HAMNAR OCH HAVSMILJÖN UPPMÄRKSAMMANDET AV UNDERVATTENSNATUREN I HAMNVERKSAMHET
|
|
- Thomas Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HAMNAR OCH HAVSMILJÖN UPPMÄRKSAMMANDET AV UNDERVATTENSNATUREN I HAMNVERKSAMHET
2
3 Hamnverksamhetens effekter på den marina miljön Hamnverksamhet, i likhet med annan mänsklig aktivitet, lämnar sina spår i naturen under vattenytan. Hur inverkar hamnaktiviteten på undervattensmiljön? Kan man minska de skadliga effekterna av hamnverksamhet och hur kan man bättre ta hänsyn till landskapet under vattenytan? De här frågorna har studerats som en del av NANNUT-projektet, där man strävat till att ta fram arbetsredskap för beslutsfattare för att de bättre skall kunna ta undervattensnaturen i betraktande i beslutsprocesserna. Östersjön är ett unikt hav. På grund av den låga salthalten lever marina arter och sötvattensarter i samexistens sida vid sida, ofta nära sin toleransgräns. Östersjön är dessutom ett grunt hav som nästan helt saknar tidvattensväxlingar, medan temperaturväxlingarna är stora och under vinterhalvåret är havet till stora delar istäckt. De speciella förhållandena som råder i Östersjön ger upphov till ett väldigt sårbart ekosystem ytterst känsligt för förändringar. Sedan mitten av förra seklet har Östersjöns tillstånd försämrats, främst på grund av övergödning, över ske och miljögifter. Även utnyttjandet av kusterna har ökat genom aktiviteter så som strandnära byggande, sandoch grustäkt från havsbotten, muddringar och dumpning av muddermassor i havet. Också tilltagande hamnverksamhet och transport av till exempel olja och kemikalier till havs utgör risker för havsmiljön. Transporttra ken leder till att främmande ämnen, men även arter, sprids i Östersjön. För att bidra till en hållbar utveckling av Östersjön bör alla intressenter ta hänsyn till den känsliga miljön och sträva efter att minimera skadliga effekter av sin verksamhet. Hamnverksamheten inverkar på undervattensmiljön genom: hamnkonstruktioner som orsakar förändringar i den marina miljön utsläpp från hamnar och fartyg (t.ex. utsläpp i luften,båtbottenfärger, förorenat dagvatten) fartygens rörelser, propellerströmmar och ankring spridning av främmande arter muddring och dumpning av muddermassor olyckor Pärmbilder: Från vänster medsols: Malin Ek, Pekka Sundberg, Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral. Vidstående sida: Pekka Sundberg
4 Bild: Malin Ek
5 Bilder: Pekka Sundberg, Malin Ek, Pekka Sundberg Effekter på vattenkvaliteten och sedimenten Vattenkvaliteten och bottensedimentets tillstånd inverkar kraftigt på vilka organismsamhällen som kan förekomma på ett visst område, men också på hur organismsamhällena mår. Hamnverksamheten kan påverka vattenkvaliteten genom att öka mängden sedimentpartiklar och näringsämnen och förekomsten av giftiga substanser i vattenmassan. Vattenkvaliteten kan förbättras med system för behandling av hamnars dag- och avloppsvatten. Dessutom är det viktigt att öka beredskapen vid olyckor samt att noga välja tidpunkt och tekniska lösningar vid muddring och dumpning av muddringsmassor. Hamnverksamhet inverkar på bottensedimenten främst genom utsläpp av miljöskadliga ämnen och fysisk upprörning av mjuka bottensubstrat. Många ämnen som släpps ut är skadliga för vattenorganismer och bryts inte ner, utan anrikas i sedimenten. Giftkällor inom hamnverksamheten är till exempel antifoulingfärger på fartygens botten. Fartygens rörelser och propellerströmmar rör dessutom upp bottensediment, vilket leder till att giftiga ämnen och näring frisätts från bottnarna och vattnet grumlas. Fartygensvågsvall kan även påverka strandzonen negativt genom ökad erosion. Genom att styra tra ken till mindre känsliga områden och sänka hastigheten kan miljöpåverkan från sjöfarten minskas. I anknytning till större hamnar förekommer det ofta annan verksamhet som inverkar på vattenkvaliteten och sedimenten. Därför är det ytterst viktigt att beakta både de direkta hamnaktiviteterna och övrig aktivitet i hamnområdet när man planerar verksamheten i hamnarna.
6 Effekter på bottendjur, vattenvegetation och sk Dagens hamn- och farledsområden har för det mesta nyttjats under mycket lång tid. Det här gör det svårt att avgöra vilka miljöförhållanden som rådde innan de togs i bruk. Därtill är kunskapen om i vilken utsträckning områden under vattenytan påverkas av hamnverksamheten bristfällig. Vattenvegetation och bottendjur är i hög grad beroende av sedimentets och vattnets kvalitet samt strömningsförhållanden. Långlivade bottendjur används ofta som indikator på havsbottnens tillstånd. Skadeämnen, så som organiska tennföreningar, som ackumuleras i sedimenten har påvisats inverka negativt på bottendjur. Organiska tennföreningar (t.ex. TBT) har använts i giftfärger på båtbotten, men dessa är nuförtiden förbjudna. Skadeverkningarna fortsätter dock ännu länge, eftersom de föreningar som anrikats i sedimenten bryts ner långsamt. Höga halter av tennföreningar har mätts i Bild: Raisa Turja
7 närheten av hamnar, farleder och dockor. Det har påvisats att organiska tennföreningar orsakar störningar i tillväxten, utvecklingen och förök-ningen hos bottendjur. De ökar även mortaliteten speciellt hos musslor och snäckor. Blåstång är en av nyckelarterna i Östersjön. Tångbältet erbjuder skydd och föda för sk och andra djurarter. Eftersom blåstång trivs i ett friskt hav och inte kan växa och överleva i vatten med för hög grumlighet, är förekomsten, och speciellt djupet på förekomsten, av blåstång en god indikator på tillståndet i ett kustområde. Studier från Nordsjöhamnen i Finland visar att förekomsten av blåstång minskat signi kant inom en kilometers radie från områden där byggnads- och muddringsverksamhet skett. Sjöfarten kan inverka på undervattensvegetationen indirekt via förändringar i sedimenten och vattenkvaliteten, men också direkt genom att slita bort bottenvegetationen. Hamnverksamheten kan inverka på kust- skbestånden genom förändrade vattenströmmar vilket påverkar vattnets kvalitet och temperatur. Fiskarnas reproduktionsområden Blåstången är en nyckelart som erbjuder skydd åt ere andra undervattens arter. Blåstången lider av grumligt vatten, djupet på förekomsten av tångbälten är en god indikator på tillståndet i ett kustområde. Bilder: Juha Hyvärinen
8 påverkas negativt av sediment som grumlas upp och lägger sig på rommen och dödar den, samt av den erosion som uppkommer på grund av fartygens vågsvall. Fartygstra ken påverkar även många skars barnkammare genom att vattenrörelserna både sänker vattentemperaturen och förändrar vattenväxtligheten och därför påverkar skynglens överlevnad. Förekomsten av skadliga ämnen i havsmiljön och anrikningen av dem i näringskedjan kan inverka på skarnas reproduktion samt på deras kvalitet som människoföda. Effekterna av hamnverksamhet på växtlighet och skar kan minskas genom att begränsa fartygens hastighet och genom att fridlysa områden med värdefull växtlighet samt de viktigaste reproduktionsområdena för skar från fartygs- och båttra k. I samband med muddring och dumpning av muddermassor i havet försvinner botten oran och -faunan såväl från det muddrade området som från området där dumpningen sker. Vid byggandet av bryggor och utvidgning av hamnområden använder man sig ofta av både muddring och utfyllnad av havsområden. Det här förändrar omgivningen både på land och i havet. Förändringar av strandlinjen kan inverka på havets strömmar, vattenutbytet i området, samt de lokala isförhållandena. Dessa förändringar inverkar i sin tur på hydrologiska processer och på de livsbetingelser som råder för de marina ekosystemen. Förändringar i de marina ekosystemen återspeglas dessutom i fågelbestånden och i de marina däggdjursbestånden. Bild: Roosa Lassila Bild: Raisa Turja
9 Bild: Anna Reunamo
10 Främmande arter En främmande art är en art som inte tillhör vår ursprungliga ora och fauna och som har spridits av människan över naturliga barriärer, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. En marin främmande art kan för yttas från ett havsområde till ett annat med sjötransporter, antingen i barlasten eller fäst på skrovet. De esta arter klara sig inte på det nya området, men i värsta fall kan en främmande art klara sig så väl att den konkurrerar ut ursprungliga arter i området. Ofta är det omöjligt att i efterhand avlägsna en främmande art som börjat föröka sig på det nya området. Naturvårdslagen (NvL 43 ) förbjuder oss därför att sprida en främmande art i naturen ifall det kan nnas en risk att den kan etablera en permanent population i sin nya omgivning. Längs den nska kusten känner vi till 25 främmande arter som har anpassat sig till brackvattensmiljön. Till höger kan vi se ett exempel på en av de senaste nykomlingarna i våra vatten, dvärgkrabban (Rhitropanopeus harrisii Gould). Arten härstammar från Nordamerika och upptäcktes första gången år 2009 i Nådendal. Under NANNUT- projektets undervattensinventeringar i Skärgårdshavet somrarna fann man krabban på hela 16 lokaler. Man antar att det ökande antalet observationer under de senaste åren innebär att arten hittat en ekologisk nisch i Skärgårdshavets mjuka bottnar. Det är svårt att förutspå främmande arters inverkan på det marina ekosystemet. Arterna gömmer sig under ytan, vilket innebär att både ankomsten och den begynnande utbredningen av arten kan gå oss obemärkt förbi. Det är dock viktigt att myndigheterna följer upp introducerade arter, så att deras utbredning och eventuella skador av dem kan förhindras eller begränsas i tid. Idag försöker man förhindra spridningen av främmande arter till exempel genom att använda giftiga bottenfärger på fartyg och behandla barlastvatten. Ifall man upptäcker en främmande art är det viktigt att rapportera observationen till myndigheterna och avlägsna arten från naturen. Vilt- och skeriforskningsinstitutet tar emot observationer av främmande arter via en blankett på Information om den nationella strategin i Finland för främmande arter (på nska) nns på adressen: / /index/etusivu/ymparisto/ luonnonmonimuotoisuus/vieraslajit.html
11 Bild: Rami Laaksonen
12 Hamnaktiviteters skadliga effekter på undervattensnaturen Aktiviteter Följder Verkningar i naturen Fartygstra k tömning av dag- och avloppsvatten propellerströmmar giftiga båtbottenfärger ankring Muddring och dumpning av muddermassor Hamnbygge Lagring Lastning Olyckor Dumpning av snö (ej direkt hamnverksamhet, men utförs ofta på hamnområden) Utsläpp av näringsämnen eutro ering Utsläpp av skadliga ämnen Bottensedimentet rörs upp Närings- och skadliga ämnen frigörs Ökad grumlighet Ökad sedimentering annanstans Förändrade vattenströmmar Spridning av främmande arter Ökat buller, vibrationer Förändringar i temperatur och ljus Erosion Växtlighet Växter som trivs i grumligt vatten och under låga ljusförhållanden konkurrerar ut känsligare arter Växtsubstrat försvinner eller försämras p.g.a. sedimentering Bottenfauna Förändringar i dominansförhållanden mellan arter Skadliga ämnen påverkar t.ex. mortalitet och förökningsframgång Fisk Förörökningsområden försämras eller försvinner Skadliga ämnen kan orsaka t.ex. hormonstörningar Fiskar skräms iväg Däggdjur och fåglar Möjliga verkningar av skadeämnen Djuren skräms iväg
13 Framtida utmaningar Utvecklingsidéer för hamnar Gör kontrakt om överlåtelse av den information som samlas in i samband med miljökonsekvensbedömningar (även rådata) till myndigheterna Ökar möjligheterna att utnyttja be ntlig information om undervattensnaturen, vilket innebär att resurserna som avsatts för inventeringar kan utnyttjas mer effektivt Ge miljöverksamheten mer synlighet Hamnarnas image skulle förbättras, dessutom skulle det förebygga uppkomsten av missförstånd och kon ikter Red ut om det går att använda kompensationsförfarande i fall då stor miljöpåverkan är svår att undvika, d.v.s. skadeverkningarna kompenseras på ett annat område till exempel genom skyddsåtgärder Effektivare användning av resurser, förbättrad image Utvecklingsidéer för miljömyndigheter Planeringen och beslutsfattandet angående hamnverksamhet bör göras enhetliga och mer transparenta, i synnerhet angående miljöloven Hamnansvariga i hela Finland skulle vara i en jämlik situation vilket förenklar möjligheterna att ta miljömyndigheternas krav i betraktande i planeringen Då man fattar besluter angående miljötillstånd borde särskild uppmärksamhet fästas vid placeringen: vilka miljöer påverkas av beslutet, vilka muddringsbehov uppstår? Placera hellre en hamn i anslutning till be ntlig industri/bebyggelse än på ett orört område, beakta framtida effekter av landhöjning och sedimentering Anvisningarna och programmen för de obligatoriska kontrollerna av vattendragen borde speci ceras och utvecklas Resultaten av de obligatoriska kontrollerna samt andra inventeringsresultat bör sammanställas i en dataportal för att förbättra tillgängligheten till undervattensdata Områdesplanering för havsområden bör utvecklas Bild: Anna Reunamo
14 Behov för framtida forskning: I vilken omfattning inverkar hamnverksamhet på den marina miljön? Hur sprids skadliga ämnen och vilka effekter uppstår till följd av interaktioner mellan olika ämnen i den marina miljön? Hur inverkar buller på undervattensmiljön? Utveckling av fjärranalys och modellering Långtidseffekter av grumligt vatten och sedimentering Hamn- och fartygstra kens inverkan på eutro ering Bild: Malin Ek
15 Lagstiftning Europeiska unionen Habitat- och fågeldirektivet (92/43/EEG; 2009/147/EG) Ramdirektivet för en marin strategi (2008/56/ EG) Vattendirektivet (2000/60/EG) Nationell lagstiftning Naturvårdslagen (1096/1996) Miljöskyddslagen (86/2000) och miljöskyddsförordningen (169/2000) Vattenlagen (587/2011) och vattenförordningen (170/2000) Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) Miljöskyddslagen för sjöfart (1672/2009) Lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen (272/2011) och förordningen om havsvårdsförvaltningen (980/2011) Internationell reglering av sjöfartens miljöverkningar MARPOL-konventionen Ballast Water Management -konventionen IMOs (International Maritime Organization) andra konventioner och resolutioner som handlar om skyddandet av havsmiljön Bilder: Juha Hyvärinen, Juha Hyvärinen, Malin Ek
16 NANNUT är ett treårigt projekt (november 2009 augusti 2012), vars största nansiär är EU Central Baltic Interreg IV. Totalbudgeten för NANNUT är 1,3 miljoner euro. Tio organisationer längs kusten, från Kotka i öst till Stockholm i väst arbetar i projektet. Projektet koordineras av Yrkeshögskolan Novia. PROJEKTETS FINANSIÄRER ORGANISATIONER SOM VERKSTÄLLER PROJEKTET CENTRE FOR MARITIME STUDIES CENTRE FOR MARITIME STUDIES Kontaktinformation: Yrkeshögskolan Novia / Aronia Raseborgsvägen Ekenäs Koordinator: Sonja Jaari tel (0) e-post: sonja.jaari@novia. Utförligare information nns i rapporten som publiceras på senast Publikationens innehåll speglar författarens åsikter och förvaltande myndighet kan inte hållas ansvarig för den information som publiceras av projektdeltagarna.
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1
Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merKonsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?
Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du? Helsingfors universitet, Göteborgs universitet, Finlands miljöcentral, Coastal Research and Planning Institute
Läs merVattenmiljöns tillstånd i projektområdet
SeaGIS 2.0 Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Vattenmiljön Vad är god miljöstatus eller god vattenkvalitet i havet? Varför
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merForskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid
Forskning i Kvarken och världsarvsområdet Historia, nuläge och framtid 24.9.2010 Michael Haldin, Naturtjänster / Forststyrelsen En kort översikt över vad vi (inte) vet Havsbottnens topografi batymetri
Läs merWave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen
www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av
Läs mer2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
Läs merFramgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet
Läs merSEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program
SEABED 2009-2012 SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program SEABED är ett treårigt internationellt projekt, som påbörjades i september 2009 och pågår till augusti 2012. Projektets syfte
Läs merVårt hav Östersjön. Miljö och samhälle Vad kan du göra?
Vårt hav Östersjön Miljö och samhälle Vad kan du göra? Barnens Östersjöprotest Det sägs alltid att de unga är jordens framtid. Men, vi är ju jordens nutid! Och dessutom dess framtid! Idealet är att man
Läs merÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET
ÅLANDS MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSMYNDIGHET Prövningsnämnden Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel. växel (018) 528 600, Fax. (018) 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax / www.amhm.ax MILJÖTILLSTÅND Beslut nummer
Läs merMaterialet baserar sig på stoff från adressen http://www.aaltojenalla.fi/ Åsikterna som framförs i texten representerar författarens syn.
Materialbaserat prov i miljövetenskaper Läs vidstående material som behandlar Östersjöns tillstånd och belastning och besvara frågorna 1-5. Observera att materialet inte ger dig uttömmande svar på frågorna,
Läs merRemissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen
Er referens Dnr 3779-14 Havs-och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen Mall-id: MEP-0011, 2014-10-21 Sammanfattning
Läs merFlödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45
Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager
Läs merMiljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov
s rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov Det finns idag inga nationella riktvärden för vad som ska anses vara höga eller låga halter av olika metaller på båtskrov. Skrovmålet,
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*
Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar
Läs merMiljötillsyn i småbåtshamnar. Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd
Miljötillsyn i småbåtshamnar Göran Tobiasson Miljö & Hälsoskydd Miljöfarlig verksamhet?? Stockholms universitet Förorening av båtuppläggningsplatser en sammanställning av utförda undersökningar i svenska
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Föglö, 12.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Läs merViva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö
Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö Naturskyddsföreningens arbete för havs- och vattenmiljö Rinnande vatten Vattenkraft Havsmiljön Fisk och fiskemetoder + Ren båtbotten Lokal vattenmiljö
Läs merMångfalden av liv i Östersjön
Mångfalden av liv i Östersjön Visste du att... Östersjön var helt täckt av inlandsis så sent som för 15000 år sedan? Idag är Östersjön ett brackvattenshav där det lever en mångfald av söt-, brack- och
Läs merLevande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin
Levande kust ville visa att det går. Linda Kumblad & Emil Rydin Demonstrationsprojekt i full skala (2011-2020) Återfå god ekologisk status i kustområden som: Totalfosfor (2012-17) är kraftigt övergödda
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merDet går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg
Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg 1 (4) Datum Information om risker vid sanering av båtbottenfärg Det har kommit till Transportstyrelsens kännedom att kunskapen varierar
Läs merBÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND
BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND I både Sverige och Finland finns det regeringsbeslut på utvidgning av vindkraft till
Läs merPlanering av havsområden utifrån ett kommunal perspektiv
Planering av havsområden utifrån ett kommunal perspektiv Hållbar bebyggelseplanering Problem att beakta Behov av underlag Doris Grellmann Naturvård Umeå kommun Planeringsfrågor kring kust och hav Hållbara
Läs merBOTTENDÖD I HANÖBUKTEN!
BOTTENDÖD I HANÖBUKTEN! HAVET LUKTAR SOM EN SUR FIS. Alla vet att de grunda bottnarna är de viktigaste uppväxtområdena för allt liv i havet och ändå fortsätter vi att släppa ut näringsämnen och föroreningar
Läs merSamrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt
1(5) Samrådssvar från Transportstyrelsen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i
Läs merSjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön
Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Lemland, 18.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman,
Läs merÖstersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Läs merSyrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården
Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården 2000-2014 Foto: Tony Cederberg Sammanställt av: Tony Cederberg Husö biologiska station Åbo Akademi 2015 Syre är på motsvarande sätt som ovan vattenytan
Läs merFritidsbåtars miljöpåverkan en överblick. Per Sundberg
Fritidsbåtars miljöpåverkan en överblick Per Sundberg Båtliv förr, och synen på havet som miljö Få båtar, och små Havet som sopstation Fritidsbåtars miljöpåverkan - Kraftig ökning av antalet fritidsbåtar
Läs merRåd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten
Råd i anslutning till muddrings- och slåtterarbeten Tillståndsplikt i enlighet med vattenlagen (en anmälan räcker inte) En muddring där mängden muddringsmassor uppgår till mer än 500 m³ fordrar alltid
Läs merDin vik är värdefull
Din vik är värdefull Foto: Bernt Nordman Foto:Julia Nyström Funderar du på att muddra i en vik? I den här broschyren kan du läsa om muddringars effekter Planerar du att muddra i din vik för att förbättra
Läs merGöteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet
Läs merÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att TYVÄRR HAR BÅTLIVET EN BAKSIDA. VET DU HUR DIN HÄLSA PÅVERKAS av
Ibåtliv VISST ÄR DET UNDERBART! Sommar och dags för båtliv igen. Inget slår känslan under en färd ut över glittrande, blått vatten. ÖVER EN MILJON TYCKER SOM DU. Att vara ute på sjön är ett av våra största
Läs merÖvervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015
Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet Lunchseminarium 29 januari 2015 Innehåll Kort översikt om direktivet Vad ska övervakas? Vilka krav ställs? Hur motsvarar vår övervakning kraven? Vad händer framöver?
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merVresrosen ett hot mot kustens flora
Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i
Läs merModellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen
Modellering och visualisering av spridnings och transportberäkningar som en del av beslutsprocessen Lokaliseringsutredning och miljöeffektbedömning för mudderdeponi för Ringhals AB. Seminarium om sediment
Läs merDet befruktade ägget fäster sig på botten
Kautsky presentation Del 2: Förökningen hos tång Det befruktade ägget fäster sig på botten Äggsamlingarna släpps ut i vattnet Äggen sjunker till botten och fäster sig En normal groddplanta ca 14 dagar
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla 2012-03-29 Vattendelegationsmöte Bertil Håkansson 1 Havsmiljödirektivet God havsmiljö 2020 Bertil Håkansson, enhetschef Havs- och vattenmyndigheten
Läs merVård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet
Vård- och regleringsbehov av sikbestånden målsättningar och verkställandet Fiskerichef Kari Ranta-aho/ Närings-, trafik- och miljöcentralen ; Egentliga Finland Intersik, slutkonferens i Umeå 20.10. 2011
Läs merLektionsuppgift: Mångfalden i sjön
Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Brändö kommunkansli, 26.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn
Läs merBilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll
Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd
Läs merOffentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården
Offentligt samrådsmöte om eventuell storskalig musselodling i den åländska skärgården Vårdö, 14.10.2011, kl. 19.00 Europeiska Unionen Europeiska fiskerifonden(eff) Varför är vi här? Torbjörn Engman, Kumlinge
Läs merNyttjande av marina resurser och skyddet av havets naturvärden en motsättning
Nyttjande av marina resurser och skyddet av havets naturvärden en motsättning Intressen och politikområden till havs Sjöfart och transportpolitik Fiske och fiskeripolitik Försvar och försvarspolitik Industri
Läs merVattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning
Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur
Läs merBIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16
BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merGuidade turer vid Bulls måse
Guidade turer vid Bulls måse 2003-2007 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Bakgrund Sedan början av 1700-talet har en mycket stor del av våtmarkerna i Sverige dikats ut för att öka
Läs merBILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Läs merStrandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson
Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs
Läs merBriggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen
Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen Ett rent hav med bra fiskbestånd och en klimatsmart utveckling i Östersjöregionen är möjlig. Det finns
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs merFördjupning riskbedömning Kungsängens Kyrkby 2:1
Sid 1 (5) PM Fördjupning riskbedömning Kungsängens Kyrkby 2:1 Bakgrund Ägaren av fastighet Kungsängens-Kyrkby 2:164 i Upplands-Bro kommun har för avsikt att bebygga fastigheten med kontor eller bostäder.
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merMuddringsområdet. Muddringen tar ca två månader och kommer att genomföras under vinterhalvåret 2016 eller 2017.
Muddringsområdet Muddring kommer att genomföras från Södertälje kanal till Köpings hamn. Köpings kommun ansvarar för muddringen från Runnskär fram till kajen. Muddringen tar ca två månader och kommer att
Läs merStatusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten
Statusklassning inom Bottenvikens vattendistrikts kustvatten Bakgrundsdata HOME Näringsstatus Recipientkontrolldata Näringsstatus Klorofyll (Bottenfauna) Prio och SFÄ NMÖ/RMÖ Näringsämnen Klorofyll, Biovolym
Läs merMiljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet
Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning
Läs merDjuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson
Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten Peter Göransson ALLMÄNT OM BOTTENDJUREN och DERAS OMGIVANDE MILJÖ PROVTAGNINGAR och UNDERSÖKNINGSPROGRAM RESULTAT och FÖRÄNDRINGAR RÖDLISTADE
Läs mer7.6 Fysiska förändringar
7.6 Fysiska förändringar En stor del av våra sjöar och vattendrag har utsatts för fysiska förändringar genom till exempel damm- och kraftverksbyggen, rätning och fördjupning för ökad markavvattning samt
Läs merRÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT. Hur kan kommunen skydda vattnen?
RÄDDA SKÄRGÅRDSHAVET GENOM ATT KLUBBA RÄTT Hur kan kommunen skydda vattnen? AVLOPPSVATTNET I KOMMUNCENTREN Förstahandslösningen är kommunala avloppssystem. Avloppsvattenhanteringen bör förbättras i synnerhet
Läs merGöran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU
Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merOlja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01
samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende
Läs merMARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!
MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan
Läs merBävern. en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden. Vattendagarna Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU
Bävern en landskapsarkitekt som gillar generationsboenden Vattendagarna 2017 Göran Sjöberg Fakulteten för skogsvetenskap, SLU Water Management in Baltic Forests WAMBAF-projektets syfte är hantera problem
Läs merInom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merVarje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?
Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till
Läs merMåla båtbotten Du har väl koll på reglerna?
Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merPopulationernas ekologi (sid )
Populationernas ekologi (sid 179-186) Ekosystemet beskriver samspelet mellan levande- och icke levande faktorer. Hur ser samspelet ut mellan de levande faktorerna dvs organismerna? - vem påverkar vem?
Läs merBehov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012
Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen Den nationella övervakningen utgörs av ett referensprogram vars syfte är att beskriva miljötillståndet i ett översiktligt
Läs merGränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
Gränsöverskridande vattensamarbete Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten 15.2.2017 INNEHÅLL Kort tillbakablick på gränsöverskridande vattensamarbete över Kvarken Vad
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 17.12.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0433/2005, ingiven av Berhard Stitz (tysk medborgare), om de faror som valar och
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merMark Elert och Celia Jones
Hantering av förorenade muddermassor på land - Kriterier för TBT, Irgarol o Diuron Nytänkande i hanteringen av förorenade sediment och förorenad mark i hamnar och småbåtshamnar Mark Elert och Celia Jones
Läs merProv namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.
Prov Arbetsområdet sjön namn: Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp. Organism = 1. växter och vissa bakterier som förser sig själva med energi från solen Population = 2. levande faktorer som
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merLäsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag
Läsanvisning - sammanfattning av förslaget till ny vattenlag Lagen har tagits fram i enlighet med beslut av Ålands landskapsregering ( härefter även benämnd LR) i januari 2016 se bilaga 1. Underrubrikerna
Läs meronsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
Läs merKrokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.
Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu 17, 06100 PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan 17, 06100 BORGÅ Hur påverkar
Läs merLokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)
Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust
Läs merBilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Läs merGifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.
Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö. Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet Risk/nytta analys 1992 o 1998
Läs merFyra år och åtta åtgärder för Östersjön
Fyra år och åtta åtgärder för Östersjön 1 Omslagsfoto: B Ekberg/Azote 2 För oss vid Stockholms universitets Östersjöcentrum står havet i fokus. Vårt arbete för en bättre och mer hållbar havsmiljö bygger
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs merNätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment. Jakob Granit Generaldirektör
Nätverket Renare Mark Vårmöte Vatten och sediment 2019-03-20 Källa till hav Vatten-, havsförvaltning och sediment Jakob Granit Generaldirektör Söt- och kustvattensystem försämras snabbt på global nivå
Läs mer