Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för Del av Kvarnholmen 2:5 Gota Media i Kalmar, Kalmar kommun

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Detaljplan för Del av Kvarnholmen 2:5 Gota Media i Kalmar, Kalmar kommun Bilaga till Samrådshandling med samma namn, upprättad Foton och andra illustrationer i planbeskrivningen kompletterar miljökonsekvensbeskrivningen. 1

2 Innehållsförteckning 0. Planens påverkan på kulturvärden och stadsbild Sammanfattning 1. Inledning 1.1 Allmänt 1.2 Detaljplanens syfte, innehåll och avgränsning 1.3 Miljöbedömningens syfte och avgränsning 1.4 Förhållande till andra relevanta planer och beslut 2 Miljöpåverkan avseende stadsbild och kulturvärden över mark 2.1 Förutsättningar Kort historik Grönrummet vid Systraströmmen Rutnätsstaden Bebyggelsen vid Larmgatan Gamla Vattentornet Kalmar Teater och Teatervallen 2.2 Konsekvenser av planförslaget - över mark Konsekvenser för parken och grönrummet vid Systraströmmen Konsekvenser för Kalmar Teater Konsekvenser för intrycket av befästningen Konsekvenser för rutnätsstaden Ny byggrätt i kvarteret Väktaren Möjliggör upprustning av parken 3. Miljöpåverkan avseende kulturvärden under mark. 3.1 Förutsättningar 3.2 Konsekvenser av planförslaget under mark Konsekvenser för murrester och rustbäddar Konsekvenser för utrymmen under mark 4. Övrigt 4.1 Andra studerade alternativ Andra förslag till mediebyggnad Nollalternativet 4.2 Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka miljöpåverkan 4.3 Åtgärder för uppföljning och övervakning 4.4 Hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas 4.5 Redogörelse för hur bedömningen utarbetats, motiv för val av alternativ 5 Underlag 2

3 0. Planens påverkan på kulturvärden och stadsbild Sammanfattning Kulturvärden och stadsbild Byggnaden påverkar inte rutnätsstaden. Byggnaden inordnar sig i rutnätsstadens höjdskala. Vattentornets och Domkyrkans dominans på Kvarnholmen består. Huset är inte högre än flera andra hus vid Larmgatan. Tripp- Trapp- Trullhusen får dock ännu ett relativt högt hus som granne. Det nya mediehuset kan bli ett nytt landmärke genom sin avancerade arkitektur, sitt samspel med befästningsmuren och Systraströmmen samt genom att allmänheten tillåts beträda taket. Huset bidrar med nya utsiktspunkter, vilket ökar förståelsen för Kalmars historia. Förhållandet mellan rutnätsstaden med domkyrkan, slottet, övrig bebyggelse och Kalmarsundet kan studeras från byggnadens tak. Den nya byggnaden förstärker parkens olika nivåer men underlättar också rörelserna mellan dem. Huset förenar den norra lägre parken med den södra högre belägna. Byggnaden återskapar intrycket av vallen från väster. Arkitektens idé är att byggnaden ska hjälpa betraktaren att föreställa sig den gamla befästningen med sin vallgrav, Systraströmmen. Byggnaden ska fylla ut det tomrum som uppstod när muraren revs i slutet av 1800-talet. Planen ger förutsättningar för denna upplevelse. Byggnaden har ett mycket känsligt läge, där det i mannaminne inte funnits hus eller murverk. Huset, som är cirka 7 meter högre än vallens övre nivå, kommer att bli ett påtagligt inslag i parken, sett från Larmgatan. Däremot kommer vyn från Norra Långgatan och Västra Vallgatan mot Västerport och befästning inte att påverkas. Från stationsområdet kommer Kalmar Teater, Kalmar Fängelse och Gamla Vattentornet liksom idag att dominera synintrycket. Parkeringsplatsen som idag förfular parken vid Larmgatan byggs bort. En nya tillfart till Gamla Vattentornet innebär breddning av gångvägar och fällning av några äldre träd. Gröna tak på mediebyggnaden kompenserar delvis för den mark i sluttningen som bebyggs. Befästningens geometriska former förtydligas. Bastionen Gustavus Primus form och avslutning mot norr kan bättre förstås genom de åtgärder som görs i strandlinjen och markytan Fornlämningen / murrester etc samt utrymmen under mark Murrester och rustbäddar i området har delvis förstörts av ledningsdragningar och byggnationer som skett genom tiderna. På den plats där huset planeras finns ett före detta skyddsrum, som byggts i modern tid mot resterna av befästningsvallen. Pålning och grundläggning för den nya byggnaden kommer att påverka formlämningen. Den planerade luftkulverten och flyttning av dagvattenledningen innebär schaktning bland murresterna på den lägre nivån i parken. Behovet av skyddsåtgärder av stadsmuren och konstruktioner under mark ska utredas vid fortsatt planering. Västerport och kasematter påverkas inte av den nya byggnaden. Fordon för drift och underhåll av Gamla Vattentornet passerar över Västerport och kasematter vid enstaka tillfällen. En första undersökningar visar att detta inte kommer att skada Västerport och fornminnet. En grundligare utredning kan komma att göras under den fortsatta planeringen. Byggnadsminnet Kalmar Teater påverkas inte av den planerade byggnationen. 3

4 1. Inledning 1.1 Allmänt Samhällsbyggnadsnämnden beslutade den att upprätta en detaljplan för ett nytt mediehus väster om Larmgatan på Kvarnholmen i Kalmar. Planarbetet har föregåtts av parallella uppdrag till arkitekter som genomfördes under Från början bjöds cirka 50 arkitektkontor in till en så kallad prekvalificering. Av dessa regionala, nationella och internationella arkitektkontor valdes sex ut för ett parallellt uppdrag. Två av kontoren fick arbeta vidare i ett andra steg. (Se vidare avsnitt 4.1) Det vinnande förslaget till ny byggnad kom från Dorte Mandrup Arkitekter i Köpenhamn. Efter bearbetning kommer detta förslag att ligga till grund för detaljplanen. 1.2 Detaljplanens syfte, innehåll och avgränsning Planens huvudsyfte är att möjliggöra en ny byggnad för kontor, som förbinder parken vid Larmgatan med fästningsvallens högre belägna nivå, tydligt synlig från Västra Vallgatan. Gota Media har för avsikt att placera sitt huvudkontor för Gota Media AB i huset som också ska bli tidningen Barometerns nya lokaler. Den nya byggnaden placeras i direkt anslutning till resterna av den befästning som byggdes runt Kvarnholmen på 1600-talet. Planen reglerar byggnadens utformning med hänsyn till den kulturhistoriskt värdefulla miljön och omkringliggande park. Den nya byggnaden ska bidra till ökad tillgänglighet, förbättrad trygghet och ökad förståelse för platsens rika kulturhistoria i ett av Kvarnholmens vackra grön- och vattenområden. Den nya byggnaden medför konsekvenser som motiverar ett större planområde än det nya kvarteret. Syftet är vidare att skapa en grannskapspark, attraktiv för alla åldrar, mellan Malmbron och Olof Palmes gata. Planen reglerar allmänhetens tillgång till byggnaden, parken och Systraströmmen. Den befintliga parkeringsplatsen vid Larmgatan för cirka 60 fordon utgår. Parkering och angöring för verksamheterna inom planområdet regleras i planen. Uppe på befästningsvallen finns ett vattentorn från år 1900, som idag innehåller 11 lägenheter. Planen ger skydd för vattentornets exteriör och reglerar tillgängligheten till byggnaden. Planområdet gränsar till Kalmar Teater från 1853, som är byggnadsminne. Planen reglerar tillgängligheten till teatern och framtiden för den nöjeslokal som finns vid teatern, Teatervallen eller Vallen som den kallas idag. Under mark, i den gamla befästningsvallen, finns utrymmen i så kallade kasematter. Genom vallen går Västerport, en av Kalmars tre bevarade stadsportar från 1600-talet, överbygd med en fortifikationsbyggnad. Planen reglerar användningen av de underjordiska utrymmena. Syftet är att verksamheterna ska kunna fortsätta som idag. I vallen finns också två före detta skyddsrum, byggda under andra världskriget. Ett av skyddsrummen kommer att tas bort i samband med att den nya byggnaden uppförs. Se planbeskrivning 1.3 Miljöbedömningens syfte och avgränsning Genomförandet av planen innebär en betydande påverkan på ett område som har erkänd nationell skyddsstatus. Området tillhör riksintresset Kalmar län K48 och fornminnet RAÄ 93 och hela planområdet utgör en fast fornlämning. Planområdet är idag allmän platsmark med undantag för Gamla Vattentornet. Byggnaden planeras på en plats i parken som inte tidigare varit bebyggd. 4

5 Detaljplanens innebörd, illustration 5

6 Kalmar kommun har anlitat Efem arkitektkontor för att upprätta detaljplanen. I uppdragets inledningsskede utarbetades en behovsbedömning. I samråd med Länsstyrelsen beslutade kommunen att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för detaljplanen enligt MKB-förordningen (MKBF ), Plan- och Bygglagen 5 kap 18 och Miljöbalken 6 kap ). Miljöbedömningen avgränsas till frågor om påverkan på kulturvärde och stadsbild. För övriga frågor om miljöpåverkan se Behovsbedömningen. 1.4 Förhållande till andra relevanta planer och beslut Översiktsplan Kommunens översiktsplan är under omarbetning. Ett förslag till ny översiktsplan sänds på samråd i april 2011 Fördjupad översiktsplan Detaljplanen överensstämmer med intentionerna i Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen och dess omgivande vattenrum. Planen som har varit på samråd under sommaren 2010 kommer att skickas på utställning i april Den fördjupade översiktplanen beräknas bli antagen under hösten Följande citat är hämtade ur denna handling: Den unika kulturhistoriska miljön ska inte vara ett musealt inslag utan lyftas fram som en karaktärsskapande tillgång för nya stadsrum. Detaljplaner och bygglov Den detaljplan som gäller för större delen av planområdet är den Hallmanska stadsplanen från Här anges området som allmän platsmark. Bygglov för ombyggnad av Gamla Vattentornet till lägenheter gavs Riksintresset K48 Planområdet ingår i riksintresse för kulturvård. Beteckning är Kalmar län K 48. I Länsstyrelsens meddelande 1997:30 redovisas motiven för riksintresset. Länsstyrelsen tar bland annat upp att Kalmar är ett av landets främsta exempel på stadsbyggnadskonst från 1600-talet. Kalmar stad var huvudpunkten för Sveriges östkustförsvar på 1600-talet och är ett bra exempel på residens- och förvaltningsstadens fortsatta utveckling. Kvarnholmen med bevarad stadsplan, byggnader och vallar från 1600-talet, fortfarande centrum för handel och administration. Här finns vattenområden som gör den befästa staden med dess vallgravar lätt att förstå samt rester av de gamla befästningsvallarna. Slottet med murpartier från äldre medeltid är idag ett av landets mest ursprungliga renässanspalats. Vattentornet inom planområdet nämns bland de byggnader som tillkom på de gamla fortifikationsjordarna i slutet av talet. Ett nytt förslag till riksintresseformulering för Kalmar stad, har antagits under Enligt detta dokument omfattar Kalmar riksintresse etapp 1 norra delen, 10 delområden. Planområdet ligger i delområde 1. Det är den del av staden som tydligast återspeglar Kvarnholmens äldre utvecklingsskeden präglade av fasader i puts och sten, vertikal fasadindelning och sammanhållen höjdskala med enstaka högre landmärken. Området präglas av en rik blandning av historisk arkitektur och återhållna nytillskott som bidrar till en sammanhållen helhetsverkan. Den täta inramningen med fästningsmurar och stadsportar utgör en viktig del av kulturmiljön. Fornminne RAÄ 93 Planområdet ligger inom fornminne RAÄ 93. Se avgränsning enligt figur nedan. Hela planområdet är en fornlämning. 6

7 Byggnadsminne Kalmar Teater som gränsar till planområdet blev byggnadsminne år I bestämmelserna om byggnadsminnet framhålls bland annat att byggnaden inte får rivas, flyttas eller till sitt yttre byggas om eller på annat sätt förändras. År 2005 lades ett område kring byggnaden till byggnadsminnet för att byggnadsminnets karaktär och utseende inte ska förvanskas. Här innefattas en glasveranda på Teatervallen. Karta som visar utbredning av riksintresse K48 och fornminne RAÄ Miljöpåverkan avseende stadsbild och kulturvärden över mark 2.1 Förutsättningar Kort historik Kalmar stad grundades i slutet av 1000-talet och bestod då av en muromgärdad bebyggelse vid slottet. Den medeltida staden vid slottet flyttades till ön Kvarnholmen, som sedan länge var bebodd av fiskare. Kvarnholmen byggdes som en befästningsstad enligt dåtidens ideal och har ännu idag en typisk så kallad renässansplan. Stadsplanen godkändes av drottning Christina år Där yttre bebyggelsestruktur i form av befästningsmurar med bastioner inordnar sig till geografiska och topografiska förutsättningar samtidigt som de strikta rektangulära kvarter, de raka, parallella gatorna med torg i centrum utgör en inre rutnätstruktur i befästningsstaden. Stora utfyllnadsarbeten krävdes för att få plats med de planerade befästningarna. Dessa arbeten påbörjades redan på 1640-talet och arbetet med försvarsmuren pågick fram till slutet av 1600-talet. Under 1700-talet förföll befästningarna då de inte längre var militärstrategiskt viktiga. Kalmars centrala roll i Sveriges östkustförsvar och handel var överspelad. Staten skänkte 1863 marken till staden och i slutet av 1860-talet började man i Kalmar, som i många 7

8 andra europeiska städer, att riva murarna och plana ut marken. Idag ansluts gaturummet mot öppet rum där vallarna har försvunnit och stadsdelen möter vattnet. Vallarna på norra sidan av Kvarholmen började man riva i slutet av 1860-talet. Bastionen Gustavus Primus, som låg på den delen, var nedriven i slutet av 1870-talet. Då kunde stadsbebyggelsen utvidgas norrut från Norra Långgatan med ett och ett halvt kvarter. Planeringsverksamheten på 1800-talet innebar att jordvallarna och bastionerna omformades till parkanläggningar. Så blev området längs Systraströmmen till en park med promenadvägar, träd och buskar. Muren mellan bastionerna Gustavus Primus och Gustavus Magnus med Västerport revs aldrig, vilket vi är tacksamma för idag. Marken har blivit en tillgång för alla och del av stadens grönstruktur. Några allmänna eller publika byggnader kom till i parken under olika epoker. Kalmar Teater stod klar Kalmar kloakstation (numera riven) och vattentornet byggdes inom planområdet vid sekelskiftet. Under 1900-talet tillkom en större allmän parkeringsplats och ett par mindre hus för teknik. Grönrummet vid Systraströmmen Kvarnholmen är nästan helt omgivet av vatten, vilket ger staden en speciell karaktär. Vattenområdena är dock idag en underutnyttjad tillgång. Grönrummet på båda sidor om Systraströmmen har stor potential för boende i området och för besökare i staden. Här finns gräsmattor och stora träd, men strandkanten kan göras mer lättillgänglig. Vattnets kvalitet har dock försämrats och parkeringsplatser, med avbärare och skyltar har byggts som förfular miljön och som blivit till barriärer för människorna. På den östra stranden och inom planområdet är befästningsvallen ett påtagligt inslag, där den reser sig i det annars platta landskapet. Systraströmmen, som är en del av den gamla vallgraven, är ett kulturhistoriskt värdefullt element som ger platsen dess karaktär. Vattnet med bron över till ravelinen och Västerport som kröns av en fortifikationsbyggnad är en stilig vy, som bidrar till förståelsen för befästningsverkets funktion. Grönområdet inom planområdet sträcker sig idag från Malmbron i norr till Tullbron i söder. I den norra delen av parken ligger marken i nivå med rutnätsstaden på östra sidan. Det finns en tydlig gräns mot befästningen genom att Gustavus Primus nordvästra hörnstenar är synliga i strandkanten. I den norra delen av parken är den nära kontakten med vattnet en tillgång. Den södra delen av parken ligger på en högre nivå, på befästningen, varifrån man har utsikt mot slottet och kvartersbebyggelsen omkring. Idag är utsikten till viss del skymd av träd och buskar som har brett ut sig på murarna. Detta att parken har två nivåer ger den dess särpräglade karaktär. På västra sidan om Systraströmmen ligger några byggnader som hus i park. Norr om Sveaplan finns den före detta postbyggnaden som stod färdig Söder om posthuset ligger Stadsbiblioteket, resultatet av en öppen arkitekttävling på 1970 talet. Byggnaderna vänder sig bort från vatten och parkrummet genom att de har sina entréer åt väster. Söder om Stadsbiblioteket och utanför Västerport står Kalmar fängelse som byggdes 1852 på fästningens utanverk, ravelinen. Den ljusa upphöjda byggnaden dominerar den västra stranden. Rutnätsstaden Kvarnholmen har en kulturhistoria med stort internationellt värde som en av de bäst bevarade befästningsstäderna i norra Europa från 1600-talet. Den ursprungliga rutnätsstaden är i stort sett bevarad med sina gator, platser och torg samt delvis bevarade befästningsmurar. Kvarters och tomtindelningar består i stora delar än idag och sentida tillägg har gjorts med anpassning till de befintliga kvartersindelningarna. Bebyggelsen har en sammanhållen låg höjdskala med enstaka landmärken. Domkyrkans dominans över bebyggelsen är ännu påtagligt och viktig att bevara. Även om en del av vallarna har försvunnit ovan markytan kan vallens dragning iakttas på flera ställen, genom den gatu- och kvartersstruktur som finns bevarad. Inom planområdet ligger Västra Vallgatan. Gatan som är belagd med kullersten löper från Västerport, innanför muren längs kvarteret Väktaren. Gatan är idag ett exempel på befäst- 8

9 ningsstadens struktur från 1600-talet där ytterkvarteren mot vallarna sneddades av och anpassades i formen till vallarnas sträckningar. Här kan man få en känsla för den historiska staden. Gatans karaktär kan betraktas som ursprunglig och ska bevaras och förstärkas. Systraströmmen och bebyggelsen vid Larmgatan Foto Rolf Möller Bebyggelsen vid Larmgatan Bebyggelsen vid Larmgatan är av blandad ålder. De äldsta husen på gatan är i trä. Dessa har höga kulturhistoriska värden och räknas som en sevärdhet för turister. Husen kallas Tripp Trapp Trull, eftersom de har stigande höjd från den lilla ryggåsstugan vid Larmgatan till tvåvåningshusen vid Fiskaregatan. Byggnadernas form och placering har påverkats av tomternas form och indelningen. Den gamla fastighetsbildningen har hindrat nybyggnation och bidragit till att en del av kvarterets karaktär har bevarats. Övriga hus vid Larmgatan är från senare delen av 1900-talet. Gamla Vattentornet Vattentornet, som stod färdigt 1900, byggdes uppe på befästningsverket för att utnyttja höjdskillnaden till bebyggelsen omkring. Det dominerar omgivningen med sin röda fasad och sina ca 50 meter.. Det är en tillgång för Kalmar som ett tydligt landmärke. Tornet är byggt i nationalromantisk stil. På 1980-talet byggdes tornet om till lägenheter. Där finns nu en lägenhet per våningsplan, totalt elva stycken. En körväg till byggnaden finns idag från parkeringsplatsen vid Larmgatan. Kalmar Teater och Teatervallen Kalmar Teater, som ligger i anslutning till planområdet, stod färdig Samma arkitekter som 1859 hade ritat Stora Teatern i Göteborg anlitades, nämligen arkitekt Bror Carl Malmberg och bildhuggare Carl Ahlborn. Förebilden fanns i Dresden. När byggnaden placerades på befästningsvallen, vid Larmtorget och gav den platsen status och tyngd. Huvudfasaden och entréerna finns mot Larmtorget vilket förstärkte torget som mötesplats. Fasaden mot befästningsvallen på västra sidan är stramare och en allé till byggnaden är ett viktigt inslag i parken. 9

10 Huset har genomgått ett antal ombyggnader. Den senaste restaurering genomfördes Man eftersträvade då att ge fasaderna den färg och utformning som de hade på 1800-talet. En del av befästningsmuren är synlig inne byggnaden. Teatervallen, sammanbygd med Kalmar Teater utvecklades mot parken som en sommarrestaurang på 1950-talet. Idag är det snarare en nöjeslokal där en yngre publik dansar och dricker. 2.2 Konsekvenser av planförslaget - över mark Förslag till ny byggnad vid Systraströmmen Dorte Mandrup Arkitekter Konsekvenser för parken och grönrummet vid Systraströmmen Byggnaden är utformad så att den förstärker parkens karaktär av olika nivåer med olika egenskaper. Byggnaden ger nya utsiktsplatser mot slottet, rutnätsstaden med Domkyrkan och stadsdelarna på fastlandet. På den lägre parknivån kan dagvattenfördröjning samordnas med bryggor som förbättrar tillgängligheten till vattnet. Tillgängligheten till den övre nivån i parken förbättras för den som rör sig till fots genom trappor och trapplift. Tillfart till Gamla Vattentornet, som idag finns från parkeringsplatsen vid Larmgatan, kommer att finnas söderifrån med uppfart från Olof Palmes gata. Detta innebär att större fordon som skylift och underhållsfordon kör i parken. För att dessa fordon ska kunna komma fram måste gångvägarna breddas till mellan 3.5 och 4 meter. Detta leder i sin tur till att några äldre träd måste sågas ner. En rar blomma flyttas inom området. Nya kraftigare räcken krävs mot Systraströmmen. Enligt den geotekniska rapporten, Tillfarts- & Servicegata till Gamla Vattentornet, Valv över Västerport, WSP , reviderad , tål valvet transporter med bärighetsklass 1, vilket motsvarar 18 ton. Det innebär att Kalmarhem kan sköta underhållet av Gamla Vattentornet med fordon som inte skadar valvet vid Västerport. Konsekvenser för Kalmar Teater Byggnadsminnet Kalmar Teater påverkas inte. Mediebyggnaden ligger i slänten mot norr och byggnaden konkurrerar inte med teaterbyggnaden. 10

11 11 I illustrationen visas hur den nya mediebyggnaden ansluter till resten av befästningsvallen. Byggnaden håller sig till den skala som rutnätsstaden och de befintliga byggnaderna på Larmgatan har. Domkyrkan och Gamla vattentornet dominerar fortfarande Kvarnholmen.

12 Konsekvenser för intrycket av befästningen Planen tillåter en byggnad som har två flyglar. Den yttre flygeln bygger på och förstärker vallen mot vattnet. Byggnaden blir en del av den gamla vallens struktur. Detta kommer att. synas tydligt från söder och från Systraströmmens västra strand. Den östra flygeln, som har fyra våningsplan över mark, ligger vinklad in mot Larmgatan med husets högsta del. Trappor kommer att tydliggöra höjdskillnaderna. Från norr kan fästningsvallen dock bli skymd av den nya byggnaden Den karaktäristiska vyn från Norra Långgatan och Västra Vallgatan mot muren och Västerport påverkas inte av den nya byggnaden. Inte heller vyn från Olof Palmes gata och Kalmar station förändras. Parkens nya utformning syftar till att lyfta fram och förtydliga spår av befästningen, bland annat genom att hörnstenarna i Gustavus Primus poängteras och bastionens utsträckning norrut visas med markbeläggning i parken och Larmgatan. Parkeringsplatsen vid Larmgatan utgår. Det gröna i parken kan följa utefter Larmgatan med endast mindre angöringar för den nya byggnaden, pump- och transformatorstation. Det innebär att ett sammanhållet grönt parkrum kan skapas mellan Mediebyggnaden och Larmgatan. Konsekvenser för rutnätsstaden Befästningen påverkas men befästningsstaden/rutnätstaden påverkas inte. Det är tydligt att rutnätsstaden upphör vid Larmgatan. Den nya byggnaden är fritt placerad i parken. Riktningen på den östra, inre flygeln ligger fritt från rutnätsmönstret och med takterrasser i riktning mot slottet. Däremot inordnar sig den nya byggnaden i rutnätsstadens skala. Domkyrkan och Gamla Vattentornets dominans i höjdled består. Se illustration på föregående sida. Ny byggnadens totalhöjd, knappt 15 meter över marken vid huvudentrén, ligger i nivå med flera byggnader vid Larmgatan; Brandvakten 5, Tenngjutaren 1 och Kopparslagaren 12. I kvarteret Tenngjutaren finns också byggnaderna Tripp Trapp Trull, vilka är mycket små också i förhållande till sina grannar; resten av kvarteret Tenngjutaren samt byggnaden på Kopparslagaren 12, tvärs över gatan i Kopparslagaren. Tripp Trapp Trull vänder sig med gavlar mot Norra Långgatan men har trädgård, entréer mot Larmgatan i höjd med vallens avslutning norrut. Husens värde som rumsdefinierade element i större sammanhang är begränsad. Byggandet av ett modernt mediehus som är placerad i parken på andra sidan av gatan påverkar inte de gamla byggnadernas karaktär. Huset kan däremot bidra till ett högre bevarandevärde när det värderas i förhållande till sin kontrasterande omgivning. Det nya mediehuset kan bli ett nytt landmärke genom sin avancerade arkitektur, sitt samspel med befästningsmuren och Systraströmmen samt genom att allmänheten tillåts beträda taket. Planen kan leda till ett ökat intresse hos såväl kommuninvånare som turister för platsens och Kalmars intressanta historia. Denna del av Kvarnholmen blir mer attraktiv och utnyttjad när den nu kan få bryggor, lek- och sittplatser. Gota Media avser också öppna upp vissa rum för allmänheten och bjuda in till offentliga samtal och information om platsen och verksamheten. Utsiktsplatser för allmänheten som kommer att skapas bidrar till att man bättre förstår förhållandet mellan befästningen, rutnätsstaden med sin domkyrka samt slottet. Det kan också innebära ett ökat tryck och förslitning på parken och vattenkanten. Byggrätt i kvarteret Väktaren Planen medger en ny byggrätt för en tillbyggnad i kvarteret Väktaren. Utbyggnad av kvarteret i form av en veranda i en våning bygger vidare på den rumsliga strukturen som platsen uppvisar. Verandan utvecklar ytterligare platsens karaktär och samt bidrar till ökad tryggheten. 12

13 Gatans markbeläggning anpassas också bättre för fotgängare och personer med nedsatt rörelseförmåga. Se illustration i planbeskrivningen. Möjliggör upprustning av parken Byggandet av mediehuset kan få positiva effekter på hela området, förbättrad tillgänglighet, försköning, bättre belysning förbättrar tryggheten. Uppmärksamheten på området och planarbetet som gör att man lyfter upp och löser vissa frågor. Arkeologiska utredningar som blir en följd av planläggning ger ny kunskap. I parken och i den nya byggnaden finns möjlighet att visa detta. 3. Miljöpåverkan avseende kulturvärden under mark 3.1 Förutsättningar Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst utförde på uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar län en förundersökning på den fasta fornlämningen RAÄ 93 inom fastigheten Kvarnholmen 2:5 i Kalmar stad. Undersökningen redovisas i rapport UV ÖST RAPPORT 2010:11, DNR Anledningen till undersökningen var det planerade mediehuset. Undersökningen utfördes under tre veckor i oktober och november Sammanlagt maskingrävdes sju schakt i undersökningsområdet. Avgränsningen av undersökningsområdet gjordes av Arkitektstudio Rolf Möller. Lämningar efter de nordvästra murdelarna tillhörande bastionen Gustavus Primus påträffades. Dessa verkar överensstämma väl med utformningen av bastionen så som den framgår av den karta från 1651 som drottning Christina skrev under. Arkeologerna kunde konstatera att man på 1860-och 70-talet endast hade rivit de delar av murarna som behövdes för att plana ut ytan till dagens nivå. Grönområdet anlades ovanpå rustbäddar och murrester av Gustavus Primus. Murar och rustbäddar ligger alltså kvar under denna nivå. Rivningsmaterialet, dvs. de rivna murarna, användes troligen som utfyllnadsmassor på sjöbottnen norr om bastionen. Arkeologerna fann, i överensstämmelse med ritningarna, både den yttre och den inre muren. Den yttre muren är 7 meter bred, bevarad i upp till tre skift lagd på rustbädd, byggd av horisontella timmerstockar och vertikalt ställda pålar. Den inre muren är 4.5 meter och bevarad med minst två skift. Mellanrummet är 5.5 meter. Den yttre, västra muren är idag synlig mot kajkantens yttersida. Resterna av de gamla murarna kom i dagen 0.5 meter under dagens marknivå. En del av bastionen byggdes på tidigare sjöbotten och utfyllningsmassorna blev synliga. Ursprunglig sjöbotten kunde iakttagas på mellan 2 och 3 meters djup. Utrymmen i fästningsvallen I murverket finns än idag utrymmen, så kallade kasematter, som fungerar för olika verksamheter. Idag hyr en glashytta med butik och en spa-och relaxanläggning lokaler. Mitt emellan bastionerna Gustavus Magnus och Gustavus Primus går Västerport genom befästningsvallen. En ny gång- och cykelbro över Systraströmmen uppfördes enligt bygglov Därmed har Västerport återfått den viktiga rollen som förbindelse mellan rutnätsstaden på Kvarnholmen och området utanför. Två skyddsrum byggdes under världskriget mot befästningsvallen. De är inte längre klassade som skyddsrum och ett av dem kommer att tas bort när den nya byggnaden grundläggs. 3.2 Konsekvenser av planen - under mark Konsekvenser för murrester och rustbäddar Byggnationen innebär pålning igenom de gamla murrester och rustbäddar som finns under nuvarande marknivå. Just där byggnaden står kommer dessa rester att förstöras/påverkas. 13

14 Sektion genom befästningsvallen. Bilden visar en yttre och en inre mur. Figur ur Arkeologisk förundersökning Den nya staden på 1600-talet planerad på Kvarnholmen. Figur ur arkeologisk förundersökning Murens utbredning. De ljusa strecken är den dubbla befästningsmuren. Figur ur Arkeologisk förundersökning. Mediebyggnadens utbredning redovisas i svart över den arkeologiska kartan. 14

15 Västerport sedd från Västra Vallgatan Rustbäddar och murrester under mark i denna del av parken har delvis förstörts av verksamhet under förra seklet, t.ex. Kalmar kloakstation, skyddsrum och ledningsstråk. Den utfyllnad som gjordes på 1870-talet, nuvarande parkmark, ligger kvar. Den nya byggnaden gestaltar och återskapar den yttre murens sida mot vattnet. Detta blir synligt från andra sidan Systraströmmen. Bastionens nordvästra hörn lyfts fram i vattenbrynet. Det blir möjligt att visa upp murresterna som finns i marken inne i byggnaden genom ett glasgolv i bottenplanet. Konsekvenser för utrymmen under mark Kasematterna blir kvar. Den nya byggnaden hindrar inte verksamheterna i vallen. Tvärtom kan den nya byggnaden öka tillströmningen till området, vilket i kombination med en uppsnyggning av parken och Västra Vallgatan kan ge verksamheterna ett större kundunderlag och öka förutsättningarna för deras överlevnad. Den nya tillfarten till Gamla Vattentornet innebär tyngre transporter över Västerport och kasematter. Rapport Tillfarts- & Servicegata till Gamla Vattentornet Valv över Västerport, WSP , reviderad Bärighetsberäkningen visar att trafiklaster motsvarande BK1 (motsvarar ca 18 ton) bör kunna tillåtas på vägen över Västerport. Underhållet kan klaras utan att murverket riskeras. Genom planarbetet har ett renoveringsbehov uppmärksammats. 15

16 4. Övrigt 4.1 Andra studerade alternativ Andra förslag till mediebyggnad Förslaget till ny mediebyggnad har valts ut efter en årslång process med parallella uppdrag till arkitektkontor. I bedömningen av de inkomna förslagen har följande aspekter varit avgörande; Platsens rika kulturhistoria ska göras mer förståelig och tydlig. Platsen ska vinna på att få en ny byggnad, förbättras och omdanas med tydliga rötter i det kulturhistoriska kulturarvet. Staden och området ska tillföras nya kvaliteter i form av en intressant byggnad som inbjuder till närvaro och aktivitet. Öppenhet, kreativitet, modernitet, framtidstro samt lokal förankring. Hållbara lösningar krävs, såväl i konstruktion som i materialval och andra tekniklösningar. Byggnaden får inte kosta mer än normalt och nödvändigt. Den ska ha rimliga drifts- och underhållskostnader samt vara flexibel. De två kontor som återstod till sist var: Caruso St John Architects, London och Dorte Mandrup Arkitekter, Köpenhamn. Skillnaden mellan de båda förslagen är förhållandet till befästningen och till rutnätsstaden. Dorte Mandrup knyter an till befästningen medan Caruso St John knyter an till rutnätsstaden. I det första fallet väljer man att bygga mot muren och låta byggnaden förlänga vallen utveckla, omskapa fornlämningen, påkalla uppmärksamhet och underlätta rörelser på vallen. Man skapar nya utsiktspunkter i stadsbilden. I det andra förslaget låter man vallen vara opåverkad, fullt synlig, genom att bygga hus i park bredvid det som är kvar av befästningen och orientera huset mot Larmgatan och Strömgatan. Förhållandet mellan befästningstypologi och den nya byggnaden i Caruso St John s förslag kan inte avläsas trots att placering av den nya byggnaden inordnas i murverkets struktur. Byggnaden lämnar hela strandlinjen öppen för allmänheten. Bedömningsgruppen skriver efter det slutliga valet av byggnad: Dorte Mandrup har tydligt förstått utmaningen med att lyfta fram det kulturhistoriska arvet och arbetat in mediehuset med befästningsverket och därigenom gjort kulturarvet mer synligt och värdefullt i staden. Med stor medvetenhet förnyas bastionen med hjälp av volymer och material. Den publika tillgängligheten till bastionens övre nivå underlättas, samtidigt som byggnadsprogrammet infrias Caruso ST John har placerat sin byggnad som en inverterad volym i bastionen, det vill säga fyllt det tidigare hålrummet, innanför murverket. Placeringen har därtill en utgångspunkt i de principer som formuleras av Kalmar slott, konstmuseet och andra offentliga byggnader, fritt placerade i förhållande till stadens rutnät. Nollalternativet Kommunen har påbörjat detaljplanearbetet för att möjliggöra en ny mediebyggnad mellan Larmgatan och Systraströmmen. Att bygga här ligger i linje med intentionerna i den fördjupade översiktsplanen för Kvarnholmen med omgivande vatten. Syftet med att beskriva det så kallade nollalternativet är att ge underlag för en jämförelse mellan den föreslagna markanvändningen och vad som kommer att hända om de förändringar som planen medger inte genomförs. För stadsbilden betyder ett nollalternativ att parkeringsplatsen för 60 bilar med sina skyltar och avbärare samt nätstation och pumpstation även i fortsättningen kommer att vara det 16

17 dominerande intrycket längs med Larmgatan norr om Fiskaregatan. För området söder om Gamla Vattentornet och kring Teatervallen blir det inga förändringar. För fornlämningen innebär ett nollalternativ att området lämnas i samma skick som idag. De positiva följder som det planerade huset förväntas bidra med; ökad tillgänglighet, utsiktsplatser, ökat intresse för Kalmars historia uteblir. Den upprustning av parkmiljön, trappor och gator inom planområdet som initierats av Gota Medias nya byggnad och där företaget ekonomiskt bidrar till förbättringar kommer troligen inte till stånd. Tillfarten till Gamla Vattentornet kommer även i fortsättningen att ske från parkeringsplatsen vid Larmgatan. Det blir ingen ökad trafik från Olof Palmes gata över Västerport och kasematter. Vissa problem som finns idag med uppfarter till Kalmar Teater och Gamla Vattentornet kvarstår. Tillbyggnaden i kvarteret Väktaren kommer inte till stånd. Rening av dagvatten till Systraströmmen kommer inte till stånd. 4.2 Åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka miljöpåverkan Byggnaden utformas som Green Building. Grönt tak kompenserar för mark som tas i anspråk. 4.3 Åtgärder för uppföljning och övervakning Planen innebär en ny byggnad vars utformning regleras med detaljplan och bygglov. Någon uppföljning eller övervakning i driftsskedet är inte aktuell. Eventuella framtida förändringar regleras med bygglov. Antikvarisk expertis övervakar byggnadsarbetena inom planområdet Hur relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen En dagvattenledning passerar platsen för den nya byggnaden. Denna ledning kan flyttas norrut. Dagvattnet kan behandlas vid strandkanten. Övriga frågor behandlas i behovsbedömningen. 4.6 Redogörelse för hur bedömningen utarbetats, motiv för val av alternativ. Miljöbedömningen har gjorts av Helena Westholm, Efem arkitektkontor i samarbete med Elena Kakavandi, Kalmar kommun. Miljöbedömningens avgränsning har gjorts i samråd med Länsstyrelsen i Kalmar län. En mängd förslag till nytt mediehus har inkommit till Gota Media och Barometern på den givna tomten vid Larmgatan. I processen med att vaska ut bästa mediebyggnad har bedömningsgruppen prioriterat förslag som vårdar, utvecklar och bättre synliggör kulturarvet. Under rubriken andra studerade alternativ väljs därför förslaget från Caruso St John Architects som i slutskedet konkurrerade med förslaget från Dorte Mandrup Arkitekter 5. Underlag Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu, Faktasamling Kvarnholmen 2:5, Kulturhistorisk studie 2009:2, Nicholas Nilsson, Kalmar läns museum Bastionen Gustavus Primus, Bevarade bastionsmurar inom fastigheten Kvarnholmen 2:5, RAÄ 93, Kalmar stad och kommun, Kalmar län Arkeologisk förundersökning UV Öst Rapport 2010:11, Carina Bramstång och Göran Tagesson Mediehus, Kvarnholmen, Kalmar, detaljplan Översiktlig geoteknisk utredning, WSP Rapport Tillfarts- & Servicegata till Gamla Vattentornet Valv över Västerport, WSP Program och utvärdering av för parallella uppdra Gota Media, steg 1 o 2. 17