SBN Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SBN 2014-03-11 1 2014-03-05. Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden"

Transkript

1 SBN Handlingar till samhällsbyggnadsnämnden

2 SBN

3 SBN Tjänsteställe/handläggare Samhällsbyggnadskontoret Miljö- och byggavdelningen Kerstin Blom Johansson E-post: Tel: Beslutsinstans Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över VA-plan för Oskarshamns kommun tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta samhällsbyggnadskontorets bedömning som sin egen. Ärendet Kommunstyrelsen har översänt VA-plan för Oskarshamns kommun, ett tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Synpunkter på förslaget till VA-plan ska lämnas senast den 14 mars Samhällsbyggnadskontorets bedömning VA-planen är enligt samhällsbyggnadskontorets bedömning bra uppbyggd och strukturerad men kontoret anser att vissa delar i VA-planen behöver förtydligas. Det är otydligt vilken aktör som har ansvar för de handlingsplaner som presenteras i VA-planen. Det bör framgå tydligare vem som har det primära ansvaret samt om ett ansvar är fördelat på olika aktörer. Till exempel vilken aktör som står för planering, projektering, byggande eller implementering alternativt uppföljning/drift och underhåll. Det bör även framgå vem som har ansvaret för VA-planens aktualitetsprövning. Samhällsbyggnadskontoret anser även att planen bör behandla hur Oskarshamns kommun avser att arbeta med föroreningskällor, avseende dag- och spillvatten. Planen bör även behandla vilken typ av hantering av dagvatten som kommunen ska eftersträva. Samhällsbyggnadskontoret anser att lokala dagvattenlösningar ska eftersträvas så långt det är möjligt. Övrigt Skall bör bytas ut till ska i VA-planen. Kapitel 3 upplevs som en beskrivning av nuläget, bör det avsnittet ingå i kapitel 2? Till vilken målgrupp riktar sig VA-planen? Ibland används facktermer som kan vara svåra för utomstående, till exempel tillsynsmyndighet. Det bör framgå att VA-planen är upprättad på uppdrag av kommunstyrelsen. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att Oskarshamns kommun uppskattningsvis har 5000 enskilda avlopp, inte stycken som uppges under avsnitt 6 i VA-planen. Bodil Liedberg Jönsson Samhällsbyggnadschef Kerstin Blom Johansson Miljö- och hälsoskyddsinspektör

4 SBN Beslutsunderlag VA-plan Oskarshamns kommun, VA-policy Oskarshamns kommun, KF , 59 VA-översikt Oskarshamns kommun, Skickas till Kommunstyrelsen

5 SBN VA-översikt Oskarshamns kommun

6 SBN

7 SBN VA-översikt Oskarshamns kommun Beställare: Oskarshamns kommun Box Oskarshamn Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box Göteborg Åsa Malmäng Pohl Johanna Hulthén Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: n:\102\25\ \0-mapp\11 leverans\1 preliminära handlingar\ \va-översikt oskarshamn preliminärhandling doc Åsa Malmäng Pohl Norconsult AB

8 SBN Förord På uppdrag av Oskarshamns kommun har Norconsult AB tagit fram föreliggande VA-översikt för Oskarshamns kommun. VA-översikten omfattar såväl dricksvatten som spillvatten och dag- och dränvatten. Planering av en kommuns VA-verksamhet bör enligt länsstyrelsen göras i flera steg och upprättandet av en VA-översikt bör utgöra det första steget. I VA-översikten besvaras frågorna; vad som är känt och vilka behov som finns. Därefter bör en VA-policy tas fram och en VA-plan upprättas vartefter denna skall implementeras och följas upp. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA).

9 SBN

10 SBN Innehållsförteckning 1 Omvärldsfaktorer och befintliga planer Lagar och krav Mål som styr VA-planeringen Mål för enskilda avlopp Politiska beslut som styr VA-arbetet Svensk vattenförvaltnings åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammets påverkan på Oskarshamns kommun Vattenkartan och VISS planeringsunderlag för tillämpning av miljökvalitetsnormerna för vatten Baltic Sea Action Plan (BSAP) BSAP s påverkan på Oskarshamns kommun Nuläge Organisation VA-verksamhetsområde Vattenförsörjning Fredriksbergs vattenverk Fårbo vattenverk Kristdala vattenverk Bockara vattenverk Spillvattenavledning Avloppsreningsverk Enskilda avloppsanläggningar Dag- och dränvattenavledning Förutsättningar Naturgivna förutsättningar Gällande miljökvalitetsnormer Ytvatten hög ekologisk status år Ytvatten god ekologisk status år Ytvatten god ekologisk status år 2021 eller år Ytvatten god ekologisk potential år 2021 eller år Ytvatten god kemisk ytvattenstatus år 2015 (med undantag för kvicksilver) Ytvatten god kemisk ytvattenstatus år 2021 för ett eller flera ämnen (utom kvicksilver) Ytvatten uppnår ej god kemisk ytvattenstatus Grundvatten god kemisk grundvattenstatus år Grundvatten god kemisk grundvattenstatus år 2021 med undantag för ett eller flera ämnen... 33

11 SBN Grundvatten god kvantitativ status Kända miljö- och hälsoproblem vid enskilda avloppsanläggningar Framtida utveckling Befolkningsutveckling Bostadsbebyggelse Oskarshamns kommun Behov Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 a-f VA-verksamhetsområden - Översiktskarta Vattenförsörjningssystem - Översiktskarta Avloppssystem - Översiktskarta Dagvattensystem - Översiktskarta Gällande Miljökvalitetsnormer

12 SBN Omvärldsfaktorer och befintliga planer Det finns en mängd lagar, mål, politiska beslut och planer etc. som är relevanta för VA-försörjningen i Oskarshamns kommun. Kommun bedömer att de lever upp till de lagkrav och villkor som gäller för VAverksamheten. Kommunen har tagit fram skriften Allmänna bestämmelser för användandet av Oskarshamns kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning. Information till fastighetsägare om kommunens vatten- och avloppstjänster (ABVA 09). Denna har distribuerats till boende i kommunen samt finns tillgänglig på Internet 1. Utöver de lagar, mål och beslut som beskrivs i denna VA-översikt finns en beredskapsplan. Beredskapsplanen beskriver hur kommunen skall agera för att minimera skador och undanröja hot etc. vid en s.k. särskild händelse. 1.1 Lagar och krav Kommunen har tagit fram en säkerhetspolicy för dess dricksvattenanläggningar. Till grund för kommunens säkerhetspolicy för dricksvattenanläggningar ligger Lag (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. samt Livsmedelsverkets och Svenskt Vattens säkerhetshandbok för dricksvattenproducenter. Syftet med säkerhetspolicyn är att, genom upprättande och införande av ett säkerhetssystem, skydda dricksvattenanläggningar, distributionssystem och personal mot sabotage, hot och skadegörelse. Dricksvattenförsörjning regleras av ett antal lagar och krav och skyddet av denna av ännu fler. Detta beror på att dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och måste hanteras därefter. I säkerhetspolicyn finns följande sammanställning av lagar och förordningar som reglerar och anger vilket lagskydd som gäller kommunens vattenförsörjning. 1

13 SBN Kommunallagen (SFS 1991:900) Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412) Brottsbalken (1962:700) Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (SFS 2006:544) Sekretesslagen (1980:100) Personuppgiftslagen (1998:204) Säkerhetsskyddslagen (1996:627) Lag och förordning om samhällsviktiga anläggningar (1990:217) och (1990:1334) Lag om allmän kameraövervakning (1998:150) Livsmedelslagen (2006:804) Livsmedelsförordningen (2006:813) Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLV 2001:30) Boverkets byggregler (BFS 1993:57), kapitel 6 Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) Smittskyddslagen (SFS 2002:168) De upptagna lagarna och förordningarna visar på att kommunens ansvar är stort för att skydda produktionsanläggningar och personal samt att det producerade dricksvattnet är av god kvalité och att distributionssystemet är säkert fram till abonnenterna. I EU:s livsmedelslagstiftning är dricksvatten ett livsmedel från och med att det tappas ur kran hos konsumenten, se artikel 2, förordning (EG) nr 178/202. I Sverige har vi utökat kraven till att gälla från och med att vattnet tas in i vattenverken, se 3 2 st 1 p livsmedelslagen (2006:804). Medan Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten reglerar de vardagliga situationerna, handlar LIVSFS 2008:13 om de specifika situationer som kan uppstå med anledning av skadegörelse och sabotage. De båda föreskrifterna är tänkta att komplettera varandra för att så långt det är möjligt erbjuda ett heltäckande skydd av dricksvattnet i Sverige. Oskarshamns kommun har inga politiska beslut som styr arbetet med enskilda avlopp. I arbetet med enskilda avlopp används Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) och miljöbalken. Utsläpp av avloppsvatten och spridning av avloppsslam på mark, definieras enligt miljöbalken som miljöfarlig verksamhet. Därigenom finns skyldighet att följa bestämmelserna i miljöbalken samt de förordningar, föreskrifter och andra beslut som har fattats med stöd av balken. Den EU-lagstiftning som finns inom området är införd i svensk lagstiftning. I de fall en fastighet har ett bristfälligt avlopp kan det föreläggas om åtgärder eller förbud mot utsläpp av avloppsvatten med stöd av 26 kap. 9 MB. Ett föreläggande kan även hänvisas till hänsynsreglerna i 2 kap.

14 SBN MB, 9 kap. 7 MB och 12 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. I kapitel två i miljöbalken anges de allmänna hänsynsregler som varje verksamhetsutövare är skyldig att iaktta. Huvudmannen för en avloppsanläggning är en verksamhetsutövare i balkens mening. De allmänna hänsynsreglerna ställer bland annat krav på kännedom om de risker för miljön och människors hälsa som en verksamhet kan tänkas orsaka. Vidare skall de skyddsanordningar och försiktighetsmått som inte är orimliga för att undvika olägenhet för människors hälsa eller miljön vidtas. Den för verksamheten lämpligaste platsen skall väljas vid lokalisering. Dessutom gäller att det skall hushållas med resurser och slutna kretslopp skall eftersträvas. Vid val av produkter skall den väljas som orsakar minst skada på miljön. Det är verksamhetsutövaren som är skyldig att kunna visa att bestämmelserna iakttas (omvänd bevisbörda). Det finns dessutom en särskild hänsynsregel när det gäller avloppsvatten i 9 kapitlet 7 miljöbalken. Den säger att avloppsvatten ska avledas och renas så att inte olägenhet för människors hälsa eller miljön uppkommer. För detta ändamål ska lämpliga avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras. Det finns även ett generellt förbud i 12 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förbudet avser att det i ett vattenområde eller tätbebyggelse inte är tillåtet att släppa ut avloppsvatten från WC, om avloppsvattnet inte har genomgått mer rening än i slamavskiljare. Detta gäller under förutsättning att det inte är uppenbart att sådant utsläpp kan göras utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. 1.2 Mål som styr VA-planeringen Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen har tagit fram mål för sin VA-verksamhet. Dessa har delats upp i fyra långsiktiga mål och varje mål har sedan konkretiserats genom att operationella mål har tagits fram för vart och ett av dessa. De långsiktiga målen samt dess operationella mål för år 2009 redovisas nedan.

15 SBN Säkerställa dricksvattenkvaliteten vid abonnenternas tappställen Införa återkommande krisövningar Genomföra en kundaktivitet/år ex. öppet hus, provsmakning Anmärkningar på vattenkvaliteten ska ligga under 20 % av totala antalet prover Vatten- och luftspolning i ledningsnätet minst 20 km per år Gjutjärnsledningar med stor dimension och liten omsättning byts ut Leveransförmågan ska upprätthållas med avbrott på högst 10 timmar i medeltal vart femte år Läckaget från ledningsnätet ska vara mindre än 10 % 2. Optimera avloppsvattenhanteringen för att minska inverkan på hälsa och miljö Rening av avloppsvatten För parametrar med utsläppsvillkor bör vi nå följande som årsmedelvärde: - Utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ): 6 mg/l - Utsläpp av fosfor maximalt: 0,3 mg/l - Kväveutsläpp maximalt: 14 mg/l Hitta en långsiktig lösning för slamhanteringen Mängden tillskottsvatten till spillvattennätet ska minskas med minst 1 l/s. Detta görs genom bortkoppling av ytor till dagvattenledning, tätning eller renovering av avloppsledningar med stort inläckage samt att vid omläggning eventuellt komplettera med dräneringsledning Bräddningar från avloppsnätet ska inte förekomma vid normalt flöde Marköversvämningar får inte förekomma mer än högst en gång om året vid utsatta platser Avloppsstopp på huvudledning får inte förekomma mer än en gång vart femte år pga. fel på ledningen. Stopp ska avhjälpas inom 10 timmar. Vid avloppsstopp på kommunens del av servisledningen ska ledningen åtgärdas genom ombyggnad om flera stopp inträffat inom en begränsad tid Lukt från ledningsnätet ska åtgärdas inom en vecka Fastställa gränsvärden för industrianslutning 3. Minska den totala energi- och kemikalieanvändningen Utvecklingen av fällningskemikalier till vatten- och avloppsrening ska följas upp kontinuerligt för att finna de effektivaste produkterna och därigenom minimera förbrukningen Elförbrukningen ska minska med 10 % under en femårsperiod jämfört med förbrukningen under år Jämförelsetal är kwh/m3 producerad vattenmängd, samt kwh/m3 renat avloppsvatten Andelen förnyelsebar energi skall ökas, och oljan fasas ut 4. Hålla aktuell personal underrättade om forskning, utveckling och nya vattenbehandlingsmetoder Kompetensutvecklingsplanen för Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen följs upp kontinuerligt Utbyte med andra kommuner vidareutvecklas

16 SBN Två studiebesök eller mässbesök per år för alla inom vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen Vatten-, avlopps- och renhållningsavdelningen har dessutom tagit fram balanserade styrkort för sin verksamhet. Av dessa framgår vad kommunen vill uppnå, hur det kan mätas, hur ofta uppföljning skall ske och när målet skall vara uppnått Mål för enskilda avlopp Arbetet med enskilda avlopp utgår från miljöbalkens målsättningsregel en hållbar utveckling som medför krav på bland annat resurshushållning och kretslopp. Arbetet med enskilda avlopp styrs även utifrån de nationella miljömålen. Arbetet med enskilda avlopp riktar sig främst till sju av de sexton miljömålen; Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Kommunen har som tillsynsmyndighet, planmyndighet ett ansvar att miljömålen ska nås i arbetet med VAförsörjningen. Oskarshamn kommun bör arbeta fram hur de ska arbeta med enskilda avlopp för att uppnå de nationella miljömålen. Riksdagen har antagit mål om återföring av fosfor från avlopp. Kommunen bör arbeta fram en handlingsplan och en strategi för hur målet om återföring av minst 60 % av fosforn i avlopp till produktiv mark (varav minst hälften bör återföras till åkermark) senast år 2015 ska förverkligas.

17 SBN Politiska beslut som styr VA-arbetet Kommunens översiktsplan och fördjupade översiktsplaner skall redovisa hur kommunen planerar att använda mark- och vattenområden inom kommunen. Politikerna tar beslut om utbyggnadsområden och omvandlingsområden vilka påverkar VA-planeringen. På Tekniska nämndens sammanträde gavs Tekniska kontoret uppdraget att utreda vilka områden som är lämpliga att ansluta till det kommunala VA-nätet. Arbetet med anslutning av utvecklingsområden till kommunalt VA kommer att inarbetas i VA-planen. Efter en revisionsrapport om tillståndet i kommunens VA-nät gav kommunstyrelsen Tekniska nämnden i uppdrag att ta fram långsiktiga förnyelse- och underhållsplaner för kommunalt VA. Tekniska nämnden beslöt att Tekniska kontoret ska gå vidare i processen med att lämna in tillståndsansökan om sjön Hummeln som ny vattentäkt för Oskarshamn. Ännu finns inga beslut om fritidsanläggningen Circle Resort men om projektet blir av och lösningen blir kommunalt VA kommer det att få stora konsekvenser. I verksamhetsplaneringen ligger upprustning av Ernemar reningsverk med år Svensk vattenförvaltnings åtgärdsprogram Vattenmyndigheterna har utarbetat och fastställt åtgärdsprogram inom varje vattendistrikt. Syftet med åtgärdsprogrammet är att beskriva de praktiska åtgärder och styrmedel, som krävs för att säkerställa och bibehålla god/hög ekologisk status alternativt god/hög ekologisk potential samt god kemisk status i våra vatten. I åtgärdsprogrammet redovisar vattenmyndigheten de miljökvalitetsnormer (MKN) som ska uppfyllas, vilka åtgärder som behöver genomföras, vilken myndighet och/eller kommun som ansvarar för olika åtgärder och när de ska vara genomförda. Ett åtgärdsprogram omfattar allt vatten, såväl grundvatten som inlandsvatten och kustvatten i hela distriktet. Detta innebär att ett åtgärdsprogram behöver hantera ett stort antal frågeställningar inom ett avrinningsområde och delvis vitt skilda problemområden som ofta är komplext förenade eller beroende av varandra. Åtgärdsprogrammet fungerar som ett strategiskt planeringsinstrument och Oskarshamns kommun ska inom sitt ansvarsområde, få till stånd de åtgärder som behövs enligt ett åtgärdsprogram. Detta genomförs genom kommunens beslut enligt miljöbalken, plan- och bygglagen (PBL) eller andra relevanta författningar.

18 SBN Det ligger således på kommunen att utifrån dess myndighetsroll och ansvarsområde, åstadkomma det resultat vattenmyndigheten avser i åtgärdsprogrammet. Genomförandet görs utefter vilket utrymme olika verktyg har. Verktygen kan vara till exempel författningar, andra styrmedel eller frivilliga åtgärder Åtgärdsprogrammets påverkan på Oskarshamns kommun För att miljökvalitetsnormerna ska uppnås krävs att myndigheter och kommuner senast den 22 december år 2012 har vidtagit de åtgärder som beslutats i åtgärdsprogrammet. Åtgärderna är antingen kontinuerliga eller engångsinsatser. I flera fall innebär de krav på utredningar som ska leda till faktiska åtgärder i vattenförekomster. De faktiska åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna uppnås senast det år som är angivet i beslutet (2015, 2021 eller 2027). De faktiska åt-gärderna kan påbörjas med omedelbar verkan, men det krävs inte att de är fullt ut genomförda den 22 december Oskarshamns kommun skall den 28 februari varje år rapportera till vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår. Syftet med rapporteringen är att säkerställa att de miljökvalitetsnormer som har föreskrivits för vattenförekomster inom kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år De åtgärder i åtgärdsprogrammet som påverkar Oskarshamns kommun är främst åtgärd 32-38, varav flertalet är direkt kopplade till kommunens verksamhet, tillsynsarbete och planering i VA-frågor. Åtgärd 37 är delvis orsak och syfte till framtagande av aktuell VA-plan. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. 34. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m³/dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.

19 SBN Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underlag och genomföra åtgärder för att minska påverkan från de delar av det rörliga friluftslivet samt båtturism som kan ha en negativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status Vattenkartan och VISS planeringsunderlag för tillämpning av miljökvalitetsnormerna för vatten Ett sätt att få en bild av statusen på vattenförekomster är att använda vattenkartan 2 som är en webbaserad kartapplikation. I vattenkartan finns information om sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten i Sverige. Med hjälp av informationsverktyget går det att klicka på en vattenförekomst och få fram en ruta med namnet på vattenförekomsten. Därefter finns möjlighet att via en länk till VISS (databasen Vatten Informationssystem Sverige) få mer information om vattenförekomsten. I VISS redovisas bland anat vattenförekomstens miljökvalitetsnorm (MKN) och detaljerad geografisk information. 2

20 SBN Baltic Sea Action Plan (BSAP) Östersjöländernas miljöministrar och EU kommissionen, representerad på hög nivå, har i november år 2007 inom ramen för HELCOM tagit beslut om en gemensam åtgärdsplan, Baltic Sea Action Plan (BSAP) gällande Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt. Målet är att uppnå god ekologisk status till år Planen innebär att alla nationer runt Östersjön ska ta fram nationella planer och strategier senast år 2010 för att minska utsläppen av övergödande och miljöfarliga ämnen till år Långsiktiga planer för bevarandet av den biologiska mångfalden i Östersjön ska också utvecklas. Den största utmaningen i BSAP är att minska belastningen av näringsämnen. Sverige ska enligt den preliminära bördefördelningen minska sin belastning av kväve med ca ton och av fosfor med ca 290 ton. För kväve gäller detta Egentliga Östersjön, Öresund och Kattegatt medan det enligt bördefördelningen för fosfor inte krävs någon ytterligare minskning till Öresund och Kattegatt. De förslag till åtgärder som är redovisas av Naturvårdsverket (2008) innebär en minskning av belastningen med ca ton kväve och ca 61 ton fosfor. Således måste ytterligare åtgärder, förutom de som är redovisade, vidtas för att klara de av miljöministrarna beslutade reduceringen av belastningar. De åtgärdsprogram som utformas inom vattenförvaltningen syftar till att uppnå miljökvalitetsnormerna både i inlandets yt- och grundvatten och i vattnen närmast våra kuster. Vattenförvaltningens åtgärdsprogram har därmed bredare fokus än BSAP som fokuserar på åtgärder för ett förbättrat miljötillstånd i havsmiljön. De utsläppsreduktioner i havsmiljön som förväntas bli ett resultat av vattenförvaltningens åtgärdsprogram ska därför ses som en delmängd i det reduktionsbehov som beskrivs för de olika havsbassängerna inom BSAParbetet. I figur 1 och 2 redovisas källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av kväve och fosfor på Egentliga Östersjön för år 2006 (Naturvårdsverket 2008). 3 Naturvårdsverket, Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan Delrapport. Rapport 5830, Naturvårdsverket.

21 SBN Figur 1. Källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av kväve på Egentliga Östersjön (Naturvårdsverket 2008). Depositionen avser nedfallet på svenska sjöar från både svenska och utländska källor Figur 2. Källfördelningen av den antropogena belastningen (nettobelastningen) av fosfor på Egentliga Östersjön (Naturvårdsverket 2008) BSAP s påverkan på Oskarshamns kommun För att ambitionen i BSAP skall kunna uppnås måste Oskarshamns kommun, utifrån myndighetsroll och ansvarsområde, arbeta med åtgärder som minskar utsläppen av övergödande och miljöfarliga ämnen. Då reningsverk, enskilda avlopp och dagvatten tillsamman utgör en stor del av den totala belastningen, både för kväve och fosfor, behöver förbättringsarbetet inom dessa områden intensifieras inom kommunen. För de kommunala avloppsreningsverken och dagvattenhantering så krävs arbete både med ökad reningseffektivitet såväl som med minskad bräddning.

22 SBN Nuläge 2.1 Organisation Huvudmannen för kommunalt VA är Tekniska nämnden i Oskarshamns kommun. Dess avdelning för vatten, avlopp och renhållning sköter drift och underhåll av kommunens vatten- och reningsverk, tryckstegringsstationer, reservoarer och pumpstationer. Under nätter och helger finns personal i beredskap för larm från drift-övervakningssystemet eller allmänheten. Ernemar laboratorium är ackrediterat för att handha utsläppskontrollen av avloppsvatten, samtidigt som det ansvarar för driftanalyser av både dricks- och avloppsvatten. Tekniska nämndens gatuavdelning sköter drift och underhåll av ledningsnätet för dricksvatten, avloppsvatten samt dagvatten. Här sker också planering av underhåll och nybyggnation av vatten- och avloppsledningar. Projekt initieras och utförs efter behov i samverkan mellan VA-renhållningsavdelningen och gatuavdelningen. Samhällsbyggnadsnämndens miljöavdelning har ansvar för tillstånd och tillsyn av enskilda avlopp så att de uppfyller dagens krav. Miljöavdelningen ansvar även för tillsyn av de kommunala VA-verksamheterna och vattentäkterna i kommunen. Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen av mark och vattenområden i kommunen avseende detaljplanering. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för kommunens översiktsplanering 2.2 VA-verksamhetsområde I Oskarshamns kommun finns fyra vattenverk och avloppsreningsverk med tillhörande kommunala ledningsnät. Verksamhetsområdena illustreras översiktligt i bilaga 1. Det största nätet är det i centralorten Oskarshamn. Detta inbegriper ett antal områden i närheten av Oskarshamn, såsom Saltvik, Mysingsö och Stångehamn. Påskallavik, Emsfors, Emmekalv och delar av Vånevik ingår också i VA-verksamhetsområde och är förbundna med Oskarshamnsnätet via en överföringsledning. Vattenverk för detta nät är Fredriksbergs vattenverk, och avloppsreningsverk är Ernemars avloppsreningsverk. De tre orterna Fårbo, Figeholm och Misterhult är sammanbundna i ett gemensamt ledningsnät med överföringsledningar, och får sin vattenförsörjning från Fårbo vattenverk medan avloppet går till Figeholms avloppsreningsverk. Var och en av dessa orter är ett eget VA-verksamhetsområde.

23 SBN Kristdala och Bockara har båda ett eget ledningsnät och verksamhetsområde. Ett antal tomter vid Solstadström vid kommunens nordgräns utgör slutligen också ett kommunalt VAverksamhetsområde. Dessa får sin VA-försörjning från Västerviks kommun. Utöver detta finns följande gemensamhetsanläggningar i Oskarshamns kommun: Björnhult Bykällan, Skalltorp 1: personer eller m 3 /dygn. Inga uppgifter om antalet anslutna fastigheter Mörtfors vattenintressenter, personer eller m 3 /dygn Kråkemåla S:1, Anslutna enheter 1:14, 1:16, 1:17, 1:18, 1:6 Fittjehammar 1: personer eller <10m 3 /dygn Gemensam vattentäkt Hälsingö 1:3+1:4, 1:8, 1:9. <50 personer eller < 10m 3 /dygn 2.3 Vattenförsörjning I Oskarshamns kommun finns fyra större vattenförsörjningssystem med tillhörande vattenverk, se bilaga 2 och tabell 1. Tabell 1. Vattenverk, dess lokalisering samt typ av vattentäkt Vattenverk Ort Fastighetsbeteckning Vattentäkt Fredriksberg Oskarshamn, Påskallavik Oskarshamn 3:5 Ytvatten Fårbo Fårbo, Figeholm, Misterhult Fårbo 1:1 Grundvatten som kan förstärkas med infiltration Kristdala Kristdala Malghult 3:32 Grundvatten som kan förstärkas med infiltration Bockara Bockara Bockara 36:9 Grundvatten För att erhålla en säker och funktionell leverans av dricksvatten till abonnenterna finns vattentorn och lågreservoarer, samt ett antal tryckstegringsstationer i distributionsanläggningarna, se tabell 2. Tabell 2. Vattentorn, lågreservoarer och tryckstegringsstationer Station, Volym Ort Adress Tillhör

24 SBN reservoar, (m 3 ) vattenverk vattentorn Lågreservoar 600 Oskarshamn Vattenverket Fredriksberg Norra vattentornet 600 Oskarshamn Norrtorn Fredriksberg Södra vattentornet 1800 Oskarshamn Stengatan 19 Fredriksberg Rödsle tryckstegringsstation - Oskarshamn Rödslevägen Fredriksberg Norrtorn tryckstegringsstation - Oskarshamn Björngatan Fredriksberg Våneviks tryckstegringsstation - Påskallavik Vånevik Fredriksberg Vattentorn 70 Påskallavik Kristdalavägen Fredriksberg Lågreservoar 310 Påskallavik Kristdalavägen Två vattentorn 550 Fårbo Fårbo säteri Fårbo Fårbo tryckstegringsstation Fårbo Nordenskjöldsv Fårbo Misterhults tryckreduceringsstation Misterhult Huggarevägen Fårbo Lågreservoar + hydrofor 75 Misterhult Baggemålavägen Fårbo Lågreservoar 30 Kristdala Vattenverket Kristdala Vattentorn 150 Kristdala Västerviksvägen Kristdala Lågreservoar + hydrofor 200 Bockara Vattenverket Bockara Vattenverken i Oskarshamns kommun beskrivs kortfattat i tabell 3 samt i efterföljande text. Tillgänglig och utnyttjad vattenmängd visas i tabell 4.

25 SBN Tabell 3. Vattenverk Vattenverk Antal brukare Medelvattenproduktion (m 3 /dygn) Behandlingsmetod Fredriksberg Mikrosil, ph-justering, fällning i kontaktfilter, ph-justering, snabbfiltrering, långsamfiltrering, UV, klorering Fårbo Konstgjord infiltration vid behov, filtrering, ph-justering, klorering Kristdala Konstgjord infiltration efter biofilter, nanofiltrering, ph-justering, UV Bockara ph-justering, kolfiltrering, UV Tabell 4. Tillgänglig och utnyttjad mängd vatten (m 3 /dygn) Vattenverk Råvattenuttag (Årsmedel) Tillåtet råvattenuttag enl. dom (m 3 /dygn) Dimensionerande kapacitet på vattenverk (m 3 /dygn) Maxproduktion (Månadsmedel) Fredriksberg * 5930 Fårbo Kristdala Bockara 48 Dom krävdes ej *Vid byggnation 8400 (m 3 /dygn) men nu (m 3 /dygn) beroende på försämrat färgtal och varierande vattenkvalitet och temperatur i råvattnet Fredriksbergs vattenverk Fredriksbergs vattenverk byggdes år En renovering och komplettering utfördes under år Därefter gjordes en om- och tillbyggnad av kemfällningen och kemikaliehanteringen Ny lågreservoar och långsamfilter stod klart år Vattenverket är dimensionerat för ca m 3 /h, men nuvarande vattenkvalitet i Djupeträsk gör att maxproduktionen är ca m 3 /h beroende på årstid. Under den senaste 10-årsperioden har dricksvattenproduktionen under maxdygn uppgått till m 3 /dygn vilket motsvarar 310 m 3 /h. Råvattenintaget är placerat i sjön Djupeträsk med en 300 m lång intagsledning Ø 500 mm vid sjöns östspets på ca 14,5 m djup. Via intagsledningen leds råvattnet till en silstation och vidare i en m lång Ø 600 mm självfallsledning av betong till vattenverket. En reservledning ligger parallellt med denna.

26 SBN Råvattnet passerar först en mikrosil med 20 μm hål. Därefter fördelas vattnet på tre fördelningslådor för vidare fördelning till 17 statiska uppströms kontaktfilter. Fällningskemikalien som används är polyaluminiumklorid. För att erhålla rätt fällnings-ph föralkaliseras råvattnet med soda. Vattnet leds från kontaktfiltren och ytterligare soda tillsätts innan fördelning till fyra snabbfilter, vardera med en area av 25 m 2. Därefter sker ph-justering med lut innan vattnet leds till en fördelningskammare som fördelar vattnet ut på fem långsamfilter (två med arean 300 m 2 och tre med arean 500 m 2 ). Vattnet från långsamfiltren samlas i en reglerkammare och leds vidare till den gamla lågreservoaren (volym 600 m 3 ) och sedan till den nya lågreservoaren (volym m 3 ), vars nivå styr start och stopp av vattennverket. Vattnet pumpas från lågreservoaren via ett UV-aggregat. Därefter tillsätts även natriumhypoklorit för desinfektion. Fyra dricksvattenpumpar trycker ut vattnet på dricksvattennätet, som även innehåller två högreservoarer (volym 600 respektive m 3 ). Dricksvattenpumparna styrs via nivån i södra vattentornet. Vattenverket är försett med ett reservkraftverk (dieseldrivet) som automatiskt går in vid spänningsbortfall längre än fem minuter. Skyddsområde och skyddsföreskrifter samt vattendomar Råvattenuttag sker i sjön Djupeträsk, som fylls på i första hand från Eckern och i andra hand från Stor-Brå via Eckern. För att skydda råvattentillgången till Fredriksbergs vattenverk finns fastställda skyddsområden och skyddsbestämmelser för vattentäkterna vid Djupeträsk, Eckern och StorBrå, se även tabell 5. Fastställandet beslutades av Länsstyrelsen i Kalmar län och har diarienumret Skyddsområdena utgörs av den öppna vattenytan och en skyddszon på 100 m från strandkanten. Vid större vattendrag som passerar åkermark har skyddszonen vidgats till att täcka in större delen av vattendragen. I tidigare beslut har regleringen av sjöarnas vattenmagasin och nivåer fastställts.

27 SBN Tabell 5. Vattendomar och tillstånd enligt vattenlagen Skyddsområden Tillstånd Datum Djupeträsk Kungl Maj:ts tillstånd Eckern Ad 79/1954 Dom A 3/ Stor Brå Kungl Maj:ts tillstånd Dom DT 43 T 1/71 Dom DT 5 AD 39/1965 Dom 90/ Vattendomarna tillåter att vatten pumpas från Stor-Brå till Eckern då Eckerns nivå understiger +38,00 m. Maximalt dygnsmedeluttag är 130 l/s och årsmedeluttag 100 l/s. Eckerns nivå ska hållas mellan + 37,00 till + 38,70 m. Sjön Djupeträsk får lägst sänkas till + 14,77 m. Det finns också ett fastställt skyddsområde med skyddsbestämmelser för Påskallaviks vattentäkt till skydd mot förorening av infiltrerat och naturligt grundvatten vid Älvehults vattentäkt. Skyddsområdet fastställdes i en vattendom med beteckningen VA 58/1982, daterad I en tidigare dom, , beteckning AD 48/1949, erhöll dåvarande Döderhults kommun tillstånd att uppföra en vattentäkt på fastigheten Älvehult 2: Fårbo vattenverk Fårbo vattenverk byggdes år Råvatten tas från två grundvattenbrunnar, utförda som rörfilterbrunnar med ett djup på 17 meter. Vid dålig grundvattentillgång kan denna förstärkas med infiltration. Då pumpas ytvatten från Fårbosjön till en infiltrationsbassäng som är belägen sydost om vattenverket. Vattenverket är dimensionerat för en råvattenmängd av 85 m 3 /h. Vattenbehandlingen består av filtrering genom tre slutna sandfilter, ph-justering med natronlut och desinfektion av utgående vatten. Desinfektion sker genom dosering av natriumhypoklorit. För spolvatten finns en separat reservoar och spolvattenavloppet infiltreras i en bassäng. Innan dricksvattnet pumpas till de två vattentornen och distributionsnätet mäts flödet, ph-värdet, kloröverskottet och turbiditeten. Skyddsområde och skyddsföreskrifter samt vattendomar Länsstyrelsen i Kalmar län fastställde i ett beslut, daterat , skyddsområde och skyddsbestämmelser för grundvattentäkten i Fårbo. Beslutet har diarienumret Skyddsområdet utgörs av ett brunnsområde samt en inre och en yttre skyddszon.

28 SBN Det finns två vattendomar dels från Söderbygdens vattendomstol, dom A39/1954 Vattendom för grundvattenuttag i Tunaåsen, dels Söderbygdens vattendomstol, dom A26/1968 Vattendom för uttag av infiltrationsvatten från Fårbosjön. I den förstnämnda domen tillåts ett grundvattenuttag av maximalt m 3 per år och max 400 m 3 per dygn. I den andra domen tillåts ett uttag av ytvatten från Fårbosjön för infiltration på maximalt m 3 per år och max m 3 per dygn samt ett uttag ur grusfilterbrunn på m 3 per år, dock högst m 3 per dygn Kristdala vattenverk Kristdala vattenverk byggdes år 1962 och kompletterades och renoverades år År 2006 installerades ny reningsteknik i form av nanofilter. Råvatten tas från tre grundvattenbrunnar som förstärks med konstgjord infiltration. Ytvatten från Hummeln luftas och passerar ett biofilter för förbehandling innan det leds till en infiltrationsbassäng som är belägen bakom vattenverket. Vattenverket är dimensionerat för en dricksvattenproduktion av 20 m 3 /h. Vattenbehandlingen består av ett förfilter med 10 µm porstorlek innan passagen genom nanofilter i två steg. Alkalinitets- och ph-höjning sker genom att vattnet får passera ett alkaliskt filter samt dosering av natriumkarbonat/natriumvätekarbonat. För desinfektion används UV-ljus. Innan dricksvattnet pumpas till vattentornet och distributionsnätet mäts flödet, ph-värdet och turbiditeten. Skyddsområde och skyddsföreskrifter samt vattendomar Det finns två vattendomar från Söderbygdens vattendomstol, dels dom AD75/1960; A57/1961 gällande grundvattentäkten på fastigheten Malghult 3:32 dels dom A49/1966; A35/1967 gällande uttag av infiltrationsvatten från Hummeln. I domarna tillåts ett grundvattenuttag av maximalt 400 m 3 per dygn och max 300 m 3 per dygn som månadsmedelvärde samt ett uttag av ytvatten från Hummeln på maximalt m 3 per dygn och som månadsmedelvärde max m 3 per dygn. I domen från , AD 75/1960; A57/1961 fastställdes också ett skyddsområde för grundvattentäkten med skyddsbestämmelser Bockara vattenverk Bockara vattenverk byggdes år År 2009 ersattes sandfiltret med ett kolfilter. Råvatten tas från två grundvattenbrunnar (rörfilterbrunnar). Vattenverket är dimensionerat för en råvattenmängd av 14 m 3 /h. Vattenbehandlingen består av ph-justering med natriumhydroxid och filtrering genom ett kolfilter. Spolvatten för backspolning av filtret tas från lågreservoaren och för det smutsiga spolvattnet finns en infiltrationsbassäng. Innan dricksvattnet pumpas till distributionsnätet via hydroforer passerar det en UV-anläggning för desinfektion. Dessutom mäts flödet, ph-värdet och turbiditeten.

29 SBN Vattenverket är försett med ett reserv elaggregat (dieseldrivet) som automatiskt kopplas in vid avbrott i elförsörjningen. Länsstyrelsen i Kalmar län har fastställt ett skyddsområde och skyddsföreskrifter för Bockara vattentäkt på fastigheten Bockara 36:55. Beslutet är daterat och har diarienummer ; Skyddsområdet har en areal av cirka 130 ha och är uppdelat i inre och yttre skyddszon. 2.4 Spillvattenavledning Avloppsledningsnätet har en längd av 162 km och transporten av avloppsvattnet sker med hjälp av 80 pumpstationer. Behandlingsvolymen är ca 3,8 miljoner m 3 avloppsvatten per år, varav omkring hälften utgörs av inläckage. Avledningen av avloppsvatten illustreras översiktligt i bilaga 3. Största delen av Oskarshamns ledningsnät separerar dag- och spillvatten. Centrum har duplikat system, men det förekommer fortfarande kombinerade ledningar på ett antal ställen. De största sammanhängande områdena finns i Döderhult och Gröndal, men kombinerade system förekommer också på flera andra platser i centralorten och i ytterområdena Avloppsreningsverk Rening av avloppsvatten sker vid reningsverk i Oskarshamn, Kristdala och Figeholm samt i Bockara som har en infiltrationsanläggning. Samtliga reningsverk har biologiska processer, d.v.s. nedbrytning med hjälp av mikroorganismer. Reningseffekten för organiskt material och fosfor är beroende av anläggning mellan 90 och 98 %. Utsläppsvillkoren ligger på 15 mg/l organiskt material (BOD7), 0,5 mg/l fosfor samt för Ernemar också 15 mg/l kväve. Kristdala renings-verk har istället riktvärden på 10 mg/l BOD7 och 0,3 mg/l fosfor. Vid normal drift innehålls villkoren med god marginal. Ernemar laboratorium är ackrediterat av SWEDAC för att utföra utsläppskontrollen. Det största reningsverket Ernemar betjänar Oskarshamn och är dimensionerat för pe medan de andra tre är betydligt mindre, se tabell 6. Tabell 6. Oskarshamns avloppsreningsverk Ernemar Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket p

30 SBN Antal anslutna (70 g BOD 7 /pe,d) pe Mottagande av slam från enskilda pe avloppsanläggningar (Uppskattat antal pe) Mottagande av slam från andra pe avloppsreningsverk (Uppskattat antal pe) Dimensionering pe Totala årsflödet m 3 /år Ovidkommande vatten m 3 /år (49 %) Figeholm Antal anslutna fysiska personer till p avloppsreningsverket (p) Antal anslutna (70 g BOD 7 /pe,d) pe Mottagande av slam från enskilda 600 pe avloppsanläggningar (Uppskattat antal pe) Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) pe Totala årsflödet m 3 /år Ovidkommande vatten ca 60 % Kristdala Antal anslutna fysiska personer till 980 avloppsreningsverket (p) Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) pe Totala årsflödet m 3 /år Ovidkommande vatten ca 80 % Bockara Antal anslutna fysiska personer till 330 avloppsreningsverket (p) Dimensionering (pe eller BOD 7 (kg/d)) 500 pe Totala årsflödet m 3 /år Ovidkommande vatten ca 50 % Ernemar Avloppsvatten från centalorten Oskarshamn och Påskallaviks tätort tas emot för behandling vid Ernemar avloppsreningsverk. Reningsverket byggdes 1972 och ett nytt reningsverk byggdes intill det gamla år Det gamla reningsverket utnyttjas numera som utjämningsmagasin. Reningsstegen består av en mekanisk avskiljning med hjälp av ett fingaller och ett sandfång följt av försedimentering med möjlighet till dosering av förfällningskemikalie. Därefter följer ett biologiskt reningssteg med en aktivslambassäng indelad i anoxiska och aeroba zoner för biologisk kvävereduktion. Dessutom genomgår vattnet en biosedimentering och ett efterfällningssteg med flockningstankar och flotationsbassänger innan det renade avlopps-vattnet släpps till recipient.

31 SBN Till det biologiska steget kan en extern kolkälla i form av etanol tillsättas för att förbättra denitrifikationen. Tillsats sker dock endast när nitrifikationen är till-räcklig. Fällningskemikalien för eventuell förfällning och efterfällning är polyaluminiumklorid. Slambehandlingen består av mekaniska förtjockare för dels primärslam och dels överskottsslam, en rötkammare, en efterförtjockare som fungerar som mellanlager och en avvattningsanläggning som består av centrifugering. Föravvattning i mekaniska förtjockare och avvattning efter rötning sker med hjälp av polymertillsats. Verket är dimensionerat för en belastning på personekvivalenter och en medeltillrinning på 750 m 3 per timme samt ett maxflöde på m 3 per timme. Den dimensionerande BOD 7 -belastningen är kg per dygn. Recipient för det renade spillvattnet är Månskensviken (Östersjön). Figeholm Avloppsvatten från Fårbo, Figeholm och Misterhult tas emot för behandling vid Figeholms avloppsreningsverk. Reningsverket byggdes i mitten av 1970-talet. Reningsstegen består av en mekanisk avskiljning med hjälp av ett fingaller och ett sandfång, ett biologiskt reningssteg med en aktivslamprocess, en mellansedimentering och ett efterfällningssteg med blandningskammare och en eftersedimenteringsbassäng innan det renade spillvattnet släpps via tre seriekopplade våtmarksdammar till recipient. Fällningskemikalien som används i fällningen är polyaluminiumklorid. Slambehandlingen består av en förtjockare (F1) för överskottsslam. Från denna förtjockare pumpas slammet till förtjockare (F2), där det blandas med kemslammet innan avvattning sker i centrifug. Verket är dimensionerat för en belastning på personekvivalenter och ett dimensionerande flöde på 65 m 3 per timme samt ett maxflöde på 150 m 3 per timme. Den dimensionerande BOD 7 -belastningen är 210 kg per dygn. Recipient för det renade avloppsvattnet är våtmarksdammarna till Stekflagen vid Östersjön. Förslag på upprustning/ombyggnad har framtagits men projektet avvaktar utgången av Circle resortanläggningen som skulle kunna innebär minst dubbla belastningen på verket.

32 SBN Kristdala Avloppsvatten från Kristdala samhälle tas emot för behandling vid Kristdala avloppsreningsverk. Reningsverket byggdes i mitten av 70-talet som ett konventionellt reningsverk med aktivslamsteg och efterfällning. Under år 2006 byggdes reningsverket om till behandling med SBR-teknik (Sequencing Batch Reactor), vilket innebär satsvis behand-ling av avloppsvattnet. Reningen består av en mekanisk avskiljning med hjälp av ett stepscreen och ett sandfång. Vattnet leds därefter till en buffertbassäng. Från bufferten pumpas avloppsvattnet till två parallellt arbetande SBRreaktorer för satsvis biologisk och kemisk rening. Efter varje reningssekvens leds överskottsslam till ett slamlager bestående av två volymer. Dekantering från slamlagren sker till buffert. Klarfasen tappas av från aktuell SBR-reaktor och leds till recipienten. Slammet transporteras till externslammottagningen vid Ernemar reningsverk i centralorten Oskarshamn. Slammet behandlas i rötkammare och gas utvinns innan avvattning. Fällningskemikalien som används är polyaluminiumklorid. Verket är dimensionerat för en belastning på personekvivalenter och ett dimensionerande flöde q dim på 100 m 3 per timme samt ett maxflöde på 250 m 3 per timme då enbart mekanisk och kemisk rening sker. Den dimensionerande BOD 7 -belastningen är 126 kg per dygn. Recipient för det renade avloppsvattnet är sjön Malghultegöl. Bockara Avloppsvatten från Bockara samhälle tas emot för behandling vid Bockara avloppsanläggning. Anläggningen byggdes år Reningsstegen består av en slamavskiljning, två seriekopplade biologiska dammar, en pumpstation och fyra infiltrationsbassänger. Slammet från slamavskiljaren körs till Ernemar avloppsreningsverk för vidare behandling. Verket är dimensionerat för en belastning på 500 personekvivalenter och ett dimensionerande flöde på 58 m 3 per timme. Recipient för det renade avloppsvattnet är grundvattnet, då verket är en infiltrationsanläggning Enskilda avloppsanläggningar Under år genomförde Naturvårdsverket en tillsynskampanj Små avlopp - ingen skitsak i samarbete med kommuner och länsstyrelser. Oskarshamns kommun har deltagit i denna kampanj.

33 SBN Enligt Naturvårdsverket uppskattas upp mot hälften av alla enskilda avlopp i landet inte uppfylla gällande bestämmelser. Samhällsbyggnadskontoret bedömer att Oskarshamns kommun uppskattningsvis har enskilda avlopp. Cirka 80-90% av dessa kan vara undermåliga och klarar inte dagens krav på rening. För att uppfylla lagar, krav och satta miljömål måste krav ställas på en förbättring av äldre avlopp som idag inte bedöms uppfylla lagens reningskrav. Detta arbete bedrivs mest rationellt genom ett systematiskt lokaliseringsarbete, dvs. en undersökning av samtliga enskilda avlopp inom ett visst område och delavrinningsområde i taget, där krav på åtgärd ställs för samtliga upptäckta undermåliga avloppsanläggningar. I Oskarshamns kommun påbörjades ett sådant arbete år Även tidigare, från cirka 1989 och framåt, har områdesvisa undersökningar utförts, t ex Stångehamn, Flivik, Koviksnäs, Sörbo, Högskulla, Äspö m fl. Några områden har eller kommer att anslutas till kommunens VA-nät. Aktuella områden är Stångehamn, Högskulla, Äspö och Sörbo. När det gäller vissa områden är det mera osäkert vad som skett eftersom ärenderegistreringen inte har fungerat tillfredsställande. Ett utökat arbete med lokaliseringen av kommunens enskilda avlopp kommer att ske med start från år Arbetet kommer att utgå från kommunen delavrinningsområden. Material har arbetats fram för att prioritera i vilken turordning lokaliseringen av delavrinningsområdena ska ske. Inom varje delavrinningsområde definieras samtliga fastigheter. För att ta reda på hur många och vilka avlopp som inte är godkända i delavrinningsområdet har samhällsbyggnadskontoret tagit fram en excelfil med samtliga fastigheter och dess byggnader. Efter utskick till respektive fastighetsägare inom det aktuella delavrinningsområdet kommer samhällsbyggnadskontoret att hålla informationsträffar för fastighetsägarna. Därefter ges fastighetsägarna ett antal veckor att inkomma med uppgifter om vilket/vilka avloppsanordningar som finns på fastigheten. 2.5 Dag- och dränvattenavledning Det finns en anlagd våtmark för att rena dagvatten inom kommunen. Den är belägen nära Klämna, och tar emot dagvattnet som kommer från västra industriområdet. På ett par ställen finns också naturliga bäckar och grävda diken som fungerar som recipienter och har viss reningseffekt. Den största av dessa är Döderhultsbäcken, som tar emot en stor del av dagvattnet som uppstår i områdena väster om E22:an. En liknande effekt har den bäck som tar emot mycket av dagvatten från Kristineberg. Närheten till kusten, och markens bergiga beskaffenhet, gör dock att det är svårt att bygga reningsanläggningar för dagvatten och en stor del av Oskarshamns dagvatten går ut orenat i Östersjön. Det enskilt största utloppet är beläget i närheten av Erne-mar avloppsreningsverk, men det finns också utlopp i hamnen, i Kolberga, och ett antal spridda mycket mindre utlopp. Vad gäller ytterområdena är situationen densamma som för huvudorten, om än i betydligt mindre skala. Det finns sträckor av kombinerade ledningar, men i merparten av ledningsnätet är dag- och spillvattenledningar

VA-översikt Oskarshamns kommun

VA-översikt Oskarshamns kommun 1 2 Beställare: Box 706 572 28 Oskarshamn Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Åsa Malmäng Pohl Johanna Hulthén Uppdragsnr: 102 25 47 Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad

Läs mer

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala. VA-redovisning 2010 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE VA-VERKSAMHETEN 2010-12-31 Tekniska kontoret ansvarar för det dricksvatten som produceras och levereras till abonnenterna och för rening av det förbrukade avloppsvattnet

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Stockholms stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten

HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Dnr: 2014/0229-12 HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten Förslag till beslut Samhällsbyggnadschef föreslår Allmänna utskottet att enligt delegationspunkt M. 10.4

Läs mer

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Marks kommun / markskommun@mark.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-07 14:22:49 Avslutade: 2016-02-25 11:12:48

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Huddinge kommun / huddinge@huddinge.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02 07:59:38 Avslutade: 2016-02-22 14:30:59

Läs mer

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Göteborgs stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Trelleborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Strömsunds kommun /

Strömsunds kommun / Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Strömsunds kommun / stromsunds.kommun@stromsund.se Påbörjade undersökningar: 2015-11-30 14:47:46 Avslutade: 2016-02-24

Läs mer

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Karlskrona kommun /

Karlskrona kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Karlskrona kommun / karlskrona.kommun@karlskrona.se Påbörjade undersökningar:

Läs mer

Sammanfattning av frågor

Sammanfattning av frågor webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

Örnsköldsviks kommun /

Örnsköldsviks kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Örnsköldsviks kommun / kommunen@ornskoldsvik.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-07

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Flens kommun / flenskommun@flen.se Påbörjade undersökningar: 2016-02-15 07:56:34 Avslutade: 2016-02-15 13:29:45

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Borgholms kommun / kommun@borgholm.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-01 07:53:29 Avslutade: 2016-02-26 16:00:56

Läs mer

Återrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Malmö stad återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Malmö stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (8) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Malmö stad / kommunstyrelsen@malmo.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-14 09:55:10 Avslutade: 2016-02-25 16:09:14

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING Miljökvalitetsnormer och Vattenmyndighetens åtgärdsprogram Karin de Beer Vattenmiljö, Länsstyrelsen Värmland, karin.de.beer@lansstyrelsen.se, 054-19 70 82 Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (13) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Leksands kommun / kommun@leksand.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-15 11:33:09 Avslutade: 2016-02-19 14:51:36

Läs mer

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Kalmar kommun / kommun@kalmar.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02 09:05:35

Läs mer

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

ANMÄLAN registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Betydande ändring av verksamhet i befintlig anläggning, till exempel ändrad beredning,

Läs mer

Enköpings kommun /

Enköpings kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Enköpings kommun / kommunstyrelsekontor@enkoping.se Påbörjade undersökningar:

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ansökan om

Läs mer

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009

Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Ronneby kommun / stadshuset@ronneby.se Påbörjade undersökningar: 2016-02-15 11:27:44

Läs mer

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp Antagen av Miljö- och byggnämnd 2018-09-26, 110 SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden 1 Bakgrund Tidigare riktlinjer för små avlopp antogs av Miljö- och

Läs mer

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (5) Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A)

Läs mer

Nynäshamns kommun /

Nynäshamns kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Nynäshamns kommun / kommunstyrelsen@nynashamn.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Mönsterås kommun / kommun@monsteras.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-01 13:02:09

Läs mer

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning? ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Lilla Edets kommun / kommunen@lillaedet.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-28 15:03:19 Avslutade: 2016-01-07

Läs mer

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan om registrering av

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2 RIKTLINJER 1-200 pe Fastställd av miljö- och hälsoskyddsnämnden Framtagen av samhällsbyggnadsförvaltningen Datum 2018-12-18 Gäller från 2019-01-01 Ärendenr MHN 2018/3285 Version [1.0] Riktlinjer för hantering

Läs mer

Faktorer som styr VA-planeringen

Faktorer som styr VA-planeringen VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Lund kommun / lunds.kommun@lund.se Påbörjade undersökningar: 2015-11-30 15:27:08

Läs mer

VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy

VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy Antagen av kommunfullmäktige den 22 oktober 2014, 14KS/0083 VA-policy 2014 VA-översikt VA-policy VA-plan Innehåll Inledning 3 Utgångspunkter för vattenplanering 4 Nationella och lokala mål 5 Övergripande

Läs mer

10 Vatten och avlopp (VA)

10 Vatten och avlopp (VA) 10 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som är viktigast för sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Åmåls kommun / kommun@amal.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02 09:03:35 Avslutade:

Läs mer

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning)

Typ av anläggning (beskrivning av verksamhetens art och omfattning) 1 (6) Anmälan om registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om registrering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen

Läs mer

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan avser: Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigställd (år, månad): Befintlig anläggning Anmälanom registrering av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Aneby kommun / aneby.kommun@aneby.se Påbörjade undersökningar: 2016-02-26 14:11:32

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna 2018-04-23 SBN 2018/140 Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten ska enligt miljöbalken 9 kapitlet

Läs mer

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Lekebergs kommun /

Lekebergs kommun / Undersökning: Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Lekebergs kommun / lekebergs.kommun@lekeberg.se Påbörjade undersökningar: 2016-01-25 08:06:58 Avslutade: 2016-01-25

Läs mer

Tillsynsplan enskilda avlopp

Tillsynsplan enskilda avlopp Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder

Läs mer

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Åtgärdsprogrammet för kommunerna Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna

Läs mer

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS

ANMÄLAN. Befintlig dricksvattenanläggning. Ansökan/anmälan avser. Sökande. Anläggningens namn. Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS Skickas till: Tranås kommun Miljö & Hälsa 573 82 TRANÅS ANMÄLAN om Dricksvattenanläggning (enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30) Ansökan/anmälan avser Ny dricksvattenanläggning Befintlig dricksvattenanläggning

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30

Anmälan/ansökan om registrering/godkännande av dricksvattenanläggning enligt LIVSFS 2005:20 och SLVFS 2001:30 Anmälan/ansökan avser (se även under övriga upplysningar) Anmälan om regirering Ny dricksvattenanläggning Anläggningen beräknas vara färdigälld (år, månad): Befintlig anläggning Anmälan/ansökan om regirering/godkännande

Läs mer

VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder.

VA-sektorn arbetar systematiskt med energieffektivisering genom att kartlägga energianvändningen och göra energieffektiviseringsåtgärder. 9 Vatten och avlopp Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. I Dalarna finns tillgång till grundvatten och ytvatten av god kvalitet och kvantitet.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta

Läs mer

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens

Läs mer

Avloppspolicy för Tjörns kommun

Avloppspolicy för Tjörns kommun Avloppspolicy för Tjörns kommun Handläggare: Hanna Tuvdal Datum: 2011-12-14 Ytterligare formalia SBN 360 2011/1692 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Vårt viktigaste livsmedel är vatten. En trygg dricksvattenförsörjning

Läs mer

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning

Anmälan om registrering dricksvattenanläggning 1(6) Anmälan om registrering dricksvattenanläggning Anmälan Tillsvidare Verksamheten beräknas starta (datum):.. Tidsbegränsad verksamhet Från och med- till och med(datum):... Verksamhetsutövare Företaget,

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Upplands Väsby kommun /

Upplands Väsby kommun / Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Upplands Väsby kommun / upplands.vasby.kommun@upplandsvasby.se Påbörjade undersökningar:

Läs mer

Status spredt bebyggelse i Sverige

Status spredt bebyggelse i Sverige Status spredt bebyggelse i Sverige Avløpskonferansen små avløp, store utfordringer på Campus Ås 23-24 maj 2018 Åsa Gunnarsson & Margareta Lundin Unger 2018-05-30 1 Upplägg Roller och ansvar Hur vi tillsynsvägleder

Läs mer