Specialsektion om vitboken Smärtans förbannelse Regeringens svar på våra tio frågor om den svenska smärtvården Nya smärtinitiativ i Tyskland

Transkript

1 3-4/2005 Specialsektion om vitboken Smärtans förbannelse ı Regeringens svar på våra tio frågor om den svenska smärtvården ı Nya smärtinitiativ i Tyskland ı Biverkningar Har etik någon plats i sjukvården? ı Den gömda smärtan Sjukförsäkringar i USA det är sjukt!

2 LEDARE Utges 4 ggr/år Svenska Smärtföreningen Sabbatsbergs Sjukhus Olivecronas Väg Stockholm telefon e-post info@levamedsmarta.com hemsida postgiro medlemsansvarig Gun-Marie Berggren redaktion Dörjvägen Vallda telefon: rolfmalm@msn.com Raymond Berggren Rolf Malm Elisabeth Cronholm fotografer Rolf Malm Raymond Berggren 3-4/2005 illustratör Lotta Bernhed, SG Zetterqvist G Jonas Gustafsson Sverker Frid grafisk form & produktion BIG AB / SG Zetterqvist telefon tryckeri SG Zetterqvist, Västra Frölunda Att stämplas som ovärdig I Kina straffas kvinnor som anklagats för prostitution genom att man tatuerar dem i pannan med tecknen för Jag är prostituerad. Ett livslångt, hemskt straff för dessa stackar kvinnor. I Sverige är vi inte lika ociviliserade. Men vi har en rad andra metoder för att stigmatisera människor. Att stämplas som ovärdig genom t.ex. en betalningsanmärkning är ett straff som gör vardagslivet oerhört besvärligt. En miljon svenskar är drabbade ofta för bagateller som en obetald parkeringsbot, bortglömd betalning av TV-licensen etc. Men datauppgifterna om denna försumlighet hindrar dem från att köpa på avbetalning, hyra en bil, skaffa telefon, låna i bank ja från det mesta som tillhör det moderna livets normala förutsättningar.i många fall förefaller dock straffet stå i dålig relation till brottet. Man kan t.ex. jämföra med straffet för att onykter köra ihjäl någon. På senare tid har häxjakten drabbat de sjukskrivna. De stämplas utan urskillning som samhällsparasiter och fuskare. De förvägras sjukersättning och vård. Trots att en rad omfattande undersökningar visat att fusk är mycket sällsynt. Det leder till svåra depressioner, ökad sjuklighet, mer smärta och tragiska självmord. Utanförskapets bannstråle drabbar allt fler. Ålderdomen blir ett hot för många. Pensionen räcker inte att leva på och man behöver jobba efter 65 men jobben för äldre finns inte. Med ökade kostnader för arbetsgivaren om någon anställd blir sjuk blir de allt mer försiktiga vid anställningar. Inte ens yngre får jobb om de har minsta krämpa. Kvinnor som kan tänkas bli gravida är inte populära vid anställningsintervjuer. Totalt brännmärkta är förstås de flyktingar som lever gömda i Sverige. De har inte ens tillgång till akut sjukvård. Samtidigt avslöjas dagligen hur samhällets toppar skor sig på andras bekostnad. Deras tunga ansvar belönas med fantasilöner, förmåner, pensioner och gräddfiler. Men i krisens stund är de aldrig beredda att axla detta väl belönade ansvar. Den ena politikerskandalen avlöser den andra men inget händer. Imorgon är det någon ny skandal som tar över. Vad betyder en prick från KU för en politiker i jämförelse med att bli av med sjukpenningen eller att belastas med en betalningsanmärkning för en vanlig människa. Gapet mellan överhet och undersåte vidgas och samhällsförtroendet minskar. Rädsla och otrygghet leder till stagnation i landet. Ingen vågar lita på någon. Sunt förnuft och medmänsklighet har inget utrymme. Chefer för myndigheter och verk lever efter paragraferna i rädsla för att fatta egna beslut. Det blir advokater och vaktbolag som tjänar på detta minskade förtroende i samhället. Att förlora detta för landet ovärdeliga samhällsförtroende blir på sikt oändligt mycket mer kostsamt än de besparingar man nu tror sig göra genom neddragning av sjukvård, omsorg och genom att med allt mer resurser jaga bidragsfuskare och felparkerare. Man har gått så långt att handläggare på Försäkringskassan belönas med bonus för varje person de kan få bort ur sjukstatistiken. Men trots allt finns det många bland oss som har en obändig livsvilja och rättspatos och som vägrar ge upp för byråkraters oförstående. Det är tack vare dessa som AB Sverige ändå fungerar någorlunda. Vi glädjs över att många av dessa erfarna och kloka smärtdrabbade är medlemmar i Smärtföreningen. I takt med att vi växer genom fler medlemmar, fler lokalföreningar och fler kontaktpersoner kan vi göra vår gemensamma röst hörd i kamp för en annan syn på kronisk smärta, på smärtvård och rehabilitering, på förbättrad smärtutbildning bland vårdpersonal, för adekvat smärtlindring på sjukhus och inom åldringsvården, på ett värdigt mottagande i sjukvård och hos myndigheter, på kravet att kronisk smärta ska ses som en sjukdom i sin egen rätt och att möjlig smärtlindring ska vara en mänsklig rättighet. Genom allt intensivare internationellt samarbete med andra smärtföreningar och organisationer får våra argument allt större genomslagskraft. Under året har vi flyttat fram våra positioner påtagligt och vi ser fram mot att nästa år med än fler medlemmar och många nya projekt kunna påverka i än högre utsträckning. Vår fleråriga kamp för att få statligt stöd till verksamheten har vi ännu inte lyckats vinna. Vi är fortsatt helt beroende av medlemmar och andras frivilliga arbete och medlemsavgifter. Men ny ansökan är inlämnad till Socialstyrelsen och nya argument för att de smärtdrabbade inte ska få stöd har bemötts. Vi hoppas att droppen till slut urholkar stenen. Svenska Smärtföreningen önskar ett gott nytt år för de många smärtdrabbade och deras familjer. 2

3 tio frågor till regeringen: I samband med Den Globala Smärtdagen 2005, ställde Svenska Smärtföreningen följande 10 frågor till regeringen via en helsidesannons i Svenska Dagbladet. Det var ett led i den svenska manifestationen kring denna globala opinionsdag. Patientorganisationer runt om i världen genomförde på liknande sätt och i samarbete med IASP och EFIC olika nationella opinionsyttringar. Den 17 oktober 2005 den officiella Smärtdagen överlämnades dessa frågor också till Socialdepartementet. 1 För drygt tio år sedan rekommenderade Socialstyrelsen att multidisciplinära smärtkliniker skulle inrättas på alla större sjukhus. Sådana smärtkliniker kan uppvisa enastående bra behandlingsresultat för långvarigt smärtdrabbade. Men istället dras denna typ av versamhet ner kraftigt i Sverige. Varför? 2 Sjukförsäkringen kommer de närmaste åren att ge ett överskott på ofattbara 100 miljarder kronor! Sedan dessa beräkningar gjorts har dessutom tillkommit den nya medfinansieringsavgift från företagen på 15% ytterligare för alla anställda som blir sjuka. Hur används dessa gigantiska vinster? 3 Jakten på bidragsfuskare är nu intensiv i Sverige och fusk ska förstås bekämpas. Men färska undersökningar visar att 80% av uppdagat fusk görs av kriminellt belastade, medelålders män. Ofta för att dölja annan brottslig verksamhet. Varför skuldbelasta miljontals smärtdrabbade oftast kvinnor som inte fuskar? Antalet polisanmälda fuskare har fördubblats, säger regeringen. Det innebär att 920 fall anmälts! Det är ju försvinnande få med tanke på att 1,5 miljoner svenskar nu står utanför den reguljära arbetsmarknaden och är bidragsberoende. 4 Brottsoffer kan i bästa fall få rättshjälp. Men den smärtdrabbade som anser att Försäkringskassan felaktigt dragit in sjukersättningen får betala advokater själv om man har råd. Varför utgår man från att myndigheterna är ofelbara? 5 Stora besparingar på läkemedel sägs kunna användas för att förbättra övrig sjukvård. Men enligt färska undersökningar har landstingens kostnader för läkemedelsförmånen minskat med marginella 0.9 procent. Varför? 6 Svenskarnas hälsa har förbättrats, säger regeringen. Antalet sjukskrivningar har minskat något efter en rad åtgärder. Men istället blir alltfler, ofta mot sin vilja, förtidspensionerade. T.ex. har antalet bland välutbildade kvinnor ökat med över 300 procent! Är svenska folket plötsligt friskare eller är det bara statistikmanipulerande? 7 Regeringen menar att det nu finns fler läkare i Sverige än någonsin. Samtidigt visar nya undersökningar att svenska läkare och sjuksköterskor endast använder 35 procent av sin arbetstid till patientkontakt! Vårdköer och väntetider är betydligt längre än i t.ex Danmark. Varför? 8 Varför får nikotinplåster inte säljas där tobak säljs? Endast Sverige, Kuba och Nordkorea har kvar apoteksmonopol. Varför är det i Sverige så vattentäta skott mellan skolmedicin och alternativvård? Varför motiveras en stopplag mot sjukhus drivna i privat regi med så många dåligt underbyggda argument? 9 I samband med The Global Day Against Pain som manifesteras i en rad länder runt om i världen den 17 oktober - är Svenska Smärtföreningen värd för European Neuropathic Networks internationella medlemsmöte i Stockholm. I en stor undersökning visar man att Sverige erbjuder den sämsta vården för patienter med svår nervsmärta. Det finns minst drabbade i Sverige. Varför sticker Sverige ut så påtagligt negativt i denna internationella studie? 10 Svenska Smärtföreningen får inte statligt stöd. Det motiveras av Socialstyrelsen bl.a. med att kronisk smärta inte ger funktionshinder i vardagen! Socialstyrelsen fördelar årligen 350 miljoner kronor av skattepengar till handikappförbund. Hur kan det komma sig att man företräder en så märklig uppfattning som att kronisk smärta inte är funktionsnedsättande? Det strider ju mot sunt förnuft, all erfarenhet och oerhört omfattande internationell forskning! 9 Ökat konsumentinflytade inom sjukvården 9 Smärtpatienter gravt underbehandlade 10 Granatäpple mot prostatacancer? 10 Polisen hinner inte med 11 Motiveringstexter för omröstning 12 Sjukförsäkringen i USA 13 Känn igen en STROKE! 13 Tysk undersökning Den gömda smärtan! Professorns värld 18 Migrän 19 Etik i sjukvården Smärtgränsen 22 Rikt liv trots smärta 23 Konstklubben, anmälningskupong 24 Gömda i Sverige Stödföretag 25 Tacksida 26 Olagliga och farliga arbetstider 27 Poesi mm 28 Stärk kroppens försvar 29 Nypon! 30 Smärtföreningarna i Västra Götaland och Halland 31 Intensivt år Kontaktpersoner 32 Högst 12 veckors v årdkö fr.o.m. nu! Skaffa vårt eget VISA-kort nu! 35 Gå till Doktorn Skolan 36 Leva nr. 3 Smärtans Förbannelse!

4 Vi ber att få tacka Socialdepartementet, dess ministrar och övriga inte minst pressekreterare Ingemar Olsson för svaren. Vi vet att vi stressat er inför utgivningen av vår tidning och är imponerade av det allvar som visats inför våra besvärliga frågor, trots att julen står för dörren. Vi överlåter till våra medlemmar och läsare att bedöma svaren möjligen med kommentaren att det ibland ligger svar även i det som inte besvaras. Vi undrar fortfarande vart de där 100 miljarderna tar vägen och varför kronisk smärta inte anses ge funktionshinder i vardagen. Vi återkommer med fler kommentarer på hemsidan och i nästa nummer av LEVA. Med vänlig hälsning och förhoppning om ett Gott Nytt År. 1. För drygt tio år sedan rekommenderade Socialstyrelsen att multidisciplinära smärtkliniker skulle inrättas på större sjukhus. Sådana smärtkliniker kan uppvisa mycket bra behandlingsresultat. Men istället dras nu denna typ av verksamhet ner kraftigt enligt Svenska Smärtläkarföreningen. Varför? Vården ska självklart behandla all smärta som är behandlingsbar. Smärtklinikernas verksamhet har varit till god nytta men en del har omorganiserats av sina sjukvårdshuvudmän. Skälen är varierande, bland annat har det varit svårt att upprätthålla den breda kompetens som krävs. 2. Sjukförsäkringen kommer de närmaste åren att ge ett överskott på ofattbara 100 miljarder kronor! Sedan dessa beräkningar gjorts av Riksskatteverket har dessutom tillkommit den nya medfinaniseringen från företagen på 15% för alla anställda som blir sjuka. Hur används dessa gigantiska vinster? Nivån i sjukförsäkringen är en av de stora konfliktfrågorna i politiken. Vi socialdemokrater anser av flera skäl att det är viktigt att behålla en generös och bra sjukförsäkring, som är gemensam för alla och solidariskt finansierad. Det är viktigt att påpeka att medfinansieringen inte innebär några ökade kostnader för hela arbetsgivarkollektivet, eftersom sjukförsäkringsavgiften sänktes för att kompensera arbetsgivarna för medfinansieringskostnaden. Minskad sjukfrånvaro innebär att kostnaderna för sjukförsäkringen minskar och att utrymmet ökar att genomföra förbättringar på andra områden, t.ex. mer pengar till kommuner och landsting samt höjda barnbidrag. I årets budget föreslås till exempel ett bidrag till landstingen för att de ska vidta åtgärder för att minska sjukfrånvaron. 3. Jakten på bidragsfuskare är nu intensiv - och fusk ska med alla medel bekämpas. Men färska undersökningar visar att 80% av uppdagat fusk görs av kriminellt belastade, medelålders män. Ofta för att dölja annan brottslig verksamhet. Antalet polisanmälda fuskare har fördubblats säger regeringen. Det innebär att 920 fall anmälts! Försvinnande lite i sammanhanget. Varför skuldbelasta miljontals sjuka/smärtdrabbade - inte minst kvinnor - som inte fuskar? Det är mig helt främmande att skuldbelägga miljontals för att ett fåtal missbrukar systemet. Socialförsäkringarna är en viktig del av välfärden och det solidariska försäkringssystemet. Det är viktigt att allmänheten bevarar tilltron till socialförsäkringarna, därför måste fusk bekämpas. 4. Brottsoffer kan i bästa fall få rättshjälp. Men den som anser att Försäkringskassan felaktigt dragit in sjukförsäkringen får betala advokater själv - om man har råd. Varför har inte smärt-/sjukdrabbade fundamental rättshjälp? Det är viktigt att patienten har gott stöd. I fall som rör Försäkringskassan är det en omfattande process där den enskildes intressen bevakas och tas tillvara på en rad olika sätt. Den processen är inte jämförbar med en process i en domstol. 5. Stora besparingar på läkemedel sägs kunna användas för att förbättra övrig sjukvård. Men enligt färska undersökningar har landstingens kostnader för läkemedelsförmånen minskat med marginella 0,9 procent. Varför? Läkemedel är en del av sjukvården och används dessutom även förebyggande. Det är inte enbart en fråga om att spara på läkemedel och därigenom få resurser till annan vård. Generellt vill jag ha satsningar på vårdens kvalitet och effektivitet, men det är inte motiverat att det ska gå ut över just läkemedel. Det behövs mer resurser i framtiden till sjukvården. 6. Svenskarnas hälsa har förbättrats säger nu regeringen. Antalet sjukskrivningar har minskat något efter en rad åtgärder. Men istället blir alltfler, ofta mot sin vilja, förtidspensionerade. Antalet bland välutbildade kvin-

5 nor t.ex. har ökat med 386%. Är svenska folket plötsligt friskare - eller är det bara statistikmanipulerande? Från 1997 och några år in på 2000-talet steg sjukfrånvaron, från låga nivåer, dramatiskt. Utvecklingen är nu bruten och den senaste tiden har sjukfrånvaron minskat - både sett till antalet sjukpenningdagar och antalet nybeviljade sjukersättningar. Den minskning av sjukfrånvaron som skett under den senaste tiden (28 procent lägre sjukpenninguttag än år 2002) har flera orsaker- t ex ett bättre arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna, tidigare agerande från Försäkringskassan och en större medvetenhet inom sjukvården vad gäller sjukskrivningens negativa konsekvenser. De långa sjukfallen är fortfarande många och regeringen har nyligen gett Försäkringskassan och Ams i uppdrag att påbörja en genomgång av alla sjukfall längre än två år och alla tidsbegränsade sjukersättningar. Genomgången, som pågår till 2007, syftar till att undersöka arbetsförmåga och stödja sjukskrivna tillbaka till arbetslivet. Under de tre kommande åren involveras också landstingen mer i arbetet för minskad sjukfrånvaro. Regeringen satsar tre miljarder kronor som ekonomisk drivkraft för de landsting som vidtar konkreta åtgärder för minskad sjukfrånvaro. 7. Regeringen menar att det finns fler läkare i Sverige än någonsin. Samtidigt visar undersökningar att svenska läkare och sjuksköterskor endast använder 35 procent av sin arbetstid till patientvård! Vårdköer och väntetider är betydligt längre än i t.ex. Danmark. Varför? Det är viktigt att vården är organiserad på ett effektivt sätt så att läkarna kan ägna så mycket tid som möjligt åt patienterna. Det administrativa arbetet måste förenklas utan att säkerhet eller kvalitet äventyras. När det gäller påståendet att läkarna bara ägnar 35% av tiden år patienterna så visar olika undersökningar olika resultat på detta. Vi satsar nu på vårdgaranti. Den omfattar all planerad vård och innebär att landstingen har ett ansvar att erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling fattats. Vi ökar också stödet till både kvalitetsregister och öppna jämförelser. Jag vill att medborgare och patienter ska ha möjlighet att jämföra såväl landsting som sjukhus på ett tydligt sätt för att se skillnader i vårdkvalitet. Socialstyrelsen bedriver ett projekt kallat Mindre krångel i hälso- och sjukvård och socialtjänst. En förstudie har gjorts 2005 och projektet skall inventera och bedöma möjliga insatser för att åstadkomma en mer ändamålsenlig planering och dokumentation inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det övergripande syftet är att frigöra resurser för direkt patient- och klientarbete. Inom ramen för projektet skall man bl.a.undersöka vilka möjligheter Socialstyrelsen har att bidra till att minska administrativ börda utan att ge avkall på patient- och klientsäkerheten. 8. Varför är det i Sverige fortsatt så vattentäta skott mellan skolmedicin och alternativvård? Hälso- och sjukvård måste bedrivas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, och är reglerat i lag på många olika sätt och handlar bland annat om patientsäkerhet. Därför är det viktigt att klart avgränsa sjukvård från andra metoder. Alternativmedicin och komplementär medicin faller utanför det som anses vara hälso- och sjukvård. Detta är utgångspunkten för nuvarande lagstiftning som antagits av riksdagen. 9. I samband med The Global Day Against Pain - som manifesteras i de flesta länder runt om i världen den 17 oktober 2005, är Svenska Smärtföreningen värd för NPNs (Neuropathic Pain Network) internationella medlemsmöte i Stockholm. I en undersökning visar man att Sverige erbjuder den sämsta vården för patienter med svår nervsmärta. Det finns minst drabbade i landet. Varför sticker Sverige ut så negativt i denna studie? Det viktiga är all smärta som är behandlingsbar också skall behandlas oberoende av diagnos. Statens beredning för medicinsk beredning, SBU, väntas våren 2006 redovisa resultatet av en systematisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen om metoder för att behandla långvariga smärttillstånd. En fråga som skall besvaras är vilka metoder som är effektiva för att behandla patienter med långvariga smärttillstånd, t.ex. svår nervsmärta. Genomgången skall också ge svar på hur det är att leva med långvarig smärta och hur det dagliga livet påverkas. Den studie ni hänvisar till har vi inte kunnat härleda, och är därför svår att kommentera i sig. 10. Svenska Smärtföreningen får inte statligt stöd. Det motiveras av Socialstyrelsen bl.a. med att kronisk smärta inte ger funktionshinder i vardagen! Socialstyrelsen fördelar årligen 350 miljoner kronor av skattepengar till handikappförbund! Hur kan det komma sig att man företräder en så märklig uppfattning som att långvarig smärta inte är funktionsnedsättande? (Smärta är den överlägset största orsaken till belastning på sjukvård och apotek). Det korrekta stödet till handikapporganisationer är 163,6 miljoner kronor Det är Socialstyrelsen som administrerar bidraget. Handikapporganisationerna ska behandlas lika och det gäller att uppfylla de grundläggande kraven som ställs i förordningen om statsbidrag till handikapporganisatioiner. Ylva Johansson, Vård- och äldreomsorgsminister

6 KÅSERI Man måste öka skyddet för de anställda på Försäkringskassan, säger dess chef. Hoten från medborgarna har ökat dramatiskt! Allt fler undersåtar som blivit av med sjukpenningen drivs i desperation till ytterligheter som att hota Försäkringskassans personal till liv och lem. Det är ju sjukt! Det förefaller som om vi närmar oss rena krigstillståndet mellan folket och överheten och dess företrädare. Vad är det för samhälle vi lever i? Är skillnaden mellan överhet och undersåte på väg att bli så avgrundslik att vi åter måste reagera som på 1400-talet. Då slog befolkningen gladeligen ihjäl sina fogdar. Bönderna angrep inte den övergripande samhällsordningen men de accepterade inte längre kungars, biskopars, stormäns, fogdars och annan överhets handlingar. Från Engelbrekt till Dacke tog sig det svenska folket rätten att med våld motsätta sig denna överhets övergrepp. De använde politiskt våld i bondeuppror och revolter. I denna blodiga läroprocess, med resningar, uppror och allianser kom de svenska bönderna dåtidens stora medborgarskara till insikt om att våld faktiskt lönar sig. Till uppenbar skillnad mot idag insåg de styrande att denna bondemakt var att räkna med. De blev en alltmer aktiv allmoge inom en politisk våldskontext. De lärde sig att att de med hjälp av armborst och lokalkännedom kunde skapa historia och sänka pålagorna och detaljstyrningen. Det var en taktik som fungerade ända fram till att Gustav Vasa dränkte den i blod. Anställda på Socialförvaltningarna måste huka bakom pansarglas. Politiker hotas och hoppar av sina uppdrag, kända riksdagsledamöter vågar inte bo kvar i invandrargetton, allt färre vågar vittna i domstolarna, kronofogdar hotas av desperata, betalningasanmärkta familjeförsörjare. Domare hotas vidrättegångar ochmedborgargarden startas överallt. Ett missnöje som för tankarna till upploppen i Frankrike.Det står inte mellan invandrare och svenskfödda det står mellan vanligt folk och de etablerade. Frågorna hopar sig. Är det samhället eller dess medborgare som bär skulden? Är det överheten eller det allt vanligare utanförskapet som är sjukt? Inser de styrande hur alla mutskandaler, fantasipensioner, bonusersättningar, avgångsvederlag, löneförmåner, reseersättningar, kvittoklippande, kompensationsutnämnanden, kontotokortsfuskande, bidragsskandaler, lägenhetsskandaler, dubbelersättningar, gräddfiler och andra förläningar totalt urholkar den lilla människans förtroende för överheten. Bryr de sig överhuvudtaget om den gamla som tvingas ligga med lårbensbrott och svåra plågor i flera dagar på åldershemmet? Kan de ens förstå varför gamla blir upprörda för att deras kakor och godis blir uppätna av vårdpersonalen. Att inse att de gamla inte ens får adekvat smärtlindring är väl för mycket begärt av dessa politikerbroilers med den personliga karriären som enda ledstjärna. Dag efter dag läser vi om de växande klyftorna mellan överhet och undersåtar. Skandal efter skandal radas upp. Ju värre de är, desto mer avtrubbade tycks vi bli. Knappast något mygel, korrumption eller fusk förvånar oss längre. Inget tycks längre heligt. Det ska till en verkligt svår naturkatastrof för att vi ska reagera. Ty inför naturens krafter är vi alla fortsatt lika små landstingsråd eller svetsare. Ska P-vakterna beväpnas? Ska domstolarna flyttas till bombsäkra bunkrar? Ska politiker bo i särskilda hårdbevakade områden som i gamla Sovjet? Ska domare, som i Italien, omgärdas av beväpnade vakter och transporteras i skottsäkra bilar? Ska försäkringsläkarana skyddas av anonymitet? Måste vi acceptera att bli mer rigoröst bevakade med kameror, telefonavlyssning och försäkringsspioner? Ska pressen censureras? Var går gränsen mellan ett fritt samhälle och den totala diktaturen? Det tycks idag vara en mycket flytanade gräns mellan dessa så kapitalt separata värden. Ingen ansvarig sätter ned foten för att bevara det fria samhället. Till och med inom sjukvården diskuteras nu öppet om vilka som är lönsamma patienter. Vi inser alla att det betyder att äldre sjuka av hälsoekonomiska skäl sorteras bort från möjlig vård. Det är ett fundamentalt angrepp på den solidaritet som i generationer varit förutsättningen för ett stabilt samhälle. Att ta hand om de gamla har i alla tider varit den självklara förutsättningen för livets fortbestånd. Med modern sjukvårssteknologi ska den inte längre gälla. Det är inledingen till männskans totala förfall! Vi tycks inget lära av historien och litteraturen. Det orvellska storebrosamhället tycks vara här i än slugare och mer sofistikerad tappning. Det är inte så konstigt att fler av oss blir sjuka i allt mer svårbemästrade smärtsjukdomar. RM

7 Den överlägset svåraste biverkan av läkemedel är bristen på dem! För några år sedan skisserades ett projekt, initierat av Forskningsrådsnämnden. Ett mardrömsscenario för läkemedelsbiverkningar. Om en bieffekt av ett läkemedel skulle yttra sig som en vanlig sjukdom, så skulle den aldrig upptäckas med gängse biverkningsrapportering. Ingen skulle komma på tanken att koppla sjukdomen till ett nytt läkemedel. Det är svårt att tänka sig hur en enskild läkare t.ex. skulle dra slutsatsen att en hjärtinfarkt hos en äldre patient skulle kunna utgöra en läkemedelsbiverkan. Hjärtinfarkt hos äldre patienter är ju ganska vanligt. När smärtläkemedlet Vioxx drogs in för misstanke om sådan biverkan var det inte som följd av biverkningsrapportering. Det byggde på resultat från en stor klinisk prövning. Biverkningsrisken upptäcktes under kontrollerade former. Vad är biverkningar egentligen? För oss patienter förefaller det vara tillfälligheter som gör att ett speciellt läkemedel hamnar i fokus och dras in. Varje medel och varje företeelse inom sjukvården borde utsättas för samma kontrollerade studier som Vioxx kanske ännu mer omfattande. Att väga risk mot nytta gäller ju inte bara för enstaka smärtläkemedel. För amatören verkar det oerhört omfattande arbetet med rader av myndigheter för läkemedelskontroll ge en falsk trygghet. Man uppmanar myndigheter att agera och patienterna att anmäla misstänkta biverkningar. Men var är det övergripande perspektivet? Hur mycket biverkningar skulle man acceptera om ett nytt, tänkt läkemedel kunde bota cancer eller aids? Ty ett sådant läkemedel skulle som alla andra, ge olika former av biverkningar. Men om det som i fallet Vioxx inte bara gällde ett läkemedel mot smärta ett i alla sammanhang ändå mycket lågt prioriterat sjukdomstillstånd? Man kan inte låta bli att misstänka att alla dessa myndigheter gör det lätt för sig genom att med stora utspel om enskilda läkemedels biverkningar visa på effektivitet och handlingskraft och ställa enskilda läkemedelsföretag vid skampålen. Under 1995 rapporterades i Sverige läkemedelsbiverkningar, varav 89 med dödlig utgång. Syftet med biverkningsrapporteringen är att fokusera på nya preparat och allvarliga biverkningar under de första åren. Men det känns som man silar mygg och sväljer kameler. Vi känner ju rader av biverkningar från allehanda behandlingar och beteenden som ger oerhört mycket större problem men som inte hamnar på löpsedlarna. Listan kan göras mycket lång. Var tionde patient på akutmottagningarna är där beroende på felmedicinering. Men det handlar inte om biverkningar av enskilda läkemedel. Det beror på att läkarna skrivit ut fel medicin eller medicin som inte fungerar med annan medicin som patienten använder eller att patienten inte följt läkarens anvisningar - genom att t.ex. ta medicin i samband med alkohol eller ta för lite eller för mycket etc. Men det är läkemedelsindustrin som får skulden. Allt fler rapporter visar på stora problem och kvalitetsbrister i äldrevården. Det handlar bl.a. om olämplig läkemedelsbehandling av äldre. 90% av alla över 75 år använder läkemedel. Ofta har de multisjuklighet som kräver komplicerad behandling dessa patienter tar i genomsnitt olika mediciner per dag. Men uppföljningen av all denna medicinering är urusel. Kvalitetssäkringen av enskilda läkemedel via en lång rad läkemedelsmyndigheter är rigorös, men det finns inga krav på att avsedda effekter uppnås, ingen uppföljning och omprövning sker. Med åren skrivs allt fler mediciner ut till de gamla, men ingen kollar om de hjälper, om de integrerar med varandra och ger upphov till oönskade effekter, om doseringen fortsatt är den rätta etc. Det borde vara väl så viktigt med regelbunden uppföljning och granskning av effekterna av den samlade behandlingen av de äldre. De har lika stor rätt som de yngre att få sina hälsoproblem analyserade kontinuerligt och kvalificerat. Annat måste rubriceras som vanvård och åldersdiskriminering! Denna stora brist i vårdsystemet ger förmodligen mer biverkningar än enskilda läkemedel men det finns inget system för kontroll. Amalgam borde betraktas på samma sätt som läkemedel. Det är ju en annan form av tillförsel eller annan konstlad åtgärd för att påverka ett sjukdomstillstånd. Att sanera bort amalgam borde jämföras med att dra in läkemedel med misstänkta biverkningar. Amalgamets biverkningar är idag mycket väl belagda. Men det finns ingen myndighet som agerar och samhället ställer sig mycket kallsinnigt till den som vill få bort amalgam ur munnen. Det är ju inte bara läkemedel som drabbar oss med biverkningar. Tänk bara på den för Staten inkomstbringande rökningen. Tobakens biverkningar är enorma. De kostar samhället 30 miljarder kronor om året och drabbar otaliga människor både rökare och deras omgivning. Men tobak säljs fritt överallt. Narkotikamissbrukets biverkningar är ännu värre de kostar oss nästan 200 miljarder om året och otaliga dödsfall. Biverkningar av alkohol är väl kända men preparatet säljs ändå i av Staten ägda mono- forts. på nästa sida

8 forts. från föreg. sida polbutiker som har den omöjliga rollen att både sälja och verka för avhållsamhet. Biverkningar av trafiken dödar 250 gånger så många svenskar som biverkningar av läkemedel. Den för läkarna okända blandningen av receptbelagda läkemedel och naturmedel bland allt fler patienter är ett annat outforskat fält när det gäller biverkningar. Användningen av naturläkemedel har ökat dramatiskt i Sverige bara de senaste åren. Många av de moderna naturmedlen har också visat sig vara mycket potenta läkemedel som måste tas hänsyn till vid utskrivning av andra läkemedel. Biverkningar i form av brist på motion och allt fetare mat är nu ett jätteproblem i västvärlden skillnaden mellan detta och läkemedel är bara att övervikt inte kallas biverkan. McDonalds kan fortsatt locka oss att ersätta gamla tiders varierade kost med den dagliga hamburgaren med pommes frites. Svenskarna äter mest godis i världen det är den största posten i svenskens matbudget! Det får ju som vi vet en del biverkningar. Men biverkningar uppstår också när svenska läkare jobbar olagligt många timmar. Vilka effekter dessa uttröttade läkare har på patienternas behandling har man ingen som helst kontroll över. Socialstyrelsen tar inte ens upp frågan när fall av sjukvårdsmisstag tas upp. En pilot får bara flyga 270 timmar i veckan de flesta läkare jobbar mångfalt mer med extra jourpass, extraknäck etc. En journatt ger en normal pensionsinkomst i extralön. En slags omvänd biverkan är den underbehandling som inte minst smärtpatienter utsätts för. Färska undersökningar visar att sjukvården nöjer sig med i bästa fall 50% smärtreducering trots att ökad behandling och medicinering skulle kunna reducera smärtan och dess långsiktiga konsekvenser betydligt mer. Inte ens cancerpatienter och nyopererade på våra sjukhus får adekvat smärtlindring. Det ger svåra biverkningar av många slag. Det finns nu minst hundra vetenskapliga studier som visar biverkningar av mobiltelefoner. Men med tanke på teleindustrins oerhört viktiga roll i samhällsekonomin ser vi inga myndigheter som vill dra in den verksamheten. Elöverkänslighet är ett annat problem som helt förnekas av våra beskyddande myndigheter. Det moderna samhällets höga ljudnivåer ger biverkningar i form av en dramatisk ökning av tinnitus nu långt ner i åldrarna. Det är en miljöfråga lika viktig som andra hett debatterade miljöfrågor men mycket litet görs för att komma tillrätta med dessa allt allvarligare biverkningsproblem. Långa vårdköer ger svåra biverkningar. All forskning ger belägg för detta. De senaste åren har varannan sjukhussäng försvunnit i Sverige, personalminskningen inom vården är gigantisk det ger förstås biverkningar för alla de patienter som inte får vård i tid. Prioriteringslistor som bestämmer vem som ska få vård bidrar naturligtvis också i hög grad till ökning av biverkningar. Försäkringskassans häxjakt på sjukskrivna och plötsliga indragningar av sjukpenning ger också biverkningar. Alltför många självmord rapporteras bland försäkringstagare som övernatt ställts på bar backe. Mycket allvarliga biverkningar kan förutses när vi får allt fler resistenta bakterier samtidigt som forskningen om nya antibiotikamedel tycks ligga för fäfot när läkemedelsföretagen inte ser möjligheter att kunna finansiera den oerhört dyra forskning som krävs. Bristen på influensavacciner är just nu ett akut problem som ger oerhört svåra biverkningar. De direkta läkemedelsbiverkningarna kan i detta sammanhang beskrivas som ett litet problem i förhållande till de katastrofala biverkningar som brist på vaccin kan innebära. Fokuseringen på kontroll av läkemedelsbolag och allt mer krångliga regler för dess verksamhet har lett till att det nu återstår två vaccinproducenter i USA av de 37 som fanns för några år sedan. Görs inget åt detta, ligger katastrofen nära vid nästa utbrott av en epedemi i USA. Men den överlägset värsta biverkan av läkemedel är bristen på dem! WHO räknar med att 100-tals miljoner människor inom de närmaste tio åren kommer att dö plågsamt av aids i brist på smärtläkemedel och bromsmedicin. Miljoner barn i fattiga länder kommer att dö av sjukdomar som kan botas med medicin och vaccin. Miljoner smärtdrabbade skulle kunna undvika att drabbas av kronisk smärta om de fick behandling i tid och i tillräcklig omfattning. Det är rimligt att nya läkemedel utsätts för omfattande kontroll men är det rimligt att så enorma resurser i form av myndigheter och kontrollorgan avsätts enbart för denna lilla del av biverkningsproblemen? SMÄRTFÖRENINGENS SMÄRTTELEFON Under senare tid har Smärtföreningen närmast blivit nerringd av människor som behöver tala med någon kunnig människa inom smärta. Ofta för att man behöver tröst, hjälp med att orientera sig i vårdlabyrinten, veta vad man själv kan göra, få tips om mediciner och metoder, alternativa vårdformer, information om vad man gör när man plötsligt med utförsäkrad etc. TOMAS EKSTRÖM ÄR EN AV SVERIGES MEST ERFARNA SMÄRTLÄKARE. I SNART 25 ÅR HAR HAN MÖTT ETT STORT ANTAL PATIENTER MED SMÄRTA. HAN HAR ARBETAT PÅ SMÄRTKLINIKER I PITEÅ, GÖTEBORG OCH I USA. SVENSKA SMÄRTFÖRENINGEN ÖPPNAR NU - TILLSAMM- MANS MED SMÄRTLÄKAREN TOMAS EKSTRÖM EN SUPPORTTELEFON FÖR DE MÅNGA SMÄRTDRABBADE. Såhär kommer Smärtföreningens supporttelefon att fungera: Besök hos smärtläkaren via telefonen kostar: För medlemmar kr För icke medlemmar kr. Telefontider: Söndag, tisdag Tors Telefonnummer:

9 Ökat konsumentinflytade inom sjukvården Den tyska Smärtföreningen presenterade nyligen en undersökning som visar på kraftig underbehandling av patienter med kronisk smärta. Det är enbart svår, akut smärta som behandlas adekvat. Undersökningen är gjord via enkäter med patienter med kronisk smärta. De har efter normal smärtbehandling med mediciner tillfrågats om huruvida individuella mål om smärtreducering uppnåtts. Med mål att uppnå 50% smärtreducering har endast 20% av de tillfrågade nått eller överträffat detta mål. 82% har fortfarande kvar sin smärta till mer än 50% efter det att läkarna gjort vad de anser sig kunna göra! Alla resultat är mätta med hjälp av VAS-skalan. Kroniskt smärtdrabbade får alltså inte maximalt möjlig smärtlindring genom behandlingen enligt standardpraxis i Tyskland. Enkelt uttryckt kan man påstå att sjukvården ger upp långt innan patienten nått sitt individuella mål om smärtreducering. De får för lite vård, för lite eller fel medicin och för dålig uppföljning. De lämnas åt sitt öde! Undersökningen bekräftar den oerhört stora vikten av individualiserad, skräddarsydd behandling av kronisk smärta. Den standardiserade tyska sjukvårdsbehandlingen fungerar inte. Läkarna tror att målen uppnås, men denna efterkontroll visar något helt annat. Igår meddelade ledningarna för Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och landsting att man ska förbättra redovisningen av vad svensk sjukvård uträttar ( se/dynamiskt/brannpunkt/did_ asp). En nationell strategi formas för insyn och jämförelser av den svenska vårdens kvaliteté, heter det. Några centrala inslag tycks ska bli: - patienter ska kunna jämföra vårdgivare med varandra - gemensamma mått ska utvecklas för kvalitet och effektivitet - landstingen ska fro m 2006 jämföras vad gäller bland annat väntetider, behandlingsresultat med mera. Detta är utomordentligt bra och kommer att stärka vårdkonsumenternas och de högpresterande vårdgivarnas ställning. Arbetet underlättas av att Svenskt Vårdkonsumentindex (VKI, sedan två år gör en hel del av dessa jämförelser! VKI rankar redan landstingen utifrån hur konsumentvänlig sjukvården är. VKI bygger på för närvarande 16 indikatorer (finns användarvänlig tidbokning, vilka är väntetiderna, finns telefonrådgivning dygnet runt etcetera). Vi vet att många landsting och patientorganisationer låtit sig inspireras av vårt banbrytande arbete. Det är tillfredsställande att staten och landstingsvärlden nu anammat vårt angreppssätt. När vi först presenterade Svenskt Vårdkonsumentindex (2004) mötte vi många ifrågasättande röster: sjukvård var alltför komplicerat för sådana lättbegripliga jämförelser, hette det. Det saknades tillräcklig statistik för detta slags öppenhet, var en annan invändning. Redan efter två års index är tongångarna nu annorlunda! Vi välkomnar SoS och SKL in på planen! Innebär detta centrala initiativ att Svenskt Vårdkonsumentindex och andra Powerhouse-initiativ blir överflödiga? Nej, tvärtom! Inget tyder på att det nya projektet syftar till en radikal maktförskjutning i konsumentens riktning. När andra nu vill överta en del av vår informationsgivning kommer vi att kunna fokusera än mer på det tydliga konsumentperspektivet och på de aspekter SoS och SKL knappast kommer att vilja eller kunna ge sig in på. Våra nya projekt Din Vård. Tidningen för vårdkonsumenten och Vårdkonsumentutbildning hoppas vi kunna fortsätta utveckla under VKI ska nästa år belysa flera vitala sjukdomsgrupper och hur vården ser ut runtom i Sverige. För att lyckas även i det fortsatta arbetet behöver vi ert stöd och hoppas på fortsatt givande dialog! Smärtpatienter gravt underbehandlade Johan Hjertqvist President Health Consumer Powerhouse Bryssel/Stockholm Med bättre uppföljning, anpassad medicinering och mer information till patienterna, skulle en mycket stor del av denna kvarstående smärta kunna reduceras till tänkta 50% eller mindre. Det skulle betyda ett väsentligt mindre lidande för miljontals drabbade men också oerhört positiva effekter för samhällsekonomin. Detta är baserat i tyska förhållanden där det finns allmänna riktlinjer för hur sjukvården ska uppnå individuella smärtlindringsmål för patienter med kronisk smärta. Motsvarande finns inte på samma sätt i Sverige, men de tyska slutsatserna utifrån denna undersökning torde vara giltiga även för svenska smärtpatienter och den svenska sjukvården.

10 Granatäpple mot prostatacancer? Försäljningen av granatäpple har mångdubblats säger man på Sveriges Radio idag. Anledningen anses vara rapporter om att juice av granatäpple kan motverka cancer, blodpropp mm. Den är enligt amerikanska studier speciellt effektiv när det gäller prosatatacancer. Granatäpple odlades redan på förhistorisk tid och ansågs av egyptierna vara en helig frukt. Nu importerar vi granatäpple från länderna runt Medelhavet. Frukterna är runda med en speciell rörlik utväxt i blomändan det lär ha givit idén till den första kungakronan. Skalet är läderartat, rödbrunt och det äts inte. Inne i frukten finns en mängd kärnor omgivna av saftigt fruktkött det är det man äter eller pressar till juice. Smaken är söt och frisk. Det är av granatäpple man gör Grenadin starkt rödfärgad saft som man bl.a. färgar drinkar med t.ex tequila sunrise. Granatäpple (Punica granatum) är en buske med torniga grenar. Frukten blev tidigt en symbol för fruktsamhet, kärlek och evigt liv. Enligt Svenska Dagbladet har nu en forskargrupp från Wisconsin-universitetet i USA lanserat granatäppeljuice som en ny tänkbar cancerbekämpare. De har presenterat en artikel i den ansedda PNAS den amerikanska vetenskapsakeademiens tidskrift. Granatäpplet har väckt stort forskarintresse sedan det visat sig att frukten innehåller höga nivåer av två viktiga s.k. fenoler. Substanser med antioxidanteffekter. Liknande ämnen finns i broccoli, grönt te, vindruvor och tomater. Andra forskare ägnar sig också åt att undersöka kokta, röda tomater och dess effekt för att förebygga cancer. Där finns ämnet lykopen, som också finns i andra grönsaker, i kaffe och choklad. De amerikanska studierna visar att juice från granatäpple tycks ha flera goda hälsoeffekter mot uppkomst av blodpropp, åderförkalkning, bröstcancer. Den största rapporten handlar om prostatacancer. Det är den vanligaste former av cancer för män. Ca 8000 nya fall rapporteras varje år i Sverige. Forskarna studerade först effekten av granatäpple på tumörceller i laboratoriet och såg att de dog. Sedan testades juicen på möss som bar på människoliknande prostatacancer. En grupp fick dricka vatten en annan juice med 1% granatäppelextrakt och en tredje med med två procent. Effekten var dramatisk hos de möss som fått högst dos. Tumörena minskade eller förvann. Värdena för psa som kan mätas i blodet och som indikerar prostatacancer - sjönk markant. I sin artikel i PNAS skriver forskarna att granatäppeljuice har stark potential att kunna användas mot prostatacancer. Försök på människa planeras nu som nästa steg. An apple a day keeps the doctor away har fått ännu en innebörd. Polisen hinner inte med alla anmälda fuskare! Försäkringskassan får nu 300 nya försäkringsspioner för att ytterligare kunna avslöja bidragsfuskande medborgare. Men polisen hinner inte utreda alla anmälda fall. Där har man inte fått motsvarande extraresurser för att kunna hänga med i utvecklingen. Polisen anger två huvudskäl till att anmälningarna blir liggande: - Det är ofta mycket svårt att bevisa att människor avsiktligt fuskat. - Bedrägeribrott kräver alltid komplicerade och tidskrävande utredningar. Med ytterligare 300 kontrollanter kommer rimligtvis ännu fler att misstänkas för bidragsfusk. Polisens arbetsbelastning kommer väl att öka än mer om alla dessa misstänkta ska ges korrekt och lagenlig prövning. Bristen på resurser gör att många anmälda klarar sig trots Försäkringkassans polisanmälningar. Risken finns väl därmed att det hela blir ett slag i luften? På Försäkringskassan ser man risken för att ansträngningarna från alla dessa nya försäkringsspioner inte leder till åtgärder och att detta kan komma att minska motivationen bland kontrollanterna. Samtidigt har omfattande undersökningar visat att väldigt få svenskar ägnar sig åt bidragsfusk och att 80% av dem som fuskar är tidigare straffade män i medelåldern. Visst är det ett märkligt samhälle vi lever i. Varför satsas så enorma resurser för att jaga just sjukskrivna och andra som påstås fuska när skattepengar rinner i strida floder beronde på svartjobb, kriminalitet, skattefusk och och allt annat som polisen inte anses ha resurser för att ta itu med. Det verkar som man silar mygg och sväljer kameler. 10

11 Fredrik Reinfeldt Moderaterna vill kraftigt sänka ersättningsnivåerna för sjuka. Man vill spara stora belopp på lägre ersättningar och istället sänka skatten för dem som arbetar. Detta kommer att drabba även mycket svårt cancersjuka, som permanent saknar arbetsförmåga. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt ville göra undantag för dessa mycket allvarligt sjuka människor, men misslyckades med att få partiet med sig. Moderaternas förslag om sänkt ersättning på ner till under 65% av inkomsten kommer INTE att få några undantag ens för de allra svårast sjuka. Det är omoraliskt att det ska vara lönsamt att vara sjuk i jämförelse med att arbeta, säger moderaternas Per Westerberg. Förslaget ska alltså gälla även om man drabbats av t.ex svår cancer och andra livshotande sjukdomar och aldrig kommer att kunna kompensera sig genom lägre inkomstskatt. Hur moraliskt är det att ta pengar från människor i livets slutskede för att sänka skatten för den som har hälsan och kan arbeta? Lars Leijonborg Folkpartiledaren vill ha hårdare krav och mer kontroll av sjukskrivna. Han förordar sedan länge åtstramningar i sjukförsäkringen, krav på läkarintyg tidigare, mångdubbelt fler kontrollanter som åker hem och knackar på hos sjukskrivna, läkarna ska med en knapptryckning kunna se om en patient nekats sjukskrivning hos en annan läkare etc. Att föra krig mot fusket ser han som ett försvar av försäkringen. Trots att väl också han tagit del av Brottsförebyggande rådets undersökning som visar att 80% av dem som bidragsfuskar är medelålders män som tidigare är straffade. Det är ju inte möjligt att 80% av de miljoner svenskar och svenskor - som lever på bidrag skulle tillhöra den kategorin. Kvinnorna utesluts ju närmast automatiskt från fuskarnas skara efter denna undersökning. Eftersom det är kriminella män som står för svindleriet med skattebetalarnas pengar borde det vara en fråga för polis och åklagare inte för fler spioner från Försäkringskassan. Månadens Smärtvårdsmotståndare: Efter en intensiv röstningsomgång med många deltagare utsågs vinnaren Fredrik Reinfeldt, Moderaterna med 39% av rösterna. Tätt följd av Socialstyrelsen med 37%. Som trea placerade sig vår norrländske megafon S E Eriksson och Lars Lejonborg, Folkpartiet blev fyra. Fredrik Reinfeldt får nu vårt speciella diplom som förhoppningsvis ställer till eftertanke. Vinnare bland dem som röstat blev Hannelore Aragunda, som nu erhåller Curt Hillfons fina seriegrafi från en begränsad upplaga för enbart Smärtföreningen. Socialstyrelsen FN:s regler för att ge människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet antogs av en enhällig generalförsamling Enligt reglerna har funktionshindrade rätt till vård, rehabilitering och stöd av staten. Enligt WHO är möjlig smärtlindring också en av de mänskliga rättigheterna. Men i Sverige anser den beslutande myndigheten, Socialstyrelsen, inte att kronisk smärta ger funktionshinder i vardagen. Därmed omfattas inte det stora antalet långvarigt smärtdrabbade av FN-stadgan. Svenska Smärtföreningen har i flera år försökt få Socialstyrelsen att ändra sin uppfattning. Vi har t.o.m. via medlemsenkäter mm tvingats föra i bevis att de kroniskt smärtdrabbade upplever grava funktionshinder i vardagen. Varje smärtdrabbad inser att detta naturligtvis är att söka bevisa det självklara men trots långvariga försök tycks vi inte kunna övertyga Socialstyrelsen. Socialstyrelsen rekommenderade själv för tio år sedan multidisciplinära smärtkliniker på alla större sjukhus. Av detta har blivit intet Socialstyrelsen har under dessa tio år inte ens gjort en uppföljning av sin egen rekommendation. Denna gång har vi en fjärde kandidat till Månadens Smärtvårdsmotståndare. Det är en representant för de allt fler arga skattebetalare som utnyttjar de politiska stämningarna för att vädra sitt hat och förakt för alla dem som inte kan arbeta. S E Eriksson En mindre rikskänd kandidat. En s.k arg skattbetalare som utnyttjar det fria ordet och de politiska stämningarna för att ta heder och ära av svårt sjuka människor. S E Eriksson är en signatur på Sundsvalls Tidnings hemsida Ordet är fritt, där han en tid fört en hätsk debatt mot alla som inte kan arbeta. Men även sådana anonyma bakåtsträvare bidrar till den häxjakt som inletts mot sjuka och utslagna. Historien kan lära oss att sådan förföljelse och sådant hat kan sluta fasansfullt illa. Han startade den 18/4 med inlägget Ingen vill jobba. Sossarna fyller på bidragsbägaren. Varför jobba när bidrag ger lika mycket. Sen drygar man ut med lite svartjobb så att det blir en förträfflig affär att var sjuk eller arbetslös skriver han i sammanfattning. Till svårt smärtsjuka ger han rådet att de ska ta sig i kragen, sluta äta smärtmedicin och inse att de kan om de bara vill. Hans hätska inlägg och svaren kan läsas på 11

12 Så skriver George Blecher om det amerikanska försäkrings-systemet. Ett system som vi väl ändå inte vill ha i Sverige, menar han. Efter en resa avsätter jag minst två dagar för att ta mig igenom högen av räkningar, berättar George Blecher. Han är författare och journalist tidigare professor i litteraturvetenskap vid City University of New York. I USA finns det lika många relationer till hälsovården som det finns medborgare. 40 miljoner amerikaner har ingen sjukförsäkring alls. För författaren fungerar det så här. Han kan inte bara dyka upp på en läkarmottagning, visa ID-kort och sedan få behandling. Så som vi är vana vid att det ska fungera i Sverige. Först måste han bevisa att han är försäkrad. Om inte, får man ingen vård. Efter besöket skickas en räkning på ca 1000 kronor till hans primära försäkringsbolag. De har att betala en del av räkningen till läkaren. Sedan skickas en räkning till den försäkrade på återstoden. Men oftast inträffar inget av detta. Hela räkningen kommer till George. När han ringer för att påpeka misstaget måste han tala med en speciell faktureringsavdelning vars enda syfte är att se till att läkaren får sina pengar. Det kan ta dagar att komma förbi deras automatiska telefonsvarare med tryck- stjärnafyrkant-leken. När han till slut får tala med någon sägs att han inte ska behöva betala och att räkningen ska skickas vidare till försäkringsbolaget. Inga problem. Men det finns många problem. Faktureringsbolaget som fått pengar från Försäkringsbolag A skickar nu räkningen vidare till Försäkringsbolag B det sekundära bolaget som ska täcka kostnader som A inte gör. Vanligtvis inträffar inte detta heller. Han måste betala själv och skicka kopia på räkningarna till B, som så småningom kommer att ersätta honom med några ören. Under denna resa genom helvetets kretsar växer mappen med kopior på alla transaktioner. Hälften av alla fax och samtal handlar varför inte A och B betalat läkaren eller varför de betalat så lite. Ofta möts man av svar om att datasystemet är konstigt, de ska se närmare på frågan etc. Efter avslutade samtal antecknar han vem han talat med de säger bara förnamnet mappen sväller. Skulle han behöva läggas in på sjukhus måste han först ringa A för att få tillåtelse att läggas in. De vill kanske rådfråga ytterligare läkare först. På sjukhuset måste han visa att han har giltig försäkring inte bara hos A och B, utan också hos C som handhar sjukhusvistelser. Är det allvarligt måste han också ha försäkring hos D som handhar hans katastrofförsäkring. Skulle det bli frågan om vård i hemmet måste han ha giltig försäkring hos E som handhar långtidsvårdsförsäkringar. Tandvård kräver ett helt annat försäkringsbolag nämligen F. Nu är han ändå lyckligt lottad eftersom hans professur medförde en låg försäkringskostnad tack vare kollektivtaxor. Vissa försäkringar betalades t.o.m. av facket. Saknar man sådana anslutningar är man betydligt värre ute. Avgiften för en försäkring för en fullt frisk 25-åring i New York ligger på runt 8000 dollar ( kr) om året. Om de överhuvudtaget tillåts teckna fösäkring! Tveklöst finns det många som har tagit arbeten enbart för att det ingår en hygglig försäkring. Men jag kan ju å andra sidan besöka vilken läkare jag vill, säger George Blecher. Eller snarare den läkare som är beredd att ge mig 5 minuter det närmaste halvåret. I New York kostar ett första besök kr. 20% av det täcks av mina många försäkringar. Att det blir dyrt kan delvis förklaras av läkarnas enorma kostander för försäkringar gentemt sina patieneter. Om en läkare inte skyddar sig genom att erbjuda alla tänkbara former av undersökningar och mediciner riskerar han eller hon att stämmas. Oaktat om han eller hon vinner eller förlorar en sådan process kommer försäkringspremierna att höjas. En kirurgs premier har t.ex stigit med flera hundartusen dollar om året. Precis som jag måsteteckna försäkringar, måste läkaren ha försäkringar för att skydda sig mot mig. Det finns många andra problem med den amerikanska sjukvården. Sjukhus-förfall och den avgrundslika skillnaden i sjukvård för rika och fattiga. Kära gamla förstatligade Sverige som verkar tappa förtroendet för välfärdsstaten vill du verkligen byta med oss? 12

13 Att känna igen en stroke Under en fest snubblade en kvinna och föll hon försäkrade alla att hon mådde bra (de erbjöd sig att ringa läkare) och bara snubblat i sina nya skor. De hjälpte henne att snygga till sig och gav henne en ny tallrik med mat och fastän hon verkade lite skakad fortsatte hon att roa sig resten av kvällen. Hennes man ringde senare och berättade att hans fru förts till sjukhus och där avlidit. Hon hade fått en stroke på festen om man hade vetat hur man känner igen tecken på stroke hade hon kanske fortfarande varit vid liv idag. En neurolog säger att om han får hand om en strokepatient inom tre timmar kan han totalt häva effekten av stroken. Han säger att det svåra är att känna igen en stroke och få den diagnostiserad samt att få patienten till läkare inom tre timmar. Ny tysk smärtfrågebok ett stort steg mot bättre vård av patienter med kronisk smärta OBS! Det tar bara någon minut att läsa detta! Nu säger läkarna att alla kan lära sig känna igen en stroke genom att ställa tre enkla frågor: 1. Be personen att LE. 2. Be personen att LYFTA BÅDA ARMARNA. 3. Be personen SÄGA EN ENKEL MENING sammanhängande t.ex Solen skiner idag. Om personen har problem med någon av dessa uppgifterring genast 112 och beskriv symptomen. En hjärtspecialist säger, att om alla som läser detta vidarebefordrar dessa tre enkla frågor till tio andra (via mejl etc) kan man räkna med att liv kan räddas. VAR EN VÄN och dela detta med så många vänner som möjligt du kan rädda liv! Detta sändes till Smärtföreningens hemsida från pirjohelena den 10 december Sedan den 1 november 2005 finns i Tyskland en av DGS ( Die Deutsche Gesellschaft fur Schmerztherapie) och DGSS (Die Deutsche Gesellschaft zum Studium des Schmerzes) en gemensamt framtagen mall för behandlingsdokumentation för läkare och smärtpatienter. Behandlingen av patienter med kronisk smärta ställer mycket större krav på dokumentation än när det gäller behandling av patienter med akut smärta, säger Dr Michael A. Uberall, vicepresident DGS. Kronisk smärta, med alla sina egenheter och sin stora förekomst, kräver inte bara kliniska studier och laboratorieförsök. Det behövs omfattande dokumentation från praktisk vardag. Bästa vårdkvalitet kräver dokumentation, dokumentation och åter dokumentation. Smärtläkare i Tyskland är inte bara förpliktigade att ge kroniskt smärtdrabbade mänsklig och medicinsk omsorg. De ska också svara för omfattande, individuell dokumentation om behandling, effekter etc. I de tyska sjukvårdsreglerna finns detta ansvar exakt angivet i en lång rad paragrafer. Men samtidigt måste dessa dokumentationskrav praktiskt införlivas med läkarens vardag. Smärtläkarens viktigaste uppgift är att ge tid åt sin patienter. Däreför har denna enhetliga dokumentationsmall tagits fram. Den ger möjlighet att öka kunskapen om hur kroniskt smärtsjuka ska få bästa vård genom ökat multidisciplinärt arbete. Dokumentationen kommer att göras lätt tillgänglig för alla inblandade genom en speciellt utarbetad databank. Det gäller inte bara smärtläkare, utan också alla andra specialister och forskare som måste medverka i behandlingen av kroniskt smärtsjuka. Den tyska Smärtfrågeboken kommer också att underlätta och förbättra diskussionen mellan läkare och patient. Den enskilde patientens bedömningar och berättelser ska stå i centrum inte bara den elektroniska patientakten. Patientens uppgifter i den standardiserade smärtfrågeboken kan genom Optical-Character-Recognition- teknik (OCR) digitaliseras och infogas i databanken. Detta är alltså ett modernt steg för att sätta patienten i centrum - det vi så ofta hör i den svenska sjukvårdsdebatten. Den drabbade är ju den som vet mest om sina problem, effekterna av mediciner och behandling etc. Denna viktiga kunskap kan nu alltså på ett lättillgängligt sätt införlivas med forskningen. Hela detta omfattande system för att förbättra behandlingen av smärtpatienter har gjorts synnerligen lättarbetat för läkaren. Även kostnaderna för medverkande kliniker har man lyckats hålla mycket låg. Grunden är de av patienten ifyllda smärtdagböckerna som kompletterade med läkarens behandlingsuppgifter sänds in för att databearbetas och införas i den samlade databank dit läkare, forskare, kliniker etc har tillgång via sin PC. På så sätt byggs en samlad kunskapsbank om kronisk smärta där läkares, forskares, terapeuters, läkemedelsföretag och inte minst patienters erfarenheter samlas för överskådlig och ständigt uppdaterad information med hjälp av en kombination av klassisk penna-papper-dokumentation och mycket avancerad datahantering och digitalisering. Källa: Den Tyska Smärtföreningen och tidskriften Schmerztherapie utgiven av Deutsche Gesellschaft fur Schmerztherapie. Under rubriken Det nya inom smärtvård individualitet och skräddarsydd behandling! För mer info besök, 13

14 I vår nya artikelserie där vi ville sätta fokus på andra former av smärta än den rent fysiska fortsätter vi nu med erfarenheter ifrån en av våra läsare. Han har stångats med känslor av skuld, otillräcklighet, besvikelse, avundsjuka, hat och mycket mycket annat. Sett ur ett barns ögon JAG VET! Hur det känns när man har kompisar med sig hem efter skolan, men tvekar att gå hem ju närmare hemmet man kommer. Är de fulla? Jag vet att det till slut leder till att man inte överhuvudtaget tar hem några kompisar för att man vet att de är ändå fulla. JAG VET! Att man som barn accepterar deras ursäkt i stil med: Det här är sista gången, jag har väl inte gjort något, vad bråkar du för osv. JAG VET! Hur det känns att önska livet ur sina föräldrar pga att man inte orkar längre. Jag har suttit gränsle över en pissfull morsa med struptag, och har varit mycket nära att ta livet av henne. Det enda som till slut hindrade mig var min inre spärr som sade att detta var fel. JAG VET! Hur det känns när ens föräldrar vänder en ryggen. Jag gav henne ett ultimatum där hon fick välja mellan mig och honom, hon valde honom. Det får ett barn att fundera på om man är välkommen eller om man bara är en belastning. Snacka om att det skapar ångest. JAG VET! Varför jag alltid spelade bäst på bortaplan. Jag slapp ha honom stående vid sidan av planen, full och gapa på mig. Jag var ganska duktig i fotboll men fick aldrig chansen att visa vad jag gick för, hemma fick jag bara höra det negativa aldrig något positivt. Min tränare sade åt mig att inte tänka på honom men hur lätt är det när man är 15 år? JAG VET! Hur det känns när man innerst inne vet att han har supit bort hus och arbete men skyller på höga räntor samt ont om arbete. Alla andra i villa området hade råd att bo kvar men inte vi, många av mina kompisar pratade om vad de gjort på semestrar, inte jag vi var inte på semester och vid de enstaka tillfällen vi var någonstans var han full hela tiden. Jag hade inget att prata om, jag skämdes och var nog ganska avundsjuk. 14 JAG VET! Hur det känns att vakna en lördagsmorgon gå upp ur sängen och ut i köket för att hitta honom sitta vid bordet och vara riktigt full klockan 9 på morgonen. JAG VET! Hur det känns att öppna kylskåpet och det finns inget att äta, det enda som står där är ett smörpaket, en halvdrucken vinare och ett par öl. Det här är en sak som har gett min en oerhörd ångest, jag mår riktigt dåligt om kylskåpet inte är fullt med mat. JAG VET! Hur man mår när man efter ett snabbt besök i köket denna morgon återgår till sitt rum, slänger igen dörren och lägger sig ner på sängen och bara gråter och önskar att man slapp leva. JAG VET! Hur det känns när man tar kontakt med socialen, lägger fram problemen och får till svar att vi kan inte göra något om personen ifråga inte vill själv eller om det föreligger fara för dennes liv. JAG VET! Att om man har supit i 30 år är sannolikheten att dö i förtid pga. alkoholmissbruk mycket stor. Är det inte risk för dennes liv då? Även om man får vänta i 30 år. JAG VET! Att om socialen hade gjort något då, personen i fråga hade förstått sina problem och gjort någonting åt dem hade han förmodligen levat idag och dessutom haft en familj som brytt sig. Båda mina föräldrar är idag döda, hon dog av cancer. JAG VET att sjukdomen var alkoholrelaterad. Vilken läkare inte har konstaterat men ej heller avfärdat. Han dog av citat: Undersökningsfynd: Blodproppar i lungorna med lunginfarkter. Leverskrumpning och leverinflammation med vätska i bukhålan ( åtta liter ) Vätska i lungsäckarna Förstoring av prostatakörteln Generell åderförkalkning Dödsorsak: Undersökningsfynden talar starkt för att

15 dödsorsaken var blodpropparna i lungpulsådrorna (s k lungembolism). Skrumplever med vätska i bukhålan kan ha bidragit till dödsfallet. JAG VISSTE! det här. Jag försökte att säga till socialmyndigheten detta redan för över 20 år sedan, ingen lyssnade på mig då. Kanske beror det på att jag inte hade någon diagnos på papper. Jag kan bara konstatera att jag med denna dödsattest fått rätt i vad jag hela tiden har kämpat för under min uppväxt. Socialmyndighet och stat och de personer som varit inblandade i detta har enligt mig begått ett mycket allvarigt tjänstefel. ATT INTE SE MIG! ATT INTE HÖRA PÅ ETT BARN SOM GJORT ALLT FÖR ATT FÅ HJÄLP. De har inte tagit sitt arbete på allvar. VEM ÄR JAG? Mitt namn är Mikael Angestjärna, jag är 41 år gammal, är lyckligt gift. Min familj består av fru samt tre barn. Jag har över 25 års erfarenhet av att leva tillsammans med inte bara en utan två alkoholiserade föräldrar, vilket gör att jag besitter en ganska unik livserfarenhet. Min uppväxt har präglats av att inte ha föräldrar som tagit sitt ansvar utan valt spriten framför mig. Jag har stångats med mina känslor (skuld, otillräcklighet, besvikelse, avundsjuka, hat, mm). Att aldrig våga ta hem kompisar efter skolan för att man inte vet hur läget är, ett problem som drar med sig att man måste hitta ursäkter (ljuga) för att slippa berätta för kompisarna hur man har det hemma. Hela tiden tjata om att de skall sluta dricka, varje gång få till svar att detta är sista gången, sista gången kom aldrig utan bara försvann i BESVIKELSE. JAG VET! Alltså hur barn i samma situation tänker ( besvikelse, att inte veta, att inte våga, inte kunna lita på..., att sakna, skuld, mm) och jag delar gärna med mig av vad JAG själv upplevt, jag vill med min berättelse få människor att tänka till, att få dem att rycka till och förstå vilka problem vi brottas med. Att våga ta ställning, är att förlora fotfäste för en stund. Att inte våga, är att förlora sig själv för all framtid. Barnen - en femtedel av Sveriges befolkning. Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0-17 år. Andelen kommer att minska något framöver. Också antalet barn kommer att minska, fram till omkring Därefter räknar man med att barnen återigen blir fler. Då ökar också problemen. Av de totalt inskrivna barnen inom barnomsorg och skola har allt fler - mycket svårt. Över barn och ungdomar lever med en eller två föräldrar som är alkoholmissbrukare. Statistiken påvisar att 30% av våra ungdomar dricker: - för mycket - för ofta - för tidigt 15 Här finns tydliga samband för att kostnaderna för dessa barn och ungdomar på sikt blir mycket högre än de rent ekonomiska effekterna på staten. Ur ett barns ögon, är inte det medicinska problemet, eller de ökade kostnaderna för statsfinanserna av intresse. Utan endast de psykologiska problem som blir följden av att ha levt ett liv som barn till en alkoholist. Hjälp mig att hjälpa andra barn så att de slipper vara en av de SOM VET! Mikael Angestjärna Vill du vara med och stödja projektet? Det går ut på att hitta dessa barn och ungdomar som ingen ser och få dem att börja tro på framtiden, att förstå att det finns andra som lyssnar och bryr sig om. Kontakta i så fall Maria på SSF via maria@levamedsmarta.com mobilnr så förmedlar hon kontakten vidare till projektansvarig inom ditt närområde.

16 Professorns värld Vår senaste konstnär heter Roland Arvidsson, men han kallas allmänt professorn. Roland har skrivit berättelserna om professor Gullström och hans gäng av upptäcksivriga barn ett pedagogiskt hjälpmedel kring miljöfrågor. Han har också rest runt i skolorna i Östergötland för att intressera barnen för miljöfrågor och närmiljö. Han handleder barnen genom miljöproblematiken med interaktiva berättelser, häften och genom olika experiment. Intresset har varit mycket stort bland både elever och lärare. Tecknandet är väl en naturbegåvning, säger han. Jag behöver egentligen bara en whiteboard-penna och en stor vägg när jag är ute i skolorna. Det är förunderligt hur man kan fånga barns intresse genom att rita och berätta. I en undersökning visar det sig att det koncept som Professorn bygger på är oerhört populärt bland eleverna. Det handlar både om miljö och lokalhistoria från olika platser utmed Göta Kanal och Dalslands Kanal. Professorn och hans gäng mottas med jubel bland skolbarnen som visat ett otroligt engagemnag. De vill läsa och höra mer om Professor Gullström och hans anhang. Roland Arvidsson har också en lång rad projekt på gång för att utveckla detta sätt att intressera ungdomar för kretslopp och miljö som han kallat Den sagolika vägen. Tillsammans med Peter Harrysson och ett antal prominenta kompositörer har han producerat CD-skivor med dessa fantasieggande historier om professorsgängets äventyr. Tre böcker ligger färdiga för utgivning, liksom en serietidning som handlar om naturens kretslopp på ett för barn oerhört spännande och fantasieggande sätt. Även många vuxna skulle nog få en helt annan syn på de stora miljöproblemen efter att ha läst denne professors underbart enkla men spännande förklaringar till varför vår värld ser ut som den gör. Mer om alla dessa fantastiska berättelser kan man läsa på professorns hemsida. Roland Arvidsson är väl känd i sina hemtrakter. Den tjocka klippboken med artiklar om hans många påhitt för att påminna oss om vårt beroende av naturens lagar vittnar om detta. Roland har jobbat inom vården, med utvecklingsstörda med terapi och fritidsverksamhet. Han har också tilldelats en rad priser för sitt miljöengagemang. Det började på allvar när han på olika sätt kom att jobba med naturfrågor på 80-talet. Han restaurerade bl.a en bäck i sina hemtrakter. Skapade våtmarker, grävde dammar och genomförde reningsprojekt. Han återinplanterade grodor och andra vattenlevade djur och växter som funnits i denna bäck tidigare. Projektet väckte intresse från biologer och andra forskare och allt fler skolklasser studerade djurlivet i denna funktionella våtmark. Det hela utvecklades tillsammans med folkrörelserna i Söderköping till Sveriges största klassrum. Ur detta kom Professorns Värld, där upptäckarglädjen är ledord. Men 1998 gick Roland i väggen. Besvikelse över politikernas svek mot miljöarbetet, mot problemen i Östersjön och det lama intresset för Agenda 21, alla miljömål som inte uppfylldes och neddragningar av miljöarbetet i skolan blev för mycket för denne 16

17 Glädjen över att bära hem ett knippe nyfångade middagsfiskar... eldsjäl. Numera tål han inte höra ordet eldsjäl. Jag fick offra för mycket säger Roland blev det tvärstopp. Han blev helt utbränd, kunde inte sova, fick svår tinnitus. Diagnosen var posttraumatiskt stressymptom det som krigsoffer drabbas av. Han fick hjälp av terapi i flera omgångar. Men den bästa hjälpen fick han av en kvinnlig präst som lärde honom att ta vara på de lyckostunder som livet ändå bjuder på. Jag är inte religiös, men denna tuffa präst lärde mig att se på livet på ett helt nytt sätt. Jag träffade henne regelbundet i flera år och vill passa på att tacka för den obetalbara hjälp jag fick. Jag har blivit riktigt bra på att njuta av även de små lyckostunderna, det går att öva upp den förmågan till en riktig livskonst. Med hjälp av ABF fick han hjälp till omskolning och efter sjukskrivningen insåg han att det gäller att våga försöka igen med fantasins hjälp. Det gäller att hitta sina verkliga drömmar istället för att bli förtidspensionär, säger Roland. Det finns tals entreprenörer som inte vågar. Men de behövs, vi måste hjälpa alla dessa kreativa människor att hitta sina sanna drömmar. Med hjälp fördes jag tillbaka till barndomens lyckostunder. Det har lärt mig att att åter hitta förundran. Det är lätt att förundras av naturen den är lätttillgänglig och lindrar ångest. Jag försöker återuppliva dofterna och känslorna från barndomens lyckostunder. Då man var oförstörd, nyfiken och förväntansfull. Det vi har inom oss kan vi återuppliva och dra nytta av i vuxen ålder. På senare tid har professorn inte hunnit att vara ute i skolorna så mycket. Hans figurer och berättelser har uppmärksammats av olika intressenter och han är nu fullt upptagen med att producera fler böcker, tidningar och CD-skivor om nya forskningsresor med Professorn och hans vetgiriga barn. Just nu håller man på att utveckla allt detta material för att göra det mer tillgängligt via hemsidan på nätet. När vi bad denne mångkonstnär att göra en bild för vårt konstgalleri så fick vi denna glada abborre. Förklaringen är, säger Roland, att några av min barndoms bästa minnen handlar om att meta abborre. Den sakta strömmande ån, solblänket genom alarna, dofterna från det nyslagna höet, spänningen, glädjen över att bära hem ett knippe nyfångade middagsfiskar... Den känslan kan jag återskapa och den gör mig lycklig än idag. 17

18 Det är underrubriken till boken Metamorfoser. Den är skriven av bl.a Christian Callert, som själv lidit av huvudvärk i många år. Migrän är en väldokumenterad sjukdom, ändå har det saknats en populärvetenskaplig skildring om migrän. Den här boken sammanställer kända och okända delar av migränhistorien, kuriosa och viktiga vetenskapliga genombrott. Den beskriver migrändrabbades villkor genom årtusendena. Migrän graderas av WHO som ett handikapp. Ändå är det till synes småsaker som skiljer en människa från ett normalt liv och en fruktansvärd migränattack. Det kan vara ett glas vin, ett väderomslag eller betydligt vanligare, för mycket stress. Ett stort problem är att många aldrig söker hjälp en hjälp som i form av effektiva behandlingsformer och läkemedel idag finns tillgänglig. Man har uppskattat att svenskar är omedvetna om att deras huvudvärk är migrän. I denna spännande bok kan vi läsa om hur rader av historiska personer lyckats leva framgångsrikt med detta svåra handikapp. Carl von Linné, Alfred Nobel, Karl Marx, Albert Einstein, Chopin, Napoleon Bonaparte, Charles Darwin, Bellman, van Gogh, är bara några av av alla de historiska personer som beskrivs. Men här finns också en rad nutida migrändrabbade fotbollsdidolen Ronaldo, Elvis Presley och förre kd-ledaren Alf Svensson för att nämna några. Här finns också en rad berättelser om hur alldeles vanliga människor lyckats hantera sin migrän. Boken beskriver också hur forskning och nya läkemedel de senaste åren ökat möjligheten att hantera migrän. Här finns också, bland många, historien om hur forskare misslyckades med att bota migrän men istället uppfann telefonen! Christian Callert mår själv mycket bättre idag. Han är egentligen tveksam när det gäller alterntativterapier, men med svår huvudvärk, problem med nackvärk och handledsproblem som följd av att i många år ha spelat trummor, sökte han hjälp på Ellman-kliniken i Helsingborg. Kjell Ellman är något av trollkonstnär, säger Christian. Jag förstår egentligen inte vad han gör. Men det han gör har påtaglig effekt! Han har försökt förklara att det handlar om att åter få blodet att flöda naturligt och med sin mycket speciella djupmassageteknik har han för mig bevisat att han har rätt. Efter ett antal behandlingar på Ellman-kliniken är mina problem i stort sett borta. Jag behöver inte längre äta värktabletter för att fungera. Jag besöker fortsatt Kjell när jag känner att värken tenderar att återkomma och får snabbt hjälp. Även min fru har fått stor hjälp av Ellman-klinikens mycket speciella metoder. LEVA med smärta har också fått rader av mail och brev från människor som behandlats på Ellman-kliniken. Vi återkommer med dessa berättelser i kommande nummer av LEVA. Boken Metamorfoser finns tillgänglig via Migränförbundet. Den är en mycket trevlig läsupplevelse. Kontakt med Ellman-kliniken på telefon

19 Etik har inte längre plats i svensk sjukvård Tidigare har LEVA gjort jämförelser med den nazistiska sjukvårdsetiken och den som nu sprider sig i Sverige. Nu tycks våra värsta farhågor besannas! Olle Svenning skriver i Aftonbladet om hur nyfascismen tar över inom den svenska vården. Köttberg kalllades vi 40-talister av Pär Nuder. Olle Svenning skriver; Vårdapparaten vill gärna att vi graderar vår hälsa. 0,5 eller 0,8? Försökspersoner får svara på frågor om rörelseförmåga, sömn, smärttillstånd och mycket annat. Så ritas en folkhälsoprofil upp. Hälsoekonomerna beräknar hur mycket kostar det att höja en 0,5-människa till att bli en 1,0-människa? Utgångspunkten är att ett helt friskt år får kosta kronor. Så mycket är samhället villigt att betala för en individ. Den som drar högre kostnader är inte lönsam för detta samhälle. Höftledsoperationer är lönsamma genom operation. Nya läkemedel mot reumatism ger också goda hälsoekonomiska vinster. Ätträning efter stroke kallas för kostnadseffektiv. Men för den vanligaste formen av cancer bland män är profitkvoten dålig. För psykiskt sjuka finns inte ens beräkningar. Det finns inte heller för behandling av miljontals kroniskt smärtdrabbade. Trots att de svarar för den största, långsiktiga samhällskostnaden. Sjukvårdens ansträngda resurser styrs dit de ger största nytta för samhället. Andra fundamentala värden som respekt för varje individs lika värde och läkaretiken får inte plats i denna kostnadsanalys. Inför ålderdomen och den förestående skröpligheten vill vi på detta köttberg veta om vi ryms i denna kostnadskalkyl. Vi ser idag hur våra föräldrar behandlas i den skandalomsusade åldringsvården. Är det bara unga reparationsmöjliga som ska få vård? Socialstyrelsen lovar att vårdapparatens prioriteringar ska ske öppet. Vi ska få reda på om vi är lönsamma för sjukvården. Vi måste väga kostnader mot förväntad samhällsnytta, säger Socialstyrelsen. De nazistiska propagandamakarna kunde inte sagt det bättre. Men det står i strid med riksdagens och FNs uttalade mål att människovärde och behovs - och solidaritetsprinciper ska gälla. När denna nya nyttomoral och vinstmaximering får styra även över sjukvården, ligger vi äldre illa till. En bypass-operation på en 40-årig man i maktposition kommer att ses som oändligt mer lönsam och angelägen än omvårdnaden av missbrukare eller drabbade av de kultursjukdomar som miljontals smärtdrabbade av denna snöda sjukvårdsekonomi hänförs till. Denna nya nyttomoral i den svenska sjukvården kräver att vi har maximerat vår sociala och ekonomiska status under de friska åren för att senare i livet kunna garanteras vård. Vi andra inte minst alla de kvinnor som livslångt slitit i underbetalda jobb inom sjukvården faller för det s.k. qaly-strecket. Det betyder kvalitetsjusterade levnadsår. Ett qaly är detsamma som ett år med fullständig hälsa. Noll qaly är detsamma som döden. Är det verkligen så vi vill ha det? Är detta svenska folkets uppfattning om solidaritet med de äldre och de sjuka? Stämmer det med högtidliga försäkringar om alla människors lika värde, om behandling av våra föräldrar i åldringsvården etc? Vi får alltså som mest kosta kronor för att få hjälp av samhället. Kostar det mer för att med medicin, operationer, terapi etc säkerställa ett fortsatt värdigt liv då hamnar vi inför den moderna ättestupan. Ekonomerna styr det blir mindre plats för etiken. Nyfascismen tar över inom svensk sjukvård. Vår artikel En historielektion om den nazistiska sjukvårdsetiken, publicerades i LEVA Den finns också återgiven i vår vitbok om den svenska smärtvården - Smärtans förbannelse som nu är under tryckning. Många tyckte nog att vi tog i när den först publicerades men verkligheten tycks ha kommit ikapp oss! 19

20 De flesta människor minns några få tillfällen när de upplevt smärta i livet. För 46-åriga trebarnsmamman Tina Scott från Långserud i Värmland är det tvärtom, hon har ett livslångt förhållande till smärtan. Jag har varit smärtfri två timmar i mitt liv och det var inte trevligt. Jag ringde mamma och sa att jag trodde att jag skulle dö. Efter över trettio års fysiskt och psykiskt lidande fick hon en nervstimulator som dämpade smärttopparna. Det blev starten för ett nytt liv på landet. Få personer har upplevt lika mycket som Tina Scott, och få personer har upplevt lika mycket smärta som hon har. Trots att hon lidit av extrem neuropatisk smärta i hela kroppen sedan barnsben har hon skaffat tre barn, varav det yngsta troligtvis det första barnet som en patient med nervstimulator har fött. Hon har har också hunnit med att stelopereras, gått på kryckor, suttit i rullstol, felmedicinerats, kallats lat, blivit änka, träffat ny kärlek, pluggat på folkhögskola, sjukpensionerats, skaffat ponnyer och kaniner. Men allt har alltid kretsat kring hennes smärta. Jag har alltid haft ont i kroppen. När jag var liten växte jag fort som ett hästföl så mamma och pappa trodde att jag hade växtvärk och försökte badda med varma handdukar. När Tina var barn förstod inte läkarna att hon led av neuropatisk smärta, något som normalt uppkommer efter skador eller kirurgiska ingrepp av olika slag. Oftast är det nerver utanför ryggmärgen och hjärnan som skadats. Nerverna blir överkänsliga och ger ett konstant smärttillstånd, vanligtvis i ett ben eller en arm. När jag var 10 år var ryggvärken så illa att vi fick söka läkarvård för att komma till botten med det onda. De tittade efter skolios och om benen var för långa eller korta men hittade inget fel. När jag blev 15 år kom de fram till en diagnos och det var att jag var för lat. Tina levde vidare med smärtan och medicinerna, utan att smärtan blev bättre. Ryggen värkte, bäckenet värkte och det gjorde ont i fötterna. Träffade rätt läkare Jag fick två pojkar under tiden, när jag var 19 respektive 22 år. Men så när jag blev 25 träffade jag en läkare som kände igen mitt rörelsemönster och bad mig gå fram och tillbaka framför honom. Han sa att jag var överrörlig i lederna och hade glapp i bäckenet. Det var starten på tio års skytteltrafik till Akademiska Sjukhuset i Uppsala under 1980-talet, där hon fått en plats i en försöksgrupp. Jag stelopererades i bäckenleden och gick med stålstag i tremånadersperioder, men det hjälpte inte. Jag tog mig fram med kryckor i tolv år och sedan med rullstol i fyra år, säger hon. Vändningen kom 1992, då läkaren Lars Janerås vid smärtenheten på Centralsjukhuset i Karlstad berättade om behandling med ryggmärgsstimulering med nervstimulator. Efter det ringde jag och tjatade om att få behandlingen, men de var negativt inställda. När det visade sig att den skulle kosta för mycket erbjöd jag mig att betala apparaten själv om de opererade in den i mig. Då gick de med på behandlingen, säger hon. Fjorton dagar efter behandlingen behövde hon inte rullstolen igen. Jag blev successivt bättre. Från att ha varit en elva på en tiogradig smärtskala blev jag en åtta. Det har gjort en fantastisk skillnad i mitt liv. Värk har jag alltid haft men med stimulatorn är smärttopparna borta. Jag kan köra bil dit jag vill, gå korta promenader, ta hand om dottern och se till att ponnyerna och kaninerna har det bra, säger hon. Smärtfri två timmar i livet För att sätta smärtlindringen i relation till något, berättar Tina Scott att hon bara varit smärtfri två timmar i sitt liv. Jag trampade snett på en tröskel och fattade först inte vad det var som hände. När jag insåg att jag inte kände smärta, satt jag mig på en stol. Jag ringde mamma och sa att jag trodde jag skulle dö men att jag åtminstone visste varför. Det var ingen trevlig känsla. Efter ett par timmar tänkte jag att här kan jag ju inte sitta och reste på mig, så knäckte det igen och smärtan kom tillbaka. I somras fick hon en ny laddningsbar nervstimulator från Medtronic, Restore, vilket ytterligare förbättrat livskvaliteten. Den nya stimulatorn ger Tina möjligheten att använda inställningar som kräver hög energi, och kan sedan laddas i en extern batteriladdare. Systemet har 16 elektrodpoler och kan därför mul- 20