SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006

2 Två grupparbeten på Karlskoga folkhögskola: Övre bilden: i cafeterian med Hanna Ljungberg, Britta Andersson Larsdotter, Tommy Erhage och Marie Persson Gunnarsson. Nedre bilden: virtuella grupprum i en kurs i engelska på Folkbildningsnätet.

3 av Kajsa Werner & Monica Öhrn Johansson Många som inte prövat på att vara kursledare på distans tror att det är omöjligt att ha grupparbete i distanskurser. Men det är det förvisso inte. Vi ska försöka redovisa våra erfarenheter och ge exempel från såväl egna som andra kursledares verksamhet. Vi började båda arbeta med distanskurser på Karlskoga folkhögskola år Hösten 2002 började vi leda baskurser i flexibelt lärande på uppdrag av CFL. 1 I början tyckte vi att det var litet krångligt med grupparbeten och började därför med att dela in deltagarna i par. Då kunde de lätt kommunicera med varandra i Mailbox. Men senare skapade vi grupprum i form av underkonferenser och tyckte det fanns många fördelar med grupparbete på distans. Vi ska också understryka att vi hela tiden har haft kurser på heldistans dvs utan fysiska träffar utom när det gäller baskurserna, som alltid inleds med en tvådagars närträff. Varför grupparbete? Man kan ha olika målsättningar, när man genomför ett grupparbete: 1. Att skapa kontakt och kommunikation i början av kursen 2. Att lösa problem 3. Att söka ny kunskap 1. CFL ger baskurser i flexibelt lärande för kursledare från folkhögskolor och studieförbund. folkbildning.net 119

4 4. Att diskutera djupa livsfrågor 5. Att skapa debatt 6. Att använda varandras kompetens för att lösa en uppgift 7. Att träna konflikthantering 8. Att utvärdera en kurs Utgå från närstudierna Det du gör i närundervisningen kan du nästan alltid göra på distans. Fundera över vilka grupparbeten, som fungerat i närundervisningen! Troligtvis fungerar de också på distans. Instruktionerna blir också desamma i distansundervisningen, och ju tydligare instruktioner desto bättre grupparbeten. Detta är ju, som vi alla vet, mycket viktigt också i närundervisningen. Det är viktigt att skapa ett café, en social träffpunkt även i distanskursen. Ett bra samspel mellan kursdeltagarna skapar både i näroch distanskurserna bra förutsättningar för grupparbeten. Vi brukar inte börja för tidigt med grupparbete i kursen utan ge deltagarna chansen att lära känna varandra i caféet först, social interaktion är nyckeln till gruppsamarbete. 2 Mjukstarta gärna med pararbeten, innan du sätter igång med grupparbeten. Gör från början klart för deltagarna att aktivt deltagande i gruppoch pararbeten är en förutsättning för att man ska få ett intyg efter kursens slut. Om man har en distanskurs med närträffar, så kan det vara bra att ha samma gruppindelning i det första grupparbetet på nätet, som man haft under närträffen. Forskning om gruppsamarbete visar att grupper om 3, 4 och 5 deltagare har en bättre problemlösande förmåga än den bästa individen av ett ekvivalent antal deltagare. 3 Samtalsämnet rekommenderas för övrigt vara av den karaktären 2. Harrasim, 1993, s. 243 ff. 3. Laughlin, Hatch, Silver & Boh, Se vidare s. 238 i Claes Malmberg, Kunskapsbygge på nätet, Malmö folkbildning.net

5 att det inte finns några rätt eller fel svar, och gärna också gälla något som deltagarna har egna erfarenheter från eller kunskap om. 4 Ge tidsramar för arbetet! (Tänk på att det krävs mer tid på nätet, deltagarna har olika livssituationer, och kan inte alltid svara omedelbart. Det gäller att även grupparbetet upplevs som flexibelt!) Se till att gruppledare utses. Vår erfarenhet är att arbetet inte fungerar utan gruppledare. Om det är ett längre grupparbete, se till att gruppen lämnar en lägesrapport efter halva tiden. I vissa kurser låter man deltagarna upprätta ett gruppkontrakt, som t.ex. säger hur ofta man ska koppla upp sig i grupprummet. 5 Kursledarens roll vid grupparbete Kursledarens roll är att stödja gruppens arbete, t.ex. genom att puffa på deltagare som inte visat sig i grupprummet. Snälla du, gå in i grupprum A de behöver dig verkligen där! Denna uppmaning till en kursdeltagare i distansengelska fick effekt direkt! Och generellt kan man säga att det bästa sättet att nå passiva deltagare är via mailbox, och om det inte hjälper via telefon. Ibland kan man få lov att använda den mailadress, som deltagaren uppgett i sin anmälan till distanskursen. En del kollar hotmail oftare än Folkbildningsnätet. Däremot brukar vi inte läsa gruppens meddelanden. Vi tycker det är viktigt att deltagarna inte känner sig övervakade. Om kursledaren går in och läser och skriver i grupprummet innebär det en styrning av diskussionen. Konsekvensen kan bli att kursdeltagarna i mindre omfattning bygger vidare på varandras inlägg. 6 Däremot ska de alltid känna att de kan vända sig till kursledaren, t.ex. i mailboxen. 4. Eva Fåhreus och Marianne Döös:: Nät och bildning Kompetent nätdialog tankar länkade i digitala samtal. 5. Gillberg, Gunnar: (2006) Framgångsfaktorer för nätbaserade distansutbildningar s. 90 i Jobring m.fl. red. Att skapa lärgemenskaper och mötesplatser på nätet. Studentlitteratur. 6. Claes Malmberg, Kunskapsbygge på nätet, Malmö Se s. 241 där Malmberg redovisar de effekter som uppstår när en handledare strukturerar gruppens dialog. Han jämför detta med när en deltagare strukturerar dialogen. folkbildning.net 121

6 Vi tycker för övrigt inte heller att kursdeltagarna ska ha tillträde till varandras grupprum. Grupparbeten Karlskoga folkhögskola Vi ska ge några exempel på lyckade grupparbeten från Karlskoga folkhögskolas distanskurser. I matte brukar kursledaren som första veckouppgift i momentet statistik dela in deltagarna i mindre grupper och uppmana dem att göra en valfri undersökning. Undersökningen görs bland gruppdeltagarna eller bland släkt och vänner i närmiljön. Exempel på undersökningar: fritidsintressen, studievanor osv. Kursledaren brukar inte lägga så stor vikt vid resultatet, utan mer vid hur man tar ansvar och är aktiv i gruppen. Man lär känna varandra bättre, när man får svara på frågorna och det är kanske det viktigaste med grupparbetet. I engelska brukar de mest omtyckta gruppuppgifterna vara att utvärdera kursen efter ungefär halva kurstiden. Aktiviteten är i regel god, och man känner att man kan ha inflytande över den del av kursen, som återstår. Det kommer många förslag, som kursledaren kan, och hinner, ta upp i kursen. Ett annat ämne som varit omtyckt är att ranka de fem mest inflytelserika personerna i världen idag. Varje grupp enas om en personlista (med motiveringar till varje namn) som skickas till kursledaren. Det är inte bra om en grupp som blir färdig tidigt skickar sitt arbete till kursrummet. Det kan påverka de andras arbete. När alla kommit in publicerar kursledaren samtidigt förslagen från alla grupperna i kursrummet och en diskussion kan börja. Ett annat grupparbete i engelska med liknande upplägg är följande: Efter att ha läst en text med anknytning till ämnet, får grupperna låtsas att de är en grupp läkare och administratörer, som träffas för att diskutera prioriteringar när det gäller en hjärttransplantation. De har fyra fallbeskrivningar att utgå ifrån, fyra personer som samtliga är i stort behov av att få ett nytt hjärta. Erik, 12 år 122 folkbildning.net

7 Marianne, 26 år, ensamstående mamma Statsministern, 50 år Annie, 36 år, framstående kirurg och forskare Själva fallbeskrivningarna finns inte med här av utrymmesskäl. Problemet är att prioritera vem ska stå först på listan? Och i vilken ordning ska de andra tre komma? Även här måste man förstås noga motivera de prioriteringar man gör i grupperna. När förslagen publiceras i klassrummet brukar det bli livlig diskussion. En av våra kollegor, en naturvetare, har gett följande grupparbetsuppgift i ämnet naturkunskap på distans. Hennes instruktion till kursdeltagarna följer här: Diskutera hur olika energiformer påverkar miljön och hur vi i Sverige ska klara vår energiförsörjning. Fundera också över era egna behov av energi, el, bilåkning, uppvärmning m.m. Vad skulle kunna förändra vår energianvändning. Sedan vill jag att ni tillsammans i er grupp försöker sammanfatta era olika synpunkter och lägga ut dessa i klassrummet första veckan i december. Detta är en utmanande gruppuppgift som fordrar samarbete men jag hoppas att ni lyckas. En distanskurs i svenska är uppdelad i olika teman. Ett av dessa teman är Arbete. En av uppgifterna i momentet är i form av ett grupparbete. Var och en av deltagarna i varje grupp ska intervjua en person om hans/hennes arbete. Uppgiften ska därefter redovisas i form av ett reportage tänkt för en dagstidning alt. en veckotidning. I det här momentet utser kursledaren en gruppledare i varje grupp. Deltagarna i gruppen ger förslag till intervjufrågor och beslutar därefter gemensamt vilka frågor som ska användas. När intervjuerna är genomförda startar reportageskrivandet i form av en skrivprocess. Deltagarna formulerar utkast till sina texter och presenterar dem i grupprummet. Övriga deltagare ger synpunkter på upplägget och ger förslag till ev. tillägg och ändringar. Bearbetningen av texten fortsätter och texten vandrar mellan förfat- folkbildning.net 123

8 taren och gruppen. Till sin hjälp får deltagarna några frågor att utgå från när de ska granska varandras texter. Exempel på frågor är: Är texten sammanhängande och klar? Finns det en röd tråd? Kommer styckena i rätt ordning? Finns det en inledning och en avslutning? När författaren känner sig nöjd med innehållet övergår arbetet till att granska språkriktigheten i varandras arbeten. Även här får deltagarna några punkter till hjälp. Ex. på dessa är: stavning skiljetecken meningsbyggnad styckeindelning särskrivning När texterna är klara presenteras de i kursens gemensamma rum. Deltagarna brukar med stort intresse läsa och kommentera varandras reportage. Inte minst intressant är det ju att se de andra gruppernas intervjufrågor. Deltagarna brukar tycka att det är utvecklande och lärorikt att försöka analysera både sitt eget och andras skrivande i detta arbete. I den mindre gruppen känner man sig också trygg och vågar mer. Så småningom vågar man förhoppningsvis också kommentera andras texter i det gemensamma kursrummet. Grupparbetet var lyckat på så vis att aktiviteten var hög. Detta berodde sannolikt på att gruppledare var utsedda när grupparbetet började. Relationer är ett annat tema i kursen i svenska. Där ingår ett grupparbete där deltagarna granskar veckotidningar. Uppgiften lyder: Granska två till fyra veckotidningar, en (till två) som företrädesvisv vänder sig till kvinnor och en (till två) som vänder sig till män. Ta reda på om tidningarna tar upp relationer och relationsproblem, t.ex. i artiklar, noveller eller frågespalter. Hur stort utrymme ges de? Vilken typ av relationer gäller det? Går det att urskilja några speciella trender? 124 folkbildning.net

9 Grupperna redovisar sedan vad de kommit fram till i det gemensamma kursrummet och arbetet följs upp genom att grupperna kommenterar och diskuterar varandras resultat. Dessa grupparbeten har fungerat allra bäst när gruppdeltagarnas ålder, kön och kulturella bakgrund har varierat. Källkritik En uppgift som lämpar sig för användning i alla ämnen är källkritik. Det är oerhört viktigt att vi kursledare tar upp detta ämne och använder det i grupparbeten på distans. En utmärkt utgångspunkt när man arbetar med detta är bibliotekarie Annica Hulténs bildspel och förslag till uppgifter. De finns på Internet: Vi har arbetat med delar av detta material med lyckat resultat. Där finns exempel på olika webbsidor som kan jämföras. Gruppdeltagarna får tolka budskapet och se skillnader beroende på vem som är webbsidans upphovsman. Uppgifterna gav upphov till många diskussioner och öppnade ögonen på flera kursdeltagare och gav ny kunskap. Man kan också söka material på folkbildningsnätets pedagogiska resurssidor. Grupparbete på distans via telefon För några år sedan ville vi förnya bokredovisningar och bokläsande i svenska och engelska på distans. Kursledarna presenterade ett antal boktitlar som kursdeltagarna fick välja mellan. De fick ange alternativ 1, 2 och 3. Utifrån dessa val sammanställde vi bokpar, som skulle läsa samma bok, men skriva individuella recensioner. Det hela avslutades med trepartssamtal: en lärare + ett bokpar = tre personer. Det blev ett meningsfullt samtal mellan tre personer, som läst samma bok. Och trepartsamtal kostar inte mycket jämfört med gruppsamtal. Vi tyckte denna metod var mycket bättre än när deltagarna fick göra ett individuellt val (som vi godkände ). Då visade det sig alltid att ingen var intresserad av de andras böcker. Ett par kursledare har använt trepartssamtal vid planering av projek- folkbildning.net 125

10 tarbeten med sina kursdeltagare. Man kan säkert tänka ut fler situationer där trepartssamtal kan användas. Och det behöver naturligtvis inte alltid vara en kursledare med, utan tre deltagare kan genomföra ett vanligt grupparbete på detta sätt via telefon. Grupparbeten andra folkhögskolor Vi har också inhämtat synpunkter och förslag från andra folkbildare. I naturkunskap planerar en naturvetare på Kristinehamns folkhögskola att låta deltagarna gruppvis diskutera om det är rätt att döda djur och om skyddsjakt på t.ex. varg, vildsvin eller björn är försvarbart. I uppgiften skulle också ingå faktasökning om vilken lagstiftning som gäller vid skyddsjakt m.m. Grupparbetena följs sedan upp med en diskussion i kursrummet, i storgrupp. En lärare i religionskunskap på Birka folkhögskola har gett sina kursdeltagare följande typ av grupparbete redan i början av kursen: I Tro och Etik-kursen har jag ibland delat in i fyra undergrupper med 4-5 personer i vardera gruppen. Vid något tillfälle har dessa grupper fått bli geografiska så att deltagarna haft relativt nära till varandra och åtminstone i någon utsträckning kunnat träffas. Det har oftast upplevts positivt. Men huvudpoängen med grupperna har varit att de med några få kamrater kunnat diskutera en studiefråga lite mer ingående. Och särskilt för dem som i kursernas början varit lite ängsliga i att formulera sig i skrift, har detta nog varit värdefullt. Skrivandets tröskel känns säkert lite lägre om 3-4 kamrater läser istället för Viktigt då att grupprummen varit öppna endast för gruppdeltagarna. Ibland kommer förslag att alla ska kunna läsa, men att endast gruppmedlemmarna skriver. Det brukar jag försöka avstyra, eftersom man då tappar bort den intimitet och närhet som är en av motiveringarna för att man överhuvudtaget ska ha mindre grupper. Exempel på frågor, som grupperna diskuterat: 1. Vad är Tro och vad är Etik enligt din uppfattning, och finns det någon koppling mellan Tro och Etik? 2. Vad tänker du först på då du hör ordet Religion? Ett annat grupparbete från Västerås folkhögskola, i samhällskunskap, 126 folkbildning.net

11 utgår från en bild: Jorden på natten. Man kan hitta bilden på webben: antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/image/0208/earthlights02_dmsp_big.jpg Uppgift: Vad ser ni på bilden? Hjälp varandra att hitta intressanta saker som bilden visar! Sammanställ vad ni hittat och redovisa för de andra grupperna! Tips: Ta hjälp av en kartbok för att orientera er. Ni kan också titta på en atlas på webben, t.ex: Kursledarens kommentar: Det blir kanske inte så mycket en diskussion, om man med diskussion menar att man ska ha olika åsikter. Snarare kanske det blir så att man kan hjälpa varandra att tolka bilden, att se vad den visar, att lära sig mer om jorden och dess resurser. Jag har provat denna uppgift såväl i vanliga grupper som i distansgrupper flera gånger. Och den fungerar bättre i distansgrupper, mycket bättre. Varför? I en distansgrupp får du mer tid att tänka själv innan du yttrar dig. Du kan i lugn och ro titta på bilden och på en atlas och jämföra. I en vanlig grupp får du inte lika lätt den tid för dig själv som du kan behöva innan diskussionen börjar. Uppgiften kräver tid och tålamod! Det betyder att man kan lägga en vecka för diskussionen. Man återkommer lite då och då och tittar och pratar. I en vanlig grupp har man kanske en timme till förfogande veckan, och då hinner man inte tänka efter ordentligt. Jag tror att det finaste med denna uppgift är att: Man börjar med en bild, en vacker och fascinerande bild. Det gör att behovet att bara säga Ååååh! gör att samtalet kommer igång. Djupa analyser kan varvas med mindre djupa, för bilden rymmer ju faktiskt hela världen. Man kan alltså i gruppsamtalet leda uppgiften åt lite olika håll beroende på gruppens kunskaper och intressen. I ämnet läkeväxter på Åsa folkhögskola arbetar man med en annan typ av grupparbeten. Eva Fåhraeus 7 skiljer på grupparbeten med samarbete, 7. Se Eva Fåhraeus Hur samarbeta på distans för att lära? Folkbildning.net Andra rev. upplagan, Stockholm folkbildning.net 127

12 collaboration och samordning, co-operation. Detta är ett exempel på co-operation. Deltagarna i gruppen får till uppgift att fördjupa sina kunskaper om läkeväxter. De arbetar individuellt med varsin del av uppgiften. Kontakterna under detta arbete sker genom mailbox och telefon. Sedan sammanställs deltagarnas arbete av någon i gruppen och sammanställningen publiceras i en uppgiftskonferens, där alla kan läsa, ta del av och reflektera över varandras resultat. Kursledarnas kommentarer lämnas också så att alla kan se dem. Kursledarna finns tillgängliga om någon behöver hjälp. Arbetet avslutas med att alla samtalar om resultaten av grupparbetet. Exempel på uppgifter: alkaloider, glykosider, eteriska oljor, garvämnen, flavonider, slemämnen och bitterämnen. Vad deltagarna bör ha med i redovisningen är: En beskrivning av ämnet Hur ämnet verkar/fungerar Var i växten ämnet förekommer Exempel på vilka växtfamiljer eller växter som ofta innehåller ämnet som beskrivs Litteraturlista Ett exempel på flexibelt grupparbete i nu/du-grupp kommer från behandlingsassistentkursen på Hola folkhögskola. Kursen är upplagd så att man träffas tre dagar på Hola var fjärde vecka. Sen får man ett problem, en fråga att diskutera i sin lokala grupp (3-4 personer med viss geografisk närhet, samma grupp hela läsåret). Frågan/problemet diskuteras under de tre veckor man är på hemorten. T.ex: Beskriv begreppet medberoende! Gruppen ska ge ett gemensamt svar på frågan. Man ska läsa litteratur enskilt och sedan träffas. Ibland på varandras arbetsplatser, ibland i någons hem, ibland på t.ex. ett bibliotek. Lokalgrupperna har egna grupprum på nätet, och de används för praktiska frågor som var man ska träffas, och hur man gör om någon absolut inte kan komma till träffen. I sådana fall använder man högtalartelefon, trepartssamtal, chatt, e-post osv. Resultatet av grupparbetet publiceras av samtliga grupper i en svarskonferens. 128 folkbildning.net

13 När man samlas för en ny tredagarsträff på Hola diskuterar man svaren i andra grupper, som är fasta under kursen, bara träffas på Hola och kallas abcd-grupper. De grupperna är sammansatta med hänsyn till spridning i ålder, kön, erfarenheter osv. Målet med den fasta gruppindelningen är att deltagarna ska träna respekt, tolerans, tålamod, konflikthantering förutom arbetet med fråge- eller problemuppgifterna, som kursledaren gett dem. Hela kursen är nu/du-upplagd: tre dagar på Hola och tre veckor hemma. De tre veckorna hemma består av distanskontakt på olika sätt plus en fysisk träff. Sammanfattning Grupparbeten på distans har många fördelar. Det är lätt för kursledaren att se aktiviteten i grupprummen och gripa in om rummet är tomt. Deltagarna arbetar ostörda, ingen annan kommer in i deras grupprum, utom kursledaren, som dock inte läser deras inlägg. Deltagarna kan skriva när det passar dem och har tid att tänka innan de skriver. Diskussionsinläggen ligger kvar, och man kan återvända till dem. Ingen pratkvarn kan ta över diskussionen, och inga blickar kan göra den blyge nervös. En annan fördel med grupparbeten på distans är att det oftast är en bra spridning vad gäller ålder, erfarenhet, nationalitet, kulturell bakgrund och bostadsort. Vi har velat ge konkreta exempel på grupparbeten, som fungerat. En del kommer från vår egen skolas distansutbildning, andra har vi fått från kollegor på andra folkhögskolor. Vi hoppas att exemplen ska ge tips och vägledning och vara en inspirationskälla för alla som arbetar med flexibelt lärande. Alla exemplen är hämtade från folkhögskolor, men vi är övertygade om att många av idéerna passar precis lika bra i studiecirklar på distans. folkbildning.net 129