Kilometer. Trängselavgifter i Stockholm. Effekter på luftkvalitet och hälsa
|
|
- Lena Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kilometer Trängselavgifter i Stockholm Effekter på luftkvalitet och hälsa Rapport 5336 oktober 2003
2 Trängselavgifter i Stockholm Effekter på luftkvalitet och hälsa Naturvårdsverket
3 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: Orderfax: E-post: Postadress: CM-Gruppen Box Bromma Internet: Tel: Internet: Postadress: Texter: NATURVÅRDSVERKET (växel) Naturvårdsverket Stockholm ISBN pdf ISSN Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet Naturvårdsverket 2003 Elektronisk publikation
4 Förord Inledning Denna rapport innehåller en beräkning av de effekter på luftkvalitet och hälsa i Stockholm som införande av trängselavgifter skulle medföra. Studien har finansieras av Naturvårdsverket och Statens folkhälsoinstitut. Studien har utförts av forskare vid Stockholm Luft och Buller Analys, SLB Analys, vid Stockholms Miljöförvaltning och Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet. Projektledare för studien har varit Bertil Forsberg vid Umeå Universitet. Övriga deltagare i arbetet har varit Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim vid SLB Analys och Bo Segerstedt vid Umeå Universitet. Ansvariga handläggare har varit Tula Ekengren vid Naturvårdsverket och Eva Falck vid Statens folkhälsoinstitut. Rapporten innehåller en kort inledning och består därefter av två delar. Del 1 redovisar beräknade effekter på luftkvalitet och exponering. Del 2 tar upp metodfrågor och behandlar de hälsovinster som skulle kunna erhållas tack vare minskade luftföroreningshalter vid ett införande av trängselavgifter. Författarna ansvarar ensamma för rapportens innehåll, varför detta inte kan åberopas som Naturvårdsverkets eller Statens folkhälsoinstituts ståndpunkt. Bakgrund till studien Naturvårdsverket har som en av sina arbetsuppgifter att utreda och föreslå lämpliga styrmedel och åtgärder för att Sverige på sikt skall uppfylla miljökvalitetsmålen och få ett hållbart samhälle. Tre miljömål som påverkas starkt av trafikens negativa effekter är Miljömålet Frisk luft, som bland annat strävar efter att luften inte skall innehålla några hälsofarliga ämnen, Miljömålet God bebyggd miljö, som bland annat strävar efter att minska antalet människor som utsätts för buller från trafiken och Miljömålet Begränsad klimatpåverkan som syftar till att begränsa människans påverkan på klimatsystemet. Trafiksituationen i landet gör det svårt att nå miljömålen inom utsatt tid, speciellt blir de två första miljömålen svåra att nå i tätorter medan miljömålet för klimat är svårt att nå i hela landet. Styrmedel och åtgärder behövs för att förändra utvecklingen. Som ett led i detta arbete beställde Naturvårdsverket en studie av styrmedlet trängselavgifter i Stockholm. Arbetet var klart i november Studien syftade till att undersöka möjligheten att styra trafiken så att det befintliga vägnätet utnyttjades mer effektivt eftersom byggnation av nya vägar endast temporärt minskar trängseln och på sikt leder till ökad trafik. Studien utfördes av konsultfirman Transek AB och resultaten presenterades i Naturvårdsverksrapporten System för bättre framkomlighet i Stockholmsregionen, nummer Olika system för trängselavgifter Den modell av trängselavgifter som studerades av Transek 2001 byggde på en kilometerbaserad avgift, d.v.s en avgift som tas ut per kilometer som ett fordon kör inom ett specifikt område. För att kontrollera fordonets läge utrustas varje fordon med en liten handdator kopplat till en GPS-navigator. Området där avgift skulle betalas var dels Stockholms innerstad och dels ett större ytterområde. Beräkningsåret valdes till 2015 och vissa förutsättningar i vägutbyggnad, trafikökning med mera bestämdes. De effekter som studerades var effekter på trafikarbetet och ekonomiska kalkyler för olika utgiftsalternativ jämfört med ett alternativ utan någon avgift. Minskningarna i utsläpp av luftföroreningar studerades och en förfinad studie av utsläppsminskningarna gjordes av Transek AB år Sammanfattningsvis visade studierna att trängselavgifter kan minska trafiken väsentligt i Stockholm och därmed utsläppen av luftföroreningar. Den samhällsekonomiska lönsamheten bedömdes som god. Sedan denna studie initierades har det kommit ett politiskt beslut om att trängselavgifter skall införas på försök i Stockholm. Under våren 2003 har förslag presenterats på hur ett sådant system skulle kunna se ut. Detta förslag har tagits fram av Stockholms stad. Dessutom har den parlamentariska kommittén Stockholmsberedningen utrett vissa frågor om trängselavgifter i sitt delbetänkande Trängselavgifter SOU 2003:61. Denna rapport befinner sig i skrivande stund på remiss hos berörda aktörer, och det är ännu oklart hur ett slutgiltigt system för trängselavgifter i Stockholm kommer att se ut. Det är emellertid troligt att det system som kommer att prövas skiljer sig från det system som denna studie grundar sig på. Systemen skiljer sig i vilken geografisk yta som berörs av avgiften, vilket system för att ta ut avgiften som kommer att användas, kostnaden (avgiften är dock i samma storleksordning för en färd genom innerstaden i båda fallen) samt det år som trängselavgiften beräknas införas. Det är därför svårt att direkt överföra resultaten från denna studie, vissa jämförelser presenteras dock i rapporten. Syftet med studien och förväntade resultat Naturvårdsverkets och Statens folkhälsoinstituts syfte med studien har varit att bedöma vilken 3
5 potential som trängselavgifter har på luftkvalitet och hälsa. Syftet har varit att få en storleksuppskattning av möjliga vinster med en åtgärd, som skall kunna jämföras med andra alternativa åtgärder. Ett ytterligare syfte med studien har varit att utveckla en metodik för att konsekvensutreda en åtgärd utifrån ett hälsoperspektiv. Tidigare har befintliga haltsituationer utretts, liksom genomförda åtgärder och aktiviteter, men inte planerade åtgärder. Denna metodik har sedan studien genomförts, använts i andra hälsokonsekvensutredningar av föreslagna aktiviteter, t.ex. i en pågående utredning av alternativa lösningar för en ny nord-sydlig förbindelse i Stockholm, Förbifart Stockholm. 4
6 Trängselavgifter i Stockholm Rapporten är uppdelad i 3 delar/pdf:er Pdf 1 (sid 1-19) Pdf 2 (sid 20-24) Pdf 3 (sid 25-40) Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 6 English Summary 8 Del 1 1. Inledning Projektbeskrivning Syfte Metoder och genomförande Beräkningsfall 3.2. Trafikflöden och utsläpp 3.3. Geografisk upplösning 3.4. Beräkningsmodeller 3.5. Bakgrundshalter 3.6. Befolkningsdata & befolkningsviktning 4. Påverkan på halter och befolkningsexponering NOx och NO Partiklar 5. Jämförelse med åtgärder för att minska luftföroreningar från vägtrafiken Referenser 30 Del 2 Introduktion om trafikföroreningars hälsokonsekvenser 31 Luftföroreningar Hälsoeffekter Metod för kvantifiering av hälsokonsekvenser 32 Generella utgångspunkter Vald metod Exponeringsindikatorer Exponerings-responssamband Resultat av hälsokonsekvensberäkningarna 34 Exponering Dödsfall Sjukhusinläggningar Besvärsreaktioner Diskussion 37 Dödsfall Sjukhusinläggningar Besvärsreaktioner Beräkningsalternativ Referenser 39 5
7 Sammanfattning I denna rapport presenteras beräkningar av hur införande av trängselavgifter i Stockholm kan påverka halterna av luftföroreningar i regionen. Beräkningarna avser situationen år 2015 med en avgiftsnivå på 4 kr per km i innerstaden och 1 kr per km i ytterstaden under högtrafik. Trafikprognoserna bygger på en tidigare utredning av Transek AB. Förslaget beräknas medföra att trafiken i innerstaden minskar med i genomsnitt för ett dygn cirka 20 % och under högtrafik uppgår minskningen till cirka 35 %. Luftkvaliteten förbättras Trängselavgifter som styrmedel för att minska luftföroreningar från vägtrafiken visar på en stor potential vid jämförelse med andra styrmedel som också diskuteras för att klara miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. För innerstaden beräknas trängselavgifter kunna ge en minskning av utsläppen av kvävedioxid och partiklar från avgaserna på cirka 25 %. Under högtrafik väntas utsläppen minska med cirka 40 %. Vinsterna i förbättrad luftkvalitet beror främst på minskat trafikarbete, men även på minskade utsläpp från köer då trafiken flyter bättre. Halten kvävedioxid (NO2) beräknas minska med i genomsnitt 11 % i innerstaden, med variation från 5 % till 16 %. Största effekt erhålls på Norrmalm. Inandningsbara partiklar (PM10) består av en hög bakgrundshalt av långväga transporterade partiklar, samt lokala bidrag av bland annat partiklar från slitage av vägbana, däck med mera samt till liten del från trafikens avgaser. Halterna av PM10 beräknas minska med i genomsnitt cirka 8 % i innerstaden, som mest 13 %. Ingen hänsyn har då tagits till effekter av att ökad hastighet kan leda till att slitaget på vägbanan ökar och därmed kan reducera denna minskning något. Tittar man enbart på avgaspartiklar så är minskningen större, mellan 9 % och 25 % i innerstaden, eftersom den lokala trafikens påverkan är större på enbart avgaspartiklar än på den totala PM10 halten. Metod för att beräkna luftkvalitet I rapporten redovisas beräkningar av utsläpp samt halter av kvävedioxid och partiklar. Vid beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas använts. I den finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från alla betydande källor inom länet, bland annat vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I redovisade totalhalter ingår förutom bidraget från lokala utsläppskällor i Stockholms och Uppsala län även bidrag från källor utanför länet. Beräkningarna avser årsmedelvärden och har delats upp på dag- och nattnivåer för att kunna erhålla resultat av befolkningens exponering på arbetsplats respektive i bostad. Koncentrationer av kvävedioxid och partiklar har beräknats för hög geografisk upplösning, i rutor om 100 x 100 meter i innerstaden. Hänsyn har tagits till befolkningens geografiska fördelning. För kvävedioxid har även motsvarande beräkning gjorts för ytterstaden, med en geografisk upplösning i rutor om 500 x 500 meter. Hälsoeffekter förtida dödsfall kan undvikas Minskningen i antalet förtida dödsfall till följd av haltsänkningar skattas utifrån kvävedioxid som indikator på avgaser från vägtrafiken till 46 dödsfall per år för boende i innerstaden, och totalt inklusive boende i ytterstaden nära 65 dödsfall per år. Samma effekt beräknat med partiklar som indikator ger en 2,6 gånger lägre effekt på dödligheter. Orsaken till det lägre antalet kan bero på att partikelhalten är en sämre indikator på avgasexponering. Mer än 1000 boende i innerstaden, i åldern 20 år och uppåt, som annars dagligen eller nästan dagligen skulle uppleva luften vid bostaden som besvärande kommer att slippa detta. Troligen skulle många fler därutöver komma att slippa lindrigare besvär av luftföroreningarna. Metod för att beräkna hälsoeffekter De beräknade hälsokonsekvenserna omfattar förtida dödsfall, akuta inläggningar på sjukhus och frekvent besvärsupplevelse hos vuxna. Dessa konsekvenser är viktiga och förhållandevis väl dokumenterade hälsoeffekter av luftföroreningar, men andra effekter som inte inkluderats i studien antas också förekomma. Konsekvensberäkningarna utgår enbart ifrån samband som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter. Trots detta existerar betydande osäkerheter när konsekvenserna av sänkta luftföroreningshalter skall beräknas. Osäkerheter uppkommer bland annat genom att data om luftföroreningssituationen kan vara inhämtad på olika vis (uppmätt i en eller flera punkter eller beräknad för en yta) eller genom att hälsoeffekter kan skilja sig mellan olika länder på grund av skillnad i faktisk exponering och känslighet. De effekter som har beskrivits tidigare i svenska studier visar dock att även här, med internationellt sett ganska låga halter, leder exponeringen till förtida dödsfall, lungcancer, akutvård och subjektiva besvär. Med den avgiftsmodell som planeras att införas på försök i Stockholm från år 2005 blir förmodligen effekterna på föroreningshalterna totalt sett mindre än med det avgiftsförslag som studerats här. Enligt beräkningar av Transek AB skulle dock trafiken i innerstaden minska nästan lika mycket medstockholms nu aktuella avgiftsmodell, vilket i 6
8 sådana fall skulle ge en nästan lika stor relativ minskning av föroreningshalterna och rimligen nästan lika stora hälsovinster för innerstaden. Hur omgivande områden påverkas av Stockholms förslag är mer osäkert i dagsläget. Regelrätta jämförelser av förväntade haltminskningar och hälsovinster med de två avgiftsmodellerna kräver att Stockholms förslag konsekvensberäknas på motsvarande sätt som det här studerade systemet. 7
9 English Summary This report presents calculations on how the introduction of congestion charging in Stockholm may affect the levels of air pollutants in the region. The calculations relate to the situation in 2015 with a charge of SEK 4 per km in the inner city and SEK 1 per km in outer Stockholm during peak hours. The traffic forecasts are based on a previous investigation by Transek AB. It is estimated that the proposal will mean an average reduction in traffic in the inner city for a 24-hour period of around 20% and that the decrease will amount to around 35% during peak hours. Improvement in air quality Congestion charges as an instrument for reducing air pollution from road traffic suggest great potential in comparison with other instruments that are also being discussed as a way of meeting the environmental quality standards for outdoor air. For the inner city, it is estimated that congestion charges could result in a reduction in emissions of carbon dioxide from exhausts of around 25%. Emissions during peak hours are expected to decrease by about 40%. The benefits in improved air quality are primarily due to reduced traffic mileage, but also to reduced emissions from queuing vehicles as the traffic flows better. The level of carbon dioxide (NO2) is estimated to decrease by an average of 11% in inner Stockholm, with a range of reduction between 5% and 16%. The greatest effect is obtained in the Norrmalm area. Inhalable particles (PM10) consist of a high background level of long-distance transported particles and local contributions, for instance particles from the wear of the road surface, tyres etc. and to a small extent from vehicle exhausts. It is estimated that levels of PM10 would decrease by an average of around 8% in the inner city, up to a maximum of 13%. No account has been taken in this calculation of the effects of increased speed leading to increased wear on the road surface and as a consequence possibly reducing this decrease slightly. If exhaust particles alone are looked at, the reduction is greater, between 9% and 25% in the inner city, as the impact of local traffic is greater on exhaust particles alone than on the total PM10 level. Method for calculating air quality The report presents calculations of emissions and levels of carbon dioxide and particles. The countywide emissions database of the Air Pollution Control Association in the Counties of Stockholm and Uppsala has been used in the calculations. This contains detailed descriptions of emissions from all significant sources within the county, for instance road traffic, the energy sector, industry and shipping. As well as the contribution from local emission sources in the counties of Stockholm and Uppsala, the total levels reported include contributions from sources outside the county. The calculations relate to annual means and have been divided into daytime and night-time levels so that results can be obtained for the exposure of the population at work and in the home. Concentrations of carbon dioxide and particles have been calculated for high geographical resolution, in squares of 100 x 100 metres in the inner city. Account has been taken of the geographical distribution of the population. For nitrogen dioxide, an equivalent calculation has been made for the outer city, with geographical resolution in squares of 500 x 500 metres. Health effects premature deaths can be avoided The decrease due to reduced levels in the number of premature deaths is estimated on the basis of nitrogen dioxide as an indicator of exhaust gases from road traffic at 46 deaths per inhabitant in the inner city, and altogether, including inhabitants in outer Stockholm, at nearly 65 deaths per year. The same effect calculated with particles as an indicator shows an impact on mortality rates which is 2.6 times lower. The reason for the lower number may be that the particle concentration is a poorer indicator of exhaust exposure. More than 1000 inhabitants in the inner city over the age of 20 who otherwise daily or almost daily would find that the air in their homes causes them distress will escape doing so. In addition, many more would probably escape milder symptoms due to the air pollutants. Method for calculating health effects The estimated health consequences comprise premature deaths, emergency admissions to hospital and frequent experience of symptoms in adults. These consequences are important and relatively well documented health effects of air pollutants, but other effects that have not been included in the study are also assumed to occur. The estimations of consequences are based solely on correlations published in international journals. Despite this, significant uncertainty exists when the consequences of lowered levels of air pollutants are to be calculated. Uncertainty arises for instance from the fact that data on the air pollution situation may be collected in different ways (measured at one or more points or calculated for an area), or the fact that health effects may differ between different countries due to a difference in actual exposure and sensitivity. The effects described previously in Swedish studies show, however, that here too, with quite low levels from the international point of view, exposure leads to premature deaths, lung cancer, emergency medical care and subjective symptoms. 8
10 With the charging model planned to be introduced on a trial basis in Stockholm from 2005, the effects on pollution levels overall will probably be smaller than with the charging proposal studied here. According to calculations by Transek AB, traffic in the inner city would, however, decrease almost as much with the charging model currently proposed for Stockholm, which in such cases would result in an almost equally great relative decrease in pollution level and, in all likelihood, equally great health benefits for the inner city. It is less certain at present how surrounding areas are affected by the Stockholm proposal. Proper comparisons of expected reductions in levels and health benefits with the two charging models require that the consequences of the Stockholm proposal are estimated in an equivalent way to the system studied here. 9
11 1. Inledning Under de senaste 30 åren har trängseln på vägarna i Stockholmsregionen ökat med ca 50 % trots att den totala väglängden har ökat (Transek, 2002). Den omfattande trängseln inverkar negativt på miljön, tillgängligheten och ekonomin i Stockholmsregionen genom ökade avgasutsläpp, längre restider samt högre transportkostnader. Den största belastningen på Stockholmsregionens vägnät sker under för- och eftermiddagarnas rusningstrafik. Genom att införa avgifter under denna tid kan en del av vägtransporterna styras till andra transportslag eller till tidpunkter med mindre trängsel på vägarna. Effekten blir att fordonstrafiken flyter bättre och att det befintliga vägnätet utnyttjas mer effektivt. De samhällsekonomiska vinsterna är mycket stora, dels genom billigare transporter, dels genom att satsningarna på nya motorvägar genom värdefulla natur- och kulturmiljöer kan minskas. Vid kökörning ökar bränsleförbrukningen uppemot 3 gånger jämfört med vad den skulle vara om trafiken flöt i normal hastighet. Det medför att koldioxidutsläppen ökar med ca 200 % och att utsläppen av flyktiga organiska föreningar och kväveoxider ökar med ca 250 % (Transek, 2002). I Stockholms län beräknas ca 40 % av rusningstrafiken ske vid hastigheter under 50 km/tim (Transek, 2002). Vägavgifter i tätorter finns sedan många år i Singapore samt i Oslo, Bergen och Trondheim. London har nyligen infört avgifter i de centrala delarna. Där ska det kosta motsvarande 70 kronor om dagen (kl ). Många andra städer i Europa, t ex Edinburgh och Rom, och resten av världen har långt framskridna planer på olika slags avgifter på trafiken i tätorter. I Stockholm kommer ett försök med trängselavgifter (miljöavgifter) att påbörjas vid årsskiftet 2004/2005 och pågå i 1_ år (Transek, 2003). Därefter ska invånarna i Stockholms stad ta ställning till ett permanent införande i en folkomröstning i samband med valet
12 2. Projektbeskrivning Syfte År 2001 och 2002 genomförde Transek AB på uppdrag av Naturvårdsverket studier och beräkningar avseende trängselsavgifter i Stockholm (Naturvårdsverket, 2001; Transek, 2002). Syftet var att belysa om trängselavgifter kunde minska köerna och öka framkomligheten i Stockholmsregionens vägtransportsystem. Slutsatsen var att en relativt låg avgiftsnivå i rusningstid i kombination med förbättrad kollektivtrafik i princip löste trängselproblemen i Stockholmsregionen år 2015, trots att den totala trafiken beräknades öka med 30 % jämfört med idag. Transeks beräkningar visade på relativt stora utsläppsminskningar av kväveoxider, kolväten, partiklar och koldioxid med trängselavgifter. Dessa miljövinster hade uppstått både p g a minskat trafikarbete samt minskade köutsläpp genom att trafiken flöt bättre. Syftet med denna utredning är att utifrån Transeks beräkningar för trafikarbete och utsläpp år 2015 beräkna motsvarande förändringar av luftföroreningshalterna i Storstockholm. Vid beräkningarna har Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas använts (Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbund, 1999). I emissionsdatabasen, som uppdateras årligen, finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl a vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. Vägtrafiken är beskriven med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt Vägverkets EVA-modell 2.2 (Vägverket, 2000). Sammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad har beräknats utifrån förhållandena år 2015, vilket innebär att hänsyn har tagits till framtida minskade avgasutsläpp p g a idag beslutade avgaskrav. Beräkningar redovisas för kväveoxider (NOx och NO 2 ) samt för partiklar (PM10). Beräkningar för kvävedioxid görs för årsmedelvärden under år I beräknade totalhalter i rapporten ingår både den bakgrundshalt som lokala utsläppskällor i Stockholms och Uppsala län orsakar samt bidraget utanför länen. Beräkningarna har delats upp på dag och natt så att beräknad befolkningsexponering tar hänsyn till exponeringen på arbetsplatser respektive vid bostadsadresser. Umeå universitet kommer i ett senare projektskede att utifrån lokala data över t ex antalet sjukhusinläggningar och relevanta s k dosresponssamband, skatta förväntade hälsovinster i form av minskat antal drabbade av avgaseffekter vid införande av trängselavgifter i Stockholm. 11
13 3. Metoder och genomförande 3.1 Beräkningsfall Emissionsdatabaser, utsläpps-, halt- och exponeringsberäkningar har beaktat två olika fall för år 2015: Jämförelsealternativ utan trängselavgifter Avgiftsalternativ med trängselavgifter Jämförelsealternativet avser situationen enligt Stockholms och Uppsala läns luftvårdsförbunds emissionsdatabas med prognosår 2015 för vägtrafiken. Transeks beräkningar baserar sig på tre olika avgiftsalternativ beroende på var och när man framför sitt fordon. Denna studie omfattar Transeks alternativ 1. Avgiften där varierar för tre tidsperioder och tre områden enligt Tabell 1. Med Ytterstad avses den centrala delen av Stockholms tätort (exklusive Innerstaden). Området omfattar Stockholm, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Danderyd samt delar av Huddinge, Sollentuna och Täby kommun. Innerstaden avgränsas av Södermalm, Kungsholmen och Norrmalm. Den del av Essingeleden som går över Kungsholmen tillhör Innerstaden medan övriga delar tillhör Ytterstaden. Det är viktigt att påpeka att det trängselavgiftssystem som vi räknat på i denna utredning skiljer sig från det förslag till trängselavgifter (miljöavgifter) som nu skall införas på försök i Stockholm vid årsskiftet 2004/2005. Det förslag som kommer att provas innebär att en avgift tas ut under vardagar, dels i högtrafik ( och ) och dels i mellantrafik (7-7.30, och ). Förslaget omfattar två avgiftszoner i Stockholms innerstad: 20 kronor tas ut för passage av innerstadszonen och 10 kronor för passage över Saltsjö-Mälarsnittet i högtrafik. Mellantrafikavgiften uppgår till 10 kronor för passage över innerstadszonen. Det finns alltså två viktiga skillnader. För det första omfattar det nya förslaget inte avgifter i ytterstaden. För det andra tas avgift ut endast vid passage av en zongräns. Preliminära beräkningar från Transek visar att det nya förslaget har en mindre trafikdämpande effekt än det som beräkningarna här baseras på (Jonas Eliasson, Transek, juni 2003). Se vidare nedan Tabell 1. Studerat alternativ för trängselavgifter, kr per km, prisnivå 2000 (Transek, 2002). Innerstaden Ytterstaden Övriga delar i länet Högtrafik (vardagar kl.7-9 och kl.16-18) 4 kr 1 kr Ingen kostnad Lågtrafik (vardagar kl.9-16) 2 kr Ingen kostnad Ingen kostnad Övrig tid (vardag kl.18-7 Ingen kostnad Ingen kostnad Ingen kostnad 12
14 Figur 1. Områdesavgränsning för det förslag till trängselavgifter som ligger till grund för beräkningarna i denna rapport. Vägar i Innerstaden är röda och vägar i Ytterstaden är blå. Vägarnas bredd är proportionell mot trafikvolymen på vägen (Transek, 2002). 3.2 Trafikflöden och utsläpp Det av Transek analyserade vägnätet omfattar Stockholms län samt hela eller delar av omkringliggande län i Mälarregionen. För varje enskild större väglänk i området har trafikarbete (antal fordonskilometer), körförlopp och avgasutsläpp beräknats. Modellkörningarna har gjorts med effektmodellen SAMKALK/EVA. Effekterna på avgasutsläpp har förutom förändring i trafikarbete beräknats utifrån hur utsläppen förändras av minskad trängsel då trafiken flyter jämnare istället för att stanna och starta i kökörning. Som kösituation har definierats tillfällen då hastigheten understiger 20 km/tim under maxtimtrafik. Emissionsfaktorer för kökörning är framtagna inom TOSCA projektet (Vägverket, 1994). Vägnätet för Storstockholm respektive Innerstaden har SLB-analys tagit fram utifrån Transeks datakörningar. Erhållna trafik- och utsläppsminskningar redovisas i Tabell 2 och Tabell 3. Tabell 2. Beräknade trafik- och utsläppsminskningar med trängselavgifter (Transeks alt 1) i jämförelse med ett jämförelsealternativ utan avgifter år Trafikarbete Kväveoxider Avgaspartiklar PM10 Stockholms län 7,6 % 8,2 % 8,0 % 7,6 % Storstockholm 10 % 11 % 11 % 10 % Innerstaden 19 % 26 % 25 % 19 % De största trafik- och utsläppsminskningarna erhålls i innerstaden, vilket är naturligt med tanke på att avgifterna är högst där (4 kr per km i högtrafik). Reduceringen av utsläppen av kväveoxider och avgaspartiklar beror både på trafikminskningen samt på minskade köutsläpp. För utsläppsminskningen av kväveoxider och avgaspartiklar i innerstaden beräknas ca 1/4 bero på mindre köutsläpp och resten på minskad trafik. Motsvarande köandel för Storstockholm och Stockholms län är ca 10 % respektive ca 5 %. Reduceringen av PM10-utsläpp beror helt och hållet på den minskade trafiken, eftersom avgaspartiklar endast utgör en mindre del av fraktionen. Emission av PM10, som till största del består av slitagepartiklar, beror också av fordonens hastighet, andelen tung trafik, dubbdäcksandelen och 13
15 väghållningen. Vi har i denna utredning antagit att alla dessa faktorer kommer att vara desamma med trängselavgifter. Tabell 2 avser minskningen under ett helår eller för ett medeldygn Eftersom avgiften är större under högtrafik (vardagar) kommer trafiken och utsläppen minska mer under dessa tidpunkter. Detta framgår av Tabell 3. Tabell 3. Beräknade trafik- och utsläppsminskningar under högtrafik (vardagar) med trängselavgifter (Transeks alt 1) i jämförelse med ett jämförelsealternativ utan avgifter år Trafikarbete Kväveoxider Avgaspartiklar PM10 Ytterstaden 22 % 24 % 23 % 22% Innerstaden 35 % 39 % 39 % 35% De emissionsdatabaser som har skapats för att beräkna luftföroreningshalter har beaktat både den totala minskningen enligt Tabell 2 samt minskningen under högtrafik enligt Tabell 3. Den senare har lagts in för de vägtyper (tidsvariationer) som omfattas av trängselavgifter i Ytterstaden respektive Innerstaden. I Figur 2 redovisas erhållna utsläpp av kväveoxider i Innerstaden med respektive utan trängselavgifter under en vardag Innerstadens beräknade trafikminskning på 35 % under högtrafik ovan är relativt stor i jämförelse med London där trafiken har minskat med 15% - 20 % sedan man införde trängselavgifter där (Transek, 2003). Preliminära beräkningar för det förslag som kommer att prövas i Stockholm visar att trafiken i innerstaden minskar med ca 10 % (ca 25 % under högtrafiktid). I ytterstaden (som inte omfattas av avgifter) blir effekten ca 2 % (ca 7 % under högtrafiktid). Trafikminskningen i innerstad och ytterstad blir således ungefär hälften så stor respektive ungefär en femtedel, vid jämförelse med det förslag som har studerats i denna rapport. Skillnaderna är mindre under högtrafiktid ton NOx Med trängselavgifter Utan trängselavgifter Timme Figur 2. Emissioner av kväveoxider för vägnätet i Innerstaden under vardagar med respektive utan trängselavgifter. 14
16 3.3 Geografisk upplösning Beräkningarna av föroreningshalterna har genomförts för 2 områden. Dels för ett område som innefattar Stockholms stad och många kranskommuner (nedan kallat Storstockholm, se Figur 4). Dels för ett mindre område som endast täcker Stockholm innerstad (nedan kallt innerstaden, se Figur 3). Beräkningarna för innerstaden har en rumslig upplösning på 100 x 100 meter och för Storstockholm är upplösningen 500 x 500 meter. För att få med påverkan på halterna från ytterområdena i innerstaden görs beräkningarna i tre steg: 1. Halterna beräknas i ytterområdet med 500 meters upplösning 2. Bidraget till halterna i ytterområdet från innerstaden beräknas med 500 meters upplösning Bidraget från ytterområdet till halterna i innerstaden erhålls som skillnaden mellan 1 och 2. Genom att dessutom addera bakgrundsbidraget utifrån uppmätta halter i bakgrundsluft som inte påverkats av utsläppen i Stockholmsregionen, erhålls de totala halterna i innerstaden Kilometer Figur 3. Beräkningsområdet Innerstaden (100 meters upplösning i beräkningarna). Området innefattar endast Stockholms stad. 15
17 Upplandsväsby Sollentuna Täby Österåker Järfälla Sundbyberg Solna Danderyd Lidingö Vaxholm Ekerö Stockholm Nacka Botkyrka Huddinge Tyresö Figur 4. Beräkningsorådet Storstockholm (500 meters upplösning i beräkningarna). 3.4 Beräkningsmodeller Halterna har beräknats med hjälp av en Gaussisk spridningsmodell. En vindmodell används för att generera ett representativt vindfält över hela beräkningsområdet. Indata till modellen är en klimatologi som baserats på en 50 m hög mast i Högdalen i Stockholm under perioden Mätningarna inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer och solinstrålning. En dagklimatologi och en nattklimatologi har beräknats genom att välja ut väderdata under natt (kl ) respektive dag (kl ). Vindmodellen tar hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. Den gaussiska spridningsmodellen har använts för att beräkna halternas fördelning över beräkningsområdet. Halterna har beräknats två meter ovan öppen mark. Vad gäller kvävedioxid så genererar spridningsmodellerna endast halterna av kväveoxider, NO x, d v s summan av kvävemonoxid, NO, och kvävedioxid, NO 2. Utsläppen av NO x sker till största delen i form av NO. Andelen NO 2 av den totala NO x - halten varierar olinjärt med NO x -halten. I luften oxideras NO till NO 2 vid reaktionen med framför allt markozon. Denna reaktion tar några minuter beroende på ozonhalt. NO 2 sönderdelas i sin tur till NO p g a solljusets inverkan. Även denna process är relativt snabb och kan ske inom loppet av några minuter beroende på solinstrålningen. Med hjälp av data från instrumentmätningar under 90-talet på olika utsläppsbelastade platser kan halterna av NO x konverteras till halter av NO 2. 16
18 3.5 Bakgrundshalter Bakgrundshalter har erhållits från mätningar i Stockholms och Uppsala län. För år 2015 har halterna uppskattats utifrån förväntad utveckling avseende utsläppen. Utsläppen av partiklar via avgaser från fordon kan antas sjunka inom EU mellan 2000 och 2015 tack vare renare bränslen och förnyad fordonspark. Men den största delen av PM10 halterna beror på slitagepartiklar som virvlas upp längs vägarna. Om inga åtgärder vidtas kan man inte förvänta sig någon minskning i PM10 utsläppen. Halter av partiklar som transporteras in över länet förväntas minska tack vare minskade utsläpp i Europa men scenarier gällande bakgrundshalter av partiklar på längre sikt saknas. Någon förändring av bakgrundshalten för partiklar jämfört med nuläget är därför inte antagen. Halterna som genereras av energisektorn och industrin antas oförändrade från och med år 2000 eftersom det inte finns tillgängliga prognoser på utsläppsförändringar. NOx halterna bör sjunka tack vare minskade utsläpp från vägtrafiken. Osäkerheterna hänger samman med den tunga trafikens utveckling och utvecklingen av dieselfordon. Utsläppen år 2015 utgörs till största delen av tunga fordon. Vi har valt att i denna utredning anta samma regionala bakgrundshalt 2000 och Detta medför eventuellt viss överskattning av halterna 2015 men det påverkar inte skillnaderna i halter mellan med respektive utan trängselavgift Tabell 4. Uppmätta bakgrundshalter (årsmedelvärden) år 2000 och antagna halter år Enhet g/m 3. Ämne Halter i dag År 2015 Kvävedioxid 3 1) 3 PM ) 11 1) Mätningar vid Norr Malma i Norrtälje. 2) Mätningar vid Aspvreten (ITM, Stockholms universitet). g/m NOx (årsmedelvärde), taknivå innerstaden NO2 (årsmedelvärde), taknivå innerstaden PM10 (årsmedelvärde), taknivå innerstaden Framtida utveckling (dagens trafikvolymer) Figur 5 Uppmätta halter i taknivå (årsmedelvärden) i Stockholms innerstad samt förväntad utveckling till år 2015 med dagens trafikvolymer (utan trängselavgifter). 17
19 3.6 Befolkningsdata och befolkningsviktning Befolkningsdata har inhandlats från SCB (Örebro) och täcker storstockholmsområdet med upplösningen 500 m och innerstaden med upplösningen 100 m. Dagbefolkning och nattbefolkning finns separat i 10 årsklasser. Data baseras på registerbaserad arbetsmarknadsstatistik för år Redovisning av dagbefolkning på mindre områden än kommun har stora brister. Fördelningen av de förvärvsarbetande personerna på arbetsställen görs utifrån arbetsställenumret på kontrollupgifter från riksskatteverket. Uppgifter om näringsgren (bransch), sektor och geografisk belägenhet hämtas via detta arbetsställenummer från Företagsregistret. Cirka 8% av alla förvärvsarbetande saknar arbetsställenummer och kan ej hänföras till ett specifikt arbetsställe utan redovisas som växlande mm inom den kommun där de är bosatta. Kvaliteten mellan kommunerna växlar. Under antagandet att för Storstockholmsområdet gäller att dagbefolkningen är lika stor som nattbefolkningen har dagbefolkningen som erhållits från SCB justerats genom att alla personer yngre än 20 år och äldre än 59 år som bor i området ersatt motsvarande åldrar i dagbefolkningen. Dessutom har antalet personer i innerstaden mellan 20 och 59 år räknats upp med kvoten mellan nattbefolkning och dagbefolkning för respektive åldersklass i Storstockholm. Statistiksekretess är till för att förhindra att enskilda individer kan identifieras i statistiska redovisningar. För tabellceller som innehåller en person sätts värdet till noll och celler som innehåller 2 personer sätts till 3. Enligt den statistik som använts här arbetar och vistas personer i innerstaden under dagtid. Antalet boende är personer (nattbefolkning). I Storstockholm bor det personer. Den geografiska fördelningen av dag- och nattbefolkningen i innerstaden (100 meters rutor) framgår av Figur 6 och Figur 7. Den mest markanta skillnaden syns på Norrmalm i city. Här är befolkningstätheten betydligt större under dagtid eftersom området domineras av arbetsplatser. Vidare framgår att befolkningstätheten utanför tullarna är betydligt större under nattetid eftersom det finns färre arbetsplatser i dessa områden. Figur 8 och Figur 9 visar motsvarande fördelning för Storstockholm, där upplösningen är 500 meter. 18
20 Dagbefolkning Kilometer Figur 6. Geografisk fördelning av dagbefolkning i innerstaden år Varje cell är 100x100 m. Nattbefolkning Kilometer Figur 7. Geografisk fördelning av nattbefolkning (boende) i innerstaden år Varje cell är 100x100 m. 19 Fortsätter i pdf nr 2
Trängselavgifter i Stockholm
LVF 2003:6 Trängselavgifter i Stockholm EFFEKTER PÅ LUFTKVALITET ÅR 2015 Christer Johansson, Lars Burman och Boel Lövenheim SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bo Segerstedt Institutionen för
Läs merDagbefolkning. Nattbefolkning. Fortsättning från pdf nr 1
Fortsättning från pdf nr 1 Dagbefolkning 5 1 Kilometer 3-15 151-35 351-6 61-1 11-165 1651-27 271-43 431-7 71-125 1251-232 Figur 8. Fördelning av befolkning i Storstockholm år 2 (5 meters upplösning). Nattbefolkning
Läs merLVF 2005:16. Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje
LVF 2005:16 Spridningsberäkningar av kvävedioxid och partiklar, PM10 för väg 76, Norrtälje SLB-ANALYS, AUGUSTI 2005 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Miljökvalitetsnormer
Läs merPlanerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden
2006:24 Planerad hamn vid Stockholm - Nynäshamn, Norvikudden HALTBERÄKNINGAR AV KVÄVEDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 20O5 OCH 2020. SLB-ANALYS, OKTOBER ÅR 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs mer2007:30. Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009
2007:30 Kv Hilton SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2009 SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2 Sammanfattning...
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun
2006:39 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Gävle kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Förord... 2 Miljökvalitetsnormer... 3
Läs merInfra City Öst, Upplands-Väsby
2009:12 Infra City Öst, Upplands-Väsby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Miljökvalitetsnormer...
Läs merNedfall av kväve vid Hansta Natura område
LVF 2008:30 Nedfall av kväve vid Hansta Natura 2000- område BERÄKNINGAR INOM PROJEKTET FÖRBIFART STOCKHOLM Boel Lövenheim och Christer Johansson SLB-ANALYS, DECEMBER ÅR 2008 Innehållsförteckning Inledning...
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merLilla Essingen, kv Primus
LVF 2013:21b Lilla Essingen, kv Primus Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2023 Magnus Brydolf SLB-ANALYS AUGUSTI 2013 (Uppdaterad i mars 2014) LVF 2013:21 Primus, Lilla Essingen år
Läs merExponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Exponering för luftföroreningar i ABCDX län PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Inom OSLVF bor det ca 3 miljoner människor 23 500, knappt 1 %, exponeras för halter över miljökvalitetsnormen. 179 000,
Läs merGodkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
Beskrivning av områdets problematik med avseende på luftföroreningar samt beräkningsmetodik Halterna av luftföroreningar på grund av utsläpp från trafiken längs Fleminggatan och Scheelegatan beror delvis
Läs merLuftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1
PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad
Läs merLuftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala
PM 2016-10-06 Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv., Uppsala SLB-analys har på uppdrag av Uppsalahem AB (Annika Billstam) bedömt luftföroreningshalterna för ny bebyggelse längs Luthagsesplanaden i Uppsala
Läs merKartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun
2007:25 Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORMER. SLB-ANALYS, JUNI 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 2
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2013:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2011 Malin Täppefur SLB-ANALYS, APRIL 2013 Förord SLB-analys är operatör för Stockholms
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun
LVF 2012:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2010 SLB-ANALYS, APRIL ÅR 2012 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Totala utsläpp
Läs merKyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan
2006:38 Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV HALTER AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10 OCH PM2.5) ÅR 2006. SLB-ANALYS, NOVEMBER 2006 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merArbetsgång
Mätning eller beräkning? Behov och användningsområden av regionala emissionsdatabaser Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Räcker inte att mäta Kontroll av gränsvärden Trendanalys
Läs merUtsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan
SLB 4:2007 Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Trafik- och utsläppsandelar på Hornsgatan år 2006...
Läs merEddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun
LVF 2012:17 rev Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) ÅR 2015 OCH ÅR 2020 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merTransporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa
Miljötillståndsdagen 30 januari 2019 Transporternas påverkan på luftkvalitet och vår hälsa Henric Nilsson, enhetschef, Malmö Stad och Malmö stads representant i Skåne Luftvårdsförbunds styrelse Vilket
Läs merPartikelutsläpp och hälsa
Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter
Läs merKv. Stora Frösunda, Solna
LVF 2010:19 Kv. Stora Frösunda, Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR, PM10 Lars Burman SLB-ANALYS, OKTOBER 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i
Läs merKv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen
LVF 2009:4 Kv Lustgården 14, nordvästra Kungsholmen SPRIDNINGSBERÄKNINGAR AV INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, MARS 2009 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2010:12 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2008 SLB-ANALYS, MAJ ÅR 2010 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merBedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1
PM 201 6-0 4-26 Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag för Brf Vattenkonsten 1 SLB - analys den 26 april 201 6 Jennie Hurkmans Bedömning av luftkvalitet vid uppförande av nytt luftintag
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 2005:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2003 SLB-ANALYS, FEBRUARI ÅR 2005 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2003... 4 Utsläpp från
Läs merLuftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget
2006-04-05 Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget SAMMANFATTNING På uppdrag av gatukontoret har miljöförvaltningen kartlagt luftkvaliteten vid planerad byggnation av garage under Davidshallstorg
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län
LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...
Läs merLuftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund
LVF 2015:12 Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2012 Alfred Ruckle SLB-ANALYS, MAJ 2015 Förord SLB-analys är operatör för Östra Sveriges luftvårdsförbunds system för
Läs merModeller komplement eller ersättning till mätningar?
Modeller komplement eller ersättning till mätningar? Svar: Absolut nödvändigt komplement! Christer Johansson SLB analys Miljöförvaltningen, Stockholm Institutionen för tillämpad miljövetenskap Stockholms
Läs merMiljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet
LVF 2004:13 Miljöavgifternas effekt på utsläpp, halter och hälsa i Storstockholmsområdet av Christer Johansson, Lars Burman & Boel Lövenheim, SLB-analys, Miljöförvaltningen, Stockholm samt Bertil Forsberg
Läs merCykla till jobbet vinst för både miljö och hälsa. Göteborg den 31 januari 2007
Göteborg den 31 januari 2007 Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Harald Bouma Miljöutredare Lars Barregård Professor, överläkare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 42 sandra.johannesson@amm.gu.se
Läs merAtt mäta luftkvalitet Christer Johansson
Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten
Läs merNy energianläggning i Upplands Bro
LVF 2009:9 uppdaterad 090828 Ny energianläggning i Upplands Bro SPRIDNINGSBERÄKNING AV HALTER KVÄVEDIOXID, SVAVELDIOXID OCH INANDNINGSBARA PARTIKLAR (PM10) ÅR 2015 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2009
Läs merEffekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar
Effekter av dagens o morgondagens fordonsutsläpp på befolkningens exponering för gaser och partiklar Christer Johansson ITM Stockholms universitet SLB Miljöförvaltningen, Stockholm Effekter av dagens jämfört
Läs merKv Brädstapeln 15, Stockholm
LVF 2008:20 Kv Brädstapeln 15, Stockholm BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET ÅR 2008 OCH VID EN UTBYGGNAD ÅR 2012 Boel Lövenheim SLB-ANALYS, AUGUSTI 2008 Innehållsförteckning Sammanfattning...
Läs merKartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013
LVF 2014:2 Kartläggning av halter kvävedioxid (NO 2 ) och partiklar (PM10) i sex kommuner i Gävleborgs län år 2013 Magnus Brydolf SLB-ANALYS, APRIL 2014 Förord Kartläggningarna av kvävedioxidhalter (NO
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merLVF 2010:7. Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman
LVF 2010:7 Kv. Lagern i Solna SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Lars Burman SLB-ANALYS, MAJ 2010 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen
Läs merNedfall av kväve och svavel år 2001
SLB 6:2003 Nedfall av kväve och svavel år 2001 BERÄKNINGAR FÖR STOCKHOLMS STAD MILJÖFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLM, AUGUSTI 2003 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Sammanfattning...
Läs merResultat efter april 2006
Resultat efter april 2006 Program Eric Tedesjö SL Gunnar Söderholm MAK Birger Höök VV Jonas Eliasson Transek (ordf analysgruppen) Arne Nedstam City Samverkan Kia Hultin Transek (företagsattityder) Målet
Läs merStudentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka
LVF 2013:18 Studentbostäder vid Ektorpsvägen i Nacka HALTER AV PARTIKLAR, (PM10) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS JUNI 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm.
Läs merDubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län
LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf
Läs merVäg 222, tpl Kvarnholmen
PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län 2015-01-31 Projektnummer: 107350 Dokumenttitel: PM Luftkvalitet Väg 222, tpl Kvarnholmen, Nacka kommun, Stockholms län Skapat av H
Läs merPartikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?
Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2008:5 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2006 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2008 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merMiljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola
Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 4 april 2014 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets- och miljömedicin
Läs merDubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner
LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,
Läs merSammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman
Sammanfattande rapport Bohusgatan bild Foto: Emma Björkman Förord Utredningen är utförd av miljöförvaltningen på uppdrag av stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad. Beräkningar och rapportskrivning är genomfört
Läs merLuftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys
Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Resultat tilläggsprogram 2015/16 - Tilläggsprogam 2015: Kartläggning av 2015 års halter av
Läs merPM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna
Pernilla Troberg Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm PM 2017-12-13 Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna I följande PM redovisas beräknade halter av partiklar (PM10) och kvävedioxid
Läs merKv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm
LVF 2013:1 Kv Brädstapeln 15, Scheelegatan, Stockholm SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, JANUARI 2013 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs merLuftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun
LVF 2009:10 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2007 SLB-ANALYS, JUNI ÅR 2009 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp
Läs merBedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun
Datum 2010-11-16 Kompletterad 2011-05-02 NCC Björn I M Svensson 178 04 Solna Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun Ett nytt
Läs merStadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP
Stadsluftens hälsoeffekter - vilken roll spelar kvävedioxid respektive partiklar Slutsatser från REVIHAAP Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Hur studeras hälsoeffekterna? Experimentella
Läs merPM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala
Erik Hävermark Rikshem Box 307 101 26 Stockholm PM 2017-06-02 Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala I följande PM redovisas en beräkning av halten partiklar (PM10)
Läs merAborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
Läs merKvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad
Slbyanalys Stockholms luft- och bulleranalys En kartläggning av Kvävedioxidhalterna i Stockholms innerstad Norra Stationsgatan Sveavägen Valhallavägen Lidingövägen S:t Eriksgatan Odengatan Karlavägen Vasagatan
Läs merLuftkvalitetsutredningar vid fysisk planering
Luftkvalitetsutredningar vid fysisk planering Anders Nylén, SLB-analys The Capital of Scandinavia Del av Miljöförvaltningen i Stockholm SLB-analys är en fristående enhet under förvaltningschefen Vår roll
Läs merPM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10
Uppdragsnr: 10197660 1 (5) PM 10197660.01 Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10 Uppdrag WSP har blivit ombedda att i ett tidigt skede ge en uppskattning av möjliga halter av PM 10 och
Läs merVägtrafikens och sjöfartens emissioner. Erik Fridell
Vägtrafikens och sjöfartens emissioner Erik Fridell 2013-10-24 Research and consultancy by IVL Swedish Environmental Research Institute around 200 employees engineers, economists, social scientists, geoscientists,
Läs merEkonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning
Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933
Läs merBeräkning av exponering för kvävedioxid i utomhusluft
Beräkning av exponering för kvävedioxid i utomhusluft baserat på långa mätdataserier Karin Sjöberg, Karin Persson, Marie Haeger-Eugensson och Stefan Åström, IVL Bertil Forsberg, Umeå Universitet 1 URBAN
Läs merEn sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson
En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren 1999-2003 Malin Persson 2003-08-26 Miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner Rapport 1:2003 2(13) Innehållsförteckning
Läs merArninge resecentrum, Täby
LVF 2013:20 Arninge resecentrum, Täby SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Sanna Silvergren SLB-ANALYS, SEPTEMBER 2013 Förord Denna utredning är genomförd av SLB-analys
Läs merDjurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones
Jörgen Jones 201 6-06 - 16 Luftkvalitetsberäkningar Djurgårdsstaden för nytt parkeringsgarage i Norra 1 Sammanfattning Ett nytt garage planeras att byggas i norra Djurgårdsstaden vid Hjorthagen. I samband
Läs merLVF 2018:21. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde
LVF 2018:21 Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2017 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde SLB-ANALYS, JUNI 2018 FÖRORD Denna rapport är sammanställd av
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merMiljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket
Vägverket 1 Miljökvalitetsnormernas återverkningar på Vägverket CO Bensen PM 2,5 PM 10 NO 2 PAH Martin Juneholm, Strm Vägverket 2 Transportpolitiska mål vägtransportsystemets utformning och funktion ska
Läs merStockholms och Uppsala län
1:2002 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län -utsläppsdata 2000 STOCKHOLMS OCH UPPSALA LFLÄNS LUFTVÅRDSFÖRBUND Rapporten är framtagen av Miljöförvaltningen i Stockholm Luftföroreningar i Stockholms
Läs merInledande kartläggning av luftkvalitet
RAPPORT 2018-06-30 MBN 18-106 421 Inledande kartläggning av luftkvalitet Bjurholms kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 916 81 Bjurholm Storgatan 9 0932-140 00 0932-141 90 kommunen@bjurholm.se
Läs merLuftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014
Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2014 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JUNI:2018 Innehållsförteckning Förord... 3
Läs merInkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
Innehållsförteckning Förord... 2 Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Förutsättningar... 4 Planområdet... 4 Miljökvalitetsnormer... 5 Partiklar, PM10... 5 Kvävedioxid, NO 2... 6 Halter i Klaratunneln...
Läs merRAPPORTER FRÅN SLB-ANALYS NR 5:2002. Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med beräknade PM10-halter över miljökvalitetsnormen för dygn
Beskrivning av problembilden för halterna av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10) i Stockholms län i förhållande till miljökvalitetsnormerna Slutna gaturum och enkelsidig bebyggelse med
Läs merFORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP
FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation
Läs merKv Tunet 5 i Södertälje
LVF 2013:27 Kv Tunet 5 i Södertälje Halter av partiklar, (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) år 2020 Magnus Brydolf SLB-ANALYS OKTOBER 2013 Förord Denna utredning är utförd av SLB-analys vid Miljöförvaltningen
Läs merI Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet Lancet: Newly emerging evidence Premature births Lung function Atherosclerosis Cognitive impairment
Läs merKartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort
LVF 2010:23b Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandviken tätort JÄMFÖRELSER MED MILJÖKVALITETSNORM SLB-ANALYS, UPPDATERAD MAJ 2011 Innehållsförteckning JÄMFÖRELSER
Läs merLuften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr
RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,
Läs merLuftutredning ny hamnplan
Luftutredning ny hamnplan bild Foto: Klas Eriksson Förord Miljöförvaltningen i Göteborg har på uppdrag av Ramböll undersökt hur verksamheten på en planerad ny hamnplan mellan de nuvarande Arendals- och
Läs merYttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik
Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms
Läs merFigur 1 Vy mot väster tvärs Landsvägen och mitt för Cirkusängen 6
Linköping 2011-03-29 PM Spridningsberäkning Cirkusängen 1. Bakgrund Stadsbyggnads- och Miljöförvaltningen i Sundbyberg arbetar med planprogrammet för bl.a. fastigheten Cirkusängen 6, som ligger utefter
Läs merLuftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015
Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2015 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JUNI:2018 Innehållsförteckning Förord... 3
Läs merRen regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg
Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun 2015 Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 4 Utredningskommun
Läs merEddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun
LVF 2012:17 Eddahuset, kv Ambulansen, Svartbäcken 1:18, Uppsala kommun SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV PARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO 2 ) Boel Lövenheim SLB-ANALYS, NOVEMBER 2012 Förord Denna
Läs merSammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora
Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora Mätperiod 2017-01-01 till 2017-12-31 Magnus Brydolf och Billy Sjövall På uppdrag av Mora kommun [Skriv här] SLB 1:2018 Innehållsförteckning
Läs merSLB 27:2019. Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2018 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde
SLB 27:2019 Rapportering av modelldata och objektiv skattning av luftkvalitet år 2018 inom Östra Sveriges Luftvårdsförbunds samverkansområde SLB-ANALYS, JUNI 2019 FÖRORD Denna rapport är sammanställd av
Läs merBeräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde
LVF 2012:8 Beräkningar av kvävedioxid i Stockholms- och Uppsala län inför ansökan om tidsfrist för att klara EU:s gränsvärde Lars Burman Boel Lövenheim Christer Johansson Magnus Brydolf SLB-ANALYS, NOVEMBER
Läs merSveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna
Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella
Läs merDubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering
Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner
Läs merVarför modellering av luftkvalitet?
24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida
Läs merBedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm
PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna
Läs merLuftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom
Läs merLuftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013
Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2013 Alfred Ruckle Utfört på uppdrag av Östra Sveriges Luftvårdsförbund [Skriv här] SLB JULI:2016 Innehållsförteckning Förord... 3
Läs merÅtgärdsplan för luftkvalitet. förstudie för Vägverket Region Sydöst
Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Åtgärdsplan för luftkvalitet förstudie för Vägverket Region Sydöst Vägverket 2006-11-03 Beställare Vägverket Region Sydöst 551 91 Jönköping
Läs merBeräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn
Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg
Läs merLVF 2010:14 Luftutredning för kv. Svea Artilleri i Stockholm. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning Förord... 2 Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Beräkningsförutsättningar... 6 Planområde och trafikmängder... 6 Spridningsmodeller... 8 Emissioner... 8 Osäkerhet i beräkningarna...
Läs mer