Delrapport: Förebyggande och uppsökande verksamhet Osby kommun
|
|
- Gunnar Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Klinisk Patientnära Forskning i samarbete med Osby Kommun Delrapport: Förebyggande och uppsökande verksamhet Osby kommun Maj 2009 Carolina Axelsson, Adjunkt Biomedicinsk Laboratorievetenskap
2 Forskargruppen för klinisk patientnära forskning bedriver forskning med fokus på Patientsäkerhet och har sin bas på Kristianstads Högskola, Institutionen för Hälsovetenskaper. Målsättning för Forskargruppen Att med en klinisk patientnära forskning, verka för och underlätta arbetet med patientsäkerhet, och samtidigt bereda väg för en bättre vetenskaplig förståelse och vetenskaplig förankring i den verksamhetsförlagda utbildningen för sjuksköterskestudenter. Delrapport: Förebyggande och uppsökande verksamhet Osby kommun Carolina Axelsson, Adjunkt Biomedicinsk Laboratorievetenskap, Forskningskoordinator K0ntakt forskargruppen: carolina.axelsson@hkr.se Högskolan Kristianstad Institutionen för Hälsovetenskaper Kristianstad +46 (0) Sweden Sida 2 (21)
3 Sammanfattning Syftet med rapporten är att redovisa de svar som framkommit vid uppsökande verksamhet av äldre i ordinärt boende i Osby kommun. Genomförande: Hösten 2007 inleddes en undersökning då distriktssköterskor i Osby kommun besökte och kartlade äldre i ordinärt boende med avseende på deras uppfattning om sin hälsa, medicinering, boendesituation och sociala aktiviteter. Samtidigt genomgicks en checklista för förebyggande av fallrisk, en trötthets/rörlighetsskala användes samt en fallriskbedömning utfördes. Resultat: Rapporten innehåller data från 426 inregistrerade undersökningar. 70% av de undersökta var under 85 år 54% av de undersökta var kvinnor. Det förekom signifikanta skillnader (5%-nivå) mellan könen gällande om de äldre bodde ensamma, klarade matlagning, tvätt och städning själva, där kvinnor i högre utsträckning svarade att de klarar sig själva. Hörselproblem upplevdes av män i signifikant större utsträckning än kvinnor, medan synproblem upplevdes mer av kvinnor. Kvinnor upplevde i signifikant högre omfattning nedstämdhet, sömnproblem och smärta än männen. Äldre (85+) hade svårare att klara sig själva när det gäller matinköp, matlagning, sköta tvätten samt sköta städning. Även i bedömningen av sitt allmänna hälsotillstånd förekom skillnader, likaså i vilken grad de äldre har någon fast läkarkontakt. Andelen med hörselhjälpmedel och synproblem indikerade också signifikanta skillnader mellan ålderskategorierna. Sida 3 (21)
4 Summary Objectives: The aim of this report is to show the answers and findings that appeared in visiting activities of the elderly living in Osby community. Design: The fall of 2007, an investigation started, where community nurses in Osby, visited and registered the elderly in Osby and their perception of their health, medication, living situation and social activities. At the same time, they went through a checklist for fall prevention. Results: The spring of 2009, 426 of the elderly that took part in the investigation, had been registered in the database. Seventy percent were under 85 years of age and 54% of the elderly were women. Significant (5%-level) differences according to gender were found in the categories of living alone, are able to make their own food, laundry and cleaning, where women in higher frequency were able to handle themselves without help. Hearing problems were more common for men whereas eye problems where more frequent for women. Significant differences were also found in that women often or occasionally felt more depressed or low and experienced more pain, compared to men. Men were found to have better sleep. Significant differences were also found in the age-categories (under 85 years of age respectively 85 years and older) where the ability to do grocery shopping, cooking food, handling laundry and cleaning showed differences and to what extend they had a permanent medical contact. The need for hearing aid and eye problems did also indicate significant differences in the age categories. Sida 4 (21)
5 Innehåll Bakgrund...6 Hemtjänst...6 Uppsökande verksamhet...6 Målet med undersökningen var att... 7 Metod för insamling av uppgifter... 7 Syfte... 8 Metod... 8 Statistiska analyser... 8 Resultat...9 Referenser...21 Tabellförteckning Tabell 1. Könsindelad fördelning av kartläggningen...9 Tabell 2. Fördelning på ålder av kartläggningen...9 Tabell 3. Fördelning i ålderskategorier av kartläggningen...9 Tabell 4. Enkätsvar uppdelat på kön (%) n= Tabell 5. Enkätsvar uppdelat på kön (%) n= 426 (forts) Tabell 6. Enkätsvar uppdelat på ålderskategori (%) n= Tabell 7. Enkätsvar uppdelat på ålderskategori (%) n= 426 (forts)...13 Tabell 8. Bortfall per fråga, n= Tabell 9. Bedömningspoäng i medel för trötthet/rörlighet uppdelat på ålderskategori och kön, n= Tabell 10. Checklista för trötthet/rörlighet, n= Tabell 11. Bedömd fallrisk enligt Downton Fallrisk Index uppdelat på kön...17 Tabell 12. Bedömd fallrisk enligt Downton Fallrisk Index uppdelat på ålderskategorier...17 Tabell 13. Downton Fallrisk Index medelvärde uppdelat på ålderskategorier...17 Tabell 14. Downton Fallrisk Index medelvärde uppdelat på kön...17 Tabell 15. Downton Fallrisk Index procentuell fördelning av svaren fördelat på kön och ålderskategorier (n=426)...18 Tabell 16. Checklista för förebyggande av fallolyckor, n= Tabell 17. Bortfall per fråga checklistor, n= Figurförteckning Figur 1. Trötthet/Rörlighet per ålder...15 Figur 2. Trötthet/Rörlighet per ålder och kön...15 Figur 3. Trötthet/Rörlighet per ålderskategori och kön Sida 5 (21)
6 Delrapport: Förebyggande och uppsökande verksamhet Osby kommun Maj 2009 Bakgrund I Osby kommun är omsorg, stöd och hjälp till äldre och funktionshindrade en viktig uppgift och socialförvaltningen ansvarar för verksamheten. I kommuner regleras stödinsatserna som erbjuds främst utifrån nedanstående lagstiftning: * Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) [1] * Hälso- och sjukvårdslagen (HsL 1982:763) [2] * Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387) [3] * Lag om färdtjänst (1997:736) [4] * Lag om riksfärdtjänst (1997:735) [5] Hemtjänst Hemtjänstens insatser syftar till att öka möjligheterna att bo kvar i det ordinära boendet. Hemtjänsten omfattar hjälp i hemmet bestående av serviceinsatser och personlig omvårdnad, matdistribution och uppsökande verksamhet. Insatser i hemmet ges efter behov och bedöms i varje enskilt fall. Det är biståndshandläggarna som tillsammans med den äldre kommer fram till vilken hjälp som behövs, och dessa insatser skall utföras med ett rehabiliterande synsätt som innebär hjälp till självhjälp. Målet är att den äldre ska kunna leva ett så självständigt och aktivt liv som möjligt. Uppsökande verksamhet Hösten 2007 inledde Forskargruppen för Patientnära Forskning med fokus på studentmedverkan ett samarbete med Osby kommun gällande förebyggande och uppsökande verksamhet för kommunens pensionärer boende i ordinärt boende. Syftet med den uppsökande verksamheten var att bevara alternativt förbättra hälsan och bibehålla förmågan till att fungera aktivt och självständigt så länge som möjligt. Arbetsgruppen i Osby kommun bestod initialt av ansvarig verksamhetschef samt en biståndsbedömare, en sjuksköterska/distriktssköterska, en anhöriginspiratör, en arbetsterapeut och en sjukgymnast vid behov. En heltidstjänst (2 st ½tid) arbetade aktivt med undersökningen. Sida 6 (21)
7 Målet med undersökningen var att * Kartlägga hälsotillståndet och anhörigas hjälpinsatser samt vilka behov de äldre har för att tryggt kunna bo kvar under längre tid i sitt ordinära boende. * Förbättra kunskapen om vart den äldre vänder sig i olika situationer inom kommunens och landstingets vård och omsorg. * Förbättra kunskapen om betydelsen av fysisk aktivitet, goda matvanor, social gemenskap, meningsfull sysselsättning och rätt medicinering. * Förbättra förutsättningarna för egenansvar och genomförande av olika skadeförebyggande och hälsobefrämjande åtgärder. Metod för insamling av uppgifter En distriktssköterska kontaktade de över 75 år i ordinärt boende i Osby kommun och bad om möjlighet till ett hembesök. I samband med detta hembesök gavs information om kommunal vård och omsorg samt, i samband med besöket, kartlades och registrerades den äldres uppfattningar utifrån: * Ett enkätformulär om den äldres uppfattning om sin hälsa, medicinering, boendesituation och sociala aktiviteter som utformats av projektgruppen. * En checklista för förebyggande av fallolyckor. * En trötthets-/rörlighetsskala användes för undersökning av trötthet/rörlighet. * En enkät för utvärdering av besöket samt kuvert gavs till de undersökta i samband med besöket. Vass, Hendriksen och Avlund har utarbetat och använt ett av formulären som används i undersökningen, vilket bedömer trötthet/rörlighet [6-13]. Svaren genererar en poäng där 12 poäng indikerar minst trötthet/mest rörlighet medan noll poäng indikerar mest trötthet/minst rörlighet. Downtons Fallrisk Index används i undersökningen för att bedöma fallrisk och detta har kategorier kring tidigare fall, medicinering, sensoriska funktioner, gångförmåga och kognitiv nedsättning [14]. Downton Fall Risk Index visar en ökad risk att falla om poängen blir tre eller mer. Förutom den muntliga informationen av sjuksköterskan/distriktssköterskan, gavs även den äldre möjlighet att erhålla informationsmaterial: * Hälso- och sjukvård i hemmet * Goda vanor i långa banor * Håll dig på benen * Broschyr Säkerhet i vardagen (samarbete med räddningstjänsten) [15] * Broschyr om Matdistribution med mera Distriktssköterskan, som i huvudsak genomför hembesöken, samarbetar förutom med kommunens vård- och omsorgspersonal också med sjukhus, vårdcentral, olika föreningar, frivilligorganisationer, kyrkan, lokala folkhälsorådet, apoteket med flera vid behov. Besöket varade cirka en timme och var kostnadsfritt. Samarbete mellan Osby kommun och Högskolan Kristianstad är etablerat sedan tidigare, kommunen har många av högskolans sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning. Högskolans kliniska lärare, Birgitta Johansson, Sida 7 (21)
8 Universitetsadjunkt, förmedlade kontakten och behovet av samarbete mellan projektgruppen och forskargruppen på högskolan. Kommunen behövde hjälp och råd med rapportering av fynd samt att kunna skapa och underhålla en databas som lagrade uppgifter som framkommit vid kartläggningen och undersökningen. Dessa data ska kunna bearbetas och presenteras samt utgöra grund för framtidsprognoser samt eventuella strategiska och politiskt lokala beslut för verksamheten. Samtidigt önskade projektgruppen en introduktionskurs i användandet och hanteringen av denna databas. I maj 2009 hade Forskargruppen tillgång till 426 genomförda kartläggningar av Osby kommun. Behovet av en delrapport för Osby kommun var stort och det beslutades att Forskargruppen åtog sig att sammanställa det material som inkommit. Syfte Syftet med rapporten är att redovisa de svar som framkommit vid uppsökande verksamhet av äldre i Osby kommun samt att undersöka om eventuella skillnader i uppfattningar av de äldre kan härledas till kön eller ålderskategorier. Metod Statistiska analyser Till databearbetning användes mjukvaran Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), version Då variabler som analyserades var på nominalskalenivå, användes Chi-två test genomgående för analys mellan grupperna. Signifikansnivån vid mätning mellan grupperna är satt till 5%. Sida 8 (21)
9 Resultat Hittills har 426 boende som deltagit i undersökningen registrerats i databasen. Data från denna databas redovisas i rapporten. Den könsmässiga fördelningen framgår av tabell 1. Tabell 1. Könsindelad fördelning av kartläggningen Kön Antal % fördelning % % Totalt 426 Den åldersmässiga fördelningen framgår av tabell 2. Denna fördelning har därefter kategoriserats i kategorierna under 85 år samt 85 år och äldre (tabell 3). Medelålder och medianålder var i undersökningen 83 år (födelseår 1926). Tabell 2. Fördelning på ålder av kartläggningen Ålder Antal % Fördelning % % % % % % % % % % % % % % % % % % % Totalt 426 Tabell 3. Fördelning i ålderskategorier av kartläggningen Ålderskategori Antal % fördelning Under % 85 och äldre % Totalt 426 Sida 9 (21)
10 Undersökningen inleddes med en enkät där följande frågor och svarsalternativ redovisas uppdelat per kön (tabell 4 och 5) och ålderskategori (tabell 6 och 7). En del av frågorna i enkäten har tillkommit i undersökningen vid olika tidpunkter. En tabell över bortfallet i frågorna visas i tabell 8. Tabell 4. Enkätsvar uppdelat på kön (%) n= 426 Totalt på frågan på frågan på frågan Signifikans Bor du ensam? Ja 31% 58% 46% Nej 69% 42% 54% * Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 77% 81% 79% det gäller: Matinköp Nej 23% 19% 21% Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 54% 90% 74% det gäller: Matlagning Nej 46% 10% 26% * Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 52% 89% 72% det gäller: Sköta tvätten Nej 48% 11% 28% * Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 69% 83% 76% det gäller: Sköta städning Nej 31% 17% 24% * Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Stiga upp / Lägga dig i sängen Ja Nej 98% 2% 98% 2% 98% 2% Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 98% 98% 98% det gäller: Klä av / på dig Nej 2% 2% 2% Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 99% 99% 99% det gäller: Gå på toaletten Nej 1% 1% 1% Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 95% 92% 94% det gäller: Bada / duscha Nej 5% 8% 6% Aldrig, så gott som aldrig 3% 2% 2% Utövar du någon form av motion, som tex korta promenader, korta cykelturer, hushållsarbete eller trädgårdsarbete? Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Har du någon fast läkarkontakt? Använder du några mediciner? * Signifikant på 5%-nivå Mindre än en gång i månaden 0% 0% 0% En eller två gånger i månaden 0% 0% 0% Flera gånger i månaden 1% 0% 0% Flera gånger i veckan 5% 2% 4% Dagligen 41% 49% 45% Mycket dåligt 1% 2% 1% Ganska dåligt 8% 16% 12% Ganska gott 72% 64% 68% Mycket gott 16% 13% 14% Ja 91% 90% 90% Nej 9% 10% 10% Ja 90% 90% 90% Nej 10% 10% 10% Sida 10 (21)
11 Tabell 5. Enkätsvar uppdelat på kön (%) n= 426 (forts) Totalt på frågan på frågan på frågan Signifikans Upplever du några Ja 62% 38% 49% hörselproblem? Nej 38% 62% 51% * Använder du hörselhjälpmedel? Ja 36% 18% 26% Nej 64% 82% 74% * Upplever du några synproblem? Ja 46% 61% 54% Nej 54% 39% 46% * Använder du synhjälpmedel? Ja 95% 97% 96% Nej 5% 3% 4% Nästan aldrig 29% 26% 27% Brukar du känna dig trött? Ibland 51% 51% 51% Ofta 15% 13% 14% Ständigt 5% 9% 7% Nästan aldrig 76% 61% 68% Brukar du känna dig nedstämd? Ibland 21% 30% 26% Ofta 3% 7% 5% Ständigt 1% 2% 1% * Nästan aldrig 82% 76% 79% Brukar du känna oro och Ibland 15% 20% 18% ångest? Ofta 2% 3% 3% Ständigt 0% 0% 0% Brukar du sova gott? Ja 85% 73% 78% Nej 15% 27% 22% * Nästan aldrig 46% 29% 36% Brukar du ha ont någonstans? Ibland 31% 36% 34% Ofta 15% 14% 14% Hur ofta kommer någon och hälsar på dig / ringer till dig? Hur ofta hälsar du på hos / ringer till någon? Är du nöjd med din tillvara som den gestaltar sig idag? Om du behöver vård och omsorg i framtiden, vad skulle du helst önska då av följande? * Signifikant på 5%-nivå Ständigt 9% 21% 16% * Aldrig / nästan aldrig 1% 0% 0% En gång i månaden 2% 2% 2% En gång i veckan 44% 37% 40% Dagligen 53% 61% 58% Aldrig / nästan aldrig 3% 1% 2% En gång i månaden 4% 3% 4% En gång i veckan 51% 47% 48% Dagligen 43% 49% 46% Mycket nöjd 40% 35% 38% Ganska nöjd 57% 58% 58% Ganska missnöjd 3% 5% 4% Mycket missnöjd 0% 2% 1% Få vård och omsorg i ditt nuvarande boende 86% 77% 81% Få vård och boende i servicelägenhet 3% 6% 5% Få hjälp av barn / anhöriga / vänner 1% 1% 1% Flytta till särskilt boende 10% 16% 14% Sida 11 (21)
12 Tabell 6. Enkätsvar uppdelat på ålderskategori (%) n= 426 Under och äldre Totalt på frågan på frågan på frågan Signifikans Bor du ensam? Ja 47% 43% 46% Nej 53% 57% 54% Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 83% 70% 79% det gäller: Matinköp Nej 17% 30% 21% * Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 79% 61% 74% det gäller: Matlagning Nej 21% 39% 26% * Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 77% 60% 72% det gäller: Sköta tvätten Nej 23% 40% 28% * Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 80% 67% 76% det gäller: Sköta städning Nej 20% 33% 24% * Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Stiga upp / Lägga dig i sängen Ja Nej 98% 2% 98% 2% 98% 2% Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 99% 96% 98% det gäller: Klä av / på dig Nej 1% 4% 2% Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 99% 98% 99% det gäller: Gå på toaletten Nej 1% 2% 1% Klarar du dig själv utan hjälp när Ja 93% 94% 94% det gäller: Bada / duscha Nej 7% 6% 6% Aldrig, så gott som aldrig 2% 4% 2% Utövar du någon form av motion, som tex korta promenader, korta cykelturer, hushållsarbete eller trädgårdsarbete? Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Har du någon fast läkarkontakt? Använder du några mediciner? * Signifikant på 5%-nivå Mindre än en gång i månaden 0% 0% 0% En eller två gånger i månaden 0% 0% 0% Flera gånger i månaden 0% 1% 0% Flera gånger i veckan 4% 4% 4% Dagligen 46% 43% 45% Mycket dåligt 2% 1% 1% Ganska dåligt 13% 10% 12% Ganska gott 64% 78% 68% Mycket gott 17% 8% 14% * Ja 88% 95% 90% Nej 12% 5% 10% * Ja 90% 91% 90% Nej 10% 9% 10% Sida 12 (21)
13 Tabell 7. Enkätsvar uppdelat på ålderskategori (%) n= 426 (forts) Under och äldre Totalt på frågan på frågan på frågan Signifikans Upplever du några Ja 45% 55% 49% hörselproblem? Nej 55% 45% 51% Använder du hörselhjälpmedel? Ja 21% 34% 26% Nej 79% 66% 74% * Upplever du några synproblem? Ja 46% 67% 54% Nej 54% 33% 46% * Använder du synhjälpmedel? Ja 95% 98% 96% Nej 5% 2% 4% Nästan aldrig 27% 25% 26% Brukar du känna dig trött? Ibland 48% 51% 49% Ofta 14% 12% 13% Ständigt 8% 5% 7% Nästan aldrig 63% 71% 66% Brukar du känna dig nedstämd? Ibland 27% 19% 25% Ofta 5% 5% 5% Ständigt 1% 1% 1% Nästan aldrig 77% 75% 76% Brukar du känna oro och Ibland 17% 20% 18% ångest? Ofta 3% 2% 3% Ständigt 0% 0% 0% Brukar du sova gott? Ja 79% 77% 78% Nej 21% 23% 22% Nästan aldrig 35% 34% 35% Brukar du ha ont någonstans? Ibland 32% 32% 32% Ofta 13% 16% 14% Hur ofta kommer någon och hälsar på dig / ringer till dig? Hur ofta hälsar du på hos / ringer till någon? Är du nöjd med din tillvara som den gestaltar sig idag? Om du behöver vård och omsorg i framtiden, vad skulle du helst önska då av följande? * Signifikant på 5%-nivå Ständigt 16% 13% 15% Aldrig / nästan aldrig 0% 1% 0% En gång i månaden 2% 0% 2% En gång i veckan 37% 43% 39% Dagligen 57% 52% 55% Aldrig / nästan aldrig 2% 2% 2% En gång i månaden 4% 2% 3% En gång i veckan 48% 44% 47% Dagligen 43% 48% 44% Mycket nöjd 44% 19% 36% Ganska nöjd 49% 72% 56% Ganska missnöjd 3% 5% 4% Mycket missnöjd 1% 0% 1% * Få vård och omsorg i ditt nuvarande boende 55% 67% 59% Få vård och boende i servicelägenhet 5% 0% 3% Få hjälp av barn / anhöriga / vänner 1% 0% 0% Flytta till särskilt boende 10% 8% 10% Sida 13 (21)
14 Tabell 8. Bortfall per fråga, n= 426 Antal som ej besvarat frågan Kön 0 Bor du ensam? 3 Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Matinköp 0 Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Matlagning 0 Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Sköta tvätten 4 Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Sköta städning 2 Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Stiga upp / Lägga dig i sängen 3 Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Klä av / på dig 3 Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Gå på toaletten 4 Klarar du dig själv utan hjälp när det gäller: Bada / duscha 3 Utövar du någon form av motion, som tex korta promenader, korta cykelturer, 3 hushållsarbete eller trädgårdsarbete? Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 5 Har du någon fast läkarkontakt? 111 Använder du några mediciner? 7 Upplever du några hörselproblem? 113 Använder du hörselhjälpmedel? 121 Upplever du några synproblem? 116 Använder du synhjälpmedel? 115 Brukar du känna dig trött? 5 Brukar du känna dig nedstämd? 2 Brukar du känna oro och ångest? 1 Brukar du sova gott? 2 Brukar du ha ont någonstans? 3 Hur ofta kommer någon och hälsar på dig / ringer till dig? 4 Hur ofta hälsar du på hos / ringer till någon? 3 Är du nöjd med din tillvara som den gestaltar sig idag? 2 Om du behöver vård och omsorg i framtiden, vad skulle du helst önska då av följande? 108 I kartläggningen ingick en trötthets-/rörlighetsskala som användes för bedömning samt en checklista för förebyggande av fallolyckor. I tabell 9 redovisas svaren för checklistan. Dessa svar genererade en poäng där 12 poäng indikerar minst trötthet/mest rörlighet medan noll poäng indikerar mest trötthet/minst rörlighet. Poängutfallet fördelade sig enligt figur 1 åldersindelat samt figur 2 och 3 för ålder respektive ålderskategorier och kön (tabell 10). Sida 14 (21)
15 Totalt Medel av Vänster kolumn - Funktion-trötthet-rörlighet- skala Ålder Figur 1. Trötthet/Rörlighet per ålder Totalt Medel av Vänster kolumn - Funktion-trötthet-rörlighet- skala Figur 2. Trötthet/Rörlighet per ålder och kön Ålder Kön Sida 15 (21)
16 Totalt 12.0 Medel av Vänster kolumn - Funktion-trötthet-rörlighet- skala Under 85 Under och äldre 85 och äldre Under och äldre kat ålder Kön Figur 3. Trötthet/Rörlighet för ålderskategorier och kön Tabell 9. Bedömningspoäng i medel för trötthet/rörlighet uppdelat på ålderskategori och kön, n= 426 Ålderskategori Kön Medelpoäng trötthet/rörlighet Under och äldre Totalt 10.6 Tabell 10. Checklista för trötthet/rörlighet, n= 426 Kan du gå omkring inomhus i din bostad? Kan du ta dig ut? Här avses endast att komma ut, tex på gården. Kan du resa dig från stolen / sängen? Kan du promenera utomhus i fint väder? - 1 timme. Kan du promenera utomhus i dåligt väder? Tex i ishalka, regn, blåst, värmebölja? - 1 timme. Kan du gå i trappor? Här avses en trappa upp. % fördelning av svaren Nej 1% Ja, men det tar på krafterna 1% Ja 98% Nej 4% Ja, men det tar på krafterna 2% Ja 94% Nej 2% Ja, men det tar på krafterna 2% Ja 97% Nej 20% Ja, men det tar på krafterna 12% Ja 68% Nej 24% Ja, men det tar på krafterna 11% Ja 65% Nej 7% Ja, men det tar på krafterna 16% Ja 76% Sida 16 (21)
17 Vid bedömning med Downtons Fallrisk Index konstateras att riskbedömningen indikerade ökad risk för fall enligt tabell 11 uppdelat på kön och tabell 12 fördelat efter ålderskategori, medan utfallet i medelpoäng (där över 2 poäng indikerar en ökad risk för fall) blev i enlighet med tabell 13 uppdelat på ålderskategorier och tabell 14 fördelat på kön. Tabell 15 visar den procentuella fördelningen av svaren på frågorna i Downtons Fallrisk Index, fördelat på kön och ålderskategori. Vid genomgång av checklista för åtgärder vidtagna mot fallrisk förekom medvetenhet om riskerna enligt tabell 16. Även i checklistorna tillkom frågor i enkätformuläret alltefter undersökningen framskred. Bortfallen per fråga framgår av tabell 17. Tabell 11. Bedömd fallrisk enligt Downton Fallrisk Index uppdelat på kön Kön Ingen ökad fallrisk Ökad fallrisk Bedömning ej genomförd Totalt 51% 46% 3% % 39% 5% 194 Totalt 54% 43% 4% 426 Tabell 12. Bedömd fallrisk enligt Downton Fallrisk Index uppdelat på ålderskategorier Ålderskategori Ingen ökad fallrisk Ökad fallrisk Bedömning ej genomförd Totalt Under 85 55% 41% 4% och äldre 51% 47% 2% 194 Totalt 54% 43% 4% 426 Tabell 13. Downton Fallrisk Index medelvärde uppdelat på ålderskategorier Ålderskategori Medelpoäng Downtons Fallrisk Index Under och äldre 2.6 Totalt 2.4 Tabell 14. Downton Fallrisk Index medelvärde uppdelat på kön Kön Medelpoäng Downtons Fallrisk Index Totalt 2.4 Sida 17 (21)
18 Tabell 15. Downton Fallrisk Index procentuell fördelning av svaren fördelat på kön och ålderskategorier (n=426) Under och äldre Totalt Fallolyckor tidigare sant Ja 27% 19% 25% 20% 23% Nej 73% 81% 75% 80% 77% Lugnande/sömnmedel/neuroleptika sant Ja 17% 9% 13% 15% 13% Nej 83% 91% 87% 85% 87% Diuretika sant Ja 28% 21% 24% 29% 25% Nej 72% 79% 76% 71% 75% Antihypertensiva (annat än diuretika) sant Ja 53% 51% 50% 58% 52% Nej 47% 49% 50% 42% 48% Antiparkinson läkemedel sant Ja 1% 3% 2% 1% 2% Nej 99% 97% 98% 99% 98% Antidepressiva läkemedel sant Ja 3% 5% 5% 2% 4% Nej 97% 95% 95% 98% 96% Sensoriska funktionsnedsättningar - Synnedsättning sant Ja 69% 52% 60% 64% 61% Nej 31% 48% 40% 36% 39% Sensoriska funktionsnedsättningar - Hörselnedsättning sant Ja 25% 43% 26% 49% 33% Nej 75% 57% 74% 51% 67% Sensoriska funktionsnedsättningar - Nedsatt motorik (tecken på förlamning) sant Ja 1% 3% 2% 1% 2% Nej 99% 97% 98% 99% 98% Kognitiv funktionsnedsättning - Ej orienterad sant Ja 2% 3% 2% 2% 2% Nej 98% 97% 98% 98% 98% Gångförmåga - Osäker sant Ja 13% 8% 11% 9% 11% Nej 87% 92% 89% 91% 89% Gångförmåga - Saknas sant Ja 0% 0% 0% 0% 0% Nej 100% 100% 100% 100% 100% Totalt (antal) Sida 18 (21)
19 Tabell 16. Checklista för förebyggande av fallolyckor, n= 426 Jag har halkskydd under lösa mattor Ja 55% Nej 45% Jag har tagit bort onödiga mattor Ja 42% Nej 58% Jag har fäst lösa el- och telefonsladdar Ja 96% Nej 4% Jag torkar genast upp det jag spillt på golvet Ja 97% Nej 3% Jag använder stadiga inneskor med bakkappa Ja 25% Nej 75% Jag har halkmatta i badkar / dusch Ja 56% Nej 44% Jag har handtag på väggen i bad / dusch Ja 37% Nej 63% Jag sitter vid av- påklädning Ja 35% Nej 65% Jag har telefon vid sängen Ja 64% Nej 36% Föremål som jag använder ofta har jag lätt tillgängliga Ja 97% Nej 3% Jag undviker att klättra på stolar, pallar, stegar Ja 55% Nej 45% Jag har mina mediciner på lätt tillgänglig plats Ja 99% Nej 1% Jag har god belysning i bostaden Ja 96% Nej 4% Trappor är försedda med stabila handtag Ja 94% Nej 6% I trappuppgången finns fast och god belysning Ja 99% Nej 1% Jag använder halkfria skor vid vistelse utomhus Ja 96% Nej 4% Jag använder vid behov käpp, och vid halka är den Ja 29% försedd med isdubb Nej 71% Jag har brandvarnare i bostaden Ja 91% Nej 9% Har du fallit det senaste året Ja 27% Nej 73% Sida 19 (21)
20 Tabell 17. Bortfall per fråga checklistor, n= 426 Antal som ej besvarat frågan Kan du gå omkring inomhus i din bostad? 9 Kan du ta dig ut? Här avses endast att komma ut, tex på gården. 9 Kan du resa dig från stolen / sängen? 8 Kan du promenera utomhus i fint väder? - 1 timme. 9 Kan du promenera utomhus i dåligt väder? Tex i ishalka, regn, blåst, värmebölja? - 1 timme. 8 Kan du gå i trappor? Här avses en trappa upp. 9 Jag har halkskydd under lösa mattor 23 Jag har tagit bort onödiga mattor 3 Jag har fäst lösa el- och telefonsladdar 3 Jag torkar genast upp det jag spillt på golvet 6 Jag använder stadiga inneskor med bakkappa 14 Jag har halkmatta i badkar / dusch 16 Jag har handtag på väggen i bad / dusch 16 Jag sitter vid av- påklädning 8 Jag har telefon vid sängen 9 Föremål som jag använder ofta har jag lätt tillgängliga 12 Jag undviker att klättra på stolar, pallar, stegar 8 Jag har mina mediciner på lätt tillgänglig plats 47 Jag har god belysning i bostaden 9 Trappor är försedda med stabila handtag 39 I trappuppgången finns fast och god belysning 42 Jag använder halkfria skor vid vistelse utomhus 17 Jag använder vid behov käpp, och vid halka är den försedd med isdubb 52 Jag har brandvarnare i bostaden 5 Har du fallit det senaste året 111 Sida 20 (21)
21 Referenser 1. SoL, 2001, Socialtjänstlagen, Socialdepartementet, Editor. 2. HsL, 1982, Hälso- och sjukvårdslagen, Socialdepartementet, Editor. 3. LSS, 1993, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, Socialdepartementet, Editor. 4. Mr X, 1997, Lag om färdtjänst, Socialdepartementet, Editor. 5. Mr X, 1997, Lag om riksfärdtjänst, Socialdepartementet, Editor. 6. Avlund, K., Vass, M. & Hendriksen, C., 2003, Onset of mobility disability among community-dwelling old men and women. The role of tiredness in daily activities. Age Ageing. 32(6): p Avlund, K., Vass, M., Kvist, K., Hendriksen, C. & Keiding, N., 2007, Educational intervention toward preventive home visitors reduced functional decline in community-living older women. J Clin Epidemiol. 60(9): p Vass, M., Avlund, K. & Hendriksen, C., 2007, Randomized intervention trial on preventive home visits to older people: baseline and follow-up characteristics of participants and non-participants. Scand J Public Health. 35(4): p Vass, M., Avlund, K., Hendriksen, C., Andersen, C.K. & Keiding, N., 2002, Preventive home visits to older people in Denmark: methodology of a randomized controlled study. Aging Clin Exp Res. 14(6): p Vass, M., Avlund, K., Hendriksen, C., Philipson, L. & Riis, P., 2007, Preventive home visits to older people in Denmark--why, how, by whom, and when? Z Gerontol Geriatr. 40(4): p Vass, M., Avlund, K., Kvist, K., Hendriksen, C., Andersen, C.K. & Keiding, N., 2004, Structured home visits to older people. Are they only of benefit for women? A randomised controlled trial. Scand J Prim Health Care. 22(2): p Vass, M., Avlund, K., Lauridsen, J. & Hendriksen, C., 2005, Feasible model for prevention of functional decline in older people: municipality-randomized, controlled trial. J Am Geriatr Soc. 53(4): p Vass, M., Avlund, K., Siersma, V. & Hendriksen, C., 2009, A feasible model for prevention of functional decline in older home-dwelling people--the GP role. A municipality-randomized intervention trial. Fam Pract. 26(1): p Downton, J.H., 1993, Falls in the elderly. London: Edward Arnold. 158 s. 15. Sverige. Statens räddningsverk, 2005, Säkerhet i vardagen : tips och råd på äldre dar! Karlstad: Räddningsverket. 37 s. Sida 21 (21)
Förebyggande och uppsökande verksamhet Osby kommun
PRO-CARE (Clinical Assessment Research & Education) Rapport 29 Förebyggande och uppsökande verksamhet Osby kommun December 2010 (delrapport III) Albert Westergren, leg. sjuksköterska, doktor i medicinsk
Läs merFörebyggande och uppsökande verksamhet Osby kommun - slutrapport. Patient Reported Outcomes Clinical Assessment Research and Education.
PRO-CARE Forskargruppen PRO-CARE (Clinical Assessment Research & Education), tidigare Klinisk Patientnära Forskning med studentmedverkan I focus bedriver sedan år 2005 forskning med inriktning mot patientsäkerhet
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE
Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 80-åringar år 2016. Lena Svensson, stöd och omsorg, 2017-02-15 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar 2016 3
Läs merSammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (14) Dnr: ON 16/172 ÄO Omsorgsnämnden Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1935 Enkätundersökningen Inför de förebyggande hembesöken till de personer som är födda
Läs merManual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster
Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön
Läs merUppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen
Uppsökande verksamhet 2011, enkät riktad till dig som är född 1931 och inte sedan tidigare har insatser från Vård och äldreomsorgen 28 1. Kön: Kvinna Man 2. Område: Område Norr Område Söder BOENDE 3. Bor
Läs merTrygga seniorer. - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden
Trygga seniorer - Enkla råd för att förebygga olyckor och missöden Några enkla tips som får dig att må bättre! Rör dig regelbundet, det stärker benstomme och muskler, motverkar yrsel och ger bra allmän
Läs mer40,4 31,9 25,5 2,1 5,7 60,0-34,4 76,6 23,4 2,1 68,1 6,4 23,4 54,3 13,0 10,9 8,7 4,3 4,3 4,3
Boendesituation (N=82) Tabell 1 Alla Kvinna Man Eslöv Utanför Eslöv Sammanboende, ja (%) 63,4 55,3 74,3+2,9 61,1 70,8+4,2 Trappor i bostaden, ja (%) 64,6 61,7 68,6 55,4 84,6 Boendesituation (%) Lägenhet
Läs merSammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1936
TJÄNSTESKRIVELSE Dnr 1 (14) Omsorgsnämnden Sammanställning av förebyggande hembesök, personer födda 1936 Enkätundersökningen Inför de förebyggande hembesöken till de personer som är födda 1936 togs åldersstatistik
Läs merFörebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 77- och 80-åringar år 2018.
Förebyggande hembesök Rapport från uppsökande verksamhet till 77- och 80-åringar år 2018. Lena Svensson, hälsa och omsorg, 2019-02-25 Innehållsförteckning Förebyggande hembesök 1 Hembesök hos 80-åringar
Läs mer2. På grund av smärta kan jag inte lyfta tunga saker från golvet, det går bra om de är bra placerade t ex på ett bord
Oswestry score Följande frågor är utformade för att ge oss information om hur din rygg påverkar det dagliga livet. Besvara varje avsnitt och markera bara den enda ruta som passar dig. Vi är medvetna om
Läs merGoda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre
Goda råd för att undvika fall För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre Goda råd En daglig promenad gör nytta. Den stärker muskler, ledband och skelett, motverkar yrsel och bidrar till
Läs merGrästorps kommun Socialförvaltningen
SAMMANSTÄLLNING AV FRÅGEFORMULÄRET I PROJEKTET FALLFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER 75-80 år MARS SEPTEMBER 2011 Marianne Henström Maria Toll Resursenheten. Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning..4 Syfte.
Läs merHåll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall
Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste
Läs merCentrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%
Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig
Läs merHÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning
HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre
Läs merVälkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs merGÅ BRA. Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om:
Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om: promenad- och gymnastikgrupper inom området balans- och styrketräning med sjukgymnast halkskydd eller höftskydd hur du mer
Läs merKompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -
Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt
Läs merHemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.
Nytänkande och utveckling inom hemmatjänst i den västliga värld Samordning av socialtjänst och hälsovård Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg. docent,, Islands Universitet Reykjavík,
Läs merMetodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård
2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar
Läs merHela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet
Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens
Läs merHJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning
HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen
Läs merFallprevention. Mötet i hemmet Örebro 5 februari 2009. Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM
Fallprevention Mötet i hemmet Örebro 5 februari 2009 Mona-Lisa Hägvide, Leg Arbetsterapeut, Forskningsassistent, Sektionen för Arbetsterapi KI / FPU-ledare CeFAM Lena Borell, Leg Arbetsterapeut, Professor
Läs merINFORMATION. Socia(qänsten Övertorned fj(ommun
INFORMATION Socia(qänsten Övertorned fj(ommun Telefonnummer och kontaktuppgifter Biståndshandläggare (telefontid 08.00-09.30) Birgitta Emanuelsson (personer födda dag 1-15) 0927-72156 Annica Lahti (personer
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merAtt tänka på för en säkrare hemmiljö och vardag! Informationsbroschyr om brandsäkerhet och förebyggande av fall.
Att tänka på för en säkrare hemmiljö och vardag! Informationsbroschyr om brandsäkerhet och förebyggande av fall. Vi svenskar har blivit allt äldre och de äldre har blivit allt friskare. En 70-åring i
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merFörebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18
, leg sjuksköterska Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård avd 18. Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på avd 18. Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska
Läs merINFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET
INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda
Läs merRåd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor
Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans
Läs merBo hemma. i Kinda kommun
Bo hemma i Kinda kommun Bo hemma i Kinda kommun I den här broschyren kan du läsa om vilket stöd du kan söka från Kinda kommun om du behöver hjälp för att du ska kunna bo hemma vid sjukdom eller hög ålder.
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Välkomna till Örebro och Gåskoledagarna 2010
Välkomna till Örebro och Gåskoledagarna 2010 Benamputerad hur går det sen? Christina Karlsson Leg sjukgymnast Rolf Prim Leg sjukgymnast Torbjörn Österman Leg sjukgymnast Syfte Fantomkänsla, fantom- och
Läs merFörebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm
Förebyggande hembesök hos äldre i Hässleholm 50 000 invånare Hässleholms kommun Primärvården Nordöstra Skåne Hässleholms sjukhusorganisation Förebyggande hembesök hos äldre -för bättre hälsa och välbefinnande
Läs merProjektet Förebyggande hembesök i Falu kommun Bearbetning och analys av enkätmaterial. Sara Wolff
Projektet Förebyggande hembesök i Falu kommun Bearbetning och analys av enkätmaterial Sara Wolff Dalarnas forskningsråd, november 2010 Arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd Dalarnas forskningsråd och
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merDelrapport 2009 Förebyggande hembesök. Bakgrund. Förebyggande hembesök i Halmstad Kommun 2009
Delrapport 29 Förebyggande hembesök HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Bakgrund Förebyggande hembesök i Halmstad Kommun 29 Arbetet med de förebyggande hembesöken har fortlöpt under 29 och erbjudandet om besöken har
Läs merFörebyggande Hembesök I Lunds kommun
Förebyggande Hembesök I Lunds kommun Årsrapport 2015 Personer födda 1935 Elisabeth Bennet Bakgrund Det förebyggande hembesöket har varit en permanent verksamhet i Lunds kommun sedan 2011. Syftet med hembesöken
Läs merUpphovsrätt - tillgänglighet
Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska
Läs merFörebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN
Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken
Läs merInformation om uppsökande verksamhet för 80-åringar
1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merHEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN
HEMTJÄNST I KRISTIANSTADS KOMMUN Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan Du läsa om vilket stöd Du kan söka från hemtjänsten i Kristianstads kommun. Målsättningen med hemtjänst är att
Läs merHåll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall
Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste
Läs merGoda vanor för att förebygga fallskador
Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika
Läs merFörebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2009
Förebyggande hembesök i Simrishamns kommun 2009 februari 2010 Birgitta Halses Christina L Olsson Registrering av hembesök 1.Tackat Ja till hembesök 107 3.Vill endast ha skriftlig information 2 4.Uppföljning
Läs merHälsosamtal 75 år frågeformulär
Uppdaterad 2014 01 16 Hälsosamtal 75 år frågeformulär Kommun: Besökarens namn: Besöksdatum: 1. Kön 1 Man 2 Kvinna 2. Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 1 Mycket bra 2 Bra 3 Någorlunda 4 Dåligt
Läs merEnkät till dig som har NPF-diagnos
Enkät till dig som har NPF-diagnos 1. Hur väl känner du till de olika stöden? Vet inget om detta Vet att det finns men inte så mycket mer, men det är inte aktuellt för mig och har sökt och har i dag Boendestöd
Läs merVar rädd om dig. Så förebygger du fallskador
Var rädd om dig Så förebygger du fallskador 2009, www.bild-reklam.se Denna folder har utarbetats i samarbete mellan Socialförvaltningen, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt ett antal frivilligorganisationer
Läs merLite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast och fysioterapeut
Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker Information från sjukgymnast och fysioterapeut Att tänka på när Du går med rollator Gå så nära rollatorn som möjligt, håll ryggen rak. Om det går så fäll upp
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merGruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merGuide. Information om äldreomsorg i Timrå kommun
Guide Information om äldreomsorg i Timrå kommun Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro
Läs merStå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor
Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,
Läs merStå på dig goda vanor för att inte ramla
Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,
Läs merINFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012
1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.
Läs merOm du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.
Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-
Läs merGruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merINFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET
INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda
Läs merHemtjänst i Kristianstads kommun. Ditt behov av hjälp avgör. I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp.
Hemtjänst i Kristianstads kommun Hemtjänst i Kristianstads kommun I den här broschyren kan du läsa om hur det går till att ansöka om stöd och hjälp. Hemtjänst ska ge det stöd som just du behöver för att
Läs merGruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som
Läs merStöd och service för äldre I Torsås Kommun. vi informerar..
Stöd och service för äldre I Torsås Kommun vi informerar.. Innehållsförteckning Sida Värdegrund 3 Stöd och service till äldre i Torsås kommun 3 Ansökan om insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) 3 Taxor
Läs merÄldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center
Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning, utredning och utveckling i frågor som rör äldre och åldrande inom: geriatrisk medicin, folkhälsa psykologi, socialgerontologi,
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre
Läs merLivslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa?
Livslots för äldre- ett redskap och stöd för hälsa? Synneve Dahlin Ivanoff professor Göteborgs Universitet, forskarchef Vårdalinstitutets plattform för äldre, äldres vård och omsorg Lena Rudholm Projektledare
Läs merFastställd av kommunstyrelsen
VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merstöd och hjälp i det egna boendet.
Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda
Läs merBilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan
Bilagor BILAGA 1 Genomförandeplan BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan BILAGA 4 Löpande anteckningar BILAGA 5 Vägledning kring löpande anteckningar
Läs merPROTOKOLL. Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT
STENUNGSUNDS KOMMUN Tid 08:30 11:45 KOMMUNSTYRELSENS SOCIALA UTSKOTT Plats Skeppet Ledamöter Lillemor Arvidsson (M) ordförande Janette Olsson (S) vice ordförande Jan Rohlén (S) Christian Andersson (FP)
Läs merServicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merStöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping
Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden
Läs merGruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merSkillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst
Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Bollnäs Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merLite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast/fysioterapeut
Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker Information från sjukgymnast/fysioterapeut Att tänka på när Du går med rollator Gå så nära rollatorn som möjligt, håll ryggen rak. Om det går fäll upp sittbrädan
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merHOPPSAN VAR DET VERKLIGEN NÖDVÄNDIGT! DE FLESTA OLYCKORNA SKER I VÅR HEMMILJÖ OAVSETT ÅLDER UNDVIK DE STÖRSTA FALLGROPARNA
HOPPSAN VAR DET VERKLIGEN NÖDVÄNDIGT! DE FLESTA OLYCKORNA SKER I VÅR HEMMILJÖ OAVSETT ÅLDER UNDVIK DE STÖRSTA FALLGROPARNA DE FLESTA OLYCKOR SKER I HEMMET ELLER STRAX UTANFÖR KNUTEN En olycka kommer alltid
Läs merRedovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006
Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.
Läs merEQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL
EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Sjöbo Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Sjöbo Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Bollnäs Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre
Läs merANNAS OCH LARS HÄLSA
ANNAS OCH LARS HÄLSA FÖR EN GOD FÖREBYGGANDE VÅRD I HALLAND Modell för hälsofrämjande och förebyggande hembesök Fastställd av Strategisk grupp 2012-11-30 HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Hembesök
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Götene Särskilt boende
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Götene Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre
Läs merVad tycker du om ditt äldreboende?
Vad tycker du om ditt äldreboende? Sommar 2011 Alla äldre har rätt till äldreboende med god kvalitet. För att kunna förbättra och utveckla äldreboende för personer som är 65 år och äldre genomförs denna
Läs merServicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge
Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och
Läs merHjälp oss att utvecklas. - lämna dina synpunkter och klagomål
Hjälp oss att utvecklas - lämna dina synpunkter och klagomål Hjälp oss att utvecklas Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för att ge vård och omsorg till äldre och funktionshindrade. PartilleRehab,
Läs merSäkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön.
Säkrare vardag Råd och tips om hur du kan undvika olycksfall i hemmet och närmiljön. 1 2 Produktion: Affärsområde information, Nacka Partner, Nacka kommun. Foto omslag: Jens Olof Lasthein. Tryckt hos:
Läs merRäddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd
Räddningstjänsten Karlstadsregionen Hembesök i samband med Identifiering av särskilt riskutsatta och individanpassat brandskydd Spisrelaterade bränder i flerbostadshus Eldstadsrelaterade bränder i småhus
Läs merServicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET
Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter
Läs merVad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Mora Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?
Läs merPatientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning
Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas
Läs merKUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson
Denna enkät är ett referensexemplar. För mer information - se enkätens sista sida KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson 1. Ålder 2.
Läs merServicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se
Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter
Läs merBoendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år
www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive
Läs mer