Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Bättre vård Mindre tvång"

Transkript

1 Projektrapport Bättre vård Mindre tvång TEAM 82 Psykosvårdsavdelning G, Jönköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på förebyggande insatser för våra patienter och att öka tryggheten på avdelningen. Teammedlemmar Biträdande vårdenhetschef, Ann-Kristin Pettersson, annkristin.pettersson@lj.se Psykiatrisjuksköterska, Catrin Stavander Skötare, Ewa Blom Johansson Skötare, Annika Svärd Sjuksköterska, Jessica Holmgren Vårdenhetschef, Åsa Lindström Överläkare, Per Algot Thorslund Projektets övergripande mål 1. Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. 2. Att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder. 3. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Sammanfattning Avdelning G är en psykosvårdsavdelning inom Jönköpings läns landsting, den har 16 vårdplatser. Patienterna vårdas enligt HSL (Hälso-och sjukvårdslagen) eller enligt LPT (Lagen om psykiatrisk tvångsvård). Avdelningen är låst dygnet om. Tvångsåtgärder utförs nästan aldrig på vår avdelning. Vi har inte något bältes-rum och om patientens sjukdomstillstånd kräver avskiljning eller tvångsinjektion flyttas denne till PIVA. Detta föranledde oss till tre mål relaterade till projektet. Dessa har vi satt upp och arbetat mot i detta förändringsarbete/förbättringsarbete. Vi har valt att i nedanstående text inte använda ordet tvångsförflyttning utan istället definitionen överflyttning, trots att man kan anta att en överflyttning till PIVA (psykiatriska intensivvårdsavdelningen) ibland inte sker på frivillig väg. Genom enkäter, tester och intervjuer har ett antal instrument och verktyg tagits fram som kan användas på vår avdelning, både nu och i framtiden. Resultaten kommer visa att små medel och ganska minimala insatser kan ge/ger ganska stora resultat. 1

2 Ringar på vattnet startar när något sätts igång och uppmärksammas både hos personal och patienter på avdelningen. I detta fall, en förändring och förbättringsprocess som leder till något bra för alla inblandade. Genom projektet har vi på avdelningen fått en ökad medvetenhet och nya ögon har öppnats. Förändringens vindar har dragit fram på avdelning G. Avvaktande hos en del, men ändå dock ganska nyfikna. Bakgrund Psykiatriska kliniken vid Länssjukhuset Ryhov är en av Jönköping läns största kliniker med 92 vårdplatser, fördelat på 6 vårdavdelningar och 10 öppenvårdsenheter. Vårt upptagningsområde är Jönköpings kommun samt Habo och Mullsjö kommuner, tillsammans ca innevånare. Inom kliniken bedrivs viss vård för hela Jönköpings län: psykiatrisk akut och intensivvård, rättspsykiatri och specialiserad slutenvård för beroendesjukdomar. I samband med en ombildning av psykiatrivården 1997 bildades nya vårdkedjor, bl.a. den för psykosvården. Vår slutenvårdsavdelning G har 16 vårdplatser med möjlighet för överbeläggningar. Upptagningsområdet ser ut som ovan och vi har ca.550 patienter listade till oss. Noteras bör att vi också ofta har patienter med annan diagnos inneliggande då det är fullbelagt på andra psykiatriavdelningar. Den genomsnittliga vårdtiden per patient under 2011 var 17 dygn och beläggningen på avdelning G var 97,5%. De flesta vårdas enligt HSL. Under 2011 hade vi sammanlagt 46 patienter inlagda enligt LPT. När psykiatrin på Ryhov fick nya lokaler 1997 bestämdes det att allmänpsykiatrin, missbrukoch psykosvården skulle flytta in på Ryhovs befintliga sjukhus, integrerat med den somatiska vårdens lokaler. PIVA:s lokaler däremot placerade man i ett hus tillsammans med rättspsykiatrin. I det huset skulle det finnas en bältessäng och ett avskiljnings-rum, vilka placerades ganska naturligt på PIVA. När vi idag måste flytta våldsamma och-eller utåtagerande patienter från avdelning G till PIVA, som av någon anledning inte kan vara kvar på vår avdelning, så är det en ganska lång transportsträcka. Först får vi som personal åka med patienten ner två våningar i hiss till källaren. Därefter får vi ta patienten genom en kulvert som är cirka hundra meter lång för att sedan åka upp en våning med hiss för att komma till PIVA. Vid transporten är det minst två personal som är med, 1 från avdelning G och 1 från PIVA. Att transporteras denna väg till PIVA kan nog tyckas och upplevas lite dramatiskt, men att patienten överflyttas till PIVA innebär dock inte att en tvångsåtgärd med automatik utförs där. Patienten lugnar oftast ner sig bara av att komma till PIVA, då avdelningen där är mindre och har högre bemanning med personal. Det är ett fåtal gånger som bältessängen eller avskiljningsrummet behöver användas efter överflyttning. Inte heller givande av tvångsinjektioner. 2

3 När SKL:s projekt Bättre vård- mindre tvång startade för oss i oktober 2011 noterade vi att vi nästan aldrig utför några tvångsåtgärder på avdelning G, d.v.s. de som socialstyrelsen klassar som tvångsåtgärder, och vår förhoppning är att det ska fortsätta så. Därav har vi riktat vårt arbete i detta projekt mot dessa mål: att minska antalet förflyttningar till PIVA med 50 %, då vi innan projektet startade i genomsnitt hade 5 förflyttningar / månad. Vidare att ha mer patientfokus och dra lärdomar om hur patienterna upplever en överflyttning genom att introducera och erbjuda uppföljningssamtal med överflyttade patienter på PIVA inom 48 H och att se till att 80 % av personalen på vår avdelning känner till de rutiner och riktlinjer som finns gällande tvångsåtgärder/lpt. Mål 1. Minska antalet patientförflyttningar till PIVA med 50 %. Till % av patienterna som förflyttas till PIVA ska erbjudas ett uppföljningssamtal inom 48 H. Till % av personalen ska känna till de riktlinjer och rutiner som finns angående tvångsåtgärder och LPT på vår arbetsplats. Till Förändringar som testats Mål 1. När det gäller mål 1 hade vi en hypotes om att förflyttning till PIVA i samband med försämring är negativt för den enskilde patienten.vi ville därför försöka minska antalet förflyttningar till PIVA med 50 %.Vi började mäta antalet förflyttningar med en nygjord pinnstatistik.vid förflyttning noterades tid, datum, kön, och om några preventiva åtgärder utförts innan överflyttningen. Patientens initialer skrevs även upp på pinn-statistik-listan vid den aktuella förflyttningen p.g.a. att det då blev lättare att sköta statistiken. Vi gjorde avstämning varje månad under registreringstiden för att minimera risken för bias. Avdelningspersonalen fick information om denna registrering och orsaken till den. När vi hade samlat in data under någon månad började vi titta på olika preventiva åtgärder, utöver de som vi har sedan tidigare. Vi testade då att använda ett trygghetsformulär. Detta för att få en dokumenterad information om vad som hjälper en viss patient i en viss situation (patientfokus). Vi prövade under en vecka att använda formuläret för vissa patienter i en speciell modul på avdelningen. Sedan tidigare har vi på vår avdelning använt oss av flera olika preventiva metoder/åtgärder för att patienter inte ska behöva överflyttas till PIVA. Vi ville nu testa om vi kunde använda några av dessa i större skala och till och med introducera dem som standardiserade åtgärder på vår avdelning. 3

4 Vi prövade att under en vecka öka användandet av NADA (öron-akupunktur), vetekudde (värmekudde) och bolltäcke som preventiva åtgärder för att förebygga förflyttningar till PIVA. Mål 2. Vår hypotes på mål 2 var att patienten upplevde att det var en traumatisk upplevelse att bli överförflyttad till PIVA. Vi prövade därför att utföra ett uppföljningssamtal hos patienten på PIVA inom 48 H, för att ge patienten möjlighet att sätta ord på de upplevelser som han/hon hade vid överflyttningen. Vi tog fram en enkät med en VAS-skala från 1-10, där 1 var negativt och 10 positivt. Enkäten innehöll två frågor som patienten fick svara på. Om patienten inte orkade att svara på frågorna så följdes patienten upp lite längre fram, för vi ansåg att alla överflyttade patienter från avdelning G skulle få en möjlighet att få prata om sin överflyttning. För att säkerhetsställa att uppföljningssamtalen verkligen gjordes så testade vi att detta skulle noteras i vår avdelnings provtagnings-bok och att det ska bockas av i boken när det har utförts. Mål 3. När det gäller mål 3 så ville vi få veta hur mycket kunskap personalen hade när det gällde riktlinjer och rutiner angående tvångsåtgärder/lpt på vår arbetsplats. Under arbetets gång har därför 3stycken medarbetarenkäter skickats ut angående detta ämne till avdelningspersonalen. Dessa tester har vi sedan använt för att kunna uppnå vårt mål. Vi har utgått ifrån fråga 1 i medarbetarenkäten där vi undrar och mäter hur och om personalen känner till de riktlinjer/rutiner som finns angående tvångsåtgärder på vår arbetsplats. Resultat Övergripande mål: 1) Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder. Mätbart mål: Att minska antalet patientförflyttningar till PIVA med 50 %. Till Mätning: Pinnstatistik av genomsnittligt antal förflyttningar till PIVA per månad under perioden april september 2011 att jämföras med antalet förflyttningar för perioden oktoberapril Resultat med förklaring och kommentarer: 4

5 Antal förflyttningar till PIVA. Kommentar: Innan vi startade att registrera överflyttningar till PIVA via pinnstatistik så var det i genomsnitt 5 stycken överflyttningar varje månad (se blått streck). Under våra mätperioder 20/ / så har totalt 13 patienter från avd G överflyttats. Detta ger ett genomsnitt på 3,8 patienter som överflyttats till PIVA per månad. Under registreringens gång så ser man att dessa överflyttningar har minskat. Vid sista mätningen så hade 1 överflyttning gjorts. Antal kvinnor/män som förflyttats till PIVA. Kommentar: Under den totala registreringstiden, 20/ /4-2012, så har 5 kvinnor och 8 män flyttat till PIVA från avd G. Detta ger en ganska jämn fördelning mellan könen, med bara en liten högre representation av männen. 5

6 När på dygnet förflyttningarna har ägt rum Kommentar: De flesta överförflyttningar till PIVA från avdelning G har skett på den senare eftermiddagen och under natten. Inga överflyttningar har gjorts vid passbyten natt/förmiddag av dessa 13 överflyttningar. Övergripande mål: 2) Att förbättra patientens upplevelse av tvångsåtgärder Mätbart mål: Att 100 % av alla patienter som förflyttas till PIVA ska erbjudas ett uppföljningssamtal inom 48 H. Till Mätning: Patientenkät för patienter som förflyttats till PIVA. Resultat med förklaring och kommentarer: 6

7 Utförda uppföljningssamtal inom 48 H med patienter som förflyttats till PIVA Kommentar: Uppföljningssamtalen på överflyttade patienter till PIVA började att testas vid andra mätperioden, 10/ , därför ingen stapel under första mätperioden. Sammanlagt har 6 stycken uppföljningssamtal gjorts med patient på PIVA och inom 48 H efter överflyttning från avdelning G. Övergripande mål: 3) Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Mätbart mål: 80 % av personalen ska känna till de riktlinjer och rutiner som finns angående tvångsåtgärder och LPT på vår arbetsplats. Till Mätning: Medarbetarenkät som har besvarats av personalen på avdelning G under 3 tillfällen och där vi valt att redovisa fråga 1: Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats. Resultat med förklaring och kommentarer: 7

8 Kommentar: Svaret på fråga 1 i medarbetarenkäterna visar att personalen känner till de rutiner och riktlinjer som finns på vår arbetsplats till 79 % vid mätning 1. I medarbetarenkät 2 visade det också 79 %. I medarbetarenkät 3 hade kunskaperna ökat till 81 %. Redovisning av SKL tvångsåtgärder. Enligt socialstyrelsen så innebär en tvångsåtgärd bältesläggning, tvångsinjektion och/ eller avskiljning av patient. Då vi under projektets gång inte haft några tvångsåtgärder på avdelning G så redovisar vi 0 tvångsåtgärder. Våra genomförda tester/förändringar. 1. Vi har utfört pinn-statistik över antalet förflyttningar till PIVA från avdelning G enligt en framtagen mall (Bilaga nr 1) under drygt fem månader för att kunna se hur många förflyttningar som gjorts till PIVA, när förflyttningarna har ägt rum och om det var en man/kvinna. Vidare har vi tittat på om man som personal har utfört någon förebyggande åtgärd innan förflyttningen blev aktuell. I samband med alla överflyttningar så har det utförts en preventiv insats. Detta test att dokumentera utförda överflyttningar upplever vi har varit bra att göra och anses som en klar förbättring då en ökad medvetenhet har aktualiserats hos personalen och tankar på att ha ännu mer preventiva åtgärder kommit fram, så att en överflyttning inte behöver blir aktuell. 2. Uppföljningssamtal med överflyttade patienter på PIVA inom 48 H har testats och implementerats på vår avdelning. Samtalen har utförts efter en enkät med två frågor som besvarats utav patienten enligt en VAS-skala från 1 till 10 (Bilaga nr 2). Sedan vi började använda denna enkät så har 6 stycken uppföljningssamtal kunnat utföras utav 10 stycken. Anledningar till att de andra 4 samtalen inte har utförts är orsaker som totalvägran, varit samma patient, somatiskt tillstånd och förflyttning till annan enhet på ett annat sjukhus. Det hela anses ändå gett ett gott utfall och har presenterats på arbetsplatsträff och därefter har testet införts i hela arbetsgruppen. 8

9 Svaren från enkät för patienter som överflyttats till PIVA. Kommentar: 6 patienter har svarat på denna enkät och det framkom olika varibler på VASskalan, alltifrån 10 (mycket positivt) till 1(mycket negativt) på fråga 1. Dock visar enkäterna hög VAS-skattning (mycket posivt) på fråga Nästa test vi prövade var att säkerställa att uppföljningssamtalet verkligen gjordes på PIVA. Detta har vidare noteras i en speciell bok, vår provtagnings-bok, så att det inte glöms bort att göras och där det signeras vid utfört patientsamtal. Detta är nu implementerat på vår avdelning efter att ha presenterats på en arbetsplatsträff och godtagits. 4. För att man som personal ska utföra ett uppföljningssamtal och känna sig trygg och säker vid utförandet av samtalet så har vi tagit fram en grund-manual för att det ska bli lättare att göra detta uppföljande samtal på PIVA efter en överflyttning (Bilaga nr 3). Denna manual har vi nyligen startat att introducera på avdelningen p.g.a. att den övriga avdelningspersonalen nu precis börjat vara delaktiga i överflyttningssamtalen på PIVA, då vi medlemmar i teamet tidigare har skött dessa. 5. Trygghetsformuläret (Bilaga nr 4) har testats på en utvald modul på avdelningen. Det har genomförts på 5 patienter under en vecka. Formuläret består av 3 frågor och har 10 olika svarsalternativ plus möjlighet till ett övrigt svar. Detta formulär har fallit väl ut och gett mycket god respons ifrån patienterna som deltog. Vi jobbar därför vidare med detta formulär, men då i större utsträckning. Trygghetsformuläret som vi använde oss av lånade vi av ett annat team i detta projekt, men vi kastade om frågorna något. 6. NADA/akupunktur (Bilaga nr 5) har vi prövat att utöka användandet av under 2 veckor, som en förebyggande åtgärd för att förhindra sämre mående och ångestlindring. Detta kan leda till att en eventuell överflyttning till PIVA förhindras. Vi tillförde denna åtgärd i en kolumn på vår pinnstatistik över förflyttningar till PIVA, personalen fick fylla i om denna metod användes som en förebyggande åtgärd och vilken effekt den hade på patienten. 9

10 Sedan vi utökat användandet av denna metod har inga förflyttningar gjorts på de patienter som erhållit akupunktur. Informationen av testet och utförandet av behandlingen har fallit väl ut hos personalen och kommer att fortsätta att användas framöver. 7. Vetekudden (Bilaga nr 6) fungerar som en värmekudde och erhålls som ångestlindring och är även den en förebyggande åtgärd för att minska en patients sämre mående och förebygga en eventuell förflyttning av patienten till PIVA. Detta hjälpmedel finns som en kolumn i vår pinnstatistik och där personal registrerar om man använt denna metod som en förebyggande åtgärd. Testet av vetekudden har introducerats för avdelningspersonalen och har fallit väl ut. Vidare så har patienten varit positiv till denna behandling och blivit lugnare. Ingen patient som använt sig av denna har under mätningens gång behövt överflyttas till PIVA. 8. Bolltäcke (Bilaga nr 7) används oftast som lugnade och trygg symtomlindring. Vi tillförde också denna behandling till pinnstatistiken som en preventiv åtgärd för att minska överflyttning till PIVA. Detta test varade under två veckor liksom de tidigare två. Personalen tog emot denna förebyggande insats positivt, så även denna åtgärd kommer att fortlöpa och implementeras. 9. Kunskapstestet (Bilaga nr 8) skickades ut till all avdelningspersonal på avdelning G för att vi skulle få vetskap om hur mycket de vet/kan om tvångsåtgärder och dess riktlinjer/rutiner. Vi lånade testet från ett annat team. Detta test utgjorde en grund för oss så att vi skulle ha ett startvärde för att kunna mäta om en insats som en föreläsning behövdes för att få mer lärdom. Kunskapstestet gick ut via mail till 30 stycken personal med 19 stycken frågor om tvångsåtgärder och LPT. Kunskapstest hos personalen. Kommentar: Testet bestod av 19 frågor och alla frågorna besvarades. Testet skickades ut till 30 personal på vår avdelning via mail. Efter en vecka var svaren inlämnade och då hade 17 stycken svarat, vilket utgör 57 % av personalen. 10

11 10. Informationsmöte av vår överläkare för all vårdpersonal på avdelning G angående LPT/tvångsåtgärder och dess riktlinjer har hållits under en eftermiddag. 30 stycken var inbjudna till föreläsningen, 18 stycken närvarade, 60 %. Mötet var för all avdelningspersonal och var inte obligatoriskt. LPT och tvångsåtgärder förklarades och diskuterades efter mallen av frågorna på kunskapstestet. Uppmaningar om att använda intranätet och hålla sig uppdaterad på vår sight JURIS lyftes fram. 11. Kunskapstest nummer två skickas ut med samma frågor som vid kunskapstest nr 1 till avdelningens personal via mail, men bara 1 svarade, 0,03 %, trots uppmaningar och förlängd svarstid. Detta gjorde att vi förkastade iden att använda dessa kunskapstester som en mätmall. Vidare ledde det till att vi fick ändra om vårt huvudmål nummer tre. 12. Uppföljning av personalens LPT kunskaper efter föreläsning om tvångsåtgärder/lpt. En ny enkät gjordes som bestod av två frågor (Bilaga nr 9). Eftersom kunskapstest nummer 2 inte föll väl ut ville vi ändå veta hur personalens upplevde sina kunskaper, om de hade ökat och vidare om föreläsningen hade gett något mervärde. Uppföljning av personalens LPT kunskaper efter föreläsning om tvångsåtgärder/lpt Kommentar: 18 stycken uppföljningsenkäter skickades ut till de som deltagit i föreläsningen av överläkaren på vår avdelning, vilket gav en svarsfrekvens på 100 %. Alla svarade ja på bägge frågorna, vilket ger också 100 % 11

12 13. Medarbetarenkäten har skickats ut tre gånger till all personal och vi bestämde, eftersom att kunskapstesterna inte höll för att uppfylla vårt tredje mål, att lyfta fram fråga 1 i medarbetarenkäten. Frågan vi koncentrerade oss på var om man känner till de rutiner och riktlinjer som gäller vid tvångsåtgärder på vår arbetsplats. Resultatet visade i 1:a medarbetarenkäten att 79 % kände till rutiner/riktlinjerna, i 2:a 79 %, och på 3:e medarbetarenkäten kände 81 % till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder på vår arbetsplats. Det totala antalet på deltagare i medarbetarenkäterna under projektets gång var i medarbetarenkät 1 30 stycken och 24 svarade, vilket ger en procentsats på 80 %. På den andra medarbetarenkäten var det 19 stycken som svarade av 30, vilket blir 63 %. I den sista medarbetarenkäten svarade 26 stycken av personalen och det gav siffran 87 %. Våra genomförda aktiviteter. Vi har i teamet träffats ofta och haft mycket sammankomster under hela projekttiden. Vi har gett kontinuerlig information till avdelningens personal om vårt förändringsarbete vid arbetsplats-träffar, vid skiftbyten av personal och vid våra fikapauser. Vi anser att hela personalstyrkan har varit medvetna och införstådda med detta projekt. Vi har hållt white-boarden i personalrummet levande och uppdaterad. Vi har också pratat med öppenvårdspersonal och andra medarbetare om tankarna omkring detta projekt. Under dessa mätperioder har vi även arbetat med att samla in information/material ifrån olika personer till vår framtida slutrapport. Material så att vi har kunnat redovisa vår avdelnings historia, bakgrund, uppbyggnad, beläggningsstatistik m.m. Diskussion Vi har på vår avdelning hela tiden arbetat mycket för att ha förebyggande insatser/preventiva åtgärder för våra patienter så att de ska må så bra som möjligt och på sätt även minimera risken för en förflyttning till PIVA. Vår grund på avdelningen är därför ganska stor med förebyggande insatser och med involvering av andra partners i vår verksamhet. Vi har idag ett gott samarbete med våra psykiatriska öppenvårdsmottagningar, BST (bostadssociala teamet )och handläggare inom kommunen och anser att kommunikationen med dem är viktigt. Som ett verktyg mellan oss använder vi S-BAR (ett kommunikationsverktyg enligt en viss rapporteringsmanual) sedan en tid tillbaka, vilket ger oss bra och säker information om patienterna, så att man vidare har ett gemensamt förhållningssätt gentemot patienten och kan på så sätt förebygga att det inte blir några tvångsåtgärder. 12

13 På avdelning G arbetar vi i tre vårdlag och med kontaktmannaskap. Vi arbetar tillsammans i vårdlagen fram en individuell vårdplan för våra patienter och alla patienter får ett ankomstsamtal med sin kontaktman eller sin OAS (omvårdnadsansvarig sjuksköterska) inom 24 H. Patienten får hos oss en välkomstfolder med information om avdelningens rutiner, telefonnummer, tider och diverse annan information. En anslagstavla med namn på den personal som tjänstgör för dagen/natten är placerad så att alla patienter kan se den och den hålls uppdaterad dagligen och upplevs som betydelsefull för patienterna. Matsedel för hela veckan finns i matsalen då patienten har möjlighet att dagligen välja mellan tre rätter vid lunch och middag. En innegård finns där rökning är tillåten, förutom på natten. Alla våra patienter har enkelrum, förutom vid överbeläggningar. Detta är några faktorer som vi anser vara bra för våra patienter, för ju mer information de får och desto mer delaktighet de känner i det vardagliga livet på avdelningen så minimeras riskerna till sämre psykiskt mående och risken för att en förflyttning blir aktuell. Att en överflyttning till PIVA ses i termen som ett nederlag gör vi inte men vi tror att i långa loppet så blir det nog bäst för patienten att få vara kvar på vår avdelning ur flera aspekter, såsom exempelvis bättre kontinuitet och samma behandlande läkare. Dock ska man inte sticka under stol med att ibland är det klart indikerat att patienter behöver flyttas till PIVA om han/hon är till stor skada för sig själv och/ eller andra trots alla goda intentioner Faktorer som påverkar kan vara att vissa medpatienter inte går ihop på avdelningen, platsbrist på avdelningen, hög säkerhetsrisk och alldeles för lite personal. Men ibland kan det räcka med att patienten får byta rum eller modul för att det ska lugna sig. Har vi nu uppnått våra mål? Mål 1. Minska antalet patientförflyttningar till PIVA med 50 %. Till Detta mål anser vi att vi uppnått under projektets gång. Vi ser i vår statistik att förflyttningarna har minskat, undantaget mätperiod tre då en rejäl ökning skedde. Under denna period överflyttades 6 patienter till PIVA. Anledningen till detta kan vara att denna period låg vid jul och nyårs tid, då normalt en högre stressfaktor finns hos våra patienter, men även hos personalen. Faktorer som att ordinarie läkare inte var i tjänst och att det var olika läkare varje dag som gav olika budskap till patienterna kan ha skapat denna frustration. Även permissioner hos anhöriga som inte hade fungerat kan vara en annan orsak. Vidare kan vi konstatera att överflyttningen till PIVA från avdelning G oftast görs under sen eftermiddag, kväll eller under natten. Olika faktorer som att permissioner har önskats men inte blivit beviljade, planerade läkarsamtal har ställts in och personer man velat får prata med/har tag på inte har lyckats kan ha varit utlösande faktorer och gjort att man som patient blivit rejält besviken. Denna känsla accelererar under senare delen på dagen/kvällen och kan då lett till att patientens försämring gjort att en överflyttning till PIVA blivit aktuell. Det vi även sett när vi utfört vår pinnstatistik över förflyttningar är att det är ungefär lika många kvinnor som män som överflyttas till PIVA. Detta förvånar oss inte p.g.a. att vi har en ganska jämn fördelning av bägge könen och som är innerliggande på vår vårdavdelning. Oftast är det våra psykospatienter som överflyttas till PIVA och de har ganska liknande symtom och sjukdomsbild oavsett kön. 13

14 När det gäller trygghetsformuläret så tror vi mycket på att det inte bara är formulärets ifyllande som är viktigt, utan även att patienten gör detta ihop med personalen. Vidare bra att detta formulär dokumenteras så att man tillsammans kan ta fram det vid en försämring hos patienten och prata om de olika svarsalternativ patienten hade valt. Mål % av patienterna som förflyttas till PIVA ska erbjudas ett uppföljningssamtal inom 48 H. Till Detta mål har vi till dags datum inte uppfyllt. Anledningar till att alla uppföljningssamtal inte har utförts är tex. totalvägran, varit samma patient, somatiskt tillstånd och förflyttning till annan enhet på ett annat sjukhus. Vi tycker ändå att vårt mål är realistiskt och känner inte att 100 % är ett för högt mål, då testen precis bara har börjat. Vidare anser vi att de utförda uppföljningssamtalen har gett ett gott utfall då det framkommit många reflektioner, både negativa och positiva, som vi kan jobba vidare med. 60 % utförda samtal får ändå ses som ett bra resultat gällande vårt huvudmål att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder. När det gällde uppföljningssamtalen och fråga 1, hur man upplevde flytten till PIVA på en VAS-skala 1-10 där 1 var negativt och 10 positivt så var svaren väldigt varierande. En hypotes här kan vara att de patienter som upplevde avd G negativt efter en överflyttning fortfarande mådde väldigt dåligt när intervjun gjordes, vidare att patienten kände att det kändes skönt att vara på PIVA just då eftersom de har en mindre enhet, mer personal och mindre intryck. Kanske man hade fått andra svar om man hade gjort intervjun vid senare tillfälle? Sammanställningen av fråga 2 och hur patienten upplevde personalens agerande vid flytten till PIVA gav mycket höga siffror dock, vilket visar positiva siffror på VAS-skalan. Slutsatsen som vi dragit här av dessa resultat är att patienterna känner sig trygga med vår personal och därför inte uppfattar vårt agerande som negativt. Testerna vi gjort angående mål 2 har känts bra och stimulerande och har uppskattats mycket av de patienter som fått uppföljningssamtal. Vi ska framöver testa och se till att personalen på PIVA informerar patienten att vi kommer över från avdelning G för ett samtal. Enligt erfarenheter under denna testperiod så har vi märkt att det ger bättre förutsättningar för ett bra uppföljningssamtal om patienten är förvarnad. Det har fungerat i 5 av de 6 fallen. Att ytterligare ett uppföljningssamtal skulle utföras på psykosvården ca 1-3 månader efter att patienten har skrivits ut från en vårdavdelning har diskuterats i vårt team men har ännu inte förankrats. Mål % av personalen ska känna till de riktlinjer och rutiner som finns angående tvångsåtgärder och LPT på vår arbetsplats. Till När vi tittat igenom vår statistik och analyser har vi kunnat konstatera att vi uppnått mål 3. Procentsatsen om personalens kunskaper angående riktlinjer/rutiner när det gäller tvångsåtgärder på vår arbetsplats har sedan första mätningen legat ganska högt men vid sista mätningen av medarbetarenkäten kunde vi se en ökning från 79 % till 81 %. Vår tanke från början var att kunskapstestet skulle utgöra vår grund mot mål tre men i och med att vi knappt fick in några svar på kunskapstest nummer 2 så föll detta. Vi skickade ut kunskapstest nr 2 till 30 stycken via men bara 1 svarade, 0,03 %, trots uppmaningar och förlängd svarstid. 14

15 Vi funderade på om vi kunde gjort på något annat sätt, men vår slutsats blev att kunskapsfrågorna nog var för många i antal och att personalen upplevde enkäten jobbig och då kände sig omotiverade att fylla i den en gång till. En uppföljningsenkät om LPT och föreläsningen med två stycken frågor gjordes då istället till de som deltagit på föreläsningen. Av 18 stycken utskickade enkäter svarade alla 18. Detta test fick högre svarsfrekvens än kunskapstestet p.g.a. av att frågorna var få och vidare för att det var någonting som kändes mer motiverat. Trots att dessa prövade tester inte ledde mot vårt mätbara mål 3 som vi hade önskat och att vi sen fick använda en annan mätmetod, så ser vi ändå ett ökat intresse och engagemang hos personalen på vår avdelning. Under projektets gång så har något har hänt. Personalen har fått ökad medvetenhet, inställning och förståelse angående våra psykospatienter. För det som man lyfter upp ger oftast något i slutändan, och det visar också de minskade överflyttningarna till PIVA. För att uppnå mål 3 använde vi oss i stället av medarbetarenkäten och fråga nr.1 som handlar om personalen känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på vår arbetsplats. Svaren visar i alla tre medarbetarenkäterna att personalen har en ganska stor kunskap gällande detta ämne men några känner sig dock osäkra ändå. Orsaker då kan vara att det är en nyanställd personal eller brist på engagemang. För att personalen ska kunna ge en bra vård och vidare känna sig trygga så behövs hela tiden kontinuerlig information, utbildning och kompetensutveckling. För detta har vi på vår avdelning både riskombud och etikombud och de informerar om aktuella nyheter på arbetsplatsträffar. Kunskap och utbildning skapar trygghet och stärker personalen, men gör även att man bättre förstår och kan bemöta olika psykiatriska tillstånd. Tvångsåtgärder. Vi har under denna tid sedan detta projekt startade oktober 2011 inte utfört några tvångsåtgärder, de som socialstyrelsen klassar som tvångsåtgärder, och vår förhoppning är att det ska fortsätta så. De åtgärder som vi har arbetar med i detta projekt är att se till att förflyttningarna till PIVA minskas med minst 50 %, skapa medvetande hos personalen och minimera patientens negativa upplevelse av tvångsåtgärder.. Så här involverade vi patienter och deras närstående Anhöriga erbjuds skriftlig information från intresseföreningar samt tips på relevant material om psykossjukdomar. Ett informationsställ med nya och uppdaterade broschyrer är på gång att färdigställas, det ska placeras i vårt besöksrum. Om patienten vill, erbjuds alltid anhöriga att medverka vid minst ett läkarsamtal under vårdtiden. Om patienten vill, erbjuds anhöriga samtal och undervisning av öppenvården efter utskrivning. Vi har en förslagslåda på avdelningen där patienterna kan lämna förslag och synpunkter. Vi i projektgruppen har också tankar kring hur och vem som ska informera anhöriga, vad som ska berättas när överflyttning har gjorts. 15

16 Sammanfattning av projekttiden så här långt Så här går vi vidare. Vi kommer fortsätta att använda preventiva åtgärder i syfte att inte behöva flytta patienter till PIVA. De metoder vi testat under denna period har fallit väl ut så: trygghetsformulär, vetekudde, NADA och bolltäcke kommer med säkerhet användas ännu mer på avd G. Likaså våra uppföljningssamtal för flyttad patient känns som en bra och introducerad idé som ska uppmuntras och användas. Detta ska förankras ännu mer hos våra medarbetare på våra arbetsplatsträffar framöver. Vi har idag på vår avdelning en standardiserad checklista sedan tidigare med olika moment som ska göras vid in- och utskrivning av patient på vår avdelning Vi funderar på att vi framöver ska revidera denna checklista så överflyttningssamtalen står inskrivna där. Även att känsloformuläret som har fyllts i tillsammans med patienten ska finnas med.. Olika roller finns alltid i en personalgrupp och vi är som personer på vår avdelning i olika skeden i våra liv. Viktigt ändå att komma ihåg att det är vi som är verktygen och det är vårt jobb att göra det så optimalt som möjligt för våra patienter även fast vi inte alltid ha de bästa dagarna. Vi kan vidare ha världens bästa intentioner, idéer, tankar och visioner i en personalgrupp eller projektgrupp men vi arbetar dock i en organisation där ekonomin styr till stor del. Förändringsprocesser är ej heller inga enkla processer. En del personer i en arbetsgrupp behöver mer tid på sig när en ny ide introduceras, en del personer är konservativa, en del bryr sig inte och en del bara följer med. Det gäller alltså att hitta den rätta dynamiken i en grupp och välja rätt tillfälle att presentera en ny ide, annars kan det bli bortödslad tid. Förändringar är hela tiden en pågående process och inget man sätter parentes om och tror att "this is it", utan man måste fortsätta hela tiden. Vi har spånat på att det skulle vara intressant att göra någon jämförelse/test framöver och se hur en överflyttning till PIVA upplevs av patienter från andra avdelningar inom vår klinik. Intressant i det syfte att se om det kan finnas gemensamma svar/paralleller från överflyttningssamtalen så att en diskussion för ändring kan ske inom kliniken. Övriga kommentarer Detta har vi lärt oss: Nya insikter föds då vi får träffa alla er andra som har samma arbetsuppgifter som oss. Så mycket vi gör som är bra men så mycket vi kan göra bättre! Det har varit svårt att kunna precisera våra mål och rikta dem till de övergripande målen. De har dock varit ganska säkra från början men fått redigerats under resans gång. 16

17 En tanke och ide blir inte alltid som man planerat. Vi har lärt oss ofantligt mycket under denna projekttid. Att det tar oerhört mycket tid, engagemang och kraft från team medlemmarna. Att våra chefer verkligen måste vara medvetna om det, att det finns ersättningsfolk när man håller på med projektet, annars blir det en stor stressfaktor. Attitydambassadörer! Wow!! Vilket grymt jobb ni gör! Tack för att ni orkar och vill berätta om ert innersta! Föreläsningarna har varit såå bra! Ett stort tack annars till er coacher för allt stöd och er positiva feedback. TACK ALLA FÖR DENNA TIDEN! 17

18 Bilaga 1. NÄR EN FÖRFLYTTNING TILL PIVA HAR SKETT. Fyll i streck om du gjort en omvårdnadsåtgärd innan förflyttning. Fyll i streck om du inte gjort någon omvårdnadsåtgärd innan förflyttning. Fyll i klockslag då förflyttningen Skedde. Fyll i ett streck om patienten var en kvinna. Fyll i ett streck om patienten var en man. Fyll i om NADA, Bolltäcke eller vetekudde används som preventiv åtgärd. Fyll i signatur på överflyttad patient. 18

19 Bilaga 2. Enkät för patienter som flyttats till PIVA. 1. Hur upplevde du flytten till PIVA? Negativ Positiv Hur upplevde du personalens agerande vid flytten till PIVA? Negativ Positiv

20 Bilaga 3. Manual för uppföljande samtal efter en överflyttning till PIVA. Patienten informeras om anledningen med samtalet och tidpunkten för samtalet. Samtalet hålls inom 48H efter förflyttningen beroende på patientens tillstånd. Syftet med samtalet: Att patienten får möjlighet att sätta ord på de upplevelser patienten har haft vid överflyttningen. Att förbättra kvalitén för patienten. Samtalen varar ca.15 minuter, men ge patienten tid till att formulera sig. Samtalen genomförs i första hand av någon som var med när överflyttningen utfördes eller av patientens kontaktman. Frågorna ställs som de står skrivna. Är du osäker på om patienten har förstått frågan kan den förklarars vidare. Skriv några stödanteckningar om det viktigaste som framkommer vid samtalet. Spara enkätsvaren i den gula avsedda pärmen. 20

21 Trygghetsformulär Bilaga 4. När jag har ångest vill jag: c vara ensam c vara tillsammans med personal c gå ut på promenad/röka c gå och lägga mig c lyssna på musik c kolla på TV c syssla med datorn c träna c ringa en vän/anhörig vem? c övrigt vad? När jag är ledsen vill jag: c vara ensam c vara tillsammans med personal c gå ut på promenad/röka c gå och lägga mig c lyssna på musik c kolla på TV c syssla med datorn c träna c ringa en vän/anhörig vem? c övrigt vad? 21

22 När jag är arg vill jag: c vara ensam c vara tillsammans med personal c gå ut på promenad/röka c gå och lägga mig c lyssna på musik c kolla på TV c syssla med datorn c träna c ringa en vän/anhörig vem? c övrigt vad? 22

23 Bilaga 5. Testcykeljournal Team: 82 Test nr: 5 Mätbart mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Journalen förs löpande genom hela PGSA-cykeln, dvs från planeringsstadiet till dess testen är genomförd och analyserad. Gör en journal för varje testad förändring. Förändringsidé: (Vilken är förändringen ni vill testa i PGSA-cykeln? Förändringsidén ska vara relaterad till ovanstående mål.) Vi har länge använt oss av NADA som ångest lindring på avdelning G. Vi vill nu utöka användandet av NADA för att minska behovet och användandet av tvångsåtgärder och förebygga en ev. överförflyttning till PIVA. Varför görs testen: (Vad är er hypotes? Varför kommer den här förändringen att leda till en förbättring?) Vi vet att NADA har god lugnande och ångestlindrande effekt på våra patienter sedan tidigare. Vår hypotes är att vi kan använda oss av NADA ännu mer och på så sätt förebygga att ev. en förflyttning sker till PIVA. Hur ska själva testen utvärderas? (ex data, enkät, intervju) OBS! Skilj på mätning som relaterar till det numeriska målet och som mäts på samma sätt under hela projektet och mätning/utvärdering av varje enskild testcykel, som kan variera beroende på vad som testas. Vi kommer tillföra en kolumn till vår pinnstatistik över förflyttningar till PIVA, där personal på avdelningen får fylla i om NADA används som en förebyggande åtgärd och vilken effekt det hade på patienten. 23

24 Testen börjar:12/3 och slutar:26/3 Planera Gör en detaljerad plan för testen, vem skall göra vad, var, när och hur? Tänk på det ni skrivit ovan om varför testen görs och hur den ska utvärderas. Testet kommer att vara under två veckor, och utförs av all personal på avdelning G. Information avgående detta tas upp på arbetsplatsträffen 7/3. A S P G Gör Genomför planen. Beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observera. Testet har tagits emot positivt av personalen på avdelning G och fallit väl ut. A S P G Studera Tolka data. Jämför resultaten mot hypotes och reflektera över utfallet. Det vi kunde se när data insamlats var att ingen förflyttning gjorts, då man i tidigt skede av patientens försämrande mående använt sig av NADA. A S P G Agera/ Lär Är ni redo att införa förändringen? Behöver den testas i större skala eller under andra förhållanden? Eller ska ni släppa just denna förändring? Förändringen kommer fortlöpa och personal kommer fortsätta att använda sig av NADA i större utstäckning för att förebygga en ev. förflyttning till PIVA A P S Bilaga G 6. 24

25 Team: 82 Testcykeljournal Test nr: 6 Mätbart mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Journalen förs löpande genom hela PGSA-cykeln, dvs från planeringsstadiet till dess testen är genomförd och analyserad. Gör en journal för varje testad förändring. Förändringsidé: (Vilken är förändringen ni vill testa i PGSA-cykeln? Förändringsidén ska vara relaterad till ovanstående mål.) Vi har länge använt oss av vetekudde som ångestlindring på avdelning G. Vi vill nu utöka användandet av vetekudde för att minska behovet och användandet av tvångsåtgärder och ev.förflyttning till PIVA. Varför görs testen: (Vad är er hypotes? Varför kommer den här förändringen att leda till en förbättring?) Vi vet att vetekudde har god lugnande effekt på våra patienter sedan tidigare. Vår hypotes är att vi kan använda oss av vetekudde i ett tidigt skede vid försämring i patientens mående och på så sätt förebygga att en överförflyttning sker till PIVA. Hur ska själva testen utvärderas? (ex data, enkät, intervju) OBS! Skilj på mätning som relaterar till det numeriska målet och som mäts på samma sätt under hela projektet och mätning/utvärdering av varje enskild testcykel, som kan variera beroende på vad som testas. Vi kommer tillföra en kolumn till vår pinnstatistik över förflyttningar till PIVA, där personal på avdelning G får fylla i om vetekudde används som en förebyggande åtgärd och vilken effekt det hade på patienten. 25

26 Testen börjar:12/3 och slutar:26/3 Planera Gör en detaljerad plan för testen, vem skall göra vad, var, när och hur? Tänk på det ni skrivit ovan om varför testen görs och hur den ska utvärderas. Testet kommer att vara under två veckor, och utförs av all personal på avdelning G A P Information avgående detta tas upp på arbetsplatsträff den 7/3. S G Gör Genomför planen. Beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observera. Testet har tagits emot positivt av personalen på avdelning G och fallit väl ut. A S P G Studera Tolka data. Jämför resultaten mot hypotes och reflektera över utfallet. Det vi kunde se när data insamlats var att patienten svarat positivt på vetekudde och blivit lungnare. I de fall där man använt sig av vetekudden hade ingen patient förflyttats till PIVA, men man hade även fått använda sig av Bolltäcke eller NADA som komplettering. A S P G Agera/ Lär Är ni redo att införa förändringen? Behöver den testas i större skala eller under andra förhållanden? Eller ska ni släppa just denna förändring? Förändringen kommer fortlöpa och personal kommer fortsätta att använda sig av vetekudde i större utstäckning för att förebygga en ev. förflyttning till PIVA A S P G 26

27 Bilaga 7. Team: 82 Testcykeljournal Test nr: 7 Mätbart mål: Att minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder Journalen förs löpande genom hela PGSA-cykeln, dvs från planeringsstadiet till dess testen är genomförd och analyserad. Gör en journal för varje testad förändring. Förändringsidé: (Vilken är förändringen ni vill testa i PGSA-cykeln? Förändringsidén ska vara relaterad till ovanstående mål.) Vi har länge använt oss av bolltäcke som ångest lindring på avdelning G. Vi vill nu utöka användandet av bolltäcke för att minska behovet och användandet av tvångsåtgärder och ev. en överförflyttning till PIVA. Varför görs testen: (Vad är er hypotes? Varför kommer den här förändringen att leda till en förbättring?) Vi vet att bolltäcke har god lugnande och ångestlindrande effekt på våra patienter sedan tidigare. Vår hypotes är att om vi använder oss av bolltäcke i ännu större utsträckning vid försämring i patientens mående så förebygger vi att ev. överförflyttning sker till PIVA. Hur ska själva testen utvärderas? (ex data, enkät, intervju) OBS! Skilj på mätning som relaterar till det numeriska målet och som mäts på samma sätt under hela projektet och mätning/utvärdering av varje enskild testcykel, som kan variera beroende på vad som testas. Vi kommer tillföra en kolumn till vår pinnstatistik över förflyttningar till PIVA, där personal på avdelning G får fylla i om bolltäcke används som en förebyggande åtgärd och vilken effekt det hade på patienten. 27

28 Testen börjar: 12/3 och slutar: 26/3 Planera Gör en detaljerad plan för testen, vem skall göra vad, var, när och hur? Tänk på det ni skrivit ovan om varför testen görs och hur den ska utvärderas. Testet kommer vara under två veckor, och utförs av all personal på avdelning G. Information avgående detta tas upp på arbetsplatsträff 7/3. A S P G Gör Genomför planen. Beskriv eventuella avvikelser från planen och oförutsedda effekter. Samla data/observera. Testet har tagits emot positivt av personalen på avdelning G och fallit väl ut. A S P G Studera Tolka data. Jämför resultaten mot hypotes och reflektera över utfallet. Det vi kunde se när data insamlats är att bolltäcke har mycket god effekt på patienten. I de fall där man använt sig av bolltäcke hade ingen patient förflyttats till PIVA. A S P G Agera/ Lär Är ni redo att införa förändringen? Behöver den testas i större skala eller under andra förhållanden? Eller ska ni släppa just denna förändring? Förändringen kommer fortlöpa och personal kommer fortsätta att använda sig av bolltäcke i större utstäckning för att förebygga en ev. förflyttning ske till PIVA A S P G 28

29 11. Vad krävs för att ett intag av läkemedel ska bedömas som en tvångsmedicinering? % 12. Hur dokumneteras tvångsåtgärder? % 13. Vem/vilka är skyldiga att dokumnetera tvångsåtgärder? % 14. Vem bedömer permissioner av LPT-patienter och hur skall detta dokumneteras? % 15. Hur går du tillväga om en patient som vårdas enl LPT avviker från avdelningen/permission? % 16. Vad gäller för inskränkning av elektroniska kommunikationstjänster vid LPT? % 17. Vart hittar du aktuella rutiner ang LPT/tvångsvård? % 18. Vem är skyldig att informera LPT-patienter som rättigheter till stödperson? % 19. Vad är syftet med en stödperson och hur länge pågår uppdraget? % 1. Vilka förutsättningar måste vara uppfyllda för intagning enligt LPT % 2. Beskriv skillnaden mellan intagning enl LPT och konvertering till LPT % 3. Vad innebär kvarhållningsbeslut resp. intagningsbeslut och vem skriver dessa? % 4. Vad är skillnaden mellan ytlig kroppsbesiktning och kroppsvisitering? % 5. Vem får ta beslut om detta och hur många personal skall närvara? % 6. Vad innebär nödrätt? % 7. Vad innebär nödvärn? % 8. Vilka olika tvångsåtgärder finns? % 9. Hur lännge får man ligga i bälte och vem ska godkänna den? % 10. Vem tar beslut om fortsatt bältesläggning och hur länge får man då ligga i bälte? % 29 Antal med 1 rätt Antal med 0 rätt Ej svarat på frågan Total poäng för guppen Max poäng Antal rätt svar i % Kunskapstest tvångsåtgärder/lpt Kunskapstest Bilaga 8.

30 Bilaga 9. UPPFÖLJNING AV PERSONALENS LPT-KUNSKAPER 1.TYCKER DU ATT FÖRELÄSNINGEN AV P.THORSLUND GAV DIG BÄTTRE KUNSKAPER ANG. TVÅNGSVÅRD/TVÅNGSÅTGÄRDER? JA NEJ (Ringa in ditt svar) 2. ANSER DU ATT VI MED JÄMNA MELLANRUM BEHÖVER HA MER INFORMATIONS-TILLFÄLLEN ANG. TVÅNGSÅTGÄRDER? JA NEJ (Ringa in ditt svar) 30

31 antal mätning 2 mätning 3 mätning 4 antal antal antal svar andel 4+5 antal svar andel % % % % % % % % % % % % % % % antal svar andel 4+5 Jag känner till de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder som finns på min arbetsplats Jag upplever att alla på min arbetsplats följer de rutiner/riktlinjer angående tvångsåtgärder vi har Jag har möjligheter att föra dialog och att lyfta oklarheter kring tvångsåtgärder på min arbetsplats Jag upplever att tvångsåtgärder alltid används i rätt situationer och i rätt omfattning på min arbetsplats Jag känner mig trygg i hur jag ska göra i samband med användandet av tvångsåtgärder vid vård av patient Bilaga vecka: V45 vecka: V4 vecka: 13 31

32 32

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 5 Rättspsykiatriska Regionkliniken Vadstena Avd. 21 Övergripande beskrivning av klinikens avdelningar Rättspsykiatriska regionkliniken

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 83, Psykiatri nordväst, psykossektionen avd 141, Danderyds sjukhus, Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 178 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Ann-Chatrine

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 141 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Anna-Lena Johansson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team: 13 Område psykos, avd. 87 Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Projektrapport Bättre vård mindre tvång Team 176, Allmänpsykiatri Skaraborgs sjukhus i Falköping Syfte med deltagandet Teammedlemmar i Genombrott Förbättra den psykiatriska Sjuksköterska, Anna Blücher,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Halmstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 72 Team 72 kommer från avdelning 66 Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst psykossjukdom. Deltagande

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 153 Psykiatriska vårdavdelningen, PÄS, Piteå Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man

Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa. kvinna man kvinna man kvinna man arbetsblad 1. Risk- och sannolikhetsanalys Delprocess risker Allvarlighetsgrad Sannolikhet Summa kvinna man kvinna man kvinna man Skala för bedömning av allvarlighetsgrad: 1. Mindre, 2. Måttlig, 3. Betydande,

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Team 12 PIVA Halmstad Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i projektet. TEAM 12 PIVA HALMSTAD GENOMBROTTSPROJEKTET BÄTTRE VÅRD - MINDRE TVÅNG Förbättra den psykiatriska heldygnsvården

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: Deltagande team Sektionschef Yvonne Näsmo, Ssk Anna Bohman, Ssk Anita Rehnström, Ssk Jonas Ekholm. Sammanfattning Med syftet att

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 11 PIVA Kalmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Camilla

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 119 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Psykiatriskötare,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 21 Vuxenpsykiatri, UVA 1 Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 59 Avdelning 366, Affektiva 1, psykiatriska kliniken Östra sjukhuset, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen Deltagande

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 69 Team 69, är avd 45 Sunderby Sjukhus, Norrbottens läns landsting. Vi är en barnpsykiatrisk akutavdelning med heldygnsvård. Vi har 6

Läs mer

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland

Team 33. Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33 Ulrica Nordström Vuxenpsykiatrin Landstinget Västmanland Team 33, Landstinget Västmanland Avdelning 93 är en PIVA med 10 vårdplatser. Vanligtvis vårdas patienterna enligt LPT men vård enligt HSL

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 90 RPK Sundsvall Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsykiatriska regionkliniken Sundsvall Avdelning 97A Sarah Moberg (kontaktperson)

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 98 Gävle Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatrisk vårdavdelning 27 Gävle Göran Rosén avdelnings chef Camilla Johansson

Läs mer

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 163 Projekttid: 131001-140512 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder.

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 02 Avd.51/PIVA Sundsvall Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 73 PIVA/Beroende, Nyköpings lasarett, Landstinget Sörmland Deltagande team Max Jakobsen, vårdenhetschef Angelica Skoog, skötare Marjatta

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren,

Läs mer

Ångest/Oro Självskada

Ångest/Oro Självskada Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 57, Psykiatriska kliniken, Skellefteå Deltagande team Psykavdelning 3 Psykiatriska kliniken Skellefteå lasarett Berit Backman, avdelningschef

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården

Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Utvecklingsarbete i den slutna psykosvården Hur långt har vi kommit och vart är vi på väg Mats Gustafsson, Överläkare avd 242, Mölndals Sjukhus Beatrice Adriansson Carlsson, Vårdenhetschef och specialistsjuksköterska

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2. Team 139. Projektets övergripande mål. Sammanfattning

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2. Team 139. Projektets övergripande mål. Sammanfattning 1 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 139 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Medlemmar i teamet Lennart

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Lungsektionen Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Att våra lungcancerpatienter som får palliativ cytostatikabehandling ska vara välinformerade och känna tillit och förtroende för

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 92 Deltagande avdelning och teamdeltagare Peter Andersson avd 8 Sarah Mossfeldt avd 81 Caroline Walter avd 82 Tobias Oskarsson avd

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 102 Deltagande avdelning och teamdeltagare Allmänpsykiatriska slutenvården, Karlstad. Helena Lindström, avd.chef avd 41/PIVA Velinka

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 93 Deltagande avdelning och teamdeltagare Östersunds sjukhus, avd 4a Lars Hansson, skötare Urda Stadig-Lindström, skötare Agneta Åslund,

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång. Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 62 Avdelning 94, rättspsykiatri Brinkåsen, NU-sjukvården, Västra Götalandsregionen Deltagande team Carl-Gustav Eriksson, chefsöverläkare

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 151 Vuxenpsykiatrin Karlskrona östra Blekinge Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 154 Intagningsavdelning 7 A, Beroendecentrum Stockholm, S:t Göran Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 53 Deltagande team Rättspsykiatriska kliniken avd 30/31 Säter Marianne Hedman Leg specialist sjuksköterska psykiatri Peter Karlsson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 76, avdelning 21, Västervik Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Nr 174 från BUP-kliniken i Stockholm. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 106 Deltagande avdelning och teamdeltagare BUP slutenvård Kalmar Tomas Kristiansson enhetschef 072-540 0371 tomaskr@ltkalmar.se Camilla

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 137, Avd. Kompassen, Haninge Psykiatriska vårdenhet Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE

Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE 2017 Ett samtal om dagen AVDELNING 25, NORRA STOCKHOLMS PSYKIATRI AV: ÅSA STEINSAPHIR, BRUKARINFLYTANDESAMORDNARE Ett samtal om dagen Ett samtal om dagen är ett försök som grundar sig i återkommande synpunkter

Läs mer

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 152, Psykosenheten Team 50 Sundsvalls sjukhus. Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 74, Beroendekliniken i Göteborg avd 364 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201120 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång. Teammedlemmar Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 1 södermalm Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 96 Deltagande avdelning och team Rättspsykiatriska kliniken avd 32 och 36 Säter Vladislav Ruchkin Chefsöverläkare Camilla Tinnerholm

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 38, Länsgemensam Rättspsykiatri, Landstinget i Norrbotten Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 148 Piva Halmstad Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team173; Psykiatriska Kliniken Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 184 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Elisabeth Nordqvist

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 55 Deltagande team RPK Sundsvall Avd 93. Mats Persson chefsöverläkare Frida Höglund skötare Michael Hellberg skötare Peter Jonsson

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten

Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten Myter eller möten i psykiatrin? Om sunt förnuft i mötet med den besvärliga patienten Sebastian Gabrielsson Git-Marie Ejneborn Looi 4 december 2018 Stockholm Mannen med de röda byxorna Återhämtningsinriktat

Läs mer

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning LPT-processen Vårdintyg enligt 4 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning B. Polishandräckning enligt 47 för undersökning för vårdintyg: - Görs på särskilt formulär

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 117 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Enhetschef Hans Ihrfors

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2015

Genomförandet av mätningen 2015 Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång

Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Genombrottsprogram IV, Bättre vård Mindre tvång Team 67 Avdelning 52 A och 52 B, affektiv slutenvård, Sundsvalls sjukhus Landstinget Västernorrland Deltagande team Lennart Larsson, behandlingsassistent

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 146 Landstinget Dalarna/Allmänpsykiatriska kliniken Falun & Säter/ Avdelning 90 : Akut psykosavdelning, 10 vårdplatser. Syfte med deltagandet i Genombrott

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 169 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Biträdande avdelningschef:

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 140 Team 140 kommer från avdelning 62 på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst neuropsykiatriska diagnoser. Syfte med

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer