Vi-skogens strategi för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi-skogens strategi för 2013-2015"

Transkript

1 Vi-skogens strategi för Vi-Skogen strategi för

2 Innehållsförteckning 3 Vi-skogens strategiska ambitioner 4 inledning 6 Vision, uppdrag och målgrupp 7 Vår organisation 8 omvärlden 11 Vi-skogens syn på utveckling 15 Vi-skogens arbetsområden 23 finansiering av Vi-skogen 25 kommunikation och påverkansarbete 26 avslutning och sammanfattning Vi-skogens ändamålsparagraf: Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) har som mål att genom odling av träd och andra åtgärder i samband därmed bidra till ekologisk balans och till bättre och tryggare försörjning för fattiga småbönder och sämre ställda i områden som hotas av ekologisk utarmning. Definition av agroforestry: Ett jordbrukssystem där fleråriga trädväxter integreras med grödor och/eller djurskötsel inom ett markområde. Agroforestry har både ekologiska och ekonomiska fördelar. Agroforestry kan förse bondefamiljerna med de så kallade fem F:en: Food (Mat), Fuel (Bränsle), Fodder (Foder), Finance (Finansiering) and Fertility (Bördighet). Foto: Susanne Skyllerstedt Omslagsbild: Joan Nabulega, Uganda. Foto: John Bärj 2 Vi-Skogen strategi för

3 Vi-skogens strategiska ambitioner Under strategiperioden åtar vi oss att: Öka omsättningen, förbättra kvaliteten och fördjupa agroforestrykompetensen inom partnerorganisationer och vår egen organisation. Öka det lokala ägarskapet genom samarbete med partnerorganisationer. Stödja och förstärka våra partnerorganisationers arbete för ett mer demokratiskt samhälle. Garantera att 50 procent eller mer av Vi-skogens medel ska gå till kvinnor. Stärka arbetet med unga och barn. Öka kännedomen i Sverige om Vi-skogens verksamhet. Bredda finansieringen. Stärka samarbetet med svenska företag. Vi-Skogen strategi för

4 Inledning All verksamhet i Vi-skogen utgår från ändamålsparagrafen och huvudinriktningen för vårt arbete är agroforestry och trädplantering. Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt obunden organisation. I Sverige är Vi-skogen registrerad som en stiftelse under namnet Vi planterar träd. Verksamheterna i Kenya, Uganda, Tanzania respektive Rwanda är filialer till stiftelsen, registrerade i respektive land och går under namnet Vi Agroforestry. Vi-skogen arbetar med småbönder i Victoriasjöns tillrinningsområden i länderna Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania. Sedan 2012 deltar Vi-skogen i ett nytt projekt i Malawi. Uganda Kampala Masaka Bukoba Kigali Rwanda Musoma Kitale Kisumu Kenya Tanzania Vi-skogens verksamhetsområde 4 Vi-Skogen strategi för

5 Metoderna har förändrats under de snart 30 år som Vi-skogen funnits men grunden för allt arbete är fortfarande trädplantering. Vi-skogen bidrar till minskad fattigdom genom hållbart klimatanpassat jordbruk. Den främsta metoden är agroforestry, en metod där träd och grödor samplanteras och integreras med djurhållning. Med agroforestrymetoden kan bönderna öka och diversifiera sin produktion. Det bidrar till att de inte bara täcker sina familjers behov av mat utan också får överskott i sina jordbruk som de kan sälja. Vi-skogen stödjer en marknadsinriktad produktion genom utbildning och rådgivning. Bönderna får också stöd att bilda sina egna spar- och kreditföreningar. De bönder som Vi-skogen arbetar med är medlemmar, eller potentiella medlemmar, i någon organisation, till exempel bondegrupper, föreningar eller kooperativ på lokal nivå. Majoriteten av de bönder som nås av Vi-skogens arbete är kvinnor. Vi-skogen stödjer konsortier av medlemsbaserade bondeorganisationer, eller organisationer som i sin tur stödjer medlemsbaserade organisationer med målet att skapa uthålliga demokratiska och välskötta organisationer. Vi-skogen arbetar mot klimatförändringar. Förändringarna är särskilt stora i Afrika och gör matproduktionen osäker i Vi-skogens verksamhetsländer. Vi-skogen stärker böndernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna genom hållbara och klimatanpassade jordbruksmetoder. Agroforestry minskar också förändringarna genom att träden tar upp koldioxid från atmosfären. I Sverige arbetar Vi-skogen främst med insamling och övrig finansiering, kommunikation och påverkan. Vi-Skogen strategi för

6 Vision, uppdrag och målgrupp Vision En hållbar miljö som gör det möjligt för människor i fattigdom att förbättra sina liv. Uppdrag Genom agroforestry och stöd till bondeorganisationer bidra till: minskad fattigdom, rätt till mat, ökade inkomster, ökad biologisk mångfald och klimatanpassning. Målgrupp Kvinnliga och manliga småbönder i fattigdom runt Victoriasjön och deras organisationer. Garatia Mukamurenzi, Rwanda. Foto: Lisa Brunzell 6 Vi-Skogen strategi för

7 Vår organisation Vi-skogens verksamhet finns i fyra länder kring Victoriasjön Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania. Här finns för närvarande (1/1 2013) sex projektkontor samt ett programkontor baserat i Nairobi, Kenya. Sedan 2012 finns Vi-skogen även representerad i Malawi. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi-skogens organisation Styrelse VD A d m i n i- strativa avdelningen Region östra Afrika avdelningen Insamlingsavdelningen Kommunikations- avdelningen Policy -och Personalavdelningen Utvecklings- P r o g r a m- kontor Vi-skogen, Nairobi, Kenya Projektkontor Kitale, Kenya Projektkontor Kisumu, Kenya Projektkontor Kigali, Rwanda Projektkontor Musoma, Tanzania Projektkontor Kagera, Tanzania Projektkontor Masaka, Uganda Vi-Skogen strategi för

8 Omvärlden Trots att fattigdomsbekämpningen gjort framsteg i världen lever fortfarande 1,4 miljarder människor på mindre än 1,25 dollar om dagen. Trots att vi redan idag producerar mat som räcker till 14 miljarder människor går nära en miljard hungriga. År 2050 väntas världens befolkning ha ökat till nio miljarder människor. Dessa fakta ställer krav på en mer rättvis fördelning av jordens resurser och en ökning av världens matproduktion. Småbönder står för merparten av all matproduktion i världen och spelar således en nyckelroll i denna utveckling. En mer rättvis fördelning av resurser och ökad matproduktion kommer att bli en stor utmaning eftersom böndernas produktionsförmåga påverkas negativt av klimatförändringarna och den globala utarmningen av ekosystemen. Alltfler aktörer, från forskare till FN-organ, efterlyser inte bara ökade investeringar i jordbruket globalt utan också mer hållbara produktionsmetoder. Det behövs ett snabbt skifte från konventionell monokultur som är beroende av kemiska insatsmedel till hållbara multifunktionella system som ger småbönder möjlighet att öka produktionen. Agroforestry erbjuder ett alternativ till att göra detta. Forskare pekar på allvarliga effekter av den globala uppvärmningen. Förändringarna sker allt snabbare, arter utrotas, världshav stiger, odlingsförhållanden försämras och vattentillgångar minskar. Trots forskningsresultaten fortsätter utsläppen att öka. En liten ökning av medeltemperaturen får stora konsekvenser på frekvensen av extrema väder. För att hindra allvarliga effekter av klimatförändringarna bör jordens medel temperatur inte stiga mer än 1,5 C och utsläppen måste minska snart och snabbt. En ökning med 2 C vid 20-talets slut vilket anses vara ett optimistiskt scenario kommer att leda till dramatiskt minskade möjligheter för hur världens mark kan användas. Orsakerna till klimatförändringarna hittas framför allt i de rikare delarna av världen, men de negativa effekterna är mest kännbara i de fattigare regionerna. Alla prognoser tyder på att Afrika söder om Sahara kommer 8 Vi-Skogen strategi för

9 att drabbas värst. Länderna i Afrika är starkt beroende av regn, har mycket lite konstbevattning och består till stor del av halvtorra och torra områden. Samtidigt saknas här de finansiella och teknologiska förutsättningarna för att hantera klimatförändringarnas effekter. Den totala regnmängden väntas öka just kring Victoriasjön samtidigt som torkperioderna kommer att bli längre. Mer extremt väder och större osäkerhet är att vänta. Med högre temperaturer och förändrade säsonger blir jordbruksmarken svårare att odla. Högre temperatur ökar bland annat skadeangrepp och redan idag märker bönderna av ökad vattenbrist vilket har direkt negativ påverkan på matproduktionen. Den nya situationen kräver att bönderna anpassar sig till klimatförändringarna samtidigt som de måste öka sina skördar. Många bönder odlar redan nu andra sorters grödor och tvingas flytta datum för när det är tid att så, fram och tillbaka. Nyangaso Magesa i Tanzania har lärt sig tekniker i hur hon kan samla vatten för att klara torka. Vi-Skogen strategi för Foto: Camilla Thulin

10 Fler än tre av fyra människor i östra Afrika lever i fattigdom på landsbygden som småskaliga bönder. Hälften av befolkningen drabbas varje år av undernäring och brist på mat. Runt Victoriasjön är fattigdomen stor och befolkningstätheten hög. Det kortsiktiga sättet att odla leder till jorderosion och minskad bördighet och konkurrensen om jordarna ökar. Nya markområden tas i anspråk, skogar huggs ned och marker överbetas. Till detta kan läggas den ökade internationella efterfrågan på mark för odling av grödor för export. För flertalet utvecklingsländer spelar jordbrukssektorn en nyckelroll i fattigdomsbekämpningen. Trots det har jordbrukets fulla potential långt ifrån tagits till vara. De afrikanska regeringarnas satsningar på jordbruket är mycket begränsade, trots överenskommelser att öka de offentliga investeringarna där. Många internationella biståndsgivare ger dessutom jordbruket låg prioritet. Detta leder bland annat till att böndernas egna organisationer förblir relativt svaga och med begränsat inflytande över politiska beslut. Småbönderna är sällan representerade i större beslutsprocesser. Bondeorganisationerna når heller inte ut till bönder med rådgivning i den omfattning som vore önskvärd. Allt detta gör det svårt för bönder att konsolidera sina resurser och få bättre betalt för sin skörd. Mary Atieno Aduda och Philister Aduda, Kenya. Foto: Olle Sjökvist 10 Vi-Skogen strategi för

11 Kvinnor är överrepresenterade bland världens fattiga. De äger sällan mark och andra produktionsresurser. Ojämlikheten mellan kvinnor och män är ett avgörande hinder för fattigdomsbekämpningen. Denna ojämlikhet återfinns även inom organisationerna, där kvinnor har långt ifrån samma rättigheter och möjligheter som män. Vi-skogens syn på utveckling En hållbar miljö är grunden för fattigdomsminskningen En miljömässigt hållbar utveckling är nödvändig för fattigdomsbekämpning, jämställdhet och en rättvis demokratisk värld. Fungerande ekosystem är en förutsättning för trygg livsmedelsförsörjning, ekonomisk utveckling och demokratiska system. Människor i fattigdom och utan tillräckliga resurser kan emellertid inte förväntas skydda eller förbättra sin miljö. Därför måste skyddet av miljön gå hand i hand med förbättrad jordbruksproduktion. Agroforestry gör just detta. Här har Vi-skogen ett tydligt mervärde. Klimatförändringarnas negativa konsekvenser på småböndernas liv innebär att klimatanpassning av jordbruket är mycket angeläget och måste ske samtidigt som produktionen ökar. Vi-skogen arbetar för att dagens jordbruk med negativ miljö- och klimatpåverkan ställs om till en produktion som bidrar till klimatanpassning, stärker ekosystemen, bekämpar fattigdomen och säkrar tillgången till mat. Vi-skogen anser att alla människor har rätt till livsmedelstrygghet, det vill säga att alla människor vid alla tidpunkter har fysisk, ekonomisk och social tillgång till tillräckligt med säkra och näringsriktiga livsmedel som uppfyller deras behov och val av livsmedel för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. 1 1 FN:s definition, fastslagen vid FAO:s toppmöte Vi-Skogen strategi för

12 Att arbeta i partnerskap ger lokalt ägande och hållbarhet Vi-skogens definition av partnerskap: En ömsesidigt gynnsam, långsiktig relation mellan två eller fler parter. Genom att parterna delar på resurser och kunskaper så bidrar de till att uppfylla gemensamma mål. Ett aktivt civilt samhälle med organisationer som representerar människor som lever i fattigdom är en central drivkraft för förändring och fattigdomsbekämpning. Vi-skogen har länge arbetat med rådgivning till grupper av bönder och har sin styrka inom lantbruksrådgivning och särskilt inom agroforestry. För att resultaten ska bli långsiktigt hållbara måste lokala partnerorganisationer involveras i högre grad i allt Vi-skogens arbete. Det är Vi-skogens långsiktiga strävan att arbeta i partnerskap med lokala organisationer och att systematiskt bidra till medlemmarnas ökade kunskap i hållbart klimatanpassat jordbruk. Detta innebär att Vi-skogen successivt förändrar sitt sätt att arbeta. Inom ramen för denna strategi arbetar Vi-skogen på två sätt; dels med rådgivning direkt till bönderna, dels med stöd till partnerorganisationer. Arbete i nya geografiska områden inleds först då det finns lämpliga samarbetsorganisationer på plats. Starka lokala organisationer och institutioner som själva kan föra utvecklingen framåt är en förutsättning för ett hållbart utvecklingsarbete. Medlemsinflytande och demokratisk struktur inom organisationerna förutsätter intern och extern transparens och att valda personer i organisationerna tar sitt ansvar. Organisationerna representerar sina medlemmar i diskussioner med såväl lokala, regionala och nationella myndigheter som med marknadsaktörer. 12 Vi-Skogen strategi för

13 Vi-skogens förändringsteori Agroforestry, Organisationsutveckling, Pengar Behovsstyrd rådgivning Starka och representativa organisationer Klimatanpassat och hållbart jordbruk anpassat efter lokal marknad Förbättrad service och påverkansarbete för medlemmars rättigheter och intressen Säkrad rätt till mat, ökade inkomster, biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan En hållbar miljö som gör det möjligt för människor i fattigdom att förbättra sina liv Vi-skogen kommer in med expertis inom agroforestry och organisationsutveckling, liksom med finansiellt stöd. De två ben som verksamheten vilar på är: 1) rådgivning med egen personal och 2) stöd till lokala bondeorganisationer. Vi-Skogen strategi för

14 Att arbeta rättighetsbaserat Vi-skogens arbete utgår från ett rättighetsperspektiv. I utvecklingsarbetet innebär det att staten ansvarar för att förverkliga de mänskliga rättigheterna, och att invånarna kan kräva dessa rättigheter. Rätt till utveckling, ren miljö, mat, ekonomisk trygghet, jämställdhet, tillgång till mark och andra produktionsresurser är exempel på sådana rättigheter. Individer blir på så vis aktiva samhällsmedborgare och deras organisationer får makt och inflytande. Partnerorganisationerna har således en avgörande betydelse för förändringen av samhällena och länderna, såväl ekonomiskt, socialt som politiskt. Rättighetsbaserat arbete medför en förskjutning av biståndet från att vara tekniskt, materiellt levererande av tjänster till att vara politiskt medvetet med uppdrag att förändra de strukturer som ger upphov till fattigdom och orättvisor. Detta innebär att biståndet fokuserar på fattigdomens grundorsaker och inte på dess symptom. Jämställdhet är grundläggande utifrån ett rättighetsperspektiv och kvinnors ökade makt, deltagande och inflytande krävs för att nå hållbar utveckling och ökad demokrati. Den förändring Vi-skogen genomgår med ökat stöd direkt till böndernas organisationer är ett resultat av ökat fokus på rättigheter. Följande principer styr Vi-skogen: 1 Lokalt ägande och genomförande av aktiviteter i fält (se ändamålsparagrafen). 2 Fokus på mänskliga rättigheter och statens ansvar att förverkliga dessa. 3 Fokus på människors egna organisationer som verktyg för social och politisk påverkan. 4 Flexibilitet och ödmjukhet i arbetet med konsortierna. 5 Stärka människors inflytande genom demokratiska organisationer. 6 Byggande av långsiktig kapacitet hos partnerorganisationer. 7 Ansvarsutkrävande, långsiktigt ansvar och transparens. 14 Vi-Skogen strategi för

15 Kvinnogruppen Mafaniko i östra Tanzania. Foto: Maurits Otterloo Vi-skogens arbetsområden Utifrån Vi-skogens vision, uppdrag och utvecklingsfilosofi har fyra arbetsområden identifierats. Varje område spelar en unik roll: 1 Hållbart klimatanpassat jordbruk baserat på agroforestry och rätt till mat. 2 Starka bondeorganisationer. 3 Jämställdhet. 4 Ekonomisk trygghet. Vi-Skogen strategi för

16 Hållbart klimatanpassat jordbruk baserat på agroforestry och rätt till mat Det hållbara klimatanpassade jordbruket är multifunktionellt, diversifierat och bygger på agro-ekologiska 2 metoder. Det jordbruket möter människors grundläggande näringsbehov och förbättrar ekosystemtjänsterna. Det agro-ekologiska jordbruket inbegriper kretslopp av näringsämnen, kompostering, användning av kvävefixerande växter, växtföljder, användning och produktion av lokalt anpassat utsäde och husdjursarter, värnande om och utvecklande av den biologiska mångfalden, tekniker för att rehabilitera eroderade och utarmade områden samt förbättrad vattenhushållning. Allt detta omfattas även av agroforestry. Agroforestry ger eko- och jordbrukssystemen större skydd, ökad motståndskraft och möjlighet att vidareutvecklas trots klimatförändringarna. Agroforestry ökar den biologiska mångfalden, ger mer fukt i jorden, minskar jorderosionen och ökar bördigheten. Det möjliggör en diversifierad matproduktion och bidrar till att rädda de naturliga skogarna som spelar en viktig roll för en hållbar utveckling. Vi-skogen utgår från, och drar stor nytta av, traditionella och lokala kunskaper och människors egna förmågor att hantera förändring. Agroforestry och de hållbara jordbruksmetoderna bidrar till att minska klimatförändringarna genom att binda och lagra kol i träden och i marken. Ökad tillgång till energi är väsentlig för bönderna. Därför kommer Vi-skogen fortsätta att stödja småböndernas tillgång till alternativa energikällor som bioenergi, småskalig vind- och vattenkraft och solenergi. Även biogasanläggningar, vedbesparande spisar och sollampor är viktiga bidrag till småböndernas vardag. De ger inkomster och förbättrar levnadsvillkoren, förhindrar utarmning av miljön och minskar utsläppen av växthusgaser. Biogasanläggningarna frigör tid och leder till bättre hälsa för familjerna som slipper farlig rök under matlagningen. Att samla in och spara regnvatten 2 Agroekologi är både den vetenskap och det praktiska jordbruk som utgår från ekologiska principer. 16 Vi-Skogen strategi för

17 Eleverna på St. Marks Elementary School i Uganda lär sig om agroforestry och hälsa i skolan. Foto: Maurits Otterloo är en annan viktig metod för att skydda jordbruken mot torka. Vi-skogen har en speciell satsning i skolor för att öka skolbarns tillgång till näringsrik mat. Eleverna lär sig agroforestry och köksträdgårdar planeras och sköts av eleverna och deras lärare. På många skolor får barnen nu ett mål mat om dagen och slipper studera på tom mage. Den specifika satsningen, Farmers of the future, genomförs tillsammans med lokala organisationer som arbetar med barns rättigheter, demokrati och jämställdhet. Agroforestry bidrar till att familjerna äter mer näringsrikt vilket är extra viktigt för människor som lever med hiv. Vi-Skogen strategi för

18 Starka bondeorganisationer Svag organisering bland småbönder är en viktig orsak till att deras rättigheter och behov inte uppmärksammas tillräckligt av regeringar. Brist på samordning bönder emellan minskar förmågan att få bra priser på marknaden. Medan Vi-skogens styrka varit den egna rådgivningen till bondegrupper kommer det arbetet i allt större utsträckning att överföras till formella bonde organisationer i framtiden. Målet är att dessa organisationer själva ska stå för rådgivningen i fält samtidigt som de representerar sina medlemmar i den lokala utvecklingen. För att öka verksamhetens hållbarhet och det lokala ägarskapet började Vi-skogen 2012 stödja lokala, regionala och nationella bondeorganisationer. Organisationernas roll är att uppfylla sina medlemmars behov och intressen och de ansvarar för planering, uppföljning och redovisning av använda medel. Inom ramen för Vi-skogens vision, uppdrag och mål bestämmer organisationerna själva sina aktiviteter och mål. Vi-skogen bidrar med teknisk expertis och finansiering inom ramen för konsortiemodellen. Vi-skogens tekniska kompetens består framför allt av agroforestry, men även av organisationsutveckling. Eftersom många av partnerorganisationerna är relativt svaga institutionellt, arbetar Vi-skogen i partnerskap med uppföljning och kontroll av både program och ekonomisk förvaltning. Vi-skogen utför finan siella kontroller inte bara för att öka insynen och motverka korruption, utan även för att utveckla finansiella och administrativa system hos partnerorganisationerna och inom vår egen organisation. Konkret har detta hittills inneburit att Vi-skogen bidragit till att bygga upp konsortier, där Vi-skogen 3 och fyra till sex bondeorganisationerna ingår. Varje land har en blandning av organisationer på distrikts- och nationell nivå. Konsortiet styrs av representanter från samtliga deltagande organisationer. Vi-skogen är mån om att samarbetet präglas av flexibilitet och ödmjukhet. Att arbeta i konsortier har många fördelar. Varje organisation bidrar med 3 Tillsammans med We Effect 18 Vi-Skogen strategi för

19 Vi-skogens konsortiemodell Sekreteriatet Fungerar som supportfunktion. Består av personal från Vi-skogen. Vi-skogen Har en administrativ roll i konsortiet och egen rådgivning. Konsortium Vi-skogen We Effect Styrgrupp Sekreteriat Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Styrgruppen Består av representanter från varje samarbetsorganisation och Vi-skogen. Lokala samarbetsorganisationer Jobbar med bönder i området. Projektet drivs inom ramen för Vi-skogens program. Resultatet av insatserna rapporteras till Vi-skogen, konsortiets ledning och till bidragsgivarna. Vi-Skogen strategi för

20 sin unika erfarenhet och konsortierna fungerar som ett forum för organisationerna att driva gemensamt påverkansarbete och lärande. Tillsammans får organisationerna en starkare röst och större inflytande. Många lokala och nationella bondeorganisationer är relativt svaga och därför är organisationsutveckling en viktig del av Vi-skogens samarbete med organisationerna. Inledningsvis i partnerskapet görs bedömningar av partnerorganisationens relevans, organisatoriska bas, produktion och administrativa kapacitet. Särskild vikt läggs vid demokratiskt arbetssätt, jämställdhet och kompetent ledarskap. Avsikten är att sammanföra de lokala bondegrupper som Vi-skogen samarbetat med, med existerande bondeorganisationer. Detta bidrar till att organisationernas medlemsbas växer och att fler bönder får makt och inflytande. Detta skifte innebär ett utökat stöd direkt till bondeorganisationer och därmed en minskad egen fältverksamhet. Vi-skogen kommer att ha kvar en grupp experter inom respektive arbetsområde med speciellt fokus på agroforestry. Det kommer också behövas särskilda medarbetare med kompetens att stödja partnerorganisationernas utveckling. Jämställdhet Majoriteten av världens fattiga är kvinnor. Bristen på jämställdhet innebär att kvinnor inte har makt och inflytande över sina egna liv. Vi-skogens arbete för jämställdhet fokuserar på kvinnors ekonomiska självbestämmande och kvinnors politiska deltagande. Vi-skogen strävar efter att fler kvinnor får beslutspositioner inom partnerorganisationerna och konsortierna. För att bidra till det långsiktiga jämställdhetsarbetet krävs förändring av attityder och normer. Ett sätt är att arbeta specifikt med män och deras attityder. Vi-skogen samarbetar med andra organisationer som är specialiserade på jämställdhet. Det är nödvändigt med sociala rörelser som arbetar med påverkan på högre nivå kring frågor som äganderätt, kvinnors rätt till mark och kvinnors tillgång till finansiella tjänster. En av de viktigaste frågorna för Vi-skogen är kvinnors rätt till mark och andra produktionsresurser. 20 Vi-Skogen strategi för

21 Loransi Mukarutagwenda och Domitila Mukanyirigira, Rwanda, är medlemmar i ett kooperativ som stöds av Vi-skogen. De förbereder plantor som tillsammans med grödor ska planteras på medlemmarnas gårdar. Foto: Lisa Brunzell Bidraget till ökad produktion, introduktionen av energibesparande metoder och ökad vedproduktion förbättrar kvinnornas villkor. Spar- och lånegrupperna stärker också jämställdheten eftersom de ger kvinnorna ökat inflytande över hur hushållets pengar spenderas. Vi-skogen är medveten om hur förändrade produktionsmetoder, arbetsbördor och investeringsplaner kan påverka relationen mellan kvinnor och män både positivt och negativt och gör därför analyser av olika insatsers påverkan på relationerna. I enlighet med Vi-skogens jämställdhetspolicy ska hälften eller mer av utvecklingsresurserna gå till kvinnor, vilket innebär att en särskild satsning på detta kommer att göras under strategiperioden. Denna innefattar att resultatuppföljning av jämställdhetsarbetet ska göras regelbundet. Vi-Skogen strategi för

22 Ekonomisk trygghet En förutsättning för ökade inkomster från jordbruket är att bönderna ser sina jordbruk som en företagsverksamhet. Många gånger tar mellanhänder en stor del av vinsten från försäljning av jordbruksöverskottet. Metoden som Vi-skogen arbetar efter syftar till att utveckla bondeföretag, att bönderna strategiskt planerar sitt jordbruk i grupp utifrån analyser av marknaden. De får träning i grundläggande företagsekonomi, och analyserar sina resultat gemensamt. När bönderna går samman kan de förhandla bättre priser på sina produkter och göra gemensamma vinster i inköp av fröer och andra insatsmedel. I fattiga länder saknas många gånger effektiva banksystem och särskilt stor är bristen på finansiella tjänster på landsbygden. För kvinnor är lån ännu mer svåråtkomliga eftersom bankerna ofta kräver mark som säkerhet och marken ofta ägs av männen. Spar- och kreditverksamhet, liksom försäkringar, är viktiga verktyg i arbetet för en hållbar landsbygdsutveckling. Vi-skogens modell baseras på traditionella system för gruppsparande och långivning i form av lokala sparoch kreditföreningar. Föreningarna är självständiga och sköts av de egna medlemmarna genom valda representanter. Alla transaktioner genomförs vid medlemsmöten. Det ger kvinnor större inflytande över ekonomin då grupperna till stor del vänder sig till kvinnor. Vi-skogens arbete med ekonomisk trygghet har hittills bidragit till ökat sparande, möjligheter till investeringar, förbättrad tillgång till formella finansiella institutioner, ökad kunskap om ekonomiska frågor, stärkt förmåga att göra jordbruken lönsamma och ökad sammanhållning mellan gruppmedlemmarna. 22 Vi-Skogen strategi för

23 Finansiering av Vi-skogen Sida är en viktig finansiär av Vi-skogen. Vi-skogen kommer under denna strategiperiod dessutom att knyta upp fler finansieringskällor såsom andra bi- och multilaterala organisationer. Vi-skogens verksamhet stöds till stor del av enskilda givare i Sverige. År 2011 bidrog fler än personer till verksamheten. Målet under strategiperioden är att stärka relationen till givarna så att de känner större engagemang för Vi-skogens arbete. I strävan efter ett fortsatt och ökat förtroende från givarna ger Vi-skogen regelbunden konkret återkoppling om resultaten som uppnås i utvecklingsarbetet och redogör för hur gåvorna används. Maurice Odhiambo, Kenya. Vi-Skogen strategi för Fotograf: Riccardo Gangale

24 Företag lägger idag allt större fokus på sitt sociala ansvarstagande (CSR). Vi-skogen grundades av Tidningen Vi med stöd av KF som tillsammans med Coop står för betydande bidrag till stiftelsens verksamhet. Insamlingen från företag utanför den kooperativa sfären har ökad betydelse och vårt mål är att genom tydliga erbjudanden bli en mer attraktiv samarbetspartner för näringslivet. Breddad finansiering Under strategiperioden kommer särskild vikt att läggas vid att bredda verksamhetens finansiering. Vi-skogen kommer att bygga upp kompetens för regional resursmobilisering i östra Afrika. En stor satsning genomförs därför för att stärka de externa relationerna och öka kännedomen om Vi-skogens verksamhet. Målet är att under denna strategiperiod nå en ökad omsättning och en breddad finansiering. Fler företag vill vara med och bidra till lösningar på klimatfrågan. Ett stöd till Vi-skogen ger positiva klimateffekter. Eftersom agroforestry även bidrar till ökat kolupptag i träd och mark, kan ekonomiskt stöd till Vi-skogen också bidra till en relativ minskning av koldioxiden i atmosfären (mitigation). Vi-skogen kommer att fortsätta att undersöka en kompletterande finansiering i form av försäljning av klimatkompensation. Klimatkompensation är en del av flera åtgärder för att minska en persons eller ett företags klimatpåverkan. Klimatkompensation genom exempelvis trädplantering i Afrika kan vara ett sätt för företag att kompensera för de utsläpp som inte kunnat undvikas. Företagen som samarbetar med Vi-skogen ska ha ett seriöst och aktivt miljöarbete för att minska de egna utsläppen. Klimatkompensation är ett relativt nytt koncept för Vi-skogen att arbeta med. Det är samtidigt omdiskuterat. Därför kommer Vi-skogen att följa upp och utvärdera klimatkompensationsarbetet för att garantera att det ligger i linje med vår vision och mission. En särskild policy för klimatkompensation tas fram för att garantera detta. 24 Vi-Skogen strategi för

25 Namwesezi i Uganda. Foto: Maurits Otterloo Kommunikation och påverkansarbete För att kunna bli den mest trovärdiga organisationen i Sverige inom agroforestry behöver Vi-skogen ett starkt varumärke och ett långsiktigt väl planerat påverkansarbete. Vi-skogen måste kunna reagera på händelser som är relevanta för vårt arbete och våra resultat. Kommunikationens tre huvudbudskap är trädplantering, agroforestry och miljö. Viktiga kanaler för att sprida information är Vi-skogens egna informationskanaler och den kooperativa sfärens media, särskilt Tidningen Vi i enlighet med stadgarna som säger att: Verksamheten ska bedrivas i samarbete med Tidningen Vi. Vår ambition är att få ökat genomslag även i övriga medier i Sverige. Detta kommer tillsammans att leda till att fler människor vill stödja Vi-skogen, något som ger en nödvändig ekonomisk trygghet till organisationen. Internationellt arbetar Vi-skogen för att bli känd som den organisation som skickligast tillämpar agroforestry. Detta kommer att kräva fortsatt starka resultat i fält och ett internationellt kommunikationsarbete. Vi-Skogen strategi för

Vi-skogens Effektrapport 2013

Vi-skogens Effektrapport 2013 Vi-skogens Effektrapport 2013 Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt

Läs mer

Vi-skogens Effektrapport 2014 till FRII

Vi-skogens Effektrapport 2014 till FRII Vi-skogens Effektrapport 2014 till FRII Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Strategi. för utvecklingssamarbetet 2013 2015. Fastställd av styrelsen 12 juni 2012. We Effects strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 1

Strategi. för utvecklingssamarbetet 2013 2015. Fastställd av styrelsen 12 juni 2012. We Effects strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 1 Strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 Fastställd av styrelsen 12 juni 2012 We Effects strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 1 Ivan och Angela Mukababirwa, Uganda. We Effects strategi för

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Därför ska du leta efter grodan på kaffe Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25

Läs mer

Praktikplatser 2016 2017 Vi-skogens Internationella Praktikantprogram

Praktikplatser 2016 2017 Vi-skogens Internationella Praktikantprogram Kenya... 1. Kommunikation Digital content development...2 2. Organisationsutveckling Partnerorganisationer...2 3. Organisationsutveckling Farm Enterprise Development...3 4. Utvärdering och produktion av

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

19 400 träd om dagen - det växer så det knakar

19 400 träd om dagen - det växer så det knakar Verksamhetsberättelse 2012 Vd och styrelseordförande har ordet Innehåll Vd och styrelseordförande har ordet 2 Om Vi-skogen 3 Resultat från året som gått 4 Insamling 5 Årsredovisning 6-13 Vi-skogens styrelse

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015

STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015 STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015 Fastställd av styrelsen 12 juni 2012 1 Kooperation Utan Gränsers strategi för utvecklingssamarbetet 2013-2015 Innehåll Inledning Världen omkring oss Vår bakgrund

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Policy för hållbar utveckling

Policy för hållbar utveckling KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

20 STYRELSE 21 SÅ HÄR KAN DU BIDRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING

20 STYRELSE 21 SÅ HÄR KAN DU BIDRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse 2011 Regina Namuyomba, Uganda, är medlem i en bondegrupp som stöds av Vi-skogen. Träden som gruppen planterat har hjälpt medlemmarna att öka sina skördar. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag 3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte.

Mikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte. 1 Hälsa Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling Mikroprojekt Livslångt lärende Anpassad Teknologi Ekonomi Lokaler Infrastruktur Övrigt Lokal/global utbyte Mikroprojekt Följande lista fungerar

Läs mer

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen

Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll

Läs mer

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård

Kan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

KF som konsumenternas röst

KF som konsumenternas röst Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

Entreprenörskap som utvecklar Afrika. Nu kan jag försörja mig själv och andra!

Entreprenörskap som utvecklar Afrika. Nu kan jag försörja mig själv och andra! Entreprenörskap som utvecklar Afrika Nu kan jag försörja mig själv och andra! Ungt entreprenörskap en väg ut ur fattigdom NavPartners engagerar sig i utveckling av företag och företagare i Afrika. Uppgiften

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare TRF = Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Del av Stockholms

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb:  Artikelnr: UD Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:2 2014-02-13 UF2014/9982/UD/MU Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för miljö- och klimatmässigt

Läs mer

MW Förslag till beslut om fördelning av Stockholms stifts bidrag till internationell diakoni 2015

MW Förslag till beslut om fördelning av Stockholms stifts bidrag till internationell diakoni 2015 MW 2015-12-04 Förslag till beslut om fördelning av Stockholms stifts bidrag till internationell diakoni 2015 Om Stockholms stift även 2015 vill ge motsvarande 1 % av kyrkoavgiften till internationell diakoni

Läs mer

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening

Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Antikorruptionspolicy IOGT-NTO-rörelsen ideell förening Inledning Korruption utgör ett allvarligt hinder för en rättvis utveckling och medför ökad fattigdom. Att motverka korruption i samhället såväl som

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank Miljö- och Hållbarhetspolicy Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank 2016-04-19 110. Datum för fastställelse 2016-04-19 Sidan 2 Innehåll 1. Syfte... 3 3. Organisation och ansvar... 3 3.1 Styrelsen...

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Uppförandekod. Hjärt-Lungfonden. Beslutad av styrelsen 2014-06-13. Dokumentägare: Dokumentansvarig: Uppförandekod Hjärt-Lungfonden Beslutad av styrelsen 2014-06-13 Dokumentägare: Dokumentansvarig: Innehåll 1 Övergripande information... 1 2 Personalitet/tonalitet våra värdeord... 1 2.1 Engagerande...

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige

Lena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla

Läs mer

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT

FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer