Leader. landsbygdens största möjlighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Leader. landsbygdens största möjlighet"

Transkript

1 Leader landsbygdens största möjlighet Genomförda projekt i Leader Skåne Nordväst Södra

2 Utgiven av Leader Skåne Nordväst Södra Projektledare: Yvette Bårring Texter: Liselotte Fritz, Lars Magnusson, Johanna Nihlén Grafisk formgivning och produktion: Sven Eighteen Tryck: Norra Skåne Offset Hässleholm Innehåll Förord... 4 Tema 1: Det brukade landskapet Lokalproducerat...5 Kullaleden förstudie & Skåneleden Nordväst... 6 Bondens egen marknad i Helsingborg... 9 Kom med...10 Fri luft och hav...12 Kullabygdens ridled...14 Tema 2: Det goda livet Engagerade Ungdomar på landet Kullamagasinet Kullaliv...16 Odling och integration i samverkan...18 Hamnteater...19 Green Kidz Kullahalvön Tema 3: Entreprenörskap Nya vägar i Svalöv ungdomsprojekt Ven målpunkt för incentiveutflykter Förstudie Landskrona Saluhall...25 Höganäs Delikatess Original Höganäsgruppen EU på landet Unga entreprenörer Tema 4: Tillgänglighet och synlighet Destination Allerum Norr Skåne Nordväst Din trädgård...32 Kullaleden Mer än golf...36 Tema 5: Återväxten Sverigekampen i Skåne Nordväst...39 Hållbara servicelösningar Nytt spår i Teckomatorp...41 Vad är Leadermetoden och LLU?

3 det brukade landskapet Förord Det började trögt, det vet vi alla som varit med sedan starten och det är ingen underdrift var leaderkontoret på plats, 2010 beviljade vi vårt första projekt och den 31 december 2014 var vi helt klara. Att starta upp ett helt nytt arbetssätt tar tid, det ska gudarna veta. Det fanns många att informera, idéer att hitta, eldsjälar att stötta och administrationsregler att tolka. Men vi lyckades! Med facit i hand så lyckades vi bra, detta kanske är en liten underdrift. Vi tycker själva att vi lyckades väldigt bra. Det finns såklart mycket kvar att göra, och det är tur inför framtiden. Denna broschyr är en samling över beviljade och genomförda projekt i vårt område. Vår utvecklingsstrategi har varit vårt styrdokument, broschyren följer våra fem teman och är indelad i olika färger. Den som vill veta mer om våra teman hittar en utförlig presentation i slutet av broschyren. Projekten är väl spridda över teman, dock finns det flera prioriteringar som där inte har kommit in projektansökningar till. Här finns saker att arbeta med i framtiden. Utan EUs smörjmedel hade vi inte varit där vi är idag. Det fullkomligt sprudlar av engagemang och optimism. Efter att pengarna tog slut och vi stängt för fler ansökningar så har telefonen fortsatt ringa. Beskedet vi ger alla är att hålla koll på vår hemsida, ringa igen och framförallt engagera sig i strategiskrivandet som pågår inför en ny omgång av Leader, eller Lokalt Ledd Utveckling med leadermetoden, som det ska heta den här gången. Vi vet mer fram emot sommaren 2015 om hur framtiden kommer att se ut. De två LAG-ägda projekten Kreativa idéer och Kreativa matidéer finns beskrivna i vår andra broschyr Kreativa småprojekt i Leader Skåne Nordväst Södra Här fanns checkar att söka för förstudier och småprojekt om maximalt kronor. Ulf Molin, ordförande Yvette Bårring, verksamhetsledare Lokalproducerat rojektet P Lokalproducerat initierades av Yvette Bårring, verksamhetsledare Leader Skåne Nordväst Södra, som har ett genuint matintresse och stor erfarenhet av resor till Skottland. Yvette och Lagstyrelsen såg tidigt stora vinster med att skapa erfarenhetsutbyte med ett annat EU-land. De sökte initialt en nätverkscheck från Landsbygdsnätverket för att se om ett samverkansprojekt med Argyll and the Islands i västra Skottland skulle vara möjligt. En första resa föll väl ut, man besökte bland annat så kallade community gardens, kooperativa gårdar, studerade djurhållning, gårdsbutiker och småskaliga producenters sätt att arbeta vilket gav mycket inspiration och snart etablerades ett 2-årigt transnationellt projekt kopplat till lokal livsmedelsproduktion. Syftet med projektet var att samla alla småskaliga livsmedelsproducenter i Leaderområdet, skapa nya nätverk och på olika sätt arbeta med erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Projektets uppstartsfas byggde mycket på två studieresor till Argyll and the Islands i västra Skottland och därefter tog man emot två besök från Skottland. Erfarenhetsutbytet handlade om lokal mat- och dryckesproduktion, marknadsföring, logistik, turism, ökad sysselsättning, kompetenshöjning samt nya affärsidéer och projekt. Under projektperioden fick 26 producenter möjligheten att genomföra en studieresa till Skottland och skottarna besökte också sina svenska kollegor. En annan viktig del i projektet var Producenter möter producenter då de småskaliga livsmedelsproducenterna i Leaderområdet gjorde studiebesök hos varandra. Projektet Lokalproducerat har framför allt bidragit till att knyta ihop de småskaliga producenterna i nordvästra Skåne till ett nätverk. De har lärt känna varandra och fått kunskap om och insyn i varandras produktion. Efter projektet har flera företag gått in i samverkansprojekt och bland annat börja använda varandras produkter för att framställa nya. Madarundan i nordvästra Skåne är en del av projektet Lokalproducerat. 6 7

4 det brukade landskapet Foto: Li Fernstedt Kullaleden förstudie & Skåneleden Nordväst Det startade med ett samtal på Venfärjan Ros-Mari Paulsson, Göran Lock och Britt-Marie Andrén var på väg hem till Kullabygden och diskuterade statusen på vandringslederna runt Kullaberg. De saknade en sammanhängande led som knöt ihop Helsingborg med Kullaberg och Ängelholm. Var det överhuvudtaget möjligt att skapa en sådan? Försök att knyta ihop de befintliga Skånelederna hade tidigare gjorts av Helsingborgs, Höganäs och Ängelholms kommuner men hade strandat. Det fanns inte tid och ork att genomföra det tidsödande arbetet att komma överens med alla markägare. Trion från Venfärjan sökte och fick Leaderpengar för att göra en förstudie kring Kullaleden. De kontaktade representanter för de olika byarna längs en tänkt ny led, började vandra på olika sträckningar och tala med markägare. De talade också med de offentliga aktörerna: berörda kommuner och Länsstyrelsen eftersom den tänkta leden till största delen går på mark som är naturreservat. Slutsatsen blev att det är möjligt att skapa en Kullaled om det går att få med alla markägare. Men för att göra det behövdes nya projektpengar kom projektet Skåneleden Nordväst till. Den nya leden skulle bli en del av Skåneledens sträcka SL5. Projektgruppen satte igång det digra arbetet att kontakta alla markägare och inhämta deras, bybornas och andra intressenters synpunkter på ledens tänkta sträckning. Mottagandet var mycket 8 9

5 det brukade landskapet det brukade landskapet Visste du att: Kullaleden startar i Helsingborg och slutar i Utvälinge, en sträcka på 7 mil. Läs mer: kullaleden.se positivt och snart hade projektägarna fått 90 procent av alla markägares underskrift. Att skylta upp leden var en viktig del av arbetet. Den nya leden banade vägen och satte snart standarden för designen av skyltningen längs hela Skåneleden. Under arbetets gång sattes också det ambitiösa målet att bli Norra Europas finaste vandringsled och certifieras av ERA, European Ramblers Association, vilket innebär att leden måste uppfylla fler än tjugo kriterier. Den 1 juni 2013 invigdes den nya vandringsleden uppe på Kullaberg av landshövding Margareta Pålsson och då mottog projektgruppen det åtråvärda certifikatet Leading Quality Trail. Resultatet av projektet är över förväntan. Över Görslövsbron som byggdes som en del av leden passerade två tusen personer under en sommarmånad Sedan Kullaleden öppnades har antalet gästnätter i Kullabygden ökat markant, liksom antalet utländska vandrare och gäster. Foto: Li Fernstedt Bondens egen marknad i Helsingborg Varför ska vi handla livsmedel från andra sidan jordklotet när vi har världens finaste utbud av råvaror inom några mils avstånd? Den frågan ställde sig Cecilia Liljedahl, Sofia Orre och Karin Grahn, alla med stort matintresse och erfarenhet av att skapa event. Tillsammans arbetade de för att etablera en Bondens egen marknad i Helsingborg. Det framgångsrika konceptet kommer ursprungligen från USA och finns redan på ett 20- tals platser runt om i Sverige. I maj 2012 fylldes Mariatorget, centralt i Helsingborg, av marknadsstånd där lokala producenter bland annat sålde frukt, grönsaker, korv och ost och förädlade varor som marmelad och tomatpesto. Den första marknaden följdes upp med både höst- och julmarknader och fick stort gensvar från publiken. Efter två säsonger på Mariatorget, då man bland annat livade upp stadsbilden med traktorsbesök, flyttade marknaden till Sundstorget och är idag ett väl etablerat och mycket uppskattat inslag i stadslivet. Ett femtontal producenter från Laholm i norr till Malmö i söder, varav flera är KRAV-märkta säljer allt ifrån kryddor och blommor till sparris, knäckebröd, lamm och kyckling. Under 2014 har man arrangerat sju marknader under vår, sommar och höst och bjuder dessutom både på julskyltningsoch julmarknad, som i år utökas med ett tält fyllt med konst och hantverk. En specialkomponerad jullåda full med lokalproducerade läckerheter kan beställas på marknaden men även via Bondens egen hemsida. Etablerandet av Bondens egen marknad har betytt mycket för Helsingborg, som liksom många andra städer kämpar mot trenden att allt fler gör sina inköpt utanför stadskärnan. Flera av producenterna som deltagit i marknaden har blivit så inspirerade av kundkontakten att de startat egna gårdsbutiker, vilket lett till att marknaden fått leta nya producenter. Ett kärt besvär menar arrangörerna som ser framtiden an med tillförsikt och framåt: Sofia Orre och Karin Grahn driver marknaden vidare på ideell basis. Förhoppningen är att producenterna så småningom ska ta över själva. läs mer: bondensegen.se 10 11

6 det brukade landskapet Kom med tt göra vissa A sträckor av den sju mil långa Kullaleden tillgängliga för personer med funktionshinder var prioriterat i projektet men hanns inte med. I projektet Kom med som är en avknoppning från Kullaleden ligger fokus på tillgänglighet och integration. Projektledarna etablerade snabbt ett nära samarbete med flera handikapporganisationer. I ett tidigt skede bjöd man in till vandringar för att utröna vilka sträckor som var lämpliga att göra framkomliga med rullstol och få in olika synpunkter på tillgängligheten. Idag är sträckorna Mölle-Lerberget fullt framkomliga även för personer med funktionshinder, liksom en sträcka mellan Jonstorp och Svanshall och även Höganäs-Kattarp, där det gamla järnvägsspåret har fått en ny beläggning. På ett tidigt stadium blev den Svensk-Irakiska föreningen en viktig samarbetspartner i projektet. Ensamkommande flyktingbarn, nysvenskar och SFI-studenter har följt med på utflykter till naturum på Kullaberg, där man har bekantat sig med naturreservatet och fått veta mer om den svenska allemansrätten, djur-, fågel- och växtliv. Under senare delen av projektet öppnades två asylboenden i Höganäs kommun. Projektet Kom med har då varit en viktig partner för att underlätta integrationen i det nya landet. Projektmedlemmarna har bland annat tagit med de nyanlända flyktingarna på vandringar längs Kullaleden och guidat de nyanlända i den svenska vardagen genom att besöka bland annat bibliotek, matvaruaffärer och sportcentret. Resultatet av projektet är över förväntan. Det har skapat oväntade möten mellan människor som annars aldrig hade mötts och flera deltagare har inspirerats till radikala förändringar i sina liv. Aha-upplevelse: Bjuder man in de berörda parterna i processen från start blir det rätt från början. Framtid: Projektägarna arbetar på en fortsättning i kommunens regi

7 det brukade landskapet Fri luft och hav T om Sörensson, verksamhetsutvecklare på kultur- och fritidsförvaltningen Landskrona stad, tog 2011 initiativet till Leaderprojektet Fri luft och hav. Upprinnelsen till projektet var att friluftsområdet Lill-Olas och kuststräckan som löper från Lill-Olas mot Borstahusen kommit i fokus. Lill-Olas har under många år varit ett rekreationsområde för landskronabor och tillresta turister. Det har även sedan 1950-talet har varit plats för badkollo och är än idag en viktig plats för barn och ungdomars rekreation. Tom Sörensson kände att det i debatten om områdets framtid var viktigt att föra fram värden som är angelägna för kultur- och fritidsförvaltningen: att värna det befintliga friluftsområdet så att det inte skulle hårdexploateras vid nybyggnation av planerade bostäder. Tom Sörensson samlade en arbetsgrupp bestående av olika företag och ideella föreningar och inledde samtal med Landskrona ridklubb och Viarps kör- och ridklubb, som länge önskat bra ridstigar i området. Arbetsgruppen utvidgades snart till att omfatta Friluftsfrämjandet, Cykelfrämjandet och Scouterna. Även kommunens utbildningsförvaltning blev en viktig partner i projektet då barn- och ungdomsperspektivet var viktigt att framhålla. Leaderprojektet blev en katalysator på många områden. Friluftsområdets framtid diskuterades livligt bland invånarna, medan frågan hamnade högt på agendan hos politiker och tjänstemän i Landskrona stad. Efter mycket arbete och många vändor och en parallell process från kommunens sida är Tom Sörensson nöjd med resultatet. Några exempel: Den befintliga campingplatsen har blivit sammanflyttad med stugbyn och kommer från våren 2015 att ha öppet året runt. Vandringsleden som går från Kävlinge i söder till Helsingborg i norr och passerar Lill-Olas mot Borstahusen har fått ökad tillgänglighet i form av vindskydd, tydlig markering och grillplatser. Leden är nu uppkopplad till en app där man kan ta del av sträckans kulturhistoria och busstidtabeller och mycket annat. Leden är nu också en del av Skåneleden med beteckningen SL5, Öresundsleden. På projektområdet finns nu utegym, möjlighet för snorkelsafari och beachvolley. Vidare har arbetsgruppen arbetat mycket med paketering av upplevelser där rekreationsområdet med närområde är basen. Kajakpaket, ridpaket, golfpaket och vandringspaket är några exempel. Sammantaget har Leaderprojektet inneburit att området kring Lill- Olas har fått ett ordentligt lyft och att det genom en fastställd detaljplan nu är skyddat som en plats för friluftsliv och rekreation. Foto: Fritids- och kulturförvaltningen, Landskrona stad 14 15

8 det brukade landskapet Det goda livet Kullabygdens ridled öganäs H är en av Sveriges hästtätaste kommuner, men har få ridstigar. Syftet med Kullabygdens ridled var att ta reda på intresset hos ryttare, markägare och allmänhet för fler hästvänliga vägar. Nästan all mark i Kullabygden är odlingslandskap och idag finns där endast två uttalade ridleder en från Lerhamn till Mölle och en från Höganäs till Svedberga. Under de 12 landsbygdsmöten på olika ställen i kommunen som hölls under projektets gång framkom ett jättestort intresse för fler ridleder inte bara hos hästägare och ryttare utan också hos andra människor på landsbygden. Man önskade fler kombinerade bilfria gång- cykel- och ridvägar, så kallade multifunktionella stråk. Arbetsgruppen för Kullaledens ridled vandrade tillsammans med andra intresserade sträckor på fyra mil för att se olika alternativ till ridstigar: till exempel skulle de kunna anknyta till de befintliga ridlederna och sträcka sig längs naturliga ägogränser, vegetationsgränser eller vägar. Manifestationer för fler ridleder genomfördes till häst i tättbebyggt område. Under projektets gång stod det klart att det hade varit lättare att få markägare att ställa upp om det funnits ett klart ekonomiskt erbjudande att förhandla med. Föreningen Kullabygdens ridstigsförening som stod bakom projektet är idag vilande. Man hoppas på nya positiva synsätt från kommunen som ger möjligheten att anlägga fler ridstigar i kommunen. Engagerade Ungdomar på landet Vem vet bäst vad ungdomar vill ha om inte ungdomar själva? I paraplyprojektet EU på landet stod förkortningen EU inte bara för Europeiska Unionen utan också för Engagerade Ungdomar mellan 13 och 25 år. En styrelse bestående av fyra unga människor från Svalöv, Helsingborg, Höganäs och Landskrona blev motsvarigheten till de vuxnas lokala utvecklingsgrupp (LAG). Efter utbildning i styrelsearbete och marknadsföring var det ungdomarnas uppgift att sprida information om Leader och dela ut projektmedel till sina generationskamrater i regionen. Öppet hus med workshop i graffiti och street art på fritidsgården i Teckomatorp var ett projekt som tilldelades pengar efter ungdomsstyrelsens gedigna urvalsprocess. På workshopen fick deltagarna inte bara lära sig teckningsteknik utan också graffitikonstenshistoria. En annan satsning var Viken-lanet som sedermera blivit större och större med flera hundra spelande och med datorer sammankopplade ungdomar. Elever på Svalövs gymnasium stod för en av de mer annorlunda projektidéerna som blev verklighet, nämligen en Dogshow. Elevernas fyrfota vänner visade kreationer och uppförde freestyle, ett slags dans för hundar, under denna uppmärksammade show för allmänheten. I grund och botten handlade EU på landet om att ge unga tillgång till EU-systemet, skapa nätverk och kunskapsöverföring mellan unga och vuxna, såväl ideellt, politiskt som professionellt. På landsbygdsriksdagen som hålls på olika platser vartannat år knöts kontakter över hela landet med andra engagerade ungdomar och många har fortsatt engagera sig i LAG. Aha-upplevelse: Var det inte svårare det här med EU? Lärdomar: En sammanhållande drivande kraft behövs i form av en anställd ungdomscoach då ungdomarnas fritid inte räcker till

9 Foto: Lars Owesson Foto: Li Fernstedt Foto: Anna-Lena Ahlström År 2011 startade ett unikt tidningsprojekt i Höganäs. Med Kullaliv ville redaktörerna Liselotte Fritz och Susanne Ravani skapa en medborgartidning som stärkte bygdens självkänsla; ett estetiskt tilltalande magasin där det lokala näringslivet lyftes samtidigt som människorna hela tiden stod i fokus. En referensgrupp bildades tidigt bestående av tongivande kulturpersonligheter, företagare och föreningsföreträdare som var med och bollade idéer. Tidningens ledord blev Människor, mat och miljö och centralt var att porträtterade personer skulle få tala till punkt. Det första årets nummer gavs ut med stöd av Leader. Betoningen låg på landsbygd och till exempel uppmärksammades kreatörer i Mjöhult och ett flertal lantbrukare som inte i några andra medier skildrats så personligt i text och bild. Höganäs kommun producerade under projekttiden egna sidor med samhällsinformation och ett kalendarium, i övrigt var det lokala, professionella skribenter och fotografer som stod bakom allt material. Redan det första numret, vars omslag pryddes av gurkodlaren Mats Hernström inramad av plantor, blev en läsarsuccé hos de drygt hushåll som gratis fick tidningen i brevlådan. Medan andra delar av Skåne, som Bjärehalvön och Österlen, länge haft liknande lokala gratismagasin fyllde Kullaliv ett tomrum. Inspirerande reportage, personporträtt och guider fick många ortsbor att känna sig stolta och turister att i än större utsträckning lockas till Kullahalvön. De närproducerande entreprenörerna stimulerades och i takt med att allt fler uppmärksammade tidningen sköt annonsförsäljningen i höjden, en trend som avviker starkt från medieutvecklingen i stort. Sedan 2012 finansieras Kullaliv helt och hållet av annonser och idag finns planer på att vidareutveckla publikationen på nätet och i andra medier, så som rörlig bild. Det goda livet Kullamagasinet Kullaliv Utmärkelser: Redan två gånger, 2012 och 2014, har magasinet fått Svenska Publishing-priset som är Sveriges mest heltäckande kommunikationspris och som bedömer både text och bild, form och tryck

10 Det goda livet Det goda livet Odling och integration i samverkan E fter att en lyckad förstudie genomförts startade Leaderprojektet Odling och integration 2013 med Carina Johansson som projektledare och Folkuniversitetet i Landskron-Helsingborg som projektägare. Syftet med projektet var att fånga upp nysvenskar med mat- och odlingsintresse, som har svårt att få fäste på arbetsmarknaden. Genom att förmedla kunskaper om odling och livmedelsproduktion, skapa möten med lokala producenter och restauranger och utbyta erfarenheter från olika matkulturer hoppades man kunna inspirera deltagarna till nyföretagande inom området. Till projektet knöts bland annat näringslivsavdelningen i Landskrona, liksom Kompetensforum som arbetar med utlandsfödda svenskar och Bedrija Halilovic, som arbetar med integrationsfrågor i Svalövs kommun. På Erikstorps kungsgård och på Ewerlöfs holme i Landskrona etablerades odlingsytor, där deltagarna lärde sig att odla och delade erfarenheter från olika matkulturer och -traditioner. Höst- och vintertid flyttade gruppen in i köket och arbetade med förädling av råvaror och studerade regelverket inom livsmedelindustrin. En viktig del i projektet var studiebesök hos odlare, uppfödare och andra företag inom livsmedelssektorn. Deltagarna besökte bland annat Tomatens hus i Wallåkra och Stenestad park en genbank där man förvaltar gamla fruktsorter. Carina Johansson menar att projektet betytt mycket för deltagarnas självkänsla och att studiebesöken gav mycket inspiration. Men det finns också en besvikelse på att man inte hittade projektdeltagare som levde upp till kriterierna: bra svenskakunskaper, erfarenhet av odling och stort intresse för mat, vilket hade inneburit att projektet nått längre. Hamnteater är N Sommarteater på Krapperup år 2010 skulle sätta upp 1700-talsdramatikern Carlo Goldonis lustspel Gruffet i Chiozza i regi av Martha Vestin förlades spelplatserna till hamnarna i Nyhamnsläge, Arild, Jonstorp, Farhult och Magnarp. Varken förr eller senare har byborna i så stor utsträckning involverats i en teaterpjäs. Dramat som döptes om till Gruffet i hamnen skedde tack vare samarbete med byalagen, hamnföreningarna och inte minst alla boende på orterna, både barn och vuxna, som även fick vara med som skådespelare. Studiecirklar på orterna föregick sommarens teater då såväl inseglande fiskebåtar, lekande barn som de äldre männen på ljugarbänkarna blev en del av föreställningen. Utan Leader hade samarbetet inte kunnat ske i den omfattning det skedde och logistiken knappast varit möjlig, med både proffs och amatörer i denna form av uppsökande teater som levandegjorde hamnarnas historia. För att inte blockera de ordinarie hamnaktiviteterna ändrades spelplatsen ungefär varje vecka. Den commedia dell arte-aktiga föreställningen blev både välbesökt och mycket positivt mottagen. Bonusfakta: Gruffet i Chiozza var den första kända komedin där vanliga enkla människor har huvudrollerna

11 Det goda livet Green Kidz Kullahalvön Idag är många barn mer kompis med surfplattor och dataspel än med maskar, jord och äppelträd. Med de tankarna i bakhuvudet började en grupp föräldrar i Höganäs kommun diskutera möjligheterna att starta ett inspirerande projekt för barn. Tanken var att på ett pedagogiskt sätt lära barnen begreppet från frö till mat och föra in matlagning starkare i förskolan och skolan. Inspiration hämtades bland annat från det danska trädgårdsprojektet Haver til maver på andra sidan Sundet. I februari 2013 gick startskottet för föreningen och projektet Green Kidz Kullahalvön. Höganäs kommun såg till att projektet fick en odlingsyta i Sjöcrona park centralt i Höganäs. Nio rödmålade odlingslådor omgivna av en häck med krus- och vinbärsbuskar och några fruktträd blev snart ett utflyktsmål för ett antal entusiastiska 5-åringar från Tellus Montessori och Eric Ruuths förskolor. Barnen sådde sallad, rädisor, bönor, potatis, slingerkrasse och planterade kryddor och smultron. I juni invigdes den fina anläggningen med jordgubbar, pannkakor, grönsaksdipp, krukbröd och tal. I september hade Green Kidz sitt första skördekalas då cirka fyrtio förskolebarn och åtta pedagoger smakade på nypressad vindruvssaft, äppelmust och fick lära sig hur honung blir till. Under projektets andra år anslöt sig fler förskolor. Många av dem fick besök av Green Kidz pedagoger Fredrika Ramsay och Catharina Stenmo och hjälp att komma igång med sådd och odlingsarbete ute på förskolorna som ett komplement till besöken i Sjöcrona park. Alla har också fått ett exemplar av föreningens inspirationsbok. I den finns många tips på hur man på ett lustfyllt sätt kan föra in odling och mat i det pedagogiska arbetet. Under de båda projektåren har barnen gjort mycket uppskattade studiebesök hos lokala fåruppfödare, tomat- och fruktodlare. Green Kidz målsättning är att alla förskolor i kommunen ska kunna delta i framtiden och även att så småningom involvera större barn i projektet. Framtidsdröm: Att hitta en gård till projektet. Stolta över: Att under andra året fått med sig 17 förskolor i kommunen. Läs mer: greenkidz.se 22 23

12 Entreprenörskap Nya vägar i Svalöv ungdomsprojekt Ett holistiskt tänkande och en lösningsfokuserad metodik. Det var grunden för GPS nya vägar för Svalöv. Med devisen En dörr in, flera dörrar ut gavs ungdomar i riskzonen för långtidsarbetslöshet hjälp till självhjälp. De stöttades att bli chefer över sina liv, bryta isoleringen och öppna ögonen för vad som fanns bakom knuten. GPS Nya vägar för Svalöv drevs dels som ett Leader-projekt, dels var det finansierat av Finsam, samordningsförbundet mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och region. Grupper om upp till femton personer fick under ett halvår en rad motivationshöjande åtgärder och gick varje dag till jobbet i en lokal helt frikopplad från myndigheter. Mental träning och föreläsningar om sömn, arbetsmiljö, träning, vardagsekonomi och kost var en del av allt som stod på schemat. Det arbetades med drama, intervjuträning och digital storytelling. Studiebesök gjordes i både näringsliv och natur och ungdomarna deltog i teambuildingsaktiviteter. Inte minst skapades kontaktytor och under tre månader fick deltagarna praktisera på en lokal arbetsplats. Hela tiden fanns två ungdomskoordinator vid deras sida, närmare bestämt en dramapedagog och en hälsoutvecklare. Parallellt fick de som behövde också individuellt stöd. Många av de totalt 70 unga som deltog upplevde för första gången att vuxna lyssnade på dem och vad de verkligen var intresserade av i livet. Flera gick in med inställningen att i Svalöv finns ingenting att göra, kom sedan ut överraskade av hemkommunens vackra natur och möjligheterna till kulturupplevelser. 75 procent tog sig vidare till studier eller arbete, vilket vida överträffade projektmålet. En klick ungdomar var emellertid svåra att nå med upplägget och det var de som på grund av psykisk ohälsa hade svårt att arbeta i grupp. GPS Nya vägar i Svalöv har därför fått en fortsättning med ett likadant, fast individbaserat, program som finansieras av Finsam. GPS: GPS är inte bara förkortning för Global Positioning System (det mest kända, världsomspännande navigeringssystemet som bygger på signaler från satelliter), i GPS Nya vägar för Svalöv står det också för Gemensam Plattform Svalöv

13 Entreprenörskap Entreprenörskap Foto: Sayed Khatib Ven målpunkt för incentiveutflykter G öran Nyström, tidigare kultur- och fritidschef i Landskrona, samlade en grupp intressenter, som förutom Göran som representerade Landskrona kommun, bestod av företrädare för Backafallsbyn, Ventrafiken och Spar Shipping, rederiet som seglar från Köpenhamn med båten Jeppe. Tanken bakom Leaderprojektet var att bredda besöksnäringen på Ven, förstärka lönsamheten och långsiktigt bidra till att göra ön till ett attraktivt besöksmål. Den potentiella målgruppen var företag och organisationer som vill få en häftig och annorlunda upplevelse på den vackra ön. Projektgruppen spann på det unika, det geografiska läget och Tycho Brahe museet. Mat, kultur och avskildhet för givande möten var ledord. Inom ramen för projektet så skapade arbetsgruppen en ny föreställning i fornminnet av det underjordiska observatoriet Stjärneborg, där besökarna får en multimedial upplevelse i bild och ljud. Vens kulturhus ett av öns kulturella nav hade sådana brister att det skulle kunna förlorat sin möjlighet till publika arrangemang. Kulturhuset fick ett nytt tak och en tillgänglighetsanpassning som svarar mot dagens krav. Projektgruppen skapade också logimöjligheter i huset för volontärer då öns specifika belägenhet gör att man inte bara svänger hem efter en sen arbetsdag. Backafallsbyn och Ventrafiken som var parter i arbetsgruppen satsade på utbildning av försäljningspersonal och paketering av upplevelser. Spar Shipping med båten Jeppe fick en uppdaterad högtalaranläggning ombord och diverse uppfräschning av golv, stolar och bord. Sommaren 2013 gjorde arbetsgruppen ett testprojekt. I samband med utmärkelsen European historic site som delas ut varje år av European Physical Society och som tillföll Ven 2013, bjöd arbetsgruppen in deltagare från universitet, högskolor, journalister och företagare till en incentiveupplevelse på Ven. Deltagare från Köpenhamn anlände med båten Jeppe och andra deltagare med Ventrafiken. Det blev en heldag med besök på Stjärneborg och middag på Backafallsbyn. Sammanfattningsvis är Göran Nyström nöjd med projektet. Det enda som inte gick att genomföra var den planerade digitaliseringen av Vens hembygdsförenings arkiv då Arbetsförmedlingen inte lyckade ta fram en lämplig person som skulle utföra arbetet inom ramen för arbetsplatspraktik. Foto: Janne Jönsson Förstudie Landskrona Saluhall I ntresseföreningen för Saluhall i Landskrona bildades år 2008 av två eldsjälar, Ulla Noring Lindahl och Berta Ferreira, båda med brinnande intresse för mat och matkultur från olika delar av världen. Visionen var att skapa en saluhall av hög klass, en mötesplats med försäljning och servering av lokalt producerad mat i kombination med ett spännande internationellt utbud. Det skulle bli en ny gastronomisk träffpunkt där man skulle kunna köpa, smaka och lära sig om kulturen bakom produkterna. Projektet var tänkt att involvera arbetslösa och invandrare med kunskap om olika matkulturer. Med stöd från Leader öppnades möjligheten att göra en förstudie. Förstudien drevs av medlemmar i Intresseförening för Saluhall i Landskrona i samarbete med Landskrona stad och Svalövs kommun. Förstudien har skapat ett stort antal kontakter med producenter och producentorganisationer för att kartlägga intresse och förutsättningar. Övriga områden som undersökts är; lokal, marknad, möjliga näringsidkare, målgrupp, saluhallens innehåll och profil, företagsform och finansieringsmöjligheter. Förstudien har visat att det finns ett stort intresse hos såväl producenter som näringsidkare och konsumenter. Landskrona stad som äger Gamla Saluhallen i Landskrona var under förstudien intresserade av en ny saluhall och var positivt inställda till att hitta lösningar för detta

14 Entreprenörskap Höganäs Delikatess Original otellägaren H Eva Dahlberg och matkreatören David Mill hade under flera år haft tankarna på en saluhall i Höganäs. En vårvinterdag 2011 slog de sina kloka huvuden ihop med varumärkesstrategen Per Kämpe. Per hade tagit fram en logotype baserad på en fruktbarhetssymbol som för många år sedan hade hittats av en fyrvaktare vid Kullaberg. Eva och David gillade vad de såg och de tre formerade sig snabbt i en arbetsgrupp och sökte stöd från Leader för en förstudie av ett saluhallskoncept. Foto: Li Fernstedt En stor fråga var givetvis var saluhallen skulle placeras. Outletområdet på Tjörröd var ett alternativ och det gick så långt som att Tillberg Design gjorde en designstudie av en saluhallsbyggnad. Under processen dök det också upp andra grundläggande frågor. Skulle de till exempel våga kalla sitt projekt för saluhall då många liknande projekt hade fallit platt till marken som en Fågel Fenix. Men magkänslan för saluhallstanken stärktes när gruppen inledde samtal med Anders Martinsson, ägare av Magasin 36 och en verklig idéspruta. Det framstod snabbt att den historiskt spännande miljön och de generösa ytorna i Magasin 36 var det bästa alternativet. Parallellt med alla andra tusen saker som skulle falla på plats så gällde det att hitta inspiration och förebilder i saluhallar på annat håll. Studieresor gick till Stockholm och Köpenhamn. Trion såg bra och intressanta saker medan annat avskräckte. Ett exempel var Torvehallarna i Köpenhamn, där en stor del av saluhallens koncept innebar exponering av starka varumärken som exempelvis Anton Berg. Eva, David och Per ville att deras vision av saluhall skulle präglas av ledorden smakrik, individuell och hantverksmässig med plats för lokala leverantörer, närodlat och ekologiskt. Slutresultatet, efter flera års hårt arbete, kan stavas i fem bokstäver - SUCCÉ. Besökarna strömmar till i ständigt ökad mängd från när och fjärran. Tidningsartiklar och reportage duggar tätt. Och det mest glädjande är att den lokala befolkningen har fått ett småskaligt, högkvalitativt alternativ till de stora köpladorna. När: Höganäs saluhall öppnade sommaren Hur: I saluhallen handlar du råvaror från fler än 60 producenter som finns inom 50 kilometers avstånd. Här finns också café, restaurang, bageri och blomsterbutik. Läs mer: hoganassaluhall.se 28 29

15 Foto: Li Fernstedt Höganäsgruppen Entreprenörskap ed M Höganäsgruppen har Höganäs åter hamnat på den internationella kartan över keramik av högsta kvalitet. Leader kom in från allra första början och var till stor hjälp för grundarna Catherine och Nils Djurklou vars idé var att ta tillvara den starka keramiska kompetensen och traditionen i nordvästra Skåne. Under ett namn ville de samla lokalt verksamma formgivare och keramiker och på så vis väcka intresset för deras design och keramik hos allmänheten, inte minst den yngre delen. Även om allt är handgjort och Höganäsgruppen tar sats i en 180-årig tradition av keramiskt kunnande har gruppen samtidigt en modern och egen formgivning. Man har högsta krav på kvalitet och alla moment i tillverkningen sker i Sverige. Målmedvetet har man också arbetat med allt från designprogram och logotyper till PR- och marknadsföring. Den första kollektionen av nio konstnärer och keramiker verksamma på Kulla- respektive Bjärehalvön kom påsken 2011 och från och med lanseringen av varumärket står Höganäsgruppen på egna ben. Butik och galleri öppnades tidigt i Magasin 36, idag Höganäs främsta besöksmål. Några av Nordens och Englands främsta inredningsbutiker blev snabbt återförsäljare och gruppen har fått prestigefyllda uppdrag för både lyxhotell och restauranger. Ett tiotal formgivare är idag knutna till Höganäsgruppen, däribland Anette von Fürstenberg och Sofia Nilsson. Bruks- och inredningsföremålen har synts flitigt i såväl morgon-tv som livstilsmedier och bloggar världen över. Vi brukar säga att skönheten också har en funktion, den bringar glädje i våra liv. Och vi skapar saker som våra kunder köper till sina älskade när de tar studenten, när de gifter sig, när de fyller jämt. Det är en ynnest att få vara med på ett hörn under människors viktigaste och lyckligaste tillfällen i livet. Foto: Li Fernstedt catherine Djurklou, initiativtagare, VD och chefsdesigner på Höganäsgruppen

16 Entreprenörskap Tillgänglighet & synlighet Foto: Per Egevad: flic.kr/p/owtsva Destination Allerum Norr EU på landet Unga Enreprenörer EU på landet vidareutvecklades i satsningen Unga entreprenörer. Syftet var att inspirera fler unga till att starta och driva egna företag på landsbygden. Metoden som användes var möten. Under 2013 skapades fysiska och virtuella mötesplaser där "ta-sig-för-samhet" och drivkraft stod i fokus. Unga och gamla entreprenörer i Skåne Nordväst möttes och nätverkade på Facebook, kaféer, bibliotek, fritidsgårdar, utomhus och via Skype. På skolor arrangerades speeddejting mellan ungdomar och näringsidkare. Även en starta-egetkurs hölls liksom en inspirationsworkshop. En företagstävling arrangerades i Glumslöv där det gällde för deltagarna att på plats hitta så många lokala företag som möjligt, företag som också passade på att ha öppet hus. Ungdomar gjorde intervjuer med unga företagare i regionen och intervjuerna sammanställdes och gavs ut i den sporrande skriften Vi gör vår grej. Tillsammans med Sundsgårdens folkhögskola arrangerade EU på landet Unga entreprenörer en entreprenörskurs öppen för elever på dyslexiprogrammet. Allerum är en gammal kyrkby utanför Helsingborg. Idag har byn vuxit ihop med Hjälmshult och sammanlagt bor här drygt 700 personer. Som i de flesta mindre samhällen pendlar här många till arbete, utbildning och annat, huvudsakligen till Helsingborg. Under många år har Skånetrafikens buss nummer 5 varit det kommunala färdsättet. Den har trafikerat Allerum till Knutpunkten i Helsingborg och vidare. År 2010 startade Pelle Weimenhög på Allerums Golfklubb tillsammans med medlemmar i Allerums Ryttarförening och Allerums byaförening ett Leaderprojekt, som syftade till att förlänga bussens färdsträcka med ca 1,5 kilometer och skapa en ny ändhållplats. Tanken var att underlätta för resenärer att ta sig till golfbanan och ridskolan. Framförallt ridskolan besöks av barn och ungdomar och har för dessa tidigare inneburit långa gång- och cykelsträckor på en trafikerad väg. För att inte hamna i ett detaljplaneförfarande upplät golfbanan mark för en ändhållplats med vändmöjligheter. Projektet förankrades även hos Helsingborgs kommun och Skånetrafiken. Den nya linjedragningen invigdes i december 2011 i samband med Skånetrafikens nya tidtabell. Denna glädjens dag firades av projektgruppen och allerumsbor med glögg och pepparkakor på golfklubben. På plats fanns även företrädare från Länsstyrelsen och Skånetrafiken. Idag har linjen bytt nummer, istället för linje 5 heter den nu linje 3. Funktionen har blivit som projektgruppen tänkt. Fler ridskoleelever, golfspelare och boende använder bussen som dessutom har skapat en lugnare trafiksituation i Allerum sammanfattar Sara Johnson, en av medlemmarna i projektgruppen

17 Framtiden: Trädgårdsrundorna kommer att drivas vidare av styrelsen i föreningen Trädgård & Kultur. Läs mer: dintradgard.org Skåne Nordväst Din trädgård rädgårdsrundan T startades 2002 av turistchefer och trädgårdsaktörer i nordvästra Skåne och har genom åren blivit ett mycket uppskattat evenemang. Den ekonomiska föreningen Trädgård & Kultur som står bakom rundan gjorde 2011 med hjälp av Leaderpengar en förstudie för att undersöka möjligheterna att utveckla evenemanget. Året därpå startade projektet Skåne Nordväst Din trädgård och en projektledare, Eva Hansson, anställdes. Syftet med projektet var att på olika sätt förstärka nordvästra Skånes position som en av Sveriges ledande trädgårdsdestinationer. Ett första steg blev att bygga ut den ursprungliga trädgårdsrundan i början av juni då trädgårdar i håller öppet för besökare under en helg. Rundan utökades med tre tematiska rundor Venrundan, Höstrundan och Månskensrundan som förlänger trädgårdssäsongen in i oktober och breddade utbudet av trädgårdar. År 2013 hade projektet även en Rosrunda, men utbudet av dessa trädgårdar var begränsat och få personer villiga att öppna sina trädgårdar för allmänheten. Cirka 100 trädgårdar finns nu med och håller öppet under de olika rundorna. En viktig del i projektet har varit att höja nivån i hela arrangemanget bland annat genom att erbjuda trädgårdsägarna workshops i värdskap, marknadsföring, lönsamhet och även att informera om vikten av samverkan för att lyfta trädgårdsrundorna och regionen. Under projekttiden har man också tagit fram ett bedömningsmaterial som tydligt slår fast vad som krävs av de trädgårdsägare som vill vara med. När projektet går i mål är Eva Hansson mycket nöjd med vad som åstadkommits. Trädgårdsrundorna har varit väl synliga bland annat under trädgårdsdagarna på Sofiero under de tre år som projektet pågått. Senast på Sofiero skapade tolv trädgårdar/företag från nordvästra Skåne, åtta visningsträdgårdar tillsammans och gjorde succé. En stor framgång är att det numera går att boka en privat öppen trädgårdsvisning, precis som andra upplevelser, på portalen Citybreak. Mest stolt är Eva Hansson över att Trädgårdsrundorna vann Guldkärnan 2014 för Årets Evenemang. Det gör att näringslivet får upp ögonen för att trädgård är också en viktig turistinkomstkälla för regionen och är värt att satsa på

18 Tillgänglighet & synlighet Kullaleden 2.0 är N Kullaleden invigdes i juni 2013 kände projektledarna Ros-Mari Paulsson, Göran Lock och Britt-Marie Andrén att det fanns mycket arbete kvar att göra. I projektet Kullaleden 2.0 har projektägarna satsat mycket att marknadsföra leden nationellt och internationellt. Man har byggt upp en webbsida, deltagit i mässor, tagit emot flera utländska vandrargrupper och lett visningsresor för specialintresserade grupper. Ett stort och viktigt arbete har varit att arbeta fram en skötselplan för leden. Leden utsätts hela tiden för slitage av vandrare, liksom väder och vind vilket gör att stigar, vindskydd, skyltar med mera ständigt måste hållas efter. Under 2014 startades föreningen Kullaledens vänner där vandringsintresserade från alla delar av samhället finns med och kommer att fortsätta arbetet med leden framöver. Under projekttiden har initiativtagarna till Kullaleden även skrivit boken Kullaledsmetoden, i vilken skribenterna sammanfattar det digra arbetet med den 70 kilometer lång vandringsleden som involverar 130 markägare, fyra offentliga verksamheter och ett naturreservat. Vilka var fallgroparna, vad ledde arbetet framåt och vad var framgångsrikt? Projektet Kullaleden 2.0 har på många olika sätt stärkt samarbetet med näringslivet i nordvästra Skåne. Tillsammans med hotell, restauranger, keramiker, vingårdar och butiker har initiativtagarna skapat olika vandringspaket som nu finns tillgängliga på Kullaledens webbsida. Nu ser man fram emot att bli värd för evenemanget Eurorando, Europas största vandringsevenemang, som beräknas locka drygt sextusen besökare från hela Europa till Skåne. Helsingborg blir centralort för evenemanget som går av stapeln i september Visste du att: Kullaleden är Sveriges första Leading Quality Trail-certifierade vandringsled kvalitetssäkrad in i minsta detalj vad gäller standard, upplevelser och service. Läs mer: kullaleden.se 36 37

19 Tillgänglighet & synlighet Mer än golf redrik F Kocon och Sylvia Larsson, initiativtagare på golfbanorna var till större delen av året under till projektet Mer än golf, har lång erfarenhet av 50 procent, berättar Fredrik. Snittintäkten från att arbeta med golfanläggningar, huvudsakligen medlemmarna minskade och golfklubbarna blev allt i nordvästra Skåne. Under flera års tid hade de känt mer beroende av rörliga intäkter som greenfee. Och att underlaget för golfklubbarna höll på att förändras. Under de goda åren på och 90 talet strömmönster som födde projektet Mer än golf. det var just denna förändring av golfarnas beteendemade medlemmarna till, hos många golfklubbar var En katalysator i processen kom hösten 2010 då kölistorna långa och medlemsavgifterna höga. Under Sylvia introducerade Leaderbegreppet för Fredrik talet såg de en ny trend: medlemmar och Efter klartecken från Leader startades den första gäster var mer benägna att betala utifrån hur mycket fasen, av två, 2011 som innebar att de båda projektledarna identifierade och utvärderade hur golfba- de golfade. Inte höga fasta avgifter. Beläggningen norna såg på den framtida utvecklingen när det gäller behov, efterfrågan och prisutveckling. Fredrik och Sylvias projektnamn Mer än golf avslöjar vad de kom fram till. Framtiden för golfbanorna ligger i att samverka med andra aktörer, bygga kluster, där golfaren blir uppmärksammad på andra omgivande möjligheter runt golfen. Fredrik belyser med ett exempel. Säg att en golfare spelar på en vacker bana vid en herrgård, kanske någon i familjen går i giftermålstankar, då är det viktigt att presentera herrgården så att den framstår som ett trevligt alternativ för bröllopet. Det viktiga är att sälja mer till varje golfare, efter en tur på banan ska spelaren inspireras att utforska närområdet natur, mat och dryck, konst och kultursevärdheter. För detta är ledordet samverkan mellan olika aktörer med syfte att erbjuda kunden ett större utbud och fler valmöjligheter. Om fas ett av projektet var fokuserad på kartläggning av behov och möjligheter så var fas två mer av skarpt affärsläge. Då började Fredrik och Sylvia utbilda företagare inom 38 39

20 Tillgänglighet & synlighet Återväxten golf- och besöksnäringen i Revenue Management. Allt bygger på strukturerad kompetensutveckling, att skapa ett verktyg som företagare kan arbeta med i framtiden, säger Fredrik. Idag är Mer än golf etablerat. Det har blivit ett företag med attraktionskraft och bra renommé och uppskattningen kommer från många håll. Golfbanor ökar sina intäkter, kringaktiviteter som känner ett uppsving och en omgivande landsbygd som får en riktig vitamininjektion. Som ett kvitto på att Fredrik och Sylvia arbetar framtidsinriktat har de fått en exklusiv inbjudan till The European Club Leadership Summit. En konferens som årligen arrangeras i London och som samlar de mest betydande företagen inom golfindustrin i Europa. Sverigekampen i Skåne Nordväst Sverigekampen började som ett ungdomsprojekt på 10 fritidsgårdar i Höganäs och Landskrona, men lever idag kvar som en spelsite med medlemmar från hela Sverige som möts i dataspelsturneringar online. Aktiva och medvetna ungdomar var målet för projektet som inleddes med att ett 30-tal pedagoger fick utbildning av riksförbundet Goodgame i både teknik och etiska aspekter på spelande. Diskussioner om sexism, våld och ålder fördes och olika spel demonstrerades. Datorer, tv-apparater och spelkonsoler köptes in och turneringar inleddes både inom och mellan fritidsgårdar för att så småningom kulminera i en final på Vikenlanet. Under projektets gång ökade tjejers intresse för spel. I och med teknikutvecklingen blev det en explosionsartat större bredd på spelen, med allt från rörelsespel via Kinect till spel via mobiler och paddor som också införskaffades till fritidsgårdarna. Att föreningsutbilda ungdomar var ett annat mål med Sverigekampen och flera ungdomar har gått vidare och bildat egna föreningar

21 Återväxten Återväxten Hållbara servicelösningar ör att F landsbygden ska leva krävs att det finns Att få till stånd så kallade servicepunkter var ett grundläggande service i byarna, såsom skola, hett ämne och något som hann utvecklas långt på slutsatser: butik och äldreomsorg. I projektet Hållbara servicelösningar ville Leader, Tillväxtverket och Region Ön har till exempel länge haft problem med kon- Ven under projektets gång. Att det måste finnas tillit och platsspecifik logik för att skapa engagemang, Skåne ta fram en metod som bygger kapacitet lokalt. tanthantering. Hvens byalag tog tag i saken, ansökte ett tydligt Den bakomliggande filosofin var att genom gräsröt- med stöd av den lokalekonomiska analys som gjorts om lokalt ägarskap och att utveckling får ta ters engagemang utveckla olika servicealternativ. tillstånd hos Post-och telestyrelsen för att driva en bankomat. tid. Slutsatserna har Byalag och andra intresserade aktörer bjöds under 1,5 Samtidigt har ön fått fiberbredband och man plockats upp av Region Skåne och finns år in till regelbundna möten i olika delar av Nordvästskåne. Hur jobbar man från offentligt håll? Vilka behov och bibliotek vid samma plats som bankomaten. har arbetat vidare för att samla även turistinformation med i det regionala serviceprogrammet för Skåne av förändring finns? Vad finns det för bärkraft? - det var bara några av frågorna som diskuterades. Innanför projektets ramar genomfördes utbildningar i lokalt ledarskap, kommunikation, projektledning, organisering och finansiering. Med hjälp av statistik från SCB gjordes lokalekonomiska analyser av byarna för att ta reda på förutsättningar att driva olika verksamheter. Under projektets inledning var öns skola, Uranienborgs skola, akut hotad vilket mobiliserade öborna. Även sedan skolfrågan var löst fortsatte en kampanj för inflyttning för att få en bättre grund för skolan och ön som helhet. Erfarenheterna från Leaderprojektet lever kvar i byarna och det finns plattformar att bygga vidare på långsiktigt. Nytt spår i Teckomatorp-Kulturzon ytt N spår i Teckomatorp Kulturzon var förstudien till ett projekt vars syfte var att sätta Teckomatorp på den kulturella kartan. Med konstens hjälp skulle byn resa sig från sin förorenade historia och en kulturzon utvecklas med ett strategiskt läge nära regionens större städer. Under förstudien invigdes skulpturer med tillhörande musikarrangemang och ett flertal andra publika evenemang ägde rum, bland annat på den mark som sanerats efter BT Kemi-skandalen. En plattform för information och kommunikation byggdes, framför allt på en hemsida och genom sociala medier. I interaktion med teckomatorpsborna utreddes den lämpligaste formen för att driva och utveckla Kulturzon Teckomatorp. En skulpturpark stod tidigt i centrum och det diskuterades även ett kulturzonens hus. FöretagsAlliansen var projektägare och galleristen Hans Tapper projektkonsult med bra kontakter i kulturlivet. Efter förstudien blev det av olika anledningar inte någon fortsättning på Kulturzonen. Bland annat visade det sig att finansieringen var svårare att lösa än man trott. Skulpturen Feeding the birds som köpts in och invigts på Vallarna vandaliserades och skickades på lagning för att aldrig återvända

22 Leadermetoden samt samverka genom skapande verksamhet med utgångspunkt i områdets rika kultur- och L eadermetoden används inom EU för landsbygdsutveckling. Metoden är både ett arbetssätt och ett angreppssätt som samman för aktörer från den lokala trakten i samarbete utöver de ordinarie gränserna. På landsbygden finner man de gröna näringarna. Den tätortsnära landsbygden gör att det finns gott om tillfällen att njuta av närproducerade varor. På landsbygden finns också stora natur- och kulturvärden och rekreativa möjligheter. För turismen är landsbygden oumbärlig. Visionära personer och kraftfulla entreprenörer finns i vårt leaderområde. Just närheten öppnar naturligt upp för nya möten och erfarenhetsutbyten. Genom att ta till vara på de ideella krafterna underlättar Leadermetoden för människor att bo och verka tillsammans. Leader erbjuder ekonomiskt stöd och har alltid de lokala behoven som utgångspunkt. Det är de boende och verksamma i bygden som bäst vet vad bygden behöver. Vad kan man då göra med hjälp av Leadermetoden? Man kan göra nästan vad som helst om man gör det tillsammans. Bredden på de beviljade projekten är enorm och inte så sällan väcker projekten stor medial uppmärksamhet. Leader Skåne Nordväst Södra samverkar med andra leaderområden och Länsstyrelsen i Skåne. Leader stöttar brinnande engagemang för den lokala bygden. Leader tillhandahåller resurser för utveckling, pengar, nätverk, processtöd och kunskaper i projektutveckling. Fem teman som styrt arbetet När LAG-styrelsen i Leader Skåne Nordväst Södra beviljat projekt har den utgått från den så kallade utvecklingsstrategin där fem teman styrt arbetet. Projekten i den här broschyren är redovisade efter det tema som stämmer bäst överens med dess mål och syfte. TEMA 1: Det brukade landskapet Bevara, utveckla och använda natur- och kulturlandskapet. Här ingår insatser: 1. som tar till vara och utvecklar områdets lokala matproduktion /matkultur och som knyter an till och utvecklar det lokala natur- och kulturlandskapet. 2. som skapar och återskapar sjöar, vattendrag och våtmarker och på så sätt leder till ett hållbart vattenbruk för produktion av livsmedel och dricksvatten, för rekreation och turism i landskapet och för flora och fauna i lokala biotoper. 3. som gynnar utvecklingen av ett varierat friluftsliv i natur- och kulturlandskapet samt idrotts- och fritidsaktiviteter. 4. som tar till vara och utvecklar våra kulturmiljöer, allt från fornlämningar till bondesamhället och industrialismens spår i landskapet för att göra landskapet begripligt och vackert. TEMA 2: Det goda livet Landsbygdsutveckling för hälsa och välbefinnande Här ingår insatser: 1. som gynnar det lokala kulturlivet samt utvecklar möjligheterna att utrycka sig, utbyta erfarenheter naturarv. 2. som tar tillvara naturlandskapets kvaliteter för upplevelser av naturen, tystnaden, mörkret, årstidernas växlingar, friluftsliv och motion både som del i det vardagliga livet och som friskvårdande samt rehabiliterande verksamheter. 3. som gynnar allas möjligheter till ett gott boende i nära relation med kultur- och naturlandskapet genom att utgå från landsbygdens specifika potential i skapande av sunda och attraktiva hus- och bostadsmiljöer. 4. som gynnar och utgår från de förutsättningar för odling och trädgårdskultur som finns i området. TEMA 3: Entreprenörskap att skapa och gynna möjligheten Här ingår insatser: 1. som gynnar nätverksbyggande och samverkan för entreprenörskap och innovation genom till exempel branschorganisationer, mötesplatser för arbetslösa, idéverkstäder för nytänkande. 2. som ger möjligheter till kompetensutveckling och utbildning inom till exempel marknadsföring, produktutveckling, hantverk med lokal förankring mm. 3. som gynnar forskningssamverkan för lokal innovation och entreprenörskap kring till exempel lokal, småskalig energiproduktion och lokalt anpassad matproduktion. 4. som gynnar utvecklingen av konsumentanpassade produkter genom till exempel kontaktskapande verksamheter mellan lokala producenter och konsumenter. TEMA 4: Tillgänglighet och synlighet För oss själva och andra Här ingår insatser: 1. som gynnar utvecklingen av och stärker lokala varumärken och hur dessa kan samorganiseras, samt insatser för att utveckla och stärka produktmärkning och marknadsföring. 2. för att skapa vägar ut i landskapet. Både fysiska vägar som leder, samlingspunkter, kartor, guider och på kunskapsmässiga vägar ut i landskapet som studiecirklar, tematiska leder/turer som till exempel bygger på sinnesupplevelser eller en viss kunskapstematik. 3. för förbättring av allmänna kommunikationer och IT. 4. som tar till vara och utvecklar allemansrätten i landskapet. TEMA 5: Återväxten Den sociala grunden för livet på bygden Här ingår insatser: 1. som gynnar och utvecklar en livskraftig service: Skola, äldreomsorg, butiker, mackar, bibliotek, föreningsliv och annan kulturell verksamhet, etc. 2. som gynnar och skapar möjligheter för jämlikhet, integration och samhörighet genom möten och tankeutbyte mellan människor med olika erfarenheter och bakgrund. 3. för att skapa ett varierat bostadsbestånd. Boendet bör tillgodose ekonomiska, fysiska såväl som kulturella behov. 4. som skapar ökad trygghet genom till exempel grannar-mot-brott, ny-på-bygden-verksamhet, mötesplatser för kvinnor, generationsmöten och hembygdskunskap

Leader Skåne Nordväst Södra projektlista. Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Uppdaterad 2012-10-16

Leader Skåne Nordväst Södra projektlista. Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Uppdaterad 2012-10-16 Leader Skåne Nordväst Södra projektlista Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Uppdaterad 2012-10-16 Ven målpunkt för incentiveutflykter i Öresundsregionen Projektet förstärker lönsamheten

Läs mer

Leader Skåne Nordväst Södra projektlista. Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Uppdaterad 2013-05-07

Leader Skåne Nordväst Södra projektlista. Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Uppdaterad 2013-05-07 Leader Skåne Nordväst Södra projektlista Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Uppdaterad 2013-05-07 Odling och integration i samverkan Ett projekt som sammanför utlandsfödda svenskar med

Läs mer

Leader Skåne Nordväst Södra projektlista. Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Genomförda projekt t.o.m. 2015-06-10

Leader Skåne Nordväst Södra projektlista. Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Genomförda projekt t.o.m. 2015-06-10 KOM MED Leader Skåne Nordväst Södra projektlista Leader är landsbygdens största möjlighet någonsin! Genomförda projekt t.o.m. 2015-06-10 Projektidén är att erbjuda ett ökat friluftsliv och lustfyllda upplevelser

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Förstudie Kullaleden och Skåneleden Nordväst Kullaleden under tiden mellan projekten har

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet.

Bifogat ser du en sammanfattad projektplan anpassad för markägare. Där framgår hur vi tänkt oss det fortsatta samarbetet. INFORMATION TILL MARKÄGARE UTMED KULLALEDEN. Hej alla markägare Vandringsleden runt hela Kullahalvön (Kullaleden) är nu inne i genomförandefasen. Vi i projektgruppen vill därför informera er om vad som

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Slutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978

Slutrapport, Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnr: 2009-3978 Slutrapport 1. Projekt Lokal livsmedelsproduktion och utveckling av besöksnäringen Journalnummer: 29-3978. Stödmottagare: Siljansnäs Sockenkontor Ekonomisk förening 2. Kontaktpersoner Jonny Wikström Siljansnäs

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Gör såhär! Bilaga intressanmälan LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr

Lustfylld mat. Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn kr Lustfylld mat Projektets mål var att skapa långsiktiga hållbara försörjningsmöjligheter inom matsektorn. Projektägare: Skördefest i Dalarna, ideell förening Projektledare: Olle Bengtsson Kommuner: Säter,

Läs mer

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby

Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Entreprenörskap och värdskap i Älvkarleby Projektet har bl.a. bidragit till att en vacker lekstuga blivit verklighet på Laxön. Projektägare: Destination Älvkarleby, ideell förening Projektledare: Sanna

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015

HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015 2015 10 01 HANDLINGSPLAN KOPPLAD TILL KULTURPROGRAMMET 2015 2025 antaget av kommunfullmäktige den 15 januari 2015 Handlingsplan för Kulturprogram för Båstads kommun 2015 2025. Handlingsplanen utgår från

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Tågdagarna i Landeryd Journalnummer: 2010-6360 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Landsbygd

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Sveriges Toscana i gamla fabriken

Sveriges Toscana i gamla fabriken Sveriges Toscana i gamla fabriken Malin Floridan och Anders Åkerberg i fabriken där det åter bakas handgräddat knäckebröd. Projektägare: Stora Skedvi - Sveriges Toscana och Dalarnas gourmetiska mittpunkt,

Läs mer

* Aktör= besöksmål, restaurang, hotell, förening, hembygdsgård, butik, café, evenemang, aktivitet mm

* Aktör= besöksmål, restaurang, hotell, förening, hembygdsgård, butik, café, evenemang, aktivitet mm Vad är Upplev Lundaland? Under Kristi himmelfärd den 13-16 maj arrangeras Upplev Lundaland. Arrangemanget vänder sig till alla besökare och invånare som bor i Lundaland ( Kävlinge, Staffanstorp, Lund,

Läs mer

Förstudie till Kullaleden

Förstudie till Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport Återstående planerade etapper är: Etapp 2 Genomförande av Kullaleden Etapp 3 Marknadsföring av Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport 1. Projektfakta Projektnamn:

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen.

Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och formscenen i stort i regionen. Resurscentrum workshop Jämtland Östersund 2011-03-03 Anteckningar Karin Larsson Konsthandläggare Tar anteckningar för Karin Kvam Verksamhetsidé Betoning på att göra något för kollektivet, för bild och

Läs mer

LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND

LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND LEADER NORDVÄSTRA SKÅNE MED ÖRESUND Den Självförsörjande Regionen VAD ÄR LEADER? En del i det svenska landsbygdsprogrammet En metod för att utveckla landsbygden 48 leaderområden i Sverige 7 leaderområden

Läs mer

Slutrapport om Green Kidz Kullahalvön

Slutrapport om Green Kidz Kullahalvön Slutrapport om Green Kidz Kullahalvön ett EU-finansierat projekt som stärker barns kunskap om det naturliga sambandet mellan odling och mat Historien bakom Green Kidz Många barn har tappat kontakten med

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro

Projektnamn. Kontonr. / Bankgiro _xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande

Läs mer

Abborraleden. Projektplan

Abborraleden. Projektplan Abborraleden Projektplan Örkelljunga september 2013 1 Innehåll Projektnamn... 3 Projektägare... 3 Journalnummer... 3 Kontaktperson... 3 Kontaktuppgifter... 3 Projektidé... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 5 Mål...

Läs mer

Karlskrona Vision 2030

Karlskrona Vision 2030 Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med

Läs mer

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Matturism i Uppland. 42 800 kr

Matturism i Uppland. 42 800 kr Matturism i Uppland Fröslunda Ekogård. Fotograf: Anette Gärdeklint Cylla Projektägare: Bondens mat i Uppland, ekonomisk förening Projektledare: Claudia Dillman Kommuner: Heby, Tierp och Älvkarleby Dnr:

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014

Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 Framtidens lokalt ledda utveckling mo te i Arkelstorp den 23 oktober 2014 För att kunna bilda ett utvecklingsområde för Lokalt ledd utveckling med leadermetoden och få medel till framtida projekt skrivs

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista

Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Nominering - Årets Leader 2012 Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Ålhajking- Konst o Gourmetvandringar Journalnummer: 2010-1490 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet Projektet Varumärket Grästorp Bakgrund s verksamhetsmål för 2013 är att förbättra profileringen av Grästorp. För att skapa förutsättningar för en framgångsrik marknadsföring krävs att alla som finns och

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Projektplan. Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen

Projektplan. Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen Projektplan Tånga Julmarknad Jul för alla sinnen 1. Projektets namn: Tånga Julmarknad 2. Projektidé Vårgårda kommun har tillsammans med Herrljunga kommun en geografisk gränsroll i Sjuhäradsregionen och

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND. Projektnamn: Unga Ess. Projektägare: Leader Skånes Ess. Projektledare:Veronika Ekstrand

SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND. Projektnamn: Unga Ess. Projektägare: Leader Skånes Ess. Projektledare:Veronika Ekstrand SLUTRAPPORT UNGA ESS PROJEKTLEDARE VERONIKA EKSTRAND Projektnamn: Unga Ess Projektägare: Leader Skånes Ess Projektledare:Veronika Ekstrand Journalnummer:SJV 2009-4452 Innehållsförteckning Projektidé och

Läs mer

Projektberättelse januari-april 2011 Vellinge 2011-06-09 Leaderprojekt Söderslättsmärkt

Projektberättelse januari-april 2011 Vellinge 2011-06-09 Leaderprojekt Söderslättsmärkt Projektberättelse januari-april 2011 Vellinge 2011-06-09 Leaderprojekt Söderslättsmärkt Webbsidan/Beställningssystemet Vi börjar nu få klart den publika webbsidan www.soderslattsmat.se samt beställningssystemet.

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Projekt Bygdens Marknad

Projekt Bygdens Marknad Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet GÄSENE KÖTT Datum: 204-2-23... Journalnummer: Projekttid: Juli December 204. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet och som

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr

Turismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr Turismsamverkan Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. Projektägare: Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 30 Jnr: 2009-2129

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun

Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Förslag 2012-03-13 Det goda livet, Kulturplan Mönsterås kommun Kulturplanen bygger på insikten att vi, för att må bra, ha framtidstro och kunna utvecklas, behöver en god miljö att leva i, möjligheter till

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Eventskompetens Kompetenssatsning i Norra Mellansverige

Eventskompetens Kompetenssatsning i Norra Mellansverige Eventskompetens Kompetenssatsning i Norra Mellansverige Aktörer kring event Tillväxt Statlig aktör Samordning ex. destinationsbolag Regionförbund Landsting Kommun EVENT Entreprenör Event Eventbolag Samordning

Läs mer

Vege Projekt Vege. Höganäs Ängelholm Helsingborg

Vege Projekt Vege. Höganäs Ängelholm Helsingborg Vege Projekt Vege Höganäs Ängelholm Helsingborg Vision syfte Foto: Anders Malmberg Utveckla området med potentialen för boende, kommunikationer, turism och rekreation i fokus. Beslutsunderlag kring Västkustbanan

Läs mer

Julmyra Horse Center framtidens hästhållning

Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Hagar vid Julmyra Horse Center. Projektägare: Julmyras vänner, ideell förening Projektledare: Carin Barrsäter Kommun: Heby Dnr: 81 Jnr: 2011 2137 Projekttid:

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun

Projektet Varumärket Grästorp. Grästorps kommun Projektet Varumärket Grästorp Målet är att öka profileringen av Grästorp. Det första steget är att ta fram Grästorps varumärke. Den första etappen efter projektstart är en nulägesanalys Den andra etappen

Läs mer

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com

Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projekt ERIKSGATA Slutrapport Journalnummer 2010-637 Sökande Föreningen Forsviks Varv. Kontakt Patrik Zimonyi Projektledare Föreningen Forsviks Varv 0505-412 50 / 0709-40 22 53 / varvet@nordevall.com Projektets

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern

Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Kommunstyrelsen 2015-01-14 1 (12) Kommunledningskontoret KLK Kommunikation Eva Norberg, 016-710 16 92 Evenemangsstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Fastställd av Eskilstuna kommunfullmäktige 2014-11-27

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Projekttid: 2013-01-27-2013-09-30.

Projekttid: 2013-01-27-2013-09-30. 1 (5) Slutrapport för Leader-checken Textrakt Mollaryd (Ursprungligen: Mollaryd Textstation) Datum: 2013-08-21.. Diarienummer: 2008.008 CA.. Projekttid: 2013-01-27-2013-09-30. Kontaktpersoner i projektet:

Läs mer

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT

PROFESSIONELLT & PERSONLIGT PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...

Läs mer

Turism i Bollebygd. Slutrapport för projektet. Slutrapport Turism i Bollebygd 1 (7) Datum: 2014-11-29. Journalnummer:? Projekttid: 2012-2014

Turism i Bollebygd. Slutrapport för projektet. Slutrapport Turism i Bollebygd 1 (7) Datum: 2014-11-29. Journalnummer:? Projekttid: 2012-2014 1 (7) Slutrapport för projektet Turism i Bollebygd Datum: 2014-11-29 Journalnummer:? Projekttid: 2012-2014 Kontaktpersoner i projektet: Lisa Lindmark, lisalindmark@hotmail.com Gunilla Henriksson, gunilla.henriksson@sp.se

Läs mer

FÅNGA VINDEN RONNEBY KOMMUN. Slutrapport av Leader+ Blekinge. Foto: Ingegerd Lindén

FÅNGA VINDEN RONNEBY KOMMUN. Slutrapport av Leader+ Blekinge. Foto: Ingegerd Lindén FÅNGA VINDEN Slutrapport av Leader+ Blekinge Foto: Ingegerd Lindén Vi har nu arbetat med Leader+ i Blekinge i sex år och nuvarande programperiod håller på att avslutas. Nu riggar vi seglen inför nästa

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Verksamhetsplan Falkenbergs Fontänhus 2012

Verksamhetsplan Falkenbergs Fontänhus 2012 Verksamhetsplan Falkenbergs Fontänhus 2012 Vision Falkenbergs Fontänhus erbjuder medlemmen en möjlighet att ingå i en gemenskap som den arbetsinriktade dagen innebär. Fontänhusideologi innebär att individen

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: 2013-06-03 Diarienummer: 2008-008 CM Kulturcheckens namn We Identity: Mötas i Rydal Sökande (Namn/Förening) Sebaian Kjersén Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer