Förenklingsförslag från Lantbrukarnas Riksförbund, version 7/2 2007

Transkript

1 Förenklingsförslag från Lantbrukarnas Riksförbund, version 7/ Nr Lagområde Förbättringsförslag Föreskrivande myndighet 1 Allmänna förslag En dörr in för att få tag på information om regler, tillstånd m.m. Information om komplicerade föreskrifter och allmänna råd. 2 Allmänna förslag Solnedgångsprincip alla regler tidsbegränsas och utvärderas innan de antingen ges en ny tidsfrist eller avskaffas. 3 Allmänna förslag Administrativ utveckling hos småföretagen för att minska regelbördan- det behövs bättre rutiner kopplade till produktionen och mjukvara för att underlätta rapporter, egenkontroller och andra myndighetskrav. 4 Allmänna förslag Behövs en standard för informationsöverföring, lagring m.m. inkl. kommunerna så att data enklare kan överföras elektroniskt mellan företagarens egna administrativa system och myndigheterna/kommunen 5 Allmänna förslag Det är viktigt att det finns en enhetlig och likvärdig bedömning i hela landet vid beviljande av tillstånd (Miljöbalken; vindkraftverk, farmarenergiverk, bo på lantgård/hotell, vägskyltar, miljöfarlig verksamhet) Ex Det är stor skillnad i inställningen till småskalig bioproducerad energi från jordbruket hos landets kommuner. Vissa kommuner visar ett stort intresse och uppmuntrar de lantbrukare som har för avsikt att investera i någon form av anläggning t.ex. Farmarenergi eller vindkraftverk medan andra tyvärr är tydliga motståndare. De som trots motstånd lyckts starta har ofta resulterat i förhållandevis stora anläggningar. 6 Allmänna förslag Säkerställa att det i utbildningen av tjänstemän inom förvaltningen som har anknytning till skogs- och lantbruk lyfts fram vikten av gräsrotsnära kunskap och Tillämpande myndighet Samtliga myndigheter Samtliga myndigheter Länsstyrelser Samtliga myndigheter Naturvårdsverket Länsstyrelser Kommuner Samtliga myndigheter LRF

2 social kompetens. 7 Allmänna förslag Konsekvenser då det gäller företagens administrativa regelbörda skall alltid redovisas då nya förslag läggs. Redan idag finns krav på konsekvensanalys för småföretag för nya lagförslag. Detta bör kompletteras med en redovisning av hur den administrativa regelbördan påverkas av förslaget. Kravet bör gälla all lagstiftning från lag till föreskriftsnivån. 8 Allmänna förslag Förklara varför regelverken är utformade som de är och gör det genom ett flertal olika kommunikationsvägar - informationsskrifter, hemsidor, möten 9 Allmänna förslag Möjlighet att söka bland föreskrifter med hjälp av sökord och fritextsökning. Information även tillgänglig offline. 10 Allmänna förslag Språket i regeltexter bör harmoniseras så att man t.ex. konsekvent och genomgående använder samma ord i olika texter. Språklig översyn av lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. 11 Allmänna förslag Det måste finnas en rimlighet mellan uppsåt och sanktion samt en given summa i stället för en procentsats. Ta bort risken för dubbelbestraffning. Sanktioner måste vara i rimlig proportion till verksamheten. Se kravet på provtagning av dricksvatten 12 Allmänna förslag Ta bort detaljstyrda regler och ersätt dessa med ett regelverk som baseras på övergripande funktioner. Respektera den yrkesskicklighet och kompetens som finns. 13 Allmänna förslag Minska antalet gånger som regelverket ändras per år och därmed antal gånger som information skickas till företagen. Många företag tycker att det vore lättare om förändringar gjordes vid fasta tidpunkter istället för löpande under året. Jordbruksdepartementet/ Samtliga myndigheter Samtliga myndigheter Samtliga myndigheter Samtliga instanser Naturvårdsverket Jordbruksdepartementet Livsmedelsverket Länsstyrelserna Kommunerna Jordbruksdepartementet/ 14 Allmänna förslag Minskade krav på säkerheter vid export LRF

3 Banker 15 Allmänna förslag Önskemål finns att varje kommun lägger ut checklistor på sin hemsida med vad kommunen kräver för att landsbygdsföretagaren skall uppfylla de krav som finns i gällande regelverk, t.ex. att tänka på vid byggnation, hantering av livsmedel, m.m. Idag tvingas många riva och bygga om då inga förhandsbesked ges. 16 Allmänna förslag Samma sociala förmåner ska omfatta småföretagare som löntagare i sjuk- och föräldraförsäkringen, bl.a. i beräkningsgrunden för ersättning. 17 Allmänna förslag I utformningen av statens kommande policys skall det byggas in enklare regler och konkurrensneutralitet (bl.a. genteknik, växtskydd, organiskt avfall). Olika verksamheter kommer att ha miljökrav. Viktigt då att se till att nyttan i reglerna är tydlig (att det finns skäl att ha dem överhuvudtaget), att de är enkla att förstå och att det finns vettiga redskap och kunskap för att utföra rätt åtgärder. Att de styrmedel som tas fram är konkurrensneutrala och gynnar entreprenörskapet hos våra lantbruksföretagare. Ta fram kunskapsunderlag för att göra entreprenörsmöjligheten tydlig. 18 Allmänna förslag Förstärkt utmaningsrätt i offentlig sektor. Småföretagare ska ges möjlighet att ta över vissa offentliga tjänster om de är effektivare än den nuvarande driften. 19 Allmänna förslag Inför regeltak (0-tolerans för ökad regelbörda) 20 Arbetsmiljö LRF:s och SLA:s Projektet Regionala Arbetsmiljöutvecklare kommer att förenkla det systematiska arbetsmiljöarbetet för de större lantbruksföretagen. 21 Arbetsrätt En praktisk handbok för anställande av personal. 22 Arbetsrätt Reformera arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen. Kommunerna Sveriges kommuner och landsting Arbetsmarknadsdepartementet Miljödepartementet Naturvårdsverket Samtliga myndigheter Departement, myndigheter Arbetsmarknadsverket NUTEK Näringsdepartementet 23 Djur Att frågan om avlivning, transport och de LRF

4 Häst 24 Djur Häst 25 Djur Exportförordning 26 Djur Prisrapportering från Slakterier struktion av hästkroppar ses över i syfte att hitta en hållbar lösning. Att utformningen av regelverk kring djurskyddet inriktas mot funktionskrav snarare än detaljreglering. Företag önskar bättre information om vilken exportförordning det är som tillämpas Den veckovis prisrapportering anses vara onödigt i många fall speciellt eftersom slakterier till exempel använder Swedish Meats prislista. Ett förslag är att får ta del av Swedish Meats prislista istället. 27 Djur Djurhållning ska få förekomma på planlagt område. Vissa kommuner hindrar näringens utveckling genom områdesbestämmelser och detaljplaner 28 Djur Inrapportering av råvaruförbrukning och tillsatser (SJVs blankett E15.6) 29 Djur Journalföring för djurhållning inom Jordbruk (t.ex. SJVFS 1994:190) 30 Djur Anmälan om bisamhällets placering Många inom foderindustrin vill ha möjlighet att rapportera in vissa uppgifter elektroniskt istället för på papper, när det gäller t.ex. råvaruförbrukning. Företag uppger att det känns ineffektivt att sitta och föra över information för hand. Jordbrukaren förstår vitsen av att föra journaler och ha inte någon större synpunkter att journal ska föras men däremot på hur den ska vara utformad. Många företag vill att man utarbeta tydliga riktlinjer för hur journaler ska se ut och vilken information är absolut nödvändig. Modernisera anmälan så det blir lättare att ange platsen 31 Djur Modernisera journaler och blanketter så att de är anpassade för besättningar med ett stort antal djur. 32 Djur Märkning av djur (SJVFS 1994:190) Många jordbrukaren tycker inte att alla brickor som ska användas för märkning är optimala. Djur, speciellt lamm, ska markeras då de fortfa Kommun Länsstyrelser LRF

5 33 Djur Exportbidrag rande är mycket små och brickorna är då proportionerligt stora. Det kan vara en besvärlig situation båda för djuren och jordbrukaren. Allflex-bricka stor borde vara tillåten för ppl-nummermärkning på suggor som är fallet i Danmark för att öka möjligheten identifiera suggan på avstånd Möjlighet att skicka in en ansökan om exportbidrag elektroniskt och inte bara per fax eller vanlig post. 34 Djur Regler som berör offentlig förevisning av djur. Lantbruksföretag måste inkluderas. I uppräkningen av djurhållning som inte omfattas av föreskriften. 35 Djur Journalföring för djur i jordbruket (t.ex. SJVFS 1994:190) Samordning av registrering och journalföring och vill dessutom slopa kravet på journalföring vid förflyttningar av djur mellan olika produktionsplatser inom samma verksamhet. 36 Djur Omdefiniera djurenhetsbegreppet så att anmälan gäller upp till t ex 1000 djurenheter 37 Djur Slaktregler för struts oklara. Slakt 38 Djur Flera tycker att blankett Indata CDB från Svensk mjölk är svårt att förstå och behöver Inrapportering av förändrat förenklas. Att det är komplicerat innebär att det djurinnehav (enligt SJVFS ta ganska lång tid att fylla i. SJV bör svara för 1997:130) efterhandskontrollen av inrapporterade uppgifter i större utsträckning. 39 Djur Kravet på vissa typer av utbildningskurser för seminverksamhet Större flexibilitet när det gäller kravkurser. Om man har en bakgrund inom ett specifikt område, t.ex. om man har jobbat som veterinärs assistent och vill injicera, skall en kurs inte behövas. 40 Djur Ta fram lösningar för journalföring så att dubbelbokföring förhindras eller godkänn de system som används ute på gården vare sig det är PIG WIn eller datautfodringsregistreringen (där faktiskt alla djur Svensk Mjölk/ Jordbruksdepartementet Livsmedelsverket Svensk Mjölk/ LRF

6 dagligen finns med i antal). Se till att berörda myndigheter har tillgång till samma djurregister. Skapa ett system som gör det möjligt att slippa märka smågrisar med produktionsplatsnummer om de föds upp integrerade ( ca 30 % av grisarna) i eller i s.k. mellangårdsavtal, där en smågrisuppfödare levererar sina smågrisar till en (max 2) kontrakterade slaktgrisuppfödare ( ca 40 % av grisarna) under förutsättning att mellangårdsavtal finns samt att man sen kopplar ihop medlemsnummer hos slakteriet med produktionsplatsnummer i slakt, så att endast de grisar (ca 30 %) som går i den allmänna förmedlingen behöver märkas två gånger - både av djuromsorgs- och arbetsmiljöskäl 41 Djur Anpassa regelverk för viltslakterier så att de går att driva. 42 Djur Undersök möjligheten att införa molekylär-biologiska testmetoder vid provtagning av Bovin tuberkulos. 43 Djurskydd Skapa ett system som gör det möjligt att genom dispensförfarande slippa märka smågrisar under förutsättning att mellangårdsavtal finns. 44 Djurskydd Ett gott djurskydd kan enligt näringens mening uppnås på andra sätt än genom dagens omfattande detaljreglering. Utvecklingen har över tiden gått mot en ökad detaljeringsgrad på djurskyddsområdet. Här behövs ett nytänkande och en utveckling mot funktionskrav är att föredra. Detaljerade regelverk är inte på något sätt en garanti för ett gott djurskydd. Ett gott djurskydd bygger i grunden på djurskötarens kunskaper, kompetens, intresse och ambitioner. Det betyder inte att all lagstiftning behöver skrotas utan en basnivå kan övervägas. Det går således att ytterligare modernisera, förenkla Livsmedelsverket SVA Kommissionen Djurskyddsmyndigheten Regeringen Djurskyddsmyndigheten LRF

7 och anpassa regelverk till praktisk djurskötsel av idag. Detaljeringsgraden bör ses över och gå mot funktionskrav. 45 Djurskydd Jordbruksdepartementets initiativ att utveckla, modernisera och förenkla djurskyddslagstiftningen är oerhört positivt och det är oerhört viktigt att det följs upp och genomförs eftersom det på ett positivt sätt skulle bidra till att målet, när det gäller regelförenklingar, uppnås 46 Djurskydd Transportregler. Nytt förslag på förordning där tolkning av regelverk är beroende på klassning av näringsverksamhet. 47 EKO/certifiering Både Aranea och SMAK kan utföra samtliga certifieringar på gårdsnivå. Det betyder att antalet personer som skall besöka enskild gård vid certifiering, besiktning och kontroll kommer att bli färre och kostnaden blir då lägre. 48 Energi Problem- och åtgärdslista Förnybar energi som uppdateras kontinuerligt 49 Energi - energiproduktion 50 Energi - energiproduktion 51 Energi - energiproduktion 52 Energi - energiproduktion 53 Energi - Avskaffa det orimligt dyra kravet på timmätning av små anläggningar Avskaffa fastighetsskatten på små energianläggningar Ge vedeldade pannor som uppfyller högt ställda miljökrav och närvärmeanläggningar möjlighet till konverteringsstöd Inför en laglig rätt att byta el med en elleverantör, s.k. nettomätning Inför ett regelverk med öppen redovisning av ersättning för nätnytta Regeringen (Jordbruksdepartementet) Livsmedelsverket Länsstyrelser Kommuner Se bilaga LRF

8 energiproduktion 54 Energi - energiproduktion 55 Energi - energiproduktion 56 Energi - energiproduktion 57 Energi - energiproduktion 58 Energi - energiproduktion 59 Energi - energiproduktion 60 Energi - energiproduktion Skapa fungerande regler som ger rimliga tider och kostnader för nätanslutning Skapa stimulansåtgärder för småskalig biogas- och etanolproduktion Ändra reglerna för elskatt på egenanvändning så att det lönar sig att sälja överskottsel via nätet Ändra eller ta bort regler i miljöbalken som ställer orimligt höga krav på små energianläggningar Utvidga rätten till fri inmatning av el till nätet Undanta anläggningar under 2 MW från det orimliga kravet på uppgiftslämning för närvärmeanläggningar Ställ krav på de företag som reglerar flödet längs ett vattendrag att optimera elproduktionen genom vattenhushållning 61 Energi - energiproduktion Ändra eller ta bort regler som inte är relevanta för små anläggningar i olika tekniska regelverk; el- lagen, arbetsmiljölagen, tryckkärlsdirektiv m.m. 62 Företagsutveckling Utveckla en strategi för landsbygd i utveckling med särskild inriktning på fö Näringsdepartementet Jordbruksdepartementet LRF

9 63 Häst Skatt 64 Häst Skatt 65 Häst Skatt 66 Häst Skatt 67 Häst PBL retagsutvecklingsinsatser anpassade efter landsbygdens förutsättningar. Att skattelagstiftningen tolkas och tillämpas på ett entydigt sätt så att villkoren för företag är lika oavsett var i landet som verksamhet bedrivs. Att hästföretagare ses som företag och därmed erhåller F-skattsedel Att hästnäringen även fortsättningsvis betraktas som ett livsmedelsproducerande djur (djur i jordbruk). Att hästverksamhet ingår i jordbruksföretaget. Att råd och anvisningar om tillämpningen av plan- och bygglagen ses över så att tolkningen och tillämpningen av den blir likvärdig över hela landet Skatteverket Skatteverket Skatteverket Skatteverket Boverket, länsstyrelsen, kommuner 68 Häst Blanketten för registrering av hästföretagare är Kommunerna lång och komplicerad samt innehåller krav på uppgifter som kan vara omöjliga att uppge då man t.ex. endast hyr ut boxplatser och inte har ansvar för skötsel av de inackorderade hästarna. Kommunerna har utrymme för egna tolkningar. Det innebär att det är olika förutsättningar för hästverksamhet beroende på i vilken kommun företaget har sin verksamhet. 69 Häst En samsyn och tolkning av ekonomisk hästverksamhet Skatteverket hos de lokala Skattemyndigheterna för att få en F-skattesedel behövs. F-skattesedel är svår att få ut från den lokala skattemyndigheten för vissa hästföretagare. 70 Häst Förprövningen av stallbyggnation olika tolkning Länsstyrelserna och bedömning sker av regelsystemet mel lan länsstyrelserna. Gränsen för antal hästar är låg. Se uthyrning av boxplatser. 71 Häst Hästhållning ligger i två olika regelverk, både Jordbruksdepartementet LRF

10 16 i djurskyddslagen under sällskapsdjur och under lantbrukets husdjur. Regelverken är svårtolkade vilket hämmar den hästföretagare som vill utöka sin verksamhet. Risk finns också att bristande kunskap om gällande lagar och förordningar kan innebära att hästföretagaren blir lagbrytare. 72 Häst Hästpassen förutsätter möjligheten att de hästar som slaktas också kommer att gå till livsmedel. Passen skulle kunna vara underlag till ett centralt register. 73 Häst Momssatserna är olika om det är ridskole-verksamhet, träning av hästar eller upplevelse vilket ger möjlighet till olika villkor för inkomst av verksamhet. 74 Häst Uthyrning av boxplats för häst kräver att man är registrerad både som företagare och hästföretagare. Kravet för att registrera sig som hästföretagare är inte i relation med omfattningen av verksamheten. Redan vid uthyrning av en enda boxplats krävs att registrering sker. I dagsläget är denna kostnad hög. 75 Häst Utökat stöd för ekologisk produktion och vallstöd utgår inte för hästhållning p.g.a. att det inte går att certifiera denna verksamhet för livsmedelsproduktion. 76 Infrastruktur Sluta diskriminera landsbygden. Infrastrukturen ska vara likvärdig för boende och företag oavsett var de bor och verkar, i städer eller på landet. Detta gäller såväl för bredband som för vägar, el, post och telefoni. 77 Konsumentpolitik Upphandlingsregler Regeringen måste ställa samma krav på miljö och djuromsorg på importerade livsmedel som på svenska. 78 Livsmedel En kostsam hantering av slaktavfall med höga hämtningsavgifter samt höga avfallsavgifter per kilo Finansdepartementet Skatteverket Kommissionen Jordbruksdepartementet Näringsdepartementet Regeringen, kommuner Livsmedelsverket 79 Livsmedel Förslag till åtgärd framöver: sondera om Livsmedelsverket LRF

11 EU:s hygiendirektiv skapat den flexibilitet för de småskaliga livsmedelsföretagarna som det var tänkt från början. 80 Livsmedel Krångliga krav kring vattenförsörjning/vattenprover för livsmedelsförädling. 81 Livsmedel Livsmedelsverkets hemsida med information om lagar och regler är svåra att förstå med långa dokument kan kräva mycket arbete att förstå och tolka för företagarna. 82 Livsmedel LOU - krånglig, och svårhanterlig för små företag. Bör omarbetas. 83 Livsmedel Med EU:s nya hygiendirektiv som trädde i kraft 2006 har avsikten varit att avgifter och regler skall bli mer flexibla och bättre anpassade till företagsstorlek. 84 Livsmedel Medlemmarna uppfattar det som jobbigt att uppdatera HACCP- planerna 85 Livsmedel Brist på kompetens och lång handläggningstid bland kommunens utförare av tillsyn och tillstånd för småskalig livsmedelsförädling. Tillsynsavgifterna har ökat och det slår framförallt mot de småskaliga livsmedelsföretagen kommunerna har krav på att tillsynsarbetet skall vara självfinansierat - t.o.m. har företagarna fått betala tillsynsavgifter på arbete som ännu inte utförts av kommunen utan som kommer att utföras längre fram. 86 Livsmedel Ändra monopolet så att tillverkare/förädlare av fruktvin får servera och sälja på den egna gården 87 Livsmedel I arbetet med att utarbeta en ny rådsförordning pågår också diskussioner om harmoniserade sanktioner inom unionen. Sanktionsrätten ligger i dag på de privata Livsmedelsverket Livsmedelsverket Livsmedelsverket, offentlig sektor Livsmedelsverket Livsmedelsverket Kommunerna Jordbruksdepartementet LRF

12 certifieringsorganisationerna i ett antal länder. Det betyder att varje land kan tolka sina kontroller mer positivt än övriga. Danmark har däremot en statlig organisation med ett statligt eko-märke. För att uppnå lika villkor och rättvisa inom unionen borde möjligheten till sanktioner dömas ut längre ifrån kunden t.ex. genom att förstatliga kontrollen. 88 Miljö/Livsmedel Kravet på provtagning av dricksvatten innebär ofta höga kostnader som inte står i proportion till verksamhetens omfattning. En anpassning måste ske, annars kommer ett antal mindre företag att slås ut. 89 Miljö Behov av större flexibilitet i gödselspridningsreglerna pga. ändrade klimatförhållanden. De nuvarande kraven på enskilda dispensansökningar bör ses över och mindre administrativt krävande lösningar behövs. 90 Miljö Ett uppenbart behov finns av att förtydliga grund- och ramlagarna med en konsekvensbeskrivning. Förutsägbarheten i t.ex. miljöbalken, plan- och bygglagen, expropriationslagen, m.fl. skulle underlätta för att påvisa vissa orimligheter som finns i dagsläget och som i sin tur behöver förändras eller tas bort. 91 Miljö Miljöbalken länsstyrelsens miljöprövning transport av avfall Miljöavgifter Rapporter enligt miljöbalken, Avskaffa köldmedel rapporten Sanktionsavgifter och kriminalisering Översyn av miljöbalkens effekter för småföretagare. 92 Miljö Reglerna kring hantering av avfall bör kunna förenklas betydligt. Dagens system med omfat Naturvårdsverket Livsmedelsverket Regeringen Regeringen Naturvårdsverket Naturvårdsverket LRF

13 tande anmälningsplikter och tillståndplikter är tungrott och kostsamt. För vissa verksamheter uppstår regelmässigt visst slag av avfall särskilda anmälningar framstår som överflödiga. I stället för dessa administrativa bördor bör reglerna sikta in sig på funktionen att farligt avfall hanteras riktigt. 93 Miljö Vattenskyddsområden. Idag en väldig röra och merarbete då Naturvårdsverket i föreskrifter och Handbok styr och rekommenderar kommunerna att inte ge markägaren ersättning om åtgärder för att öka skyddet skulle innebära kostnader för denne. Kommuner informerar brukarna väldigt sent och brukarna motsätter sig kraftigt både arbetssätt och regler. I andra EUgrannländer finns avtalssystem med rimliga ersättningar som medför att marken kan brukas lönsamt och vattnet samtidigt effektivt skyddas. 94 Miljö Vattendirektivets inverkan på jord- och skogsbrukets expansionsmöjligheter med tillhörande ökande kostnader och byråkrati måste påverkas så, att det gör det möjligt att kunna bedriva och utveckla lantbruket till en hållbar och lönsam verksamhet. Detta gäller i högsta grad även fastigheter inom ett vattenskyddsområde. Eventuella begränsningar och restrektioner vid t.ex. ny- eller utbyggnad av djurstall eller inskränkningar av växtodling t.ex. grödor som kräver viss typ av bekämpningsmedel behöver förtydligas. 95 Miljö Regeringen handlägger frågan om att ändra nivån vid tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken så att en högre nivå än i dag skall gälla. Det innebär t.ex. att gränsen för utbyggnad av djurstall med mer än 200 djurenheter kan komma att ändras till ett högre antal eller helt tas bort och det tillhörande kravet på Miljö Naturvårdsverket Naturvårdsverket Regeringen LRF

14 konsekvensbeskrivning (MKB) kommer också att förändras. Det är viktigt att frågan avgörs 96 Miljö Strandskyddsregeln begränsar möjligheten till ökade inkomster. Utökade möjligheter att bygga längs stränder i glesbyggd. 97 Miljö Reglerna kring dieseltankar är dubbelreglerade och onödigt krångliga och kostsamma. Idag tre olika kommunala kontrollorgan inblandade utöver försäkringsbolags och branschers kontroll av att checklistan i miljöhusesynen används. Olika regler för samma vara beroende på om den köps som diesel eller eldningsolja (samma flampunkt). Dyr kontroll, stor osäkerhet genom olika tolkning och olika avgifter beroende på kommun. Undersök t.ex. möjligheten att skapa ett centralt register för dieseltankar och kompressorer. Detta skall bl.a. ha som uppgift att meddela när det är dags för besiktning samt informera om ackrediterade företag som genomför besiktningar, en organisation liknande Svensk bilprovning. 98 Miljö/EKO Problematiken finns i hur svenska Krav- regler skall anpassas till den europeiska marknaden. Arbetet pågår med att hitta ett läge som är rimligt, enkelt att följa och kostnadseffektivt. De höga kostnaderna för certifiering måste också minska vilket går att göra med mer konkurrens på den öppna marknaden. 99 Skatt Gör det enkelt att variera mellan F- och A- skatt över tiden. 100 Skatt Återbetalning elskatt och andra punktskatter Undersök möjligheten att förenkla återbetalning av elskatt genom att klassa varje elmätare med en skattesats som sedan elleverantören ansvarar för att rapportera in till Skatteverket. Återbetalningen av olika skatter bör samordnas med momsredovisningen. Boverket Naturvårdsverket Regeringen Naturvårdsverket Räddningsverket Kommissionen Skatteverket Skatteverket LRF

15 101 Skatt 102 Skatt/ Arbetsrätt Ökad rättstrygghet för företagare. Skattetillägg & sanktionsavgifter ska inte betalas in förrän en tvist är avgjord. Arbetsgivar/arbetstagar gränsdragningen. 103 Skog Inrättande av skogsreservat o liknande måste förbättras 104 Socialförsäkring Diskriminering av makar, sambor m barn (ex en gift kvinna, som tillsammans med sin make bedriver näringsverksamhet, får en betydligt lägre sjukpenning/havandeskapspenning/föräldrapenning än vad hon skulle ha fått om hon drivit verksamheten ensam eller tillsammans med t ex sin syster eller granne, trots att hon betalar fulla socialavgifter.) 105 Socialförsäkring Egenföretagare som driver verksamhet i Enskild firma diskrimineras jmf med samma egenföretagare i Aktiebolag. Ändra synen på små företag Ex. (begränsningsregel m jämförelseinkomst f beräkning av SIG finns ej för AB, där företagaren blir anställd med lön) (Olika utvecklingsprogram (bl. a NUTEKS/ALMI) kräver ofta att företag skall ha minst en anställd för att få ta del av utvecklingsresurser. Ensamföretagare i AB= ok, Ensamföretagare i EF får då nej.) Alt. gör det enklare (lägre egeninsats) att starta AB. 106 Socialförsäkring Ändra regler i socialförsäkringslagstiftningen som direkt skapar otrygghet och orättvisa vid beräkning av SGI. 107 Statistik För att få in de uppgifter ang. landsbygdsföretagandet som saknas kanske vi skall gå samma väg som i Finland och ta Finansdepartementet, Skatteverket Skatteverket Skogsstyrelsen, länsstyrelsen Försäkringskassan Näringsdepartementet Försäkringskassan LRF

16 in dessa uppgifter via redan befintliga enkäter/blanketter, i stället för att skapa nya. 108 Statistik SCB behöver skapa en ny och enklare metod för att få in skörderesultat och andra uppgifter som fordras för ett statistiskt underlag än på det sätt som genomförs i dagsläget. 109 Information/statistik En översyn av vilka informationskrav och register som är dubbla bör utredas för att hitta en effektivisering som underlättar för lantbrukaren. 110 Stöd Antalet kontrollrutor kan bli stort och risken att CAP hanteringen sker på fel sätt är mycket stor. Ett förslag till förenklad tillämpning är att godkänna en valfri kontrollruta växtskydd höstsäd, en valfri kontrollruta växtskydd i vårsäd och en kontrollruta gödsling. Samma tillämpning på alla gårdar 111 Stöd Många företag tycker att anvisningar till startstöd Startstöd kan förbättras med särskilt tanke på att fö retag söka bara startstöd en gång. 112 Stöd Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområde 113 Stöd Generella kommentarer angående stöd former (t.ex. gårdsstöd och stöd för bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet) Använda färre olika koder för typer av landskapselement istället för en lång lista. Beroende på vilka typer av stöd en jordbrukare söka kan det vara så att man behöver skicka in kartor baserade på olika skala. Det skulle underlätta för företag om det var möjligt att skicka in kartor på samma skala för samtliga typer av ansökan. 114 Stöd Eftersom landsbygdsprogrammet består av ett tiotal olika åtgärder som är inriktade mot företagsutveckling kan det vara komplicerat för en enskild företagare att sätta sig in de olika regelverken. För att undvika merarbete och att minska risken att företagaren hamna fel bör det finns en dörr in. Det skall vara en uppgift för SCB Näringsdepartementet / Länsstyrelser Jordbruksveket/ Länsstyrelser / Länsstyrelser LRF

17 115 Stöd CAP 116 Stöd CAP 117 Stöd CAP 118 Stöd CAP 119 Stöd Stöd till Jordbrukare med utrotningshotade djur 120 Stöd 121 Stöd LBP/Miljöskyddsåtgärder CAP de myndigheter som utformar och genomför programmet att tillse detta. Ett flertal har missat miljöersättningen på grund av att de har missat att fylla i ett X. Viktigt att den som söker också måste svara Ja eller Nej på de frågor som finns i SAM-blanketten. Det bibehållna trädeskravet behöver avskaffas. Generellt sett bör förenklingsaspekten framhållas i den kommande översynen av CAP Gränsnivån för att kunna söka stöd behöver höjas. Idag tycker många jordbrukare som söker stöd för utrotningshotade djur att det finns dålig kommunikation mellan genbanken, förbund och när det gäller härstamning. Det finns önskemål att man förbättra kommunikation för att underlätta ansökningsprocessen och minska tid det tar. Kravet för när en ny växtnäringsbalans vid ändrad driftsinriktning bör höjas från 10 DE till 50 DE. Lägga nivån för märkning, registrering samt journalföring så att användbarhet och kvalitet på uppgifterna blir så hög som möjligt. Genom en välbalanserad märkning, registrering och journalföring ökar sannolikt acceptansen hos de berörda djurhållarna. Samordna och samkör uppgifter bättre. Uppgifter via SAM-blanketten kan t.ex. användas som underlag för registrering av produktionsplatser där de block som anges på SAM-blanketten utgör underlag för produktionsplatsens utbredning (arrondering) vilket är mycket värdefulla grundläggande uppgifter i smittskyddssammanhang. Det skulle betyda att det går att få en överblick för att snabbt kunna vidta vissa nyckelåtgärder i rätt Kommissionen Jordbruksdepartementet Kommissionen Jordbruksdepartementet (Genbank och förbund) Jordbruksdepartementet LRF

18 122 Stöd CAP 123 Stöd Stöd till Energigrödor 124 Stöd CAP ordning för att stoppa en ev. smittspridning vid sjukdomsutbrott. Detaljerade uppgifter vid en skarp utbrottssituation måste ändå inhämtas direkt från djurägaren. Nuvarande system med procentsatser för avdrag på gårdsstödet är oacceptabelt. Sanktionen måste istället vara i rimlig proportion till förseelsen. Reglerna för stöd till odling av energigrödor har blivit krångligare över tiden. Många företag vill se en förenkling av administrationen genom färre handlingar. Processen för att samla in alla relevanta handlingar över tiden är väldig komplicerade och krävs en hel del administration av jordbrukare. SAM-blanketten bör fortlöpande förenklas och SAM-internet bör premieras Jordbruksdepartementet 125 Stöd SAM Internet/ Gårdsstöd SAM-internet skulle förbättras. Det skulle underlätta för många om det fanns flera inbyggda kontrollfunktioner. Det skulle hjälpa att minska tiden det tar för att lämna in en ansökan men också antalet fel som uppstår. 126 Stöd CAP 127 Stöd Särskilda stödrättigheter i gårdsstödet med tillstånd vid odling av frukt och grönsaker innebär ett komplicerat regelverk som bör slopas. 128 Stöd LBP/ Allmänna företagsstöd Stödregler LBU 129 Stöd Bevarande av värdefulla natur- och kulturmiljöer i Tillämpa en förenklad modell av affärsplan vid ansökan. Gör en generell bedömning vid kontroll av kantoch skyddszoner så att bredden håller måttet totalt vid uppmätt yta. Konsekvenserna av att en kantzon t.ex. är 5,5 m ibland och 7 m ibland är orimliga med de sanktioner som gäller i nuläget. I anvisningarna till ansökan kan exempel på kartskisser bifogas vilka illustrerar för den sökande vad som menas med och förväntas av en Jordbruksveket/ Länsstyrelser LRF

19 renskötselområde kartskiss. 130 Stöd 131 Stöd Projektstöd CAP 132 Stöd CAP 133 Stöd Generella kommentarer angående stöd former Uppdatering av blanketten rekvisition/redovisning sektion C kam göras t.ex. genom att flytta kolumn 'stödmyndighetens anteckningar' eller färgmarkera det så att man inte fyller i det av misstag. Upphäv begränsningen upp till 50 ha för ersättning för miljöskyddsåtgärder så att det gäller all odlad areal. Utformningen av blanketter bör vara så att det finns spärrar vilka motverkar möjligheten att göra fel eller missa att kryssa i rätt rutor. Tillgång till bredband samt möjlighet att få bra utbildning i datakunskap är också viktiga förutsättningar för att man skall kunna använda nätbaserade blanketter som i sin tur minskar oron att man gör fel. Respektive anvisningar bör finnas på samma ställe på blanketter som på s hemsida så att de blir lättare att hitta /Länsstyrelser Jordbruksdepartementet Länsstyrelserna Näringsdepartementet 134 Tillstånd Bygglov krävs ju inte för ekonomibyggnader utanför Regeringen stadsplanelagt område, vad gäller jordbruksfastighet. På jordbruksfastighet borde detta undantag även gälla bostadshus. Möjlighet att få förhandsbesked om bygglov krävs eller ej bör införas. 135 Tillstånd Regler ang. skyltning för turism, gårdsbutiker Vägverket etc. är ett annat problem, som behöver förenklas. Att lättare få tillstånd att sätta upp vägskyltar. Lättare att sätta upp extra vägskyltar. 136 Tillstånd Besiktning av fordon, maskiner, lyftanordning, Swedac tryckkärl, utrustning behövs fler som är ackrediterade. Se över intervallerna? 137 Tillstånd Restaurangkök tillstånd. Livsmedelsverket 138 Tillstånd Tillstånd för servering ute i det fria ska vara lika oberoende var du bor. Även att det går att söka under 1 år. Kommunerna LRF

20 139 Tillstånd Tillståndsgivning för byggande av skogsbilvägar kan fördröjas upp till ett år (ev. mer) för att Länsstyrelsen skall kontrollera om det kan vara markavvattning. Med därmed fördröjd skogsinkomst mm. 140 Tillstånd Utskänkningstillstånd. Serveringstillstånd (alkohol). 141 Tillstånd Det är viktigt med någon form av förebyggande funktion rörande djurskyddet. Detta bl.a. i syfte att undvika investeringar i produktionssystem som senare visar sig inte fungera tillfyllest och som då av ekonomiska skäl kan vara svåra att avveckla. Hur detta förebyggande arbete ska ske behöver analyseras. Nuvarande förprövning, som är en form av förebyggande verksamhet, fungerar inte tillfredsställande. Den funktion som förprövningen ska ha, att säkerställa ett gott djurskydd vid ny- och ombyggnationer, kan kanske lösas på ett alternativt sätt. Näringen anser att ett omtag bör göras från grunden i samråd med näringen. Idag finns stora brister bland annat avseende kompetensen hos länsstyrelsen, stora skillnader i bedömningar mellan olika länsstyrelser, långa handläggningstider och höga kostnader. Det måste t.ex. beredas utrymme för att genomföra helhetsbedömningar av en besättning som bl.a. omfattar smittskydd. 142 Tillstånd Upprätta en maximal tidsgräns för hur länge en ansökan får behandlas innan ett beslut är fattat, t.ex. max 6 veckors handläggningstid. Efter detta borde en ansökan eller anmälan automatiskt godkännas. Ge också möjlighet till att kunna komplettera med uppgifter under ansökningstiden utan att handläggningen startar om på nytt. Länsstyrelser Kommun Djurskyddsmyndigheten Samtliga tillståndsgivare 143 Tillstånd Olika tillstånd handläggningstider, fler LRF

21 ansökningar för samma ändamål t.ex. innehav av dieseltank 144 Tillstånd Om en ansökan försenas med uppsåt av närboende, borde ersättningskrav kunna riktas mot den klagande. Dagens lagstiftning (miljöbalken) är utformad för att hantera ansökningar från stora företag eller myndigheter som kan hantera dessa merkostnader 145 Tillsyn/kontroll Avskaffa den årliga miljörapporten inför istället en avvikelserapportering. 146 Tillsyn/kontroll Riskperspektivet skall genomsyra myndigheternas arbete Låg risk = låg kontrollfrekvens Kvalitetsprogram ska löna sig och avteckna sig tydligt i myndigheternas riskklassificiering. Kvalitetsprogram skall kunna ersätta offentlig kontroll 147 Tillsyn/kontroll Småföretagens särskilda behov måste beaktas och myndigheten måste i all sin myndighetsutövning leva upp till den flexibilitet som finns i hygienpaketet då det gäller småföretag 148 Tillsyn/kontroll Skapa mer konkreta rapporter med tydliga relevanta frågeställningar och anvisningar. Inför krav på rapportering av avvikelser istället för årlig rapportering. Om avvikelsen inte rapporteras in är detta straffbart. 149 Tillsyn/kontroll Det är viktigt att antalet stödkontroller och tvärvillkorskontroller begränsas så långt som EU-regelverket tillåter 150 Tillsyn/kontroll Riskbaserad kontroll borde betyda att de företag som är certifierade inte är av samma intresse att göra kontroll hos för Länsstyrelsen 151 Tillsyn/kontroll Ändra arbetssätt och inställning hos våra myndigheter till mer rådgivande karaktär. För att håll nere antalet tillsynsbesök och samtidigt säkerställa en hög specialkompetens bör besök Länsstyrelsen Räddningsverket Kommunerna Regeringen (Miljödepartementet) Länsstyrelser Kommunerna Samtliga tillsyns/kontrollmyndigheter (tydligast krav inom hygienpaketet ) Samtliga tillsyns/kontrollmyndigheter (tydligast krav inom hygienpaketet ) Länsstyrelser Kommunerna Kommissionen Kommissionen Länsstyrelserna Kommunerna LRF

22 samordnas tillsammans med t.ex. djurhälsoveterinären, rådgivare, eller liknande specialist. 152 Tillsyn/kontroll Helst borde man få ut en checklista före en tillsyn för att själv rätta till innan myndighetsbesök. 153 Tillsyn/kontroll Utveckla kompetensen hos de tjänstemän inom offentlig förvaltning som har ansvar för kontroll och tillsyn så att de får en helhetssyn och företagsekonomisk kunskap för att få insikt i vad konsekvenserna av de beslut de fattar innebär. Det är önskvärt att hänsyn tas till den yrkesskicklighet och gedigna kompetens som majoriteten av landets skogs- och lantbruksföretagare vid myndighetskontakt. 154 Tillsyn/kontroll Det är viktigt att det finns en enhetlig och likvärdig tillsyn i hela landet som grundar sig på ett regelverk som är tydligt, enkelt och tillämpbart. Förutsättningen för en bra dialog mellan myndigheterna och lantbrukarna bygger på att alla upplever att de vinner i slutänden. 155 Tillsyn/kontroll Om man har något som är fel vid tillsyn ska man kunna få tillfälle att rätta till det. Helst borde man få ut en checklista före en tillsyn för att själv rätta till innan myndighetsbesök. 156 Tillsyn/kontroll Utveckla kompetensen hos de tjänstemän inom offentlig förvaltning som har ansvar för kontroll och tillsyn så att de får en helhetssyn och företagsekonomisk kunskap för att få insikt i vad konsekvenserna av de beslut de fattar innebär. Det är önskvärt att hänsyn tas till den yrkesskicklighet och gedigna kompetens som majoriteten av landets skogs- och lantbruksföretagare vid myndighetskontakt. 157 Tjänster Uppdelad upphandling av offentliga tjänster så att också små lokala företag kan delta i konkurrensutsättning av offentlig verksamhet. Kommunerna Samtliga tillsyns/kontrollmyndigheter Samtliga tillsyns/kontrollmyndigheter Samtliga tillsyns/kontrollmyndigheter Samtliga myndigheter Kommuner Upphandlingsregler som möjliggör för lantbru LRF

23 kare att konkurrera på energimarknaden, t.ex. genom Farmarenergiföretag (energi). 158 Tjänster Förarbok enklare att få Näringsdepartementet 159 Tjänster Hotell & pensionatsreglerna, höj ribban 8 ->? Kommun Bo på lantgård så borde antalet gäster per fastighet kunna utökas från 8 till ca utan att för den skull räknas som hotellverksamhet. Har man många hus på gården som kan användas till uthyrning bromsas man av denna regel då alla tillstånd fördyrar över 8 pers. 160 Tjänster Stimulera fram nya företag inom hälsoområdet, genom att göra köp av dokumenterat förebyggande tjänster avdragsgilla för företagen. Finansdepartementet 161 Transportpolitik Förslagen om nya väg- och energiskatter i Skatt på väg :Det är orimligt att ett av världens mest glesbefolkade länder ska beskatta transporter så att landsbygdsföretagen slås ut. 162 Turism Alkohollagstiftning och småskalig turism Kommuner 163 Turism Differentierade regler beroende på storlek och omfattning av verksamheten 164 Turism Resegarantilagen behöver förändras så att den blir anpassad för små företag. 165 Turism HACCP/Livsmedelslagar är svåra att efterleva. Finns inga riktlinjer besked ges först i efterhand, inga anvisningar i förväg. Innebär att konsult- och prospekteringskostnader kan vara bortkastade, då det inte finns tydliga regler i förväg. Näringsdepartementet Kammarkollegiet 166 Turism Har man fler än åtta bäddar innebär brandskyddslagen höga kostnader. 167 Turism Hela landet måste få tillgång till bredband Näringsdepartementet LRF

24 168 Turism Myndigheter, stjälper istället för hjälper, genom oförmåga att kunna ge tydliga besked om fällande regler: Boverket, kommuner *Förenkla bygglagstiftningen Kommunerna har olika hantering av regler *Föreskrifter och nödvändiga blanketter, skall finnas på Internet och skall gå att skriva i och spara ner. 169 Turism Skapa förutsättningar för kommunala beslut att lätta på strandskyddet. 170 Turism Förenkla resegarantilagen för små företag. 171 Turism Undersöka möjligheten till att skapa support/rådgivning/stöd till de turistföretagare som måste fylla i någon form av blankett för sin verksamhet. Blanketterna bör vara utformade utifrån företagarens verksamhet, inte från avläsaren av denna. 172 Växtodling 173 Växtodling 174 Växtodling Journalföring certifiering av utsäde enligt Utsädeslagen (SFS 1976:298) Utsädesförordning (SFS 000:1330) m.m. Anmälan till den svenska sortlistan 175 Växtodling Certifiering av utsäde enligt Utsädeslagen Det behövs bättre information om vilka regler som gäller för trädgårdsföretag när det gäller dokumentation och märkning. Journalutformningen kan bli något mer flexibel då det interna systemet ibland är tillräckligt, när det gäller exempelvis hantering av småförpackningar enligt föreskrivna regler. Representanterna anser inte att det är nödvändigt att de måste översätta sortbeskrivningarna till svenska. Utsädesföretagen har även påpekat att de upplever att Sverige har hårdare regler än övriga EU, vilket försvårar handeln. Information om regelverket för trädgårdsföretag Samtliga myndigheter Växtskyddsinspektion /SUK Växtskyddsinspektion /SUK LRF

25 (SFS 1976:298) Utsädesförordning (SFS 000:1330) m.m. 176 Ägande Att man visar större respekt för och erkännande av det naturvårdsarbete som markägare gör på eget initiativ så att man inte straffas genom att marken "konfiskeras" till reservatsbildning bara för att man skött den väl! 177 Ägande Ersättningsreglerna i expropriationslagen måste moderniseras. Med dagens regler kan kommersiella aktörer tvinga till sig mark under gällande marknadspris. 178 Ägande Förtydliga allemansrätten och utöka möjligheterna att bestämma över sin egen mark (master, vägar, strandskydd, etc.) 179 Ägande Intrångsfrågor måste gå juste till. Varför ska kommersiella bolag kunna utnyttja min mark för att t ex dra ledningar utan att ge kommersiellt riktig ersättning för det? 180 Ägande Att alltid informera markägaren innan man t.ex. inventerar områden i avsikt att skapa skyddsområden och reservat. 181 Ägande Nytt synsätt på äganderättsfrågorna måste få genomslag i lagstiftningen. Naturvårdsverket Riksdag, regeringen Naturvårdsverket Lantmäteriverket Naturvårdsverket, länsstyrelser Justitiedepartementet Vi återkommer med bl. a olika skattefrågor. LRF