Vi-skogens strategi för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi-skogens strategi för 2013-2015"

Transkript

1 Vi-skogens strategi för Vi-Skogen strategi för

2 Innehållsförteckning 3 Vi-skogens strategiska ambitioner 4 inledning 6 Vision, uppdrag och målgrupp 7 Vår organisation 8 omvärlden 11 Vi-skogens syn på utveckling 15 Vi-skogens arbetsområden 23 finansiering av Vi-skogen 25 kommunikation och påverkansarbete 26 avslutning och sammanfattning Vi-skogens ändamålsparagraf: Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) har som mål att genom odling av träd och andra åtgärder i samband därmed bidra till ekologisk balans och till bättre och tryggare försörjning för fattiga småbönder och sämre ställda i områden som hotas av ekologisk utarmning. Definition av agroforestry: Ett jordbrukssystem där fleråriga trädväxter integreras med grödor och/eller djurskötsel inom ett markområde. Agroforestry har både ekologiska och ekonomiska fördelar. Agroforestry kan förse bondefamiljerna med de så kallade fem F:en: Food (Mat), Fuel (Bränsle), Fodder (Foder), Finance (Finansiering) and Fertility (Bördighet). Foto: Susanne Skyllerstedt Omslagsbild: Joan Nabulega, Uganda. Foto: John Bärj 2 Vi-Skogen strategi för

3 Vi-skogens strategiska ambitioner Under strategiperioden åtar vi oss att: Öka omsättningen, förbättra kvaliteten och fördjupa agroforestrykompetensen inom partnerorganisationer och vår egen organisation. Öka det lokala ägarskapet genom samarbete med partnerorganisationer. Stödja och förstärka våra partnerorganisationers arbete för ett mer demokratiskt samhälle. Garantera att 50 procent eller mer av Vi-skogens medel ska gå till kvinnor. Stärka arbetet med unga och barn. Öka kännedomen i Sverige om Vi-skogens verksamhet. Bredda finansieringen. Stärka samarbetet med svenska företag. Vi-Skogen strategi för

4 Inledning All verksamhet i Vi-skogen utgår från ändamålsparagrafen och huvudinriktningen för vårt arbete är agroforestry och trädplantering. Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt obunden organisation. I Sverige är Vi-skogen registrerad som en stiftelse under namnet Vi planterar träd. Verksamheterna i Kenya, Uganda, Tanzania respektive Rwanda är filialer till stiftelsen, registrerade i respektive land och går under namnet Vi Agroforestry. Vi-skogen arbetar med småbönder i Victoriasjöns tillrinningsområden i länderna Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania. Sedan 2012 deltar Vi-skogen i ett nytt projekt i Malawi. Uganda Kampala Masaka Bukoba Kigali Rwanda Musoma Kitale Kisumu Kenya Tanzania Vi-skogens verksamhetsområde 4 Vi-Skogen strategi för

5 Metoderna har förändrats under de snart 30 år som Vi-skogen funnits men grunden för allt arbete är fortfarande trädplantering. Vi-skogen bidrar till minskad fattigdom genom hållbart klimatanpassat jordbruk. Den främsta metoden är agroforestry, en metod där träd och grödor samplanteras och integreras med djurhållning. Med agroforestrymetoden kan bönderna öka och diversifiera sin produktion. Det bidrar till att de inte bara täcker sina familjers behov av mat utan också får överskott i sina jordbruk som de kan sälja. Vi-skogen stödjer en marknadsinriktad produktion genom utbildning och rådgivning. Bönderna får också stöd att bilda sina egna spar- och kreditföreningar. De bönder som Vi-skogen arbetar med är medlemmar, eller potentiella medlemmar, i någon organisation, till exempel bondegrupper, föreningar eller kooperativ på lokal nivå. Majoriteten av de bönder som nås av Vi-skogens arbete är kvinnor. Vi-skogen stödjer konsortier av medlemsbaserade bondeorganisationer, eller organisationer som i sin tur stödjer medlemsbaserade organisationer med målet att skapa uthålliga demokratiska och välskötta organisationer. Vi-skogen arbetar mot klimatförändringar. Förändringarna är särskilt stora i Afrika och gör matproduktionen osäker i Vi-skogens verksamhetsländer. Vi-skogen stärker böndernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna genom hållbara och klimatanpassade jordbruksmetoder. Agroforestry minskar också förändringarna genom att träden tar upp koldioxid från atmosfären. I Sverige arbetar Vi-skogen främst med insamling och övrig finansiering, kommunikation och påverkan. Vi-Skogen strategi för

6 Vision, uppdrag och målgrupp Vision En hållbar miljö som gör det möjligt för människor i fattigdom att förbättra sina liv. Uppdrag Genom agroforestry och stöd till bondeorganisationer bidra till: minskad fattigdom, rätt till mat, ökade inkomster, ökad biologisk mångfald och klimatanpassning. Målgrupp Kvinnliga och manliga småbönder i fattigdom runt Victoriasjön och deras organisationer. Garatia Mukamurenzi, Rwanda. Foto: Lisa Brunzell 6 Vi-Skogen strategi för

7 Vår organisation Vi-skogens verksamhet finns i fyra länder kring Victoriasjön Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania. Här finns för närvarande (1/1 2013) sex projektkontor samt ett programkontor baserat i Nairobi, Kenya. Sedan 2012 finns Vi-skogen även representerad i Malawi. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi-skogens organisation Styrelse VD A d m i n i- strativa avdelningen Region östra Afrika avdelningen Insamlingsavdelningen Kommunikations- avdelningen Policy -och Personalavdelningen Utvecklings- P r o g r a m- kontor Vi-skogen, Nairobi, Kenya Projektkontor Kitale, Kenya Projektkontor Kisumu, Kenya Projektkontor Kigali, Rwanda Projektkontor Musoma, Tanzania Projektkontor Kagera, Tanzania Projektkontor Masaka, Uganda Vi-Skogen strategi för

8 Omvärlden Trots att fattigdomsbekämpningen gjort framsteg i världen lever fortfarande 1,4 miljarder människor på mindre än 1,25 dollar om dagen. Trots att vi redan idag producerar mat som räcker till 14 miljarder människor går nära en miljard hungriga. År 2050 väntas världens befolkning ha ökat till nio miljarder människor. Dessa fakta ställer krav på en mer rättvis fördelning av jordens resurser och en ökning av världens matproduktion. Småbönder står för merparten av all matproduktion i världen och spelar således en nyckelroll i denna utveckling. En mer rättvis fördelning av resurser och ökad matproduktion kommer att bli en stor utmaning eftersom böndernas produktionsförmåga påverkas negativt av klimatförändringarna och den globala utarmningen av ekosystemen. Alltfler aktörer, från forskare till FN-organ, efterlyser inte bara ökade investeringar i jordbruket globalt utan också mer hållbara produktionsmetoder. Det behövs ett snabbt skifte från konventionell monokultur som är beroende av kemiska insatsmedel till hållbara multifunktionella system som ger småbönder möjlighet att öka produktionen. Agroforestry erbjuder ett alternativ till att göra detta. Forskare pekar på allvarliga effekter av den globala uppvärmningen. Förändringarna sker allt snabbare, arter utrotas, världshav stiger, odlingsförhållanden försämras och vattentillgångar minskar. Trots forskningsresultaten fortsätter utsläppen att öka. En liten ökning av medeltemperaturen får stora konsekvenser på frekvensen av extrema väder. För att hindra allvarliga effekter av klimatförändringarna bör jordens medel temperatur inte stiga mer än 1,5 C och utsläppen måste minska snart och snabbt. En ökning med 2 C vid 20-talets slut vilket anses vara ett optimistiskt scenario kommer att leda till dramatiskt minskade möjligheter för hur världens mark kan användas. Orsakerna till klimatförändringarna hittas framför allt i de rikare delarna av världen, men de negativa effekterna är mest kännbara i de fattigare regionerna. Alla prognoser tyder på att Afrika söder om Sahara kommer 8 Vi-Skogen strategi för

9 att drabbas värst. Länderna i Afrika är starkt beroende av regn, har mycket lite konstbevattning och består till stor del av halvtorra och torra områden. Samtidigt saknas här de finansiella och teknologiska förutsättningarna för att hantera klimatförändringarnas effekter. Den totala regnmängden väntas öka just kring Victoriasjön samtidigt som torkperioderna kommer att bli längre. Mer extremt väder och större osäkerhet är att vänta. Med högre temperaturer och förändrade säsonger blir jordbruksmarken svårare att odla. Högre temperatur ökar bland annat skadeangrepp och redan idag märker bönderna av ökad vattenbrist vilket har direkt negativ påverkan på matproduktionen. Den nya situationen kräver att bönderna anpassar sig till klimatförändringarna samtidigt som de måste öka sina skördar. Många bönder odlar redan nu andra sorters grödor och tvingas flytta datum för när det är tid att så, fram och tillbaka. Nyangaso Magesa i Tanzania har lärt sig tekniker i hur hon kan samla vatten för att klara torka. Vi-Skogen strategi för Foto: Camilla Thulin

10 Fler än tre av fyra människor i östra Afrika lever i fattigdom på landsbygden som småskaliga bönder. Hälften av befolkningen drabbas varje år av undernäring och brist på mat. Runt Victoriasjön är fattigdomen stor och befolkningstätheten hög. Det kortsiktiga sättet att odla leder till jorderosion och minskad bördighet och konkurrensen om jordarna ökar. Nya markområden tas i anspråk, skogar huggs ned och marker överbetas. Till detta kan läggas den ökade internationella efterfrågan på mark för odling av grödor för export. För flertalet utvecklingsländer spelar jordbrukssektorn en nyckelroll i fattigdomsbekämpningen. Trots det har jordbrukets fulla potential långt ifrån tagits till vara. De afrikanska regeringarnas satsningar på jordbruket är mycket begränsade, trots överenskommelser att öka de offentliga investeringarna där. Många internationella biståndsgivare ger dessutom jordbruket låg prioritet. Detta leder bland annat till att böndernas egna organisationer förblir relativt svaga och med begränsat inflytande över politiska beslut. Småbönderna är sällan representerade i större beslutsprocesser. Bondeorganisationerna når heller inte ut till bönder med rådgivning i den omfattning som vore önskvärd. Allt detta gör det svårt för bönder att konsolidera sina resurser och få bättre betalt för sin skörd. Mary Atieno Aduda och Philister Aduda, Kenya. Foto: Olle Sjökvist 10 Vi-Skogen strategi för

11 Kvinnor är överrepresenterade bland världens fattiga. De äger sällan mark och andra produktionsresurser. Ojämlikheten mellan kvinnor och män är ett avgörande hinder för fattigdomsbekämpningen. Denna ojämlikhet återfinns även inom organisationerna, där kvinnor har långt ifrån samma rättigheter och möjligheter som män. Vi-skogens syn på utveckling En hållbar miljö är grunden för fattigdomsminskningen En miljömässigt hållbar utveckling är nödvändig för fattigdomsbekämpning, jämställdhet och en rättvis demokratisk värld. Fungerande ekosystem är en förutsättning för trygg livsmedelsförsörjning, ekonomisk utveckling och demokratiska system. Människor i fattigdom och utan tillräckliga resurser kan emellertid inte förväntas skydda eller förbättra sin miljö. Därför måste skyddet av miljön gå hand i hand med förbättrad jordbruksproduktion. Agroforestry gör just detta. Här har Vi-skogen ett tydligt mervärde. Klimatförändringarnas negativa konsekvenser på småböndernas liv innebär att klimatanpassning av jordbruket är mycket angeläget och måste ske samtidigt som produktionen ökar. Vi-skogen arbetar för att dagens jordbruk med negativ miljö- och klimatpåverkan ställs om till en produktion som bidrar till klimatanpassning, stärker ekosystemen, bekämpar fattigdomen och säkrar tillgången till mat. Vi-skogen anser att alla människor har rätt till livsmedelstrygghet, det vill säga att alla människor vid alla tidpunkter har fysisk, ekonomisk och social tillgång till tillräckligt med säkra och näringsriktiga livsmedel som uppfyller deras behov och val av livsmedel för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. 1 1 FN:s definition, fastslagen vid FAO:s toppmöte Vi-Skogen strategi för

12 Att arbeta i partnerskap ger lokalt ägande och hållbarhet Vi-skogens definition av partnerskap: En ömsesidigt gynnsam, långsiktig relation mellan två eller fler parter. Genom att parterna delar på resurser och kunskaper så bidrar de till att uppfylla gemensamma mål. Ett aktivt civilt samhälle med organisationer som representerar människor som lever i fattigdom är en central drivkraft för förändring och fattigdomsbekämpning. Vi-skogen har länge arbetat med rådgivning till grupper av bönder och har sin styrka inom lantbruksrådgivning och särskilt inom agroforestry. För att resultaten ska bli långsiktigt hållbara måste lokala partnerorganisationer involveras i högre grad i allt Vi-skogens arbete. Det är Vi-skogens långsiktiga strävan att arbeta i partnerskap med lokala organisationer och att systematiskt bidra till medlemmarnas ökade kunskap i hållbart klimatanpassat jordbruk. Detta innebär att Vi-skogen successivt förändrar sitt sätt att arbeta. Inom ramen för denna strategi arbetar Vi-skogen på två sätt; dels med rådgivning direkt till bönderna, dels med stöd till partnerorganisationer. Arbete i nya geografiska områden inleds först då det finns lämpliga samarbetsorganisationer på plats. Starka lokala organisationer och institutioner som själva kan föra utvecklingen framåt är en förutsättning för ett hållbart utvecklingsarbete. Medlemsinflytande och demokratisk struktur inom organisationerna förutsätter intern och extern transparens och att valda personer i organisationerna tar sitt ansvar. Organisationerna representerar sina medlemmar i diskussioner med såväl lokala, regionala och nationella myndigheter som med marknadsaktörer. 12 Vi-Skogen strategi för

13 Vi-skogens förändringsteori Agroforestry, Organisationsutveckling, Pengar Behovsstyrd rådgivning Starka och representativa organisationer Klimatanpassat och hållbart jordbruk anpassat efter lokal marknad Förbättrad service och påverkansarbete för medlemmars rättigheter och intressen Säkrad rätt till mat, ökade inkomster, biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan En hållbar miljö som gör det möjligt för människor i fattigdom att förbättra sina liv Vi-skogen kommer in med expertis inom agroforestry och organisationsutveckling, liksom med finansiellt stöd. De två ben som verksamheten vilar på är: 1) rådgivning med egen personal och 2) stöd till lokala bondeorganisationer. Vi-Skogen strategi för

14 Att arbeta rättighetsbaserat Vi-skogens arbete utgår från ett rättighetsperspektiv. I utvecklingsarbetet innebär det att staten ansvarar för att förverkliga de mänskliga rättigheterna, och att invånarna kan kräva dessa rättigheter. Rätt till utveckling, ren miljö, mat, ekonomisk trygghet, jämställdhet, tillgång till mark och andra produktionsresurser är exempel på sådana rättigheter. Individer blir på så vis aktiva samhällsmedborgare och deras organisationer får makt och inflytande. Partnerorganisationerna har således en avgörande betydelse för förändringen av samhällena och länderna, såväl ekonomiskt, socialt som politiskt. Rättighetsbaserat arbete medför en förskjutning av biståndet från att vara tekniskt, materiellt levererande av tjänster till att vara politiskt medvetet med uppdrag att förändra de strukturer som ger upphov till fattigdom och orättvisor. Detta innebär att biståndet fokuserar på fattigdomens grundorsaker och inte på dess symptom. Jämställdhet är grundläggande utifrån ett rättighetsperspektiv och kvinnors ökade makt, deltagande och inflytande krävs för att nå hållbar utveckling och ökad demokrati. Den förändring Vi-skogen genomgår med ökat stöd direkt till böndernas organisationer är ett resultat av ökat fokus på rättigheter. Följande principer styr Vi-skogen: 1 Lokalt ägande och genomförande av aktiviteter i fält (se ändamålsparagrafen). 2 Fokus på mänskliga rättigheter och statens ansvar att förverkliga dessa. 3 Fokus på människors egna organisationer som verktyg för social och politisk påverkan. 4 Flexibilitet och ödmjukhet i arbetet med konsortierna. 5 Stärka människors inflytande genom demokratiska organisationer. 6 Byggande av långsiktig kapacitet hos partnerorganisationer. 7 Ansvarsutkrävande, långsiktigt ansvar och transparens. 14 Vi-Skogen strategi för

15 Kvinnogruppen Mafaniko i östra Tanzania. Foto: Maurits Otterloo Vi-skogens arbetsområden Utifrån Vi-skogens vision, uppdrag och utvecklingsfilosofi har fyra arbetsområden identifierats. Varje område spelar en unik roll: 1 Hållbart klimatanpassat jordbruk baserat på agroforestry och rätt till mat. 2 Starka bondeorganisationer. 3 Jämställdhet. 4 Ekonomisk trygghet. Vi-Skogen strategi för

16 Hållbart klimatanpassat jordbruk baserat på agroforestry och rätt till mat Det hållbara klimatanpassade jordbruket är multifunktionellt, diversifierat och bygger på agro-ekologiska 2 metoder. Det jordbruket möter människors grundläggande näringsbehov och förbättrar ekosystemtjänsterna. Det agro-ekologiska jordbruket inbegriper kretslopp av näringsämnen, kompostering, användning av kvävefixerande växter, växtföljder, användning och produktion av lokalt anpassat utsäde och husdjursarter, värnande om och utvecklande av den biologiska mångfalden, tekniker för att rehabilitera eroderade och utarmade områden samt förbättrad vattenhushållning. Allt detta omfattas även av agroforestry. Agroforestry ger eko- och jordbrukssystemen större skydd, ökad motståndskraft och möjlighet att vidareutvecklas trots klimatförändringarna. Agroforestry ökar den biologiska mångfalden, ger mer fukt i jorden, minskar jorderosionen och ökar bördigheten. Det möjliggör en diversifierad matproduktion och bidrar till att rädda de naturliga skogarna som spelar en viktig roll för en hållbar utveckling. Vi-skogen utgår från, och drar stor nytta av, traditionella och lokala kunskaper och människors egna förmågor att hantera förändring. Agroforestry och de hållbara jordbruksmetoderna bidrar till att minska klimatförändringarna genom att binda och lagra kol i träden och i marken. Ökad tillgång till energi är väsentlig för bönderna. Därför kommer Vi-skogen fortsätta att stödja småböndernas tillgång till alternativa energikällor som bioenergi, småskalig vind- och vattenkraft och solenergi. Även biogasanläggningar, vedbesparande spisar och sollampor är viktiga bidrag till småböndernas vardag. De ger inkomster och förbättrar levnadsvillkoren, förhindrar utarmning av miljön och minskar utsläppen av växthusgaser. Biogasanläggningarna frigör tid och leder till bättre hälsa för familjerna som slipper farlig rök under matlagningen. Att samla in och spara regnvatten 2 Agroekologi är både den vetenskap och det praktiska jordbruk som utgår från ekologiska principer. 16 Vi-Skogen strategi för

17 Eleverna på St. Marks Elementary School i Uganda lär sig om agroforestry och hälsa i skolan. Foto: Maurits Otterloo är en annan viktig metod för att skydda jordbruken mot torka. Vi-skogen har en speciell satsning i skolor för att öka skolbarns tillgång till näringsrik mat. Eleverna lär sig agroforestry och köksträdgårdar planeras och sköts av eleverna och deras lärare. På många skolor får barnen nu ett mål mat om dagen och slipper studera på tom mage. Den specifika satsningen, Farmers of the future, genomförs tillsammans med lokala organisationer som arbetar med barns rättigheter, demokrati och jämställdhet. Agroforestry bidrar till att familjerna äter mer näringsrikt vilket är extra viktigt för människor som lever med hiv. Vi-Skogen strategi för

18 Starka bondeorganisationer Svag organisering bland småbönder är en viktig orsak till att deras rättigheter och behov inte uppmärksammas tillräckligt av regeringar. Brist på samordning bönder emellan minskar förmågan att få bra priser på marknaden. Medan Vi-skogens styrka varit den egna rådgivningen till bondegrupper kommer det arbetet i allt större utsträckning att överföras till formella bonde organisationer i framtiden. Målet är att dessa organisationer själva ska stå för rådgivningen i fält samtidigt som de representerar sina medlemmar i den lokala utvecklingen. För att öka verksamhetens hållbarhet och det lokala ägarskapet började Vi-skogen 2012 stödja lokala, regionala och nationella bondeorganisationer. Organisationernas roll är att uppfylla sina medlemmars behov och intressen och de ansvarar för planering, uppföljning och redovisning av använda medel. Inom ramen för Vi-skogens vision, uppdrag och mål bestämmer organisationerna själva sina aktiviteter och mål. Vi-skogen bidrar med teknisk expertis och finansiering inom ramen för konsortiemodellen. Vi-skogens tekniska kompetens består framför allt av agroforestry, men även av organisationsutveckling. Eftersom många av partnerorganisationerna är relativt svaga institutionellt, arbetar Vi-skogen i partnerskap med uppföljning och kontroll av både program och ekonomisk förvaltning. Vi-skogen utför finan siella kontroller inte bara för att öka insynen och motverka korruption, utan även för att utveckla finansiella och administrativa system hos partnerorganisationerna och inom vår egen organisation. Konkret har detta hittills inneburit att Vi-skogen bidragit till att bygga upp konsortier, där Vi-skogen 3 och fyra till sex bondeorganisationerna ingår. Varje land har en blandning av organisationer på distrikts- och nationell nivå. Konsortiet styrs av representanter från samtliga deltagande organisationer. Vi-skogen är mån om att samarbetet präglas av flexibilitet och ödmjukhet. Att arbeta i konsortier har många fördelar. Varje organisation bidrar med 3 Tillsammans med We Effect 18 Vi-Skogen strategi för

19 Vi-skogens konsortiemodell Sekreteriatet Fungerar som supportfunktion. Består av personal från Vi-skogen. Vi-skogen Har en administrativ roll i konsortiet och egen rådgivning. Konsortium Vi-skogen We Effect Styrgrupp Sekreteriat Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Styrgruppen Består av representanter från varje samarbetsorganisation och Vi-skogen. Lokala samarbetsorganisationer Jobbar med bönder i området. Projektet drivs inom ramen för Vi-skogens program. Resultatet av insatserna rapporteras till Vi-skogen, konsortiets ledning och till bidragsgivarna. Vi-Skogen strategi för

20 sin unika erfarenhet och konsortierna fungerar som ett forum för organisationerna att driva gemensamt påverkansarbete och lärande. Tillsammans får organisationerna en starkare röst och större inflytande. Många lokala och nationella bondeorganisationer är relativt svaga och därför är organisationsutveckling en viktig del av Vi-skogens samarbete med organisationerna. Inledningsvis i partnerskapet görs bedömningar av partnerorganisationens relevans, organisatoriska bas, produktion och administrativa kapacitet. Särskild vikt läggs vid demokratiskt arbetssätt, jämställdhet och kompetent ledarskap. Avsikten är att sammanföra de lokala bondegrupper som Vi-skogen samarbetat med, med existerande bondeorganisationer. Detta bidrar till att organisationernas medlemsbas växer och att fler bönder får makt och inflytande. Detta skifte innebär ett utökat stöd direkt till bondeorganisationer och därmed en minskad egen fältverksamhet. Vi-skogen kommer att ha kvar en grupp experter inom respektive arbetsområde med speciellt fokus på agroforestry. Det kommer också behövas särskilda medarbetare med kompetens att stödja partnerorganisationernas utveckling. Jämställdhet Majoriteten av världens fattiga är kvinnor. Bristen på jämställdhet innebär att kvinnor inte har makt och inflytande över sina egna liv. Vi-skogens arbete för jämställdhet fokuserar på kvinnors ekonomiska självbestämmande och kvinnors politiska deltagande. Vi-skogen strävar efter att fler kvinnor får beslutspositioner inom partnerorganisationerna och konsortierna. För att bidra till det långsiktiga jämställdhetsarbetet krävs förändring av attityder och normer. Ett sätt är att arbeta specifikt med män och deras attityder. Vi-skogen samarbetar med andra organisationer som är specialiserade på jämställdhet. Det är nödvändigt med sociala rörelser som arbetar med påverkan på högre nivå kring frågor som äganderätt, kvinnors rätt till mark och kvinnors tillgång till finansiella tjänster. En av de viktigaste frågorna för Vi-skogen är kvinnors rätt till mark och andra produktionsresurser. 20 Vi-Skogen strategi för

21 Loransi Mukarutagwenda och Domitila Mukanyirigira, Rwanda, är medlemmar i ett kooperativ som stöds av Vi-skogen. De förbereder plantor som tillsammans med grödor ska planteras på medlemmarnas gårdar. Foto: Lisa Brunzell Bidraget till ökad produktion, introduktionen av energibesparande metoder och ökad vedproduktion förbättrar kvinnornas villkor. Spar- och lånegrupperna stärker också jämställdheten eftersom de ger kvinnorna ökat inflytande över hur hushållets pengar spenderas. Vi-skogen är medveten om hur förändrade produktionsmetoder, arbetsbördor och investeringsplaner kan påverka relationen mellan kvinnor och män både positivt och negativt och gör därför analyser av olika insatsers påverkan på relationerna. I enlighet med Vi-skogens jämställdhetspolicy ska hälften eller mer av utvecklingsresurserna gå till kvinnor, vilket innebär att en särskild satsning på detta kommer att göras under strategiperioden. Denna innefattar att resultatuppföljning av jämställdhetsarbetet ska göras regelbundet. Vi-Skogen strategi för

22 Ekonomisk trygghet En förutsättning för ökade inkomster från jordbruket är att bönderna ser sina jordbruk som en företagsverksamhet. Många gånger tar mellanhänder en stor del av vinsten från försäljning av jordbruksöverskottet. Metoden som Vi-skogen arbetar efter syftar till att utveckla bondeföretag, att bönderna strategiskt planerar sitt jordbruk i grupp utifrån analyser av marknaden. De får träning i grundläggande företagsekonomi, och analyserar sina resultat gemensamt. När bönderna går samman kan de förhandla bättre priser på sina produkter och göra gemensamma vinster i inköp av fröer och andra insatsmedel. I fattiga länder saknas många gånger effektiva banksystem och särskilt stor är bristen på finansiella tjänster på landsbygden. För kvinnor är lån ännu mer svåråtkomliga eftersom bankerna ofta kräver mark som säkerhet och marken ofta ägs av männen. Spar- och kreditverksamhet, liksom försäkringar, är viktiga verktyg i arbetet för en hållbar landsbygdsutveckling. Vi-skogens modell baseras på traditionella system för gruppsparande och långivning i form av lokala sparoch kreditföreningar. Föreningarna är självständiga och sköts av de egna medlemmarna genom valda representanter. Alla transaktioner genomförs vid medlemsmöten. Det ger kvinnor större inflytande över ekonomin då grupperna till stor del vänder sig till kvinnor. Vi-skogens arbete med ekonomisk trygghet har hittills bidragit till ökat sparande, möjligheter till investeringar, förbättrad tillgång till formella finansiella institutioner, ökad kunskap om ekonomiska frågor, stärkt förmåga att göra jordbruken lönsamma och ökad sammanhållning mellan gruppmedlemmarna. 22 Vi-Skogen strategi för

23 Finansiering av Vi-skogen Sida är en viktig finansiär av Vi-skogen. Vi-skogen kommer under denna strategiperiod dessutom att knyta upp fler finansieringskällor såsom andra bi- och multilaterala organisationer. Vi-skogens verksamhet stöds till stor del av enskilda givare i Sverige. År 2011 bidrog fler än personer till verksamheten. Målet under strategiperioden är att stärka relationen till givarna så att de känner större engagemang för Vi-skogens arbete. I strävan efter ett fortsatt och ökat förtroende från givarna ger Vi-skogen regelbunden konkret återkoppling om resultaten som uppnås i utvecklingsarbetet och redogör för hur gåvorna används. Maurice Odhiambo, Kenya. Vi-Skogen strategi för Fotograf: Riccardo Gangale

24 Företag lägger idag allt större fokus på sitt sociala ansvarstagande (CSR). Vi-skogen grundades av Tidningen Vi med stöd av KF som tillsammans med Coop står för betydande bidrag till stiftelsens verksamhet. Insamlingen från företag utanför den kooperativa sfären har ökad betydelse och vårt mål är att genom tydliga erbjudanden bli en mer attraktiv samarbetspartner för näringslivet. Breddad finansiering Under strategiperioden kommer särskild vikt att läggas vid att bredda verksamhetens finansiering. Vi-skogen kommer att bygga upp kompetens för regional resursmobilisering i östra Afrika. En stor satsning genomförs därför för att stärka de externa relationerna och öka kännedomen om Vi-skogens verksamhet. Målet är att under denna strategiperiod nå en ökad omsättning och en breddad finansiering. Fler företag vill vara med och bidra till lösningar på klimatfrågan. Ett stöd till Vi-skogen ger positiva klimateffekter. Eftersom agroforestry även bidrar till ökat kolupptag i träd och mark, kan ekonomiskt stöd till Vi-skogen också bidra till en relativ minskning av koldioxiden i atmosfären (mitigation). Vi-skogen kommer att fortsätta att undersöka en kompletterande finansiering i form av försäljning av klimatkompensation. Klimatkompensation är en del av flera åtgärder för att minska en persons eller ett företags klimatpåverkan. Klimatkompensation genom exempelvis trädplantering i Afrika kan vara ett sätt för företag att kompensera för de utsläpp som inte kunnat undvikas. Företagen som samarbetar med Vi-skogen ska ha ett seriöst och aktivt miljöarbete för att minska de egna utsläppen. Klimatkompensation är ett relativt nytt koncept för Vi-skogen att arbeta med. Det är samtidigt omdiskuterat. Därför kommer Vi-skogen att följa upp och utvärdera klimatkompensationsarbetet för att garantera att det ligger i linje med vår vision och mission. En särskild policy för klimatkompensation tas fram för att garantera detta. 24 Vi-Skogen strategi för

25 Namwesezi i Uganda. Foto: Maurits Otterloo Kommunikation och påverkansarbete För att kunna bli den mest trovärdiga organisationen i Sverige inom agroforestry behöver Vi-skogen ett starkt varumärke och ett långsiktigt väl planerat påverkansarbete. Vi-skogen måste kunna reagera på händelser som är relevanta för vårt arbete och våra resultat. Kommunikationens tre huvudbudskap är trädplantering, agroforestry och miljö. Viktiga kanaler för att sprida information är Vi-skogens egna informationskanaler och den kooperativa sfärens media, särskilt Tidningen Vi i enlighet med stadgarna som säger att: Verksamheten ska bedrivas i samarbete med Tidningen Vi. Vår ambition är att få ökat genomslag även i övriga medier i Sverige. Detta kommer tillsammans att leda till att fler människor vill stödja Vi-skogen, något som ger en nödvändig ekonomisk trygghet till organisationen. Internationellt arbetar Vi-skogen för att bli känd som den organisation som skickligast tillämpar agroforestry. Detta kommer att kräva fortsatt starka resultat i fält och ett internationellt kommunikationsarbete. Vi-Skogen strategi för

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015

STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015 STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015 Fastställd av styrelsen 12 juni 2012 1 Kooperation Utan Gränsers strategi för utvecklingssamarbetet 2013-2015 Innehåll Inledning Världen omkring oss Vår bakgrund

Läs mer

20 STYRELSE 21 SÅ HÄR KAN DU BIDRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING

20 STYRELSE 21 SÅ HÄR KAN DU BIDRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse 2011 Regina Namuyomba, Uganda, är medlem i en bondegrupp som stöds av Vi-skogen. Träden som gruppen planterat har hjälpt medlemmarna att öka sina skördar. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

Mitt namn är Christina Engfeldt och jag arbetar som informationsansvarig för FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). [Bild 1] Inledning Jag vill börja med att tacka för ordet och säga att det är roligt att vara här och delta i den här sessionen som behandlar debatten om biodrivmedel. Mitt namn är Christina Engfeldt och

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

2 Vi-skogen. Rekordresultat att vara stolt över. Innehåll

2 Vi-skogen. Rekordresultat att vara stolt över. Innehåll Verksamhetsberättelse 2013 Foto: Edward Echwalu VD OCH STYRELSEORDFÖRANDE HAR ORDET OM VI-SKOGEN Innehåll Vd och styrelseordförande har ordet 2 Om Vi-skogen 3 Resultat från året som gått 4 Insamling 6

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax.

På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. Mobil 0700154224 Fax. På den här blanketten ansöker du om projektstöd inom Leader Sjuhärad för projekt som genomförs 2014 2015. A Sökande Uddebo ekologiska Inköpsförening Organisations/personnummer 802476-9484 0700154224 E-post:

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2015-06-12. Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2015-06-12 Dokumentägare: Kristina Sparreljung Dokumentansvarig: Katarina Gunsell Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors

Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors Bild 1 Tack! Tack för initiativet till ett spännande seminarium. Tack för inbjudan. GMO och ekologisk odling är vikiga områden som berör människors hälsa och vår planets välbefinnande. Det är frågor som

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM

OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM Diskussionsunderlag VERKSAMHETSPLAN 2015 OCH FRAMTIDSVISION FÖR ADOPTIONSCENTRUM 1 (9) SYFTE Verksamhetsplan och Vision för Adoptionscentrums verksamheter skall ge vägledning för de långsiktiga besluten,

Läs mer

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014

HUNGERPROJEKTET ENTREPRENöRsKaP OcH MiKROfiNaNsER RaPPORT 2014 HUNGERPROJEKTET Entreprenörskap och Mikrofinanser RAPPORT 2014 Inledning Hungerprojektet arbetar med att stärka människors ekonomiska ställning genom att uppmuntra till och skapa förutsättningar för lokalt

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen

Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Vision 2018 Att bredda och stärka föreningen Om visionsdokumentet Syftet med visionsdokumentet är att vara en långsiktig verksamhetsplan som täcker föreningens viktigaste verksamhetsområden men samtidigt

Läs mer

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker.

Befolkningstillväxten är fortfarande hög i många av de länder där tryggad tillgång till mat är osäker. Att stilla hungern i en tid av kris I en tid när den ekonomiska krisen dominerar nyheterna är det viktigt att påminna oss själva om att inte alla jobbar på kontor eller i fabriker. Krisen drabbar framförallt

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Rekordår för Vi-skogen igen

Rekordår för Vi-skogen igen Verksamhetsberättelse 2014 VD OCH STYRELSEORDFÖRANDE HAR ORDET Innehåll Vd och styrelseordförande har ordet 2 Om Vi-skogen 3 Resultat från året som gått 4 Insamling 6 Årsredovisning 7 16 Anneli Rogeman

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Nya steg i rätt riktning. Kooperation Utan Gränsers vägvisare för 2007 2011

Nya steg i rätt riktning. Kooperation Utan Gränsers vägvisare för 2007 2011 Nya steg i rätt riktning Kooperation Utan Gränsers vägvisare för 2007 2011 Fastställd av styrelsen 21 mars, 2007 Innehållsförteckning Förord 3 Kooperation Utan Gränser 4 - Visionär inledning av arbetet

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer