Sverige bröt trist svit

Transkript

1 Sverige bröt trist svit Lyssna efter långt i-ljud, [i:] GÖTEBORG. Med en riktig drömträff sänkte Kim Källström USA och såg till att Sverige vann sin första träningslandskamp på två år. - En kalasträff. Fick den på yttersidan så bollen skruvade sig perfekt innanför stolpen, säger målskytten efter segern med 1-0. Målet kom efter fem minuter i den andra halvleken efter att en spelare både dribblat och snubblat fram bollen i perfekt läge. Kim Källström sköt senare en frispark som var ännu hårdare och centimetrar från att gå i mål. - Det var en ännu bättre träff. Riktningen på skottet spar jag till matchen mot Danmark. Källström blev trots målet inte matchens huvudperson. Den titeln tog istället Zlatan Ibrahimovic som dominerade fullständigt under de 66 minuter han spelade. Med klacksparkar, snabba skarvningar, utmärkt huvudspel och utsökt bollkontroll. Något mål blev det dock inte den här gången heller. Men trots nio raka landskamper utan mål lär ingen rikta kritik mot anfallsjätten. - Jag kände mig pigg, kände inget av ljumsken. Det var länge sedan jag kände mig så frisk, säger superstjärnan och log stort när han glatt svarade på frågor efter matchen. Han briljerade redan i första minuten då han snyggt spelade fram Kim Källström som dock inte fick rätt träff på bollen. Han hade en dubbelchans efter samspel med Johan Elmander. Utrusande målvakten Tim Howard räddade i första läget. En försvarare på mållinjen klarade returen. 1

2 Den absolut vassaste chansen fick han efter 31 minuter. Erik Edman frispelade honom med en lång boll. Återigen kunde Tim Howard rädda. Bollen gick sedan till Kennedy Bakircioglü som slog ett inlägg vilket Zlatan nickade i ribban. - Det viktigaste är att man är där och skapar chanser. Då kommer målen så småningom, säger han och fick också frågan om inte detta rent av var hans bästa landskamp. - Alla mina landskamper har väl varit bra? Nej, jag har spelat med smärta tidigare och då är det inte lätt. Zlatans anfallskollega Johan Elmander hade det svårt. Han fick heller inte många vettiga bollar att jobba med. - Men det funkade ändå bra. Han springer och öppnar många ytor för mig, tycker Zlatan Ibrahimovic. Förutom honom hade publiken på Ullevi inte mycket att glädja sig över i den första halvleken som USA dominerade. Det svenska mittfältet fick bättre grepp om snabba och tekniska amerikaner i andra halvlek som tröttnade efter det intensiva jobbandet i matchinledningen. - En bra genomförd match för att vara en träningsmatch, tyckte förbundskaptenen Lars Lagerbäck. Efter DN-artikel av Göran Byhlin 2

3 LWOV01.L.DOC 1. VAK VIK 2. VAS VIS 3. VANA VINA 4. TAG TIG 5. SAK SIK 6. LATA LITA 7. MANA MINA 8. RATA RITA 9. HAT HIT 10. PAR PIR 11. FLAT FLIT 12. MAL MIL 13. TAK TIK 14. RAK RIK 15. DAG DIG 16. BAL BIL 17. VAKA VIKA 18. LAV LIV 19. MAN MIN 20. FLAK FLIK 3

4 ANALYa/i.P FRÅN ELEVPÄRMEN Nu ska du få lyssna på en lista med enkla ord. Orden presenteras ett efter ett. Lyssna noga till varje ord. Försök att identifiera om vokalen i ordet är: Långt a [a:], som i bar, rak, smak etc Långt i [i:], som i rik, spik, krig etc [a:] [i:] 4

5 ANALYa/i.L 1. MIN 21. LIV 2. DRAG 22. KLAN 3. VAK 23. VIN 4. FLIK 24. GRAN 5. KRAM 25. FRIS 6. DAG 26. MIL 7. FRAS 27. LAM 8. SIK 28. PRIS 9. KIL 29. KIV 10. KRAV 30. FLIS 11. KRIS 31. BAS 12. GLID 32. SAK 13. BLIR 33. PLAN 14. GRAV 34. TEAK 15. PRAG 35. DIS 16. DRIV 36. FIL 17. BIL 37. VAL 18. DAM 38. VRAK 19. NAV 39. PIR 20. GRIS 40. RAK 5

6 ANALY07 FRÅN ELEVPÄRMEN [i :n I] [i :s I] ANALY08 [i:n I] [i:s I] [i :d I] ANALY09 [i:n I] [i:s I] [i :d I] [i :t I] ANALY10 [i :n] [i:s] ANALY11 [i:n] [i:s] [i:d] ANALY12 [i:n] [i:s] [i:d] [i:t] 6

7 ANALY07 Stimulus Svar 1. i:s I 2. i:n I 3. i:n I 4. i:s I 5. i:s I 6. i:n I 7. i:s I 8. i:n I 9. i:n I 10. i:n I 11. i:s I 12. i:s I 13. i:n I 14. i:s I 15. i:n I 16. i:n I 17. i:s I 18. i:s I 19. i:n I 20. i:s I Kriterium: 18/20 7

8 ANALY08 Stimulus Svar 1. i:d I 2. i:d I 3. i:n I 4. i:s I 5. i:d I 6. i:n I 7. i:n I 8. i:s I 9. i:s I 10. i:d I 11. i:n I 12. i:d I 13. i:s I 14. i:d I 15. i:n I 16. i:d I 17. i:n I 18. i:s I 19. i:s I 20. i:s I Kriterium: 18/20 8

9 ANALY09 Stimulus Svar 1. i:s I 2. i:d I 3. i:n I 4. i:s I 5. i:t I 6. i:d I 7. i:t I 8. i:s I 9. i:n I 10. i:d I 11. i:n I 12. i:t I 13. i:n I 14. i:d I 15. i:t I 16. i:n I 17. i:n I 18. i:n I 19. i:t I 20. i:d I Kriterium: 18/20 9

10 ANALY10 Stimulus Svar 1. i:s 2. i:n 3. i:n 4. i:s 5. i:s 6. i:n 7. i:s 8. i:n 9. i:n 10. i:n 11. i:s 12. i:s 13. i:n 14. i:s 15. i:n 16. i:n 17. i:s 18. i:s 19. i:n 20. i:s Kriterium: 18/20 10

11 ANALY11 Stimulus Svar 1. i:d 2. i:d 3. i:n 4. i:s 5. i:d 6. i:n 7. i:n 8. i:s 9. i:s 10. i:d 11. i:n 12. i:d 13. i:s 14. i:d 15. i:n 16. i:s 17. i:n 18. i:s 19. i:d 20. i:s Kriterium: 18/20 11

12 ANALY12 Stimulus Svar 1. i:s 2. i:d 3. i:n 4. i:s 5. i:t 6. i:d 7. i:t 8. i:s 9. i:n 10. i:d 11. i:s 12. i:t 13. i:n 14. i:d 15. i:t 16. i:n 17. i:s 18. i:n 19. i:t 20. i:d Kriterium: 18/20 12

13 Matvanor i medeltidens Europa Lärare: SESSION 6 1. Vilka måltider intogs under dagen? Vanligen åt man två måltider under dagen. Man började med middag mellan klockan 10 och 14. Kvällsmålet åts sent på eftermiddagen. 2. Varför undvek man att äta på morgonen? Adeln, prästerna och religiösa tyckte det var syndigt att bryta nattens fasta så tidigt. 3. Hur gjorde människor som började arbeta tidigt? Arbetarklassen åt frukost av praktiska skäl. Även barn, kvinnor och äldre kunde äta på morgonen. 13

14 4. Hur klarade man hungern under en arbetsdag? Mindre mellanmål var vanliga. Moralisterna ansåg detta opassande. Arbetare kunde få tillägg av arbetsgivaren. Då kunde de köpa en matbit att äta under raster. 5. Varför såg man det som misstänkt, om några drog sig undan för att äta? Många hade ont om mat. Missväxt och svält var vanligt. Måltiden sågs som en social händelse. Då skulle man äta tillsammans. Grevinnan av Lincoln förbjöd måltider utanför matsalen. Följden skulle bli slöseri. Tjänarna kunde smita iväg med matrester. Istället borde man ge dem som gåvor till fattiga. 6. Vad lade man upp sin mat på? Om man hade gott ställt användes egna tallrikar av trä eller metall. I fattigare hushåll åt man maten direkt från bordet. Där kunde man ha fördjupningar för mat. 7. Vilka dryckeskärl användes? Man delade dryckeskärl med varandra. Det hände även vid viktigare banketter. 8. Var tillagades maten? Maten tillagades över öppen eld. 9. Var bakades brödet? Ugnar var dyra att bygga. Därför var det vanligt med gemensamma ugnar. 14

15 10. Vad kände man till om kostlära på den tiden? Ingredienserna behövde balanseras. Det berodde på deras inneboende natur. 11. Använde man kniv och gaffel? Gaffel användes inte. Gäster skulle ha egen kniv med sig. Högt ärade gäster kunde få en kniv av värden. Med kniven tog man mat. Man skar upp maten med kniven. Man åt med kniven. Och man tog salt ur gemensamt saltkar. 12. Matvaror hade inga produktfakta. Livsmedlen klassades ändå på olika sätt. Hur då? Egenskaperna klassades i två huvudgrupper: Från kalla till varma. Från torra till fuktiga. Fisk ansågs vara väldigt kall och fuktig. Den skulle tillagas så att den värmdes och torkade. Fisken stektes. Den kryddades med heta kryddor. Nötkött ansågs fuktigt. Då skulle det helst kokas. Fläsk var varmt och fuktigt och skulle grillas eller bakas. 13. Varför tyckte man bäst om fetare mat? Arbete var hårt och krävde fetare mat. Det var kallare på vintrarna. Isoleringen av hus och slott var mindre effektiv. 14. Vilket var det förhärskande kroppsidealet? Om du var rik skulle du visa upp lite hull. Bara fattiga och sjuka var smala. 15

16 15. Vilka redskap hade man för att tillaga mat? Man hade grytor. Andra köksredskap var dyra för vanliga hushåll. Det fanns olika spett för att tillaga olika köttstycken. Grytan hängdes över elden. Det fanns justerbara krokar. Med dem kunde man reglera tillagningen. I rikare hem kunde man ha mortel och silar. 16. Hade man spisar? Det vanligaste var en öppen eldstad i mitten av bostaden. Värmen skulle sprida sig i hela huset. 17. Hur många personer kunde ingå i köksbesättningen vid ett hov? Man kunde ha flera hundra personer i kökspersonalen. 18. Hur mycket ved kunde man behöva inför en tvådagarsbankett? Rådet till chefskocken lyder: - Säkra minst 1000 vagnslaster prima torr ved. Och en hel lada kol. 19. Hur lagrades kött och fisk? Man rökte, torkade eller saltade köttet. 20. Hur lagrades drycker? Drycken fick jäsa så att den höll sig längre. Mjölk syrades till filmjölk. Den kunde också ystas till ost som kunde lagras. 21. Vad bakade man bröd av? I Europa var vetet det vanligaste men dyraste mjölet. Bönder och arbetare åt bröd av grövre mjöl. Ibland behövde man dryga ut mjölet med andra växter. 16

17 22. Hur kunde man använda gammalt bröd? Gammalt bröd kunde användas som tallrik. Man skar upp det till en fyrkantig form. Där lade man upp maten. Det var bra att ha gammalt bröd för att torka av kniven innan näste gäst skulle ha den. Husfolket använde bröd som grytlappar. 23. Fanns morötter på medeltiden? Det fanns en läckrare röd-lila sort. Den grön-gula sorten ansågs sämre. (Vår orangea morot korsades fram i Nederländerna först på 1600-talet) 24. Vad ansåg man om färsk frukt? Frukt var vanligt. Men läkarna avrådde från att äta rå frukt. Den var kall och fuktig och borde tillagas. 25. Varför föredrogs griskött före nötkött? Grisar behövde inte passas. De fick springa fritt. De åt nästan allt. Spädgris var en delikatess. Nötdjur värderades högt som dragdjur och mjölkproducenter. De slaktades först när de var uttjänta. Då var köttet inte särskilt aptitligt. 26. Vilka delar av djuret togs tillvara? Man åt alla delar av djuret, även öron, svans, tunga och livmoder. Inälvor, urinblåsa och mage användes som höljen vid matlagning. 27. Varför klassades vitkindad gås som fisk? Man visste inte att den lade ägg. Man trodde att den utvecklades inuti havstulpaner. 17

18 28. Hur påverkades mattillgången av digerdöden? Digerdöden utplånade hälften av europas befolkning. Därefter blev det möjligt för vanligt folk att få tag på kött. 29. Vilken var den vanligaste måltidsdrycken bland allmogen? I norden drack man mest öl. Det fanns ingen konserveringsteknik. Man måste dricka det ganska färskt. Det hade låg alkoholhalt och var grumligt. 30. Varför undvek man vatten? Läkarna avrådde från att dricka vatten. Man oroade sig över orenheten. 31. Vilka vinkvalitéer fanns på den tiden? Kvaliteten bestämdes av hur många gånger druvorna pressades. Den första pressningen gav de finaste och dyraste vinerna. De dracks av överklassen. Att lagra viner krävde specialkunskaper. Därför blev de mycket dyra. Allmogen fick nöja sig med billigt rosévin. Det vinet gjordes på andra eller tredje pressningen. 32. Vilken attityd hade man till vinet? Vin ansågs särskilt nyttigt. Nyttiga ämnen sändes ut till varje del av kroppen. Det bästa var att använda väldoftande kryddor i vinet. 33. Varför hade öl så låg dryckesstatus? Öl ansågs vara en enkel dryck. Det hade många negativa egenskaper. Men det kunde vara ett godtagbart alternativ. 34. Drack man brännvin på den tiden? Genom destillation kunde man utvinna essensen ur ett ämne. Man använde termen livets vatten (aqua vitae). Brännvin hade högt 18

19 medicinskt anseende. Det tog bort överflödiga vätskor och bevarade ungdomen. 35. Varför klassades socker som en krydda? Det berodde på den höga kostnaden. Det ansågs också nyttigt för kroppen. 36. Vilka kryddor hade man tillgång till? Många kryddväxter växte vilt i Europa. Även de fattigaste kunde hitta dem. Överklassen använde även kryddor, ofta enbart för att färga maten. 37. Hur ofta fastade man? I större delen av Europa fastade man. Fastedagarna var onsdagar, fredagar och vissa lördagar. Man fastade även särskilda helgdagar. 38. Hur åt man under fastan? Man fick inte äta kött. Men man tänjde på begreppet kött. Man tilläts äta valkött, fisk, bäver och fågel. Vitkindad gås tilläts eftersom den betraktades som fisk. Om köttet finhackades kunde man äta det vid festmåltider. 39. Varför valde man att börja måltiden med lättsmält mat för att sedan övergå till tyngre rätter? Man trodde att den tyngre maten sjönk ned i botten av magen. Då blockerades matsmältningskanalen. Det kunde orsaka förruttnelse och dåliga vätskor. 19