- och rekreationslandskap. En sådan förändring anser vi skadar riksintresseområdet för kulturmiljövård på ett påtagligt sätt. Det är positivt att de värdefulla byggnaderna vid Spångholmens gård genom planen kan få ett starkare skydd och kan underhållas. Men mycket av gårdsmiljöns kulturmiljövärde försvinner genom att gården hamnar i en storskalig hotell-och badanläggning. Begränsningen av den västra "halvcirkeln" i byggnaden som planeras kring Spångholmens gårdsanläggning medför en något förbättrad möjlighet att uppleva gården visuellt från Malmövägen i norr. Fortfarande medför planerad anläggningen dock en långtgående reducering av gårdens uttryck som centralpunkt i området. Vi anser att detaljplaneförslaget medför en påtaglig negativ påverkan på flera av de karaktärsdrag som betonats i länsstyrelsens översyn av Riksintresseområdet för kulturmiljövård M:K 116 från år Det gället särskilt punkterna: Tätortens tydliga gräns mot det öppna odlingslandskapet. Skiftesreformens öppenhet i landskapet. Strukturer från skifteslandskapet såsom alléer, det raka vägnätet, plattgården och det öppna landskapet bör ej förvanskas. Avslutningsvis vill vi poängtera att Länsstyrelsen måste göra en prövning av huruvida detaljplaneförslaget medför en påtaglig skada på värdena i riksintresseområdet för kulturmiljövården. Svedala kommun anser inte att föreslagen bebyggelse påverkar kärnvärdet för riksintresse för kulturmiljövården negativt. Spångholmsgården nämns inte i beskrivningen för riksintresset. Kärnvärdet i riksintresset anses vara de platser som räknas upp i beskrivningen. Svedala kommun anser dock att Spångholmens byggnader är kulturellt intressanta och avser att skydda dem i plan mot rivning. Utan en q-märkning har byggnaderna inget rivningsskydd. Det måste noteras att byggnaderna är i mycket dåligt skick efter år av eftersatt underhåll där läckande tak, trasiga takfönster och luckor har medfört eskalerande skador. Tillika kan Spångholmsgården bli tillhåll och utsättas för skadegörelse när byggnaderna står tomma med få förbipasserande. Kostnaden för att rusta upp gården bedöms vara hög och det kommer att kräva en verksamhet som kan finansiera underhållet av Spångholmens byggnader. I planförslaget kan man nyttja den publika magnet som bad- och hotellanläggningen kommer att utgöra för att få ett bättre underlag till annan verksamhet för Spångholmen. Svedala kommun anser att det krävs en q-märkning av byggnaderna för att bevara Spångholmsgården för framtiden. Förutsättningar för upprustning av byggnaderna och att de får en 20(31)

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden 2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Planprogram för Värby 61:406 m fl, Bara Söder, Svedala kommun, Skåne län

Planprogram för Värby 61:406 m fl, Bara Söder, Svedala kommun, Skåne län 2012-07-09 Rev 2012-12-06 Dnr: 10.700 Projektnummer: D7224 Planprogram för Värby 61:406 m fl, Bara Söder, Svedala kommun, Skåne län PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Perspektiv norrut från Spångholmsvägen över

Läs mer

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1

PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR FASTIGHETEN AXET 1 VALDEMARSVIKS KOMMUN Östergötlands län 2015-05-27 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till planförslaget har följande handlingar upprättats: Planbeskrivning Plankarta

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för. Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun A. YTTRANDEN UTAN ERINRAN 1(5) 2014-09-10 BN 2013-8881 Detaljplan för Rinkaby 6:2, del av, m.fl., vid Madenvägen i Rinkaby, Kristianstads kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd på samråd under tiden den 9 juni

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING

SAMRÅDSHANDLING JANUARI 2014. DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR DEL AV JUNOSUANDO 7:14 Bostäder och kontor Pajala kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR I SAMRÅDSSKEDET Planbeskrivning Plankarta med illustrationsskiss Fastighetsförteckning

Läs mer

Teglagärdet m.fl. B404. Särskilt utlåtande Upprättad 2014-03-03. Dnr. 2013-1686. Ändring av detaljplan för. Skara kommun, Västra Götalands län

Teglagärdet m.fl. B404. Särskilt utlåtande Upprättad 2014-03-03. Dnr. 2013-1686. Ändring av detaljplan för. Skara kommun, Västra Götalands län B404 Dnr. 2013-1686 Ändring av detaljplan för Teglagärdet m.fl. Skara kommun, Västra Götalands län Särskilt utlåtande Upprättad 2014-03-03 SKARA KOMMUN SKARA KOMMUN SKARA KOMMUN SKARA KOMMUN SKARA KOMMUN

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande.

Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplan för Söder 1:16 CENTRALSTATIONEN Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1692/2014 Dnr planmodul: P 2014/40 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Planärendet har handlagts som enkelt planförfarande. Detaljplanen har varit

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN

LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLMS LÄN Avdelningen för rättsliga frågor Kjell Cromnier 08-785 45 03 2010-07-07 Stockholms kommu4 Stadsbyggnadsnämn4leiV,,' Box 8314 n kgo.m201c 104 22 Stockholm Unr: 4031-2010-9254-07-

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör:

PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta med tillhörande bestämmelser. Till detaljplanen hör: 1 LAGA KRAFT HANDLING Enkelt planförfarande Tillägg till detaljplanen Funäsdalen 16:47 m.fl. Hamra 1 gällande avstyckade fastigheten Funäsdalen 16:149, Hamra, Tänndalen, Härjedalens kommun, Jämtlands län.

Läs mer

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 Dnr MN/2002-0967 Detaljplan för Del av NYCKLEBY 1:33 Strömstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2 HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2011-02-03 26 att genomföra en andra

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande 2013-01-24 Dnr PLAN.2011.33 Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun Planbeskrivning Samrådshandling Enkelt planförfarande Planbeskrivning 1 INLEDNING Detaljplanens

Läs mer

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun

Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun PÄ 42/2006a Detaljplan för Landsdomaren 9 i Lund, Lunds kommun Upprättad 2007-09-24 Innehåll: Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Detaljplanekarta med planbestämmelser PLANBESKRIVNING 1 (8) Detaljplan

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Utställningsutlåtande

Utställningsutlåtande Detaljplan för Glimminge 48:2 i Glimminge plantering, Båstads kommun, Skåne län Utställningsutlåtande Detta detaljplaneförslag, har varit utställt under tiden 2012 03 01 till 2012 04 13 för att ge sakägare,

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Gräsanden 7, Centrum, Ängelholms kommun, Skåne län SAMRÅDSREDOGÖRELSE

Detaljplan för fastigheten Gräsanden 7, Centrum, Ängelholms kommun, Skåne län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Diarienummer Detaljplan för fastigheten Gräsanden 7, Centrum, Ängelholms kommun, Skåne län SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Sakägare samt berörda förvaltningar och myndigheter

Läs mer

2013-02-07. Granskning av översiktsplan för Eslövs kommun - Fördjupningen för Flyinge Gårdsstånga

2013-02-07. Granskning av översiktsplan för Eslövs kommun - Fördjupningen för Flyinge Gårdsstånga . I SKÅNE LÅN G RANSKN I NGSYTTRAN DE 2013-02-07 1(5) 7013-0Y- 11 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Hanne Haas 040-25 22 48 Eslövs kommun Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING

Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN. Degerfors kommun, Örebro län DEGERFORS KOMMUN. Planområde. Flygfoto över Ramshöjden mot väster. UTSTÄLLNINGSHANDLING DEGERFORS KOMMUN UTSTÄLLNINGSHANDLING Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2008-09-10 Handläggare K K Kerstin Jansson Beteckning KS Dnr 248-2008 Detaljplan för del av RAMSHÖJDEN Degerfors kommun, Örebro län

Läs mer

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 1 (5) Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING 2 (5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Behovsbedömning av detaljplan Dnr BN-2013/00169 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2013/00169 Datum: 2014-04-15 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Sofiehem 2:1 och 2:2 inom Ålidhem i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140326 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0358 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Tallvirket 6,Tureberg

Läs mer

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län SBN 2013.0111 Detaljplan för Rosendalskorsningen - Bofors 1:25 m fl, Karlskoga Karlskoga kommun Örebro län Upprättad 2014-06-10 av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlskoga Normalt planförfarande, enligt

Läs mer

Utställning av fördjupad översiktsplan för Svarte tätort i Ystads kommun

Utställning av fördjupad översiktsplan för Svarte tätort i Ystads kommun asdf GRANSKNINGSYTTRANDE 1(6) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Åsa Björn 040-25 23 15 asa.bjorn@m.lst.se Miljö- och byggnadsnämnden Nya Rådhuset 271 80 Ystad Utställning av fördjupad översiktsplan

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Fågelhult 1:12 i Hjortkvarn, Hallsbergs kommun

Detaljplan för fastigheten Fågelhult 1:12 i Hjortkvarn, Hallsbergs kommun 1(5) SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2012-05-31 Dnr TPN 2012/8 Teknik- och plannämnden Hallsbergs kommun Detaljplan för fastigheten Fågelhult 1:12 i Hjortkvarn, Hallsbergs kommun Rubricerad detaljplan handlades tidigare

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg Kommunledningskontoret Tony Andersson Planarkitekt 010722 85 95 Behovsbedömning 20140515 Sida 1 av 8 Dnr 2013/0362 KS 203 Bedömning av miljöpåverkan och behov av MKB för detaljplan för Lektionen 33,Tureberg

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 1 Datum 2012-05-31 Kommunförvaltningen Bygg och miljö Martina Norrman, planarkitekt Direkttelefon 040-40 82 18 Vår ref 12.063 Er ref BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SYFTE Enligt plan- och

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN

Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 1/5 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling DETALJPLAN FÖR BOSTAD PÅ KNIPPLA 1:47, KNIPPLA, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-10-24 Diarienummer 0063/10 Sida 2/5 INLEDNING

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun

Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun 1 (5) Datum 2013-05-16 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Mo 1:141, 1:105 mfl, Trångsviken, Krokoms kommun Tillägg till PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING HANDLINGAR Planhandlingarna består av:

Läs mer

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset)

detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) PLANBESKRIVNING detaljplan Kv Asagård, Fredriksberg, Falköpings stad (hotellet medborgarhuset) Antagandehandling 008-05- Stadsbyggnadsavdelningen 008-0-4 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Detaljplan Värby 54:6 Bara Gamla Bensinmack, Svedala kommun, Skåne län

Detaljplan Värby 54:6 Bara Gamla Bensinmack, Svedala kommun, Skåne län 2014-08-15 Dnr: 12.906 Projektnummer: D7262 Detaljplan Värby 54:6 Bara Gamla Bensinmack, Svedala kommun, Skåne län SÄRSKILT UTLÅTANDE SAMRÅDET Enligt bygg- och miljönämndens beslut 2013-11-21 har i rubricerad

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping 1(8) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen inom Vilbergen i Norrköping, fysisk planering den 20 september 2012 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i SPN: 2013-01-29,

Läs mer

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län

Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län PLANBESKR1VNING SAMRÅDSHANDLING 1 (5) Detaljplan för Åkarp 29:15 i Marieholm Eslövs kommun, Skåne län SAMRÅDSIIANDLING PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING 2(5) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR PIANDATA Plankarta

Läs mer

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2011/79.318 NBN 2015-220 0126K-16017 ANTAGANDEHANDLING Tillägg till planbeskrivning Tillägg till genomförandebeskrivning Enkelt planförfarande Kartan visar

Läs mer

HÖNÖ 26:1 M.FL. - HEINÖVALLEN

HÖNÖ 26:1 M.FL. - HEINÖVALLEN Datum 2012-04-27 Diarienummer 0158/11 Sida 1/9 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Antagandehandling DETALJPLAN FÖR HÖNÖ 26:1 M.FL. - HEINÖVALLEN HÖNÖ, ÖCKERÖ KOMMUN Datum 2012-04-27 Diarienummer 0158/11 Sida 2/9 INLEDNING

Läs mer

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län

Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län 2010-11-22 Dnr:2010-1132-211 1(3) ANTAGANDEHANDLING Ändring av DETALJPLAN för Linneryds prästgård 5:77 m fl med avseende på Linneryd 5:78 i Linneryd samhälle, Tingsryds kommun, Kronobergs län PLANBESKRIVNING

Läs mer

MKB för del av Värby 61:406 m.fl BARA SÖDER DETALJPLAN. Granskningshandling. Dnr 10.700 BYGG OCH MILJÖ SVEDALA 2013-11-12

MKB för del av Värby 61:406 m.fl BARA SÖDER DETALJPLAN. Granskningshandling. Dnr 10.700 BYGG OCH MILJÖ SVEDALA 2013-11-12 MKB för del av Värby 61:406 m.fl BARA SÖDER DETALJPLAN Granskningshandling Dnr 10.700 BYGG OCH MILJÖ SVEDALA 2013-11-12 1 MKB FÖR BARA SÖDER - DETALJPLAN DNR.10.700 MKB för detaljplanen för Bara Söder,

Läs mer

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun asdf BESLUT 1(5) 2012-09-26 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Anna-Mary Foltýn 040-25 27 21 Kommunfullmäktige Skurups kommun 274 80 Skurup Överprövning av beslut att

Läs mer

DOM 2015-04-09 Stockholm

DOM 2015-04-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2015-04-09 Stockholm Mål nr P 130-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-08-12 i mål nr P 1795-14, se

Läs mer

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun

Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun Detaljplan för Björken 8 TILLBYGGNAD AV VILLA Östersunds kommun 1 Antagandehandling Dnr Ädh 1598/2013 Dnr planmodul: P 13/0020 PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING Upprättad av samhällsbyggnad den 23 januari

Läs mer

DETALJPLAN för Drottningen S:1 i Eslöv, Skåne län flerbostadshus på Sallerupsområdet

DETALJPLAN för Drottningen S:1 i Eslöv, Skåne län flerbostadshus på Sallerupsområdet Hanna Bäckgren 0413-620 18 Dnr 1120/2009 2010-01-04 DETALJPLAN för Drottningen S:1 i Eslöv, Skåne län flerbostadshus på Sallerupsområdet SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har sänts ut för samråd under tiden

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

UTSTÄLLNINGSHANDLING DETALJPLAN. för. DEL AV KV. NORSEN Norsen 9 och Hedemora 6:1 (intill riksväg 70 i centrala Hedemora)

UTSTÄLLNINGSHANDLING DETALJPLAN. för. DEL AV KV. NORSEN Norsen 9 och Hedemora 6:1 (intill riksväg 70 i centrala Hedemora) UTSTÄLLNINGSHANDLING DETALJPLAN för DEL AV KV. NORSEN Norsen 9 och Hedemora 6:1 (intill riksväg 70 i centrala Hedemora) i Hedemora stad, Dalarnas län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Upprättad 24 april 2015 SAMRÅDET

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående 1(5) Detaljplan för delar av Fagersand 1:2 m.fl. Gullspångs kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 Ett förslag till detaljplan upprättades i juni 2013. Planärendet handlades med s.k. normalt planförfarande och

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun

Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun Över Planbeskrivning, Samrådshandling Bukärr Detaljplan för Bukärr 22:28 m fl, i Släp Kungsbacka kommun mmun Skala 1:20000 Upprättad i februari 2015 0 2014/P029 D 228 Handlingar: Planbeskrivning, denna

Läs mer

REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅD

REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅD REDOGÖRELSE FÖR SAMRÅD 2013-05-23 Detaljplan för Norra Rörum 8:52 m fl, Höörs kommun, Skåne län Detaljplanen upprättad 2012-12-13 har varit ute på samråd under tiden 2013-02-25-2013-03-18. Annons om samråd

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/0082 214 Behovsbedömning 1(9) SPN-000/000 Tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheten Pryssgården 1:43 med närområde inom Pryssgården i Norrköping den 21 april 2015 Här infogar du din bild. Den ska få plats

Läs mer

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Planbeskrivning. Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2015-01-15 DNR: 14BMN96 HANDLÄGGARE: JOSEF WÅRDSÄTER Planbeskrivning Del av Brynäs 86:1, Södra Hamnpiren Detaljplan för centrumändamål Gävle kommun, Gävleborgs län

Läs mer

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03

Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436. Samrådet pågår: 2012-10-22 till 2012-12-03 Normalt planförfarande/detaljplan SAMRÅDSHANDLING Dnr: 10BN0436 LAEN 5 HOV, Växjö kommun Detaljplan för fler bostäder vid Hovslund. Växjöhem som är fastighetsägare vill bygga fler bostäder i anslutning

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde

Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde Detaljplan för DEL AV AVESTA 4:36 OCH 4:38, UTBYGGNAD AV KÄLLHAGEN samt upphävande av del av Detaljplan för del av Källhagens industriområde Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna

Läs mer

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling

Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planbeskrivning - Detaljplan för Tofsvipan 2, Ändring genom tillägg, Vaggeryds tätort, Vaggeryds kommun Samrådshandling Planen är ute på samråd under tiden 2014-08-08 t.o.m. 2014-09-29. Synpunkter på detaljplanen

Läs mer

Del av Vallen 1 Skövde stad, Skövde kommun, Västra Götalands län

Del av Vallen 1 Skövde stad, Skövde kommun, Västra Götalands län Detaljplan för Del av Vallen 1 Skövde stad, Skövde kommun, Västra Götalands län Samrådsredogörelse Upprättad 2015-06-10 Planenheten FÖRSLAG TILL BESLUT HUR SAMRÅDET HAR BEDRIVITS FÖRSLAG Kommunstyrelsen

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 ANTAGANDEHANDLING Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 Tillägg: Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden Samrådsredogörelse 9 JUNI 2014 Diarienummer 430/12-212

Läs mer

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm

Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Enheten för överklaganden Box 22067 104 22 stockholm Överklagande av Länsstyrelsens beslut 4031-398853-2013 angående detaljplan för kvarteren

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199. Planhandlingar. Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Detaljplan för del av GLIMSÅS 1:199 Antagen av US 1(5) 2012-11-07 169 Laga kraft 2012-12-05 Orust kommun Västra Götalands län Upprättad den 9 augusti 2012 av Verksamheten för samhällsutveckling, Orust

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun HUR UTSTÄLLNING 2 HAR BEDRIVITS Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta

Läs mer

Tillägg till. DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) i Tranås tätort. DETALJPLAN - Samråd

Tillägg till. DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) i Tranås tätort. DETALJPLAN - Samråd Datum Vår bet 2014-09-05 Dnr 2014-77 Er bet Adressat Enligt sändlista DETALJPLAN - Samråd Härmed översändes handlingar för: Tillägg till DETALJPLAN FÖR DEL AV TRANÅSKVARN 1:1 (Näckströms småbåtshamn) Upprättad

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

LYSEKILSKOh/ltl/?Utxl REGISTRATUREN

LYSEKILSKOh/ltl/?Utxl REGISTRATUREN i p i:m Box 104 HELL G R E N joakim hellgren bo linander pehrjacobson ulrika Strömbom Charlotte dolk peter thors eva larsson Widman erikwassén moa elfgrcn robin lunclgren N D E R Per kronwall mnjatoumn

Läs mer

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun

del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Planbeskrivning Dnr: BN 2014-478 Samrådshandling Ändring genom tillägg inom detaljplaner för del av stadsldelen Ljungdala i Hässleholm, Hässleholms kommun Handlingar Till detaljplanen hör planbeskrivning

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken

Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken Dnr SBN-2007-0070 sidan 1 (5) STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Brev 2013-04-02 Ossman Sharif, 054 540 45 48 ossman.sharif@karlstad.se Länsstyrelsen i Värmland Detaljplan för Kv. Kanoten m.fl. inom Viken ansökan

Läs mer

Ändring av detaljplan för Nordskogs fritidsområde Götene kommun. Antagandehandling

Ändring av detaljplan för Nordskogs fritidsområde Götene kommun. Antagandehandling Gällande detaljplan Ändring av denna detaljplan antogs 2004-04-26. Ändringsbeslutet vann laga kraft 2004-06-01 Genomförandetiden för hela detaljplanen utgår 2009-06-01 Antagandehandling HANDLINGAR! Tillägg

Läs mer

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Tillägg till PLANBESKRIVNING Detaljplan för Kråkebacken 7:161-7:193 samt del av 7:138 i Kågeröds samhälle Svalövs kommun, Skåne län. Antagen 2003-08-18 Laga kraft 2003-09-08 Tillägg till PLANBESKRIVNING Planområdet markeras med skraffering

Läs mer

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40 M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2011:40 Målnummer: M215-11 Avdelning: 6 Avgörandedatum: 2011-06-17 Rubrik: Strandskyddsdispens ----- På en större jordbruksfastighet hade ansökts

Läs mer

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna

Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna Diarienr Plan nr KS 2015/240 572 SAMRÅDSHANDLING Ändring av detaljplan för utvidgning av detaljplan för område inom Övre Tjärna i Borlänge kommun, Dalarnas län Upprättad i mars 2015 Tillägg till planbeskrivning

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer