Välkommen till jobbet!

Transkript

1 Välkommen till jobbet! Agenda för den nya näringsministerns 100 första arbetsdagar September

2 Välkommen till jobbet, vår nya näringsminister! I samma stund som Sverige får en ny regering kommer Sverige också att få en ny näringsminister och en ny chef för näringsdepartementet. Den personen kommer spela en viktig och central roll för att förverkliga den politik som en ny Alliansregering förbundit sig att genomföra under sina 100 första arbetsdagar. För att näringsministern ska klara av det uppdrag han eller hon kommer att få måste den personen vara intresserad av, och fokusera rätt saker. För det första måste den nya näringsministern bestämma sig för att på allvar förbättra näringslivets möjligheter att ge unga jobb. Ingen uppgift kan vara viktigare än att se till att de unga som idag saknar arbete får ett jobb. Som en allra första uppgift ska han/hon tillsätta en Ungdomskommission mot ungdomsarbetslöshet, som går över departementsgränserna i syfte att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten. För det andra måste den nya näringsministern vilja göra det enklare och billigare att starta och driva företag. Fler människor måste ges chansen att omsätta sina idéer i eget företagande. För det tredje måste den nya näringsministern vilja göra allt den kan för att öka andelen kvinnor som driver företag. Det är inte rimligt att kvinnors arbetsmarknad ska vara så starkt begränsad som den är idag, och det är inte rimligt att en så stor andel av företagen ägs och drivs av män. Att öka andelen kvinnliga företagare är viktigt också för att minska förmögenhetsskillnaderna mellan kvinnor och män. Ska vi komma till rätta med de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför måste nästa näringsminister brinna för att förverkliga dessa tre riktlinjer. Näringsdepartementets agenda, de 100 första arbetsdagarna - i korthet Om fler ska få jobb måste en ny Alliansregering snabbt kunna nå tydliga resultat. Därför presenterar Centerpartiet i den här rapporten ett förslag till en agenda för en ny Näringsministers första 100 dagar på Näringsdepartementet. 1

3 Det här är agendan i korthet: 1. Gör det enklare att starta och driva företag 2. Ta initiativ till en Ungdomskommission mot ungdomsarbetslöshet 3. Använd Globaliseringsrådet för att dra lärdom från andra länder 4. Halvera arbetsgivaravgiften för unga mellan Inför Nystartsjobb 6. Satsa på Jobbcoachning 7. Inför Jobbgaranti för alla under 25 8.Ge Praktikpeng till arbetsgivare som ordnar praktikplatser 9. Sänk skatten för hushållstjänster 10. Sänk arbetsgivaravgiften för tjänsteföretag 11. Öppna upp skyddade sektorer för företagande 12. Stärk affärsrådgivningen och öka forskningen kring kvinnors företagande 13. Ta till vara äldres kompetens i arbetslivet 14. Inför ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag 15. Återställ förmånsrätten 16. Ge rätt till riskkapitalavdrag 17. Avskaffa sjuklöneansvaret efter de första 14 dagarna 18. Avskaffa Lex Uggla 19. Inför ett fribelopp för periodiseringsfonder 20. Rättssäkra skattetilläggen 21. Reformera fåmansbolagsreglerna 22. Avskaffa förmögenhetsskatten 23. Utred möjligheterna att förlänga momsinbetalningsperioden Utanförskapet växer Varje enskild individ behöver få ha ett jobb för att kunna känna sig fullt delaktig i samhället. Men samtidigt som ekonomin växer och sysselsättningen långsamt förbättras är Sverige ett land med stort utanförskap. Mer än en miljon människor står utanför arbetsmarknaden, och är beroende av bidrag för sin försörjning. Nära ungdomar är arbetslösa eller studerar i brist på arbete. Trots högkonjunktur håller massarbetslösheten Sverige i ett järngrepp. 2

4 En stor del av den miljon människor som står utanför arbetsmarknaden betraktas, av den sittande regeringen, inte ens som en del av arbetskraften utan har förpassats långt bort från arbetsmarknaden, i förtidspensioneringar, långvariga sjukskrivningar eller återkommande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utanförskapets storlek varierar mycket mellan olika regioner i landet. Den förre LO-utredaren Jan Edling visade tydligt att regioner med hög arbetslöshet också hade en omotiverat hög andel av befolkningen som var sjukskrivna, förtidspensionerade, eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Den slutsats han drog var att den egentliga arbetslösheten (med vilket han menade arbetslös i vid mening) var avsevärt högre än den som SCB:s officiella arbetslöshetssiffror ger sken av, och att arbetslöshetssiffrorna inte skulle bli tillräckligt rättvisande ens om man harmoniserade den svenska definitionen av arbetslöshet med den internationella. Tusentals svenskars arbetslöshet har gömts bort i förtidspensioneringar vilket innebär att de människorna därmed också fått en signal om att deras insats inte längre efterfrågas. Creative destruction Det är en naturlig process att vissa jobb efterhand försvinner, och om ekonomin fungerar som den ska är den processen inte heller något stort problem. Att vissa jobb försvinner kan till och med tyda på att lågproduktiva och lågbetalda jobb flyttas till länder där löneläget är lägre, och att svenska löntagare istället kan få bättre betalda jobb. Den österrikiske ekonomen Joseph Schumpeter myntade begreppet creative destruction som ett sätt att beskriva processen när mindre produktiva företag försvinner och resurserna istället överförs till nya sektorer. Därmed blir också löntagarna rikare och samhällets samlade välstånd ökar. Men om den här processen fortgår utan att nya jobb skapas, så att löntagarna kan få nya och mer kvalificerade jobb, blir det mycket problematiskt. I vissa delar av Sverige fungerar den här processen som den ska, men i många andra regioner håller ekonomin på att stagnera vilket leder till att arbetslösheten ökar. Svenska företag som flyttar ut hela produktionen till utlandet får dock ofta problem i nästa steg eftersom det blir svårt att behålla utvecklingsavdelningar och företagsledningar i Sverige om hela produktionen finns någon annanstans, vilket på sikt ofta leder till att företagen helt lämnar landet. 3

5 Diagram 1. Årligt antal varsel per 1000 sysselsatta åren Källa: Alla behövs. Edling Förtidspensioneringens (eller sjuk- och aktivitetsersättningen som det heter sedan 2003) utveckling är ett bra mått på utanförskapets storlek. Och den bistra sanningen är att under de senaste 8 åren har antalet nya förtidspensioneringar ökat dramatiskt. Det som är allra mest oroväckande är att allt fler unga människor, numera nästan 5000 per år, förtidspensioneras (diagram 2). Samtidigt vet vi att all erfarenhet talar för att det är otroligt svårt att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden efter att man har blivit förtidspensionerad. Diagram 2. Nybeviljade förtidspensioner per år för ungdomar år. Källa: Försäkringskassan. 4

6 Nybeviljade förtidspensioner år år år år Antal År En av de slutsatser som Edling drog i sin rapport var att de sociala försäkringssystemen användes som en alternativ försörjningsmetod för människor som egentligen är arbetslösa. De regioner som hade hög arbetslöshet hade också en hög ohälsa och antalet förtidspensionerade var omotiverat stort (figur 3). Figur 3. Antalet nybeviljade förtidspensioneringar under åren i olika regioner utslaget per invånare. 5

7 Antal nybeviljade förtidspensioner per invånare 0,035 0,03 0,025 0,02 0, ,01 0,005 0 Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Västernorrlands län Gävleborgs län Dalarnas län Västmanlands län Örebro län Värmlands län Västra Götalands län Hallands län Skåne län Blekinge län Gotlands län Kalmar län Kronobergs län Jönköpings län Östergötlands län Södermanlands län Uppsala län Stockholms län När läget är så allvarligt räcker det inte med att sitta still i båten och hålla tummarna för att jobben ska komma av sig självt. Får vi inte arbetsmarknaden att fungera bättre kommer inte det som återstår av högkonjunkturen att leda till att fler människor får jobb, utan det enda som möjligen kan komma att hända är att de som redan har jobb får fler jobb att välja på, och som följd av det kan åstadkomma höga personliga lönelyft, vilket i sin tur kan höja lönekostnaderna med risken att inflationen tar fart. Sker det kommer Riksbanken tvingas försöka korrigera utvecklingen genom att höja räntan. De som blir kvar i utanförskap om den utvecklingen blir verklighet blir människor med låg utbildning som länge varit utan jobb. Det behövs en arbetsmarknad som också förmår ta till vara dessa människors förmåga och vilja att vara med och bidra. Därför behöver Sverige fler småföretag och en växande tjänstesektor. Allians för Sverige har gjort till sin allra viktigaste uppgift att se till så att fler människor får jobb, och att fler kan försörja sig på sitt eget arbete. Om den målsättningen ska kunna förverkligas krävs det kraftfulla reformer som får arbetsmarknaden att fungera bättre än den gör idag. Det förutsätter i sin tur att näringspolitiken reformeras, att företagsklimatet förbättras och att det blir billigare och mer attraktivt att anställa. 6

8 Sverige Europas medelmåtta Även om sysselsättningen just nu förbättras sker det i en blygsam omfattning om man jämför med andra länder. Av de 30 länder i Europa som OECD har statistik över hamnade Sverige förra året på 15:e plats i att skapa nya jobb - långt efter länder som Spanien, Irland och Finland (undersökningen mäter den procentuella ökningen, källa: OECD Outlook 2006 ). Även om man ser på genomsnittet för perioden hamnar Sverige på den föga hedrande 15:e platsen. Av Europas länder är Sverige en medelmåtta när det gäller att skapa nya jobb. Även företaget McKinsey har visat att tillväxten av nya jobb i Sverige är låg ( Sweden s Economic Performance: Recent Development, current priorities., McKinsey 2006). Hade sysselsättningen bland den arbetsföra befolkningen ökat i samma utsträckning som i genomsnittet i OECD, dvs. länder som Storbritannien, Frankrike och Norge, mellan 1992 och 2003 hade vi haft mellan och ytterligare jobb i Sverige. McKinsey visar framförallt att tjänstesektorn utvecklats mycket svagt i Sverige. Deras rekommendationer är att den offentliga sektorn måste öka sin produktivitet och att ett nytt mål om en halv miljon nya jobb under nästa 10-årsperiod bör införas. Det förutsätter, enligt McKinsey, bland annat att skyddade sektorer öppnas upp för konkurrens, men även övriga ekonomin skulle må bra av detta. Dessutom bör skatterna på arbete sänkas och arbetsmarknaden göras mer flexibel. Exemplet Storbritannien visar enligt McKinsey att ett mål om en halv miljon nya jobb inte på något sätt skulle vara orealistiskt, om man genomförde genomtänkta reformer. Om varje företag i Sverige skulle skapa ett nytt jobb till så skulle vi kunna nå ett sådant mål, och skapa en halv miljon nya jobb i vårt land. Global Entrepreneurship Monitor (GEM-konsortiet), som regelbundet undersöker entreprenörsklimatet i olika länder på ett sätt som gör att resultaten går att jämföra mellan olika länder, brukar ranka Sverige ganska lågt. Även den senaste rapporten 2005 Executive Report visar att Sverige ligger ganska dåligt till. Sedan förra året har Sverige dessutom tappat någon placering. Av 35 undersökta länder är det endast Ungern, Japan och Belgien som har en lägre entreprenöriell aktivitet än Sverige, enligt GEM-konstortiets definition. Organisationen DoingBusiness.org rankar världens länders företagsklimat efter en mängd olika variabler. Sverige hamnar högt upp på rankingen när det gäller exempelvis tid och kostnad för att registrera ett nytt företag, men när det gäller faktorer som rör anställningar ligger vi betydligt 7

9 sämre till. Att anställa och säga upp personal är kostsamt, och arbetsrättsregleringarna bidrar också till att potentialen för jobbtillväxt hämmas. Länder som Belgien, Danmark och Storbritannien ligger långt före oss i detta avseende. Det kanske tydligaste måttet på företagsamhet i ett land är OECD:s mått över andelen egna företagare bland den arbetsföra befolkningen. Enligt OECD:s Fact Book 2005 ligger Sverige på 25:e plats av 30 undersökta länder. Om det är regeringens ambition att Sverige fortsatt ska vara Europas medelmåtta inte sämst, men inte heller i närheten av de bästa då blir statsminister Göran Perssons sitt still i båtenstrategi omedelbart begriplig. Sett från ett företagarperspektiv är Sverige ett bra land att verka i ur flera aspekter, men utifrån andra hänseenden, framförallt de som rör anställningar och skatter egentligen just de områden där politiken har störst möjligheter att påverka och bidra till näringsklimatet har Sverige många och kostsamma hinder som alla bidrar till att begränsa framväxten av nya jobb. Det finns gott om exempel att lära av från andra länder och det finns många förslag som bara väntar på att genomföras som snabbt skulle få stora effekter på sysselsättningen. Näringsdepartementets agenda, de 100 första arbetsdagarna i detalj Ett maktskifte kommer att innebära ett starkt mandat för Allians för Sverige för att reformera näringspolitiken, i syfte att kraftigt förbättra förutsättningarna för att skapa nya jobb. Alla förslag som Allians för Sverige enats om kommer inte att kunna genomföras direkt efter ett maktskifte, eftersom vissa reformer kommer behöva utredas först. Men bland förslagen finns det många som är genomförbara i stort sett direkt efter ett maktskifte. Näringsdepartementets 100 första dagar kommer att präglas av att genomföra dessa förslag. 1. Gör det enklare att starta och driva företag Att starta företag i Sverige är för de allra flesta föredömligt enkelt, vilket självklart är positivt. Däremot stöter många småföretagare på onödig byråkrati i sin vidare verksamhet. Trots många försäkringar om att minska regelbördan har regelverket för småföretagare vuxit i betydande omfattning. Det gör att många företagare tvingas ägna mycket tid åt att fylla i blanketter istället 8

10 för att göra det som de är bra på. En Alliansregering ska omedelbart efter ett tillträde besluta om att ta bort revisionsplikten för de mindre aktiebolagen. Dessutom ska en ny regering, när den tillämpar de regelverk som tillkommit som en följd av EU-medlemskapet, tillämpa de undantag för mindre företag som EU:s regelverk medger. En så kallad grindvakt mot ny regelbörda bör inrättas, som har till uppgift att granska alla förslag som kommer ur ett småföretagarperspektiv. En genomgång av alla befintliga regelverk ska göras med målsättningen att minska regelbördan med 25 procent till Det är Näringsdepartementets uppgift att ta ledningen i det arbetet. 2. Ta initiativ till en Ungdomskommission mot ungdomsarbetslöshet En ny regering måste bjuda in de företag som kan skapa jobb åt unga till en dialog och ett gemensamt arbete för att ta till vara ungas kunskap. Därför bör en ny regering, med det nederländska exemplet som förebild, inrätta en Ungdomskommission mot ungdomsarbetslöshet. Kommissionen bör inrättas direkt efter ett maktskifte och ska vara direkt underställd näringsdepartementet. I kommissionen ska representanter från såväl näringslivet som berörda departement och myndigheter ingå. Kommissionens arbete ska vara tidsmässigt koncentrerat med syfte att få igång en bättre fungerande arbetsmarknad för unga. När arbetslösheten bland unga pressats tillbaka ska kommissionen avvecklas. Regeringen ska sätta upp ett tydligt mål som ska styra kommissionens arbete. Det övergripande målet bör vara att under den kommande mandatperioden pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten så att Sverige är bland de fem länder i Europa som har lägst ungdomsarbetslöshet (idag är det endast Slovakien och Polen, samt eventuellt Italien, som har högre ungdomsarbetslöshet än Sverige). För att nå det målet måste arbetslösheten bland unga minska med 2/3 så att den är under 10 procent, mätt med Eurostats definition för ungdomsarbetslöshet. Ungdomskommissionen mot ungdomsarbetslöshet ska vara en rådgivande församling som har till uppgift att förutsättningslöst studera nya förslag för att minska ungdomsarbetslösheten. Många länder i vår omvärld har nått stor framgång genom att använda innovativa metoder för att lösa problemen. En viktig del i kommissionens arbete ska vara att studera dessa internationella erfarenheter och lägga förslag på vilka internationella erfarenheter vi bör inspireras av och hur vi kan implementera dem i Sverige. Kommissionen ska också initiera ett 9

11 arbete för att Sveriges arbetsmarknadsstatistik synkroniseras med de definitioner och det sätt att redovisa som andra länder i Europa använder. De kommuner som vill och som brottas med hög ungdomsarbetslöshet kan med fördel välja att själva forma lokala ungdomskommissioner mot ungdomsarbetslöshet där lokala företag, kommunen, arbetsförmedlingen och rekryteringsföretag kan ingå och arbeta tillsammans. 3. Använd Globaliseringsrådet för att dra lärdom från andra länder Allians för Sverige har enats om att direkt efter ett maktskifte inrätta ett Globaliseringsråd, som ska ha till uppgift att ta till sig och utveckla vårt land utifrån de nya förutsättningar som globaliseringen och den demografiska utvecklingen innebär. Rådet ska bestå av företrädare för regeringen, statsförvaltningen, fackförbund, näringsliv, kultur och vetenskap. Alla representanter bjuds in att delta i syfte att trygga jobb och ge förutsättningar för nya jobb i Sverige. Statsministern eller finansministern ska leda rådets arbete. Uppdraget är att ge underlag för en allsidig belysning och samhällsdebatt om de förändringar som Sverige möter, och behovet av att forma en modern och flexibel arbetsmarknad som tryggar jobb och ger förutsättningar för nya jobb och utvecklad välfärd i Sverige. En avgörande faktor för att hantera globaliseringens och demografins utmaningar är att förbättra integrationen och öka möjligheterna till rörlighet över gränserna. Därför bör rådet dra lärdomar av olika länders integrationsarbete utifrån ett brett perspektiv, bland annat när det gäller värdet av en blandad arbetskrafts- och flyktinginvandring för att underlätta en fungerande integration i Sverige. Ett förslag som ska värderas är att införa ett green card-system i Sverige. För att hela Sverige ska kunna stå sig i den globala konkurrens som växer sig allt starkare måste rådet beakta behovet av moderna och väl fungerande kommunikationer, och tillgång till samhällsservice, i hela landet. Staten ska ta sitt ansvar för väl fungerande kommunikationer i hela landet. 4. Halvera arbetsgivaravgiften för unga mellan Den svenska ungdomsarbetslösheten är bland den högsta i hela EU. En ny Alliansregering måste ha en högt ställd ambition när det gäller att få bukt med Sveriges skyhöga ungdomsarbetslöshet. 10

12 Sänkta kostnader för att anställa ungdomar kommer sannolikt göra det mer attraktivt för arbetsgivare att anställa unga arbetslösa människor, och därför är Allians för Sverige överens om att arbetsgivaravgifterna (exklusive pensionsavgiften) bör halveras för alla unga som är mellan år. Denna skatterabatt kan kombineras med Alliansens sänkningar av arbetsgivaravgiften när det gäller tjänstejobb och nystartsjobb. 5. Inför Nystartsjobb En stor del av den arbetsföra befolkningen har under en längre period av olika anledningar inte släppts in på arbetsmarknaden. Därför måste det bli enklare att komma tillbaka till arbetsmarknaden för dem som har svag förankring i yrkeslivet. Särskilt viktigt är det att vidta kraftfulla åtgärder så att de som långvarigt stått utanför arbetsmarknaden, men som har arbetsförmåga, får hjälp och stöd att komma tillbaka. På samma sätt behöver invandrare särskilt stöd eftersom de har stora svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Därför behövs det kraftfulla åtgärder som underlättar särskilt utsatta gruppers möjligheter att få jobb. Vi vill, tillsammans med Allians för Sverige, inrätta så kallade Nystartsjobb, för de som under en längre period varit frånvarande från arbetsmarknaden. Reformen innebär att arbetsgivaravgiften slopas för den som haft a-kassa, sjukpenning, förtidspension eller socialbidrag i mer än ett år. Nedsättningen ska gälla under lika lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock högst fem år. En ny regering måste också öka möjligheterna för människor med olika handikapp att komma tillbaka till arbetslivet. Därför omfattas också människor med olika typer av funktionshinder av förslaget om Nystartsjobb. Vid sidan av det är lönebidragsanställningarna viktiga, och lönebidragsnivån bör räknas upp motsvarande den löneutveckling som skett på den övriga arbetsmarknaden. 6. Satsa på Jobbcoachning Den omfattande kritik mot AMS som bland annat Riksrevisionen lagt fram tyder på att myndigheten i alltför stor utsträckning frångått sina kärnuppgifter. Det är viktigt att AMS åter fokuserar på det de faktiskt är satta att göra, nämligen att matcha de som säker arbete med lediga och riktiga jobb. Arbetet vid arbetsförmedlingarna måste bli mer individinriktat och förmedlaren måste fungera som en coach för den som söker jobb. Varje arbetssökande ska ha rätt att f en åtgärdsinriktad och individuell handlingsplan redan inom 30 dagar. 11

13 Handlingsplanerna ska följas upp med återkommande personliga kontakter. En ny regering ska också öppna upp för fler förmedlingsaktörer att agera och fungera som jobbcoacher. Det kan vara privata företag, fackliga eller ideella organisationer. 7. Inför Jobbgaranti för alla under 25 För att ytterligare åtgärda problemet med ungdomsarbetslösheten föreslår vi också en jobbgaranti för alla under 25 år, redan efter 50 dagars arbetslöshet. I jobbgarantin kan utbildning och praktik ingå. Jobbgarantin ska ersätta dagens kommunala ungdomsprogram och regeringens ungdomsgaranti. 8. Ge Praktikpeng till företag som tar emot unga En bättre yrkesutbildning och en modern lärlingsutbildning inom gymnasieskolans ram behövs för att tillgodose behoven av kunnig yrkes- och hantverkspersonal framöver. För att öka möjligheterna för elever på gymnasiets yrkesutbildningar att få den arbetsplatsförlagda utbildning som de har rätt till bör en praktikpeng införas, som innebär att den arbetsgivare som tar emot elever får en ekonomisk ersättning som täcker arbetsgivarens kostnad för att handleda eleven. Näringsdepartementet bör ha ett ansvar för att bidra till att ett sådant Praktikpengssystem införs. 9. Sänk skatten för hushållstjänster De höga skatterna på arbete gör tjänster dyra. Den så kallade skattekilen (differensen mellan den lönekostnad arbetsgivaren har och den lön den anställde får ut) innebär att många tjänster över huvud taget inte utförs, eller utförs på den svarta marknaden. Det gäller framför allt för de så kallade hushållsnära tjänsterna. Allians för Sverige har föreslagit att skatten på hushållsnära tjänster ska sänkas, vilket innebär att timkostnaden närmast halveras och att svarta jobb kan vita. Dessutom kommer många människor som i dag har svårt att komma in på arbetsmarknaden få en ny möjlighet att vara med och bidra. Samtidigt kan de familjer som får råd att köpa tjänster få mer tid över till exempel till att umgås med barnen, utan att behöva ägna lika mycket tid åt viktigt men tidskrävande hemarbete. Eftersom det fortfarande i stor utsträckning är kvinnorna som sköter hemarbetet innebär sänkt skatt på hushållsnära tjänster också att det blir lättare för kvinnor som vill arbeta mer att gå upp i arbetstid, t.ex. att gå från deltid till heltid. 12

14 10. Sänk arbetsgivaravgiften för tjänsteföretag Trots högkonjunktur är det förhållandevis få som återvänder till arbetsmarknaden, särskilt om man jämför med jämförbara länder. Fortfarande står var femte person utanför arbetsmarknaden. Det tyder på att det finns allvarliga strukturproblem på den svenska arbetsmarknaden. Lägre kostnader för att anställa gör det mer attraktivt att för företagare att anställa, och gör att tröskeln för att ta sig in på arbetsmarknaden sänks. Dagens höga skatter på arbete slår allra hårdast mot de branscher där den enskilde kan välja mellan att själv utföra tjänsten eller att köpa tjänsten av någon annan. I den så kallade Tjänstebeskattningsutredningen som Dan Andersson la fram föreslogs det därför att arbetsgivaravgifterna skulle avskaffas i de tjänstebranscher där man lätt kan ersätta köpta, vita tjänster med hemarbete eller svartarbete. Exempel på sådana branscher är hotell och restaurang, bilserviceverkstäder, reparationer av hushållsmaskiner, personalmatsalar, catering, städföretag som städar hos privatpersoner, frisörer och skönhetssalonger. Om kostnaderna skulle sänkas i dessa branscher skulle det i första hand leda till högre sysselsättning, snarare än högre vinst eller stora löneökningar. Därför kommer det att bli många nya jobb när en ny Alliansregering tar bort arbetsgivaravgifterna (exklusive pensionsavgiften) i dessa branscher. 11. Öppna upp skyddade sektorer för företagande Den offentliga sektorn är i stora delar en högspecialiserad sektor där hög utbildnings- och forskningsnivå skulle kunna ge stora exportframgångar. Men sektorerna är idag väldigt slutna. I stort sett all verksamhet mår bra av konkurrens. Konkurrens tvingar en att vara effektiv och att anpassa sig efter de krav och förutsättningar som omvärlden har. Samtidigt skapas starka drivkrafter att ta till sig och använda ny teknik. Om exempelvis svensk vård skulle öppnas upp för privata initiativ skulle vi kunna få bättre valuta för våra skattepengar, men vi skulle också kunna öka tillgängligheten och ta till vara en stor, och outnyttjad, potential för export av exempelvis vårdtjänster. För att nå detta bör man i ett första steg avskaffa kravet på flera uppdragsgivare för att få F-skattesedel, och uppmuntra anställda i offentlig sektor att starta eget och utmana befintlig verksamhet. För att underlätta sådana initiativ bör avknoppningsstöd ges till anställda som vill överta offentlig verksamhet. 13

15 12. Stärk affärsrådgivningen och öka forskningen kring kvinnors företagande Det är betydligt vanligare att ett företag drivs av en man än av en kvinna, och männen äger större delen av landets företagskapital. Samtidigt är männen i en förkrossande majoritet på alla nyckelposter i näringslivet. Om fler kvinnor skulle starta eget skulle det innebära en stor potential för nya jobb och för mer lika villkor mellan kvinnor och män. Om fler kvinnor startar och driver företag skulle Sverige få en starkare ekonomisk utveckling. Dessutom skulle det innebära att kvinnor kunde vara med och skapa och delta i de informella nätverk där styrelseledamöter, vd:ar och ordföranden ofta rekryteras. Fler kvinnor i näringslivet skulle bidra till att de könsroller och normer som utestänger kvinnor från inflytande och delaktighet i samhället bryts. Ökad jämställdhet är med andra ord viktigt för att öka Sveriges konkurrenskraft och stärka ekonomin. Därför bör en ny regering snarast efter ett maktskifte öka stödet till affärsrådgivning för kvinnor. Det program för kvinnors företagande som den förra borgerliga regeringen inrättade blev framgångsrikt, och ett liknande nationellt program bör utarbetas av en ny Alliansregering. Dessutom bör anslagen för forskning kring kvinnors företagande ökas, i syfte att öka andelen kvinnor som startar eget. 13. Ta till vara äldres kompetens Många äldre som går i pension vid 65 års ålder skulle kunna fortsätta att arbeta och skulle kunna fortsätta bidra med erfarenhet och kompetens till många arbetsplatser. För att göra det mer lönsamt för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden föreslår vi en särskild skattesänkning för personer som fyllt 65 år, en åldersgrupp där sysselsättningsgraden idag är mycket låg. Att göra det mer lönsamt att arbeta för äldre personer handlar om att öka den enskildes valfrihet inom arbetslivet, också på äldre dar, och samtidigt ta till vara äldres kunskaper och färdigheter under en längre tid. Sammantaget innebär det förstärkta jobbavdraget att den som fyllt 65 år och som väljer att fortsätta arbeta får en skattelättnad på kring kr/år redan vid låga inkomstnivåer. Dessutom vill vi öka efterfrågan på äldres arbetskraft, och föreslår därför att arbetsgivaravgifterna för personer som är äldre än 65 år slopas. Fler företag måste våga och vilja satsa på senior personal. Fler företag måste lära sig att bättre ta vara äldres erfarenheter och 14

16 uppskatta kvaliteter som de har, och som yngre medarbetare ännu inte hunnit utveckla. Genom att sänka arbetsgivaravgiften för äldre blir det mer attraktivt för företag att behålla och nyanställa äldre arbetskraft. 14. Inför ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag Mindre företags expansion och nyanställningar förutsätter att det finns en kapitalmarknad där man kan få krediter till rimliga villkor. I vissa delar av landet har bland annat en svag värdeutveckling på fastighetsmarknaden lett till att företagare inte kan använda den egna fastigheten som säkerhet vid en kreditprövning. Det är angeläget att omgående förbättra småföretags kreditförsörjning. Därför föreslår vi att lokala kreditgarantiföreningar ska ges statlig uppbackning genom statliga kreditgarantier. Garantierna kan fungera som säkerhet när föreningarnas medlemsföretag beviljas lån i banker, och systemet skulle kunna fungera på samma sätt som när de europeiska och nordiska investeringsbankerna bedriver sin verksamhet. I deras fall fungerar lokala kreditgarantiföreningars egna kapital som säkerhet när företag beviljas banklån, och investeringsbankerna ger garantier till de lokala kreditgarantiföreningarna. Därmed förbättras kapitalbildningen för mindre företag, och samtidigt tar man till vara den lokala kompetensen när lokala banker, kreditgarantiföreningar och småföretag möts och diskuterar hur olika investeringsprojekt bäst bör genomföras. Systemet innebär att staten inte gör några egna prövningar av några garantier utan överlämnar den bedömningen åt det institut som lånar ut pengar. Staten själv lånar inte ut några pengar och de administrativa kostnaderna hålls på ett minimum. 15. Återställ förmånsrätten Årsskiftet 2004/05 förändrades förmånsrätten 1 på ett sätt som har inneburit att banker och andra finansinstitutioner blivit mer restriktiva vid utlåning och i allt högre utsträckning kräver vidgade säkerheter för att låna ut. Förändringen har haft mycket stora negativa följder, framförallt utanför tillväxtområden, när företagare exempelvis inte kunnat använda fastigheter som säkerhet vid upplåning. Resultatet har blivit väsentligt försämrade kreditmöjligheter i stora delar av landet. 1 Den juridiska benämningen på den företrädesrätt som borgenärer har vid utmätning eller konkurs. 15

17 Allians för Sverige måste snarast efter ett maktskifte återställa den allmänna förmånsrätten för företagsinteckningar från nuvarande 55 procent till 100 procent av företagsinteckningens värde. Därmed kommer inte bankerna behöva ställa högre krav på kredittagaren. 16. Ge rätt till riskkapitalavdrag Internationella studier visar att svenska företagare har en låg andel så kallat informellt kapital 2 i sina företag. För att underlätta tillgången på kapital och för att underlätta för privat investeringskapital, och därmed göra det lättare för vanliga löntagare att starta eget, vill vi inrätta ett riskkapitalavdrag som ger privatpersoner möjlighet att investera upp till ett visst belopp skattefritt i ett eget eller i en närståendes företagande. Riskkapitalavdraget bör innebära att köp av onoterade aktier i sådana företag får dras av mot förvärvsinkomsten. 17. Avskaffa sjuklöneansvaret efter de första 14 dagarna Idag betalar arbetsgivare, utöver de 14 första dagarnas sjuklön, 15 procent av de långa sjukskrivningskostnaderna, det så kallade medfinansieringsansvaret. Detta ansvar medför att många, framförallt mindre, företagare drar sig för att anställa eftersom de anställdas eventuella sjukdomsfall blir en riskfaktor. Om en eller par anställda blir långtidssjukskrivna, oavsett orsak, kan hela företagets framtid riskeras. Samtidigt får de människor som har en sjukdomshistoria sedan tidigare betydligt svårare att få jobb, eftersom dessa lätt kommer att betraktas som högriskindivider som kan komma att leda till omfattande framtida kostnader på grund av sjukdom. Det måste bli enklare, billigare och mindre riskfyllt att anställa. Därför är en av de viktigaste åtgärderna för att snabbt förbättra villkoren för jobb och företagande att avskaffa den medfinansiering om 15 procent av sjukpenningen som arbetsgivare ålagts för långa sjukskrivningar. 18. Avskaffa Lex Uggla Lex Uggla är, vid sidan av kapitalflykten från Sverige, det tydligaste exemplet på hur skadlig förmögenhetsskatten är. Bakgrunden till Lex Uggla är att Skatteverket har bedömt att vissa företag har en så kallad överskottslikviditet, vilket innebär att småföretagare skulle ha gömt 2 Till skillnad från exempelvis banklån. 16

18 undan kapital i företag för att undvika att behöva betala förmögenhetsskatt, och att ägarna istället fått betala förmögenhetsskatt på detta kapital. Det sättet att arbeta har inneburit att Skatteverket förvandlats till en marknadsekonomisk domstol som, i strid med företagarnas egna bedömningar, avgör vad som är en rimlig kapitaliseringsgrad i ett företag. Följden har blivit att det nu råder en stor osäkerhet kring vad som gäller för enskilda företag och företagare. Det riskerar leda till att företags investerings- och expansionsplaner hämmas, eller i värsta fall till att vissa företagare väljer att flytta både sig och sitt företag utomlands. En Alliansregering måste snarast efter ett maktskifte förtydliga förmögenhets- och inkomstskattelagen i syfte att undanröja de konsekvenser som Lex Uggla givit. 19. Inför ett fribelopp för periodiseringsfonder Den räntebeläggning av periodiseringsfonder som den socialdemokratiska regeringen infört leder till att möjligheterna att expandera försämrats, för företag i allmänhet och småföretag i synnerhet. Småföretag drabbas särskilt hårt eftersom de ofta inte har några alternativa sätt att finansiera en tänkt expansion. Mindre företag behöver oftast inte lägga undan några större summor för att klara av att finansiera en expansion. Därför vill vi ge småföretag möjlighet att sätta av ett visst belopp på en så kallad obeskattad reserv. En ny Alliansregering bör omedelbart besluta om att införa ett fribelopp för obeskattade reserver om 10 miljoner kronor. 20. Rättssäkra skattetilläggen De så kallade skattetilläggen är en administrativ avgift som Skattemyndigheten ålägger den som redovisat en oriktig deklarationsuppgift att betala. Systemet har utsatts för kritik internationellt eftersom skattetilläggen knappast kan betraktas som en avgift, utan i själva verket är ett straff som därmed borde utfärdas av en domstol, och inte av en myndighet. Dessutom har Skatteverket rätt att kräva in skattetillägg innan ett eventuellt överklagande avgjorts, vilket i värsta fall kan innebära att företag försätts i konkurs innan ärendet hunnit vinna laga kraft. 17

19 Systemet med skattetillägg är orimligt och måste utredas. Som en första direkt åtgärd ska en Alliansregering besluta om att vid en begäran om omprövning eller överklagande så ska anstånd att betala automatiskt ges tills dess att domen vunnit laga kraft. För att få utdöma skattetillägg bör det också kunna påvisas att oaktsamhet eller uppsåt föreligger. Dessutom måste de idag långa handläggningstiderna kortas. 21. Reformera fåmansbolagsreglerna Även om regelverket för fåmansbolag har reformerats i positiv riktning återstår mycket att göra. Småföretagare trycks fortfarande ned av en tung regelbörda samtidigt som de i många fall utsätts för hög beskattning. Dessutom diskrimineras det egna ägandet i de bolag där företagaren också arbetar. En småföretagare som väljer att satsa pengar i sitt eget bolag drabbas i många fall av en betydligt högre beskattning än om pengarna istället hade satsats i ett vanligt börsnoterat aktiebolag. Den som tror på sin affärsidé och vill satsa på ett det egna företaget ska inte bestraffas för det. Skattereglerna bör inte påverka i vilket företag någon väljer att investera. Skattereglerna för fåmansbolag leder också till att företagare i kapitalstarka och vinstgivande företag riskerar att en orimligt stor andel av vinsten försvinner i form av skatt, vilket i sig är direkt tillväxthämmande. Det nuvarande regelverket hämmar entreprenörskapet och därmed tillväxten. Därför måste en ny Alliansregering reformera regelverket för fåmansbolagen i grunden. En sådan genomgripande reform kommer att behöva ske under en längre tid, men redan efter ett maktskifte bör löneuttagskravet sänkas, skatten på kapital för kapitalvinst på kvalificerade andelar över det sparade utdelningsutrymmet återställas, schablonbeloppet för den årliga utdelning som får beskattas med 20 procent höjas, och klyvningsräntan för enskilda näringsidkare höjas. 22. Avskaffa förmögenhetsskatten Förmögenhetsskatten är unik på flera sätt. Det faktum att Sverige fortfarande har kvar den skatten gör oss till något av ett undantag eftersom de flesta andra länder i vår omvärld avskaffat sina motsvarigheter, eftersom de konstaterat att den skatten orsakat stor skada. De länder som fortfarande har skatten kvar har en skatt som är på betydligt lägre nivå än den svenska, som ligger på 1,5 procent. 18

20 Det stora bekymret med förmögenhetsskatten är att den lett till att stora mängder kapital lämnat landet och att framförallt småföretagare drabbats hårt av den riskkapitalflykt som blivit följden. När kapitalmarknaderna blivit allt mer internationaliserade har det blivit enkelt för förmögna människor att flytta sitt kapital till länder som med lägre beskattning än vi. Det har också lett till att flera företag idag i för stor utsträckning ägs av institutionella ägare med i många fall mer kortsiktig syn på företagets utveckling än olika privata ägare. Ett aktuellt exempel är Volvo där förmögenhetsskatten i kombination med den tidigare arvs- och gåvoskatten gjort att många tänkbara svenska investerare inte kunnat gå in som långsiktiga aktieägare. Enligt Skatteverkets bedömningar har flera hundra miljarder kronor försvunnit ur landet på det här sättet, pengar som skulle ha kunnat göra stor nytta i Sverige om de hade investerats i företag och affärsidéer här. Statens intäkter för förmögenhetsskatten beräknas 2007 bli 6,9 miljarder kronor. En Alliansregering har som mål att avskaffa förmögenhetsskatten under mandatperioden. 23. Utred möjligheterna att förlänga momsinbetalningsperioden Småföretagare som har en momspliktig omsättning på mellan 1 och 40 miljoner kronor är skyldiga att redovisa moms varje månad senast den 12:e den andra månaden efter den månad som redovisningen avser. Det innebär att den 12 mars redovisar företagen den moms som avser januari månad. Det kravet ställer många småföretagare inför stora bekymmer, eftersom många större företag samtidigt väntar allt längre med att betala sina fakturor. Samtidigt sker en allt större andel av handeln över nationsgränser, och i den typen av affärer är längre betalningsperioder vanliga. De svenska reglerna kring momsinbetalning innebär alltså att många småföretagare tvingas betala in moms för varor och tjänster de sålt, men som de ännu inte har fått betalt för. Mot sin vilja tvingas svenska småföretagare agera gratisbank åt större företag, som kan förbättra sin likviditet genom att betala sina fakturor till underleverantörer och andra småföretagare efter uppemot 90 dagar. En Alliansregering bör direkt efter ett maktskifte fatta beslut om att utreda möjligheterna att förlänga momsinbetalningsperioden för de mindre företagen. 19