Turistnäringens investerarindex 2011 Rapporten är framtagen av RTS inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter

Transkript

1 Turistnäringens investerarindex 2011

2 Turistnäringens investerarindex 2011 Rapporten är framtagen av RTS inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter Sammanfattning investeringar i svensk turistnäring under 2011 De totala investeringarna i svensk turistnäring uppgick till 8,3 miljarder kronor för 2011, en ökning med 23 procent i förhållande till Investeringar i hotellfastigheter och nya arenor ökar mest och står sammantaget för 66 procent av de totala turisminvesteringarna. De totala investeringarna i nya arenor ökar med 82 procent jämfört med 2010 och investeringar i nya hotellfastigheter ökar med cirka 34 procent under Investeringarna i vintersportanläggningar minskar däremot med 14 procent under 2011 (819 mkr) jämfört med Även investeringarna i infrastruktur minskar och var under 2011 tre procent lägre jämfört med förra året. Under 2011 uppgår investeringarna i infrastruktur till mkr. Om Turistnäringens investerarindex Turistnäringens investerarindex är framtagen av RTS inom ramen för TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter. Turistnäringens investerarindex visar investeringar inom rese- och turistnäringen per år. Genom att sammanställa statistik och intervjua nyckelaktörer inom turistnäringen analyseras de sammantagna investeringarna i näringen. Bakgrund En viktig komponent för att Sveriges rese- och turistnäring ska leva upp till de tillväxtmål som är uppsatta av näringen, fördubbla omsättningen från dagens 250 miljarder till 500 miljarder år 2020, är att det kontinuerligt görs investeringar i kapacitet, infrastruktur och företagande. Turistnäringens investerarindex är en årlig analys av vilka offentliga och privata investeringar som görs inom rese- och turistnäringen. Syfte Syftet är att tillhandahålla alla rese- och turistnära verksamheter och intressenter en överblick av vilka investeringar som görs inom näringen och vilka aktörer som investerar i vilken verksamhet, samt dra slutsatser om varför bilden ser ut som den gör. Beskrivning Turistnäringens investerarindex ger svar på följande frågor: Var i Sverige investeringarna sker Inom vilka kategorier investeringarna sker Genomsnittligt investeringsbelopp Fördelningen mellan offentliga och privata investeringar Turistnäringens investerarindex mäter årligen investeringar inom rese- och turistnäringen inom sex kategorier: hotell, arenor, vintersportanläggningar, infrastruktur, nöjes- och temaparker samt turismutveckling. De investeringsformer som mäts är statliga medel, offentlig bidragsfinansiering, bankfinansiering och privat riskkapital. Den totala investeringsvolymen för turistnäringen omfattar från och med år 2011 även arenor varför den totala investeringsvolymen för år 2010 är högre än tidigare rapporterat.

3 Resultat 2011 jämfört med % Hotellfastigheter mkr (2 490 mkr 2010) Under 2011 uppgår investeringar inom hotell till mkr vilket innebär att investeringar i hotellfastigheter ökar med 34 procent jämfört med 2010 (2 490 mkr). Precis som under 2010 är en klar majoritet av de nya hotellen öppnade eller planerade i Stockholm. Totalt öppnade tio nya hotell i Sverige under 2011, åtta av dem etablerades i Stockholm som fick totalt cirka nya hotellrum. +82% - 14% Arenor mkr (1 172 mkr 2010) Under 2011 ökar investeringar i nya arenor med hela 82 procent jämfört med 2010, från mkr år 2010 till mkr år De två enskilt största investeringarna är Friends arena i Solna och Tele2 arena i Stockholm som tillsammans har en total investeringsvolym på mkr fördelat över en byggnadsperiod på tre år. Arenorna öppnar i oktober 2012 (Friends arena) och under våren 2013 (Tele2 arena) Vintersportanläggningar 891 mkr (1 039 mkr 2010) Investeringar i vintersportanläggningar minskar under 2011 med 14 procent jämfört med 2010, från mkr år 2010 till 891 mkr år Investeringsnivån under 2011 ligger dock i linje med genomsnittet för vintersportsanläggningar under de senaste åtta åren som varit mellan 600 mkr till mkr varje säsong. En majoritet av investeringarna görs av privata aktörer som exempelvis liftägare eller fastighetsbolag. - 3% Infrastruktur mkr (1 106 mkr 2010) De totala investeringarna i infrastruktur, som leder till ny kapacitet för rese- och turistnäringen, uppgår under 2011 till mkr vilket motsvarar en marginell minskning jämfört med 2010 (- 3 procent). I infrastrukturinvesteringar ingår kostnader för upphandlingar av persontrafik till och från regioner i Sverige som annars inte skulle ha en reguljär förbindelse med Stockholm, fastlandet eller regioncentra, samt kostnader för EU- stöd i infrastrukturprojekt utanför den statliga infrastrukturplanen. - 18% Nöjes- och temaparker 355 mkr (434 mkr 2010) Investeringar i nöjes- och temaparker under år 2011 uppgår till 355 mkr enligt svenska nöjesparksföreningen, vilket är en tydlig minskning i jämförelse med 2010 (- 18 procent). Investeringarna omfattar främst nya åkattraktioner, nya miljöer och/eller upplevelser. +10% +23% Turismutveckling 514 mkr (469 mkr 2010) Turismutveckling avser offentliga bidrag från EU- fonder inkluderar dels finansiellt stöd från EU:s regionala strukturfondsprogram som handläggs av Tillväxtverket, och dels bidrag från Jordbruksverkets Landsbygdsprogram vars syfte är att stimulera och utveckla landsbygden genom nya företag och nya produkter och tjänster. Summan inkluderar 50 procent motfinansiering av respektive länsstyrelse, regionförbund och/eller kommun. Totalt utfall för 2011 jämfört med 2010 Under 2011 uppgår investeringar inom rese- och turistnäringen sammantaget till mkr vilket innebär en total ökning om 23 procent jämfört med år 2010 (6 760 mkr).

4 Fördelning av totalt investerat kapital 2011 Nedanstående bild visar de sammantagna investeringarna per investeringskategori och investeringsform under 2011 jämfört med FÖRDELNING - INVESTERINGAR TOT Investeringskategorier Statliga medel* Offentlig bidragsfinansiering** Privata investeringar Totalt Diff 11 vs 10 % Hotell % Arenor % Vintersportanläggningar % Infrastruktur % Nöjes & Temaparker % Turismutveckling % Totalt % * Statliga medel: Omfattar trafikverkets investeringar av upphandlad persontrafik till och från regioner i Sverige. ** Offentlig bidragsfinansiering: Omfattar medfinansiering av infrastruktur såsom vägar, tåg och kommunala/privata flygplatser eller nyföretagande. Andelen privat finansiering ökar till 79 procent år 2011 (73 % år 2010). Orsaken till att andelen privat finansiering ökar är det höga antalet större hotell och nya arenor som öppnade eller uppfördes 2011 medan den offentliga finansieringen var oförändrad mot år Offentlig vs privat finansiering Investeringskategorier

5 Investeringar i hotell, Mkr år 2011 Investeringar i hotellfastigheter slår rekord Investeringar i hotellfastigheter ökade med 34 procent under 2011 (3 345 mkr) jämfört med 2010 (2 490 mkr). Investeringsnivåerna är idag på rekordhöga för storleken på såväl hotellet såsom investeringsbeloppet. Investeringar i hotellfastigheter beräknas stå för över 40 procent av de sammantagna investeringarna inom rese- och turistnäringen under Städerna dominerar Stockholm står för nästan hälften av investeringsbeloppet (49 %) och slås investeringarna i storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg & Malmö) ihop så är andelen hela 89 procent. Samtidigt ökar dock investeringarna för första gången på tre år utanför storstäderna. Investeringsmixen för hotell I databasen för hotell som öppnats under 2011, eller är under utförande för att öppnas under 2012/2013, finns idag sammanlagt 29 hotell. I Turistnäringens investerarindex 2011 beräknas hotellens kostnader över de tre år som byggproduktionen pågår. Det betyder att för investeringar år 2011 så ingår det som öppnats under 2011 och det som byggs under 2011 men öppnar 2012 eller Viktigt att notera är att det endast finns ett hotell som planeras att öppna i Stockholm år Investeringsmix Antal projekt Öppnat Öppnar Pågår >2013 Stockholm Göteborg Malmö Övrigt 2 5 Summa Exempel på större hotell som öppnade under 2011: Scandic Victoria Tower, Stockholm Scandic Grand Central, Stockholm Radisson Blu Waterfront Hotel, Stockholm Rezidor Park Inn, Stockholm Andel 2011 Andel 2010 Stockholm 49% 67% Göteborg 30% 17% Malmö 11% 11% Övrigt 11% 6% Summa Mkr Mkr

6 Investeringar i arenor, Mkr år 2011 Kraftig ökning av investeringar i nya arenor Investeringar i nya arenor ökar kraftigt. Sammantaget utgör arenor 26 procent av de totala investeringarna inom tursitnäringen Investeringar i nya arenor ökar med hela 82 procent jämfört med 2010, från mkr år 2010 till mkr år Friends arena & Tele2 arena De två enskilt största investeringarna är Friends arena i Solna och Tele2 arena i Stockholm som tillsammans har en total investeringsvolym på mkr fördelat över en byggnadsperiod om tre år. Friends arena öppnar i oktober 2012 och Tele2 arena under våren Det kommer innebära ett betydligt förstärkt utbud och kapacitet för idrott, konserter och andra evenemang i Stockholm med totalt nya sittplatser eller stå/sittplatser vid konserter. Övriga investeringar i arenor under 2011 Övriga orter med arenor som öppnats eller påbörjats 2011 är Växjö, Helsingborg, Kristianstad samt Kalmar. Arenan i Kristianstad öppnade redan 2010 och ingår inte i 2011 års investeringsvolym. Den avgränsning som gjorts för arenor som inkluderats i Turistnäringens investerarindex 2011 är att de ska tillföra ny kapacitet till turistnäringen och att de har ett tydligt syfte att användas för både idrott, kultur och events. Arenor i investeringsindex 2011 Arena Ort Öppnar/ öppnat Total byggkostnad mkr Vikt i index 2011 % Friends Arena Stockholm % Tele 2 Arena Stockholm % Helsingborg Arena Helsingborg % Myresjöhus Arena Växjö % Kristianstad Arena Kristianstad % Guldfågel Arena Kalmar % Summa Kapacitet per arena Arena Ort Öppnar/ öppnat Sittplatser Koncert- platser Friends Arena Stockholm Tele 2 Arena Stockholm Helsingborg Arena Helsingborg Myresjöhus Arena Växjö Kristianstad Arena Kristianstad Guldfågel Arena Kalmar Summa

7 Investeringar i vintersportanläggningar, 891 Mkr år 2011 Investeringar i vintersportanläggningar Investeringarna i fjällvärlden minskar 2011 (891 mkr) med 14 procent jämfört med 2010 (1 039 mkr). Även om investeringarna minskar under 2011 så ligger investeringsnivån i paritet med genomsnittet de senaste åtta åren. Under de senaste åtta åren har investeringarna i svenska fjällvärlden legat mellan 600 mkr till mkr per säsong. Jämtland, Dalarna, Värmland och Gävleborg står för 93 procent av investeringarna En majoritet av investeringarna under 2011 hamnar, precis som tidigare år, i den södra fjällkedjan. Under 2011 gjordes cirka 60 procent (523 mkr) av investeringarna i fjällvärlden i Jämtland/Härjedalen och i Dalarna. Jämfört med tidigare år görs det under 2011 större investeringar i Värmland och Gästrikland med sammanlagt 304 mkr (34% av investeringarna i fjällvärlden totalt). En stor skillnad mot tidigare år är att det är större spridning på investeringarna över hela landet även om de fyra största regionerna står för sammanlagt 93 procent av det totala investeringsbeloppet. 60 procent av investeringarna i boende och infrastruktur En tredjedel av investeringarna görs i skidbackarna (snösystem, liftar och nedfarter) och två tredjedelar av investeringarna hamnar inom boende och infrastruktur. Inslagen av offentliga investeringar består av medfinansiering av infrastruktur och/eller nyföretagande. Stora investeringar under 2011 inkluderar*: Branäs: 4- stolslift, samt husbyggnationer, 127 mkr. Kungsberget: Hotell, stugor, fjärrvärmeanläggning samt vägar, vatten och avlopp, 100 mkr Tänndalen: Skilodge, 65 rum relax, spa, massage och restaurang, 92 mkr. Idre Fjäll: 6- stolslift, 1 st. släplift samt topprestaurang 200 platser, 74 mkr Region Andel mkr % vs 2010 Jämtland/Härjedalen 37% 333,4-30% Dalarna 21% 189,8-44% Värmland 19% 172,2 225% Gävleborg 15% 132,2 57% Övriga 7% 63,8-23% Totalt 891,4-14% Källa: SLAO

8 Investeringar i infrastruktur, Mkr år 2011 Investeringar i infrastruktur som berör turistnäringen De totala investeringarna i infrastruktur, som leder till ny kapacitet för rese- och turistnäringen, uppgår under 2011 till mkr vilket innebär en marginell minskning jämfört med år 2010 (- 3 %). Definition infrastrukturinvesteringar Investeringar i infrastruktur kopplade till rese- och turistnäringen omfattar trafikverkets investeringar i form av upphandlad persontrafik till och från regioner i Sverige som annars skulle sakna nationell och/eller internationell tillgänglighet. Därtill tillkommer även offentlig bidragsfinansiering i vägar, tåg och flygplatser som ligger utanför den nationella infrastrukturplanen. Statisk utveckling för investeringar i infrastruktur De upphandlingar som görs inom infrastruktur är fleråriga och investeringarna är relativt lika över åren, beroende på att det i stort sett är samma trafik som upphandlas från år till år. De långa upphandlingstiderna leder till att investeringar inom infrastruktur blir relativt statiska. Exempel på infrastrukturinvesteringar: Färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet (cirka 400 mkr) Flygtrafik till inre Norrland, Härjedalen samt norra Värmland (88 mkr) Trafikslag % vs 2010 Busstrafik % Flygtrafik % Tågtrafik % Färjetrafik % Summa trafikupphandling % EU stöd i infrastruktur och projektstöd % Summa Infrastruktur %

9 Investeringar i Turismutveckling, 514 Mkr år 2011 Stöd ur EU- fonder för turismutveckling Bidrag från EU- fonder inkluderar dels finansiellt stöd från EU:s regionala strukturfondsprogram som handläggs av Tillväxtverket, dels bidrag från Jordbruksverkets Landsbygdsprogram vars syfte är att stimulera och utveckla landsbygden genom nya företag och nya produkter och tjänster. Summan inkluderar 50 procent motfinansiering av respektive länsstyrelse, regionförbund och/eller kommun. EU medel får endast motfinansieras av offentliga aktörer. Utbetalningsperiod Den nuvarande programperioden för EU:s strukturfonder gäller från 2007 till och med Då programperioden närmar sig sitt slut förväntas utbetalningarna till projekten vara som störst under åren 2010 och Norra Sverige stor andel utbetalningar Den norra delen av Sverige tar emot en majoritet av utbetalningarna från EU:s strukturfonder under Exempel på stora projekt är Besöksmål världsarvet Laponia (55 mkr) i Norrbotten och Turism 2020 (22 mkr) i Jämtland. Regional fördelning 2010 och 2011 Region Andel 2010 Andel 2011 Blekinge 2% 3% Dalarna 8% 11% Gotland 0,1% 0,3% Gävleborg 3% 2% Halland 1% 0% Jämtland 20% 18% Kalmar 6% 4% Norrbotten 23% 22% skåne 1% 2% Småland 0,4% 3% Stockholm 0,0% 1% Södermanlands län 0,0% 0,1% Uppland 1% 1% Värmland 5% 5% Västerbotten 9% 8% Västernorrland 9% 4% Västmanlands län 0,0% 0,2% Västra Götaland 5,0% 7,2% Öresund- Kattegat- Skagerak 8,1% 8,5% Örebro län 0,0% 0,1% Östergötland 0,0% 0,2% Totalt

10 Totalt stöd ur EU- fonder, 805 Mkr år 2011 På föregående sida redovisas stöd ur EU- fonder för turismutveckling. På denna sida redovisas samtliga EU- medel som Tillväxtverket och Jordbruksverket fattat beslut om och beräknats ha utbetalats under 2011 vilket även inkluderar stöd till infrastruktur- och tillgänglighetsprojekt. Totalt stöd ur EU- fonder Bidrag från EU- fonder inkluderar dels finansiellt stöd från EU:s regionala strukturfondsprogram som handläggs av Tillväxtverket vilken kan omfatta både turismrelaterade projekt såväl som infrastruktur, samt bidrag från Jordbruksverkets Landsbygdsprogram vars syfte är att stimulera och utveckla landsbygden genom nya företag, produkter och tjänster. Summan inkluderar 50 procent motfinansiering av respektive länsstyrelse, regionförbund och/eller kommun. EU medel får endast motfinansieras av offentliga aktörer. Utbetalningsperiod Den nuvarande programperioden för EU:s strukturfonder gäller från 2007 till och med Då programperioden närmar sig sitt slut, förväntas utbetalningarna till projekten vara som störst under åren 2010 och Norra Sverige stor andel utbetalningar Den norra delen av Sverige tar emot en majoritet av utbetalningarna från EU:s strukturfonder under 2011 och stödet inkluderar bland annat turismutvecklingsprojekt samt infrastruktur- och tillgänglighetsprojekt. Exempel på stora projekt inkluderar Besöksmål världsarvet Laponia (55 mkr) i Norrbotten, samt Tillgänglighet till Härjedalsfjällen (27 mkr) och Turism 2020 (22 mkr) i Jämtland. Turismutvecklingsprojekt står för 63 procent av det totala stödet Turismutvecklingsprojekt beräknas stå för cirka 63 procent, eller 514 mkr, av det totala stödet från EU:s strukturfonder under 2011 (469 mkr 2010). Regional fördelning av Turistnäringens EU- stöd Region Andel 2010 Andel 2011 Norrbotten 18% 22% Jämtland 14% 16% Dalarna 9% 12% Värmland 10% 10% Småland 5% 6% Västernorrland 12% 6% Västerbotten 9% 5% Öresund- Kattegat- Skagerak 4% 5% Västra Götaland 3% 3% Blekinge 2% 2% Gävleborg 3% 2% Uppland 2% 2% Kalmar 3% 2% skåne 2% 2% Stockholm 2% 1% Södermanland 1% 1% Örebro 1% 1% Västmanland 0,5% 0,5% Östergötland 0,4% 0,1% Gotland 0,2% 0,1% Halland 1% 0,0% Totalt 796 mkr 805 mkr Fördelning mellan turism- och infrastrukturprojekt Turism Tillgänglighet Totalt

11 Utblick investeringar 2012/2013 Offentliga investeringar EU- finansierade investeringar/insatser EU- finansierade insatser och projekt hänger ihop med EU:s budgetperiod I stort är alla medel redan beslutade och under 2012 och 2013 slutförs alla pågående projekt. Inga nya insatser/projekt kan beslutas om förrän den nya budgeten är klar med verkan från och med Det innebär att det uppstår ett glapp på ett till två år förutsatt att den nya budgeten fortsatt innehåller möjligheter till stöd för turismutveckling. Upphandlad persontrafik Den upphandlade personatrafiken samt lokala offentliga aktörers medverkan till olika projekt förväntas vara på oförändrad nivå. Denna trafik är relativt statisk mellan åren med långa upphandlingsavtal. Regional- och kommunal medfinansiering Denna kategori av investeringar är vanligast vid medfinansiering till exempelvis vintersportanläggningar och förväntas ha en fortsatt en hög nivå. Privata investeringar Hotell Investeringarna för nya hotell kulminerar under 2011 och Flera stora hotell har under kort tid öppnat i Stockholm och Göteborg och fler nya hotell är på väg men företrädesvis mindre i storlek och investering samt utanför Stockholm/Göteborg/Malmö. Som konsekvens av det kraftiga tillskottet av nya rum och tydliga tecken på lågkonjunktur kommer sannolikt flera nya beslut att skjutas på framtiden. Arenor (idrott/kultur/möten) Under 2012 och 2013 öppnar två, för Sveriges volymer mätt, stora arenor. Inga nya arenor av den storleken kommer att öppnas på många år. Den totala investeringsvolymen kommer att sjunka när dessa har öppnat (okt 2012 respektive mars 2013) efter 2012 och Fjäll/vintersportanläggningar Investeringar i fjäll och vintersportorter samt nöjes & temaparker förväntas vara kvar på en oförändrat hög nivå. Nöjes & Temaparker Investeringar i fjäll och vintersportorter samt nöjes & temaparker förväntas vara kvar på en oförändrat hög nivå.

12 Källor Myndigheter/Företag Tillväxtverket, Jordbruksverket, SLAO, Rikstrafiken, RTS, Razormind Offentliga program/aktörer EU strukturfond, EU IVA- fond, Tillväxtverkets program för tillväxt, Landsbygdsprogrammet, Länsstyrelser Intervjuer med större kommersiella aktörer inom hotell, vintersportanläggningar, infrastruktur samt nöjes- och temaparker. Turistnäringens Investerarindex Turistnäringens Investerarindex 2012 har tagits fram av RTS, Rese- och Turistnäringen i Sverige inom ramen för TRIP, Turistnäringens Utvecklingscenter. Utvecklingscentret är en plattform för privata och offentliga aktörer kring samarbeten, produktutveckling och samordning av nationella projekt. TRIP.se är utvecklingscentrets samlingsplats och näringens största community för företagsutveckling, informationsutbyte, möten, kompetensutveckling, affärsnätverk med mera. Läs mer på Rapporter och analyser inom ramen för TRIP Turistnäringens Utvecklingscenter: Turistnäringens Tillväxtprognos (kvartalsrapport) Turistnäringens investerarindex (årlig rapport) Turistnäringens Företagarindex (årlig rapport) Turistnäringens Trendanalys: Vision 2020 (årlig rapport) Turistnäringens månadsanalyser (månatlig analys) Analys och sammanställning Björn Arvidsson Razormind bjorn.arvidsson@razormind.se