Vi-skogens strategi för
|
|
- Agneta Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vi-skogens strategi för Vi-Skogen strategi för
2 Innehållsförteckning 3 Vi-skogens strategiska ambitioner 4 inledning 6 Vision, uppdrag och målgrupp 7 Vår organisation 8 omvärlden 11 Vi-skogens syn på utveckling 15 Vi-skogens arbetsområden 23 finansiering av Vi-skogen 25 kommunikation och påverkansarbete 26 avslutning och sammanfattning Vi-skogens ändamålsparagraf: Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) har som mål att genom odling av träd och andra åtgärder i samband därmed bidra till ekologisk balans och till bättre och tryggare försörjning för fattiga småbönder och sämre ställda i områden som hotas av ekologisk utarmning. Definition av agroforestry: Ett jordbrukssystem där fleråriga trädväxter integreras med grödor och/eller djurskötsel inom ett markområde. Agroforestry har både ekologiska och ekonomiska fördelar. Agroforestry kan förse bondefamiljerna med de så kallade fem F:en: Food (Mat), Fuel (Bränsle), Fodder (Foder), Finance (Finansiering) and Fertility (Bördighet). Foto: Susanne Skyllerstedt Omslagsbild: Joan Nabulega, Uganda. Foto: John Bärj 2 Vi-Skogen strategi för
3 Vi-skogens strategiska ambitioner Under strategiperioden åtar vi oss att: Öka omsättningen, förbättra kvaliteten och fördjupa agroforestrykompetensen inom partnerorganisationer och vår egen organisation. Öka det lokala ägarskapet genom samarbete med partnerorganisationer. Stödja och förstärka våra partnerorganisationers arbete för ett mer demokratiskt samhälle. Garantera att 50 procent eller mer av Vi-skogens medel ska gå till kvinnor. Stärka arbetet med unga och barn. Öka kännedomen i Sverige om Vi-skogens verksamhet. Bredda finansieringen. Stärka samarbetet med svenska företag. Vi-Skogen strategi för
4 Inledning All verksamhet i Vi-skogen utgår från ändamålsparagrafen och huvudinriktningen för vårt arbete är agroforestry och trädplantering. Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt obunden organisation. I Sverige är Vi-skogen registrerad som en stiftelse under namnet Vi planterar träd. Verksamheterna i Kenya, Uganda, Tanzania respektive Rwanda är filialer till stiftelsen, registrerade i respektive land och går under namnet Vi Agroforestry. Vi-skogen arbetar med småbönder i Victoriasjöns tillrinningsområden i länderna Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania. Sedan 2012 deltar Vi-skogen i ett nytt projekt i Malawi. Uganda Kampala Masaka Bukoba Kigali Rwanda Musoma Kitale Kisumu Kenya Tanzania Vi-skogens verksamhetsområde 4 Vi-Skogen strategi för
5 Metoderna har förändrats under de snart 30 år som Vi-skogen funnits men grunden för allt arbete är fortfarande trädplantering. Vi-skogen bidrar till minskad fattigdom genom hållbart klimatanpassat jordbruk. Den främsta metoden är agroforestry, en metod där träd och grödor samplanteras och integreras med djurhållning. Med agroforestrymetoden kan bönderna öka och diversifiera sin produktion. Det bidrar till att de inte bara täcker sina familjers behov av mat utan också får överskott i sina jordbruk som de kan sälja. Vi-skogen stödjer en marknadsinriktad produktion genom utbildning och rådgivning. Bönderna får också stöd att bilda sina egna spar- och kreditföreningar. De bönder som Vi-skogen arbetar med är medlemmar, eller potentiella medlemmar, i någon organisation, till exempel bondegrupper, föreningar eller kooperativ på lokal nivå. Majoriteten av de bönder som nås av Vi-skogens arbete är kvinnor. Vi-skogen stödjer konsortier av medlemsbaserade bondeorganisationer, eller organisationer som i sin tur stödjer medlemsbaserade organisationer med målet att skapa uthålliga demokratiska och välskötta organisationer. Vi-skogen arbetar mot klimatförändringar. Förändringarna är särskilt stora i Afrika och gör matproduktionen osäker i Vi-skogens verksamhetsländer. Vi-skogen stärker böndernas förmåga att anpassa sig till klimatförändringarna genom hållbara och klimatanpassade jordbruksmetoder. Agroforestry minskar också förändringarna genom att träden tar upp koldioxid från atmosfären. I Sverige arbetar Vi-skogen främst med insamling och övrig finansiering, kommunikation och påverkan. Vi-Skogen strategi för
6 Vision, uppdrag och målgrupp Vision En hållbar miljö som gör det möjligt för människor i fattigdom att förbättra sina liv. Uppdrag Genom agroforestry och stöd till bondeorganisationer bidra till: minskad fattigdom, rätt till mat, ökade inkomster, ökad biologisk mångfald och klimatanpassning. Målgrupp Kvinnliga och manliga småbönder i fattigdom runt Victoriasjön och deras organisationer. Garatia Mukamurenzi, Rwanda. Foto: Lisa Brunzell 6 Vi-Skogen strategi för
7 Vår organisation Vi-skogens verksamhet finns i fyra länder kring Victoriasjön Kenya, Uganda, Rwanda och Tanzania. Här finns för närvarande (1/1 2013) sex projektkontor samt ett programkontor baserat i Nairobi, Kenya. Sedan 2012 finns Vi-skogen även representerad i Malawi. Vårt huvudkontor finns i Stockholm. Vi-skogens organisation Styrelse VD A d m i n i- strativa avdelningen Region östra Afrika avdelningen Insamlingsavdelningen Kommunikations- avdelningen Policy -och Personalavdelningen Utvecklings- P r o g r a m- kontor Vi-skogen, Nairobi, Kenya Projektkontor Kitale, Kenya Projektkontor Kisumu, Kenya Projektkontor Kigali, Rwanda Projektkontor Musoma, Tanzania Projektkontor Kagera, Tanzania Projektkontor Masaka, Uganda Vi-Skogen strategi för
8 Omvärlden Trots att fattigdomsbekämpningen gjort framsteg i världen lever fortfarande 1,4 miljarder människor på mindre än 1,25 dollar om dagen. Trots att vi redan idag producerar mat som räcker till 14 miljarder människor går nära en miljard hungriga. År 2050 väntas världens befolkning ha ökat till nio miljarder människor. Dessa fakta ställer krav på en mer rättvis fördelning av jordens resurser och en ökning av världens matproduktion. Småbönder står för merparten av all matproduktion i världen och spelar således en nyckelroll i denna utveckling. En mer rättvis fördelning av resurser och ökad matproduktion kommer att bli en stor utmaning eftersom böndernas produktionsförmåga påverkas negativt av klimatförändringarna och den globala utarmningen av ekosystemen. Alltfler aktörer, från forskare till FN-organ, efterlyser inte bara ökade investeringar i jordbruket globalt utan också mer hållbara produktionsmetoder. Det behövs ett snabbt skifte från konventionell monokultur som är beroende av kemiska insatsmedel till hållbara multifunktionella system som ger småbönder möjlighet att öka produktionen. Agroforestry erbjuder ett alternativ till att göra detta. Forskare pekar på allvarliga effekter av den globala uppvärmningen. Förändringarna sker allt snabbare, arter utrotas, världshav stiger, odlingsförhållanden försämras och vattentillgångar minskar. Trots forskningsresultaten fortsätter utsläppen att öka. En liten ökning av medeltemperaturen får stora konsekvenser på frekvensen av extrema väder. För att hindra allvarliga effekter av klimatförändringarna bör jordens medel temperatur inte stiga mer än 1,5 C och utsläppen måste minska snart och snabbt. En ökning med 2 C vid 20-talets slut vilket anses vara ett optimistiskt scenario kommer att leda till dramatiskt minskade möjligheter för hur världens mark kan användas. Orsakerna till klimatförändringarna hittas framför allt i de rikare delarna av världen, men de negativa effekterna är mest kännbara i de fattigare regionerna. Alla prognoser tyder på att Afrika söder om Sahara kommer 8 Vi-Skogen strategi för
9 att drabbas värst. Länderna i Afrika är starkt beroende av regn, har mycket lite konstbevattning och består till stor del av halvtorra och torra områden. Samtidigt saknas här de finansiella och teknologiska förutsättningarna för att hantera klimatförändringarnas effekter. Den totala regnmängden väntas öka just kring Victoriasjön samtidigt som torkperioderna kommer att bli längre. Mer extremt väder och större osäkerhet är att vänta. Med högre temperaturer och förändrade säsonger blir jordbruksmarken svårare att odla. Högre temperatur ökar bland annat skadeangrepp och redan idag märker bönderna av ökad vattenbrist vilket har direkt negativ påverkan på matproduktionen. Den nya situationen kräver att bönderna anpassar sig till klimatförändringarna samtidigt som de måste öka sina skördar. Många bönder odlar redan nu andra sorters grödor och tvingas flytta datum för när det är tid att så, fram och tillbaka. Nyangaso Magesa i Tanzania har lärt sig tekniker i hur hon kan samla vatten för att klara torka. Vi-Skogen strategi för Foto: Camilla Thulin
10 Fler än tre av fyra människor i östra Afrika lever i fattigdom på landsbygden som småskaliga bönder. Hälften av befolkningen drabbas varje år av undernäring och brist på mat. Runt Victoriasjön är fattigdomen stor och befolkningstätheten hög. Det kortsiktiga sättet att odla leder till jorderosion och minskad bördighet och konkurrensen om jordarna ökar. Nya markområden tas i anspråk, skogar huggs ned och marker överbetas. Till detta kan läggas den ökade internationella efterfrågan på mark för odling av grödor för export. För flertalet utvecklingsländer spelar jordbrukssektorn en nyckelroll i fattigdomsbekämpningen. Trots det har jordbrukets fulla potential långt ifrån tagits till vara. De afrikanska regeringarnas satsningar på jordbruket är mycket begränsade, trots överenskommelser att öka de offentliga investeringarna där. Många internationella biståndsgivare ger dessutom jordbruket låg prioritet. Detta leder bland annat till att böndernas egna organisationer förblir relativt svaga och med begränsat inflytande över politiska beslut. Småbönderna är sällan representerade i större beslutsprocesser. Bondeorganisationerna når heller inte ut till bönder med rådgivning i den omfattning som vore önskvärd. Allt detta gör det svårt för bönder att konsolidera sina resurser och få bättre betalt för sin skörd. Mary Atieno Aduda och Philister Aduda, Kenya. Foto: Olle Sjökvist 10 Vi-Skogen strategi för
11 Kvinnor är överrepresenterade bland världens fattiga. De äger sällan mark och andra produktionsresurser. Ojämlikheten mellan kvinnor och män är ett avgörande hinder för fattigdomsbekämpningen. Denna ojämlikhet återfinns även inom organisationerna, där kvinnor har långt ifrån samma rättigheter och möjligheter som män. Vi-skogens syn på utveckling En hållbar miljö är grunden för fattigdomsminskningen En miljömässigt hållbar utveckling är nödvändig för fattigdomsbekämpning, jämställdhet och en rättvis demokratisk värld. Fungerande ekosystem är en förutsättning för trygg livsmedelsförsörjning, ekonomisk utveckling och demokratiska system. Människor i fattigdom och utan tillräckliga resurser kan emellertid inte förväntas skydda eller förbättra sin miljö. Därför måste skyddet av miljön gå hand i hand med förbättrad jordbruksproduktion. Agroforestry gör just detta. Här har Vi-skogen ett tydligt mervärde. Klimatförändringarnas negativa konsekvenser på småböndernas liv innebär att klimatanpassning av jordbruket är mycket angeläget och måste ske samtidigt som produktionen ökar. Vi-skogen arbetar för att dagens jordbruk med negativ miljö- och klimatpåverkan ställs om till en produktion som bidrar till klimatanpassning, stärker ekosystemen, bekämpar fattigdomen och säkrar tillgången till mat. Vi-skogen anser att alla människor har rätt till livsmedelstrygghet, det vill säga att alla människor vid alla tidpunkter har fysisk, ekonomisk och social tillgång till tillräckligt med säkra och näringsriktiga livsmedel som uppfyller deras behov och val av livsmedel för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. 1 1 FN:s definition, fastslagen vid FAO:s toppmöte Vi-Skogen strategi för
12 Att arbeta i partnerskap ger lokalt ägande och hållbarhet Vi-skogens definition av partnerskap: En ömsesidigt gynnsam, långsiktig relation mellan två eller fler parter. Genom att parterna delar på resurser och kunskaper så bidrar de till att uppfylla gemensamma mål. Ett aktivt civilt samhälle med organisationer som representerar människor som lever i fattigdom är en central drivkraft för förändring och fattigdomsbekämpning. Vi-skogen har länge arbetat med rådgivning till grupper av bönder och har sin styrka inom lantbruksrådgivning och särskilt inom agroforestry. För att resultaten ska bli långsiktigt hållbara måste lokala partnerorganisationer involveras i högre grad i allt Vi-skogens arbete. Det är Vi-skogens långsiktiga strävan att arbeta i partnerskap med lokala organisationer och att systematiskt bidra till medlemmarnas ökade kunskap i hållbart klimatanpassat jordbruk. Detta innebär att Vi-skogen successivt förändrar sitt sätt att arbeta. Inom ramen för denna strategi arbetar Vi-skogen på två sätt; dels med rådgivning direkt till bönderna, dels med stöd till partnerorganisationer. Arbete i nya geografiska områden inleds först då det finns lämpliga samarbetsorganisationer på plats. Starka lokala organisationer och institutioner som själva kan föra utvecklingen framåt är en förutsättning för ett hållbart utvecklingsarbete. Medlemsinflytande och demokratisk struktur inom organisationerna förutsätter intern och extern transparens och att valda personer i organisationerna tar sitt ansvar. Organisationerna representerar sina medlemmar i diskussioner med såväl lokala, regionala och nationella myndigheter som med marknadsaktörer. 12 Vi-Skogen strategi för
13 Vi-skogens förändringsteori Agroforestry, Organisationsutveckling, Pengar Behovsstyrd rådgivning Starka och representativa organisationer Klimatanpassat och hållbart jordbruk anpassat efter lokal marknad Förbättrad service och påverkansarbete för medlemmars rättigheter och intressen Säkrad rätt till mat, ökade inkomster, biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan En hållbar miljö som gör det möjligt för människor i fattigdom att förbättra sina liv Vi-skogen kommer in med expertis inom agroforestry och organisationsutveckling, liksom med finansiellt stöd. De två ben som verksamheten vilar på är: 1) rådgivning med egen personal och 2) stöd till lokala bondeorganisationer. Vi-Skogen strategi för
14 Att arbeta rättighetsbaserat Vi-skogens arbete utgår från ett rättighetsperspektiv. I utvecklingsarbetet innebär det att staten ansvarar för att förverkliga de mänskliga rättigheterna, och att invånarna kan kräva dessa rättigheter. Rätt till utveckling, ren miljö, mat, ekonomisk trygghet, jämställdhet, tillgång till mark och andra produktionsresurser är exempel på sådana rättigheter. Individer blir på så vis aktiva samhällsmedborgare och deras organisationer får makt och inflytande. Partnerorganisationerna har således en avgörande betydelse för förändringen av samhällena och länderna, såväl ekonomiskt, socialt som politiskt. Rättighetsbaserat arbete medför en förskjutning av biståndet från att vara tekniskt, materiellt levererande av tjänster till att vara politiskt medvetet med uppdrag att förändra de strukturer som ger upphov till fattigdom och orättvisor. Detta innebär att biståndet fokuserar på fattigdomens grundorsaker och inte på dess symptom. Jämställdhet är grundläggande utifrån ett rättighetsperspektiv och kvinnors ökade makt, deltagande och inflytande krävs för att nå hållbar utveckling och ökad demokrati. Den förändring Vi-skogen genomgår med ökat stöd direkt till böndernas organisationer är ett resultat av ökat fokus på rättigheter. Följande principer styr Vi-skogen: 1 Lokalt ägande och genomförande av aktiviteter i fält (se ändamålsparagrafen). 2 Fokus på mänskliga rättigheter och statens ansvar att förverkliga dessa. 3 Fokus på människors egna organisationer som verktyg för social och politisk påverkan. 4 Flexibilitet och ödmjukhet i arbetet med konsortierna. 5 Stärka människors inflytande genom demokratiska organisationer. 6 Byggande av långsiktig kapacitet hos partnerorganisationer. 7 Ansvarsutkrävande, långsiktigt ansvar och transparens. 14 Vi-Skogen strategi för
15 Kvinnogruppen Mafaniko i östra Tanzania. Foto: Maurits Otterloo Vi-skogens arbetsområden Utifrån Vi-skogens vision, uppdrag och utvecklingsfilosofi har fyra arbetsområden identifierats. Varje område spelar en unik roll: 1 Hållbart klimatanpassat jordbruk baserat på agroforestry och rätt till mat. 2 Starka bondeorganisationer. 3 Jämställdhet. 4 Ekonomisk trygghet. Vi-Skogen strategi för
16 Hållbart klimatanpassat jordbruk baserat på agroforestry och rätt till mat Det hållbara klimatanpassade jordbruket är multifunktionellt, diversifierat och bygger på agro-ekologiska 2 metoder. Det jordbruket möter människors grundläggande näringsbehov och förbättrar ekosystemtjänsterna. Det agro-ekologiska jordbruket inbegriper kretslopp av näringsämnen, kompostering, användning av kvävefixerande växter, växtföljder, användning och produktion av lokalt anpassat utsäde och husdjursarter, värnande om och utvecklande av den biologiska mångfalden, tekniker för att rehabilitera eroderade och utarmade områden samt förbättrad vattenhushållning. Allt detta omfattas även av agroforestry. Agroforestry ger eko- och jordbrukssystemen större skydd, ökad motståndskraft och möjlighet att vidareutvecklas trots klimatförändringarna. Agroforestry ökar den biologiska mångfalden, ger mer fukt i jorden, minskar jorderosionen och ökar bördigheten. Det möjliggör en diversifierad matproduktion och bidrar till att rädda de naturliga skogarna som spelar en viktig roll för en hållbar utveckling. Vi-skogen utgår från, och drar stor nytta av, traditionella och lokala kunskaper och människors egna förmågor att hantera förändring. Agroforestry och de hållbara jordbruksmetoderna bidrar till att minska klimatförändringarna genom att binda och lagra kol i träden och i marken. Ökad tillgång till energi är väsentlig för bönderna. Därför kommer Vi-skogen fortsätta att stödja småböndernas tillgång till alternativa energikällor som bioenergi, småskalig vind- och vattenkraft och solenergi. Även biogasanläggningar, vedbesparande spisar och sollampor är viktiga bidrag till småböndernas vardag. De ger inkomster och förbättrar levnadsvillkoren, förhindrar utarmning av miljön och minskar utsläppen av växthusgaser. Biogasanläggningarna frigör tid och leder till bättre hälsa för familjerna som slipper farlig rök under matlagningen. Att samla in och spara regnvatten 2 Agroekologi är både den vetenskap och det praktiska jordbruk som utgår från ekologiska principer. 16 Vi-Skogen strategi för
17 Eleverna på St. Marks Elementary School i Uganda lär sig om agroforestry och hälsa i skolan. Foto: Maurits Otterloo är en annan viktig metod för att skydda jordbruken mot torka. Vi-skogen har en speciell satsning i skolor för att öka skolbarns tillgång till näringsrik mat. Eleverna lär sig agroforestry och köksträdgårdar planeras och sköts av eleverna och deras lärare. På många skolor får barnen nu ett mål mat om dagen och slipper studera på tom mage. Den specifika satsningen, Farmers of the future, genomförs tillsammans med lokala organisationer som arbetar med barns rättigheter, demokrati och jämställdhet. Agroforestry bidrar till att familjerna äter mer näringsrikt vilket är extra viktigt för människor som lever med hiv. Vi-Skogen strategi för
18 Starka bondeorganisationer Svag organisering bland småbönder är en viktig orsak till att deras rättigheter och behov inte uppmärksammas tillräckligt av regeringar. Brist på samordning bönder emellan minskar förmågan att få bra priser på marknaden. Medan Vi-skogens styrka varit den egna rådgivningen till bondegrupper kommer det arbetet i allt större utsträckning att överföras till formella bonde organisationer i framtiden. Målet är att dessa organisationer själva ska stå för rådgivningen i fält samtidigt som de representerar sina medlemmar i den lokala utvecklingen. För att öka verksamhetens hållbarhet och det lokala ägarskapet började Vi-skogen 2012 stödja lokala, regionala och nationella bondeorganisationer. Organisationernas roll är att uppfylla sina medlemmars behov och intressen och de ansvarar för planering, uppföljning och redovisning av använda medel. Inom ramen för Vi-skogens vision, uppdrag och mål bestämmer organisationerna själva sina aktiviteter och mål. Vi-skogen bidrar med teknisk expertis och finansiering inom ramen för konsortiemodellen. Vi-skogens tekniska kompetens består framför allt av agroforestry, men även av organisationsutveckling. Eftersom många av partnerorganisationerna är relativt svaga institutionellt, arbetar Vi-skogen i partnerskap med uppföljning och kontroll av både program och ekonomisk förvaltning. Vi-skogen utför finan siella kontroller inte bara för att öka insynen och motverka korruption, utan även för att utveckla finansiella och administrativa system hos partnerorganisationerna och inom vår egen organisation. Konkret har detta hittills inneburit att Vi-skogen bidragit till att bygga upp konsortier, där Vi-skogen 3 och fyra till sex bondeorganisationerna ingår. Varje land har en blandning av organisationer på distrikts- och nationell nivå. Konsortiet styrs av representanter från samtliga deltagande organisationer. Vi-skogen är mån om att samarbetet präglas av flexibilitet och ödmjukhet. Att arbeta i konsortier har många fördelar. Varje organisation bidrar med 3 Tillsammans med We Effect 18 Vi-Skogen strategi för
19 Vi-skogens konsortiemodell Sekreteriatet Fungerar som supportfunktion. Består av personal från Vi-skogen. Vi-skogen Har en administrativ roll i konsortiet och egen rådgivning. Konsortium Vi-skogen We Effect Styrgrupp Sekreteriat Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Lokal samarbetsorganisation Styrgruppen Består av representanter från varje samarbetsorganisation och Vi-skogen. Lokala samarbetsorganisationer Jobbar med bönder i området. Projektet drivs inom ramen för Vi-skogens program. Resultatet av insatserna rapporteras till Vi-skogen, konsortiets ledning och till bidragsgivarna. Vi-Skogen strategi för
20 sin unika erfarenhet och konsortierna fungerar som ett forum för organisationerna att driva gemensamt påverkansarbete och lärande. Tillsammans får organisationerna en starkare röst och större inflytande. Många lokala och nationella bondeorganisationer är relativt svaga och därför är organisationsutveckling en viktig del av Vi-skogens samarbete med organisationerna. Inledningsvis i partnerskapet görs bedömningar av partnerorganisationens relevans, organisatoriska bas, produktion och administrativa kapacitet. Särskild vikt läggs vid demokratiskt arbetssätt, jämställdhet och kompetent ledarskap. Avsikten är att sammanföra de lokala bondegrupper som Vi-skogen samarbetat med, med existerande bondeorganisationer. Detta bidrar till att organisationernas medlemsbas växer och att fler bönder får makt och inflytande. Detta skifte innebär ett utökat stöd direkt till bondeorganisationer och därmed en minskad egen fältverksamhet. Vi-skogen kommer att ha kvar en grupp experter inom respektive arbetsområde med speciellt fokus på agroforestry. Det kommer också behövas särskilda medarbetare med kompetens att stödja partnerorganisationernas utveckling. Jämställdhet Majoriteten av världens fattiga är kvinnor. Bristen på jämställdhet innebär att kvinnor inte har makt och inflytande över sina egna liv. Vi-skogens arbete för jämställdhet fokuserar på kvinnors ekonomiska självbestämmande och kvinnors politiska deltagande. Vi-skogen strävar efter att fler kvinnor får beslutspositioner inom partnerorganisationerna och konsortierna. För att bidra till det långsiktiga jämställdhetsarbetet krävs förändring av attityder och normer. Ett sätt är att arbeta specifikt med män och deras attityder. Vi-skogen samarbetar med andra organisationer som är specialiserade på jämställdhet. Det är nödvändigt med sociala rörelser som arbetar med påverkan på högre nivå kring frågor som äganderätt, kvinnors rätt till mark och kvinnors tillgång till finansiella tjänster. En av de viktigaste frågorna för Vi-skogen är kvinnors rätt till mark och andra produktionsresurser. 20 Vi-Skogen strategi för
21 Loransi Mukarutagwenda och Domitila Mukanyirigira, Rwanda, är medlemmar i ett kooperativ som stöds av Vi-skogen. De förbereder plantor som tillsammans med grödor ska planteras på medlemmarnas gårdar. Foto: Lisa Brunzell Bidraget till ökad produktion, introduktionen av energibesparande metoder och ökad vedproduktion förbättrar kvinnornas villkor. Spar- och lånegrupperna stärker också jämställdheten eftersom de ger kvinnorna ökat inflytande över hur hushållets pengar spenderas. Vi-skogen är medveten om hur förändrade produktionsmetoder, arbetsbördor och investeringsplaner kan påverka relationen mellan kvinnor och män både positivt och negativt och gör därför analyser av olika insatsers påverkan på relationerna. I enlighet med Vi-skogens jämställdhetspolicy ska hälften eller mer av utvecklingsresurserna gå till kvinnor, vilket innebär att en särskild satsning på detta kommer att göras under strategiperioden. Denna innefattar att resultatuppföljning av jämställdhetsarbetet ska göras regelbundet. Vi-Skogen strategi för
22 Ekonomisk trygghet En förutsättning för ökade inkomster från jordbruket är att bönderna ser sina jordbruk som en företagsverksamhet. Många gånger tar mellanhänder en stor del av vinsten från försäljning av jordbruksöverskottet. Metoden som Vi-skogen arbetar efter syftar till att utveckla bondeföretag, att bönderna strategiskt planerar sitt jordbruk i grupp utifrån analyser av marknaden. De får träning i grundläggande företagsekonomi, och analyserar sina resultat gemensamt. När bönderna går samman kan de förhandla bättre priser på sina produkter och göra gemensamma vinster i inköp av fröer och andra insatsmedel. I fattiga länder saknas många gånger effektiva banksystem och särskilt stor är bristen på finansiella tjänster på landsbygden. För kvinnor är lån ännu mer svåråtkomliga eftersom bankerna ofta kräver mark som säkerhet och marken ofta ägs av männen. Spar- och kreditverksamhet, liksom försäkringar, är viktiga verktyg i arbetet för en hållbar landsbygdsutveckling. Vi-skogens modell baseras på traditionella system för gruppsparande och långivning i form av lokala sparoch kreditföreningar. Föreningarna är självständiga och sköts av de egna medlemmarna genom valda representanter. Alla transaktioner genomförs vid medlemsmöten. Det ger kvinnor större inflytande över ekonomin då grupperna till stor del vänder sig till kvinnor. Vi-skogens arbete med ekonomisk trygghet har hittills bidragit till ökat sparande, möjligheter till investeringar, förbättrad tillgång till formella finansiella institutioner, ökad kunskap om ekonomiska frågor, stärkt förmåga att göra jordbruken lönsamma och ökad sammanhållning mellan gruppmedlemmarna. 22 Vi-Skogen strategi för
23 Finansiering av Vi-skogen Sida är en viktig finansiär av Vi-skogen. Vi-skogen kommer under denna strategiperiod dessutom att knyta upp fler finansieringskällor såsom andra bi- och multilaterala organisationer. Vi-skogens verksamhet stöds till stor del av enskilda givare i Sverige. År 2011 bidrog fler än personer till verksamheten. Målet under strategiperioden är att stärka relationen till givarna så att de känner större engagemang för Vi-skogens arbete. I strävan efter ett fortsatt och ökat förtroende från givarna ger Vi-skogen regelbunden konkret återkoppling om resultaten som uppnås i utvecklingsarbetet och redogör för hur gåvorna används. Maurice Odhiambo, Kenya. Vi-Skogen strategi för Fotograf: Riccardo Gangale
24 Företag lägger idag allt större fokus på sitt sociala ansvarstagande (CSR). Vi-skogen grundades av Tidningen Vi med stöd av KF som tillsammans med Coop står för betydande bidrag till stiftelsens verksamhet. Insamlingen från företag utanför den kooperativa sfären har ökad betydelse och vårt mål är att genom tydliga erbjudanden bli en mer attraktiv samarbetspartner för näringslivet. Breddad finansiering Under strategiperioden kommer särskild vikt att läggas vid att bredda verksamhetens finansiering. Vi-skogen kommer att bygga upp kompetens för regional resursmobilisering i östra Afrika. En stor satsning genomförs därför för att stärka de externa relationerna och öka kännedomen om Vi-skogens verksamhet. Målet är att under denna strategiperiod nå en ökad omsättning och en breddad finansiering. Fler företag vill vara med och bidra till lösningar på klimatfrågan. Ett stöd till Vi-skogen ger positiva klimateffekter. Eftersom agroforestry även bidrar till ökat kolupptag i träd och mark, kan ekonomiskt stöd till Vi-skogen också bidra till en relativ minskning av koldioxiden i atmosfären (mitigation). Vi-skogen kommer att fortsätta att undersöka en kompletterande finansiering i form av försäljning av klimatkompensation. Klimatkompensation är en del av flera åtgärder för att minska en persons eller ett företags klimatpåverkan. Klimatkompensation genom exempelvis trädplantering i Afrika kan vara ett sätt för företag att kompensera för de utsläpp som inte kunnat undvikas. Företagen som samarbetar med Vi-skogen ska ha ett seriöst och aktivt miljöarbete för att minska de egna utsläppen. Klimatkompensation är ett relativt nytt koncept för Vi-skogen att arbeta med. Det är samtidigt omdiskuterat. Därför kommer Vi-skogen att följa upp och utvärdera klimatkompensationsarbetet för att garantera att det ligger i linje med vår vision och mission. En särskild policy för klimatkompensation tas fram för att garantera detta. 24 Vi-Skogen strategi för
25 Namwesezi i Uganda. Foto: Maurits Otterloo Kommunikation och påverkansarbete För att kunna bli den mest trovärdiga organisationen i Sverige inom agroforestry behöver Vi-skogen ett starkt varumärke och ett långsiktigt väl planerat påverkansarbete. Vi-skogen måste kunna reagera på händelser som är relevanta för vårt arbete och våra resultat. Kommunikationens tre huvudbudskap är trädplantering, agroforestry och miljö. Viktiga kanaler för att sprida information är Vi-skogens egna informationskanaler och den kooperativa sfärens media, särskilt Tidningen Vi i enlighet med stadgarna som säger att: Verksamheten ska bedrivas i samarbete med Tidningen Vi. Vår ambition är att få ökat genomslag även i övriga medier i Sverige. Detta kommer tillsammans att leda till att fler människor vill stödja Vi-skogen, något som ger en nödvändig ekonomisk trygghet till organisationen. Internationellt arbetar Vi-skogen för att bli känd som den organisation som skickligast tillämpar agroforestry. Detta kommer att kräva fortsatt starka resultat i fält och ett internationellt kommunikationsarbete. Vi-Skogen strategi för
Vi-skogens Effektrapport 2013
Vi-skogens Effektrapport 2013 Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt
Läs merVi-skogens Effektrapport 2015 till FRII
Vi-skogens Effektrapport 2015 till FRII Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt
Läs merVi-skogens Effektrapport 2014 till FRII
Vi-skogens Effektrapport 2014 till FRII Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt
Läs merVi-skogens Effektrapport 2016 till FRII
Vi-skogens Effektrapport 2016 till FRII Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen bekämpar fattigdom och klimatförändringar
Läs merVi-skogens Effektrapport 2017 till FRII Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen)
Vi-skogens Effektrapport 2017 till FRII Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012 8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen bekämpar fattigdom och klimatförändringar
Läs merMER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs
MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merStrategi. för utvecklingssamarbetet 2013 2015. Fastställd av styrelsen 12 juni 2012. We Effects strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 1
Strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 Fastställd av styrelsen 12 juni 2012 We Effects strategi för utvecklingssamarbetet 2013 2015 1 Ivan och Angela Mukababirwa, Uganda. We Effects strategi för
Läs merRemissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform
Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merAktivitetsblad WE EFFECT OCH VI-SKOGEN
Aktivitetsblad WE EFFECT OCH VI-SKOGEN Bakgrund: Konsumentföreningen Stockholm och Coop verkar för att medlemmarna i sin konsumtion kan bidra till en hållbar utveckling för människa och miljö. Samarbetet
Läs merVerksamhetsplan 2019 FIAN Sverige
Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige Om FIAN FIAN Sverige är den svenska sektionen av den internationella människorättsorganisationen FIAN (FoodFirst Information & Action Network). FIAN grundades 1986 i Heidelberg
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merPraktikplatser 2016 2017 Vi-skogens Internationella Praktikantprogram
Kenya... 1. Kommunikation Digital content development...2 2. Organisationsutveckling Partnerorganisationer...2 3. Organisationsutveckling Farm Enterprise Development...3 4. Utvärdering och produktion av
Läs merStrategi Vi-skogen
Strategi 2017 2021 Vi-skogen År 2021 kommer bondefamiljer som lever i fattigdom i Afrika söder om Sahara att ha förbättrade hållbara levnadsvillkor genom ökad motståndskraft mot klimatförändringar, tryggare
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs mer19 400 träd om dagen - det växer så det knakar
Verksamhetsberättelse 2012 Vd och styrelseordförande har ordet Innehåll Vd och styrelseordförande har ordet 2 Om Vi-skogen 3 Resultat från året som gått 4 Insamling 5 Årsredovisning 6-13 Vi-skogens styrelse
Läs merSTRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015
STRATEGI FÖR UTVECKLINGSSAMARBETET 2013-2015 Fastställd av styrelsen 12 juni 2012 1 Kooperation Utan Gränsers strategi för utvecklingssamarbetet 2013-2015 Innehåll Inledning Världen omkring oss Vår bakgrund
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merPolicy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete
SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merDenna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden
Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Guatemala Stockholm Tel: Webb: Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Guatemala 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM Artikelnr: UD 16.052 Regeringsbeslut för Guatemala togs 2016-10-06.
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merSammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia
Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merKarin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers
Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merVerksamhetsplan för 2012
Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor
Läs merZambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014
Läs merBistånd för hållbar utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Läs merAtmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)
Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar
Läs merIbörjan av 2000-talet enades världens ledare
Nådde vi millenniemålen? Succé eller fiasko? Arbetet för att nå millenniemålen får ett blandat slutbetyg. Stora framsteg har gjorts inom i stort sett alla mål, dessutom större framsteg än de flesta trodde,
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Läs merStrategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden
Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merSamverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring
Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merPolicy för hållbar utveckling
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merWorkshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merJordens Vänners paket
Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till
Läs merGlobala målen Telefonundersökning
Globala målen 2017 1. Telefonundersökning KÄNNEDOM OM DE GLOBALA MÅLEN 2015 antog världens länder 17 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För andra året i rad mäts
Läs merUtkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015
Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF
Läs merTipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs mer20 STYRELSE 21 SÅ HÄR KAN DU BIDRA INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Verksamhetsberättelse 2011 Regina Namuyomba, Uganda, är medlem i en bondegrupp som stöds av Vi-skogen. Träden som gruppen planterat har hjälpt medlemmarna att öka sina skördar. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 OM
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merNordGens Miljösamordningsgrupp 2011
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merUTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER
UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig
Läs merÄnda sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.
1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merResultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
Läs merBlir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen
Blir världen bättre? Fakta om utvecklingen i världen Empowered lives. Resilient nations. Blir världen bättre? FN:s utvecklingsprogram, UNDP i samarbete med Staffan Landin BLIR VÄRLDEN BÄTTRE? 3 Innehåll
Läs merÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun
ÖK Idé Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun VILL DU VARA MED OCH GÖRA UDDEVALLA TILL EN PLATS FÖR ALLA? Samverkan med idéburna sektorn mycket viktig för både anställda
Läs merWe Effects Effektrapport 2016 till FRII
We Effects Effektrapport 2016 till FRII We Effect 802004-1524 Ideell förening Vad vill er organisation uppnå? We Effect är en internationell biståndsorganisation, grundad 1958 av den svenska kooperationen.
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merMakt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa
Läs merMarkanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala
Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-1042/3. Ändringsförslag
3.10.2016 B8-1042/3 3 Skäl Ca (nytt) Ca. Frihandelsavtal som har underminerat länders suveränitet, inklusive livsmedelssuveränitet, och uteslutit lokala jordbrukare från deras egna marknader, har bidragit
Läs merIdéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne
Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Föreningen verkar genom kunskapsutveckling,
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merKF som konsumenternas röst
Konsumentplattform KF som konsumenternas röst Konsumentkooperationens uppgift är att skapa ekonomisk nytta och samtidigt göra det möjligt för medlemmen att med sin konsumtion bidra till hållbar utveckling.
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merSveriges läkarförbund
2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merForum Syds policy för miljö och klimat
Forum Syds policy för miljö och klimat Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2012-01-23 Senast uppdaterad: 2017-08-31 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: Generalsekreterare Publiceras: Intranätet
Läs merKan hållbar kapitalism. lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård
Kan hållbar kapitalism lösa både finanskris och miljöproblem? Text: Andreas Nilsson Foto: Per Westergård Världsekonomin är i kris och kortsiktigt kvartalstänkande förvärrar många av dagens miljöproblem.
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merMikroprojekt. Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling. Hälsa. Livslångt lärende Anpassad Teknologi. Lokal/global utbyte.
1 Hälsa Kommunikation Sociala grupper Kultur Ekologisk odling Mikroprojekt Livslångt lärende Anpassad Teknologi Ekonomi Lokaler Infrastruktur Övrigt Lokal/global utbyte Mikroprojekt Följande lista fungerar
Läs merEntreprenörskap som utvecklar Afrika. Nu kan jag försörja mig själv och andra!
Entreprenörskap som utvecklar Afrika Nu kan jag försörja mig själv och andra! Ungt entreprenörskap en väg ut ur fattigdom NavPartners engagerar sig i utveckling av företag och företagare i Afrika. Uppgiften
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merEn presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige
En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik
Läs merFramtidens lantbruk djur, växter och markanvändning
Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition
Läs merFORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT
FORUM SYD S POLICY FÖR MILJÖ OCH KLIMAT A. FORUM SYDS STÄLLNINGSTAGANDEN KRING MILJÖ OCH KLIMAT 1. Civilsamhällets betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling 2. Staters ansvar för att tillgodose marginaliserade
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0360/37. Ändringsförslag
27.4.2015 B8-0360/37 37 Skäl A A. Temat för Expo 2015 i Milano är Att föda jorden. Energi för livet, och utställningen kan kraftigt sporra diskussionen om hur man ska förbättra produktionen och distributionen
Läs merVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att
Läs mer(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)
Globala målen 8. Telefonundersökning KÄNNEDOM OM GLOBALA MÅLEN FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 5 antog världens länder 7 globala mål för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. För andra året
Läs merProjekt vi arbetar med
Projekt vi arbetar med Följande projekt arbetar vi med inom ramen för kursen Agera för hållbar omställning. Som projekt är de dock långsiktigare än den 1-åriga kursen. Det varierar hur långt vi kommit
Läs merBiobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs mer