AFA försäkrar för ett bättre arbetsliv

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2003

2

3

4 AFA försäkrar för ett bättre arbetsliv AFA är namnet på den gemensamma organisationen för de tre försäkringsbolagen AFA Sjukförsäkringsaktiebolag, AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag och AFA Livförsäkringsaktiebolag. Varje bolag inom AFA är var för sig den största försäkringsgivaren i Sverige inom sitt område. Vår huvudsakliga arbetsuppgift är att administrera avtalsförsäkringar som ger ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, dödsfall, arbetsbrist och föräldraledighet. Den kollektivavtalade försäkringen är effektiv, bland annat genom en hög täckningsgrad, låga administrativa kostnader och avsaknad av resurskrävande riskbedömningar vid tecknande av försäkring. Vår övergripande målsättning är att driva verksamheten så att vi kan erbjuda en långsiktigt hållbar och stabil totalpremie för våra försäkringar. Den kollektivavtalade försäkringen drivs utan vinstsyfte och med en aktiv skadereglering som värnar om den anställdes rättigheter enligt kollektivavtalet. 4

5 Allt hänger samman Tack vare de stora kollektiv som försäkringarna omfattar, har AFA unik kunskap om ohälsa i arbetslivet. Denna kunskap kommer från alla enskilda skadeanmälningar vilka lagras i AFA:s skaderegister. Tillsammans bildar dessa en världsunik skadedatabas som idag samlat mer än 25 års kunskap, fakta och erfarenheter till ett värdefullt verktyg för arbetet mot ohälsan. All denna kunskap förvaltas, förädlas och går vidare till AFA:s skadeförebyggande verksamhet eller förs in i projekt som aktivt bidrar till att minska skador och sjukfrånvaro samt förbättra arbetsmiljön. På så sätt lägger den kollektivavtalade försäkringen grunden för ett bättre arbetsliv för alla. 5

6 6

7 VD HAR ORDET Stor, men relativt okänd AFA utgör på många områden den största försäkringsorganisationen i sitt slag i landet. Vi beräknar att drygt tre miljoner människor omfattas av minst en av våra försäkringar. Under år 2003 betalade vi ut ca 10 miljarder kronor till ca försäkrade. Vårt ekonomiska stöd till forskning kring skadeförebyggande arbete och rehabilitering är betydande. Under år 2003 beviljade vi anslag till sådan forskning med närmare 200 miljoner kronor. De tillgångar vi förvaltar uppgår till i det närmaste 158 miljarder kronor. Trots detta vill jag påstå att AFA är tämligen okänt. Visserligen har endast ett fåtal och ganska små undersökningar genomförts, men alla pekar i samma riktning AFA är anonymt. Det kan finnas många anledningar till detta. En viktig sådan är att vi som organisation inte marknadsför oss på traditionellt sätt genom annonsering, försäljningskampanjer och liknande. Att så inte sker beror på att våra försäkringar inte finns på, vad som i gängse mening avses med, en marknad. För vår del är det överenskommelser i kollektivavtal som avgör vad som är vår marknad. En arbetsgivare som omfattas av kollektivavtalets bestämmelser är skyldig att teckna försäkring hos oss till förmån för sina anställda. Någon marknadsföring gentemot den gruppen försäkringstagare är alltså inte motiverad. Ett stort antal arbetsgivare som inte omfattas av kollektivavtal, ofta små sådana, och egenföretagare har valt att enskilt teckna AFA-försäkringarna. Jag förutsätter att de gör så för att de anser att försäkringarna ger ett bra skydd till en rimlig kostnad och att de anser att försäkringarna hanteras på ett korrekt och effektivt sätt. Vi försöker dock inte att t.ex. genom reklamkampanjer värva arbetsgivare som saknar kollektivavtal att teckna AFA-försäkringarna. Det finns dock andra vägar att skapa kännedom om AFA. Med en lätt travesti kan det formuleras: Att synas genom att verka. Vårt arbete med programmen Bättre arbetsmiljö och hälsa samt Sunt liv.nu, som syftar till att förbättra arbetsmiljön och det lokala rehabiliteringsarbetet, berör ett stort antal människor på landets arbetsplatser. Vi samarbetar även mycket nära med en rad olika branscher i projekt som avser att eliminera risker i arbetet. En del av samarbetet är bl.a. att företag via en uppkoppling mot AFA interaktivt medverkar genom en webbrapportering av inträffade arbetsskador. Genom överenskommelser dels på det privata området, dels på kommun- och landstingsområdet har AFA möjlighet att ge ekonomiskt stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering i enskilda fall. Givetvis hjälper detta till att skapa en positiv syn på AFA inom socialförsäkringsadministrationen. Det jag nämnt ovan är bara en mindre del av de olika verksamheter där AFA på ett positivt sätt samverkar tillsammans med arbetslivet, socialförsäkringsadministrationen, forskningsinstitutioner, departement, myndigheter och andra i samhället. Genom det arbetet kommer AFA med tiden att bli ett välkänt namn. Det ligger inget egenvärde i att göra AFA mer känt. Det viktiga i sammanhanget är att de som omfattas av våra försäkringar är medvetna om det försäkringsskydd de har. En ökad kunskap om AFA som organisation leder med automatik till en ökad kunskap om AFA-försäkringarna. Detta är givetvis positivt. För oss inom AFA innebär det en extra stimulans att utföra ett gott arbete om AFA är ett känt och välrenommerat namn i samhället. MEGA, ett nytt verksamhetsstöd Inom AFA har vi under några år drivit ett utvecklingsarbete som syftat till att skapa ett IT-baserat verksamhetsstöd. Detta för AFA synnerligen strategiska arbete har nått ett viktigt delmål. Vid ingången av år 2004 tog vi delar av vårt nya system MEGA i drift. Hanteringen av våra sjukförsäkringsärenden, AGS och AGS-KL, sköts nu i en IT-miljö där många moment i handläggningen blivit automatiserade. MEGA omfattar även vår handläggning av premiebefrielseförsäkringen inom Avtalspension SAF-LO och liknande förmåner inom kommun- och landstingsområdet. Introduktionen av det nya verksamhetsstödet hade föregåtts av noggranna tester i provdrift och samtliga berörda medarbetare har genomgått en omfattande utbildning. 7

8 VD HAR ORDET MEGA förväntas ge oss effektivitetsvinster, men kommer också att ytterligare höja kvaliteten i vårt arbete. Genom systemets uppbyggnad kommer vi i vår skadereglering att ha tillgång till ett kvalitetsmässigt bättre underlag för våra beslut. Samtidigt kommer systemet att ytterligare förfina och utveckla den databas på vilken vårt skadeförebyggande arbete grundas. MEGA kommer därmed också att bidra till en kvalitetshöjning i vårt arbete för arbetsmiljö och hälsa. Genom MEGA kommer dessutom våra aktuarier att få ett bättre underlag för sina ekonomiska beräkningar av försäkringarnas kostnader. Arbetet med den del av MEGA som avser TFA-produkten fortlöper enligt plan. TFA-delen kommer att tas i drift i januari Därmed kommer vi att ha moderna verksamhetsstöd för samtliga våra produkter. Skadeutveckling Sjukfrånvaron i vårt land fortsätter att vara ett stort mänskligt och ekonomiskt problem. Under år 2003 började sjukfrånvaron, räknad i sjukdagar, dock att minska och i december låg frånvaron under såväl 2002 som 2001 års siffror. En viss minskning kan även noteras beträffande de riktigt långa sjukfallen. Antalet försäkrade som varit sjukskrivna längre tid än ett år uppgick i november 2003 till Detta är en minskning jämfört med oktober, men en ökning med personer, motsvarande 6,5 procent, jämfört med samma tid året innan. Dessa långa sjukfall står nu för ca 43 procent av de totala utbetalningarna i form av sjukpenning. Alarmerande i sammanhanget är att största delen av de som varit sjukskrivna längre tid än ett år är yngre än 50 år. Sjukfallen över ett år utgör, till följd av AGS-villkorens utformning, ingen större kostnad för AFA Sjukförsäkring under sjukpenningtid. Dessa försäkrade har enbart rätt till förmån i form av premiebefrielseförsäkring i Avtalspension SAF-LO. Det stora antalet långa sjukskrivningar kommer dock att leda till en fortsatt ökning av nybeviljade sjuk- och aktivitetsersättningar. Det innebär i sin tur att antalet försäkrade med månadsersättning inom avtalsgruppsjukförsäkringen kommer att öka. Vi räknar med att det kommer att ske en ökning av beståndet under de kommande fyra åren. Dessvärre visar en analys av tillgänglig statistik att de nytillkommande försäkrade med rätt till månadsersättning blir allt yngre, och därmed kostsammare för försäkringen. Detta har vi tagit hänsyn till i de försäkringstekniska avsättningar vi gjort tidigare år. Den 1 juli 2003 infördes en tredje sjuklönevecka. Därmed har en försäkrad heller inte rätt till ersättning från AGSförsäkringen förrän tidigast dag 22 i sjukfallet. För AFA Sjukförsäkrings del innebar den tredje sjuklöneveckan en viss minskning av antalet dagsersättningsärenden. Däremot påverkas ekonomin i bolaget inte nämnvärt av förändringen. Kapitalförvaltning Som jag tidigare nämnt förvaltade AFA vid senaste årsskiftet sammanlagt ca 158 miljarder kronor. Den genomsnittliga avkastningen för de tre bolagen blev 9,5 procent, vilket markerar ett trendbrott och ett slut på de senaste årens negativa avkastning. Resultatet ligger två till tre procentenheter över förväntad avkastning. Detta innebär att soliditeten inom AFA-bolagen ökat något. Det finns dock i detta sammanhang anledning att peka på skuldsidans tillväxt inom AFA Sjukförsäkring. Även om vår kapitalförvaltning skulle upprepa 2003 års goda resultat under de kommande åren skulle det inte vara tillräckligt för att bibehålla den relativa förmögenheten inom bolaget. Detta markerar tydligt allvaret i den utveckling inom sjukfrånvaron som jag beskrivit ovan. Det har sedan länge varit ett övergripande mål för AFA att kunna erbjuda parterna på arbetsmarknaden en långsiktigt stabil totalpremie för de försäkringar vi administrerar. Lyckas inte samhället att återföra de långtidssjuka till arbetslivet måste premien till AGS-försäkringarna på nytt höjas, alternativt att försäkringskostnaderna sänks genom att ersättningsreglerna ändras. 8

9 VD HAR ORDET Placeringsutredningen Under år 2003 lämnade Placeringsutredningen sitt slutbetänkande om ett moderniserat solvenssystem för försäkringsbolag. De förslag som lämnats syftar till att stärka skyddet av försäkringstagarnas intressen genom att förbättra genomlysningen av försäkringsbolagen, att ge dem ökade incitament att identifiera, mäta och hantera sina risker för att på ett bra sätt matcha tillgångar och skulder. I betänkandet föreslås att de försäkringstekniska avsättningarna ska grunda sig på vad som med en teknisk term kallas realistisk värdering av försäkringsbolagens åtaganden. AFA har i sitt remissvar ställt sig positiv till utredningens huvudförslag. Vi har dock pekat på att en realistisk värdering av åtagandena sannolikt skulle betyda en ökad beskattning åtminstone övergångsvis och därmed minskad solvens för två bolag inom AFA. En bieffekt av den föreslagna omläggningen skulle således kunna bli ett minskat utrymme för avsättningar till säkerhetsreserven enligt nuvarande regler. Om utredningsförslaget skulle följas i sina huvuddrag är det nödvändigt att behålla den nuvarande tillämpningen av beskattningsreglerna och därmed i praktiken två redovisningssystem tills en varaktig lösning på skattefrågan konstruerats. Två program för arbetsmiljö och hälsa Sedan några år tillbaka bedriver vi två långsiktiga program för arbetsmiljö och hälsa. Det ena vänder sig till arbetsplatserna inom den privata sektorn, Bättre arbetsmiljö och hälsa, det andra vänder sig till verksamheter inom kommuner och landsting, Sunt liv.nu. Syftet med programmen är att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Den metod (AFA-metoden) vi använder har vidareutvecklats i samarbete med arbetsgivare och anställda på de arbetsplatser vi samarbetar med. AFA-metoden omfattar för närvarande närmare anställa inom privata företag och på arbetsplatser inom kommuner och landsting. På de deltagande arbetsplatserna kan man notera en positiv utveckling när det gäller sjukfrånvaron. Framgångarna på de deltagande arbetsplatserna har resulterat i ett stigande intresse från de arbetsplatser som ännu inte deltar. Vi arbetar nu bl.a. med att långsiktigt utveckla metoden så att man kan genomföra programmet på arbetsplatserna med ett minimum av extern medverkan. Intresset för programmen kan avläsas i de höga besökssiffrorna för programmens respektive webb-platser och Den sistnämnda har ett stadigt ökande antal besökare per månad, som nu passerat Vi befinner oss också i en inledande fas av ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa en nationell webb-portal för frågor kring arbetsmiljö, hälsofrågor, rehabilitering, arbetsorganisation m.m. AFA har givits det samordnande ansvaret i detta arbete. Syftet är att alla svenska aktörer inom dessa områden ska delta i denna informations- och kunskapsspridning. Jag tror att portalen kommer att fylla en viktig funktion, och att den främst kanske kommer att bli betydelsefull för de små och medelstora arbetsplatserna. Premiär för den nya portalen är planerad till januari En organisation som har mognat Under de senaste åren har arbetsmarknadens parter tillfört oss nya uppdrag samtidigt som ärendemängderna, särskilt inom AGS, har ökat. Detta har lett till ganska omfattande nyanställningar. Under år 2003 har vi dock konsoliderat vår verksamhet. Jag vill påstå att vår organisation har nått en betydande mognadsgrad. Vi har utbildat våra nya medarbetare, vilket innebär att vi personellt och kompetensmässigt är väl rustade att erbjuda en korrekt skadereglering utan väntetider. De effektivitetsvinster som verksamhetsstödet MEGA för med sig gör att vårt rekryteringsbehov, förutsatt oförändrade uppdrag, är tillgodosett under överskådlig tid. Bland annat mot den bakgrunden beslutade jag i november att införa ett anställningsstopp. 9

10 VD HAR ORDET Införandet av det nya verksamhetsstödet MEGA innebar en extraordinär insats av många medarbetare inom AFA. För att klara den tidsperiod under vilken det gamla systemet stängdes och det nya sattes i drift krävdes det att alla ärendeköer i princip var avklarade. Organisationen ställde upp på ett mycket berömvärt sätt, och skiftet från det gamla till det nya gick utan några märkbara störningar för de försäkrade. Även under år 2003 lämnade vi in en verksamhetsbeskrivning till Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ), detta som ett led i en ansökan om Utmärkelsen Svensk Kvalitet. Granskningen av vår verksamhetsbeskrivning redovisades i en s.k. återföringsrapport där de externa examinatorerna gav oss omdömet; en mogen verksamhetsutveckling samt en positiv utveckling och en god nivå på verksamheten. Under år 2004 kommer medarbetarna på alla nivåer inom AFA att involveras i ett arbete som syftar till att bedriva en verksamhetsutveckling inom de förbättringsområden som våra examinatorer uppmärksammat. Det är min övertygelse att det arbetet kommer att utveckla såväl AFA som alla medarbetare. I början av år 2004 träffade Svenskt Näringsliv och LO en överenskommelse om en omställningsförsäkring. För AFA:s del innebär det att AGB-försäkringen får nya villkor som börjar gälla den 1 april Torgny Wännström Verkställande direktör 10

11

12 FÖRSÄKRINGARNA AFA administrerar försäkringar och andra tjänster, som bestäms i kollektivavtal eller andra överenskommelser mellan parter på arbetsmarknaden. I tabellen redovisas de ersättningsgrundande händelser som AFA har hand om: arbetare inom enskild sektor (privata och kooperativa företag), anställda inom kommuner och landsting/regioner samt Svenska kyrkan m.fl. samt tjänstemän i enskild sektor. Ersättningsgrundande Juridiska personer händelser Försäkringsbolag Sjukdom AFA Sjukförsäkring Arbetsskada AFA Trygghetsförsäkring Dödsfall AFA Livförsäkring Arbetsbrist AFA Livförsäkring Bolag/stiftelse Arbetsbrist IUP och PLE-P-stiftelsen Årsredovisningarna för försäkringsbolagen återfinns längre fram i denna skrift medan årsredovisningar för IUP och PLE-P-stiftelsen kan rekvireras separat från AFA. Syftet med avtalsförsäkringar är att ge alla anställda inom berörda kollektivavtalsområden ett försäkringsskydd utöver de lagstadgade allmänna försäkringarna. Detta sker genom att avtalsförsäkringarna kompletterar de allmänna försäkringarna eller träder in där inget offentligt skydd finns. Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS, AGS-KL) är en komplettering till de lagstadgade ersättningarna sjukpenning, sjukersättning och aktivitetsersättning. Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA, TFA-KL) ger ersättningar vid arbetsskada utöver det som stadgas i lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). Ersättningarna vid arbetsbrist eller dödsfall har inga direkta motsvarigheter i de allmänna försäkringssystemen. Avtalsförsäkringar grundar sig på kollektivavtal mellan olika huvudorganisationer på arbetsmarknaden. Inom AFA finns i huvudsak tre stora försäkringskollektiv: Försäkringarna är så konstruerade att inträdesbiljetten för den enskilde är själva anställningen i företag med kollektivavtal. Anställningen är det som ger rätt till försäkring. Dessutom är försäkringarna öppna även för arbetsgivare som inte har kollektivavtal. Det beräknas att ca 90 procent av Sveriges löntagare arbetar på arbetsplatser med kollektivavtal. Därmed omfattas i princip alla anställda av försäkringsskyddet. En fördel för kollektivavtalad försäkring jämfört med individuell försäkring är låga administrationskostnader. Premierna är enhetliga och någon hälso- eller riskprövning med hänsyn till ålder, kön, tidigare sjukdomar e.dyl. görs inte. Försäkringarnas konstruktion i övrigt gör att inlåsningseffekter som hindrar arbetskraftens rörlighet saknas. Försäkringarna är därmed samhällsekonomiskt effektiva. Nedan följer en kortfattad beskrivning av de olika försäkringarna samt deras omfattning. Sjukdom Arbetsoförmåga på grund av sjukdom är grunden för ersättning från AFA Sjukförsäkring. Fyra slag av försäkringar hanteras inom bolaget: Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS eller AGS-KL) ger utöver sjukpenning från den allmänna försäkringen, en kompletterande ersättning kallad dagsersättning längst dock till och med den 360:e sjukdagen. Under tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas månadsersättning. Ersättning lämnas som längst tills den försäkrade fyller 65 år. 12

13 FÖRSÄKRINGARNA Sjuklivränta gäller för försäkrad som var sjuk vid årsskiftet 1995/96 och inte kan tjäna in pension enligt Avtalspension SAF-LO från år Försäkringen gäller för: - den som var förtidspensionerad den 31 december 1995 eller - den som var sjuk den 31 december 1995 och beviljas förtidspension/sjukersättning i direkt anslutning till denna sjukperiod. Den som uppfyller något av dessa villkor får ersättning i form av en s.k. sjuklivränta. Sjuklivränta betalas från och med den månad den försäkrade fyller 65 år. Premiebefrielseförsäkring innebär att det efter sjuklöneperioden under den anställdes hela sjukdomstid, inklusive tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning, betalas en pensionspremie antingen till Avtalspension SAF-LO eller till Kooperationens avtalspension (KAP), dock längst till den försäkrade fyller 65 år. Detsamma gäller även för försäkrade som uppbär arbetsskadelivränta som inte samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Vid ledighet i samband med barns födelse (föräldraledighet) övertar försäkringen inbetalningen av pensionspremie till Avtalspension SAF-LO. Försäkringen betalar pensionspremien i högst 330 dagar per födsel. Avgiftsbefrielseförsäkring övertar enligt vissa regler arbetsgivarens inbetalning av pensionsavgift för den avgiftsbestämda ålderspensionen i kommunernas och landstingens pensions- och försäkringsavtal (PFA) för anställd som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning och som uppbär månadsersättning från AGS-KL. Detsamma gäller även för personer som uppbär arbetsskadelivränta som inte samordnas med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringen betalar pensionsavgiften, dock längst till den försäkrade fyller 65 år. En motsvarande försäkring gäller för Svenska kyrkan enligt ett avtal kallat Kyrkans PFA Arbetare inom den enskilda sektorn omfattas av de tre första försäkringarna. Anställda inom kommuner, landsting/ regioner och Svenska kyrkan omfattas av AGS-KL samt avgiftsbefrielseförsäkringen. Försäkringarna är grundade på kollektivavtal. Egenföretagare kan teckna AGS för egen del. Arbetsskada Arbetsskada är grunden för ersättning från AFA Trygghetsförsäkring. Två slag av försäkringar (TFA, TFA-KL) och förlängd livränta ligger i bolaget. Genom uppdrag från staten administreras även statens personskadeavtal (PSA). Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA och TFA-KL) ger en kompletterande ersättning vid arbetsskada, d.v.s. - vid arbetsolycksfall, - vid olycksfall på väg till eller från arbetet, dock ej olycksfall som täcks enligt trafikskadelagen, samt - vid arbetssjukdomar. Ersättning ges för inkomstförluster, sjukvårdskostnader, fysiskt och psykiskt lidande och för särskilda olägenheter. Ersättning lämnas också för rehabilitering och vid dödsfall. Försäkringen omfattar anställda inom enskild sektor (TFA) samt anställda inom kommuner, landsting/regioner och Svenska kyrkan (TFA-KL). Egenföretagare som tecknar avtal om AFA-försäkringar är själv med automatik TFA-försäkrad. En viktig del i försäkringsavtalet om TFA är det s.k. taleförbudet. Det innebär att ingen skadeståndstalan får föras mot juridisk person som tecknat detta avtal, avtal om TFA- KL eller PSA, alla med ömsesidig tillämpning. Skadeståndstalan får inte heller föras mot den som omfattas av dessa avtal såsom arbetsgivare eller anställd. All rätt till ersättning till följd av arbetsskada täcks av AFA Trygghetsförsäkring eller av PSA. 13

14

15 FÖRSÄKRINGARNA Förlängd livränta gäller för försäkrad som var arbetsskadad vid årsskiftet 1995/96 och inte kan tjäna in pension enligt Avtalspension SAF-LO från år Försäkringen gäller för: - den som den 31 december 1995 uppbar arbetsskadelivränta, som samordnas med förtidspension eller - den som var sjuk den 31 december 1995 och beviljas sådan samordnad arbetsskadelivränta i direkt anslutning till denna sjukperiod. Den som uppfyller något av dessa villkor får ersättning i form av en s.k. förlängd livränta. Livräntan betalas från och med den månad den försäkrade fyller 65 år och är livsvarig. TFA, TFA-KL och förlängda livräntan är samtliga grundade på kollektivavtal. Statens personskadeavtal (PSA) täcker samma typ av skador som TFA och gäller många anställda inom den statliga sektorn. Anställda i vissa affärsdrivande verk/bolag omfattas dock av TFA-avtal. Dödsfall Engångsbelopp och periodisk ersättning till efterlevande. Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) ger vid dödsfall begravningshjälp till dödsboet samt engångsbelopp till efterlevande. Engångsbeloppens storlek beror av den avlidnes ålder, arbetstid och efterlevandekrets. TGL-skyddet fortsätter att gälla viss tid efter det att den senaste anställningen upphört. Vid arbetsoförmåga gäller skyddet längst till att den försäkrade fyllt 65 år. Den som riskerar att förlora sitt skydd kan utan hälsoprövning teckna en fortsättningsförsäkring. försäkring i Avtalspension SAF-LO. Familjeskyddet gäller så länge premie betalas. Båda försäkringarna grundas på kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO. Egenföretagare kan teckna TGL och, om hon/han omfattas av Avtalspension SAF-LO, även välja familjeskydd för egen del. Arbetsbrist Arbetsbrist är grunden för ersättning från AFA Livförsäkrings skadeförsäkringsrörelse, d.v.s. AGB, samt PLE-P-stiftelsen. Försäkring om avgångsbidrag (AGB) ger arbetare rätt till ersättning vid förlust av anställning till följd av driftsförändring som leder till varaktig personalminskning eller vid friställning av hälsoskäl. Försäkringsgivare är AFA Livförsäkring. Försäkringen grundas på kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och LO och omfattar arbetare i privat sektor. Permitteringslöneersättning (PLE-P) betalas till företag som permitterat arbetare på grund av tillfällig arbetsbrist. Ersättningen betalas med medel ur PLE-P-stiftelsen till de företag som varit anslutna och betalat avgift till stiftelsen. Efter den 30 juni 1995 tas ingen avgift ut. Ansökningar om permitteringslöneersättning behandlas av IUP som också betalar ut ersättningen. Verksamheten är nu under avveckling. Permitteringslöneersättning betalas för permitteringar till och med utgången av Familjeskyddsförsäkringen ger under fem år ersättning till efterlevande efter avlidna, som individuellt valt denna 15

16 FÖRSÄKRINGARNA Försäkringsersättningar i AFA fördelade på ersättningsgrundande händelser. En anpassning av ränteantaganden till Finansinspektionens föreskrift om högsta ränta vilket i praktiken inneburit en höjning av räntan har i AFA Sjukförsäkring och AFA Trygghetsförsäkring år 2002 lett till en betydande upplösning av avsättningarna. Denna åtgärd förklarar de negativa värdena i diagrammen över försäkringsersättningar. Se vidare i respektive försäkringsbolags verksamhetsberättelse. Från kollektivavtal till försäkring så här går det till I kollektivavtal ingår bestämmelser om att arbetsgivaren ska teckna försäkringsavtal. Det finns också en garantiregel som innebär att de anställda har rätt till förmåner i samma utsträckning som om försäkringsavtal hade tecknats och premier betalts om en kollektivavtalsbunden arbetsgivare av något skäl inte tecknat försäkringsavtal eller betalat premien. På uppdrag av arbetsmarknadens parter administrerar Försäkringsersättningar i AFA fördelade på utbetalningar och nya avsättningar Premieinbetalningar i AFA fördelade på ersättningsbara händelser. 16

17 FÖRSÄKRINGARNA Fora Försäkringscentral AB avtalsteckning, premiefakturering och premieinkassering. Den premie som den enskilde arbetsgivaren ska erlägga räknar Fora ut med ledning av de avtalade premiesatserna och företagets årslönesumma för respektive försäkring i berört kollektiv. För samtliga avtalsförsäkringar betalar sedan arbetsgivaren in en totalpremie till Fora, som fördelar rätt belopp till respektive försäkring i enlighet med premiesatserna. Villkorstolkning och skadeprövning Eftersom avtalsförsäkringarna är en del av kollektivavtalet, ligger ansvaret för dess tolkning hos de parter som ingått avtalet. De parter som tecknat kollektivavtalen om försäkring tar aktiv del i den löpande verksamheten genom de olika nämnder som är knutna till respektive försäkring. Syftet med dessa nämnder är att ha en plattform, där kollektivavtalets försäkringsvillkor kan tolkas. Såväl bolagen som de försäkrade kan anmäla ärenden till prövning i berörd nämnd. Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkringarna Den som efter prövning i en rådgivande nämnd fortfarande är missnöjd med beslutet, har möjlighet att gå vidare och begära skiljeförfarande i en särskild, oberoende skiljenämnd. Vållandenämnden Efter den förändring, som genomfördes år 1993 av försäkringsvillkoren för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), krävs i vissa fall visat vållande för att full ersättning ska kunna lämnas vid inkomstförlust och uppkomna kostnader efter skada. Vållandenämnden prövar på den försäkrades begäran frågan om arbetsgivarens eventuella vållande i ärenden som gäller olycksfall i arbetet före maj 2001 samt vid arbetssjukdom. Nämnden utses av parterna och består av oberoende jurister med domarkompetens. Rådgivande nämnder för försäkringarna AGB-nämnden prövar ärenden som rör Försäkring om avgångsbidrag. AGS-nämnden prövar ärenden som rör Avtalsgruppsjukförsäkringen. TFA-nämnden prövar ärenden som rör Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. TGL-nämnden prövar ärenden som rör Tjänstegrupplivförsäkringen. Pensionsnämnden prövar ärenden som rör Premiebefrielseförsäkringen, Familjeskyddsförsäkringen samt Sjuklivränta och Förlängd livränta. Rådgivande nämnden prövar ärenden som rör Avgiftsbefrielseförsäkringen. Försäkringsnämnden för arbetsmarknadsförsäkringar prövar ärenden som rör de gemensamma försäkringsvillkoren. 17

18 HANTERING AV RISKER AFA påverkas av en lång rad såväl osäkra som helt bestämda faktorer. Dessa återfinns både inom och utom företaget. De osäkra faktorerna delas in i risker respektive osäkerheter. För att kontrollera och förutsäga effekterna på bolagens resultat och förmögenheter hanteras de båda typerna av osäkra faktorer med olika metoder. Risker är mätbara och kan prognostiseras med hjälp av sannolikhetskalkyl. Effekterna på resultatet är inom vissa gränser förutsägbara. Osäkerheter går inte på samma sätt att mäta och prognostisera. Osäkerheter hanteras främst genom omvärldsbevakning respektive en god intern kontroll. Risker och osäkerheter en översikt De risker och osäkerheter som AFA är exponerat för kan var för sig formellt klassificeras i tre huvudtyper aktuariella (försäkringsmässiga), finansiella och operationella: Riskkontroll Aktuariella risker De aktuariella riskerna prövas löpande genom utvärdering av aktuellt skadeutfall mot statistik över tidigare skadeutveckling och försäkringstekniska underlag vid långsiktiga försäkringsåtaganden. De aktuariella riskernas art skiljer sig åt mellan de olika försäkringsrörelserna. Sedda ur risksynpunkt är såväl arbetsskador (utom arbetssjukdomar) för AFA Trygghetsförsäkring som dödligheten för AFA Livförsäkring mycket stabila risker. Däremot finns, sett över längre tidsperioder, betydande och svårförutsebara variationer i sjukfrånvaron för AFA Sjukförsäkring och friställningar som hanteras av AGB-rörelsen i AFA Livförsäkring. Följaktligen måste det i varje försäkringsbolag finnas säkerhetsmarginaler anpassade till respektive rörelses risk. Aktuariell Risk Slumpartade variationer i skadeantal och skadekostnader (t.ex. sjuklighet/dödlighet i olika populationer) Osäkerhet Förändringar i förutsättningarna för att beräkna skuldåtagandena (t.ex. ändrade lagar och avtal) Finansiella risker Bolagens finansiella risker kontrolleras på flera nivåer enligt en systematisk arbetsmetodik. Bland annat används en optimeringsmodell och en simuleringsmodell. Optimeringsmodellen är en systematisk arbetsmetodik som utarbetats av kapitalförvaltningen i samarbete med Finansiell Löpande förändringar i priserna på finansiella tillgångsslag (t.ex. ändrade aktiekurser) Förändringar i förutsättningarna för prissättningen på kapitalmarknaderna (t.ex. politiska beslut om fast eller rörlig växelkurs) bolagens aktuarier. Syftet är att kontrollera att tillgångarna investeras på ett sådant sätt att den finansiella risken blir väl avvägd efter de olika försäkringsuppdragens natur. Arbetet utmynnar i framtagningen av en s.k. normalportfölj en per försäkringsrörelse. Normalportföljen anger hur kapitalet bör fördelas på olika tillgångsslag. Den finansiella Operationell Övriga risker som sammanhänger med rörelsedrivande verksamhet och som beror på icke funktionella eller misslyckade interna processer och system samt mänskliga fel. Förutsättningarna för verksamheten förändras (t.ex. ändrad skadehanteringsprocess) risken i portföljen kontrolleras genom matchning av tillgångarnas finansiella risker mot de försäkringstekniska avsättningarnas risker samt genom diversifiering av tillgångarna. Simuleringsmodellen är en premie-/förmögenhetsanalys som utarbetats internt av kapitalförvaltningen, bolagens aktuarieenhet samt försäkringsrörelsens enhet för omvärldsanalys. Den används för att kontrollera att bolagens förmögenhet är tillräckliga för att finansiera samtliga åtaganden. 18

19 HANTERING AV RISKER Målet är en långsiktigt hållbar och stabil totalpremie för försäkringarna. För att löpande kontrollera att det totala finansiella risktagandet är väl avvägt används Value at Risk. Den finansiella risken på respektive tillgångsslag kontrolleras bl.a. genom benchmarking. Där benchmark saknas, sker kontrollen genom limitregler. Operationella risker AFA använder en egen modell för riskanalyser för att identifiera och mäta operativ risk. Riskerna mäts i termer av sannolikhet och konsekvens. Syftet med riskanalyserna är att medvetandegöra och kartlägga olika typer av risker samt att förebygga, minimera eller transferera riskerna genom olika typer av åtgärder. Identifierade risker styrs genom interna strategier, riktlinjer, planer, instruktioner och rutiner som anger vad som ska utföras och vad är tillåtet respektive inte tillåtet. Operationella risker i bolagen ska kontrolleras genom en organiserad och dokumenterad uppföljning av hur de interna regelverken tillämpas och efterlevs. Med andra ord måste verksamheten se till att god intern kontroll finns. Intern kontroll kan definieras som en process där styrelse, företagsledning och anställda samverkar för att nå verksamhetens mål. Uppföljning och utvärdering av hur den interna kontrollen fungerar är internrevisionens ansvar. Internrevisionen bedömer om verksamheten utför rätt uppgifter på rätt sätt. Internrevisionen kan sägas fungera som en kvalitetskontroll. Organisation för riskkontroll Besluten om det samlade risktagandet tas av respektive bolags styrelse. Där redovisas också resultatet av internrevisionens arbete. Kontrollen av hur bolagen uppnår målet att premien, som en procent av lönesumman, ska hållas långsiktigt stabil hanteras av en särskild funktion en Asset Liability Committee, ALCO. Beredning av styrelsebeslut om finansiella risker görs av styrelsernas finansutskott. I finansutskotten avrapporteras regelbundet bolagens löpande finansiella risktagande. Kontrollen av den totala finansiella risken sköts av en riskgrupp på kapitalförvaltningen under kapitalförvaltningchefens ledning. Kontrollen av att det finansiella risktagandet är förenligt med styrelsebeslut, övriga interna beslut, externa regler och krav sköts av en särskild controllerfunktion. Operationella risker inom AFA i övrigt kontrolleras av respektive områdeschef och avrapportering görs i Företagsledningen. Mål för riskhanteringen Målet för riskhanteringen är att maximera uppdragsgivarnas nytta. I finansiella termer har nyttan formulerats som ett mål för försäkringspremien. Målet är att premien, som en procent av lönesumman, ska vara långsiktigt hållbar och stabil under de närmaste fem åren vid oförändrade försäkringsvillkor. Premiemålet ställer både ett krav på minsta fondering och ett krav på lägsta kapitalavkastning. Ju lägre premiemålet sätts desto högre fondering och kapitalavkastning fordras. Premiemålet sätter även en övre gräns för hur stora skadeersättningar bolagen tål. Utvärdering av måluppfyllelse Premiemålet infördes år Under de första fyra åren lyckades AFA uppnå sitt premiemål. Detta innebar att kostnader för AFA:s försäkringsskydd, som en andel av lönesumman, var oförändrat under hela denna period. Kostnadsstabiliteten ska ses i ljuset av den tidigare stora variationen i premierna. Som en jämförelse kan nämnas att premierna för AGS inom det privata området under perioden varierade mellan 0,55 procent och 1,60 procent av lönesumman. För AGS-KL varierade motsvarande premie samtidigt mellan 0,78 procent och 1,10 procent av lönesumman. År 2002 stod det dock klart att AFA under år 2003 inte 19

20

21 HANTERING AV RISKER skulle klara att upprätthålla premiemålet. Orsaken var kombinationen av kraftigt växande skadekostnader, en krympande förmögenhet till följd av de ökande försäkringsåtagandena och fallande värden på tillgångarna. På grund av den krympande förmögenheten minskade utrymmet för risk, vilket medförde att bolagets förväntade totalavkastning understeg den förväntade framtida skuldtillväxten. Förmögenheten skulle sannolikt därför fortsätta att krympa med påföljd att AFA skulle kunna hamna i en ond cirkel av fallande förmögenhetsvärden och totalavkastningar. Från och med år 2003 höjdes därför premien för AFA Sjukförsäkring från ca 1,14 procent till 2,1 procent av lönesumman. Detta innebär att kapitalavkastningskravet sänktes från 13,6 procent till 8,7 procent. Finansiell riskexponering per den 31 december 2003 Vid utgången av år 2003 hade de tre försäkringsbolagen inom AFA finansiella risker på de samlade placeringstillgångarna på brutto 34 miljarder kronor enligt Value at Risk. Så mycket riskerade bolagen som mest att tappa i tillgångsvärde under ett år om alla tillgångsslag samtidigt föll med två standardavvikelser. Till följd av en långt driven diversifiering av tillgångarna reducerades de finansiella riskerna med 17 miljarder kronor. Den finansiella nettorisken stannade därmed på hälften, 17 miljarder kronor. Det betyder att AFA-bolagen under ett år i värsta fall riskerade att tappa 11 procent av tillgångarnas värde och 55 procent av konsolideringskapitalet. Se tabellen brevid. AFA-bolagens sammanlagda finansiella tillgångar per den 31 december 2003 i miljarder kronor: Räntebärande värdepapper 102,0 Aktier 47,4 Private Equity 1,4 Fastigheter 7,0 Summa finansiella tillgångar 157,7 varav utländska valutor 25,0 Finansiell riskexponering under ett år i miljarder kronor, med 97,5 procent sannolikhet enligt Value at Risk, per den 31 december 2003 i miljarder kronor: Räntebärande värdepapper 6,9 Aktier 18,8 Private Equity 1,0 Fastigheter 2,1 Valutor 5,1 Summa risker, brutto 33,8 Diversifieringseffekt -16,7 Summa risker, netto 17,1 21

22 SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET En viktig del av AFA:s verksamhet, och ett mervärde i den kollektivavtalade försäkringen, är det preventiva arbetet och satsningen på forskning för ett bättre arbetsliv och bättre folkhälsa. De senaste årens ökande sjukfrånvaro har lett till att denna verksamhet fått ännu större betydelse och stora satsningar görs bland annat på branschprojekt och i två program som direkt vänder sig till arbetsplatser inom det privata näringslivet och inom det landstingskommunala området. För att förstärka det förebyggande arbetet inom AFA sammanfördes de olika verksamhetsgrenarna under året till ett eget verksamhetsområde, Arbete och Hälsa. Vår övergripande målsättning är att bidra till att arbetsmiljön i vårt land ska vara så säker att ingen behöver skadas eller bli sjuk på grund av sina arbetsförhållanden. Grunden för denna verksamhet vilar på våra skaderegister som innehåller unik information om de sjukdomar och skador som drabbar olika yrkesgrupper i landet. I skaderegistren samlas värdefull kunskap om både positiva och negativa samband mellan hälsa, ohälsa och arbetslivet. Uppgifterna i databaserna gör det möjligt att spåra och följa utvecklingen av såväl specifika sjukdomar som tydligare trender och förändringar i sjukdomsmönstren. Den skadeförebyggande verksamheten bedrivs på flera olika sätt som alla har som målsättning att aktivt bidra till att förbättra hälsa och arbetsmiljö i Sverige. Branschindex AFA Branschindex är ett webb-baserat, interaktivt verktyg för arbetsmiljöfrågor. Branscher, organisationer och företag får både ta del av och bidra med unik information om arbetsskade- och sjukdomsfall. I dessa branschindex finns bland annat avidentifierade fakta om enskilda olyckor och diagnoser som ligger till grund för frånvaro. Denna samlade kunskap över sjukdoms- och skadeinformation ger perspektiv och en helhetsbild som gör det möjligt att skapa förändring. Initiativtagare till AFA Branschindex är AFA tillsammans med Svenskt Näringsliv, LO, PTK och olika branschorganisationer. Motsvarande verktyg finns även för kommun och landsting. Branschprojekt I samarbete med arbetsgivare och fackliga organisationer erbjuder vi hjälp till särskilt utsatta branscher. Det gör vi genom riktade insatser som anpassats efter den aktuella branschens riskprofil. Exempel på sådana insatser är Säker i butik, en webb-baserad utbildning för anställda inom handeln för att skapa ökad trygghet i deras arbete. Ett annat projekt är Plastpåsprojektet, en förstudie kring problem med monotona lyftmoment inom plastpåsindustrin i syfte att hitta realistiska tekniska lösningar på dessa problem. Även hjälpmedel för att bedriva skadeförebyggande arbete, systematiskt arbetsmiljöarbete eller direktverkande förebyggande åtgärder är exempel på AFA:s insatser för bättre arbetsmiljö och hälsa. Forskning AFA är en stor anslagsgivare till forskning för bättre hälsa. De främsta forsknings- och utvecklingsområden som vi stöder finns inom rörelseorganens sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar och astma. Med lämpliga behandlings- och rehabiliteringsmetoder kan livskvalitet och arbetsförmåga höjas samtidigt som samhällets och avtalsförsäkringarnas kostnader borde kunna sänkas. Denna vetskap utgör drivkraften när AFA satsar på stöd till forskning. AFA-programmen Förutom att stödja forskning kring skadeförebyggande arbete och rehabilitering bedriver AFA Sjukförsäkring i samverkan med AFA Trygghetsförsäkring två långsiktiga och omfattande program för arbetsmiljö och hälsa med syftet att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Programmet Bättre arbetsmiljö och hälsa, riktar sig till 22

23

24 SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET det privata arbetslivet och programmet Sunt liv vänder sig till kommuner och landsting, där vi är igång eller på gång i ett 30-tal kommuner och landsting som är engagerade i ett förebyggande arbete. Programmen genomförs på uppdrag av Svenskt Näringsliv, LO och PTK respektive Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Kommunal, OFR och Saco och består av ett 10-tal delaktiviteter. Prioriterade områden inom programmet för det privata näringslivet ( Bättre arbetsmiljö och hälsa ) under året och framöver är en satsning på små företag, en kommande nationell portal för arbetsmiljöfrågor som är resultatet av en förstudie i samverkan med andra intressenter, information och utbildning, metodstöd samt Branschindex. För satsningen på små företag samt information och utbildning har vi ett samarbete med Prevent. Inom programmet Sunt liv.nu, för kommuner och landsting, prioriteras satsningen på metodstöd. Ambitionen är att 70 procent av alla medarbetare inom KL-sektorn ska omfattas av denna satsning på arbetsmiljö och hälsa. Vid sidan av denna satsning prioriteras informationsplatsen sunt liv.nu och en bred utbildningssatsning för samtliga medarbetarkategorier inom arbetsmiljöområdet. Båda programmen använder samma metod (AFA-metoden) för stora företag och organisationer. Metoden karaktäriseras av hur man tar hänsyn till allt från individens hälsa och livsstil till organisationens struktur och fysiska miljö. Arbetet enligt AFA-metoden innebär ett omfattande förändringsarbete för de arbetsplatser som ingår och innehåller ett stort antal aktiviteter i syfte att minska ohälsan och förbättra arbetsmiljön. De bygger på samarbete och samverkan direkt med arbetsplatsen och är vetenskapligt kvalitetssäkrade samt baserade på forskningsresultat. Företagshälsovården ska vara väl rustad att bistå organisationen i utvecklingsarbetet. Dess kompetens och bemanning kommer att ha en avgörande inverkan på insatsens resultat. Genom att på ett systematiskt sätt skapa konkreta åtgärder verkar AFA-programmen för friskare, sundare och säkrare arbetsplatser. Under år 2003 omfattade metodstödsdelen i de båda programmen Bättre arbetsmiljö och hälsa samt Sunt Liv cirka anställda. För AFA är detta en självklar programsatsning för de egna medarbetarna. 24

25 INFORMATION OM FÖRSÄKRINGAR Kännedom om försäkringarna är en viktig förutsättning för att de försäkrade inte ska gå miste om de rättigheter de har enligt kollektivavtalet. Parterna bakom avtalen förfogar var för sig över särskilda medel för information och utbildning. AFA engageras i varierande omfattning i de utbildnings- och informationsaktiviteter parterna ansvarar för. På uppdrag av Svenskt Näringsliv, PTK och LO faktagranskar vi dessa organisationers utbildnings- och informationsmaterial. Årligen medverkar vi som lärare vid drygt 20 utbildningstillfällen som arrangeras av Svenskt Näringsliv, vid ca tio tillfällen som arrangeras av PTK och vid ca 25 utbildningar för representanter för arbetsgivare och anställda inom kooperationen. Även parterna inom kommun- och landstingsområdet (Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet OFR, Kommunal o.s.v.) är beställare av våra tjänster. Årligen planerar och genomför vi utbildningar för parternas försäkringsinformatörer. Dessa utgör två grupper dels ca AFA-informatörer KL som kommer från arbetsgivarsidan, dels ca KL-försäkringsinformatörer från den fackliga sidan. Informatörernas huvudsakliga uppgift är att sprida kunskap om social- och kollektivavtalad försäkring bland de anställda. I utbildningarna ingår även att visa på sambanden mellan försäkringarna och parternas satsningar inom arbetsmiljö och hälsa. Under år 2003 genomförde vi ca 90 utbildningstillfällen på den fackliga sidan och 35 kurser för representanter för arbetsgivarna. Under år 2003 genomförde vi även sju regionala konferenser som var gemensamma för arbetsgivar- och arbetstagarsidan, med sammanlagt ca deltagare. Seminarier Sedan vår organisation flyttade in i nuvarande lokaler har vi i vår hörsal återkommande ordnat seminarier kring aktuella frågor som har anknytning till våra försäkringar. Deltagarna kommer huvudsakligen från arbetsmarknadens parter, men vi har även deltagare från departement, verk och myndigheter samt andra till oss närstående organisationer. Det är glädjande för oss att kunna konstatera att seminarierna utvecklats till att bli en ansedd mötesplats för informationsspridning och debatt. Under år 2003 arrangerade vi 13 seminarier till vilka ca externa deltagare anmälde sig. Sedan inledningen i mars 1998 har vi hållit ungefär 70 seminarier. 25

26 MEGA MEGA är AFA:s nya verksamhetsstöd för reglering av skadeärenden inom AGS och pensionsavsättning. MEGA är konstruerat för stor flexibilitet och är resultatet av en satsning på effektivare hantering av såväl nuvarande som framtida uppdrag. Automatiserad reglering av skadeärenden och kopplingar till externa system är framgångsfaktorer för ett effektivt informationsflöde. MEGA:s inbyggda beslutsstöd öppnar för nya arbetssätt som syftar till att öka kvaliteten för de försäkrade och höja effektiviteten i de interna arbetsprocesserna. Genom att använda modern och avancerad teknik för skanning, tolkning och verifiering av de stora mängderna inkommande handlingar (skadeanmälningar, sjukintyg etc.) kan vi automatisera informationsflödet. Med snabb och effektiv tillgång till den information som krävs för att fatta beslut i ett skadeärende, ska målen för ökad kvalitet och effektivitet nås. Genom systemets uppbyggnad kan vi identifiera ofullständigt anmälda skadefall och på så vis verka för att våra försäkrade får den ersättning de är berättigade till enligt kollektivavtalet. Det finns en utvecklingspotential i MEGA som bland annat innefattar webb-baserad skadeanmälan och direktuppkoppling till större företag. I MEGA har också den information på vilken bolagets skadeförebyggande arbete grundas, förfinats och utvecklats. Detta innebär bättre förutsättningar för de forskare som använder informationen i AFA Sjukförsäkrings unika databaser i sin forskning. MEGA bidrar på så sätt också till att ytterligare förbättra förutsättningarna för vårt arbete för bättre arbetsmiljö och hälsa. Informationen i de nya databaserna ger också möjligheter till bättre statistiska underlag för de ekonomiska beräkningarna av försäkringarnas kostnader. Utvecklingsarbetet i MEGA fortsätter under år 2004 och driftstarten för TFA är planerad till januari

27 MEDARBETARNA Under året har vi förberett oss inför driftsättandet av verksamhetsstödet MEGA. Vi ansåg det viktigt att ha så få ärenden som möjligt under handläggning i införandefasen av MEGA. Därför arbetade vi intensivt för att minimera ärendekön, vilket vi också lyckades med. Parallellt med detta arbete har vi genomfört omfattande utbildningsinsatser i det nya arbetssättet. Under året har 60 medarbetare anställts och 30 medarbetare har slutat sin anställning hos oss. Den externa rörligheten kan därmed beräknas till fyra procent. Vid utgången av år 2003 var 759 personer anställda inom AFA. Med anledning av förväntade effektivitetsvinster i verksamheten infördes ett anställningsstopp i slutet av året. Kompetensutveckling Under år 2003 har vi genomfört vidareutbildningar inom en rad områden. Det har främst handlat om utbildningar som syftat till att öka vår kompetens inom skadereglering, men även rört andra områden som t.ex. projektstyrning, IT-kunskap och utbildning av handledare för nya medarbetare. För våra skadereglerare har vi utbildningsplaner som sträcker sig från grundnivå via kunnig och kvalificerad till expertnivå. Utbildningarna pågår fortlöpande och syftar till att öka skadereglernas kompetens. När en skadereglerare nått en högre nivå avslutas utbildningen med en intern diplomering. Under året har 172 personer diplomerats. Vår tidigare inledda satsning benämnd Känsla och regelverk har fortsatt. Årets seminarier har haft som tema att förbereda medarbetarna inför starten av verksamhetsstödet MEGA. Under året har ca 500 medarbetare deltagit i dessa utbildningar. Under året har det interna utvecklingsprogrammet AFA Framtid slutförts. AFA startade under år 2003 en egen chefsutbildning för nya chefer. Hittills har 15 chefer utbildats och diplomerats genom denna utbildning. Ett kompetensutvecklingsprogram för erfarna chefer har också påbörjats. Inom AFA har den interna utbildningen under år 2003 motsvarat 5 dagar per medarbetare. Vidare har 33 medarbetare genomgått olika former av högre externa utbildningar. AFA har också under året påbörjat framtagandet av ett IT-stöd för att administrera den omfattande internutbildningen. Ambitionen är att i framtiden göra det möjligt att även hantera kompetensförsörjningsfrågor i systemet. Jämställdhet Under verksamhetsåret har vi avslutat arbetet med värdering av befattningarna inom AFA. Detta arbete, som bedrivs branschgemensamt, har skapat möjligheter att bland annat upptäcka osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Under år 2003 genomfördes en jämställdhetsenkät inom AFA. Syftet med enkäten var att få fram en nulägesbeskrivning av hur medarbetarna upplever sin arbetssituation utifrån ett jämställdhetsperspektiv samt att få besked om jämställdhetsplanen är känd för medarbetarna. Av våra medarbetare svarade 55 procent på enkäten. Av enkäten framkom att 95 procent av dem som svarade upplevde att Antal anställda

28 MEDARBETARNA arbetsmiljön lämpade sig lika väl för män som för kvinnor. AFA:s jämställdhetsplan var känd av 62 procent av medarbetarna. Resultatet av enkäten har återkopplats till chefer och medarbetare. AFA har länge arbetat med att öka andelen kvinnor i chefsbefattningar. Idag utgör andelen kvinnor i ledande befattningar i vår organisation 40 procent. Detta är en viss förbättring mot föregående år och en väsentlig förbättring mot 1998 då andelen kvinnliga chefer uppgick till 25 procent. AFA har också som mål att uppnå en jämnare könsfördelning inom hela organisationen. Det har, liksom tidigare år, varit fler kvinnor i rekryteringsunderlaget och fler kvinnor som motsvarat våra kompetenskrav. Därmed har könsfördelningen inom AFA, 34 procent män och 66 procent kvinnor, inte kunnat påverkas i någon märkbar omfattning. AFA en frisk arbetsplats AFA en frisk arbetsplats är samlingsnamnet för tre samverkande delar av AFA:s arbetsmiljöarbete för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Den första delen rör AFA:s samarbete med företagshälsovården. Ett utvecklat samarbete med en väl fungerande företagshälsovård är en av grundförutsättningarna för AFAmetoden. AFA:s samarbete med företagshälsovården är både reaktivt (t.ex. akuta läkarinsatser och rehabiliteringsutredningar) och proaktivt (t.ex. regelbundna och frekventa besök på arbetsplatsen av ergonomer, sjuksköterska, läkare och personalkonsulent). Den andra delen är de aktiva åtgärder som AFA vidtar för att motverka sjukfrånvaro och förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Hit räknas de aktiviteter och åtgärder som AFA-metoden innebär. År 2003 genomfördes en medarbetarenkät enligt AFA-metoden inom hela AFA. Svarsfrekvensen var 82 procent, vilket vi betraktar som en bra siffra. Samtliga avdelningar och enheter har fått återkoppling av sitt eget enkätresultat. Avdelningarna har därefter tagit fram handlingsplaner för genomförande under år Handlingsplanerna har förts vidare i organisationen till närmaste chef. Genom enkäten fick vi en bild av hur de anställda inom AFA uppfattar sin arbetsplats, hur de upplever att arbetsmiljön påverkar dem och hur de uppfattar sin egen hälsosituation. Anställda som önskade kontakt med vår företagshälsovård med anledning av hälsoprofilen i enkäten har haft möjlighet att vända sig dit direkt. Ett femtontal medarbetare har utnyttjat den möjligheten. AFA har sedan länge erbjudit medarbetarna att kontinuerligt delta i andra hälsofrämjande aktiviteter som t.ex. rökavvänjningsgrupper och nackgymnastik. Under året har vi genomfört en undersökning om hur medarbetarna upplever sin bundenhet till PC. Undersökningen kommer att ligga till grund för att under kommande år kunna jämföra hur arbetsmiljön upplevs före och efter införandet av verksamhetsstödssystemet MEGA i vardagsarbetet. Även vår kontorsarbetsmiljö har ägnats särskild uppmärksamhet, målsättningen har varit att utveckla ergonomiskt goda arbetsförhållanden. Arbetsmiljön för de nya MEGAarbetsplatserna har t.ex. utformats i samarbete med externa aktörer och åtgärder för att motverka eventuella negativa effekter av det förändrade arbetssättet har vidtagits. Den tredje delen i AFA:s arbetsmiljöarbete är det mycket aktiva arbetet med friskvård. Detta sker bl.a. genom stöd till och samarbete med kamratföreningen AFA Fritid i satsningen AFA en frisk arbetsplats. Inom ramen för denna verksamhet ges medarbetarna möjlighet att delta i olika friskvårdsaktiviteter utanför ordinarie arbetstid. Det omfattande programmet erbjuder allt från innebandy till gymnastik- och dansgrupper, filmklubb och bokcirklar. Målet med AFA Fritid är att förebygga ohälsa och skapa tillfällen för medarbetare från olika delar av organisationen att träffas utanför arbetet. 28