Trenden med ökande utsläpp av växthusgaser måste brytas

Transkript

1 Trenden med ökande utsläpp av växthusgaser måste brytas Den globala uppvärmningen till följd av de stigande halterna av koldioxid och andra växthusgaser har haft olika effekter på havsisens mönster i Arktis mot Antarktis. Arktis har haft nedgångar i istäcket i nästan alla områden och alla årstider med särskilt stora isförluster under sommaren. I Antarktis har trenden varit mer varierande. I Södra oceanen som helhet har havsisens omfattning ökat med en liten mängd på årsbasis och med en minskning i andra områden i Antarktis. Den gula linjen är genomsnittlig utbredning mellan åren Bilden är hämtad från National Snow and Ice Data Center. I år har vi för första gången i historien haft en halt koldioxid som varit över 400 ppm ( parts per million, miljontedelar) i mer än en månad. Halten koldioxid varierar med växtligheten på jorden. Växter omvandlar koldioxid, till kolföreningar och syre frigörs. Eftersom det finns så mycket mer växter på norra halvklotet än på södra halvklotet sjunker halten koldioxid under norra halvklotets sommar. Men under höst, vinter och vår frigörs istället mer koldioxid från naturen självt än vad den tar upp utöver de utsläpp mänsklighet åstadkommer, det medför att halten koldioxid i luften stiger igen. Halten koldioxid i luften varierar alltså i cykler sett över ett år. Som lägst är den i månadsskiftet september-oktober, som högst är den i mitten av maj. Sett över veckor och månader så förändras halten, men sett över ett helt år så kommer man tillbaka till samma koncentration koldioxid. Genom att hugga ner urskog och regnskogarna och genom att utvinna och förbränna fossilt kol olja, diesel 1

2 och bensin så tillför vi allt mer koldioxid till atmosfären, därför stiger halterna stadigt från ett år till ett annat, se diagrammet nedan. Metan bildas bland annat från tinande växtdelar när glaciärerna och permafrosten tinar och till viss del från djurhållningen i jordbruket. I dagens jordbruk utfordras djuren med kraftfoder som kosttillskott och det gör att idisslarna får en jäsningsprocess i sina magar. I den jäsningsprocessen bildas metangasen, så om idisslarna får en minskad mängd kosttillskott så minskar metangaserna i deras magar. Den tredje växthusgasen är lustgasen som är en kväveförening och är den kraftigaste växthusgasen. Lustgasen avdunstar och försvinner upp i luften från den kvävebaserade konstgödseln som används bland annat vid spannmålsodling och odling av andra grödor i det icke ekologiska jordbruket. Här behövs en omställning till en större andel ekologiskt jordbruk. Ett kilo lustgas värmer upp atmosfären lika mycket som tre hundra kilo koldioxid. Diagrammet ovan är hämtat från NOAA och visar utvecklingen på koldioxidhalten i atmosfären från 1956 fram till mars Aldrig tidigare i planetens historia har människan förändrat atmosfären så radikalt som vi gör nu. Trenden med ökande utsläpp av växthusgaser (koldioxid, metan och lustgas) måste brytas inom kort för att klara tvågradersmålet på den pågående ökningen av jordens medeltemperatur. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC som presenterade sin tredje rapport 13 april. I en analys av de lösningar som står till buds för att stabilisera klimatet föreslår IPCC följande åtgärder. Internationellt samarbete, starkare styrmedel och gynnsamma förutsättningar för fortsatt tillväxt av förnybara energikällor finns med bland de möjligheter som klimatpanelen lyfter fram. I sin analys betonar IPCC vikten av snabba och kraftiga utsläppsminskningar. I scenarier som når tvågradersmålet är de globala utsläppen 40 till 70 procent lägre år 2050 jämfört med 2010, år 2100 är utsläppen nära noll. Utmaningen ska ses i ljuset av klimatpanelens redovisning 2

3 av att världens samlade utsläpp ökar i allt snabbare takt, främst till följd av ökad användning av fossila bränslen och industriella processer. Klimatpanelen konstaterar att trots klimatåtgärder och lågkonjunktur, har utsläppen fortsatt att öka mellan år 1970 och 2010 med största ökningen mot slutet av perioden. Bakgrund: IPCC redovisar en samlad analys av det vetenskapliga kunskapsläget om klimatets förändring (Assessment Report 5, AR5). Redovisningen görs i tre delar av klimatpanelens tre arbetsgrupper (WG). En syntesrapport av de tre delarna kommer att läggas fram i oktober Lite grundläggande meteorologi. Strålningen från solen är drivfjädern för allt liv på jorden. Atmosfären som är jordens lufthölje är tunt i förhållande till jordens storlek, 90 procent av all luft finns mellan marken och 15 km höjd, (det kallas för troposfären) där temperaturen är mellan 50 grader och 55 grader på km höjd. Luften består av 78 procent kväve som är nödvändigt för uppbyggnad av människan, djur och växter, 21 procent är syre som är nödvändigt för oss människor och djurens andning, dessutom består luften av koldioxid, vattenånga, ozon och andra ädelgaser. Koldioxiden är nödvändig för växterna (nödvändigt för deras förfotosyntes), vattenångan är nödvändig för vädret, ozonet dämpar solens farliga ultravioletta strålning. Nu påverkas strålningsbalansen av växthusgaserna som gör att allt mer strålning reflekteras tillbaks till marken i stället för att försvinna ut i rymden och den globala uppvärmningen ökar allt mer. Med minskade glaciärer och isytor i Arktis och Antaktis är det mindre instrålning som reflekteras ut i rymden från vita is- och snöytor och mer instrålning som tas upp av marken och havsvattnet som därmed värms upp. Det finns en måttenhet på reflexionsförmågan eller den andel av instrålningen som återkastas ut i rymden igen av en solbelyst yta kallas för albedo. Värme transporteras med vindar och havsströmmar från de varma ekvatorsområdena till de kalla polarområdena. Vid klart väder är utstrålningen från marken större än vid mulet väder då en del av strålningen reflekteras tillbaks till marken. Ett ungefärligt värde på den direkta solstrålningen mitt på dagen en klar sommardag är watt per kvadratmeter. Jetvindar/jetströmmar brukar nämnas ibland i klimatdebatten och det är vindband i atmosfären som ofta ligger i nivåer upp till meters höjd och där vindhastigheten överstiger 60 knop (110 km/t), ibland är vindhastigheten upp mot 150 knop eller mer. De här vindbanden styr delvis våra vädersystem och de utnyttjas av flygbolagen då man har medvind och kan både spara flygtid, bränsle (pengar) och minska 3

4 koldioxidutsläppen. Omvänt så undvikar man att ligga i motvinden (av ekonomiska skäl) utan då väljer man en annan flygnivå som är mer bränsleekonomisk. Uttunningen av ozonlagret som skyddar mot ultraviolett strålning från solen har stannat av. Ozonlagret ligger i stratosfären på cirka km höjd. Stratosfären är atmosfären ovanför troposfären och ligger mellan km höjd. Temperaturen i stratosfären är på de lägre höjderna ganska konstant mellan 50 grader och 55 grader. Med tilltagande höjd stiger temperaturen sakta så på 50 km höjd ligger den på omkring 0 grader. Med hjälp av satellitmätningar har man lyckats skapa en närmare 30 år lång mätserie av ozonlagret. Genom att modellera mätningarna kan man förutse att ozonlagret kommer att återgå till sin ursprungliga tjocklek på drygt 40 år, det vill säga under andra halvan av det här århundradet. Ozonet högt upp i atmosfären är bra eftersom det fungerar som ett filter mot den skadligaste UVstrålningen. Ett minskat ozonskikt medför att mer skadlig UV-strålning kan nå jordytan. För människor kan det innebära ökad risk för hudcancer, skador på ögon och påverkan på immunsystemet. Marknära ozon kan däremot vara ett miljöproblem. Ozonet orsakar betydande skador på exempelvis gummi och vissa grödor samt irritation på slemhinnor hos människor. Markozonet kan utlösa ett astmaanfall hos allergiker och astmatiker. Cancerformen Melanom blir allt vanligare. Det går att minska hudcancer genom att skydda barn och unga. Det är möjligt att minska hudcancer om man inte utsätter barns och ungdomars hud för en överdriven ultraviolett strålning från solen. Det är enkelt att skydda huden, bara man tänker på kläder, skugga och krämer. Ögonen ska skyddas med solglasögon. Även ungdomar som sommarjobbar har skäl att skydda sig mot solen eftersom de ofta utför säsongsbetonade arbeten utomhus. Man vet att barn och ungdomars exponering för UV-strålning, särskilt om huden bränns, är en väsentlig riskfaktor för hudcancer. Branscher som behöver säsongarbetskraft på sommaren är till exempel asfalt- och trädgårdsarbeten samt bärplockning. I dessa arbeten kan exponeringen för ultraviolett strålning från solen redan på kort tid mångfaldigt överskrida den säkra gränsen. 4

5 Havet och marken absorberar solstrålningen som i sin tur medför att havet och marken värms upp. Beräkningsmodellen och måttenheten kallas för albedo. Havsisen krymper för varje decennium och smältsäsongen ökar med fem dagar för varje decennium vilket gör att forskarna tror att Norra ishavet under sommaren kan bli isfritt under det här århundradet. De sju lägsta septemberutsträckningarna sedan satellitmätningarna startade 1979 har alla inträffat under de senaste sju åren. Bilden är hämtad från National Snow and Ice Data Center Förändrade vindmönster och varierande cirkulation i havet påverkar hur framtiden ser ut i Arktis, det kan forskare konstatera efter snart fyra års arbete i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som ökar kunskapen om klimatet i Arktis. Smältsäsongens längd av havsisen i Arktis ökar med flera dagar varje årtionde. En tidigare start på smältsäsongen gör dessutom att Ishavet absorbera tillräckligt med solstrålning på vissa platser för att smälta så mycket som fyra meter av Arktis havsis tjocklek under smältsäsongen. Det visar en ny studie från National Snow and Ice Data Center (NSIDC) och NASA-forskare. Klimatförändringar, havsförsurning och överfiske är idag tre hot mot Arktis. Dessutom hotas Arktis av oljeexploateringen som pågår i den Ryska delen, sjöfarten ökar år från år genom nordostpassagen i takt med att sommarisen drar sig tillbaks. I området finns växter och djur som är anpassade till det hårda klimatet som råder och är beroende av Polarisen. Arktis bör omedelbart bli ett maritimt reservat med förbud mot all industriell verksamhet som oljeexploatering och fiske. Det behövs ett förbud för att ge ekosystemen i Arktis en chans att överleva de påfrestningar som klimatförändringarna för med sig. Isbjörnarna och valrossar är beroende av havsisen för sin överlevnad. När djuren trängs ihop på en liten yta kan panik uppstå och många djur blir ihjältrampade. 5

6 ExxonMobil håller på att rusta upp en nästan 30 år gammal oljerigg i Norge. Förutsättningarna för oljeprojektet är följande: Den isfria perioden då det överhuvudtaget går att borra beräknas vara 8 till 10 veckor. Det finns inget effektivt sätt att sanera ett oljeutsläpp om en olycka skulle inträffa och oljan sprider sig i isfyllda vatten. Vintertid är istjockleken i Karahavet mellan 1,2 till 16 meter och temperaturen kan sjunka ner till -46 grader. Efter månader av förseningar har det ryska statliga olje - och gasbolaget Gazprom meddelat att den första leveransen av olja från ryska delen av Arktis levererats till Rotterdam och mer ser det ut att bli. Utöver ExxonMobil, samarbetar även Shell och BP med de ryska oljebolagen som borrar där. En El Niño är att vänta senare i år. Ungefär vart fjärde till vart sjunde år återkommer fenomenet El Niño i Stilla havet som påverkar vädret i stora delar av världen. Det är ett återkommande kombinerat klimat och hydrologiskt fenomen som uppträder i Stilla havet. Fenomenet uppträder oftast strax efter jul och kan hålla i sig runt 12 till 17 månader, men ibland längre eller kortare beroende på styrkan. De senaste 15 åren har intervallen dock blivit kortare. El Niño är ett av de kraftfullaste naturfenomen som existerar och påverkar stora delar av världen. I Indiska Oceanen och Atlanten finns liknande fenomen, men de är inte alls lika kraftfulla. Det finns tecken, som tyder på att El Niño har ett inflytande även över dessa. Under El Ninõperioder stiger också jordens medeltemperatur. El Niño kan ha stor påverkan på vädret både i en positiv och i en negativ bemärkelse. Globalt sett stiger jordens medeltemperatur något under ett El Niño år. I Kalifornien, Peru, Ecuador och Chile som normalt sett har ett väldigt torrt klimat får ofta efterlängtat regn. I Afrikas östra delar blir det också generellt mer ostadigt väder, Kenya och Etiopien kan drabbas av rikliga mängder regn. Australiens östra delar får betydligt torrare väder än normalt. Jetströmmen har stått för vinterns stormar. Ny forskning tyder på att huvudsystemet som avgör vädret över norra Europa och Nordamerika kan komma att förändras på grund av att temperaturskillnaderna mellan polarområdena och ekvatorn minskar. Studien visar att den så kallade jetströmmen alltmer har tagit en längre, slingrande väg. Jetströmmen, som namnet antyder, är en luftström med höga vindhastigheter i atmosfären som för med sig vädersystemen. Det här har resulterat i att vädret förblir detsamma under allt mer långvariga perioder. Arbetet presenterades vid det årliga mötet för American Association för att främja vetenskapen (AAAS) i Chicago. Observationen kan vara ett resultat av den senaste uppvärmningen av Arktis. Temperaturen där har stigit två till tre gånger snabbare än i resten av världen. Det verkar som att vädermönstret har förändrats och folk märker att vädret inte är vad det brukade vara. Vi kan förvänta oss mer av de här väderförändringarna och vi kan förvänta oss att det kommer att ske oftare. Den slingrande jetströmmen har stått för den senaste tidens stormar över Storbritannien och det bitande vintervädret med sträng kyla i USA Mid-West undre längre tid än det annars skulle ha gjort. Jetströmmen drivs delvis av temperaturskillnaden mellan Arktis och luften vid ekvatorn. När det har 6

7 blivit varmare i Arktis har det gett ett vågmönster som tenderar att fastna över ett område under en längre tid, ibland upp till flera veckor. Jetströmmen driver också kalla luftmassor längre söderut och varma luftmassor längre norrut. Exempel på det senare är Alaska och delar av Skandinavien, som har haft en extremt varma i vinter. I Storbritannien har storm efter storm rullade in över landet, USA och Australien som har haft långvarigt extremt väder och där har frågan väckts om huruvida det senaste mönstret beror på enkla naturliga variationer, eller är resultatet av pågående klimatförändringar. Källor: SMHI, NOAA, NASA och National Snow and Ice Data Center Avslutningsvis några tänkvärda ord om vår livsstil idag mot den som fanns på 1950 och 1960 talet. Då fanns det inget miljötänk och alla byar och samhällen hade egna soptippar eller bränngropar som de också kallades där allt avfall hamnade i en salig röra, men de levde klimatsmart fast det ordet var inte uppfunnit på den tiden. Då användes hormoslyr som var ett kraftigt ogräsmedel som effektivt tog död på allt även lövträd och var starkt cancerframkallande, idag är det tack och lov förbjudet inom EU. Däremot fanns det många andra saker i deras livsstil som var klimatsmart och som vi kanske kan ta till oss mer eller mindre för att bli klimatsmarta, men det är kanske det svåraste av allt, att ändra på våra vanor? Då hade de mjölkflaskor som de lämnade tillbaka, läskflaskor som de pantade. Butiken skickade tillbaka dem till tillverkaren, som tvättade dem och återanvände. Så de var verkligen återanvända flera gånger. De gick i trappor för de hade inte hiss eller rulltrappor i alla affärer, skolor och företagsbyggnader. De gick till affären för att handla och de tog inte bilen varje gång de skulle förflytta sig några hundar meter. Då tvättade de blöjor för att det inte fanns engångsblöjor. De torkade sina kläder på linor inte i ett energiförbrukande monster. Sol och vindkraft torkade deras kläder. Barnen ärvde kläder från sina syskon, inte alltid det senast märket. På den tiden hade de en enda TV eller radio i hemmet, inte en i varje rum. Tv:n hade en liten skärm ungefär stor som en näsduk - inte som halva Gotland. 7

8 I köket blandade och vispade de alltid för hand, de hade inte maskiner som gjorde allt åt dem. När de packade sköra saker i paket använde de gamla tidningar att skydda dem, de hade inte bubbelplast eller styrénkuddar. På den tiden startade de aldrig en bensinslukande motor bara för att klippa gräset, de sköt gräsklipparen för hand. De motionerade genom att arbeta så de behövde inte gå till ett gym som använder elmaskiner såsom löpband, trappmaskiner mm. De drack vatten från kranen istället för att använda en plastmugg eller flaska varje gång. De fyllde sina bläckpennor med bläck när de tog slut istället för att köpa en ny. De ersatte slöa rakblad i rakhyveln istället för att kasta hela hyveln bara för att bladet var slött. På den tiden åkte folk buss, barnen cyklade eller gick till skolan istället för att göra föräldrarna till en taxirörelse (öppen 24 timmar/dygn). De hade ett eluttag i varje rum istället för ett dussintal uttag i en förgrening. Därmed inte sagt att allt var bättre förr. Sammanställt av Sivert Mässing 8