LUPP-undersökning Avesta Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet. Johan Kostela

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUPP-undersökning Avesta 2013. Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet. Johan Kostela"

Transkript

1 LUPP-undersökning Avesta 2013 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet Johan Kostela

2 Johan Kostela Högskolan Dalarna 2

3 Innehåll 1. Inledning 4 Ungdomars livsarenor 5 Kunskapsbaserad ungdomspolitik 6 Kort om hur tillförlitliga resultaten är 6 Rapportens upplägg 7 2. Gymnasiet 8 Beskrivning av eleverna 8 Nöjdhet 8 Fritid 9 Inflytande 10 Vad ungdomar vill prioritera 13 Hälsa 14 Trygghet 16 Ekonomi 17 Framtid 17 Stanna eller flytta? 17 Högstadiet 21 Nöjdhet 21 Fritid och Aktivitet 22 Inflytande och politik 23 Vad ungdomar vill prioritera 25 Trygghet 27 Hälsa 28 Ekonomi 30 Stanna eller flytta? 30 Diskussion 32 Skillnaden mellan tjejer och killar 32 Inflytande 32 Landsbygds/stad Fel! Bokmärket är inte definierat. Socioekonomisk bakgrund 33 Slutsats 33 3

4 1. Inledning Den enkätundersökning som ligger till grund för denna rapport kallas LUPP (lokal uppföljning av ungdomspolitik) och är framtagen och administreras av Ungdomsstyrelsen. Syftet är att: kommunerna på ett enkelt sätt ska kunna ta reda på hur ungas situation ser ut lokalt och utveckla en effektiv ungdomspolitik som bygger på samarbete mellan olika sektorer. 1 Enkätformuläret innehåller många frågor inom områdena familj, boende, fritid, skola, politik, samhälle, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Totalt rör det sig om över hundra enkätfrågor som de unga har svarat på. Enkätundersökningarna har genomförts i årskurs 8 på högstadiet och i årskurs 2 i gymnasiet. LUPP-enkäten täcker upp ett stort antal områden, dock saknas några som vi vill lyfta fram: Nätet: en allt viktigare plats för ungdomar. Spelande: en viktig aktivitet för vissa ungdomar f.f.a. för killar. Arbetsmarknad: vad vill ungdomar arbeta med i framtiden? Det är framförallt en brist att ungdomars nätvanor och datavanor inte finns med i enkäten. Dessa är så pass viktiga för dagens ungdomar att det är synd att vi inte har mer information om dessa områden. Vi tycker att det också vore intressant om det fanns någon fråga om hur ungdomarna ser på sitt framtida yrkesliv, vilka yrken de är intresserade av etc. Det är förstås omöjligt att på ett överskådligt sätt och samtidigt i detalj analysera samtliga frågor i enkätformuläret. Några områden måste väljas ut för att fokusera på. Baserat på vår erfarenhet från analyser av resultat och genomförande av tidigare LUPPundersökningar, men i dialog med arbetsgruppen för LUPP har vi gjort ett urval av frågor som vi kommer att lyfta fram. Resultaten för alla frågor finns tillgängliga som bilagor till rapporten. Ungdomstiden är en tid då människor utvecklas och formas intensivt. Man väljer utbildning, yrke och får egna intressen. Tidsperioden innebär många valmöjligheter i en omvärld som är komplex och allt mer individualiserad. 2 Ungdomars livsval påverkas av olika faktorer och tidigare erfarenheter vilket illustreras i figuren nedan. I enkäten återfinns ett antal områden med koppling till de val ungdomar 1 LUPP på allas läppar: Ungdomsstyrelsen 2 Kåks, Helena Mellan erfarenhet och förväntan: Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser. Linköpins universitet. 4

5 förväntas göra. Hur ska jag spendera min fritid? Ska jag engagera mig politiskt eller i samhällsfrågor? Vad ska göra efter gymnasiet och ska jag flytta? Figur 1: En viktig del i ungdomars liv och utveckling är de stora livsval de måste göra. Ungdomars livsarenor Ungdomars identitetssökande och identitetsskapande sker på många platser eller arenor bland annat: Hemma Skolan Bland vänner Fritiden På dessa arenor lever man i relationer med andra människor och får intryck av dem. Dessutom är den geografiska och fysiska platsen som ungdomarna lever sina liv på viktig. I bilden nedan visas dessa områden. 5

6 Figur 2: En del av den omgivning en ungdom befinner sig i. Runt dessa arenor finns en kommunnivå och vidare en regional, nationell och en global nivå. För alla dessa områden finns en speciell kultur med sina karakteristiska, som alla påverkar individen. Kunskapsbaserad ungdomspolitik För att bedriva en kunskapsbaserad ungdomspolitik som är hållbar är det självklart att man måste skaffa sig kunskap om ungdomar. För att lyckas är det bra om fokus ligger på det man som kommun eller region faktiskt kan påverka. En annan viktig del är att detta är en process som ständigt måste pågå med regelbundna uppföljningar och analyser. För att kunna se skillnader och följa utvecklingen måste man använda bra instrument, vilket LUPP-enkäten är ett exempel på. Resultat och analyser måste kommuniceras och diskuteras genom dialoger och man måste vara beredd på omtag. Kort om hur tillförlitliga resultaten är Svarsfrekvensen i den här LUPP-undersökningen var generellt sett god. Den var högre i åk 8 än för åk 2 gymnasiet. 196 svarande i åk 8 av totalt 1128 personer = 89 % 129 svarande i gy 2 av totalt 1403 personer = 62 % Det man vill uppnå är att den grupp som svarat representerar hela målgruppen. För åk 8 är svarsfrekvensen väldigt bra. För åk 2 börjar den närma sig en nivå där man måste tänka till om vilka som har svarat. Det interna bortfallet, alltså de som inte har svarat på enstaka frågor är mycket lågt. 6

7 Rapportens upplägg Den första delen av resultatdelen handlar om resultatet i åk 2 på gymnasiet. I denna del kommer vi att sätta in frågorna i en större kontext i samband med resultatet. I den andra delen presenterar vi resultatet för åk 8. För att inte upprepa oss kommer vi inte säga samma sak igen när det gäller frågornas kontext, för den som bara är intresserade av högstadiet kan man läsa om frågans kontext i gymnasiedelen. I den avslutande diskussionsdelen tar vi upp saker som vi särskilt vill uppmärksamma. 7

8 2. Gymnasiet Beskrivning av eleverna Tabell 1 visar några grundläggande uppgifter om de som har svarat. Tabell 1: Några bakgrundsdata för de svarande. Antal Procent Kön Tjejer Killar Annan <5 1 Födelseland Sverige Europa <5 3 Utanför Europa Av de som svarat kan vi se att den är jämn fördelning av tjejer och killar. Det är ca 15 procent av de svarande som inte är födda i Sverige. Föräldrarnas utbildningsnivå har visat sig vara viktigt för hur ungdomar agerar och hur de ser på livet. I den här analysen har vi att delat upp föräldrars utbildningsnivå i tre kategorier: båda föräldrar har en eftergymnasial utbildning, en av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning, ingen av föräldrarna har en eftergymnasial utbildning. De tre grupperna fördelar sig på detta sätt: Både föräldrar eftergymnasial utbildning (ca 24 %) En förälder eftergymnasial utbildning (27 %) Ingen förälder har eftergymnasial utbildning (och vet ej ) (49 %) Nöjdhet Eleverna har svarat hur nöjda de är med ett antal olika områden i livet varav en fråga är en sammafattande fråga där de får bedöma hela sin livssituation. Tabell 2: Ungdomarna har fått bedöma deras nöjdhet för ett antal frågor på en skala 1 till 5 där 5 är högst. Här anges medelvärdet för varje fråga. Är du..? Skolsituation Hälsa Kompisrelationer Familjerelationer Ekonomi Utbildning Liv i sin helhet tjej 3,8 3,9 4,3 4,5 3,5 3,9 4,1 kille 3,9 3,9 4,1 4,3 3,5 4,0 3,9 Total 3,8 3,9 4,2 4,4 3,5 3,9 4,0 Tjejerna är lite mer nöjda med sitt liv i sin helhet men båda ligger på en relativ hög nivå. Observera de små skillnaderna mellan könen generellt. Vi gjorde en enkel analys för att se hur de som var nöjda med sitt liv som helhet har bedömt de andra delområdena. Vi gjorde för att få fram vad som påverkar 8

9 helhetsbedömningen mest. Den viktigaste faktorn för att vara nöjd med sitt liv som helhet är att man är nöjd med sina familjerelationer, hälsa och att man nöjd med sin utbildning. För tjejer jmf med killarna är det viktigare med familjerelationer och för killarna är hälsa viktigare jmf med tjejerna 3. Fritid Fritid är väldigt viktig för människor som källa för återhämtning, nöje och sociala kontakter och det gäller ju självklart också ungdomar. Det är ett område där man kan skapa sig eller söka en identitet och ett sammanhang. Det finns några frågor som vi vill lyfta fram. På frågan om hur mycket fritid ungdomarna har svarar ca 15 procent att de har så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med den, 53 % är tycker att andelen är lagom och 32% tycker att de har för lite fritid. Det är främst tjejerna som tycker att de har för lite fritid, det nästan 42 % som tycker det. Hur mycket upplever då ungdomarna att det finns att göra på fritiden? Tabell 3: Hur mycket upplever ungdomarna att det finns att göra på fritiden? Alla svar i procent. Tjej Kille Det finns väldigt mycket att göra Det finns ganska mycket att göra Det finns ganska lite att göra Det finns väldigt lite att göra Tjejerna tycker att det finns lite mer att göra på fritiden, än vad killarna tycker. Det är en inte bild som återkommer i LUPP-enkäter som är gjorda i landsbygds-/glesbygdslän. Det verkar som att Avesta har lyckats att skapa bra fritidsmöjligheter för tjejer. På den öppna frågan vad man efterfrågar mer av så svarar: Tjejerna: Fler (eller någon) plats att mötas på fritiden. o Klubbar eller caféer som stänger senare Konserter Killarna: Actionsport o Laserdome o Folkrace Fler idrotter 3 Denna analys gjordes genom att göra en korrelationsanalys och en enkel regressionsanalys. 9

10 Ca 50 % av tjejerna och 59 % av killarna är medlem i någon förening. Nästan alla som är med i någon förening är med i en idrottsförening. Detta visar på hur viktig idrott är för ungdomar. Dessa föreningar får då också ett ansvar för att ge ungdomar inflytande och skapa en bra fritid för ungdomarna. Dock kan man se att andelen som är med i idrottsförening minskar relativt kraftigt jämfört med ungdomarna i åk 8 (se det avsnittet). Tabell 4: Vilken typ av förening är de som medlemmar med i uppdelat på kön alla resultat i procent. Tjejer Killar Idrottsförening/klubb Skolförening 13 3 Friluftsförening 0 7 Religiös förening/församling 3 23 Kulturförening 8 3 Etnisk förening 3 0 Hobbyförening Politiskt parti/ungdomsförbund Förening/organisation för samhällsfrågor 8 3 Datorförening/spelförening 3 20 Annan En tolkning av resultatet är att det är viktigt med datorspel för killar, vilket visar att drygt var femte kille är med i en spelförening. Inflytande Enligt ramverket för det ungdomspolitiska samarbetet i EU ska alla EU-länder sträva efter att förbättra ungas möjligheter att delta i lokalsamhället och i den representativa demokratin. Målet är att detta ska innefatta alla unga, även de mest resurssvaga. 4 Att ungdomar ges möjlighet att delta aktivt i samhället är inte bara en rättighetsfråga. Ungdomars erfarenheter och perspektiv är också en viktig resurs för de som fattar beslut på alla nivåer i samhället. 5 En fungerande demokrati bygger på att medborgarna aktivt deltar i samhällslivet. Unga måste ges möjlighet till delaktighet och inflytande och deras delaktighet ska inte begränsas till, av andra, förutbestämda ungdomsverksamheter och ungdomsfrågor. Unga ska vara delaktiga i hur dessa verksamheter planeras och genomförs. 6 Ofta erbjuds arenor för ungdomars engagemang. Dessa arenor kan vara elevråd och ungdomsråd. Det är viktigt att ifrågasätta om ungas engagemang inom dessa arenor leder till reellt inflytande och verklig möjlighet att själv styra. Alltför ofta sätts ramarna för ungdomsrådens arbete av kommunala tjänstemän och beslutsfattare utan att ungdomarna deltagit i processen. Vad som är ungdomsfrågor definieras ofta av vuxna utifrån ett problemperspektiv där utgångspunkten blir att motverka exempelvis droger och våld. 7 4 Europeiska gemenskapernas kommission 2009 & Ungdomsstyrelsen 2010:9 Ung idag. En beskrivning av ungdomars villkor Regeringen Skr. 2009/10:53 7 Karlsson, Eva Ungdomars självstyre. (i) SOU 1998:101. Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningen skrift nr 5. Stockholm: Fritzes. 10

11 Ungdomsfrågor diskuteras ofta i termer av problem istället för att se unga som en resurs för samhället. 8 I en rapport från ungdomsstyrelsen och SKL (Plats att landa) lyfter man fram att det skett en förändring inom ungdomskulturen som går ut på att ungdomar har gått från att vara konsumenter till att bli utövare eller producenter. Detta är bland annat ett resultat av de stora möjligheter internet erbjuder, exempelvis i form av mötesplatser där de unga bland annat kan lägga ut texter och bilder som de själva skapat. 9 Internet erbjuder även arenor för unga att umgås och organisera sig. Enligt Sjöstedt i Plats att landa vill inte ungdomar bli aktiverade. De vill skapa själva, bara de får en grund att stå på. Hon menar att vuxenvärlden istället för att organisera för de unga bör stå bredvid och tacka ja till det som unga tar initiativ till. I samma rapport tar Eriksson upp att det är viktigt att skapa en dialog med ungdomar i den löpande politiska styrningen. Men dialogen måste vara på riktigt. För att göra det meningsfullt för ungdomar att delta är det viktigt att återföringen är tydlig och systematisk. Man ska kunna visa hur man tagit tillvara vad de unga sagt. Det är avgörande för tilliten och förtroendet. 10 Att känna delaktighet är viktigt för ungas engagemang och i förlängningen även för demokratin. Karlsson menar att deltagande i sammanhang, kunna ifrågasätta det som sker och att delta i beslut motiverar till att söka kunskap och fakta i olika frågor. Det leder till ökat ansvarstagande, ökat självförtroende, självkännedom och självkänsla. Kommunikation i form av samtal och möten mellan människor är en grundläggande faktor för demokratins överlevnad och utveckling. 11 Att vara aktiv i en förening kan fungera som ett stöd för den personliga utvecklingen och stärka förståelsen för demokratin. Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet utan även skolan en viktig roll som arenor för diskussion och dialog. 12 Eleverna kan uppleva att de har eller vilja ha inflytande när det gäller skolan och övriga samhället. För skolfrågorna i Lupp-enkäten finns frågor om vad man vill ha inflytande över och vad man har inflytande över. 8 SOU 1997:71. Politik för unga. Stockholm: Fritzes. 9 Ungdomsstyrelsen & SKL Plats att landa. 10 Ibid. 11 Karlsson, Eva Ungdomars självstyre. (i) SOU 1998:101. Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningen skrift nr 5. Stockholm: Fritzes. 12 [ ] 11

12 Vill bestämma Får bestämma Arbetsmetod Läxor Vad du får lära dig Skolmaten Schemat Figur 3: Hur mycket vill och hur mycket upplever eleverna att de får vara och bestämma. Figuren visar de fem viktigaste områden där ungdomarna vill vara med och bestämma. Figuren visar de fem områden som eleverna helst vill vara med och bestämma om (de lila staplarna). De orangea staplarna visar andelen som upplever att de får vara med och bestämma. Det viktigaste området som eleverna vill vara med och bestämma om är hur undervisningen går till ( Hur ni ska arbeta ), det positiva är att en relativ stor andel också upplever att de får vara med och bestämma. De övriga fyra frågorna så upplever inte eleverna att de får vara med och bestämma. En intressant fråga är om de ska vara med och bestämma över allt i skolan. T.ex. Vad du får lära bestäms ju till stor del av en läroplan, så utrymmet från början är ju inte så stort. Men resultatet är intressant i sig och kan tjäna som ett underlag i en diskussion på skolorna om elevinflytande och demokrati. Men inflytandet för ungdomar får inte bara vara inom skolvärlden. I Figur 4 visar andelen som vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Figur 4: Andel bland tjejer och killar som vill vara med och påverka i sin kommun. 12

13 Ca hälften av tjejerna och trettio procent av pojkarna svarar att de vill vara med och påverka i frågor som rör deras kommun. Det kan tyckas vara låga siffror, men det kan vara värt att notera ordet kommun kan vara abstrakt. Vill du vara med och påverka frågor som du tycker är viktiga för ditt liv? hade man nog fått en ett annat svar. Däremot är det intressant att se varför man inte vill vara med och påverka, se Figur 5. Det vanligaste svaret är att man inte är intresserad. Mer än var femte har svarat att de inte kan nog mycket och ungefär lika många tror att det inte spelar någon roll. Dessa två anledningar är något som man faktiskt kan göra något åt, ge ungdomarna mer information och faktiskt ge dem mer inflytande och visa upp positiva exempel när detta har fått betydelse. Figur 5: Varför vill inte vissa vara med och påverka? Vad ungdomar vill prioritera De tre viktigaste frågorna som gymnasieelever vill prioritera om de fick bestämma är: skapa arbeten för unga, skolan och äldreomsorg. 13

14 tjej kille arbete mot kriminalitet 15% 33% arbete mot främlingsfientlighet och rasism 20% 21% arbete för integration 3% 2% motverka diskriminering av olika grupper i samhället 15% 10% arbete för att minska användandet av alkohol och droger 12% 15% bostäder 26% 25% skapa arbeten för unga 54% 56% Idrottsanläggningar 10% 29% arbete för miljön 20% 10% gator, vägar och cykelbanor 7% 6% arbete för jämställdhet 24% 10% kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 23% 19% ställen där ungdomar kan träffas 15% 6% pengar till föreningar 5% 21% pengar till kultur 3% 6% Skola 58% 40% Barnomsorg 8% 4% Äldreomsorg 38% 23% Hälsa 28% 19% Hälsa Enligt Statens offentliga utredningar (SOU 2006:77) mår de flesta ungdomar bra. Trots detta framgår det att det under de senaste åren blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och värk. Problem som ofta beskrivs som stressrelaterade. 13 Enligt samma SOU-rapport har även psykiska problem blivit vanligare bland ungdomar under de senaste 20 åren. De hänvisar till SCB:s undersökning från 1989 som visar att nio procent av kvinnorna i åldern år hade besvär av ängslan, oro eller ångest. År 2005 var dessa besvär tre gånger vanligare (30 procent). I Figur 6 nedan ser vi hur ungdomarna har bedömt sin hälsa det senaste halvåret. De flesta bedömer sin hälsa som mycket bra eller ganska bra, vilket är förväntat för en ungdomsgrupp. Det är som är positivt för Avesta är att det inte är någon skillnad mellan pojkars och tjejers hälsa. Normalt brukar det vara en tydlig skillnad att tjejerna upplever sig ha en sämre hälsa. Det är viktigt att poängtera och lyfta gruppen som anger att de har ganska eller mycket dålig hälsa. Den är liten men måste uppmärksammas. 13 Statens offentliga utredningar (SOU 2006:77) 14

15 Figur 6: Hur bedömer ungdomarna sin hälsa det senaste halvåret? Betydligt fler tjejer känner sig stressade mer än hälften känner sig stressade flera gånger i veckan eller mer (mindre än en tredjedel av killarna). Dessutom har de mer ont i magen och har svårt att somna. Lite drygt två tredjedelar av både tjejer och killar tränar åtminstone en gång i veckan. Andelen tjejer och killar som röker är jämförbara, det är något högre än riksgenomsnittet för tjejerna men bara med 2 procentenheter. Det är fler killar än tjejer som dricker så pass mycket alkohol att de blir berusade. Tabell 5: Andel bland tjejerna och killarna som röker regelbundet eller blir berusade. Alla resultat i procent. Tjejer Killar Röker En gång i veckan 0 2 Flera gånger i veckan 0 8 Varje dag 3 0 Blir berusad någon gång i månaden ett par gånger i månaden 9 5 Det är färre dagligrökare bland killarna men fler som röker någon gång i veckan. Detta är mycket lägre än riksgenomsnittet där 17 procent av flickorna och nästan 13 procent av pojkarna i årskurs 2 rökte 2012 varje dag eller nästan varje dag Skolelevers drogvanor 2012, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 15

16 Trygghet Vad som inbegrips i begreppet trygghet är inte helt entydigt. Många använder Maslows behovstrappa från 1940-talet där människors behov delats in i fem trappsteg där de mest grundläggande behoven måste tillfredsställas före nästa behov ska vara intressant. Efter de mest grundläggande behoven, som mat och vatten, kommer trygghet. Hur man upplever trygghet är individuellt och påverkas av flera olika faktorer. Diagrammet nedan visar om gymnasieleverna varit utsatta för misshandel, sexuellt våld/utnyttjande, hot stöld, att de inte vågat gå ut samt om inget av detta hänt dem. Resultatet redovisas uppdelat på kön. Denna fråga är så pass viktig att vi inte vill göra någon nationell jämförelse med det material vi har. Vi kan rekommendera att titta på Brottsförebyggande rådets statistik 15. Det kanske viktigaste att ta med sig är att det finns ett stort antal tjejer och killar i gymnasiet som har råkat ut för saker man inte ska bli utsatt för. Figur 7: Diagrammet visar andelen som blivit utsatta för olika saker det senaste halvåret. Att ungdomar blir mobbade eller att känner sig utfrysta är något väldigt allvarligt. 8 % av tjejerna och 2 % av killarna har upplevt detta det senaste halvåret. Detta är lägre siffror jämfört med högstadiet, så något verkar hända i övergången mellan högstadiet och gymnasiet

17 Ekonomi Drygt hälften av tjejerna och knappt var tredje kille har under det senaste halvåret inte haft råd att köpa något de vill som många andra har råd med. Framtid Stanna eller flytta? Många landsbygdsområden och mindre städer har en åldrande och minskande befolkning. Många unga väljer att lämna dessa platser i samband med eller direkt efter att de har gått ut gymnasiet, och denna grupp utgör en stor del av den totala befolkningsminskningen. Denna utflyttning sker under det så kallade vuxenblivandet, dvs. den period då de unga går från att vara ungdomar till att bli vuxna De flyttmotiv som anges är ofta utbildning och jobb, men beslutet att flytta är ofta mer komplext än att bara få ett jobb eller skaffa utbildning 18. Många unga vuxna upplever att en flytt till ett storstadsområde också är starkt förknippat med att känna sig framgångsrik. Att välja att bo kvar på landsbygden eller i mindre städer ses av många, både vuxna och andra unga vuxna, som en passiv handling, att bli kvar (Kåks 2007; Svensson 2006). Att flytta eller stanna kvar i sin kommun är en viktig fråga både för individen men också för kommunen. 74 procent av tjejerna och 61 procent av killarna tror att de kommer flytta från kommunen där de bor. I figuren nedan ser vi andelen som tror att de vill flytta från kommunen direkt efter gymnasiet. 16 Kåks, Helena Mellan erfarenhet och förväntan: Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser. Linköping University. 17 Svensson, Lotta Vinna och försvinna? Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning. Linköpings universitet. 18 Ni Laoire, C Conceptualising Irish rural youth migration: a biographical approach. International journal of population geography 6(3):

18 Figur 8: Andelen som tror att de kommer vilja flytta från kommunen där de bor. De vanligaste anledningarna till att de svarande tror att de kommer flytta från kommunen är jobb och studier, se nedan. Den tredje viktigaste anledningen är de vill prova något nytt. Figur 9: Anledning till att man tror att man kommer flytta från kommunen där man bor. Att flytta tillbaka till släkt, familj eller partner är något som kan få utflyttarna att komma tillbaka. Detta visar som många andra studier att social anknytning är väldigt viktigt. 18

19 Figur 10: Vad är det som kan få de som vill flytta ut att komma tillbaka. Samma orsaker är ockås viktiga för de som vill bo kvar, se nedan. Intressant är många anger studier som skäl att stanna. 19

20 Framtidsutsikter Det finns en sammanfattande fråga på hur man ser på framtiden för sin egen del i enkäten, där svarsalternativen är en skala mellan 1 och 7. Figur 11: Ungdomarna har fått bedömt hur de ser på sin egen framtid på en skala 1 till 7. Resultatet ovan visar att de flesta har en positiv inställning till framtiden samtidigt som det går att en tydlig spridning. Här ser vi inga könskillnader vilket andra studier brukar visa, där killarna normalt sett brukar vara lite mer positiva. 20

21 Högstadiet Tabellen nedan visar några grundläggande uppgifter om de som har svarat. Tabell 6: Några bakgrundsdata för de svarande. Antal Procent Kön Tjejer Killar Annan <5 - Födelseland Sverige Norden <5 - Europa 8 4 Utanför Europa Skola Domarhagsskolan Johan-Olovskolan Åvestadalskolan Ungdomarna i åk 8 har inte fått frågan om deras föräldrars utbildningsnivå. Nöjdhet En viktig del i enkäten är frågan om hur nöjd man är inom ett antal områden. Det är glädjande att se att medelvärdet generellt sett är ganska högt. Killarna ligger lite högre på frågan Nöjd med livet i sin helhet än tjejerna: 4,3 jämfört med 4,0. Det specifika området där killar skiljer ut jämfört med tjejerna är Nöjdhet med sin hälsa. Detta är något som vi också ser på övriga frågor om hälsa. Tabell 7: Ungdomarna har fått bedöma deras nöjdhet för ett antal frågor på en skala 1 till 5 där 5 är högst. Är du..? Skolsituation Hälsa Kompisrelationer Familjerelationer Ekonomi Utbildning Liv i sin helhet tjej 3,8 3,9 4,3 4,4 3,9 3,9 4,0 kille 4,0 4,4 4,6 4,4 4,1 4,0 4,3 Total 3,9 4,2 4,4 4,4 4,0 3,9 4,2 Om man jämför skolor ser vi att på Johan-Olovsskolan är tjejerna mer nöjda än killarna. Tabell 8: Nöjdhet med liv som helhet. Tjej Kille Domarhagsskolan 4,1 4,3 Johan-Olovskolan 4,3 4,0 Åvestadalskolan 3,8 4,4 21

22 Fritid och Aktivitet På frågan om hur mycket fritid de har svarar ca 60 procent av ungdomarna att de har lagom mycket fritid. Drygt var fjärde ungdom tycker att de har för lite fritid, vilket är lite vanligare hos tjejerna. Hur mycket upplever då ungdomarna att det finns att göra på fritiden? Tjejerna tycker att det finns lite mer att göra på fritiden än killarna. Det är inte en bild som återkommer i LUPP-enkäter som är gjorda i landsbygds-/glesbygdslän. Jämfört med andra LUPP-undersökningar så ligger killarnas resultat lägre. På den öppna frågan vad man efterfrågar mer av så svarar: Tjejerna: Fler (eller någon) plats att mötas på fritiden. o Fritidsgård o Bio o Ställe där man kan pyssla Ställe där kan man dansa Klubbstuga Killarna: Actionsport o Crossbanor o Offroad bana för cykel Fler idrotter Fritidsgård 22

23 61 procent av tjejerna och 61 procent av killarna är med i någon förening. Vilken typ av föreningar är ungdomarna medlemmar i? Nästan alla av de som är med i någon förening är med i någon idrottsförening. Detta visar på hur viktig idrott är för ungdomar. Dessa föreningar får då också ett extra ansvar att ge ungdomar inflytande och skapa en bra fritid för ungdomarna. Tabell 9: Andelen i procent av ungdomarna som är medlem i någon förening uppdelat på kön. Tjejer Killar Idrottsförening/klubb Skolförening Friluftsförening 7 5 Religiös förening/församling 19 5 Kulturförening 7 7 Etnisk förening 0 3 Hobbyförening Politiskt parti/ungdomsförbund 2 3 Förening/organisation för samhällsfrågor 7 0 Datorförening/spelförening 3 18 Annan En annan observation är hur vanligt förekommande det är att spela datorspel för killar, vilket visar att nästan var femte kille är med i en spelförening. Inflytande och politik Ett antal frågor i enkäten handlar om inflytande. Dessa frågor återfinns framförallt i kapitlet som handlar om inflytande och politik men även inom områden som skola och fritid. Diagrammen nedan handlar om möjligheten att påverka i skolan och viljan att påverka i frågor som rör kommunen. Det första diagrammet visar resultat från två enkätfrågor, dels i vilken utsträckning högstadieeleverna vill påverka ett antal områden i skolan och dels i vilken utsträckning de upplever att de får göra det. Områdena högstadieeleverna får ta ställning till är; vad du får lära dig, vilka böcker/läromedel ni ska ha, hur ni ska arbeta, ex. grupp-/projektarbete, skolmiljön inne och ute, reglerna i skolan, läxorna, proven, skolmaten och schemat. De lila staplarna i diagrammet visar de fem områden som högstadieeleverna i störst utsträckning vill vara med och påverka. De orangea staplarna visar i vilken utsträckning de upplever att de får vara med och påverka inom dessa områden. 23

24 Vill bestämma Får bestämma Arbetsmetod Läxor Vad du får lära dig Skolmaten Skolmiljön innne Figur 12: Hur mycket vill och hur mycket upplever eleverna att de får vara med och bestämma. Diagrammet ovan visar att det inom samtliga fem områden är en relativt stor skillnad mellan vad högstadieeleverna vill och upplever att de får vara med och påverka. Diagrammet nedan visar i vilken utsträckning högstadieeleverna vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun de bor i. Figur 13: Andel bland tjejer och killar som vill vara med och påverka i sin kommun. 43 procent vill vara med och påverka. Tjejerna vill vara med och påverka i något större utsträckning och killarna i något mindre. 24

25 Figur 14: Anledning till att man inte vill vara med och bestämma. Det är det intressant att se varför man inte vill vara med och påverka, se Figur 14. Det vanligaste svaret är att man inte är intresserad. Nästan var femte har svarat att de inte kan nog mycket (fler tjejer än killar) och ungefär lika många tror att det inte spelar någon roll. Dessa två anledningar är något som man faktiskt kan göra något åt, ge ungdomarna mer information och faktiskt ge dem mer inflytande och visa upp positiva exempel när detta har fått betydelse. Vad ungdomar vill prioritera De tre viktigaste frågorna som högstadieelever vill prioritera är: skapa arbeten för unga, arbete mot kriminalitet och skola. Man kan se att ungdomar inte prioritera mycket annorlunda än vuxna: arbete, skola, vård och omsorg är viktigt för unga också. 25

26 Tabell 10: Ungdomarna fick möjlighet att prioritera fyra områden som de skulle satsa på om de fick bestämma. tjej kille arbete mot kriminalitet 37% 38% arbete mot främlingsfientlighet och rasism 26% 29% arbete för integration 3% 2% motverka diskriminering av olika grupper i samhället 24% 10% arbete för att minska användandet av alkohol och droger 22% 22% bostäder 14% 27% skapa arbeten för unga 47% 45% idrottsanläggningar 17% 19% arbete för miljön 13% 16% gator, vägar och cykelbanor 13% 11% arbete för jämställdhet 12% 4% kollektivtrafik, till exempel bussar och tåg 13% 17% ställen där ungdomar kan träffas 21% 22% pengar till föreningar 9% 16% pengar till kultur 6% 6% skola 44% 55% barnomsorg 25% 10% äldreomsorg 24% 11% hälsa 13% 27% 26

27 Trygghet Diagrammet nedan visar huruvida högstadieeleverna varit utsatta för misshandel, sexuellt våld/utnyttjande, hot stöld, att de inte vågat gå ut eller om inget av detta hänt dem. Resultatet redovisas uppdelat på kön. Det kanske viktigaste att ta med sig är att det finns ett stort antal tjejer och killar i åk 8 som har råkat ut för saker man inte ska bli utsatt för. Figur 15: Diagrammet visar andelen som blivit utsatta för olika saker det senaste halvåret. Diagrammet ovan visar att de flesta inte blivit utsatta för något av ovanstående. Däremot tyder resultatet på könsskillnader när det gäller utsatthet inom dessa områden. Det är en större andel tjejer än killar som svarat att inget av detta har hänt mig. Tjejerna har däremot i något större utsträckning än killarna blivit utsatta för sexuellt våld/utnyttjande samt inte vågat gå ut. Killarna har i större utsträckning blivit utsatta för hot och misshandel. Mobbning Att ungdomar blir mobbade eller känner sig utfrysta är något väldigt allvarligt. 18 % av tjejerna och 10 % av killarna har upplevt detta det senaste halvåret. Diagrammet nedan visar andelen högstadieelever som upplever att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. 27

28 Figur 16: Andelen som upplevt att de blivit mobbade under det senaste halvåret. Det är betydligt vanligare att tjejer blir mobbade eller utfrysta. Hälsa Diagrammet nedan visar hur högstadieeleverna skattar sin hälsa när de ser tillbaka på det senaste halvåret. Resultatet har delats upp på kön. Resultatet visar att störst andel upplever att deras hälsa varit bra eller mycket bra. Utmärkande är dock att killarna i större utsträckning än tjejerna svarat att deras hälsa varit mycket bra medan tjejerna i större utsträckning än killarna svarat att deras hälsa varit varken bra eller dålig. Figur 17: Hur bedömer ungdomarna sin hälsa det senaste halvåret? 28

29 Tjejer är mer stressade än killar. Figur 18: Hur ofta känner sig ungdomarna sig stressade? Andelen tjejer som röker flera gånger i veckan är ca två procent som röker flera gånger i veckan eller varje dag. För killarna är andelen en procent som flera gånger i veckan och två procent som röker varje dag. Tabell 11: Andel bland tjejerna och killarna som röker regelbundet eller blir berusade. Alla resultat i procent. Tjejer Killar Röker Flera gånger i veckan 1 1 Varje dag 1 2 Blir berusad aldrig en gång per år el. mer sällan några gånger per år 11 8 någon gång i månaden ett par gånger i månaden 11 0 någon gång i veckan 0 0 Tjejer dricker så de blir berusade oftare än killar, ca var tredje tjej dricker så att hon blir berusad någon per månad eller oftare jämfört med var sjätte kille. 29

30 Ekonomi Ca hälften av alla ungdomar på högstadiet har upplevt att de inte har kunnat köpa något som många andra har råd med. Framtid När det gäller framtid har vi valt att lyfta fram två frågor ur enkäten, dels om man tror att man kommer att flytta från kommunen och dels hur man allmänt ser på sin egen framtid. Stanna eller flytta? Diagrammet nedan visar hur många som tror att de kommer att flytta från kommunen uppdelat på kön och kommun. 63 procent av tjejerna och 36 procent av killarna tror att de kommer flytta från kommunen. Däremot är det betydligt fler killar som idag inte vet vad de kommer att göra. 30

31 Figur 19: Andelen som tror att de kommer vilja flytta från kommunen där de bor. Diagrammet nedan visar hur högstadieeleverna allmänt ser på framtiden för egen del. Figur 20: Ungdomarna har fått bedömt hur de ser på sin egen framtid på en skala 1 till 7. Resultatet ovan visar att de flesta har en positiv inställning till framtiden samtidigt som det går att se vissa könsskillnader. Killarna är mer positiva än tjejerna. 31

32 Diskussion I detta avsnitt lyfter vi fram saker som vi tycker är intressanta i undersökningen. Skillnaden mellan tjejer och killar I undersökningen visar att det finns en skillnad mellan killar och tjejer för ett antal frågor. Några frågor känns viktiga att uppmärksamma. Tjejer är betydligt mer stressade än killarna och kanske därför har mer ont i magen och har svårt att somna. Detta känns som en viktig fråga att diskutera i skolan vad detta beror på. På högstadiet är killarnas upplevda hälsa bättre men på gymnasiet är skillnaderna utjämnade. Ett annat område där det finns inte finns skillnader är om ungdomarna upplever om det finns mycket att göra på fritiden, här brukar tjejerna tycka i högre grad att det inte finns så mycket att göra på fritiden. Det är flera tjejer som vill vara med och påverka sin kommun. Det vore intressant att studera/diskutera detta mer i skolan och samhället. Det är också fler tjejer som tror att de kommer flytta från den kommunen där de bor. Generellt sett i Sverige vet vi att tjejer i högre grad än killar väljer att flytta från landsbygden. Inflytande En viktig del i enkäten är frågor som rör ungdomars inflytande. Resultatet visar att det både på gymnasiet och på högstadiet finns en vilja att vara med och bestämma i skolan inom områden som hur de ska arbeta, vad de får lära sig, schemat och skolmaten. Däremot är det inte så stor andel som får vara med och bestämma i den utsträckning de vill. Omkring 40 procent vill vara med och påverka i frågor som rör den kommun de bor i. Det gäller både högstadiet och gymnasiet. De som inte vill vara med och påverka har fått svara på varför de inte vill det och ungefär procent har svarat att de inte är tillräckligt intresserade vilket är det svarsalternativ som flest har angivit. Omkring 20 procent (något lägre andel bland killarna på gymnasiet) har svarat att de kan för lite om hur de ska göra om de vill vara med och påverka. Det är ett resultat som visar att det finns ett konkret område att arbeta med för att öka ungas delaktighet. I detta arbete kan skolan ha en betydande roll. En viktig fråga som man inte kommer undan är: Vilket inflytande bör ungdomar ha? Vilka områden ska de ha inflytande? På vilket sätt ska ungdomar som inte får rösta kanalisera sitt inflytande? Om inflytande är för litet, vilka hinder finns det? 32

33 Socioekonomisk bakgrund En ständig aktuell fråga är barn och ungdomars socioekonomiska bakgrund, som t.ex. föräldrars utbildningsnivå, föräldrars yrke familjens disponibla inkomst m.m. I den nya LUPP-enkäten så har man tagit bort ett flertal frågor som rör detta område, delvis p.g.a. av stort internt bortfall för dessa frågor p.g.a. av ungdomarna inte visste svaret. En fråga som är kvar är föräldrarnas utbildningsnivå (frågan finns bara i Gymnasieenkäten). För oss som skriver denna rapport känns det lite konstigt att dra för stora växlar på bara en fråga men det brukar visar sig att ungdomar med föräldrar med hög utbildningsnivå verkar ha en stark påverkan på ett stort antal viktiga frågor bl.a.: De är mer positiva när det gäller framtiden De vill och tror att de kommer flytta från kommunen i högre grad De vill oftare studera på högskola Det som är intressant i denna undersökning är att sambandet inte alls lika starkt och t.o.m. visar motsatta resultat. T.ex. så upplever ungdomar som har två föräldrar med högre utbildning att de i lägre grad har en bra hälsa jämfört med övriga och det är också de som mår allra sämst. Slutsats Genomgående verkar det vara mindre skillnader i Avesta än andra LUPP-undersökningar, både när det gäller skillnader mellan könen och föräldrars studiebakgrund. Detta gäller framförallt på gymnasiet. 33

34 Referenser/Källförteckning Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Skolelevers drogvanor 2012 Kåks, Helena Mellan erfarenhet och förväntan: Betydelser av att bli vuxen i ungdomars livsberättelser. Linköping University. Möller, Peter, ed Vem bygger landet? : om unga och vuxna i den regionala utvecklingen. Möklinta: Gidlunds. Ni Laoire, C Conceptualising Irish rural youth migration: a biographical approach. International journal of population geography 6(3): Regeringen Skr. 2009/10:53 SOU 1997:71. Politik för unga. SOU 1998:101. Det unga medborgarskapet dokumentation från ett seminarium. Demokratiutredningen skrift nr 5. Statens offentliga utredningar (SOU 2006:77) Svensson, Lotta Vinna och försvinna? Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning. Linköpings universitet. Ungdomars bristande intresse för lokal utveckling en självuppfyllande profetia? In Vem bygger landet? : om unga och vuxna i den regionala utvecklingen, ed. Peter Möller. Möklinta: Gidlunds, p Tjernström, Eva Att vara vuxen nog att våga tänka ungt. In Vem bygger landet? : om unga och vuxna i den regionala utvecklingen, ed. Peter Möller. Möklinta: Gidlunds, p Ungdomsstyrelsen. LUPP på allas läppar. Utvärderings av projektet LUPP. Ungdomsstyrelsen skrifter 2010:4. Ungdomsstyrelsen 2010:9 Ung idag. En beskrivning av ungdomars villkor. Ungdomsstyrelsen & SKL Plats att landa. Elektroniska källor [ ] 34

35 Högskolan Dalarna, Falun. Telefon

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SOLLEFTEÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sollefteå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 13-16 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006

UNG I MORA. Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 UNG I MORA Rapport om LUPP-undersökningen i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 4 Internationella

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2014 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Mirela Aljic och Christine Olsson Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknade vill rikta ett stort tack

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I TIMRÅ HÖSTEN FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Timrå åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I TIMRÅ HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Timrå åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014 871 03 Härnösand

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Älvdalen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 1 ISBN 978-91-86397-06-7 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet

Rapport. Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Rapport Ung i Vänersborg, 2008 Resultat från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 8 samt årskurs 2 på gymnasiet Mars 2009 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun

Förord. Åke Nyström Ungdomssamordnare Mora kommun 2 Förord Under många år har Mora kommun arbetat med olika metoder och verktyg för ungas inflytande och delaktighet. Ett verktyg är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2015

Rapport från Luppenkät 2015 Att vara ung i Trelleborg Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 15 undersökning unga 16-19 år bosatta i kommunen INNEHÅLL Jag är ganska eller mycket nöjd med... (%) Skola

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008

Resultat från Luppundersökningen. Kramfors kommun 2008 Resultat från Luppundersökningen Kramfors kommun 2008 Januari 2009 Först av allt riktas ett stort TACK till alla ungdomar i Kramfors som tog sig tid och engagemang att besvara LUPP-enkäten! Ett tack riktas

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun

Idekulla skola. Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Idekulla skola Ungdomsstyrelsens LUPP-undersökning av högstadieskolor i Tingsryds kommun Vad är LUPP? En elektronisk enkät. Genomförd med ungdomar på högstadiet och gymnasiet ht 2010. Beställd av Tingsryds

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION SKÖVDE KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner...3 Om undersökningen...5 A. Bakgrundsfrågor...6

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

LUPP Ungdomar sätter livsvillkoren i Ale under luppen

LUPP Ungdomar sätter livsvillkoren i Ale under luppen LUPP 2007-2010 Ungdomar sätter livsvillkoren i Ale under luppen Förord: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp, har nu 2010 för andra gången genomförts i Ale, första gången var år 2007. Eleverna i

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. LUPP om Skolan LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år)

Kommun: Genomförande. -Sjunde gången - Årligen från och med år 2008 (ej samma elever udda och jämna år) Kommun: Genomförande -Sjunde gången - Årligen från och med år 28 (ej samma elever udda och jämna år) - Webbenkät i skolår 7 och 2 på gymnasiet - År 9 pappersenkät och färre frågor pga. andra undersökningar

Läs mer

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för Tryggare mötesplatser för OM MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger bidrag till föreningsliv,

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

Lupp 2013 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN

Lupp 2013 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN Lupp 213 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 213 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (23) 214-2-21 Sammanfattning av Lupp- undersökningen 213 Den nionde luppundersökningen

Läs mer