Håmöbladet. Upsala Golfklubb RAPPORT FRÅN BANFÖRBÄTTRINGSUTREDNINGEN. Informationsträffar om banförbättringsutredningen:

Transkript

1 15/9, 16/9, 20/9 och 21/9 kl Håmöbladet Upsala Golfklubb Nr RAPPORT FRÅN BANFÖRBÄTTRINGSUTREDNINGEN Informationsträffar om banförbättringsutredningen: DITT NYA MEDLEMSKORT FINNS ATT HÄMTA PÅ KLUBBEN

2 Håmöbladet utkommer med minst 5 nummer per år Redaktion Mats Hagberg Kjell Sjöberg Kristina Larsson Ansvarig utgivare Jan Claesson, Annonser Mats Hagberg, info@upsalagk.golf.se Formgivning/Produktion/Tryck Wikströms, Upsala Golfklubb Håmö Gård, Läby, Uppsala , fax info@upsalagk.golf.se pg , bg Styrelse Jan Claesson Karl Grönlund Björn Kumlin Lotta Källman Björn Larsson Irene Tedenlind Jan Warnberg Valberedning Christer Schenholm, sammankallande Kansli Mats Hagberg Ann Svensson Marianne Stålberg Tränare Jonnie Eriksson Greenkeeper Owe Johansson, Shop/Reception Mike & Ingalill Lord, Håmö Golfrestaurang Per Pettersson och Ali Bouraoui, Omslagsfoton Bilder från tidigare banombyggnationer. Hej på er! De flesta av oss har väl förbrukat större delen av semestern vid det här laget. Förhoppningsvis finns några dagar kvar för en eventuell höst- eller vinterresa. Det kan behövas för oss som semestrat hemma i år. Vi svenskar är ju kända för att prata väldigt mycket om väder och jag tror att vädret för oss golfare är i fokus mer än för de flesta andra, undantaget lantbrukarna. Vädret påverkar när våra anläggningar kan öppna för året, när vi ska stänga, hur bra banan är vid olika tidpunkter under året, ja vädret är helt enkelt väldigt avgörande ur många perspektiv för oss golfare. Vi brukar använda oss av klyschor som säger att det finns inget dåligt väder bara man är rätt klädd, vilket till viss del kan stämma men det är naturligtvis inte hela sanningen. På samma sätt kan vi säga om vädret för våra anläggningar, att vädrets påverkan delvis kan sättas ur spel genom att vi bygger anläggningar som tål mycket vatten, klarar torka och kyla o.s.v. Utvecklingen går framåt när det gäller möjligheterna att sätta vädrets makter och annat ur spel när vi bygger våra anläggningar, framförallt med hjälp av nya kunskaper och utvecklade material. Jag spelade förresten Söderby's nya bana på invigningen och blev imponerad över hur fina greenerna var efter bara några månader. De har valt en blandning av några olika grässorter, däribland Penn A4 som tillhör den s.k. tredje generationens gräs. Det ska bli mycket intressant att följa banans utveckling och jag hoppas verkligen att kvalitén på övriga delar av banan utvecklas så bra att de kan matcha de fantastiska greenerna. Jag tror att Söderby's nya artonhålsbana kommer att sporra oss i Upsala GK till fortsatt utveckling av både anläggning och verksamhet. Som avslutning vill jag önska oss alla en härlig sensommar och höst på golfbanan. Janne Claesson 2

3 Rapport från Seniorkommittén i början av augusti 2004 Golfintresset hos seniorerna är fortsatt högt. När våra serietävlingar startade i maj fick vi vänja oss med övertecknade anmälningslistor trots att vi i början av säsongen hade fått utökade starttider med cirka 15 minuter på helgtävlingarna. Under juli har helt naturligt deltagarantalet sjunkit något. Första tävlingen testade vi att alla herrar fick spela från blå tee. Vi har också testat att spela med 3-bollar och 4-bollar med olika tidsintervall mellan bollarna, för att utröna vilket tidsintervall som går snabbast. Det som har slagit bäst ut är att spela 3-bollar med 10 minuters tidsintervall. Nu i början av augusti har det genomförts 7 omgångar på både Onsdagsserien och Seniorserien. På Onsdagstävlingarna ligger snittet på c:a 30 deltagare per omgång och i Seniorserien är snittet c:a 40 per omgång. Glädjande nog ökar antalet damer för varje år. I Seniorserien leder Ove Gustafsson efter 7 omgångar (7 räknas) på 540 nettoslag före Bo Malmborg på 544 nettoslag. I Onsdagsserien som spelas som poängbogey leder Bo Malmborg stort med 214 poäng efter 7 omgångar (6 räknas) före Bengt Ekman med 196 poäng. I matchspelet har seniorerna nu kommit fram till kvartsfinalerna, där det blir spännande matcher att se fram emot med de kvarvarande duktiga spelarna. I UGF:s lagserietävling har våra seniorlag skött sig mycket bra. Efter 2 serieomgångar leder Damer 50 och Herrar 55 sina respektive divisioner, där Kjell Öhman H55 och Maud Lind D50 ligger 2:a och 1:a i sina resp. klasser. I H65 ligger UGK på 2:a plats och H75 på 3:e plats. Ditt nya medlemskort finns att hämta på klubben Medlemskortet ger Dig som medlem följande: Tillgång till tjänsten Min golf på golf.se där du kan se din handicaprevision, ändra dina adressuppgifter etc. Använda terminalen på golfklubbar i Sverige Incheckning vid greenfeespel På kortet finns Din personliga kod och dessutom skall kortet användas i många år. Resterande 2 omgångar kommer att slutföras i augusti. I OM-tävlingarna som går på olika golfbanor i Uppland kan nämnas Ida Andersson som kom på 5:e plats i Edenhof och Seppo Gerestrand som vann både på Johannesbergs Nya och Burvik. Båda tävlar i klassen 19,0 36,0 där ett 90-tal tävlade i resp. klass. I övrigt under säsongen har hänt att vi arrangerade UGF:s lagserie herrar 55 den 22 juni med c:a 140 deltagande herrar. Tävlingen fungerade väl och vi fick mycket beröm för vår fina bana. Nu återstår av säsongen augusti och september månad med förhoppningsvis mycket golf och avkoppling. Ni seniorer, herrar och damer, glöm inte att anteckna Er för minst ett pass som golfvärd på listan som sitter på anslagstavlan utanför herrarnas omklädningsrum. Det gäller framför allt Ni som har deltagit i våra interna serietävlingar och som ännu inte haft tillfälle att ta ett pass. I övrigt har Ni varit mycket duktiga hittills under säsongen, då det har varit bemanning på nästan alla pass under helgerna. Tack alla Ni för att Ni ställer upp och gör en insats för vår klubb. Väl mött och vi ses på banan hälsar Seppo Gerestrand Ordf. i Seniorkommittén 3

4 VARDAGSGO Till pensionärer och andra fritidsmiljonärer, så började ett upprop, uppsatt av Gustaf Lind våren Med detta var Vardagsgolfen född för att två år senare avknoppa Gubbgolfen, som via Old Members-golfen blev Seniorgolfen. Gustaf Lind hyllade principen Golf åt alla och hans tanke var att om intresserade samlades på klubben vid en viss tidpunkt, var det garanterat att få sällskap på ronden. Dessutom kunde ett tävlingsmoment läggas till för att ge lite spänning. Några krav på ålder och handicap ställdes inte, regler som fortfarande gäller. Uppslutningen blev god, Gustaf skötte allt och spelade årets samtliga 44 tävlingar och vann överlägset första årets Vardagsgolf! År 1979 övertog Bo Holst ansvaret för att 1981 efterträdas av Holger Sandegård. Han funderade mycket över hcp-systemet och började att utveckla ett system, som i sina principer påminner om Slope-systemet. När Bengt Nordlander 1984 blev ansvarig fortsatte han utvecklingsarbetet, vilket fördes vidare av Maj- Britt och Lennart Adolfsson som 1990 övertog ledarskapet. Systemet användes fram till 1993 då det officiella Slopesystemet infördes. År 1979 kunde lilla banan tas i bruk och blev då Vardagsgolfarnas huvudsakliga hemvist. År 1989, då Vardagsgolfen fyllde 15 år, var den väl etablerad, men sorterade fortfarande under OM-kommittén. Samtidigt hade det börjat hända mycket på golfens område. Tältet på Kåbo gav möjligheter till vinterträning och social samvaro. Nya banor tillkom i närområdet. Alla dessa nya möjligheter togs väl tillvara av Maj-Britt och Lennart Adolfsson, som ordnade vin- 4

5 LFEN 30 ÅR! terträning samt spel på de nya banorna och dessutom golfresor till andra länder. År 1994 uppfylldes önskemålet om en särskild kommitté för Vardagsgolfen. Samma år instiftades lilla KM, som med stor uppslutning fortfarande spelas på lilla banan. När Vardagsgolfen 1999 firade sitt 25-årsjubileum lämnade Maj- Britt och Lennart Adolfsson över ansvaret till den nya kommittén med Birgitta Östlund som ordförande. Jubileumsåret 2004 leds Vardagsgolfen av Birgitta Östlund, ordf., Börje Lindström, Karl Larsson och Stig Jägare. När Vardagsgolfen nu fyller 30 år finns det all anledning att hylla Gustaf Lind för hans bärkraftiga idé och för hans kraftfulla genomförande av denna. Stor ära för utvecklandet av Vardagsgolfen tillkommer också Bo Holst, Holger Sandegård, Bengt Nordlander, Maj-Britt Adolfsson, Lennart Adolfsson och Birgitta Östlund och deras respektive medhjälpare genom åren. Vardagsgolfen är nu en väl etablerad aktivitet, högt uppskattad av deltagarna, och viktig för Upsala Golfklubb! Birger Svensson 1 Gustaf Lind, skaparen av Vardagsgolfen. 2 Gustaf Linds sammanställning av Vardagsgolfens första år T.h. Tore Dahlström, ordf och därefter hedersordförande samt flitig vardagsgolfare, här i sällskap med Allan Jakobsson. 4 Carl-Gustaf Swanström, flitig vardagsgolfare, som med ca 700 fotografier dokumenterade Vardagsgolfen åren Holger Sandegård tillsammans med Vanja Brunzell vid avslutningen Fr.v. Birgit Fällman, Bengt Nordlander och Maj-Britt Adolfsson. 7 Maj-Britt och Lennart Adolfsson. 8 Enny Brink, en av de framgångsrika vardagsgolfarna flankerad av Birgitta Östlund och Börje Lindström vid avslutningen

6 Banförbättringsutredningen Delrapport Vid årsmötet i mars beslutades att tillsätta en utredning som skulle ta fram en plan för klubbens utveckling under överskådlig framtid. I ett sådant scenario måste vi ta hänsyn till en tänkt framtida utbyggnad av Nya Banan till 18 hål. Vi beslutade då att starta med att ta fram en Master Plan för hela vår anläggning en sådan plan omfattar utöver våra banor också övningsområden, transportvägar, parkeringsplatser och klubbhusområdet. Under de senaste åren har fler och fler spelare övergett Lilla Banan till förmån för Nya Banan. Vi har därför bett banarkitekten Bob Kains att rita de nya hålen för en tänkt utbyggnad delvis med utnyttjande av den mark som nu används för Lilla Banan. Detta är nödvändigt om vi inte ska tvingas köpa ny (och dyr) mark från våra grannar. Som en integrerad del i Nya Banans första 9- hålsslinga föreslår vi att ett främre tee byggs för att täcka det behov som Lilla Banan nu fyller. Arbetsgruppen, som består av Jan Warnberg/ansvarig, Sean de Connick, Mats Hagberg, Björn Larsson, Jakob Lindquist, Susanne Löwenberg och Bo Malmborg, träffade under två dagar i maj banarkitekten och tillsammans med honom besiktigade vi banorna och de markområden som klubben äger. Vid denna rundvandring deltog också vår greenkeeper Owe Johansson och ordföranden Jan Claesson. Vi noterade då också de brister som finns på Gamla Banan. Som resultat av dessa arbetsdagar har vi sedan fått en ritning över banan kompletterad med de brister som noterats per hål. Dessa noterade brister har sedan kompletterats med de uppgifter som lämnats av kommittéerna och enskilda medlemmar. I juli fick vi sedan några utkast till ny bansträckning omfattande både Gamla och Nya Banan. Dessa utkast har sedan gåtts igenom tillsammans med Bob Kains vid hans 3-dagarsbesök i slutet av juli. Vi vandrade då också runt på de markområden som kan tänkas bli använda för nya golfhål. En del intressanta hålsträckningar kan tyvärr inte användas eftersom vi på vår mark har ett antal fornlämningar och våtmarker som inte kan nyttjas. Men trots det finns stora möjligheter att skapa utmanande och vackra hål. Så i mitten av augusti fick vi tre nya förslag (D, E och F) där vi förhoppningsvis inte har hålsträckningar som kommer för nära fornlämningar och känsliga våtmarker. Dessa förslag finns nu anslagna i klubbhuset För att åstadkomma en total lösning med 4 st 9-hålsslingor som startar och slutar i närheten av klubbhusområdet påverkas även några hål på Gamla Banan. Grundtanken i alla tre förslagen är att vi bygger ett nav i anslutning till nuvarande 11:e hålets utslagsplats och att vi bygger två nya hål i skogen mellan Gamla Banans hål 6, 7, 8 och 17. Nuvarande hål 17 tas bort. Driving Range förlängs och förses med både mattor och grästee. Planen ger också plats för att bygga tak över 8 10 platser. Övningsområdet vid DR utvidgas och byggs om. Av de tre förslagen förordar arbetsgruppen den principlösning för Gamla Banan som framgår av Concept D, men vi vill behålla den sträckning som hål har nu, dock med smärre förändringar bl.a. för att höja säkerheten. Viktigast är förslaget att flytta greenen på nuvarande hål 13 till andra sidan av Hågaån, naturligtvis under förutsättning att tillstånd erhålls från berörda myndigheter och att markägaren är beredd att sälja det lilla markområdet. Tee på nuvarande hål 14 kan då flyttas så att risken för störande bollar från nuvarande hål 9 minskar. Den stora förändringen är förslaget att ersätta nuvarande hål 2 och 3 med ett nytt hål 2 med green i närheten av elefantbaken och att bygga om nuvarande hål 5 7, allt detta för att få bättre greenområden och säkrare spellinjer. En viktig faktor är också att ta fram estetiskt tilltalande hålsträckningar. Vår bedömning är att inget av detta ändrar banans karaktär. För Nya Banans framtida utbyggnad förordar vi förslaget enligt Concept F. Om och när denna utbyggnad görs får vi ett bättre markområde för träning med egna bollar där Lilla Banans hål 1 och 8 nu ligger. Vi vill nu få in synpunkter på de olika förslagen från våra medlemmar. Arbetsgruppen kommer under följande fyra dagar onsdag 15, torsdag 16, måndag 20 och tisdag 21 september informera muntligt och svara på frågor. Vi finns då från ca tillgängliga intill de uppsatta ritningarna i klubbhuset. Naturligtvis svarar vi i arbetsgruppen på era frågor även utanför dessa planerade tillfällen. Vi hoppas sedan att i slutet av september få ett slutgiltigt förslag som kan presenteras för medlemmarna senare i höst. 6

7 Banförbättringsutredningen Noteringar gällande Gamla Banan De synpunkter som noterats nedan har insamlats från kommittéer i UGK, enskilda medlemmar och vid besiktning av banan tillsammans med greenkeeper och golfbanearkitekten Robert Kains. Allmänt Behåll banans karaktär med relativt små greener. Det är viktigt att man kan känna igen sig efter ombyggnaden. Dräneringssystem och bevattningssystem behöver förbättras. Bygg ut Nya Banan till 18 hål. Använd delar av Lilla Banan. Den mark som inte används till detta kan användas till övningsområde. De flesta tees är inte plana. Övningsområden Vi saknar övningsområden med egna bollar. Befintligt övningsområde är för litet för längre pitchar. Övningsgreenen vid klubbhuset är för liten för en klubb med 36 hål. Driving Range är för kort och vi behöver fler utslagsmattor. Vi bör också ha grästee på DR. Vi behöver fler mattor under tak. Klubbhusområdet Vi behöver mer parkeringsutrymme för våra bilar. Gamla Banan Hål 1 Området för vit/gul tee bör vara större. Röd tee kan flyttas till vänster upp på kullen. Fairwaybunkrarna ligger för kort för långtslående spelare. Fairwayen blir lätt blöt från 150 m- markeringen fram till green. Vattnet syns knappt från fairwayen. Det är ofta blött framför green. Det är för stort avstånd mellan greenen och dammen. Greenytan är ofta i dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Hål 2 Tee är inte plant. Det är lätt att förlora bollen bland träd och buskar. Det är svårt att se greenytan från tee. Det skulle vara trevligt med en damm mellan tee och green. Granarna till höger i spelriktningen skymmer sikten. Det är ofta blött framför green. Gräset till höger om högra bunkrarna är ofta i dåligt skick (hela säsongen). Det är väldigt lite morgonsol på greenen. Greenytan är ofta i dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Hål 3 Utslagsplatsen för samtliga tees är för liten. Greenytan är ofta i mycket dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Greenen lutar mot bäcken. Greenbunkern till vänster är svår för höghandicapare. Det finns en säkerhetsrisk mellan greenen och vit/gul tee på hål 4. Det är ofta blött framför green. Green ligger för skuggigt. Hål 4 Vit/gul tee är inte plant. Damm och bäck ligger för långt från fairwayen. Kullarna på fairway stör dräneringen. Kullar döljer bäcken. Det är ofta blött framför green. Greenen är för liten. Hål 5 Säkerhetsproblem från 4:an. Kraftig uppförbacke för att vara ett par-3 hål. Vattnet stannar ofta kvar i den högra bunkern efter regn. Det är ofta blött framför green. Greenytan är ofta i mycket dåligt skick under början av säsongen (fram till slutet av juni). Greenen lutar för mycket åt vänster. Trädrötter påverkar greenkvaliteten. Svårt område att få god gräsväxt. Hål 6 Det krävs trappor för att nå utslagsplatsen. Utslagsplatsen är inte plan. Smalt tee ur skötselsynpunkt. Fairwayen syns inte från utslagsplatserna. Bunkrarna syns inte från utslagsplatserna. Fairwayen blir lätt vattenmättad i landningszonen. Greenytan är ofta i mycket dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Det är ofta blött framför green. Solinstrålningen på green är begränsad. Träden till vänster om green får ej tas bort (skyddsområde). Greenen lutar för mycket åt vänster. Hål 7 Säkerhetsproblem från hål 6. Teeytorna är små. Det är svårt att se fairwayen från tee (blint utslag). Vissa spelare sneddar över skogen från vit/gul tee och kan nå green. Detta är ett säkerhetsproblem. Det är ofta blött framför green. Greenytan är vissa år i dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). 7

8 Hål 8 Gul tee är ojämnt. Relativt små teeområden. Fairwaybunkern ligger för kort för medel- och långtslående. Fairwayen är ofta mjuk och blöt kort om bunkern. Tvärdiket i ruffen syns inte från tee. Det är ofta blött framför green. Greenen sluttar åt vänster och det är svårt att få bollen att stanna. Utsikten över dalen utnyttjas inte. Hål 9 Hålet är för kort från vit tee. Fairwayen och ruffen framför röd tee svämmar ofta över och blir mjuk och blöt. Vattnet syns inte från tee. Den andra landningszonen är väldigt smal. Hål 10 Hålet är för kort från vit tee. Gul tee uppdelad på två områden reducerar den användbara ytan. Röd/blå tee är väldigt litet och ojämnt. Dammen till vänster om fairway är delvis dold. Dammen är inte i spel. Fairwaybunkrarna kan inte ses från vit/gul tee. Det är för mycket sand i vänstra greenbunkern. Det finns ett blött område framför green. Hål 11 Långt att gå tillbaka för att nå vit/ gul tee. Några av träden står för nära green. Greenytan syns inte från bakre delen av vit tee. Semiruffen till vänster om green är ofta i dålig kondition. Hål 12 Fairwayen är inte definierad från tee. Fairwayen är lite ojämn (som korrugerad plåt). Vattnet till vänster om green syns ej från spelfältet. Vattnet till vänster om green är inte i spel. Fairwayen kan översvämmas i samband med kraftigt och långvarigt regn. Greenytan är vissa år i dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Hål 13 Långt att gå tillbaka för att nå vit/ gul tee. Röd tee är ojämn. Fairwayen översvämmas i samband med kraftigt och långvarigt regn. Fairwayen är lite ojämn (som korrugerad plåt). Fairwayen är dåligt dränerad. Ingen utmaning i området för andraslagets landningszon. Greenytan är vissa år i dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Hål 14 Samtliga tees är ojämna. Markunderlaget är instabilt. Träd skymmer sikten för vattnet. Bunkrarna i ruffkanten syns ej från tee. Hål 15 Green på hål 12 och 14 nära 15:s tee. Områdena för vit/gul och röd tee är relativt små och ojämna. Säkerhetsproblem när man går från 14: e green. Greenytan är vissa år i dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Område behövs för åskådare. Hål 16 Teeområdet är för litet. Hålet är för långt från röd tee. Ett nytt tee bör byggas halvvägs mellan nuvarande tee och fairwaynivån. Kullar mellan fairway och vatten. Det är för trångt mellan ruff och fairway. Greenen ligger i skugga. Greenytan är ofta i mycket dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Greenbunkerns sand blir snabbt dålig när det regnar. Greenen är placerad för nära bergknallen, dvs. för långt till vänster. Det är svårt att se greenytan när slaget in mot green ska slås. Vatten rinner ner på green från omgivande kullar. Hål 17 Hålet är för kort från vit tee. Röd tee är för litet. Bollar från Driving Range landar alltför ofta på fairwayen. Doglegets placering skapar spelsvårighet. Den upphöjda greenen syns inte från fairway. Greenytan är vanligtvis i mycket dåligt skick under början av säsongen (fram till mitten av juni). Greenen ligger i skugga. Greenen har för stark lutning. Hål 18 Mycket små utslagsplatser. Problem med skugga på utslagsplatserna. Hålet är kort för att vara ett avslutningshål. Det saknas en eller två bunkrar i ruffen till vänster (cirka 220 meter från gul tee). Bakre delen av greenen sluttar kraftigt mot Out of Bounds. Den högra greenbunkerns vänstra del har ofta dålig sandkvalitet, särkilt efter regn. Greenen har för stark lutning. Bergsklack under green. Saknas utrymme för åskådare. 8

9 Erfarenheter från andra klubbar Många golfklubbar har långt framskridna planer på att bygga om greener och greenområden. En del är redan klara. Här har vi samlat några exempel på klubbar som är i olika faser vad gäller ombyggnation. Vi har intervjuat den ansvarige på respektive klubb, som berättar om sina erfarenheter kring ombyggnationen. Klubbarna presenteras nedan i alfabetisk ordning. Bokskogens GK (Skåne) Mats Sjöberg, klubbchef: Vi har byggt om 18 greenområden och det tog drygt ett år. Vi började i februari 2002 och invigde i juni Det formella beslutet att bygga om togs under ett möte på hösten Vi lade ut arbetet på entreprenad till Skanska, som hade tre arbetslag igång hela tiden. Dessutom var tre av våra banarbetare på heltid engagerade i ombyggnationen. Banarkitekten Tommy Nordström var ansvarig för den nya layouten. Anledningen till att vi byggde om var att våra gamla jordgreener inte klarade speltrycket, samt att vi sällan hade riktigt bra greener före midsommar. Nu har vi fantastiskt bra, hårda och jämna greener, som jag vågar påstå hör till de bästa i landet. De är mycket mer slittåliga, klarar svampangrepp bättre, behöver mindre vatten och gödning samt klarar effekterna av nedslagsmärken på ett bra sätt. Vi passade även på att lägga ner ny bevattning, ny stamledning och införskaffade en ny pump till vattenanläggningen. Under ombyggnationen hade vi provisoriska greener och vi stängde aldrig av ett helt hål, utan arbetet skedde inom ett avgränsat område. Våra erfarenheter från ombyggnationen är odelat positiva och det nya Penn A4-gräset har fungerat mycket bra för oss. I god tid före ombyggnationens början bildade vi en referensgrupp där alla kategorier medlemmar var representerade. Dessa informerades kontinuerligt om hur arbetet fortskred. Det har också varit mycket uppskattat att medlemmarna dagligen har kunnat följa bygget genom bilder som lades in på hemsidan. Delsjö GK (Göteborg) Ingvar Fjellman, banchef och greenkeeper: Våra greener har varit mycket dåliga på våren och försommaren. Det brukar vara spelbart först i mitten av juni. Sedan fem år har vi haft förbud mot att använda bekämpningsmedel på banan. Det har bidragit till att vi fått stora problem med greenerna. Den stora belastningen i form av många spelare har inte gjort saken bättre. Vi tog därför beslut om att bygga om banans 18 greenområden och den 26 september 2003 sattes spaden i marken. För att banan skulle tåla hård belastning sådde vi med krypven. Jag anser att banor byggda före 1985 måste byggas om, annars blir det ohållbart med nuvarande belastning och spelfrekvens. Ombyggnaden har skett i egen regi och enligt USGA-modellen. Det har givit oss en helt ny bana, som är mycket intressantare än den gamla. Spelsäsongen förlängs med minst 5 6 veckor, tack vare att vi kan börja spela mycket tidigare på våren. De nya greenerna kräver något mer skötsel, men det merarbetet tar man gärna när kvaliteten blir så bra. Även miljön blir en vinnare tack vare ombyggnationen. Vi öppnar den nya banan i slutet av juli och tycker att vi fått en oerhört fin bana för ett rimligt pris. 90 procent av medlemmarna är mycket nöjda, men det finns alltid några som är emot allt nytt. Det är omöjligt att göra alla nöjda. När de sett resultatet har dock många av de tveksamma kommit fram och sagt att de ändrat åsikt. De tycker att ombyggnationen faktiskt var nödvändig och blev riktigt lyckad. Djursholms GK Robert Lundström, intendent: Hösten 2002 beslutade vi att bygga om ett hål till att börja med. Det var mest för att lära känna och testa arkitekten Bob Kains och entreprenören. I höstas öppnade detta hål och vi var mycket nöjda med resultatet och samarbetet med Kains. Vi beslöt därför att bygga om ytterligare åtta greener i en första etapp och det arbetet inleddes 15 september Vi räknar med att kunna ta dessa i bruk i mitten av augusti. Vi har även upphandlat den andra etappen, som består av nio greener och en puttinggreen. Detta bygge startar 1 september i år och vi räknar med att kunna spela på 18 nya, fina hål i augusti Vi har haft problem med greenområdena i många år och var tvingade att göra något. Det krävdes en 9

10 radikal förändring och det var lika bra att ta ett ordentligt grepp från början, annars hade det blivit sämre och dyrare. Under hela processen är det styrelsebeslut som banat vägen för ombyggnaden. Medlemmarna har informerats vid årsmöten och andra möten. Vi har genom provisoriska greener och andra lösningar försökt att göra tillgängligheten så god som möjligt. Det har varit mycket klagomål från medlemmarna och när de ser vilket lyft banan får efter den första etappen är det lätt att motivera dem inför den andra etappen. Ombyggnaden är omfattande eftersom 2500 kvadratmeter byggs om kring varje green och bevattningen uppgraderas väsentligt. Estetiskt och kvalitetsmässigt blir det som en helt ny bana. Falkenberg GK Lars Andersson, intendent: Vi håller på att renovera samtliga våra 27 hål, en niohålsslinga i taget. Under en femårsperiod har vi byggt om 16 greener och de återstående såddes i höstas. De tas i bruk nästa år. Vi har varit eniga om att det behövde göras en förbättring av alla greenområden. Det mesta jobbet har gjorts av den egna personalen och det har varit tungt, men billigt. Eftersom banpersonalen även ska sköta de övriga hålen har det jobbet ibland blivit eftersatt på grund av ombyggnaderna. Men nu hämtar vi andan och ser fram mot att nästa år kunna spela på 27 hål av högsta kvalitet. Medlemmarna har hela tiden haft 18 hål att spela på och vi har dessutom klippt ner greenerna på en mindre niohålsbana som vi har. Det har fungerat rätt bra med tillgängligheten, även om det varit trångt mitt i semestertiderna. Vi ångrar att vi inte byggde om alla greenerna på en gång. Nu har vi en blandning av snabba och långsamma greener och det är inte så lyckat. Men nästa år slipper vi ju det problemet. De största fördelarna med de nya greenerna är att det går att börja spela klart tidigare på våren. Greenerna är bättre och tätare och nu har vi en bra fungerande dränering. Genom ombyggnationerna har hela banan utvecklats och fått en ansiktslyftning signerad arkitekten Tommy Nordström. Frösåker GK (Västerås) Christer Rahl, banansvarig i klubben och ägare av banan: Vi började fundera på ombyggnation i slutet av 1990-talet. Vi ville ha modernare gräs, som gjorde att greenerna blev riktigt bra långt före midsommar. Nu har vi uppgraderat hela banan med nya onduleringar, nya bunkrar, annan layout med mera. Vi passade alltså på att justera mycket annat samtidigt som vi åtgärdade greenområdena. Greenbytet började år 2000 då vi bytte sju greener på hösten. Vi hade delar av greenerna öppna, men det var ganska bökigt. Det är bättre att stänga ett antal hål helt och hållet. Det är klart lättare och smidigare, eftersom arbetet med ombyggnationen flyter bättre då. Nya utslagsplatser anläggs på Håmö. Foto den 21 februari

11 Vi är mycket nöjda med resultatet. Det är en väsentlig förbättring jämfört med tidigare. I USA är det nästan ingen som vill spela på banor med gammalt gräs. Alla vill spela på banor med den nya generationens gräs. Troligtvis blir det samma utveckling här i Sverige. De nya grässorterna sköts på ett helt annat sätt, men det är inte svårare än att sköta de gamla sorterna, utan det blir ganska lättskött. Man behöver till exempel mycket mindre gödsel på det nya gräset. Greenerna blir snabbare och mycket tätare, vilket ger en jämnare rull och mer rättvisande puttning. Greenerna blir också spelbara mycket tidigare på våren, vilket ju förlänger spelsäsongen. Landeryds GK (Linköping) Björn Gustavsson, klubbdirektör: Vi hade mycket dåliga greener 2003 och började på hösten fundera på en ombyggnation av i första hand 18 hål. Under vintern tog styrelsen beslutet att spaden ska sättas i marken den 20 september i år. På årsmötet informerade vi medlemmarna om vad som skulle göras och de flesta var positiva. Några tycker att det blir lite dyrt, men de är inte så oroade över tillgängligheten. Vi har ju 36 hål totalt, så även om det blir lite trångt maj juli nästa år så ska nog de flesta kunna få spela mycket golf. På de hål som byggs om blir det troligen provisoriska greener. Vi anser att vi måste bygga om greener och greenområden om vi som klubb vill vara med i framtiden. De golfklubbar som tar beslut redan nu kommer att vara de som ligger i framkant när det gäller konkurrensen om golfare och sponsorer. Det är banarkitekten Peter Fjällman som designat nya bunkrar, onduleringar och greener. Vi lägger också i ny bevattning i samband med ombyggnationen. Det ser ut att bli jättebra och utöver att vår säsong förlängs tror jag den största vinsten ligger i att klubbens konkurrenskraft förbättras avsevärt. Wermdö GCC Nils Bergkvist, projektledare och bankommitténs ordförande: Vi började med att anlita tre konsulter som skulle göra en oberoende utredning om banan. Den presenterades i december 2003 och de kom samstämmigt fram till att det bästa var att bygga om banan. Den 1 april 2004 tog årsmötet beslut om ombyggnation. Det var ett mycket välbesökt möte, 251 besökare, varav 80 procent var för en ombyggnad. Eftersom många Stockholmsklubbar är på gång att bygga om och det är ont om duktiga entreprenörer, ville vi vara bland de första som tog beslut. Vi har verkligen ansträngt oss för att informera medlemmarna på bästa sätt genom bildmaterial, prospekt med mera. På årsmötet deltog banarkitekten Bob Kains och Jan Stavås, en av SGF:s bankonsulenter, som båda berättade om fördelarna med ombyggnationen. Många av våra äldre medlemmar var lite tveksamma, men de flesta tänkte att det skulle bli bra på lite längre sikt. Som det är nu spelar vi ju en tredjedel av säsongen på en dålig bana och efter ombyggnationen får vi minst en månads längre spelsäsong på en toppenfin bana. Vi vill också ha en bana av hög svensk klass. Nu är allt utom banan av bra klass. Alla nya klubbar i regionen har mycket bra greener och hög kvalitet redan från början. Vi måste bygga om för att hänga med i utvecklingen och inte hamna efter. Om vi inte gör något blir banan sämre och sämre. Det kommande bekämpningsförbudet kommer till exempel att leda till mycket dåliga greener om inte en ombyggnad görs. Vårt ombygge sker under 2005 och 2006 och vi räknar med att stänga några greener i taget, där vi i stället kommer att ha alternativa greener. Det blir i stort sett en helt ny bana eftersom vi bygger om cirka 2000 kvadratmeter vid varje greenområde. Vi litar till 100 procent på Bob Kains och tror att det blir fantastiskt bra när det är klart. Ågesta GK (Stockholm) Martin Lindén, banchef: Banarkitekten Peter Chamberlain tar tillsammans med oss fram en Master Plan för ombyggnaden. Vi har tagit beslut om att bygga om sex greener och räknar med att ett möte i höst beslutar att vi får bygga om samtliga greenområden. Vår ambition är att göra banan mer utmanande och tuffare. Spelsäsongen blir 1 1,5 månader längre och banan får mycket bättre kvalitet. Dessutom löser vi en del säkerhetsproblem genom att bygga bort en del farligheter som finns på banan. Vi vet ännu inte om vi bygger allt på en gång eller fördelar ut det över två år. Vi vill dock komma igång så snart som möjligt eftersom det är svårt att hitta bra entreprenörer i Stockholmsområdet. De flesta är redan uppbokade ett bra tag framåt. Vi har sett till att alla förtroendevalda och anställda instruerats och informerats så att de kan svara på frågor från medlemmarna. Det är viktigt att kunna räta ut alla frågetecken medlemmarna kan ha kring ombyggnationen. 11

12 Ingela Perntz, nattens drottning år Nattens drottning 2004 Lördag morgon den 5 juni klockan fanns 18 förväntansfulla damer på plats på Upsala Golfklubb för att spela om vem som skulle få överta kronan och titeln Nattens Drottning års drottning Yvonne Ericson hade kronan med sig men tänkte inte släppa ifrån sig den utan kamp. Banan var i fint skick och banpersonalen hade redan hunnit klippa greenerna, strongt gjort! Även solen var på plats och lyste över spelarna hela rundan. Gott med jordgubbar och champagne efter golfrundan. Tävlingsledningen bestående av Janne Östman och Ola Larsson mötte upp efter 9 hål med nybryggt kaffe och ostfrallor vilket var mycket uppskattat. Många bra resultat kunde märkas redan då. Bl.a. Ingela Perntz 24 poäng, Carola Johansson 21 p, Birgitta Åkerman 20 p, Ann- Sofie Liljekvist 19 p, Birgitta Bremer 18 p samt förra årets drottning Yvonne Ericson 18p. Ingela Perntz gjorde 17 poäng in för totalt 41 och vann därmed med 4 poäng till tvåan Birgitta Åkerman på 37. Överlag var det bra resultat där över hälften av startfältet kom in på 30 poäng eller bättre. Efter målgången bjöds damerna på champagne och jordgubbar uppe på höjden ovanför rangen. Där genomfördes även prisutdelningen samt kröningen av Ingela till nattens drottning. Jan Östman Reultatlista Plac Spelare Total SHC 1 Ingela Perntz Birgitta Åkerman Yvonne Ericson Else Jacobsson Ann-Sofie Liljekvist Carola Johansson Birgitta Bremer Gun-Britt Burvall Karin Stranneryd Lena Larsson Ingalill Lord Solvig Forsberg Ing-Britt Östman Margaretha Söderb Eva Jacobsson Ardis Brekkan Kickan Ohlsson Agneta Tägtström

13 Två HIO på fem dagar UGK-junioren Gabriel Jansson firade sin 12-årsdag den 5 augusti rejält med en hole in one på lilla banans sjätte hål. Under en scramble på ett av Jonnie Erikssons juniorträningsläger satte Gabriel med en välriktad järnsjua bollen rätt i hål. Men inte nog med det: fyra dagar tidigare hade han gjort samma sak, fast med en järnnia, på nya banans femte hål. Om Gabriel är den yngste att göra HIO på Håmö ska vara osagt, men han är säkert den yngste att göra två inom en vecka. Årets modevisning arrangerades som vanligt i slutet på maj. Birgitta Bremer från Dam-kommittén hälsade alla välkomna. Restaurangen hade ordnat med god förtäring, och därefter var det dags för mig att presentera årets mode. Med hjälp av klubbens egna mannekänger visades årets golfmode samt en och annan favorit (både på kläd- och modesidan) i repris. Modevisningen Tack för visat intresse. Ingalill Lord Gunilla Ramsell, Agneta Lilliesköld, Britt Johnstone, Ingalill Lord och Ali Bouraoui. 13

14

15 Stora banan 40 år! Den 8 augusti 1964 spelades den första golfen på UGK:s 18-hålsbana. Genom ett förutseende köp av Håmö, som tillträddes den 14 mars 1962, skapades goda möjligheter för en utveckling av golfen i Uppsala. Gregor Paulsson, professor i konsthistoria och den främste av grundarna av Upsala Golfklubb hade redan vid tillträdet en skiss över 18-hålsbanan färdig. Banbyggandet leddes av Nils O. Nyberg med Harald Carlsson som jordbruksexpert. Här fanns också Einar Eja Jansson och Holger Jansson som viktiga medhjälpare. Det gamla stallet byggdes om till omklädningsrum och puttinggreenen anlades. Medlemmarna, som då inte var så många, arbetade med att röja upp klubbhusområdet m.m. Trots detta fann styrelsen att det behövdes ytterligare tid för att göra Håmö presentabelt och den officiella invigningen skedde därför inte förrän den 28 augusti hålsbanan har inte förändrats 6 till sin karaktär särskilt mycket under de gångna 40 åren. År 1975 kunde 17:e hålet med ny dog legsträckning med greenen upp till höger börja att användas. Green 18 flyttades till sin nuvarande plats 1974 samtidigt som tee anlades på höjden t.v. om green 17. År 1992 kunde nya hål 8 tas i bruk liksom den nya dragningen av hål 9 och 16, vilket framför allt ökade säkerheten. Nya fairwaybunkrar har tillkommit på hål 1 och hål 6. I samband med byggandet av nya banan förändrades hål 3 genom en ny dragning av fairway. Senare har också en ny tee på hål 13 byggts. I anslutning till jubileet finns det anledning att sända många tankar av tacksamhet till alla som lade grunden för UGK:s lyckosamma utveckling på Håmö och hylla dem för storartade insatser till gagn för Upsala Golfklubb och därmed för svensk golf! Birger Svensson Bildtexter (1) UGK:s ordf. Tore Dahlström skriver under köpekontraktet på Håmö i kretsen av styrelsen fr.v. Arne Lindell, Sven Wahlberg, Nils O. Nyberg, Lars-Olof Lindqvist, Johan W. Hillbom och Olle Sjövall. (2) T.v. Tore Dahlström tillsammans med Gregor Paulsson, UGK:s första ordförande som ritade 18-hålsbanan. (3) Harald Carlsson medverkade på många sätt vid byggandet av 18- hålsbanan, här körande traktor på det som blev fairway på hål 12. (4) Fr. v. Harald Carlsson och AGA Carlsson beskådar Nils O. Nybergs sving i den första bollen, som spelades den 8 augusti (5) I första bollen fanns också UGK:s ordf. Tore Dahlström, här på tee 1. (6) Efter premiärgolfen var det Garden Party. Här ses fr.h. Björn Syrén, Einar Jansson, okänd, Holger Jansson, AGA Carlsson, Harald Carlsson, Nils O. Nyberg, Gregor Paulsson, okända. 15

16 Posttidning A Upsala Golfklubb Håmö gård, Läby Uppsala På tee Elis Werkell. S. Norby Shop/reception Mån tor Fredag Lör-, sön- och helgdag ÖPPETTIDER Restaurangen Vardagar Lör-, sön- och helgdag Kansliet Vardagar Nästa nr av Håmöbladet kommer v 49 Skicka gärna synpunkter eller uppslag till info@wikstroms.se, tel Manusstopp 8/11 Wikströms, Uppsala Trycksak, Licens