Centrala Brunnshög. dispositionsplan för centrala Brunnshög. Ett program inom: Godkänt

Transkript

1 Centrala Brunnshög dispositionsplan för centrala Brunnshög Ett program inom: Godkänt

2 Dispositionsplan för Centrala Brunnshög, Lunds kommun I arbetet med programförslaget har följande deltagit: Ledningsgrupp för Lund NE/Brunnshög: Anette Henriksson, kommundirektör Inga Hallén, stadsbyggnadsdirektör Håkan Lockby, teknisk chef Eva Dalman, projektchef Brunnshög Samrådgrupp: Ole Kasimir, planchef Stadsbyggnadskontoret Christian Rydén, trafikplaneringschef Stadsbyggnadskontoret Karl Oscar Seth, Tekniska Förvaltningen Arbetsgrupp: Christian Wilke, planarkitekt, Brunnshögs projektkontor (projektansvarig) Johanna Wittenmark, planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Anna Andersson, trafikplanerare, Stadsbyggnadskontoret Nina Lindegaard, landskapsarkitekt Tekniska Förvaltningen Referensgrupp: Kristina Hall, Va syd Pär Svensson, Tekniska Förvaltningen Layout, kartor, foto och illustrationer: Stadsbyggnadskontoret där annat inte anges. Detta program godkändes av kommunstyrelsens arbetsutskott för strategisk samhällsplanering Innehåll 1. Inledning Mål Syfte Bakgrund Sammanfattning Diagram Tillvägagångssätt Programförslag Hållbarhet Stadsbyggnadsidé Bebyggelsestruktur Täthet, exploatering Karaktärer Boende Verksamheter Handel och service Barnperspektivet Skolor Höjdsättning/Dagvatten Trafik Grönstruktur Etapper Planeringsförutsättningar Bakgrund Tidigare ställningstagande Pågående planering Bebyggelse och stadsbild Kulturmiljöer och arkelogi Service Trafiksystem Grönstruktur dispositionsplan - centrala brunnshög

3 1 Inledning 1.1 MÅL Målet är att centrala Brunnshög ska stärka och utveckla Lunds varumärke som en hållbar och attraktiv stad att bo och verka i ur såväl nationellt som internationellt perspektiv. Lunds styrkor är dess fina stadsmiljöer, expansiva kunskapsindustri och behagliga storlek. Detta är kvalitéer som centrala Brunnshög ska erbjuda och utveckla. Centrala Brunnshög ska bli förlängningen av Kunskapsstråket till forskningsanläggningarna och vara en attraktiv plats för utbildnings- och kunskapsindustrin att etablera sig på. Centrala Brunnshög ska bidra till Lunds utveckling som framtidens mötesplats för idéutveckling i allmänhet och för materialvetenskap i synnerhet. Centrala Brunnshög ska även erbjuda behagliga gröna stadsmiljöer och ett spektrum av attraktiva boendeformer. Kombinationen av dessa kvalitéer och funktioner ger underlag för en levande stadsdel med korta avstånd. Goda kommunikationer och närliggande grönområden gör centrala Brunnshög till en väl integrerad del av Lund. I sina delar och helhet ska centrala Brunnshög bli ett skyltfönster för hållbar samhällsbyggnad och utgöra ett exempel på hur vår tids stora utmaningar kan mötas. Målen med utvecklingen av centrala Brunnshög följer de visioner som gäller för FÖP LUND NE/Brunnshög, dokumentet LUND NE/BRUNNSHÖG Vision och Mål, samt andra dokument och utredningar angående Brunnshög. Visionsmålen för Brunnshög är: -Världens bästa forsknings- och innovationsmiljö. -Ett Europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande. -Ett internationellt besöksmål för vetenskap, kultur och rekreation. Planeringen av centrala Brunnshög följer visionerna genom att bli: -En stadsdel där kunskapsorienterade företag vill etablera sig. Den erbjuder funktionella tomter, närhet till forskningsanläggningarna, kunskapsstråket, trevlig och levande stadsmiljö med service och högklassig kollektivtrafik för arbetande. -En plats för det gröna, hållbara stadslivet. En attraktiv plats att bo och leva på med närhet till olika funktioner och mångfald. En stadsdel med blandad bebyggelse, funktioner, befolkning och karaktär, med minimalt beroende av bil för boende. -En stadsdel värd att besöka - en spjutsspets inom hållbarhet och vetenskap, rekreation, en vacker och spännande stadsdel för besökare. dispositionsplan - centrala brunnshög 3

4 Inledning 1.2 syfte Syftet med dispositionsplanen är att skapa planeringsförutsättningar för att uppnå målen för området. Planen fastställer långsiktiga ställningstagande för att säkra stadsdelens utveckling och utgör underlag för ett smidigt och visionsenligt detaljplanarbete. Stadsdelen kommer att byggas ut över en lång period vilket är en utmaning. Syftet med dispositionsplanen är att visa utbyggnadsstrategier som skapar goda förutsättningar för att Brunnshögs fortsatta utbyggnad norr om Solbjersvägen ska komma igång, samt hur osäkerhet kring konjunktur kan hanteras och god, värdeskapande etappindelning kan ske. Strategierna syftar till att utbyggnaden av Brunnshög ska upplevas som robust och trovärdig. 4 dispositionsplan - centrala brunnshög

5 1.3 Bakgrund därmed locka de bästa studenterna och största forskningsansla- med den storslagna satsningen på två världsunika forskningsan- Inledning Lund i Öresundsregionen För att vara rustad för en framtida regional utveckling arbetar Lund och Malmö i nuläget på en gemensam Strukturplan för utveckling- jektet Spårvägar i Skåne har Lund tillsammans med Helsingborg och Malmö en gemensam pågående satsning för förbättrad hållbar Centrala Brunnshög Centrala Brunnshög är en del av den planerade stadsdelen Brunnshög som ligger i nordöstra Lund i förlängningen av Lunds Kunskapsstråk. Innovationsstaden Lund Lund är en medelstor svensk stad med ett internationellt högt rankat universitet samt en mängd framgångsrika innovationsföretag. Kluster av kunskapsorienterade verksamheter i en attraktiv miljö är en av framgångsfaktorerna för detta. Lund är också en del av den alltmer expansiva Öresundsregionen med goda förbindelser till Köpenhamn, Malmö och Helsingborg. Öresundsregionen som helhet är en av världens starkaste forskningsmiljöer. En annan framgångsfaktor som underlättar etablering av företag är regionens tillgång till välutbildad och fritänkande arbetskraft och Lunds goda livsvillkor i form av trygg stadsmiljö, attraktivt boende, bra skolor, tillgänglig natur och närhet mellan dessa. Internationellt sett är tillgången till en attraktiv och trygg stadsmiljö där man kan röra sig till fots och på cykel allt mer unik. Den goda kopplingen till hela Öresundsregionens arbetsmarknad, kultur, nöje och natur är också en attraktion. Det är i denna miljö och tradition Brunnshög ska utvecklas. Kunskapsstråket Kunskapsstråket är ett området som sträcker sig från Lunds stadskärna till ESS där större delen av stadens universitet och kunskapsorienterade verksamheter är klustrade. I nuläget finns cirka arbetsplatser i området och i framtiden blir Brunnshög samt centrala Brunnshög en del av Kunskapsstråket. MAX IV laboratory och ESS är de två avancerade forskningsanläggningar som agerar ankare i stråkets nordöstra nod. Spårvägen En spårväg planeras från Lund C med slutstation Science Village Scandinavia/ESS. Spårvägen kommer att ha två hållplatser i centrala Brunnshög och skapar en attraktiv kollektivtrafikförbindelse till resterande delar av Kunskapstråket samt omvärlden via Lund C och Kastrup. Spårvägens dragning genom centrala Brunnshög planeras med grönska/vegetation i gestalningen av gaturummet. Lund i Öresundsregionen. Visionsbild gjord i samarbete mellan Lunds kommun och Malmö Stad Lund C Sjukhusområdet Universitetssjukhuset Universitetsplån Södra Universitetsområdet Ideontorget Norra Universitetsområdet Ideon Medicon Village ramprogram För sjukhusområdet och s Planerade spårvägshållplatser Planerad spårväg Kunskapsstråket Spårvägsnoder med möjlig bebyggelse Existerande och möjlig ny bebyggelse Kvartersstruktur inom Kunskapsstråket Kvartersstruktur i influensområdet Markanvisningsområde Kunskapsstråket. Brunnshög som en del i Kunskapsstråket som länkar Lund C med Brunnshög via flera kunskapsintensiva områden. dispositionsplan - centrala brunnshög 5

6 Inledning Solbjer Solbjer är den första etappen av Brunnshögs framväxt. Området ligger omedelbart söder om centrala Brunnshög och kommer vara kopplat rumsligt och funktionellt till centrala Brunnshög. Planförslaget för Solbjer skapar möjligheter att uppföra cirka 700 nya bostäder, ca kvm i nya kontorslokaler, ca kvm parkeringshus samt sammantaget ca kvm lokaler för centrumverksamheter/handel i bottenvåningar, gruppbostäder samt två mindre förskolor. Rekreationsområde I utkanten av stadsdelen Brunnshög planeras ett stort rekreationsområde, vilket ger närhet till rekreativa miljöer, bland annat i form av vandringsleder t ex Skåneleden och ridstigar. Rekreationsområdet Kunskapsparken, blir Lunds nya och tillgängliga koppling till natur och rekreation. Konceptet är att blanda kulturlandskapets karaktäristiska beståndsdelar så som åkerholmar, alléer, läplanteringar, stengärdsgårdar och märgelgravar med den moderna människans behov av upplevelse/attraktion, aktivitet och rörelse. Kontrasten mellan kulturlandskapet och det nytänkande, moderna bär förslaget. Planområdets avgränsning Planområdet avgränsas av Solbjersvägen i söder, Odarslövsvägen i väst och Utmarksvägen i öst. Fokus ligger på de södra delarna i området, en naturlig fortsättning av Solbjers utbyggnad och med flera möjliga, tidiga projekt (spårvagnshållplats, skola, Brunnshögs entré). I planområdet ingår även en tänkbar skolplacering i området kring La Strada väster om Odarslövsvägen. Området för dagvattenhantering österut är också inkluderat då detta är väsentligt för helheten. Planområdet omfattar ca 40 hektar Dimensioneringsförutsättningar FÖP Lund NE/Brunnshög. Utsnitt av markanvändningskartan i den fördjupade översiktsplanen för Lund NE/Brunnshög En fördjupad översiktsplan för LundNE/Brunnshög antogs av kommunfullmäktige i december I detta dokument finns de övergripande målsättningarna och strategierna för Brunnshögs utveckling beskrivna. Den tänkta utvecklingstakten för Brunnshög är kvm BTA/år bostäder och kvm BTA/ år verksamheter. Det beräknas finnas upp till boende och verksamma i Brunnshög. Ytmässigt motsvarar Central Brunnshög en tredjedel av Brunnshög och beräknas ha upptill boende och verksamma. Det bästa för stadsdelen för att få god service och en levande stadsdel vore om det var ca hälften boende och hälften verksamma och det har därför använts som utgångspunkt. Detta är dock beroende av marknaden och strukturen klarar en annan fördelning. 6 dispositionsplan - centrala brunnshög

7 Inledning ESS Dispositionsplanens avgränsningar Illustrationsplan Lund NE/Brunnshög. Norra Fäladen E22 MAX IV Odarslövsvägen LaStrada Spårvägen Kunskapsparken Utmarksvägen Stadsdelspark Solbjersvägen Solbjer Östra Torn dispositionsplan - centrala brunnshög 7

8 Inledning 1.4 Sammanfattning Centrala Brunnshög är det område som begränsas av Odarslövsvägen i Öst, Solbjersvägen i syd och Utmarksvägen i öst. Färdigställt (2030) beräknas området omfatta ca m2 BTA och ha ca boende och arbetande fördelat efter behov och efterfrågan. Målet är att skap en dynamisk stadsdel att bo och verka i, som stärker Lunds varumärke och som stödjer forskningsanläggningarna längs Kunskapsstråket. Blandstaden Centrala Brunnshög ska bli ett besöksmål i sig med ett flertal attraktionspunkter och mål. Utvecklingen av en blandstad som innehåller bostäder, verksamheter och service stöds av en stadsbyggnadsidé där stråk, grönska och byggnader samsas i en sammanflätad struktur. Stadsdelen fungerar också som en länk i flera riktningar med tydliga sammanbindande stråk. MAX IV, Höjdpunkten och rekreationsområdet österrut är exempel på stora projekt som verkar i symbios med centrala Brunnshög. Centrala Brunnshög ska integrera hållbarhet, nytänkande och kvalitativ stadsmiljö på ett attraktivt och tillåtande sätt. Nya metoder material och lösningar ska få en plats att testas och visas upp på. Exempel på viktiga delstrategier för stadsdelens utveckling är: -ATt ta ett stg mot ett förverlkigande av hållbarhetsvisionen i Lund NE/Brunnhsög vision och mål -Att attrahera boende, verksamheter och besökare genom att erbjuda en variation av miljöer i det nya stadsrummet. -Fokusera utveckling och täthet kring hållplatslägen och längs spårvägen. -Tidigt skapa attraktionspunkter och stråk. -Underlätta ett liv med minimalt behov av bil, där gång, cykel och kollektivtrafik blir de enkla och självklara sätten att förflytta sig. 8 dispositionsplan - centrala brunnshög

9 Inledning dispositionsplan - centrala brunnshög 9

10 Inledning 1.5 diagram De mest betydelsefulla diagrammen i programmet är samlade här för att ge en snabb överblick över de viktigaste planerna, begränsningarna och strategierna. Övergripande struktur Centrumetablering Övergripande struktur. Kvartersindelningen, rörelsestråken och grönstrukturens etablering bildar grunden för stadsstrukturen. Hållplatslägena blir viktiga energipunkter för utbyggnaden Handelsetablering Kring torget med sin stationsnära placering finns bra förutsättningar för en handelsetablering. Initalt med en större dagligvarubutik som blir stommen för ytterligare servicefunktioner. Fortsatt etablering ska kunna ske längs spårvägen och även på sidogator om efterfrågan ökar. Gång- och cykelnät Biltrafiknät Utmarksvägen Odarslövsvägen Solbjersvägen Gång-och cykelnät. Övergripande gång- och cykelstruktur som kopplar stadsdelen både till ESS, MAX IV och övriga delar av Lund samt rekreativa områden och Kunskapsparken. Biltrafiknät. Odarslövsvägen, Utmarksvägen samt Solbjersvägen utgör huvudgatunätet och leder trafiken direkt till perifert placerade parkeringshus. Lokalgatornas och spårvägsgatans funktion är att möjliggöra leveranser och angöring. 10 dispositionsplan - centrala brunnshög

11 Inledning Skolor, placering Dagvatten/höjdsättning LaStrada Tomter för skolor och förskoler. Området ska bära sitt egna skolbehov, genom att placera skolorna i kontakt med övriga grönytor kan dess användning öka och skolvägar placeras i gröna stråk. Genom att placera vissa skolbyggnader i mer centrala lägen kan de bidra till stadslivet. Säkra cykelvägar och närhet till kollektivtrafik minskar också bilanvändningen. Området kring La Strada och dess bevarandevärda, glesa grönska har passande storlek och karaktär för en större skoletablering. Grönstrukturer Höjdsättningen för Brunnshög inom planområdet har utgått från de befintliga höjderna på Odarslövsvägen, Utmarksvägen, Solbjersvägen samt den existerande förplanteringen. Spårvägen med dess lutningskrav är också en styrande faktor för höjdsättningen. Övriga styrande parametrar är hållbara lutningar för gator och dagvattenstråk så att spårväg och byggnader inte översvämmas vid kraftiga regn. Blandstad VERKSAMHET BOSTAD BLANDSTAD Grönstruktur Grönskan kommer ha flera hierarkiska nivåer och olika funktioner. Gröna stråk fungerar som rörelserum med en lugn och skyddad karaktör. Stadsdelsparken kommer fungera som samlingspunkt och dess form gör den till en naturlig nod för centrala Brunnshög och dess boende, dessutom blir den ett besöksmål med mängder med möjligheter för events och aktiviteter. Längs stråk och inom storkvarteren skapas mindre parkrum och platser som ger spännande och karakteristiska rum i stadsdelen. Grönstråken leder ut mot rekreationsområdet i öster. Principiella fokuszoner. Visionen siktar på en blandstad, graden av blandning kommer variera. Diagrammet visar mer verksamhet i västra delen av stadsdelen och mer bostadsinriktning i den östra delen. Längs mer trafikerade vägar kan verksamheter och kontor vara lämpligt med hänsyn till buller. dispositionsplan - centrala brunnshög 11

12 Inledning 1.6 tillvägagångssätt Utbyggnadsstrategier för att etablera och höja värdet på centrala Brunnshög: 1. Skapa attraktionspunkter 1. Skapa attraktionspunkter Genom att på ett tidigt stadium erbjuda miljöer eller funktioner som lockar besökare kan Brunnshög etablera sig som ett attraktivt område att bo eller verka i. -Stadsdelsparken kan anläggas tidigt och fungera som motsvarighet till havsfront och erbjuda A-lägen för bostäder. Parken och dess skyddade rumslighet blir en landskapsoas i det vindutsatta läget. Genom att använda förplanteringens grönska får rummet tidigt volym. Nya förplaneringar kan anläggas längs kommande gator och grönstråk. -Handel kan etableras tidigt. En dagligvarubutik kan initialt fungera som en mer extern handel för att senare inkorporeras i tät blandstadmiljö. Framför butiken skapas en naturlig plats för handel och service kring en torgmiljö. -En skola byggs tidigt i området med god koppling till Östra Torn via cykeltunnel. Skolan kan bli en livgivande motor för utvecklingen kring centrala Brunnshög. -Parkrum och växtlighet kan påbörjas långt innan byggnadsetapperna nått dit för att erbjuda en mer färdig grönstruktur när det väl byggs. Öppna dagvattenlösningar kan också anläggas tidigt för att öka attraktiviteten och etablera parkrummen. Andra exempel på attraktionskrafter är att påbörja rekreationsområdet, skapa frilufts- och sportfaciliteter, intresseväxande stadsbyggnadsexperiment eller nya attraktiva bostadsformer i genomarbetade stadsmiljöer. 2. Agil* utbyggnadsprocess med kvalitativa temporära lösningar Tillfälliga och permenta spännande miljöer kan skapas med planteringar, kluster av aktiviteter och tillfälliga händelser. Den dynamiska förändringsprocessen bjuder in till en mer experimentell och tillåtande stadsbyggnadsmetod. Befintliga hårdgjorda ytor kan utnyttjas som byggetableringsytor för andra etapper av Brunnshög eller ESS. Genom att bygga kontors- och verksamhetsvolymer längs de mer trafikerade vägarna (Odarslövsvägen och Solbjersvägen) skapas ett bullerskydd för vidare bebyggelse med bullerskyddande zoner *Arbetet bedrivs inkrementellt och iterativt vilket innebär att regelbundna mindre leveranser sker och att saker löpande utvärderas och kan ändras för att möta nya krav och önskemål (Wikipedia) 12 dispositionsplan - centrala brunnshög

13 Inledning i storkvarteren. Förändringar och tillfälliga lösningar kan behöva förberedas för att hantera förändringar och olika scenarion Ett möjlighet är en struktur som möjliggör förtätning eller förändring senare skeden. Storkvarterens insidor kan förtätas vid behov av ökad exploatering, annars får de behålla en högre grad av grönska. Detta möjliggör också en åldersblandad bebyggelse inom kvartersstukturen. Det innebär dock att det återigen blir en byggarbetsplats. 3. Koppla samman platser med stråk och skapa en väv redan tidigt Gårdar, parker, tillfälliga miljöer och byggd miljö vävs ihop av stråk och kopplingar i varierande skalor. Spårväg och cykelstråk ger kopplingar till övriga Lund. Gröna stråk, öppen dagvattenhantering och funktionsstråk (Gång/Cykel, lek, rekreation, grönska etc) binder ihop den byggda miljö redan i tidiga etapper för att skapa en sammanhållen och skyddad miljö som naturligt kan utvecklas och byggas vidare på. Speciellt Kunskapsstråkets flöden och kopplingen Norra Fäladen - det nya rekreationsområdet/parken i öster och Kungsmarken kan tidig få betydelse för människors rörelsemönster. Spårvägen måste få sin dragning på ett tidigt stadium för att bli det gällande stråket som etableras. Det attraktiva och effektiva publika transportmedlet spårvagn behövs för att försäkra lägenas kvalitéer och värden redan innan de är bebyggda. 3. Koppla samman platser med stråk och skapa en väv redan tidigt. Norra Fäladen kopplas med Östra Torn, och Kungsmarken, stråk etableras i nord-sydlig riktning Etappvis utbyggnad med robust flexibilitet Planen måste medge svängrum och anpassning till framtida förändringar, behov och konjunktursvängningar. Stadsdelens väv av urbana och gröna stråk gör att de enskilda kvarteren ger goda förutsättningar för bostäder och/eller verksamheter vilket gör att stadsdelen kan byggas ut med det som behövs vid varje enskild period. Det är exempelvis eftersträvansvärt att inte bygga bort möjligheter för handel kring torget, ett är att lämna vissa strategiska lägen obebyggda. En parkeringsstrategi skapas som flexibelt följer framväxten, provisoriska markparkeringarna får endast etableras på de tomter där de framtida parkeringshusen ska byggas så att goda resmönster etableras redan från början. Den kvalitativa staden ska inte vara beroende av hela områdets färdigställande. 4. Etappvis utbyggnad med robust flexibilitet dispositionsplan - centrala brunnshög 13

14 2 PROGRAMFÖRSLAG 2.1 hållbarhet Utvärdering - Utveckling. Formulering av mål inför kommande etapper sker genom en iterativ process, där vi tar med oss lärdomar från föregående etapper, ser över den tekniska utvecklingen och vidtar åtgärder efter behov Högt ställda hållbarhetkrav Brunnshög växer fram parallellt med uppbyggnaden av forskningsanläggningarna ESS och MAX IV-laboratoriet. Förväntningarna på den nya stadsdelen är mycket högt ställda. Enligt de visionsmå1 som antagits av Lunds politiker ska stadsdelen bli världens främsta forsknings- och innovationsmiljö genom att rymma två världsledande forskningsanläggningar, genom att vara ett europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande och genom att vara ett regionalt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation Ambitionerna för stadsdelen finns beskrivna i programmet Brunnshög, vision och mål som blev godkänt av Lunds politiker i juni De visionsmål som antagits är utmanande. De är satta för att sporra till nytänkande och omprövning. Hållbarhetsmålen för Brunnshög utgår från principerna: minimera - balansera - maximera, nämligen att Minimera klimatpåverkan och klara klimatförändringarna, där staden ses som ett kraftverk med ledord som energieffektivitet och hållbara transporter Balansera den goda jorden Maximera sinnesupplevelserna Utbyggnaden av Brunnshög kommer att pågå under flera decennier och det är viktigt att göra rätt från början. Höga krav måste råda redan i de första etapperna. För att lyckas, ska målen brytas ner i konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål för varje byggetapp. Kraven ska öka för varje steg, i takt med att tekniken och metoderna utvecklas, och erfarenheter från tidigare etapper tas tillvara. I planeringen av central Brunnshög ska därför erfarenheter av tidigare etapper (Solbjer) användas och vidareutvecklas. Fallgropar kan undvikas, ny teknik appliceras och ytterligare höjning av ambitionsnivån kan göras. Innovationer kommer att behövas för att nå de olika målen men processen kommer även att generera nya idéer. Området kommer på så vis både att utöva dragningskraft på och generera innovationer. Eftersom utbyggnaden kommer att ske över en lång tid finns goda möjligheter att utvärdera beteenden, dvs. hur väl vi lyckas skapa ett område där det är lätt för de boende att göra hållbara val, vilket är av central betydelse för att stadsdelen ska lyckas uppnå de högt ställda målen. Även social hållbarhet inkluderas tidigt i planeringsprocessen, olika sätt ge möjlighet för blandning av boende med olika förutsättningar, stöd för socialt företagande och tillgänglighet för samtliga diskrimeneringsgrunder enligt DO är exempel på sociala hållbarhetsparametrar i stadsdelens framväxt. 14 dispositionsplan - centrala brunnshög

15 YTEFFEKTIVT EKOLOGISKT LOKALT BRUK AV SCHAKTMASSOR Balansera den goda jorden BIOTOP RESURSHUSHÅLLNING LOKALODLAT GÅNG&CYKEL SINNESINTRYCK REKREATIVT Tja! KOLLEKTIVTRAFIK ENERGIEFFEKTIVT NÄRHET Minimera klimatpåverkan SOL&SKUGGA VÄDER&VIND ÅTERVINNING MATERIALITET VARIATION Maximera sinnesintryck KVALITET MILJÖANPASSAT Hållbarhet på Brunnshög-Vision och Mål Hållbarhetsmålen för Brunnshög utgår från principerna: minimera - balansera - maximera. De olika målen och metoderna verkar i ett symbiotiskt, komplext system. dispositionsplan - centrala brunnshög 15

16 2.2 Stadsbyggnadsidé I tidigare visionsdokument för centrala Brunnshög beskrivs den övergripande stadsbyggnadsidéen: -Att skapa en tät, grön och levande stadsmiljö i mänsklig skala med bra förutsättningar för god bebyggd miljö, verksamheter och service -Att skapa en rumsligt attraktiv spårvägsgata och hållplatslägen med goda förutsättningar för centrumbildningar -Att skapa en urban struktur av platsbildningar, stråk och gator som sammanflätas med den gröna strukturen -Att tydligt koppla Brunnshög till omgivande stads- och grönområden i nordväst, norr och öster Vidareutvecklade och mer detaljerade strategier: Befolkat i promenadtempo. Gång- och cykelhastigeterna ger en mer påtaglig mänsklig närvaro och mer liv till stadsmljön Prioritering av gång och cykel Genom att utgå från gång och cykel som sätt att transporteras skapas ett stadsrum som sätter människan i fokus. Ytor frigörs, platser används mer och på nya sätt. Med lättanvända stråk, attraktiv kollektivtrafik och fler lokala funktioner blir bilanvändningen mindre självklar. Hållplatslägena blir de prioriterade zonerna för etablering av service och handel med sin självklara tillgänglighet. Levande stadsdelskärna Entrén till centrala Brunnshög blir där spårvägen passerar Solbjersvägen. Entrén till hela Brunnshög är tydligare och finns där Odarslövsvägen möter Solbjersvägen. Ett kvarter in finns det stora torget samt service, som exempelvis livsmedelsbutik, vårdcentral, bibliotek och kanske även skola i en stadsmässig kontext. Områdets södra del byggs ut först, och karaktäriseras mot Odarslövsvägen i väster av en högre och tätare bebyggelse och mot Spårvägsgatan i öster av lägre, mer varierade byggnadstyper. Utefter hela Spårvägsgatan bör extra höga krav på gestaltning ställas för att säkerställa att gatan kommer att leva upp till promenadsstadens tanke om småskaliga gaturum, upplevelserikedom och stimulans. Verksamheter koncentreras till zonerna kring hållplatslägen. I de partier av gatan där service inte är möjlig att etablera i bottenvåningarna kan ändå kontor och andra verksamheter prioriteras för att möjliggöra en mer livfull miljö. Maximera effekten av hållplatslägena Spårvägsgatan Gatan får skiftande bredd och karaktär. Gaturummet, som definieras av fasaderna, får vid vissa punkter en så smal sektion som möjligt, utan parkeringsmöjligheter och med smal trottoar. På andra ställen vidgas gaturummet för att ge plats åt hållplatsperronger, kantstensparkering eller platsbildningar som kan vara hårdgjorda såväl som gröna. Här finns träd, både som solitärer eller planterade i rader eller grupper. Vid torget ligger spårvägshållplatsen centralt 16 dispositionsplan - centrala brunnshög

17 PROGRAMFÖRSLAG placerad, och här kör spårvagnen på de gåendes villkor. Längs hela Spårvägsgatan på Brunnshög ska spårvagnen samsas med gående och cyklister som kan vilja korsa dess bana. Det innebär att spårvagnen får variera sin hastighet och köra långsammare i de partier där det finns ett större antal butiker. Spårvagnen har ett eget körfält i mitten av gatan, och biltrafikens framkomlighet påverkas av såväl smala körbanor och kantstensparkering som de cykelbanor som kan markeras med särskilda färgfält i gatan. Gatan kan variera från större tillgänglighet initialt (även för bilar) till att övergå till cykelfartsgata norr om torget. Bebyggelsen och det gröna Inom kvarteren utformas bebyggelsen på ett öppnare, mer fristående sätt mot de inre, gröna stråken. De kan ges karaktären av byggnadsgestalter i grönska, där skiljelinjen mellan de privata gårdarna och det offentliga rummet markeras av häckar, murar och plank. De gröna kopplingarna blir tillsammans med de små parkerna en palett av olika funktioner och teman. När varje liten park får ett eget innehåll ökar förutsättningarna för att de också kan utvecklas till intressanta mötesplatser. Mellan de olika parkrummen finns gröna kopplingar av skiftande karaktär. Vissa är lokalgator med öppna dagvattenkanaler och häckar. Andra är cykel- och gångstråk kantade av personligt utformade förgårdsmarker eller odlingslotter. Variationen underlättar orienteringen i stadsdelen och bidrar till lusten att gå och cykla snarare än att ta bilen. Centrala brunnshög innehåller viktiga kopplingar och stråk i alla väderssträck och kopplingar mellan stad och natur. Blandad stad Intentionen är att skapa en funktionellt, socialt- och estetiskt blandad stad. Genom en blandning av bostadsformer och byggnadstypologier skapas en flexibel, spännande och levande stad som kan fungera dygnet runt, året runt. Lägenheter för gästforskare och deras familjer kan blandas med mer långsiktigt rotade lokalbor i stadsradhus och större lägenheter. Studentboende passar väl in i en tät stadsdel med goda kommunikationer. Attraktivt boende i en högklassig miljö kan vara en dragkraft för företagsetableringar där den fysiska närheten mellan arbete och boende är viktig, en typ av boende som är en bristvara i Lund. Verksamhet och skolor integreras i stadsmiljön och blir en del av den urbana och gröna bostadskvaliteten. Stadsdelen som helhet och dess dellösningar är även utformade med en tanke på framtida studiebesök och technical visits och visa upp nya lösningar på många utmaningar. Lunds styrka ligger i den fysiska och kompakta blandningen. Institutioner, boende och företag ligger sida vid sida och skapar en inspirerande miljö där nya tankar kan dyka upp. DET RURALA LANDSKAPET Ruralt och urbant flätas samman DEN URBANA STADSMILJÖN dispositionsplan - centrala brunnshög 17

18 2.3 bebyggelsestruktur Övergripande struktur Spårvägen är det primära stadsrumsstråket. Odarslövsvägen, Utmarksvägen och Solbjersvägen är stadsgator som storkvarteren har en tydlig kvartersstruktur mot. Inom storkvarteren löper en grönblå struktur av stråk för lugnare rörelse, dagvatten och grönska. Mot dessa inre rum kan bebyggelsen ha en glesare karaktär och utstråla ett annat tempo. Kvartersindelning I Centrala Brunnshög används en hierarki av storkvarter som i sin tur delas i mindre enheter. Storkvarteren avgränsas av relativt distinkta, stadsmässiga gator med något mer biltrafik och insidorna som har en högre grad av grönska, transparens och upplösning. Strukturens kvarter på cirka 60x60 meter tillåter en flexibilitet och ger samtidigt en form av geografisk identifierbarhet. Strukturen tillåter många olika sorters bebyggelse och innehåll, och dess innehåll kan anpassas efter tillgänglighet, efterfrågan eller krav på exponering. Skolorna blir väsentliga volymer i stadsdelen och kommer ta hela kvarter eller storkvarter i anspråk, byggnadernas gränser mot omgivande gator och hantering av skolgårdsbildningarna blir viktig för den kontinuerliga stadsupplevelsen. Blandning av skolor med bostäder eller annan verksamhet är ett sätt att försäkra kvartersstadstanken. De parkeringshus som kommer placeras i stadsdelens utkanter blir omfattande volymer med påverkan på kvarterens in- och utsidor. Genom att fysiskt integreras med övrig bebyggelse kan de visuellt smälta in på ett naturligt sätt i stadsväven vilket redovisas i trafikkapitlet. Bebyggelse Bebyggelsen grundhöjd är 4-5 våningar. Vissa högre eller lägre undantag finns som t ex täta gatuhus eller platsbildande symbolbyggnader. Ut mot de mer trafikerade gatorna byggs det, tätare och högre, medan Spårvägsgatan och de gröna stråken, har en lägre och glesare struktur. Kvarteren delas in i flera byggnader med varierat uttryck. Genom tomtindelning och differentierade funktioner undviks alltför ensartade miljöer. Mått på förgårdsmarker kan variera från att vara en gräns mot trottoar till att vara lummiga gröna platser som gränsar mot gatan. 18 dispositionsplan - centrala brunnshög

19 Typologier Inom centrala Brunnshög finns möjlighet för många olika sorters karaktärer och typologier för att ta vara på förutsättningar och för att erbjuda alternativ för olika behov. Synliga prestigelägen för kontor och kompakta kvarter med mindre lägenheter får samsas med kaféer och attraktiva stadsradhus för att tillsammans bilda en blandad stad. Fördelningen beror på efterfrågan. Fasadhierarki för bottenvåningarna Det ska finnas en fasadhierarki för bottenvåningarna som säkerställer stadsrummens utformning längs de viktigaste stråken. Den innebär att kanterna på storkvarteren ska uppfylla olika kriterier. Dessa reflekterar hur viktiga enskilda fasadavsnitt är i området som helhet, men också hur de kan skapa olika karaktärer inom området. Bottenvåningsfasaderna längs Spårvägsgatan och stråken där flest går och cyklar är de viktigaste. Mikroklimatet Centrala Brunnshög ligger ute i det skånska odlingslandskapet och kommer att vara vindutsatt. För att skapa ett gott mikroklimat i stadsdelen finns inga breda stråk som går tvärs igenom området. I de delar där vinden inte kan brytas med bebyggelse behövs vegetation. Det kan bli aktuellt t ex längs Spårvägsgatan. Särskilda vind- och solstudier bör göras för varje detaljplan för att säkerställa ett gott mikroklimat. Flexibel följsamhet Med en genomtänkt etappstrategi kan Brunnshög följa framtida förändringar och behov. En robust plan med fokus på vissa valda kvaliteer blir ett följsamt instrument i framtiden. Flätningen av urbana och gröna stråk gör att de flesta kvarter lämpar sig för verksamheter och/eller bostäder. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs ett scenario där de mer centrala delarna planeras för blandstad: kontor, verksamheter, bostäder, service och handel kan etableras. Längre österut minskar inslagen av verksamheter och bostäder föreslås dominera markanvändningen. Olika karaktärer och förutsättningar Området består av flera zoner som har väldigt olika förutsättningar och som kan ges en egen medveten karaktär utifrån detta. Fastigheter som ligger väldigt när spårvägshållplatser får en sorts värde och de mer parknära lägena ett annat, genom att maximera platserna och lägenas potential skapas en varierad stadsmiljö med flera potentiella identiteter: I Brunnshög finns det olika sorter för olika behov. dispositionsplan - centrala brunnshög 19

20 2.4 TÄTHET, EXPLOATERING Grad av exploatering Ett riktvärde för exploateringen i Brunnshög är ett exploateringstal över 1,0. Centrala Brunnshög kommer med sina två hållplatslägen ha en högre täthet för att maximera nyttan av närheten. Lunds innerstad är förebild för utbyggnaden när det gäller rumslighet och skala. Kvalitativa exempel på stadsmiljöer med e-tal 1,2 fungerar som målbild för den sortens stad som eftersträvas, men det ska också finnas möjlighet att rymma profilbyggnader med en annan skala och andra funktioner än dem man hittar i centrala Lund. Den täta staden är hållbar och effektiv, det är extra viktigt när god jordbruksmark ska tas i anspråk. Med en tät stad blir kollektivtrafik effektiv och GC-trafik ett bra alternativ till bil. 3% 20% 7% 30% 40% kontor skolor p-hus handel bostäder Anpassningsbar blandning Visionen är att skapa en blandad stad där boende och verksamheter kan utvecklas sida vid sida. I Brunnshög är målsättningen att bebyggelsen består av ungefär hälften bostäder och hälften verksamheter. Exakt fördelning och utbyggnadstakt beror på en mängd faktorer. Centrala Brunnshög ska tillåta en anpassningsbar och flexibel strategi som kan stödja en realistisk och kvalitativ utbyggnad. Staden och dess behov växer fram i en lyhörd dialog med styrande grundvärderingar och visioner som målbilder. Tänkbar fördelning för blandstad Fördelning av BTA i ett scenario av blandning. Parkeringshusytorna blir en relativt stor del av den byggda ytan. De friytor som krävs för skolotomter gör att dessa kommer ta en stor del av markytan i anspråk m2 Yta för beräkning av E-tal: Tomtmark och halva ytan av samtliga omkringliggande gator 20 dispositionsplan - centrala brunnshög

21 Kvarterstypologier med samma e-tal E-tal ca 1,7 Lamellstruktur med smala gårdar E-tal ca 1,7 Slutet kvarter E-tal ca 1,7 Uppbruten kvartersstruktur E-tal ca 1,7 Kombination av högre volymer och trevåningsgathus med egna, mindre trädgårdytor. dispositionsplan - centrala brunnshög 21

22 Centrala Brunnshög Illustration över byggrätters fotavtryck, NAI Svefa januari dispositionsplan - centrala brunnshög

23 Beräkningar av NAI Svefa Ett exempel över en möjlig fördelning av BTA i Brunnshög har räknats ut av NAI Svefa och visas i tabellen nedan. Siffrorna är vägledande och ger en indikation över hur många som kan tänkas bo och arbeta i centrala Brunnshög. Med en yta på 40 kvm per boende beräknas cirka personer kunna bo i centrala Brunnshög och i hela stadsdelen är det beräknade antalet boende ca personer. Ytmässigt utgör den samlade byggnadsarean (byggrätternas fotavtryck) i centrala Brunnshög en tredjedel av den totala byggnadsarean i hela Brunnshög. Som det går att läsa i tabellen är fördelningen i detta exempel ungefär hälften bostäder och hälften kontor och handel i hela stdasdelen, men i centrala Brunnshög är det övervägande andel BTA som blir till bostäder. Bostäder Kontor och handel P-hus Skola Total kvm BTA Brunnshög kvm BTA kvm BTA kvm BTA kvm BTA kvm BTA Centrala Brunnshög kvm BTA kvm BTA kvm BTA kvm BTA kvm BTA Rapport NAI Svefa januari 2014 dispositionsplan - centrala brunnshög 23

24 2.5 karaktärer i centrala brunnshög Strukturbildande element I Centrala Brunnshög finns platser och gator som får olika tydliga identitet. Det gör det lättare att orientera sig och ger också en mångfald av upplevelser. De olika karaktärerna sammanlänkas och ger teman med variation Stadsdelstorget 2. Spårvägsgatan 3. Nobelparken Alléerna 5. Inre gröna miljöer 6. Utmarksvägen 7. Solbjersvägen 8. Odarslövsvägen Strukturbildande element 1. Stadsdelstorget - Stadsdelens mest centrala plats. Torget är uppdelat i två delar. En del mot hållplatsen och en lite mer skyddade del mot öster. Det har god tillgänglighet med spårvagnshållplats, de primära inre GC-vägarna och bilvägarna sammanstrålar här. Runt torget planeras en större butiksetablering, service, handel, kulturhus, mindre lokaler och verksamheter. Bostäder som skapar rörelser och liv även på sena eftermiddar och kvällar. Det är nära till stadsdelsparken, skolor och annan aktivitet. Det tvärgående gröna stråket som leder till de mer utpräglade naturområdena passerar också. Själva torget kan fyllas av aktiviteter från verksamheter omkring och med andra events. 24 dispositionsplan - centrala brunnshög

25 2. Spårvägsgatan (pärlbandet)- Stadsdelens viktigaste och mest befolkade urbana stråk som ska ge rum för stadsliv och rörelse. Spårvägsgatan ska funktionellt och rumsligt skapa länken mellan Lund C och ESS. Grönska och platsbildningar skapar rumsliga sekvenser. Gatan ska vara variationsrik, moderata byggnadshöjder för att släppa in ljus och skapa trivsel. Gatan kommer skifta i karaktär. Blandkvarter runt hållplatserna och mer bostadskaraktär i sektioner mellan dessa. 3. Nobelparken (stadsdelsparken) - Stadsdelens viktigaste gröna rum. Runt stadsdelsparken bildas ett lugnt grönt gaturum med en distinkt kant av förträdesvis bostäder, t ex av town house-karaktär och paradvåningar med varierat uttryck. Den ovala trädkantade gatan blir en lätt identifierbar och attraktiv adress i den nya stadsdelen. Parkrummet får karaktär och visuell inramning tidigt med hjälp av bebyggelse, gata, park och delar av förplanteringen. dispositionsplan - centrala brunnshög 25

26 4. Alléerna (kopplande) - Gröna gator som leder in i stadsdelen från huvudgatorna. De flesta bilar stannar i de parkeringshus som finns integrerade i kvarteren närmst huvudgatorna. Genomfartstrafik blir i huvudsak med cykel och gång och grönskan är närvarande med planteringar, trädgårdar och dagvattenstråk. 5. Inre gröna miljöer (oaser) - Inuti storkvarteren skapas en mer intim skala genom täta, höga townhouse som ger en grannskapskänsla till gatumiljön. Genom att ha smalare passager in och låta gata utvidgas skapas en inre värld inuti kvarteren. Här kan det finnas nya typologier som ger fribyggardrömmen en hållbar form och kontext. Där byggnaderna inte skapar skiljelinjen mellan de privata gårdarna och det offentliga rummet markeras dessa av häckar, murar och plank. 26 dispositionsplan - centrala brunnshög

27 6. Utmarksvägen (stad/land) - Utmarksvägen utgör en tydlig gräns mellan staden och landskapet, utblicken från dessa bostäder blir över ett böljande jordbrukslandskap och spännande rekreationsområde. Tillfart och parkeringshus kommer att finnas i dessa delar men det blir också nära till de inre, intima kvartersrummen och stadsdelsparken. Närheten till landskapet, odlingar och naturområden är viktig i denna del av området. 7. Solbjersvägen (stadsgata) - Solbjersvägen är en stadsmässig gata med genomfartstrafik. Det skapar goda annonsmöjligheter. De tre trädraderna skapar en grön och angenäm gata. Lokaler i bottenvåningarna ger liv och rörelse. 8. Odarslövsvägen (kontorsgata) - Den fd riksvägen kommer återigen att bli en central gata för utvecklingen av samhället. MAX IV, ESS och SVS ligger längs Odarslövsvägen. Gatan kommer att ha en skiftande karaktär: stadsmässiga delar med alléplantering och bebyggelse på bägge sidorna, utsiskt över MAX IV och dess böljande landskap och de existerande gårdarna kommer att bidra med av grönare och mer småskaliga miljö som ger stadsdelen en förankring till vår kulturhistoria. dispositionsplan - centrala brunnshög 27

28 Prioriterade blandkvarter. De östra delarna av centrala Brunnshög har bäst möjligheter för bostadsexploatering. Närmare hållplatslägena blir det naturligt med en ökad grad av verksamheteter, handel och service i kvartersstrukturen Blanding av sorter i olika lägen De strukturbildande element skapar en övergripande struktur men inom dessa finns ett flertal olika och särskilda situationer och lägesförutsättningar. Det gör att stadsdelen inte består inte av en homogen, urban massa. Flätningen av urbana och gröna stråk och platser bildar grund för många olika typer av kvaliteter. Existerande struktur, gröna element och möjlighet till utsikt skapar andra. I spannet mellan tät blandstad, verksamheter och boende i jordbruksmiljö finns plats att bygga för många olika drömmar och livsstilar. Genom skiftande upplåtelseformer, storlekar och användningsområden kan en blandad och levande stad växa fram. Ett delområdes karaktär blir ett resultat av t ex byggnadstyp, entréförhållanden, trafik, gatumaterial och grönska. Fastighetsindelning och boendeform påverkar också den totalkaraktär som utstrålas. Även parkeringshusen blir en viktig del i stadsupplevelsen i och med de omfattande volymer de utgör och dess placering. Kombinationer av parkeringshus och t ex studentboende kan gagna den generella stadsbilden med enkelsidiga bostäder som ändå blir väl fungerande små hushåll. Vissa väldigt attraktiva bostadslägen kan ge draghjälp åt exploateringen. Parkutsikt eller landskapsvy blir eftersträvansvärda kvaliteer och lägen. Exempel är större townhousebebyggelse kring stadsdelsparken, då används detta A-läge för att tidigt få igång byggande och attraktion. Radhus i de inre delarna av kvarteren kan vara ett sätt att skapa nya typologier som ger fribyggardrömmen en hållbar form och kontext. Längs kanten mot rekreationsområdet och den skånska slätten vid Utmarksvägen erbjuds också unika vyer ut mot det stora rekreationsområdet. Det finns vissa strukturbildanade element i stadsdelen som ger orienterbarhet men också olika karaktärer. Dessa ska ges en sammanlänkande karaktär men med variation inom dess tema. läge för ikonbyggnader Rödmarkerade kvarter har strategiska läge. De är goda annonslägen och de skapar fondmotiv och portar in i stadsdelen. 28 dispositionsplan - centrala brunnshög

29 Exempel på lägesförutsättningar som ger möjlighet för skilda karaktärer och verksamheter Ikonbyggnad - Kontor/Bostäder/Lokaler i bottenvåningarna Stadsdelscentrum - Handel/Service/Kultur/Kontor/Bostäder/Lokaler i bottenvåningarna Spårvägsgatan - Bostäder/Kontor/Lokaler i bottenvåningarna Allégator mot spårvägen - Lokalgata/Handel/Bostad/Kontor/Lokaler i bottenvåningarna Odarslövsvägen/Solbjersvägen - Huvudgata/Kontor/Handel/Bostäder/Lokaler i bottenvåningarna Odarslövsvägen/Solbjersvägen - Huvudgata mot grönska /Kontor/Bostäder/Lokaler i bottenvåningarna P-hus - Parkeringshus bekläd i grönska, kontor eller enkelsidiga bostäder/studentboende Nobelparken - Utsikt över Stadsdelsparken/Bostäder Grönska - Utsikt över grönområde/bostäder Allégator mot stadsdelsparken - Lokalgata/Bostäder/Kontor Inre miljöerna - Gathus/Egen gatuentré/mindre verksamheter Gränden - Gathus/Egen gatuentré/mindre verksamheter Skola - Skola och förskola med koppling till grönska Kunskapsparken - Utsikt över Kunskapsparken/Bostäder/Kontor dispositionsplan - centrala brunnshög 29

30 Boendefokus. De västra delarna av centrala Brunnshög har bäst möjligheter för boende. Närmare hållplatslägena blir det naturligt med en ökad grad av verksamheteter, handel och service i kvartersstrukturen Urbanitet och grönska. En viktig målsättning är eftersträva en mänsklig skala och variation. Mindre enheter kan lätt blandas upp med grönytor och platsbildingar. Olika grader av täthet ger möjlighet för såväl urbana upplevelser som lugnare gårdsrum 2.6 boende Variation av boendeformer och miljöer För att göra stadsdelen lockande för boende krävs en attraktiv stadsmiljö och ett boende med hög kvalité. Genom att erbjuda olika typer av boende i olika prisklasser och för olika faser i livet ska centrala Brunnshög bli en spännande plats och olikheterna en kvalitet. Friköpta stadsradhus blir ett hållbart alternativ till villan, och ger en möjlighet att bo kvar länge. Hyresrätter och forskarbostäder har högre omsättning av boende som får en trivsam kontext från dag ett. Blandningen av rotade Brunnshögsbor och mer kortvariga boende ger stadsdelen en dynamisk sammansättning. Studentbostäder och mindre bostäder ger mycket liv per kvadratmeter och det integrerade studentlivet är en unik företeelse som Lund delar med ett fåtal andra studentstäder. Plats för nya bostadsformer I centrala Brunnshög ska finnas rum och stöd för nya sätt att bo. Byggemenskaper, kollektivhus, stadsodlingar och olika typer av delande är exempel som får sin självklara utvecklingsplattform i denna nya stadsdel. Människan i centrum Den täta och livfulla blandstaden (med ett minimum av bilar) fungerar för olika typer av hushåll, och de lugna, skyddade och gröna kvartersinsidorna gör det till en speciellt trygg plats för familjer. Skolor integreras i stadsväven och blir en livgivande faktor på dagtid. Med grönska, service och bra kollektivtrafik blir centrala Brunnshög en naturlig förlängning av Lunds stadskärna. Bostäder och lokaler finns vid gator och stråk för att ge en trygg stadsmiljö. Staden blir hem Det är en utmaning att skapa attraktiv boendemiljö på en stor öppen plats som centrala Brunnshög är idag. Genom att ta tillvara på de kvalitéer som finns och skapa nya attraktionspunkter kan detta övervinnas. Attraktionspunkter kan vara parker, lekplatser, och annan rekreation. Effektiv kollektivtrafik och goda kopplingar till andra attraktiva plaster är också viktigt. Bostäderna i sig måste variera och hålla hög arkitektonisk och ekologisk nivå och stödja en god, hållbar vardag. Det kommer finnas flera skalor att röra sig mellan: Stadsdelen, kvarteret eller den egna trappen blir platser att mötas på. 30 dispositionsplan - centrala brunnshög

31 Bostäder för trygghet Röda kanter - det ska finnas bostäder i alla byggnader runt spårvarvagnshållplatserna för att ge trygghet till hållplatserna på kvällar och nätter. Lokaler i bottenvåningarna. Gröna kanter - det ska finnas bostäder längs de viktigaste cykelstråk. Behöver inte vara i samtliga byggnader men inte långa passager utan. Orange kanter - det ska finnas inslag av bostäder längs de huvudgatorna för att göra dessa stråken trygga på kvällar och nätter. Bostäderna kommer behöva ha en tystsida vilket kan vara svårt att göra runt hörn. Bostäderna placeras med fördel vid grönska eller torgbildingar. Fasaderna kan dras tillbaka för att skapa en skyddande plats mellan bostäderna och gatan. Det ger även fastigheterna vid sidorna bättre annonsläge då deras fasader sticker fram i gaturummet. dispositionsplan - centrala brunnshög 31

32 2.7 verksamheter En attraktiv stadsdel för kontor och verksamheter Längs de större gatorna och exponerade och synliga lägen skapas attraktiva adresser med god tillgänglighet. Att ha sin arbetsplats i en blandstad med dess tillgång till service, grönskan, rekreation och kollektivtrafik har många fördelar. Tätheten gör att olika verksamheter knyts ihop. Kontor ger underlag för service och handel, vilket också gynnar de boende. Verksamheter. De exponerade skyltlägena och närheten till kommunikationer gör områdena längs Solbjersvägen och Odarslövsvägen lämpliga för verksamhetsetablering Flexibla volymer. Centrala Brunnshög ger möjlighet för stora verksamhetsetableringar som fyller hela kvarter, såväl som mindre etableringar. Schematisk vy över Brunnshögs entré (Rondell Solbjersvägen / Odarslövsvägen) Flera områden för verksamhet Etableringen av verksamheter i centrala Brunnshög är beroende av andra parallella utvecklingsområden i Brunnshög. Science Village Scandinavia, Höjdpunkten och Solbjer kommer också bli attraktiva lägen för kontor och verksamheter. Strategi för differentiering och etapper kan behövas för att maximera de olika lägena och förutsättningarna. Verksamhetsetableringen är mer konjunkturkänslig än t ex bostadsbyggande i Lund. Synligt läge med goda kommunikationer Mot Solbjersvägen och Odarslövsvägen finns välexponerade lägen som dessutom fungerar väl ur till exempel buller- och tillgänglighetssynpunkt. Parkeringshusen i området kommer placeras i dess utkanter, vilket gör att möjligheten för transporter och resor är relativt smidig. Samtidigt är spårvägshållplatser och även bussar så nära att det ska bli det naturliga alternativet för arbetspendling till centrala Brunnshög. Entrén till Brunnshög från E22 vid korsningen Odarslövsvägen/Solbjersvägen blir en viktig plats som är med och definierar den fortsatta upplevelsen av stadsdelen. Här ska Brunnshögs identitet och karaktär kommuniceras och ge ett första bra intryck. Stråket längs spårvägen och runt stadsdelstorget har också synliga skyltlägen men med annan karaktär. Varierad skala och förändringsmöjlighet I centrala Brunnshög finns det möjlighet för större etableringar, vissa lägen kan rymma mer ikoniska byggnader som kan få högt symbolvärde. Mindre verksamheter kan bli synliga enheter i större kvarter och bli ett positivt tillskott i blandstadsvisionen. Visionen är att företag ska få möjlighet att växa, att stanna kvar i Brunnshög även om de expanderar. Detta kan göras genom att möjliggöra förtätningar av den byggda miljön eller genom flexibilitet och förflyttningar i närområdet. Flexibiliteten blir en viktig faktor för att locka till etablering just här, och inte i ett glesare mer traditionellt verksamhetsområde. 32 dispositionsplan - centrala brunnshög