Ordkonst möter Läskonst

Transkript

1 Ordkonst möter Läskonst 6 augusti 2012 Det första steget i skapandet av ett internationellt nätverk för litteraturhus tas En solig augustidag 2012 kör fem bibliotekskonsulenter och en blå berättelsevagn ombord på Finlandsfärjan. 18 timmar senare dyker de upp på Sydkustens landskapsförbunds kansli, på Georgsgatan i centrala Helsingfors. Sydkustens landskapsförbund stödjer svenskspråkig kultur och utbildning i Finland. De har statligt stöd och de 16 tvåspråkiga medlemskommunerna längs sydkusten betalar medlemsavgift för att få ta del av landskapsförbundets verksamhet. Sydkustens landskapsförbunds direktör Agneta Eriksson (foto Sydkustens landskapsförbunds webb) Direktören Agneta Eriksson inleder med en intressant presentation av språksituationen i Finland, som sedan 1919 officiellt har två likvärdiga språk, finska och svenska. Majoriteten av alla som bor i Finland är positiva till tvåspråkigheten visar undersökningar som gjorts.

2 Trots detta är svenskan ett utsatt språk och därför satsar man på en verksamhet som Ordkonst som handlar om läslust på fritiden och riktar sig till barn och unga. Agneta berättade också att de svenskspråkiga barnen i Finland har sämre resultat i PISA-undersökningen, än de finskspråkiga. Ordkonst uppstår när flera är kreativa tillsammans med orden som redskap Michelle Mattfolk från Sydkustens landskapsförbund och ledare av Ordkonst berättade att Ordkonst är en egen konstform. Ordkonst är det som uppstår när fler än en person är kreativa tillsammans med orden som redskap. Ordkonst är fantasi och magi. Språk i sig är ju annars ganska osynligt som konstform och används oftast mer som ett medel än ett mål. Detta vill man ändra på! Visionen är att ordkonsten ska bli lika stor som t ex bildkonst, musik m m. Ordkonst utbildar ordkonstnärer eller ordkonstledare som håller i Ordverkstäder. Vem som helst som har ett intresse för ordkonst, kan ansöka om att få utbilda sig till ordkonstnär, t ex bibliotekarier, författare, journalister, pedagoger. Några ordkonstnärer kan arbeta heltid som just ordkonstnär i Ordkonst regi. En spännande tanke vore att använda läskonsterbegreppet likadant och satsa på att fortbilda läskonstnärer. Michelle berättade vidare att man under hösten 2012 startar 30 olika ordverkstäder i medlemskommunerna. Ordverkstäder sker på bibliotek, efter skolan, på kulturhus etc. Ordverkstädernas målgrupp är barn i åldern 9-18 år. Innan de når den åldern kan de delta i rimjam för 1-3-åringar eller babypoesi för 0-1-åringar. Sommartid arrangeras också fantasiläger, 4 stycken varje sommar. Där skapas ordkonst. Barn och unga gör tidsballonger och tillverkar tidshattar med magiska föremål som gör det möjligt att resa i tiden. Varje år arrangeras en ordkonstvecka (under 2012 i september) med massor av aktiviteter. Orkonst har en egen maskot, Håppan, med en egen blogg som riktar sig till barn och vuxna. Ordkonst håller även på att bygga upp en ordkonstskola (efter finskspråkig modell). Ordkonstskolan med dess tre lärare finns i Borgå. Man har gett ut en metodbok med tips på hur man kan jobba med ordkonst. Ordkonst alla har fantasi heter den. Bl a hittar man recept på budskapsbullar (som bakas med dikter och ord i). Det vore fantastiskt att kunna göra något liknande med alla samlade metoder och erfarenheter från de sörmländska läsklubbarna BOOKworms. Ordboet Efter lite meck med att flytta Bubblan från den anrika Olympiastadion till den mer centralt belägna och skyddade parkeringen bakom Annegårdens barnkulturcentrum kan chaufförer och passagerare äntligen koppla loss och av.

3 Bubblan tryggt parkerad bakom Annegårdens barnkulturcentrum Med vår fina lilla vagn tryggt parkerad och med vår mest stadstrafikkompetente konsulent bakom ratten lämnar vi alla tjusiga funkishus i Helsingfors bakom oss och kör vidare till den idylliska trästaden Borgå och ett möte med Ordboet. Ordboet är en utställning som tagits fram av Ordkonst för att turnera i skolan. Den var just nu uppställd i ett rum på andra våningen i ett barnkulturcentrum som osade av kreativitet och skapandelust. Vi blev glada av att höra att byggandet av Ordboet var klart inspirerat av den första Läskonsterrapporten. Dörren till Ordboet öppnas. Vi får ett högtidligt välkomnande och chansen att lyssna till en spännande berättelse, som berättas av ordkonstnären Jolin Slotte. Jolin delar ut varsin fantasikristall till var och en av oss. Vi tar av våra skor och träder andäktigt in i Ordboet.

4 Jolin Slotte välkomnar oss in i Ordboet och uppmanar oss att ta en fantasikristall Ordboet består av fyra olika inredda hörn eller rum i rummet. De olika rummen har urtjusiga namn som (bör uttalas på finlandssvenska för att komma helt till sin rätt); Kaoskalaset (inklusive Heta Stolen) Kunskapsknuten Harmonihålan Farozonen Tanken med Ordboet är att barn och unga ska inspireras till eget berättande. Inspirationen får de av alla fantasiigångsättande ting och miljöer i Ordboet, under en pedagogs ledning. Några kloka ord som sades och som Ordboet lever upp till är Fantasi har vi alla. Det krävs inte så mycket för barn att skapa berättelser. och Alla barn har en ryggsäck, något man är bra på. Men inte alla barn får packa upp den.

5 Kaoskalaset med Heta stolen Kläder och annat skoj att förvandla sig med hjälp av Kunskapsknuten Man vet aldrig vad man hittar I en bok

6 Harmonihålan Svenska bibliotekskonsulenter myser bland ordspråkskuddarna i Harmonihålan; Christina Stenberg, Tinne Wennerholm, Ann Catrine Eriksson, Maria Ehde Andersson och Sylvia Blomberg

7 7 augusti 2012 Nätverksmöte för Ordkonstnärer och presentation av Bubblan Michelle Mattfolk, Sydkustens landskapsförbund/ordkonst och Tinne Wennerholm, Länsbibliotek Uppsala Gävleborg, initiativtagare till utbytet tillsammans med Bubblan i Helsingfors Här föds berättelser Dagen inleds i barnkulturcentret Annegårdens fina barnbokscafé på Richardsgatan. Bland caféets mysiga soffor och fåtöljer står ett fint Narniaskåp, som alla modiga med ett sug efter spänning och berättelser kan kliva in i för att uppleva andra världar Nina Gran från Helsingfors stads kulturcentral inleder dagen på ett mycket pedagogiskt sätt. Hon ber oss blunda och fundera på en bild, eller en händelse i vår barndom, som påverkat oss mycket och som vi bär med oss. Jag kom genast att tänka på när vi besökte Gripsholms slott i Mariefred med skolan i mellanstadiet. När guiden visade oss ett porträtt av Drottning Christina förklarade hon att allt som vi kunde se på bilden betydde något. Den lilla hunden, äpplet, hur hon såg på oss m m. Allt var symboler som berättade något mer. Det var inte bara en bild på en liten flicka med en vuxens ansikte. De var små berättelser i en större berättelse. Jag fick jag en stark a-hakänsla och mitt livs första medvetna konstupplevelse. Jag hade, med lite hjälp av en vuxen, knäckt en kod och lärt mig ett nytt språk.

8 Nina poängterar vikten av att barn tidigt får starka bilder och positiva upplevelser. För att hitta de här bilderna måste man som barn få chansen att ta del av många olika bilder och upplevelser för att hitta det som bäst passar ens personlighet. Fantasin kommer inte från tomma intet menar Nina. Vi vuxna behöver hjälpa till och skapa utrymme för att ge barn upplevelser som föder fantasin, stoff till berättelser. Barn behöver lära sig att skapa bilder i sitt huvud, sina egna bilder (inte rätt bilder). Från berättelserna får barn bränsle till sina lekar och fantasier. Vi ska visa barnen att det finns något annat och större än här och nu. Nina rekommenderar följande webbplatser: df?mod=ajperes&lmod= Kulturpedagogik i grundskolorna i Helsingfors en skrift om hur man kan integrera kultur i skolämnen Konst och kulturevenemang för barn och unga i Helsingforsregionen en webbsida Folkhälsan och Luckan Några av Ordkonst samarbetspartners presenterar sig. Man berättar att i Helsingfors samarbetar förskola och bibliotek mycket. Biblioteken samarbetar också mycket med folkhälsan, särskilt kring två-språkigheten. Johanna Sallinen visar sagolådor med tillhörande handledningar, lekar, ABC-droppar och annat intressant språkstimulerande material som går att finna på På det svenskspråkiga informations- och kulturcentret Luckan i Helsingfors arrangeras en massa aktiviteter, bl a berättarcaféer för vuxna (ALVA läkande berättelser finns i hela Norden) och saftsalonger för barn, berättar Zusan Söderström. Upplevelserum och läsdiplom Agneta Möller Salmela från vid Hangö stadsbibliotek berättar inspirerande om sitt läsfrämjande arbete som grundar sig på tre M; motivation, metoder och magi. Agneta bygger upplevelserum på biblioteket kring det hon ska berätta om. Det kan vara ett slott, en regnskog eller liknande där hon berättar muntligen eller läser högt. Småbarnsgrupper kommer på tvåspråkiga massagesagor och ficklampelekar. Föräldrarna är viktiga personer som Agneta pratar med om varför man ska läsa. Tillsammans med sina barn får föräldrarna utforska upplevelserummet.

9 Pojkar och deras läsning jobbar Agneta med. Hon menar att pojkar behöver ett mindre urval böcker att välja mellan, med en pojke som huvudperson och ämnen som är intressanta. Agneta bjuder exklusivt in pojkar till upplevelserummet när hon riktar sig till dem. Tävlingsinstinkten menar hon att man särskilt kan använda för att motivera pojkar till läsning. Läsdiplom till barnet / klassen, men även till föräldrarna är en metod att arbeta med. Lärarna kopierar diplom och delar personligen ut till eleverna Grattis! Du har fått ett nytt diplom!. Andra metoder Agneta använder är Din läshistoria nu och i framtiden (intervjufrågor) och Dina föräldrars läshistoria. Ordkonst i praktiken Den f.d. ordkonstledaren eller ordkonstnären Josefin Vidjeskog berättar om de ordverkstäder för barn och unga som hon lett en gång i veckan. Ordverkstäderna sker på barn och ungas fritid utan prestationskrav. För att rekrytera unga till ordverkstäderna ordnar man galej eller aktioner på skolor. Josefin brukar rusa in i ett klassrum, utklädd för att dela ut hemliga lappar till barnen med information om ordverkstäderna. Efter en stund kommer en elak häxa inrusande och ropar Tycker ni om fantasi?! Fantasi är farligt! Ni får inte ha det! Ni får inte komma till ordverkstäderna, för där håller man på med film, berättelser, fantasi! Varje år är det ett nytt tema man kan välja att använda som ordkonstnär. Temat tas fram centralt och finns som stöd om man får slut på idéer. Exempel på teman: - Trollskogen man skapar t ex digitala berättelser om Mitt möte med ett sagoväsen genom att välja ett sagoväsen, googla på det och skapa en berättelse - Drömmar man har ett myggnät där man viskar sina drömmar och sen skriver ner dem. Ett fantasispel har man skapat till Ordkonstveckan på Åbo stadsbibliotek, i form av en stor spelplan med en tärning. Man hoppar fram genom spelet genom att säga så många ord man kan som börjar på bokstaven F. På fantasilägret sår man fantasifrön (som blommar över natten) som förvandlas till fantasiväxter dagen efter. Man använder en berättarkula som cirkulerade i gruppen och alla andra måste vara tysta. Statistinhopp, t ex av överraskande författare, används också och man byter identiteter när man hälsar på varandra i början av lägret. PRO Barnlitteraturhuset Vi fick höra om föreningen PRO Barnlitteraturhusets planer för att bygga upp ett tvåspråkigt barnlitteraturhus med text och bild i fokus i Helsingfors. Michelle från Ordkonst sitter i styrelsen.. Just nu söker man finansiering, men det är svårt eftersom man samtidigt bygger ett nytt centrumbibliotek i staden. Närmsta barnlitteraturhus i Norden finns i Tallinn, men det är väldigt traditionellt, särskilt i synen på barn. Tinne Wennerholm besökte föreningen dagen efter.

10 Läs mer Efter alla svenskfinska presentationer är det så dags för oss svenskar att dela med oss av hur vi arbetar läs- eller snarare berättelsefrämjande. Tinne Wennerholm inledde med att berätta om Läskonsterkonceptet, projektet och vad det resulterat i, bl a uppbyggandet av Litteraturhuset i Sandviken för hela Gävleborgsregionen. Tinne Wennerholm presenterar Läskonster för alla ordkonstnärer och deras samarbetspartners Bubblan berättelser på väg presenterades av de tre projektledarna Christina Stenberg, Sylvia Blomberg och mig, Ann Catrine Eriksson. Efter vår presentation var det dags för de svenskfinska ordkonstnärerna och deras samarbetspartners att bekanta sig lite närmare med Bubblan och alla dess berättelsestimulerande utrustning.

11 Närkontakt med Bubblan och all berättelsestimulerande utrustning Rimjam och babypoesi på Richardsgatans bibliotek Annika Sandelin, barnbibliotekarie, tar emot oss i det fantastiskt välbevarade nyklassicistiska biblioteket på Richardsgatan. Hon berättar att av 200 anställda vid Helsingfors bibliotek så är 15 svensktalande. Annika är själv tjänstledig med arbetsstipendium för att skriva poesi för barn. Under ett år arbetade Annika som babypoesiordkonstledare för spädbarn under 1 år. Metoderna hon använde var ramsor, verser, rörelser i ett tält med stjärnhimmel I sagans skog, stora silkesdukar, plingande klockor, såpbubblor och laminerade diktkort. Forsättningen på babypoesi kallas rimjam och riktar sig till 1-3-åringar. Då är ofta syskon och föräldrar delaktiga och man är två som leder. Det är mycket socialt och många rörelser i

12 rimjam. Teman som använts är Trollskogen och Lennart Hellsing. Annika berättade också att man jobbat med bokbingo och utlottning av böcker på biblioteket. Nya ord Vi har fått lära oss flera nya ord under resan: Bibban = Bibblan Dagvård = Förskola Eftis = Fritids Kirjasto = Bibliotek Landskapsförbund = Liknar våra landsting, lagstadgade Ordkonst = Konstform som uppstår när fler än en person är kreativa tillsammans med orden som redskap Rikssvenskar = Vi som lever i Sverige och pratar rikssvenska Saftsalong = Arrangeras för barn på det svenskspråkiga informations- och kulturcentret Luckan i Helsingfors Svenska = Inte finlandssvenska, talas i Finland Några avslutande reflektioner Vilken outnyttjad resurs vi har i Svenskfinland! Språket förenar oss, till skillnad från t ex i Danmark där många svenskar har svårt att förstå vad som sägs. Ordkonst sätt att arbeta påminner både om läskonster och BOOKworms. Det vore toppen att bjuda hit dem för ett erfarenhets- och kunskapsutbyte. Ordkonst arbetssätt med ett tema/år skulle kunna användas även i BOOKworms, så även skrivande av en metodbok. Länsbibliotek Sörmland Ann Catrine Eriksson