Programmet den 21 september består av föreläsningar och en workshop. Dagen avslutas med en gemensam middag.

Transkript

1 CAMPUSAKTUELLT HÖGSKOLAN KRISTIANSTADS NYHETSBREV Nr TV-profil gästar återvändardag En försmak......av Högskolan Kristianstad - Att behålla kontakten med våra före detta studenter som kollegor, gästföreläsare, inspirationskällor och föredömen för nya studenter är oerhört viktigt och intressant, säger Lhena Revhult, samordnare för alumniverksamheten på Högskolan Kristianstad. Alumni bildades våren 2002 och är en mötesplats för alla som läst vid Högskolan Kristianstad. Ordet alumni kommer från latinets alumnus och betyder före detta student/elev. - Vi tar tillvara före detta studenters intressen och förbättrar deras möjligheter att hålla kontakten med varandra, med Högskolan Kristianstad och med näringslivet i regionen. Vidare skall alumniverksamheten underlätta för nuvarande studenter att finna arbetsgivare, vilka ställer upp med praktikplats eller möjlighet att göra examensarbete. Premiär på högskolan Ett sätt att skapa kontakter är att arrangera återvändardagar, där studenter på Högskolan Kristianstad får möjlighet att träffa de som studerat här tidigare. Under hösten anordnar alumni två återvändardagar: - Den 21 september är det premiär för återvändardagar på Högskolan Kristianstad. Då har vi bjudit in de som studerat och studerar till naturvårdsingenjör hos oss. Den 5 oktober anordnas en liknande dag för Polymeringenjörerna. Framöver kommer samtliga program att arrangera sina återvändardagar, berättar Lhena. Programmet den 21 september består av föreläsningar och en workshop. Dagen avslutas med en gemensam middag. - Jag ser fram emot ett spännande möte. Vi kommer att lyssna på flera intressanta föreläsningar och att en av gästföreläsarna denna dag är TV-profilen Jan Danielsson känns extra roligt, avslutar Lhena. Läs mer om alumni på hemsidan alumni Om du har några frågor om Högskolan Kristianstad Alumninätverk, kontakta gärna Lhena Revhult via e-post eller telefon , (fax ). Text: Sara Carlsson Den augusti är det åter dags för Högskolans introduktionsdagar. Då får alla nya studenter möjlighet att bekanta sig med vårt campus och träffa studenter och blivande studiekamrater. På intressanta temaföreläsningar berättar vi också om studietidens många möjligheter och livet som student. Program Onsdagen den 21 augusti Samling och registrering i Idrottshallen Invigning Temaföreläsningar Lunch Temaföreläsningar Torsdagen den 22 augusti Temaföreläsningar Lunch Temaföreläsningar Avslutning

2 2 Högskolan Kristianstad utbildar framtidens folkhälsopedagoger - De sociala problemen ökar i ett alltmer ojämlikt Sverige. I framtiden kommer folkhälsopedagoger att få en betydande roll i samhället, spår Jane Springett, professor i folkhälsovetenskap på John Moores University i Liverpool. Första gången Jane besökte Sverige var hon 16 år och på studentutbyte i Helsingborg. Idag, flera år senare, är hon tillbaka. Även denna gång handlar det om ett internationellt samarbete, men istället för studentstolen har Jane intagit lärarrollen. Under tre månader har hon haft en gästprofessur på Högskolan Kristianstad. - I en traditionell folkhälsopedagogutbildning fokuserar man på att beskriva sjukdomsförlopp och hälsomönster. Utbildningen på Högskolan Kristianstad är unik eftersom man fokuserar på att agera och att aktivt förändra samhället, säger Jane. I takt med att de sociala problemen ökar i Sverige kommer hälsofrämjande arbete att bli allt viktigare. Egenskapen att aktivt göra något åt problemen är därför oerhört viktig hos framtidens folkhälsopedagoger. Jane berättar: - Vi utbildar förändringsmänniskor. De studerar inte bara livsstilen, utan tittar även på omständigheterna kring människan. Då kan man förstå samband mellan olika saker och se helheten. Deras viktigaste uppgift är sedan att uppmuntra till förändring. Stor potential att locka utländska studenter Samarbetet mellan Högskolan Kristianstad och John Moores University i Liverpool började redan för fyra år sedan. Det innebär bland annat att studenter från Kristianstad åker till Liverpool för att delta i projektarbeten och därefter ta magisterexamen. I dagsläget är det dock inga studenter från Liverpool, som studerar i Kristianstad. - Språksvårigheterna är en anledning till detta, menar Jane. Sen ser uppdelningen av kurser olika ut i Sverige och England. Studenter från Liverpool kan bara läsa utomlands på sommaren och under denna period är kursutbudet väldigt litet i Sverige. Kulturell bakgrund är ytterligare en anledning. - Många av studenterna i Liverpool kommer från arbetarklassfamiljer. Vi har också flera äldre studenter med familj. Livssituationen gör att dessa studenter måste arbeta under studietiden, utan möjlighet att resa utomlands. Utvecklingen går dock framåt och Jane menar att Högskolan Kristianstad har stor potential att locka utländska studenter: - Vi försöker uppmuntra studenterna i Liverpool till studier utomlands och trenden går mot en större flexibilitet. Högskolan Kristianstad utgör ett utmärkt alternativ med sina korta, intensiva kurser i kombination med den härliga miljön och omgivningen. Vad skiljer England och Sverige åt? - När det gäller utbildningen till folkhälsopedagog förekommer inga stora skillnader. Det är skillnaderna i samhället som är tydligast. England har större sociala problem än Sverige och har därför mer erfarenhet av det. En annan märkbar skillnad mellan nationerna är att svenskarna har en mer balanserad livsstil. - I England slarvar man ofta med lunchrasten och kafferast är inget att tala om. I Sverige håller man hårt på sina arbetstider och man är noga med att ta rast för såväl kaffe som lunch. Att ta några pauser påverkar arbetet positivt, menar Jane. Under min tid i Sverige har jag lagt ner mindre tid på arbetet än jag skulle gjort i England. Ändå har jag producerat mer! Text: Sara Carlsson Foto: Inge Bernhardsson

3 3 Högskolan Kristianstad välkomnar sina nya medarbetare Särskild inbjudan kommer att skickas till samtliga nyanställda om en introduktionsdag i september. Nyanställda fr o m : Charlotta Danielsson, BET Doktorand i pedagogik, inr lärande och lärande miljöer Christina Nyhlén, BET Universitetsadjunkt i didaktik, inr mot förskolans verksamhet Anne-Charlotte Ek, HUSA Universitetsadjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap Birgitta Radeklev, HUSA Universitetsadjunkt i svenska Bo Nilsson, HUSA Universitetslektor i musik Catharina Andersson, HUSA Institutionssekreterare Lutz Dahmen, HUSA Assistent Britt-Marie Nilsson, HV Universitetsadjunkt i omvårdnad inom kommunal vård och omsorg i Kristianstads kommun Patrik Ingvarsson, T Universitetsadjunkt i plastteknik, Institutionen för teknik. Ingrid Lindahl, BET Universitetslektor i pedagogik Elisabeth Radeklev, HUSA Universitetslektor i svenska Mats Dahl, BET Universitetslektor i psykologi Mina O Dowd, BET Universitetslektor i pedagogik Robert Holmberg, BET Universitetslektor i psykologi Weikert Clemens, BET Föreståndare Lennart Leopold, HUSA Universitetslektor i svenska, inr litteraturvetenskap Maria Mörnsjö, HUSA Universitetslektor i svenska, inr språkvetenskap Sara Unkel, HUSA Universitetsadjunkt i statsvetenskap Örjan Johansson, Enheten för data Webmaster/IT-utvecklare Agneta Folkesson, HV Universitetsadjunkt i social omsorg Sara Carlsson, ESS Informatör/journalist Agneta Tanzborn Henriksson HUSA Universitetsadjunkt i bild och form Barbro Thorsell, HV Universitetsadjunkt i folkhälsovetenskap Britt Krantz, HV Universitetsadjunkt i social omsorg

4 4 Samtal i sommarkvällen Samtal i sommarkvällen är ett interaktivt publikevenemang, som görs i samarbete med Kabusa Konststhall i Ystad och Högskolan Kristianstad på initiativ av Peter Apell och Bo Bjelvehammar. Samtalen ges i sådan form att det går bra att kommentera och ställa frågor till föreläsarna. En konstutställning med bilder av konstnären Gerhard Nordström på väggarna och musik av orkestern Tummel, judisk kletschermusik, östeuropeiskt inspirerad, ramar in samtalen för kvällen. är så lätt att förstå på grund av de personliga gränser hon satte upp, vilka förmodligen härrörde från den uppfostran hon fick som blivande regent i Sverige. Medeltiden är präglad av ljus och mörker, ljud och tystnad. Vandrande - Man har i handskrifter sett drottningens rättelser i vanliga dokument och jämfört dem med breven hon skrev till kardinalen och därav konstaterat att det är ingen tvekan om att drottning Kristina skrev dem. Enligt uppgift var kardinal Azzolino Kristinas stora kärlek. Hon har i brev till kardinalen uttryckt: Författaren Bo Bjelvehammar är engagerad ledare och presentatör av programmet. Torsdagen den 8 augusti var det dags för historikern Marie-Louise Rodén, naturvetaren Ingemar Holgersson och språkvetaren Ulf Magnusson från Högskolan Kristianstad att tala fritt under temat: Kommunikation. Efter tonerna av Tummel (betyder ungefär festliga ljud) är det Marie- Louise Rodéns tur att tala om vi verkligen kan förstå, hur man tänkte under 1500-talet eller hur man kommunicerar med det förflutna. Marie-Louise berättar kort om drottning Kristina, som verkligen hade sina begränsningar för hon satte gränser och murar mellan sig och sina undersåtar. Dock hade hon en riklig korrespondens med kardinal Azzolino och de båda har genom brev och skrifter lämnat riklig information efter sig. I deras privata brevväxling var drottning Kristina mera öppen än annars. Kardinalen är levande och jordnära jämfört med drottningen, som inte Ulf Magnusson, Marie-Louise Rodén och Ingemar Holgersson, Torktumlarna. munkar kom med nyheter ut i bygderna och deras berättelser var mycket publikdragande och intressanta för folket, där de drog fram. De var medeltidens nyhetsrapportörer. Folk samlade sig runt om munkarna och man bänkade sig till och med på hustaken för att lyssna på nyheter och berättelser. Vid något tillfälle skickade en snickare räkning för sextiofyra dagar rörande reparationer av hustak, som hade skadats av tyngden från dem, som suttit där. På publikfrågan om hur vi verkligen vet att det var drottning Kristina, som skrev det hon skrev, svarade Marie-Louise; - Det bara finns en kärlek i livet, det är nämligen för kort för två. Efter uppskattande applåder från publiken på Marie-Louises samtal och efter tonerna av Tummels musik var det Ingemar Holgerssons tur att tala om hur man förklarar naturvetenskapliga fenomen, så att man lätt kan förstå dem. Ingemar tände ett ljus och berättade om hur olika barn uppfattar och förklarar det tända ljuset. - Mindre barn vill mena på att ljuset smälter och rinner. Det är lättare att göra förståeligt om man fokuserar på hur elden beter sig och använda sig av begreppet molekyler i den naturvetenskapliga förklaringen till varför det brinner etc. Barn i 10-årsåldern kan mena att stearinet går upp i tråden och förångas. Det

5 5 är inte enkelt och först i slutet av 1700-talet förstod man verkligen att processen berodde på luften och syret. Ingemar visade också med experiment att elden flyttade sig beroende på var man släckte respektive tände lågan med hjälp av ett papper. Det har sin förklaring i att elden har fler eller färre kornpartiklar, glöder och är het eller lyser med blå låga, som innehåller mer syre och är kallare. Uttryck som korn och partiklar underlättar också förklaringen av naturvetenskapliga experiment. Publiken var med på noterna och ställde olika språkvetaren Ulf Magnusson, som skämtsamt kallade föreläsarna för Torktumlare som motklang till Tummel. - Ack, vore alla naturvetare! började Ulf. - Humanister finns också till vilka jag tillhör. Kommunikation är ett sätt att förmedla mellan två punkter. Förutom vanliga färdmedel är det också ett sätt att förstå människor, som kan ske med kommunikation och icke kommunikation. Icke kommunikation är som att plocka sönder en gammaldags väckarklocka för att se och förstå hur den fungerar. Man vet vad den används till och att när den ringer så stiger man upp. Språkvetaren tar sönder och finfördelar språket för att få förklaring på hur man bygger upp meningar och uttryck. Ingemar satte ord på det naturvetenskapliga fenomenet och förmedlade hur man talar om svårförklarlig naturvetenskap för barn. Brev är också kommunikation, en rörelse från en plats till en annan, ett sätt att flytta tankar. Viktigt att tänka på inför en publik är att ta reda på vem publiken är för att rätt förmedla sitt budskap. Genom språket kan man förstå förr, nu och avstånd långt borta och nära. Att förstå contexten, omgivningen rätt är svårare ju längre tillbaka i tiden vi går. Ulf interagerade med publiken med olika korsordsfrågor. Ett korsord saknar ofta context, varför lösningarna och gissningarna kan bli olika. Publiken gissade friskt, vilket ledde till många roliga poänger och skratt. Tummel avslutade kvällen med en längre spelning i ett glatt och medryckande tempo. Publiken hade fått behållning och underhållning. Text & foto: Lajla Rosvall Ulf Magnusson, Marie-Louise Rodén och Ingemar Holgersson, Torktumlarna. frågor och fick svar av Ingemar både visuellt och bokstavligt. Det var dags för en längre spelning av orkestern. Publiken rycktes med, klappade och stampade takten uppskattande till musiken. Efter långa applåder var det dags för CAMPUSAKTUELLT Ansvarig utgivare: Peter Apell Utkommer: 2 ggr/månad Nästa nummer: 28 augusti Sista materialdag: 23 augusti Material skickas till: sara.carlsson@staff.hkr.se