Stora värmepumpsystem rätt för både miljö och ekonomi

Transkript

1 Stora värmepumpsystem rätt för både miljö och ekonomi Nordbygg, 3 april 2008 Arrangörer: Svenska Värmepumpföreningen Installatörernas Utbildningscentrum Sveriges Energi- & Kylcentrum Moderator: Hans Lindholm

2 Program 3 april Framtidens värmepumpsystem Martin Forsén, SVEP sfvp.se en ny kunskapssajt om fastighetsvärmepumpar Jörgen Rogstam, Sveriges Energi- & Kylcentrum & Daniel Åkervall, WSP Kaffe Praktiska erfarenheter från fältet och systemlösningar med fastighetsvärmepumpar Björn Modin, Energianalys Jämtland Metod för miljövärdering av elenergi Tobias Persson, Energimyndigheten Nordbygg

3 Nordbygg: Framtidens Värme(pump)system Martin Forsén Svenska Värmepumpföreningen

4 Nordbygg: Försäljningsutveckling Fler än värmepumpar installerade sedan år Väts ka-vatten Frånluft Luft-luft Luft-vatten

5 Nordbygg: Uppvärmning av småhus 2007 Uppvärmning av svenska småhus % 6% 17% 11% 13% 21% 6% 8% 5% 10% Direktverkande el (6%) Luft-luft vp/direkt el (11%) Vattenburen el (6%) Frånluftvärmepumpar (8%) Oljepannor (5%) Bioeldadade pannor (10%) Kombi el/bio (21%) Fjärrvärme (13%) Vätska-vattenvärmepumpar (17%) Luft-vattenvärmepumpar (3%)

6 Nordbygg: Elanvändning bostäder & service [TWh] Normalårskorrigerade värden 80 Under samma period har försäljningen av eldningsolja minskat med ca 85% (90 TWh -13 TWh) TWh Driftel Hushållsel Elvärme Fast bränsle Olja Elektricitet Biobränsle Värmepumpar Kraftvärme

7 Nordbygg: Energimarknaden under förändring Energipolitikens syfte: Trygga tillgången på energi Främja ekologisk energiförsörjning

8 Nordbygg: Styrmedel Energiskatter Fiskala skatter Miljöstyrande skatter Koldioxidskatt Svavelskatt Elcertifikat Teknikupphandling Informationsinsatser Program för energieffektivisering

9 Nordbygg: Statens beroende av energirelaterade Skatteintäkter är Tabell 2: Intäkter av energiskatter efter energi- och skatteslag 2006, Mdrkr Energiskatt Koldioxidskatt Svavelskatt Energislag Totalt Bensin Oljeprodukter Råtallolja Övriga bränslen Samtliga bränslen Elkraft Produktionsskatt, kärnkraftverk* Totalt Andel av statens skatteintäkter 9,0% Andel av BNP 2,5% Källa: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket, SCB * Skatten är en effektskatt. Denna skatt ska inte förväxlas med den energiskatt på el som användarna betalar.

10 Martin Forsén Nordbygg: Omvärldsfaktorer av betydelse Klimatförändringar Minskat värmebehov Ökat kylbehov Ökad miljömedvetenhet Minskad tillgång på fossila bränslen Högre energipriser Ökade krav på energieffektivitet Ökad acceptans för investeringskostnader Åldrande befolkning Ökade komfortkrav Ökade krav på bekvämlighet Fjärrvärmeförsäljningen minskade med ca 20% i Mälardalen under vintern 2007 Under värmeböljan 2003 dog fler än personer pga värmen i Frankrike

11 Nordbygg: Specifik energianvändning för uppvärmning (Sverige) kwh/m EU-Förslag Specifik energianvändning kwh/m Byggnadsår

12 Martin Forsén Nordbygg: Vem utformar de krav som kommer att ställas i framtiden? Samhället Kunderna

13 Martin Forsén Nordbygg: Samhällskraven definierar marknadens spelregler 80% av den nationella lagstiftningen härstammar från beslut inom EU

14 Martin Forsén Nordbygg: Direktiv från EU Energideklarationer av byggnader EUP-direktivet/ECO-design Eco-labelling criteria (Miljömärkning av värmepumpsystem) RES-Directive ROHS WEEE F-GAS PED Energitjänstedirektivet Ursprungsmärkning av el

15 Samhällsperspektiv Kravställning vid all energianvändning Energieffektivitet 50% mer energieffektiva byggnader Miljöpåverkan Klimatpåverkan (20% minskade utsläpp av växthusgaser tom 2020) Partikelutsläpp Försurning Övergödning Marknära ozon Förnybar energi 20% förnybar energi Martin Forsén Nordbygg:

16 Martin Forsén Nordbygg: Vilka krav kommer att ställas på framtidens uppvärmningssystem Funktion Kundperspektiv Värme Komfortkyla Tillförlitlighet Driftsäkerhet Inlåsningseffekter Bekvämlighet Skötsel och underhåll Utrymmeskrav Enkel installation Ekonomi Investering Driftekonomi Miljöpåverkan Klimatpåverkan Partikelutsläpp Försurning Övergödning

17 Martin Forsén Nordbygg: Primärenergieffektivitet Primary energy Purchased energy End use energy Extraction Refinement Transportation Powergeneration

18 Martin Forsén Nordbygg: Reduktion av utsläpp av växthusgaser 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Oil boiler Heat pump Reduction of CO 2equvivalents when heat pumps are replacing oil boilers Efficiency oil boiler 90% Seasonal performance factor heat pump 4 Electricity based on EU-25 mix

19 Martin Forsén Nordbygg: Primary energy savings 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Oil boiler Heat Pump Primary energy savings when heat pumps are replacing oil boilers Efficiency oil boiler 90% Seasonal performance factor heat pump 4 Electricity based on EU-25 mix

20 Enfamiljshus Ternitz (Österrike) 240m² Uppvärmd yta 11 kw Ytjordvärmepump Direktexpansion Martin Forsén Nordbygg:

21 Enfamiljshus Ternitz (Österrike) Årsvärmefaktor 5,3 Uppvärmningskostnader EUR 390,- Energibesparing Oil 1923 Liter CO 2 4,1 Ton Martin Forsén Nordbygg:

22 Martin Forsén Nordbygg: Flerbostadshus, Norrtälje, Sverige Antal lägenheter: 90 Uppvärmd yta: m² Tidigare uppvärmning: Oljepanna Nytt system 4 x GSHP 40 kw + 1 oljepanna som tillsats Värmekälla: 19 borrhål x 173m Årlig besparing: sek Återbetalningstid: 4 år

23 Flerbostadshus, Norrtälje, Sverige Martin Forsén Nordbygg:

24 Martin Forsén Nordbygg: Kommersiell byggnad, Les Mureaux, Paris, Frankrike Kontorsbyggnad Conditioned area: m² 1 Grundattenvärmepump (290 kw th ) Användning uppvärmning + frikyla

25 Martin Forsén Nordbygg: Kommersiell byggnad, Les Mureaux, Paris, Frankrike Golvslingor för uppvärmning + kyla Årsvärmefaktor uppvärmning: 4.1 Årsköldfaktor kyla: 8.2

26 Martin Forsén Nordbygg: Targets Energieffektivitet 20 % förbättring Minskade emissioner 20 % minskning av växthusgaser Förnybar energi 20 % förnybar energi

27 Martin Forsén Nordbygg: RES-Direktivet Förnybar energi 20 % förnybar energi % förnybar energi inom transportsektorn SVERIGE 40 % (2005) - 49 % (2020)

28 Martin Forsén Nordbygg: SVERIGE 2005 Slutanvändning av energi ca 400 TWh Kravet på Sverige är en ökning med 9 % enheter ca 36 TWh

29 Martin Forsén Nordbygg: Värmepumpens förnybara energi T 1 Kompressor Värmesänka Förnybar energi T 2 Värmekälla Värmefaktor =

30 Förnybar energi från värmepumpar 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Beräkning av förnybar energi från värmepumpar (TWh) exklusive värmepumpar i fjärrvärmenät Martin Forsén Nordbygg:

31 Martin Forsén Nordbygg: Förnybar energi 2007 Värmepumparna i Sverige använder Årligen ca 14 TWh förnybar energi Vindkraften står för ca 1 TWh 2020 Värmepumparna tillför ytterligare ca 10 TWh förnybar energi Vindkraften?

32 Martin Forsén Nordbygg: Reduktion av elanvändning 2020 Värmepumparna medför minskad användning Av el för uppvärmning. Sverige ökar exporten av koldioxidfri el

33 Martin Forsén Nordbygg: Värmepumptekniken är framtidens värme- och kylsystem

34 Martin Forsén Nordbygg: Tack för uppmärksamheten!

35 Martin Forsén Nordbygg: Så här har vi räknat.. Småhus 2005 Ersatt av värmepumpar 2020 [TWh] Tillkommande förnybar energi från värmepumpar [TWh] Elanvändning för tillkommande värmepumpar [TWh] Olja [TWh] 5,4 3,5 1,8 0,8 El [TWh] 15,3 8 5,5 2,5 Flerbostadshus Olja [TWh] 1,3 0,5 0,25 0,13 El [TWh] 1,7 1,3 0,87 0,43 Lokaler Olja [TWh] 1,9 0,7 0,36 0,16 El [TWh] 3,6 2,5 1,7 0,78

36 Martin Forsén Nordbygg: Resultat 10,5 TWh ytterligare förnybar energi Totalt Ersatt av värmepumpar 2020 [TWh] Tillkommande förnybar energi från värmepumpar [TWh] Elanvändning för tillkommande värmepumpar [TWh] Olja [TWh] 8,6 4,7 2,4 1,1 El [TWh] 20,6 11,8 8,1 3,7

37 - en kunskapssajt om fastighetsvärmepumpar - Jörgen Rogstam & Daniel Åkervall April 2008

38 Bakgrund Tanken om ett projekt för att samla kunskap om stora värmepumpar skapades av KYLentreprenörernas förening, SVEP och IUC redan 2005 Bakgrunden var ett ökande intresse för installationer av Fastighetsvärmepumpar Förutsättningarna vid installation är ofta mycket olika villavärmepumpsystem Initialt förekom problem vilket ledde till idén att ett projekt skulle samla kunskap om bra och dåliga installationer Först i februari 2007 blev finansieringen för ett 2-årigt projekt klar genom Energimyndighetens forskningsprogram EFFSYS2 IUC blev genom Sveriges Energi- och Kylcentrum projektägare och samarbetar sedan mars 2007 med WSP Environmental System för Fastighetsvärmepumpar, 2

39 Projektmål Förbättra och säkerställ kommunikationen med marknaden för bästa spridning av kunskapen Bygg upp en websajt för kommunikation av resultat Sammanställ statistik från fältet och identifiera: framgångsfaktorer i bra installationer kommersiella mål för att en installation ska lyckas Gör enklare fältmätningar för att konstatera förutsättningar, potential till förbättring, etc. Publicera kortfattat och frekvent tips, råd och erfarenheter med tydlig adress till installatörer, tillverkare och driftspersonal Skapa beräkningsmodeller för investeringar System för Fastighetsvärmepumpar, 3

40 Projektstatus Projektet drivs av personer från IUC-SEK och WSP sedan mars juli 2007 fanns sajten tillgänglig Tidigt väcktes idén om att organisera installationer/referensanläggningar i en databas Sedan september 2007 har referensanläggningar samlats Projektet är finansierat till mars 2009 därefter kommer sajten att behöva en egen finansiering Om projektet och sajten tas emot väl kommer den förhoppningsvis att kunna få ett eget liv efter det att finansieringen är slut System för Fastighetsvärmepumpar, 4

41 Partners Partners stödjer projektet genom att hjälpa till med rekrytering av referensanläggningar samt ger kreativ återkoppling till sajten och dess funktioner WSP Environmental Fastighetsägarna Stockholm Svenska Värmepumpföreningen Kylentreprenörernas Förening HSB Södertörn Riksbyggen.. Vi söker fler! System för Fastighetsvärmepumpar, 5

42 Web Portal

43 Referensdatabas System för Fastighetsvärmepumpar, 7

44 Definition av parametrar System för Fastighetsvärmepumpar, 8

45 Referensdatabasen Kärnan i projektet Verklighetsförankrad Grova uppskattningar / Noggranna mätvärden Tillgänglig för: Bred målgrupp med blandad kompetens System för Fastighetsvärmepumpar, 9

46 Tillämpning Nyttan Jämförelser mellan olika systemlösningar Tydliggöra möjligheter med värmepumpslösning Bättre underlag vid projektering av värmepump Facit, siffror från verkligheten System för Fastighetsvärmepumpar, 10

47 Beställarens Trygghet Nyfikenhet Kunnskap Konsultens Verktyg Marknadsföring Installatörens Marknadsföring Erfarenhetsåterföring Nyttan ur olika perspektiv System för Fastighetsvärmepumpar, 11

48 Nyttan för beställaren Trygghet Verifierade siffror på besparing i liknande objekt Jämföra offert med verklighet Nyfikenhet Hur bra fungerar min anläggning jämfört med andras Kan jag också sänka min energikostnad Kunnskap Forum, ställa frågor till experter Läsa mer ingående artiklar om utvalda anläggningar System för Fastighetsvärmepumpar, 12

49 Referensanläggningar System för Fastighetsvärmepumpar, 13

50 HSB Brf Liseberg System för Fastighetsvärmepumpar, 14

51 Beräkningsprogram Kommande funktioner Portalen kommer att utvärdera de relevanta tillgängliga beräkningsprogram Artikelbibliotek Portalen kommer att tillhandahålla relevanta artiklar i området fastighetsvärmepumpar Tjänster Utvärdering av installationer System för Fastighetsvärmepumpar, 15

52 Besökare på sfvp.se System för Fastighetsvärmepumpar, 16

53 Google analytics Vi mäter alltså vet vi! Vi har haft ett bra genomslag på installatörsledet Fler Fastighetsägare intresserar sig för projektet 1:a plats på Google vid sökning på fastighetsvärmepumpar! System för Fastighetsvärmepumpar, 17

54 Summering En web-sajt är skapad för kunskapssammanställning Kärnan är sammanställningen av referensanläggningar Ca 44 referensanläggningar finns idag Målet är ca 100 En lättillgänglig web-sajt underlättar rekrytering av anläggningar och projektpartners Mer och nya funktioner kommer löpande såsom: Beräkningsprogram Artiklar Tjänster Projektet är finansierat till mars 2009 därefter kommer sajten att behöva en egen finansiering System för Fastighetsvärmepumpar, 18

55 Forum System för Fastighetsvärmepumpar, 19

56 Praktiska erfarenheter från fältet och systemlösningar med fastighetsvärmepumpar. Björn O Modin EAJ

57 EXEMPEL PÅ ARBETSGÅNG FÖR ENERGI EFFIKTIVISERING: 1. INVENTERING INKLUSIVE INSAMLING AV ENERGISTATISTIK, DRIFTIDER. 2. BERÄKNING AV BEFINTLIG ANLÄGGNINGS VÄRMEBEHOV 3. FRAMTAGNING AV FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 4. BERÄKNING AV FÖRESLAGNA ALTERNATIVS BESPARINGAR. 5. PROJEKTERING AV FRAMTAGNA SYSTEMLÖSNINGAR 6. UPPHANDLING AV ENTREPRENAD SAMT GENOMFÖRANDE 7. UPPFÖLJNING.

58 Steg 1, inventering. - Inventering av befintliga installationers status. - Fel i anläggningarna dokumenteras och redovisas. - Drifttider, system- och rumsamband etc kartläggs för att man skall erhålla ett bra underlag för analys av anläggningens värme- och elförbrukning. - Statistik på varmvatten, värme- och elförbrukning insamlas, helst månadsvärden samt fördelning över dygnet.

59 Bet agg Betjänar Luftflöde Återvinningsgrad(snitt) Temperaturer Till/frånluft Drifttider m 3 /s % o C Dagar Dag tid kl TA1 Konf Björkörummet 0, / TA2 Konf Rödörummet 0, / TA3 Konf Alnörummet 0, / TA4 Konf Grupprum 0, / TA23 Restaurang 1, / TA14 Konf Granörummet 0, / VA1 Kök, kontor 1, / VA2 Taverna 2, / VA3 Restaurang 0, / VA4 Konf Brämörummet 0, / TA10 Pool 0, / TA11 Motionsrum 0, / FF Hotellrum 2, / Egen uppskattning då underlag saknas. Exempel på redovisning från en inventering av en fastighets ventilationsanläggningen som sedan används i beräkningarna.

60 Steg 2, beräkning av befintlig anläggnings värmebehov. Analys av fastighetens energiförbrukningen i befintlig anläggning för att undvika att den planerade värmepumpsanläggningen inte blir onödigt stor samt att försöka finna de lönsamma besparingsåtgärder som först bör utföras.

61 Beräkning av befintlig fastighets värmebehov Effektbehov kw Timme nr Tappvarmvatten Ventilation Transmission Tillskott

62 Beräkning av effekttäckning kw Effekttäckning 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Timme nr El till värmepump Spetsvärme

63 Beräkning av köldbärartemperatur över året BERÄKNAD ÅRSVARIATION HOS KÖLDBÄRAREN TEMPERATUR Januari Februa Mars April Maj Juni Juli August Septe Oktob Novem Decem MÅNAD Månad Utgående temp ur värmepump köldbärare

64 M W h /m ån ad EXEMPEL RESULTAT AV SIMULERING Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December M ån a d V ärmebehov inkl V V Täckning 1 st V P EL till 1 s t V P

65 Exempel: Scandic Nord Sundsvall. Scandic Nord i Sundsvall som ursprungligen uppfördes 1967 med tillbyggnader 1984 och 1987 gjordes hösten 1999 en inventering samt beräkning av möjligheter till energibesparing. År FJV MWh Inköp av fjärrvärme till Scandic Nord Sundsvall.

66 Alternativ Anpassad bef anläggning: Teoretiskt beräknat årsenergibehov Transmission MWh Ventilation MWh Tappvarmvatten MWh Totalt MWh Hotellet hade före åtgärderna en debiterad effekt av ca 825 kw.

67 Förslag till åtgärder.

68

69 Energibesparingsberäkningar Inköpt energi för värme är beräknad med årsmedelvärmefaktor enligt simuleringsprogram samt 99 % pannverkningsgrad för fjärrvärmen. I inköpt värme ingår el för värmepump.

70 Alternativ Inköpt energi för värme (el, fjärrvärme) MWh/år Bef anläggning: Besparing MWh/år Besparing % Föreslaget alternativ %

71 MWh/månad SCANDIC SUNDSVALL VÄRMEBEHOV 1398 MWh Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Månad Värmebehov Täckning 3 st VP EL till 3 st VP

72 Verklig besparingen av inköpt fjärrvärme uppgår enligt mätningarna till ca 70 % Entreprenaden påbörjades i augusti 2000 med ombyggnad av kökskylan, installation av värmepump1 och avslutades i augusti 2001.

73 Månad År 2005 Förbrukning fjärrvärme MWh Jan 77,7 Feb 89,3 mars 95,8 April 37,9 Maj 18,8 juni 29,5 juli 24,6 Aug 0,6 Sept 18,8 Okt 28,7 Nov 56,5 Dec 100,2 Summa: 577,22

74 SCANDIC NORD SUNDSVALL FJÄRRVÄRME OCH EL TILL VÄRMEPUMP MWH FJÄRRVÄRME År EL TILL VÄRMEPUMP

75 Exempel på systemlösningar, renodling av värmesystem, inkoppling till värmesystem, kombination av värmekällor. Driftorganisation, bedöm kompetens, möjligheter till service och tillsyn, hjälpmedel etc. Centralisera eller decentralisera produktion av värme, varmvatten beroende på fastighetens eller fastigheternas systemlösning. T ex koppla om eventuella nödvändiga hetvattenledningar så att inte onödigt varmt vatten går ut på fastighetens hela distributionsnät. Komplettera med erforderliga grovshuntar, pannshuntar. Förvärm tappvarmvatten, undvik spetsvärmning.

76 Renodling av värmesystem för anpassning till värmepump Inkoppling av värmepump på anläggning med fjärrvärme. Upprättande av separat ledning för värmebehov med högre temperaturkrav.(scandic Nord Sundsvall)

77 Inkoppling av värmepump till en oljeeldningsanläggning samt förvärmning av tappvarmvatten. Elpanna för varmhållning av oljepannor.

78

79 Värmekällor och kombination av värmekällor. Alla möjliga värmekällor går att kombinera bara det görs på rätt sätt. Bergvärme, ytjordvärme, sjövärme, uteluft, spillvärme från kylanläggningar, frånluft, avloppsvatten, avfuktning, isbanor mm.

80 Återvinning från frånluft i kombination med livsmedelskylproduktion

81 Bergvärme i kombination med återvinning från frånluft.

82 Bergvärme i kombination med återvinning från avluft samt förvärmning av uteluft samt kylning av tilluft.

83 Värmekällan Uteluft i kombination med isbana.

84 Vilka möjligheter finns det till fler energibesparande åtgärder vid Scandic Nord Sundsvall? Kan man göra något mer för att öka besparingarna ytterliggare och minska energikostnaderna.? Första åtgärd är att komplettera köldbärarsystemet med en extern värmekälla i form av en ytjordvärmekollektor eller borrhål så att man kan höja köldbärarens temperatur samt förvärma uteluften när utomhustemperaturen sjunker under 0 o C. Beräkningar visar att fjärrvärmeinköpen skulle minska från ca 577 MWh/år idag till ca 450 MWH samt att effektbehovet för fjärrvärmen skulle minska ytterliggare från ca 370 kw till ca 250 kw.

85 Koldioxidvärdering av energianvädning Tobias Persson Energimyndigheten

86 Koldioxidvärdering av energi till vad? Miljöredovisning Bedöma åtgärder som påverkar energibehovet

87 Miljöredovisning av den energi som används EU direktiv om ursprungsmärkning av el - stimulera aktiva val - emissionsfaktorer baserade på köpt el - föreskrifter saknas i Sverige idag Aktiva val gör det möjligt med lägre belastning av den energi som individen använder

88 Koldioxidvärdering av el till vad? Att värdera i beslut om konverteringar och effektiviseringar som påverkar energianvändningen Hur påverkas utsläppen av en konvertering från oljepanna till värmepump? Hur bra bör klimatskalet på bostadshus vara?

89 Två olika perspektiv Styrmedelperspektivet Energisystemperspektivet

90 Styrmedelsperspektiv Konsekvenser av kvantitativa styrmedel Elcertifikatsystemet Förändrad elanvändning innebär förändrad produktionen från certifikatberättigad elproduktion EU:s handelssystem

91 Vad händer om elanvändningen minskar effekter av EU:s handelssystem? Företaget når sitt utsläppstak Utsläppen minskar i kraftverken Företag får utsläppsrätter över Hittar nya marknader Sparar utsläppsrätter till ett senare tillfälle Säljer till ett annat företag Ingen ytterligare minskning

92 Men på längre sikt. Detta gäller bara under den period som åtagandeperioderna varar En (relativ) lägre elanvändning gör det lättare att nå ambitiösa mål för framtiden Finns andra skäl än klimatet att begränsa elanvändningen Kraftbalans Att uppnå andra mål

93 Energisystemperspektív - marginalenergi Marginalenergi är den produktion som försvinner vid en reduktion av energianvändningen eller produktion tillkommer. Begreppet gäller också för det motsatta, marginalenergi är den produktion som tillkommer vid en ökning av energianvändningen eller produktion försvinner. Alltid en approximation och en subjektiv bedömning!!!

94 Marginalel

95 Marginalel Drifts- och utbyggnadsmarginaler av en åtgärd som påverkar elanvändningen Driftsmarginal kolkondens eller naturgaskombi Utbyggnadsmarginal kolkondens, naturgas, förnybart,.. Marginalels mix: gco 2 /kwh

96 Frågan gäller inte bara el Marginalolja Marginalbiobränsle Marginalbiodrivmedel Marginalfjärrvärme

97 Marginalolja Olja slutanvändning Raffinering Produktion och uppgradering 3,0 2,5 CO2 utsläpp 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Konventionell olja Oljesand Syntetiskt olja från kol

98 Marginalolja Produktionskostnad Oljesand Syntetiskt olja från kol och oljeskiffer Konventionell olja Volym

99 Marginalbioenergi Produktion av biomassa Uttag av råvara och direkta markförändringseffekter Transport Omvandling Indirekta markförändringar

100 Marginalfjärrvärme Utvinning Förädling Omvandling Distribution Totala förluster från omvandling och distribution procent

101 Marginalfjärrvärme Bränsle Tid Emissionsfaktor gco2/kwh System - bio Biobränsel 89% 10 Olja 10% El 1% System - fossil Biobränsle 75% 10 Olja 24% El 1%

102 Gammal vedpanna ack. Exempel uppvärmning av villa 1000 Direktverkande el Luftvärmepump Berg/jordvärmepump Fjärrvärme - bio Fjärrvärme - fossil Oljepanna Pelletkamin gco2-ekv per kwh Ny vedpanna ack.

103 Exempel - nybyggnation kwh per kvm kwh per kvm kwh per kvm Fjärrvärme fossil Fjärrvärme bio kg CO2 per kvm El Fjärrvärme bio Fjärrvärme fossil Fjärrvärme bio Fjärrvärme fossil

104 Slutsatser - konsument Åtgärder = riskbedömning Energieffektivisering av klimatskäl Värmepump eller fjärrvärme beror på den lokala situationen Miljöredovisning av använd energi Aktiva val gör det möjligt med lägre miljöbelastning av den energi som individen använder

105