Lika för alla. Lär dig mer om flickors lika rättigheter och vägen till en bättre värld. Studiematerial från Hungerprojektet

Transkript

1 Lika för alla Lär dig mer om flickors lika rättigheter och vägen till en bättre värld Studiematerial från Hungerprojektet 1

2 Organisationen Hungerprojektet står bakom det här häftet och det vänder sig till dig som är elev i årskurs 7 9, men också till dig som är nyfiken på hur Hungerprojektet arbetar. Inledning Varför ett studiematerial om flickor? När flickor och kvinnor diskrimineras drabbas individer, men också hela familjer, byar, samhällen och länder. Utveckling bromsas upp och trögheten i utvecklingstakten ärvs från mammor till barn. Utbildning av flickor leder till att samhällen byggs upp och stärks, barns och hela familjers hälsa blir bättre och flickors och kvinnors liv synliggörs. Mycket har gjorts för att avskaffa fattigdomen i världen och nu ser det bättre ut än på länge. Men fortfarande är 70 procent av de fattiga i världen flickor och kvinnor. Kvinnor och flickor drabbas av förtryck som pojkar och män slipper. De tvingas in i äktenskap som barn, de könsstympas, föder barn när de fortfarande själva är barn och drabbas av sjukdomar till följd av detta. Flickor förhindras att gå i skola, även om det också ser bättre ut nu än någonsin tidigare. I vissa delar av världen har pappor, bröder och andra manliga släktingar helt andra möjligheter att delta i samhällslivet, än vad flickor och kvinnor har. De kontrolleras och förhindras från att leva ett liv som de själva har valt. På initiativ av FN firas varje år Internationella Flickadagen den 11 oktober, som en påminnelse om flickors och kvinnors rättigheter och betydelse. Hungerprojektet Hungerprojektet är en global ideell organisation som arbetar med att avskaffa hunger och fattigdom, genom att bland annat ge flickor och kvinnor en egen röst och delta i samhället på lika villkor. I Hungerprojektets program utbildas kvinnor att bli beslutsfattare, ledare och entreprenörer, på samma villkor som männen. Hela samhällen engageras i att ta makt över sin egen framtid, och genom samarbeten med myndigheter och lokala beslutsfattare läggs grunden för samhällen som kan stå på egna ben utan hjälp utifrån. Tillsammans med organisationen Crossing Boarders driver Hungerprojektet även Flickaplattformen, finansierat av PostkodLotteriet. Flickaplattformen är en mötesplats för dem som arbetar med jämställdhet och flickors rättigheter i Sverige och världen för att vi tillsammans ska kunna göra större skillnad. Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete, genom Forum Syd. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens. Omslagsbild: Skolflicka i Etiopien vid Mesqan Epicenter. De 19 byarna kring epicentret är nu, med stöd av Hungerprojektet, på god väg att bli helt självförsörjande. Bild vänstersida: I Indien, där den här flickan och 1/7 av världens befolkning bor, värderas flickor lägre än pojkar. Ofta är de helt oönskade! De kan dö av undernäring eller aborteras bort. Även bland den rikaste tredjedelen av befolkningen är spädbarnsdödligheten 2 bland flickor hög. Foto: Anna Zhu 3

3 Rättvisa Rättvisa i Sverige Rättvisa kan betyda olika saker i olika tider, bland olika grupper av människor och på skilda platser på jorden. Att alltid vara helt rättvis är svårt. Idag kan både män och kvinnor rösta i Sverige, man kan tycka om vem man vill oavsett kön och man får inte slå sina barn. Men för 100 år sedan kunde hälften av befolkningen, kvinnorna, inte välja vilken regering de ville ha. Rösträtt för kvinnor infördes i Sverige För 75 år sedan var det brottsligt att vara homosexuell och fram till 1979 var det tillåtet att slå sitt barn i hemmet. Den rättvisa som vi nu tycker är självklar, är inte så gammal. Idag finns det andra orättvisor i vårt land, äldres tillgång till bra vård eller löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Segregationen är en annan rättvisefråga, skillnader mellan hur och var invandrade och infödda svenskar bor, kvaliteten på skolorna och vilken yrkesutbildning man väljer. Rättvisa i andra länder Internationellt finns det stora orättvisor. De kan finnas mellan folkgrupper, mellan kvinnor och män och mellan föräldrar och barn, men också gentemot funktionshindrade. Dessa grupper har sina mänskliga rättigheter. Det finns de i världen som anser att kvinnor och flickor har ett lägre värde, att de inte förstår sitt eget bästa. Därför måste män bestämma för och åt dem. Är det rättvist? Kolonialism För flera hundra år sedan var europeiska länder inblandade i kolonialismen. Man flyttade till främmande områden, till exempel engelsmän till Indien, portugiser till Brasilien och spanjorer till Kuba. Odlingsområden, plantager, anlades för lyxvaror som kaffe och socker. De fördes sedan över till de rikare länderna. Miljontals slavar skeppades över Atlanten från Afrika för att arbeta på plantagerna. Förhållandena var eländiga och skapade enormt lidande. Slavarna var inte människor, tyckte man, och kunde därför behandlas grymt och omänskligt. Var det rättvist? Ursprungsbefolkningar drabbades också svårt och kolonialismens effekter finns kvar än idag. Många grupper kämpar för sina mänskliga rättigheter, även om deras historia ser annorlunda ut. Ekonomisk och social rättvisa Ekonomisk rättvisa hör ihop med social rättvisa. Rättvisa är att själv kunna välja hur man vill leva sitt liv, oavsett om man är kvinna eller man. Vill man flytta, studera och arbeta med något särskilt? Utan pengar går det inte att välja, livet är bestämt på förhand. Bild vänstersida: Flickor, som dessa i Bangladesh, har ofta sämre möjligheter än pojkar i livet. Men utvecklingen i Bangladesh och många andra länder går snabbt och den nya generationen unga är mer jämställd än tidigare. 5

4 Ricarda kämpar för mänskliga rättigheter Ricarda bor i Chiapas, en av de fattigaste delstaterna i Mexiko. Hon är mayaindian och har utbildat sig i mänskliga rättigheter, trots protester från både bror och far. I Chiapas i södra Mexiko är majoriteten av befolkningen indianer. Det är ett område rikt på naturtillgångar, men många indianfamiljer har varken el eller rinnande vatten. De har svårt att göra sin röst hörd och bli respekterade. Ricarda är 18 år och yngsta barnet i en stor familj som bor i San Juan Chamula i Chiapas. Hon är en av många som deltar i Hungerprojektets initiativ The sun of the Butterflies, ett utvecklingsprojekt bland ursprungsbefolkningen med stöd från staten. The sun of the Butterflies ger utbildningar i bland annat mänskliga rättigheter, kvinnors och ursprungsbefolkningars rättigheter och rättigheter till mark. Tidigare trodde Ricarda att kvinnor måste acceptera att ständigt vara rädda, att gå med nedslagen blick och aldrig säga vad de tycker. Män kan däremot säga sin mening offentligt och delta i beslut i byn. Men nu vet hon bättre. Brodern var missnöjd när Ricarda hade varit med på några utbildningar, det märktes. Men hon stod på sig och krävde att få fortsätta och lyckades också övertala sin far om att få delta. Ricarda har lett flera diskussioner om hur viktigt det är med mänskliga rättigheter, att äta näringsrikt och att kompostera. Hon har också deltagit i diskussioner med personer som arbetar med social utveckling i regeringen. (Berättelsen kommer från Hungerprojektet) Hur ser rättvisan ut i världen? Den förväntade livslängden beror på var man är född i världen. I statistik från FN, Human Development Index, delas världens länder in efter vilken utvecklingsnivå de uppnått. Man mäter bland annat läskunnighet, hur välutbildad befolkningen är, barna- och mödradödlighet, inkomst per person. Grupp av länder Förväntad livslängd i genomsnitt Very high human development (ex. Sverige och Japan) 80,2 år High human development (ex. Uruguay och Turkiet) 74,5 år Medium human development (ex. Sydafrika och Indien) 67,9 år Low human development (ex. Kenya och Afghanistan) 59,4 år Källa: hdr.undp.org I länder med low human development skedde de största framstegen mellan år 2000 och Efter det har ut vecklingstakten minskat. Sedan 1990 har fler länder uppnått very high human development, från 12 till 49 länder. 16 länder har lämnat gruppen med low human development de återfinns i medium human development -gruppen. Kvinnor arbetar 2/3 av världens alla arbetade timmar, men tjänar bara cirka 1/10 av inkomsterna. Hungerprojektets arbete för rättvisa Hungerprojektet, som står bakom häftet som du just nu läser i, skapar möjligheter för miljontals människor som lever i fattigdom, att själva förändra sin situation. När människor börjar våga tro på en bättre framtid och tillsammans börjar arbeta för att nå dit, då kan verklig förändring ske. Globala problem som fattigdom och kronisk hunger beror till stor del på att kvinnor inte har samma möjligheter, rättigheter eller sociala ställning som män. Därför arbetar Hungerprojektet med att ge framförallt flickor och kvinnor möjlighet att utbilda sig, få sina rättigheter tillgodosedda och bestämma över det som rör dem och deras utveckling. Hungerprojektet utbildar personer med makt som tar beslut som påverkar andra. Organisationen förbättrar kontakten mellan bybefolkning och lokala ledare, så att mat, rent vatten, utbildning, hälsa och mänskliga rättigheter kommer alla till del. Vad handlar texten om? Frågor på innehållet: 1. Vilka är de mänskliga rättigheterna? 2. Vad innebar kolonialismen? 3. Förklara vad en ursprungsbefolkning är! 4. Vad kan fattigdom och hunger till stor del bero på? Källor: fn.se, hdr.undp.org, manskligarattigheter.se, thp.org (Hungerprojektet), womendeliver.org I Mexiko spelar kön och etnicitet roll för vilka chanser man har i livet. Hungerprojektet stärker ursprungsbefolkningen att skapa inkomster till sina familjer. Barnen på bilden deltar i ett trädplanteringsprojekt. Ordförklaringar: Segregation är att skilja olika grupper i befolkningen åt så att de lever, går i skolan och arbetar i särskilda områden. Mänskliga rättigheter är rätt till bostad och mat, till tankefrihet och tro, skydd för sin familj, frihet från tortyr och slaveri, rätt till utbildning och rätt att säga sin mening. Rättigheterna gäller alla oavsett kön, religiös tro, ålder, ursprung eller funktionshinder. Kolonialism är när ett land ockuperar ett främmande område och flyttar in där. De bestämmer över dess befolkning och ekonomi. Plantage kallas ett odlingsområde där man odlar till exempel bomull, kaffe och sockerrör. Ursprungsbefolkning är en folkgrupp som funnits i ett område långt före andra folkgrupper flyttade in. De har ett eget språk, traditioner och kultur. Mayaindianer bor bland annat i Chiapas och på Yucatánhalvön i södra Mexiko. Kulturen hade sin höjdpunkt för år sedan, känd för sin arkitektur, konst och kunskaper om astronomi. Många ättlingar till mayas lever idag i Chiapas. Offentligt är sådant som är öppet för alla och inte privat. Globala problem omfattar hela världen. Diskutera: Varför tror du att Ricardas bror och far protesterade när hon engagerade sig? 6 7

5 Jämställdhet Dubbelt förtryck Just nu föds en liten flicka, kanske i södra Mexiko eller i Bangladesh. Efter tre månader slutar hennes mor att ge henne bröstmjölk, hon får den minsta portionen mat och sist av alla i familjen. Hon blir mager och undernärd. När hon är sex år lär hon sig hur man mjölkar kor och planterar grödor, istället för att gå i skolan. När hon är tio år gammal går hon ensam sju-åtta kilometer varje dag, bärande på en tung kruka med vatten. Under en av dessa ensamvandringar, 12 år gammal, blir hon våldtagen. För att slippa skämmas, tvingas hon gifta sig med mannen som våldtagit henne. Som 13-åring blir hon mamma, outbildad och undernärd. När hennes dotter är tre månader, avslutas amningen och vid måltiderna får flickan minst mängd mat och sist av alla. Detta exempel kallas den onda cirkeln av undernäring och håller kvar särskilt flickor och kvinnor i fattigdom och hunger. Statistik visar att sju av tio som är fattiga, är flickor eller kvinnor. Fortfarande går fler pojkar än flickor i skolan, även om det ser bättre ut nu än någonsin. Flickor gifts bort som barn och utsätts för sexuella övergrepp. Sjukdomar och problem de råkar ut för, har med graviditet och barnafödande att göra. Att detta drabbar dem när de dessutom är fattiga leder till ett dubbelt förtryck. Kvinnor ansvarar för familjen Undernäring och ojämlikhet ärvs från mor till dotter. När kvinnor inte mår bra drabbas också barnen, eftersom det ofta är kvinnorna som har ansvar för barnen. De som arbetar med bistånd har märkt att när kvinnor får stöd, mår hela familjer bättre. Det blir allt vanligare att kvinnor får ta små lån, så kallade mikrolån, för att köpa en symaskin och sälja kläder., en get och sälja mjölken eller några hönor och sälja äggen. Kvinnorna är mycket fattiga, men det är större chans att de verkligen betalar tillbaka, än om män får låna. Det går att ändra på flickors situation När kvinnor får utbildning och inkomster ser de till att barnen får gå i skolan. Det förbättrar familjens ekonomiska situation, ger också självförtroende och påverkar samhällen och hela länder. Utbildning och jämställdhet förbättrar livet för alla, för både flickor och pojkar. När de får mer kunskap kan de ifrågasätta gamla tankesätt och fördomar och ställa krav. Flickor som kan läsa och skriva gifter sig senare, föder färre barn och kan bättre sköta om sina barn och sig själva. Bild vänstersida: I Bangladesh firar varje år tiotusentals människor Nationella Flickadagen, instiftad av Hungerprojektet, 8 för att uppmärksamma flickors låga status och förbättra situationen för dem. 9

6 Nu kan hon försörja sig själv Nurunnahar Monzu från Bangladesh vet hur det är att vara fattig, att inte få gå i skolan och att bli bortgift som ung flicka. Men trots svårigheter har hon klarat av att vända utvecklingen, bli ledare och hjälpa andra. Nurunnahar Monzu blev bortgift som liten flicka och fick inte gå i skolan. Nu har hon lärt sig om trädgårdsodling och kan se till att hennes familj får mat på bordet. I området Barisal i Bangladesh lever folk på att odla och fiska och där finns över byar utspridda. I en av dem, Kwerea, bodde Nurunnahar Monzu tillsammans med sin familj. Pappan arbetade med jordbruk och familjen var mycket fattig. De hade inte råd att låta henne gå i skolan. Föräldrarna bestämde sig för att gifta bort henne tidigt, med en ung man från samma by. Nurunnahar Monzus nye man hade svårt att hitta ett arbete och var inte nöjd med hemgiften som brudens föräldrar skulle ge till honom och hans familj. Konflikten gick så långt att han ville skiljas. Hon hamnade i en mycket svår situation. Då upptäckte hon att Hungerprojektet höll kurser i trädgårdsodling och beslutade sig för att börja på en sådan. Nu har hon en egen trädgårdsodling som har gått så bra att hon kan försörja sig själv och sina barn. Med en regelbunden inkomst och när skördarna blir stora, kan hon sälja det som blir över och spara pengar. Idag har Nurunnahar Monzu en dotter som hon ger näringsrik mat och ser till att hon får sjukvård när det behövs. Hon stöttar och uppmuntrar henne att gå i skolan och läsa sina läxor. Hon har också startat en organisation för kvinnor och sparande. (Berättelsen kommer från Hungerprojektet) Hur ser jämställdheten ut i världen? De vanligaste skälen till att kvinnor inte har tillgång till sjukvård är höga avgifter, brist på utbildad sjukvårdspersonal, förtryck och kontroll från make och/eller utanförskap till följd av hiv/aids. Nio av tio barn i världen börjar skolan, nästan lika många flickor som pojkar. Men många flickor tvingas hoppa av skolan i förtid. En av fyra kvinnor blir misshandlade fysiskt eller sexuellt under graviditeten. Nio av tio barn i världen börjar skolan, något fler pojkar än flickor. I Afrika söder om Sahara genomgår bara 61 flickor per 100 pojkar högre utbildning. Fler kvinnor än män får hiv/aids, dör av hjärtsjukdomar, drabbas av allvarliga biverkningar av diabetes och lider av undernäring. Hungerprojektets arbete för jämställdhet Hungerprojektet arbetar mot diskriminering av flickor i Bangladesh, stöttar och utbildar kvinnliga politiker i När flickor utbildas och lär sig räkna och läsa, för de sen vidare sina kunskaper till sina barn och barnbarn. Vad handlar texten om? Frågor på innehållet: 1. På vilket sätt utsätts flickor för dubbelt förtryck? 2. Varför är det framgångsrikt att ge bistånd till kvinnor? 3. Hur kan flickors situation i världen förbättras? Indien och ger mikrolån till kvinnor i åtta afrikanska länder. Man stärker också kvinnor i ursprungsbefolkningar i Latinamerika. Hungerprojektet utbildar lokala volontärer, som bedriver informationskampanjer mot diskriminerande traditioner som våld mot flickor och kvinnor och barnäktenskap, hemgift och kvinnlig könsstympning. Ordförklaringar: Undernäring, eller näringsbrist, drabbar många barn som lever i fattigdom. Immunförsvaret påverkas så att vanliga sjukdomar snabbt kan bli livsfarliga. Deras mentala utveckling försämras också. Grödor är sådant som planterats och växer på åkrar. Dubbelt förtryck innebär att man tillhör en utsatt folkgrupp och också diskrimineras inom den egna gruppen. Kvinnor eller funktionsnedsatta ur ursprungsbefolkningar kan vara exempel på detta. Mikrolån är små lån som ges för att köpa en ko, några hönor eller fröer att sätta. Lånen har lägre ränta än vanliga banker och är möjliga att betala tillbaka för den som är fattig. Hemgift kan vara saker eller en summa pengar som brudens föräldrar betalar till brudgummen och/eller hans familj vid eller inför bröllopet. Hemgift är förbjudet i flera länder, men förekommer fortfarande. Ibland kan konflikter angående hemgift leda till att bruden mördas. Volontär är den som frivilligt arbetar för en organisation utan betalning. Diskriminering är orättvisor som drabbar en utsatt grupp. Utveckla: Teckna eller måla en bild till historien om Nurunnahar Monzo. Den kan vara konkret och visa något av det som berättas eller beskriva en känsla och vara abstrakt. Källor: fn.se, scb.se, thp.org (Hungerprojektet), womendeliver.org 10 11

7 Hur går det till? Könsstympning kan se ut på flera sätt. Delar av blygdläpparna eller klitoris skärs bort eller klitoris prickas med ett vasst, skarpt föremål. Det största ingreppet kallas infibulation. Det innebär att både de inre och yttre blygdläpparna och klitoris helt skärs bort. Det sker oftast helt utan bedövning. Huden sys samman och bara ett litet millimeterstort hål lämnas kvar, så att urin och mensblod kan komma ut. De som utför stympningen kan vara outbildade barnmorskor, äldre kvinnor eller hårfrisörer. Verktyg som används kan vara smutsiga saxar, rakblad eller glasbitar. Hygienen är dålig så flickan kan drabbas hårt av svåra infektioner, i värsta fall leder det till döden. Sex kan göra mycket ont, flickorna kan få psykiska problem, kraftiga blödningar efter ingreppet och bli sterila och få svårt att bli gravida. Små barn och ungdomar blir könsstympade Enligt UNICEF, som arbetar för barns rättigheter runt om i världen, könsstympas mer än två miljoner flickor varje år. Det är vanligast i Afrika och Mellanöstern, men förekommer även på andra ställen. Många flickor är så unga som fyra till elva år, men även spädbarn kan könsstympas. I vissa områden görs ingreppet även på kvinnor som just ska gifta sig, som ska föda sitt första barn eller precis har gjort det. Flickor och kvinnor kontrolleras På vissa ställen är könsstympning en ceremoni som markerar att en flicka är på väg in i vuxenvärlden. Genom den ska flickan undvika sex före äktenskapet och när hon väl är gift blir hon inte otrogen, eftersom sex gör så ont. Det utförs bland folk med olika religioner, till exempel katoliker, kopter, muslimer, protestanter och inom naturreligioner. De som utför det säger ofta att det har med deras religion att göra. Men det står ingenting om könsstympning, eller kvinnlig omskärelse som det ibland kallas, i några heliga skrifter. Bild vänstersida: Nyamedo och Juliet, 13 år, är bästa vänner och bor i närheten av Matsekope, ett av de epicenter som Hungerprojektet driver i Ghana. Nyamedo vill bli forskare när hon blir stor, och Juliet vill bli advokat. I Ghana är kvinnlig könsstympning 12 förbjudet sedan 1994, men ca 10 30% av kvinnorna, främst i norra Ghana, tros ändå vara könsstympade. 13

8 Pappan ångrade sig I Etiopien har man skurit bort flickors yttre könsdelar sedan många generationer tillbaka. Unga flickor drabbas av livslångt lidande, men nu kan fler och fler bryta traditionen. Här syns några skolbarn vid Mesqan epicenter i Etiopien. Där utbildar Hungerprojektet lokala volontärer om nackdelarna med kvinnlig könsstympning. Volontärerna för i sin tur vidare sin kunskap, så att byborna själva kan göra något åt problemet. Foto: Ricard Rinaldo Etiopien har flest antal könsstympade kvinnor i världen, tre av fyra kvinnor. Hungerprojektet arbetar med kampanjer för att informera barn och vuxna, kvinnor och män, om traditionens skadliga biverkningar. Flickorna utsätts för stark smärta under ingreppet, riskerar infektioner och de som utför stympningen har sällan någon medicinsk utbildning. De använder ofta smutsiga verktyg och är helt okunniga om konsekvenserna, de ser könsstympningen som ett sätt att göra flickorna rena och att kontrollera deras sexualitet. Teka Bataga, en av Hungerprojektets lokala medarbetare, berättar om när han träffade sin granne och vän, också pappa till en liten flicka, som planerade att omskära sin ettåriga dotter: Jag försökte välja ett bra tillfälle då jag berättade för honom om alla nackdelar med ett sådant ingrepp. Vi som är medarbetare har fått utbildning i ämnet. Jag sa till min vän och granne att hygienen vid ingreppet ofta är dålig och att det kommer att påverka flickan för lång tid framöver. Hon utsätts för chock och fruktansvärda smärtor, urin kan stanna kvar i kroppen och sår bildas i underlivet. Hon kan råka ut för blodförgiftning, sterilitet och i framtiden blir graviditeter och förlossningar svåra. Min vän och granne tackade mig för den viktiga informationen och sa: Jag var nära att döda min dotter. Från och med idag kommer jag också att vara med och arbeta mot kvinnlig könsstympning. (Berättelsen kommer från Hungerprojektet) Fakta om könsstympning i världen Fler än 130 miljoner kvinnor och flickor runt om i världen har blivit könsstympade. Det är fler än befolkningen i hela Mexiko. Vissa bedömer att cirka 86 miljoner flickor kommer att könsstympas de närmaste 15 åren. I de afrikanska länderna Burkina Faso, Egypten och Etiopien, samt i Australien och Storbritannien har man infört lagar som förbjuder stympning av flickors och kvinnors kön. I andra länder kan personer som utför ingreppet dömas för brott mot andra lagar. Så är det bland annat i Belgien, Frankrike, Kanada och USA och i de afrikanska länderna Elfenbenskusten och Guinea. Traditionen har ökat med flyktingströmmar till Europa, Nordamerika och Australien. Miidi, 10 år, bor med sin familj nära Hungerprojektets epicenter Enemore, ett par timmar utanför Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Hon drömmer om att bli lärare eller läkare. Trots lagstiftning och många organisationers arbete är kvinnlig könsstympning väldigt vanligt i Etiopien. Vad handlar texten om? Frågor på innehållet: 1. Vad innebär könsstympning? 2. Var är könsstympning vanligast i världen? 3. Varför gör man det? 4. Vad kan drabba den som utför könsstympning i Sverige? I Sverige infördes en lag 1999, som ger mellan två till fyra års fängelse för den som utför könsstympning. Dessutom är det ett brott att inte meddela om man vet att en stympning är planerad eller genomförd. Hungerprojektets arbete mot könsstympning Hungerprojektet har specialutbildade lokala volontärer som informerar bybor om de många nackdelar och skador som kvinnlig könsstympning innebär. Volontärerna arbetar särskilt i Etiopien, där problemet är utbrett. Ordförklaringar: Hygien betyder kunskap om hälsovård och renlighet. UNICEF betyder United Nations Children s Fund, på svenska FN:s barnfond. Man arbetar efter FN:s konvention om barnets rättigheter, som handlar om barns rätt att inte bli diskriminerade, om rätten till god fysisk, andlig, social och psykisk hälsa och om barns rätt att få säga sin åsikt. Ceremoni är en slags fest, då man firar att något särskilt betydelsefullt har hänt. Kopter kallar sig de kristna i Egypten. Naturreligioner är små religioner där naturen, planeter, sol och måne är gudomliga med stor betydelse. De har inga religiösa böcker, som till exempel Bibeln för de kristna eller Koranen för muslimer. Kvinnlig omskärelse är detsamma som könsstympning. Kvinnans yttre könsdelar skärs av och i de grövsta fallen sys kvinnans underliv ihop. Endast ett litet hål lämnas öppet för mensblod och för att kunna kissa. Fundera mera: Du träffar en mamma eller pappa som vill omskära sin flicka. Vad vill du säga till dem? Gör en lista med den viktigaste informationen. Källor: fn.se, thp.com (Hungerprojektet), unicef.se 14 15

9 Flickor i skolan Att kunna läsa räddar liv Flickor och kvinnor som kan läsa kan informera sig själva om näring, hygien och hälsa. De behöver inte fortsätta gamla traditioner som är dåliga främst för flickor. Läskunniga flickor gifter sig senare, föder i genomsnitt färre barn, och fler av barnen överlever. Därför är det bra för alla barn, för både flickor och pojkar, att ha en mamma som kan läsa. Ett sätt att minska undernäringen i världen är att skydda flickors och kvinnors rättigheter. I länder där flickor och kvinnor diskrimineras är problemen med undernäring större. Att föda barn med minst tre års mellanrum minskar risken för att barnen blir undernärda, jämfört med om man får barn tätt. Bryta dåliga traditioner Ett barn till en mamma som kan läsa har mycket större chans att överleva fem års ålder, även om hon bara gått i skolan i fyra år. Varför? Jo, hon kan ta egna beslut kring sina barn, sköter dem på ett bra sätt när de blir sjuka och kan ge dem den bästa mat som just hon kan få tag på. Om hon kan läsa behöver hon inte lita på äldre som är outbildade och har en gammaldags och fördomsfull syn på flickor och kvinnor. Hon vet bättre! Utbildade kvinnor tjänar mer För varje år som en flicka går i skolan på högstadienivå, ökar hennes inkomster med procent när hon börjar arbeta som vuxen. Hon kan ta mer kvalificerade arbeten och ta på sig mer ansvar på jobbet och det ger högre lön. Tänk dig att en ung kvinna tjänar 500 kr/månad. Om hon har gått tre år på högstadiet är det stor chans att hon tjänar kr mer! För oss i Sverige låter inte det mycket, men i fattiga länder är en sådan ökning en möjlighet att komma ur den värsta fattigdomen och skapa sig ett bättre liv. Bild vänstersida: I förskolan i Ndereppe epicenter i Senegal, precis som i alla andra av Hungerprojektets epicenterförskolor, 16 serveras skolbarnen god och näringsrik mat, som gör att de orkar med hela skoldagen. Foto: Johannes Odé 17

10 Hon hjälper till att få flickor till skolan Navali Garasiya är medlem i byrådet i sin hemby i Indien. Hon har besökt föräldrar i avlägsna byar för att övertala dem att skicka sina döttrar till skolan. Hon lyckades men stötte på flera problem på vägen. Byn Rerkwakala i nordvästra Indien ligger isolerad, den hukar under stora barrträd och lövträd med fällande blad. Det är torrt och sandigt. Vägarna hit är mycket dåliga och det är svårt att ta sig hit, särskilt under regnperioderna. Mycket av det som andra indiska byar och städer får hjälp med, kommer aldrig fram till den här byn. I Indien väljer varje by eller samhälle personer till ett byråd. Stora byar har fler medlemmar i rådet och små har färre, men alla råd måste bestå till en tredjedel av kvinnor, i vissa byar måste hälften vara kvinnor. Navali Garasiya är 22 år gammal och bor i den här byn. Hon började gå ledarkurser som Hungerprojektet anordnade och specialiserade sig på barn och utbildning. I hennes område fungerade förskolor och skolor dåligt, det var brist på lärare och svårt att få elever till skolan. Hon reste runt för att prata med föräldrar till flickor i isolerade byar och fler föräldrar sände sina barn till skolan. Men bara om det inte krockade med barnens arbete, som till exempel hushållsarbete, städning och passning av småsyskon. Men så började regnperioden och skolvägen förstördes. Navali Garasiya var med i byrådet, så hon kunde ordna så att vägen reparerades. Men att få barnen till skolan var inte allt. Idag fungerar centrat som det var tänkt, barnen går i förskola och bybor kan komma dit för att bland annat lära sig mer om hälsa. Navali Garasiya håller själv kurser för kvinnor i sitt hem. (Berättelsen kommer från Hungerprojektet) Flickor i skolan, hur ser det ut i världen? 40 miljoner fler barn kunde gå till grundskolan 2009 jämfört med Lika många som bor i hela Polen! På vissa ställen i världen tycker man att det är viktigare att pojkar får gå i skolan, men fler och fler flickor får numera möjligheten. Fortfarande får världens flickor bara sex års utbildning i genomsnitt. I utvecklingsländerna kan var sjundeåttonde flicka i åldern år varken läsa eller skriva. I i-länderna går nästan alla barn färdigt skolan upp till årskurs sex. I u-länderna slutar fler barn, framförallt flickor, i förtid. Föräldrarna kan eller vill inte betala skolavgifterna och barnen behövs hemma för att passa småsyskon eller hjälpa till i jordbruket. I vissa länder har man tagit bort skolavgifterna, som är omöjliga för fattiga familjer att betala, särskilt om man har flera barn i skolåldern. Annars väljer man oftast att sönerna, och inte döttrarna, får gå i skolan. Andra skäl till att flickor slutar skolan i förtid kan vara att de gifter sig tidigt, blir utsatta för sexuellt våld och/ eller inte har tillgång till toaletter. Att behöva göra sina behov ensam utomhus i en främmande miljö, kan vara farligt för en flicka. I Afrika söder om Sahara har de största framstegen skett. Hälften hade chans att gå i skolan 1991, men nu får tre av fyra barn samma chans. Hungerprojektets arbete för att få fler flickor att gå i skolan Utbildade volontärer i Hungerprojektets utvecklingsprogram informerar och försöker påverka föräldrar att skicka sina barn till skolan. I åtta länder i Afrika har Hungerprojektet förskoleverksamhet i de epicenter som drivs tillsammans med byinvånarna. Bland de barn som var inskrivna i förskolan under 2014, var mer än hälften flickor. Ordförklaringar: Fördomsfull är någon som har bestämt sig för vad som är rätt och fel, trots att det presenteras fakta vill han eller hon inte ändra sig. Kvalificerad är någon som är duktig och kan mycket om något. Epicenter är ett slags samhällscentrum som Hungerprojektet driver tillsammans med byinvånare. Det består bland annat av förskola, hälsoklinik, utbildningslokaler, mikrofinansbank och gemensamt jordbruk. Navali Garasiya bor i byn Rerkwakala i Indien. Hon informerar föräldrar i byarna runtomkring hennes, hur viktigt det är att de låter sina barn gå i skolan. Att få dem att gå i skolan är en sak och kvalitén på undervisningen är en annan, det insåg jag efter ett tag, säger hon. Centret där förskolan och skolan låg hade inte fungerat på flera år och det fattades lärare. Navali Garasiya undersökte och fann att med de 30 barn som fanns i byn, borde centret kunna komma igång igen. Vad handlar texten om? Frågor på innehållet: 1. Varför är det bra att ha en mamma som kan läsa? 2. Varför tjänar flickor som har gått i motsvarande högstadiet mer när de börjar arbeta, än de som inte har gjort det? 3. Varför skickar inte föräldrar sina barn till skolan? 4. Varför slutar flickor skolan i förtid? Fundera mera: Du är lärare i en by där många barn bor långt från byns centrum. Det finns många flickor i området som inte kommer till skolan. Skriv ett brev till deras föräldrar om varför det är viktigt att också flickor får gå i skolan. 18 Källor: fn.se, scb.se, thp.org (Hungerprojektet), unicef.org, womendeliver.org 19

11 Flickor som arbetar Barnarbete i Sverige I Sverige, för mer än 50 år sedan, var det vanligt att barn hjälpte till med familjens försörjning. Barn kunde plocka potatis, passa småsyskon eller kanske hjälpa till med att städa i familjens affär. När unga under 18 år idag arbetar i Sverige, finns det regler som måste följas av arbetsgivaren. Barn får inte ha för stort ansvar för till exempel pengar, arbeta för långa dagar eller för sent på kvällen. Barnarbete i andra länder I utvecklingsländer är det vanligt att barn arbetar. De kan tvingas till slavarbete i smutsiga, bullriga fabriker eller gruvor, andas in dålig och giftig luft. Unga flickor som är hembiträden, kan utsättas för misshandel och våldtäkter av män i familjer där de arbetar. Barnen som tvingas arbeta hårt under långa dagar hindras från att gå i skolan. De får inget betalt och har ingen möjlighet att välja om de vill arbeta eller inte. Barn tvingas att prostituera sig, posera eller medverka i pornografi, kan användas som budbärare under krig eller bli barnsoldater. Det skadar barnen psykiskt, moraliskt och socialt, påverkar hälsan och gör det omöjligt för dem att gå i skolan. Flick- och pojkarbete När barn arbetar i sin familj är arbetsuppgifterna uppdelade mellan pojkarna och flickorna. Flickorna tar hand om saker inomhus i hushållet, medan pojkarna hjälper till med saker utomhus. Men allt arbete behöver inte vara negativt, om det inte är för tungt, om det inte pågår för många timmar per dag eller är skadligt för barnen. Då kan de gå i skolan också. Bild vänstersida: Människor som lever i extrem fattigdom måste ofta låta sina barn arbeta, istället för att gå i skolan. 20 Foto: Anna Zhu 21

12 Fatija arbetar och går i skolan Barn som arbetar kan fara mycket illa. Det värsta är om de arbetar så hårt att de inte kan gå i skolan. Men barn kan både hjälpa till hemma och gå i skolan. i de byar där de verkar. De informerar föräldrar och andra om skadligt barnarbete, och ser till att barnen får gå i skolan också. I Hungerprojektets kvinnliga ledarskapsnätverk i Bangladesh driver kvinnliga utbildade volontärer utbildningskampanjer. De påverkar bybor och politiker att få slut på skadligt barnarbete och för att alla barn ska få gå i skolan. Addis Abeba heter huvudstaden i det afrikanska landet Etiopien. Byn Kend ligger många timmar med bil från huvudstaden. Nioåriga Fatija bor med föräldrar och fyra småsyskon en bra bit utanför den. Familjen är jordbrukare och odlar falsk bananplanta, en gröda som odlas i Etiopien. Den säljs på marknaden och ger dem nog med pengar till mat. Andraklassaren Fatija gillar att lära sig saker och tycker att det är roligt att gå i skolan. Hon är van att gå långt och Fatija bor i byn Kend i Etiopien. Hon säger: Att vara flicka är att bära små barn på ryggen, att städa, sopa golv, tvätta kläder och diska. Pojkar vallar boskap, hämtar vatten och vaktar får. Det finns skadligt barnarbete. Men att barn hjälper till lite extra hemma behöver inte vara dåligt, så länge de hinner gå i skolan också. Foto: Anna Zhu går till skolan varje dag. Det tar cirka två timmar och sen ska hon gå hem igen. När hon inte går i skolan arbetar hon med saker i hemmet och det gör hennes syskon också. Att vara flicka är att bära små barn på ryggen, att städa, sopa golv, tvätta kläder och diska. Man bygger husen och lagar dem när de är trasiga. Pojkar vallar boskap, hämtar vatten och vaktar får, berättar Fatija. När hon blir vuxen vill hon flytta till huvudstaden Addis Abeba och jobba. Det är en dröm som delas av många flickor, som vill göra annat än att diska. (Berättelsen kommer från Hungerprojektet) Fakta om barnarbete i världen 115 miljoner barn arbetar med saker som är skadliga för dem och som kränker deras människovärde. Martidiana och Francisca vid School of Arts and Crafts i Chiapas, Mexiko. Det är ovanligt att unga Tzotzilkvinnor går utanför hemmet själva, ännu ovanligare att de får en utbildning. Mycket av det som flickor gör uppskattas inte och räknas inte ens som arbete. När man försöker uppskatta hur många arbetande barn som finns, tas flickorna oftast inte med i statistiken. Flickor och kvinnor använder 90 procent av det de tjänar på sina familjer, medan män spenderar procent av sina inkomster på familjen. Vad gör Hungerprojektet för att få bort skadligt barnarbete? I Indien utbildar Hungerprojektet kvinnliga lokalpolitiker, som arbetar med information om barnarbete och skolgång Vad handlar texten om? Frågor på innehållet: 1. Vilka regler finns för barn under 18 år som arbetar i Sverige? 2. På vilket sätt skiljer sig arbetet för pojkar och flickor i u-länder? 3. Vilka arbeten är skadliga för barn? Ordförklaringar: Ett hembiträde är anställt i en familj för att sköta hushållet. Barn kan tvingas posera och utföra sexuella handlingar som filmas och sprids över hela världen via internet. Pornografi är bilder och texter som publiceras i upphetsande syfte. Budbärare lämnar personligen över viktiga meddelanden mellan olika parter i till exempel krig och konflikter. Att ha en god moral är att förstå vad som är rätt och fel. Frågor om att stjäla, att ta livet av någon, att plåga någon fysiskt eller psykiskt är moraliska frågor. De som varit med om hemska saker kan ha fått sitt känsloliv och sin moral skadad. Det som är socialt rör samhället och hur vi beter oss när vi är tillsammans med andra, hur vi samarbetar och lyssnar på varandra. Har man varit med om övergrepp, kan det vara svårt att lita på andra människor. Uppskatta kan betyda två saker. Här betyder det att gissa eller beräkna fastän man inte vet helt säkert. Det kan också betyda att tycka om eller gilla något. Fundera mera: Vilka skillnader finns mellan barn som arbetar i Sverige och som arbetar i u-länder? Källor: raddabarnen.se, thp.org (Hungerprojektet), unicef.se, womendeliver.org 22 23

13 Barn äktenskap Barn i tvångsäktenskap När ett barn tvingas gifta sig med någon äldre eller när två barn tvingas gifta sig med varandra, kallas det tvångsäktenskap. I Sverige begår man ett brott om man ordnar ett äktenskap där en av dem som ska gifta sig är omyndig, alltså är ett barn under 18 år. Det är vanligast att gifta bort åringar i Sydasien och i Afrika söder om Sahara. Barnäktenskap förekommer även bland grupper i Mellanöstern och Nordafrika, men traditionen minskar. Många flickor i Östeuropa och i Latinamerika gifter sig när de är år. Döttrar en belastning I fattiga länder vill familjer hellre ha söner snarare än döttrar. Fattigdom gör att familjer gifter bort döttrarna tidigt. Föräldrarna ser ett tidigt giftermål för en dotter som ett skydd för henne. Föräldrar kan luras att gifta bort döttrarna mot en summa pengar. De som lurar familjerna tvingar sedan flickorna till prostitution och ibland skickas de iväg utomlands. Vad händer med flickorna? Det är vanligt att flickor som inte har gått i skolan gifter sig. De som går i skolan väntar längre med giftermål, därför är utbildning för flickor viktigt. De unga nygifta flickorna kan råka ut för våldtäkter, misshandel och förtryck av sin man och hans familj. Dessutom kan det vara livsfarligt att vara för ung och föda barn. Kanske tänker du att de borde vägra gifta sig, men det kan vara farligt för flickorna. En far, bror eller annan släkting kan mörda henne för att de tycker att hon får dem att skämmas. Att döda av det skälet kallas hedersmord. Vissa unga kvinnor vill själva välja sin pojkvän eller man, mot sina föräldrars vilja. De kan också hedersmördas av sina släktingar. Bild vänstersida: Comfort och Jennifer är kompisar och bor i Ghana, i närheten av Hungerprojektets epicenter Anyansu. Där, liksom på många andra platser, håller Hungerprojektet workshops inom jämställdhet och ledarskap. Många av de utbildade kvinnorna startar egna självhjälpsgrupper där de pratar om och arbetar aktivt för att stoppa barnäktenskap 24 och andra skadliga traditioner. 25

14 Shapla Banu ringde efter hjälp Shapla Banu bor i Bangladesh och går i sjätte klass. Hon vill fortsätta läsa på universitet och bli lärare. Hon hade tur att få veta mer om barnäktenskap i tid, annars hade hennes liv sett annorlunda ut. En eftermiddag när jag kom hem efter skolan, var det en massa människor i vårt hus. Efter ett tag förstod jag att det var en förberedelse för mitt bröllop, min far hade accepterat ett frieri. Jag var ju bara 13 år, hur kunde mina föräldrar vilja gifta bort mig?! Min mor såg ledsen ut, men ingrep inte. Jag måste stoppa det själv. I hemlighet lånade jag min svägerskas mobil och ringde upp Miss Rajia. Inom en timma stod Miss Rajia i vårt hus. Hon gick direkt fram till mig utan att titta åt någon annan och förstod snart situationen. Så började hon prata med mina föräldrar, berättade om lagar och straff för barnäktenskap. Vill din dotter verkligen gifta sig?, frågade hon min far. Efter ett tag medgav han att det inte är rätt att småflickor gifter sig. Men han tyckte att frieriet var för bra för att tacka nej till det. Lydia är 12 år och går i fyran. Hon bor i Ghana, i närheten av Hungerprojektets epicenter Abehenease-Akawani. Tusentals flickor i Lydias ålder gifts bort varje dag i världen. Hur ser det ut med barnäktenskap i världen? Det är svårt att veta exakt hur många barn som gifts bort, det är inte alltid som äktenskapen registreras. Enligt FN finns det idag över 700 miljoner kvinnor som blivit bortgifta som barn. Var tredje av dem var yngre än 15 år när de gifte sig. Varje dag ingår cirka flickor äktenskap runt om i världen. Det är ungefär lika många som bor i Kalmar eller Falun. En av tre flickor i utvecklingsländerna blir bortgift innan hon fyllt 18 år. Ofta är mannen de gifter sig med mycket äldre än de själva är. Hungerprojektets arbete för att förhindra barnäktenskap Hungerprojektet utbildar lokalpolitiker, kvinnliga ledare och volontärer om nackdelarna med barnäktenskap. De driver kampanjer, påverkar lagstiftningen, håller i workshops och andra utbildningar för att förhindra att flickor gifts bort. Varje år firas Nationella Flickadagen i Bangladesh, som Hungerprojektet arrangerar samlades över människor under temat Säkerställ hälsa och utbildning: Stoppa barnäktenskap. Ordförklaringar: Tvångsäktenskap är när någon tvingas att gifta sig, trots att hon eller han inte vill det själv. Prostitution kallas det när flickor, pojkar eller vuxna säljer sex. Ofta får de inte behålla pengarna själva, det är någon annan som bestämmer och tar hand om deras pengar. Hedersmord kan utföras av en flickas släktingar, om de inte får bestämma vem hon ska gifta sig med. Då tycker de att hon har fått familjen att skämmas inför andra. Pojkar kan också råka ut för hedersmord. Shapla Banu bor i Bangladesh, där barnäktenskap är olagligt men ändå vanligt förekommande. Hon lyckades stoppa sitt eget bröllop när hon bara var 13 år. I byn Durgapur i norra Bangladesh anordnade Hungerprojektet studiegrupper för unga, som Shapla Banu deltog i. Vid ett tillfälle berättade en kvinna, Miss Rajia, om barnäktenskap och farorna med det. Efter det bestämde sig Shapla för att vänta med att gifta sig tills hon fyllt 18. Så här berättar hon om vad som hände henne strax efter: Plötsligt sa min mor att hon sett så många sorgliga barnäktenskap och ville inte att det skulle drabba mig. Hon pratar inte så mycket, men den här gången stod hon upp för mig. Min far blev chockad. Till slut lovade han att inte gifta bort mig innan jag fyllt 18 år. Idag beundrar mina klasskamrater och lärare mig och tycker att jag är modig. Själv är jag glad om jag kan inspirera andra flickor. (Berättelsen kommer från Hungerprojektet) Vad handlar texten om? Frågor på innehållet: 1. Varför gifts unga flickor bort? 2. Hur ser lagstiftningen i Sverige ut för giftermål där minst en av parterna är under 18 år? 3. Vad är hedersmord? 4. Hur vanligt är det med barnäktenskap? Fundera mera: Vad skulle du själv tänka om din mamma och pappa tvingade dig att gifta dig med någon som var mycket äldre än du? Skriv en berättelse på en halv sida om dina tankar. Källor: fn.se, millenniemalen.nu, thp.org (Hungerprojektet), unicef.se 26 27

15 Unga mammor Att föda barn som tonåring kan vara farligt Den medicinska utvecklingen har gått framåt snabbt och numera vet man mycket om kvinnors hälsa under graviditet, under förlossning och efter den. Dessutom vet man att unga flickors kroppar inte är mogna för graviditet och förlossning, de råkar oftare ut för komplikationer under graviditeten än vuxna kvinnor. Unga flickor som tvingas gifta sig tidigt, föder också barn tidigt. Kunskap är viktigt Tonårsflickor i fattiga länder föder ofta hemma utan hjälp på mödravårdsklinik eller av utbildad barnmorska. Det ökar riskerna för både mamman och barnet. Unga flickor kan få hjälp av sina mammor och andra kvinnliga släktingar, med egna erfarenheter av graviditet och förlossning. Men ibland kan traditionella uppfattningar och fördomar förvärra, snarare än hjälpa. Man kan vara vidskeplig, tro på ödet eller helt enkelt inte veta tillräckligt mycket om hygien. Det kan leda till komplikationer som annars kunde ha undvikits. Mödrahälsovård När en kvinna behöver vård under graviditet eller som nybliven mamma kan hon stöta på problem. Kanske drar hon sig för att söka hjälp, för att hon är rädd eller ovan vid att berätta hur hon mår. Hon kan bo långt ifrån en hälso- eller sjukvårdsklinik, eller så är det en stor ansträngning att ta sig dit, om det ens går. Om hon väl är där, kan det också dröja för länge innan hon får rätt hjälp. Kunskap behöver spridas om graviditet, förlossning och mödrahälsa bland familjemedlemmar, lärare och politiska ledare. Då överlever fler unga mammor och mår bättre och det gör också deras barn. Att flickan vet mer om sin egen graviditet och förlossning, gör det också säkrare för henne. Bild vänstersida: En ung mamma i Bangladesh. Foto: Anna Zhu

16 Med rätt hjälp överlever fler Utbildad personal vid förlossningar är A och O för blivande mammor. Eftersom unga mödrar oftare drabbas av komplikationer, är det särskilt viktigt för dem. Och för deras barn, förstås. Valda kvinnliga ledare i Indien ser till att regeringsstödda mödravårds- och barnavårdscentraler fungerar effektivt och att hjälpen når ut. På Hungerprojektets epicenter i Afrika, vägs barnen och kontrolleras. Över barn kontrollerades under 2014, över hälften av dem var flickor. Marie Cecilia Diam är en slags tjänsteman för hälsa och näringslära på ett epicenter i det afrikanska landet Senegal. På sitt första uppdrag, en septemberdag 2013, fick hon ett telefonsamtal under ett möte. En ung fulaniflicka på 18 år skulle föda sitt första barn och hade legat i födslovärkar sedan dagen före. Marie Cecilia Diam hjälpte henne att föda fram sitt barn med hjälp av en utbildad barnmorska. Allt gick bra och lugnt tillväga, utan några komplikationer. Hon födde en liten livlig pojke på 3,3 kilo. Det var en lättnad för den unga mammans familj att hon slapp åka långt till ett hälsocenter. Om hon hade tvingats föda vid vägkanten på väg dit hade risken varit stor att hon drabbats av komplikationer, att hon hade mist sin lille son eller kanske sitt eget liv. Därför är det viktigt att det finns lokala hälsocenter med utbildad personal som ger rätt behandling, särskilt när läget är akut. (Berättelsen kommer från Hungerprojektet) Det är viktigt att kvinnor och flickor får makt och möjlighet att själva bestämma över sina liv. Hungerprojektet har workshops för att stärka jämställdheten och utbilda inom hälsa och näring. 119 länder är med i Rädda Barnens statistik om mamma-vänligaste länder i världen. Säkrast är det att bli mamma i Sverige, Danmark och Finland. Svårast är det i de afrikanska länderna Niger och Burkina Faso. Men statistiken visar inte hur mycket kärlek barn får i olika länder, det är viktigt att veta. Hungerprojektets arbete för att hjälpa unga mammor Hungerprojektet driver program riktade till kvinnor, där man håller workshops om mödrahälsa och barnavård. Där deltar många unga mammor. Ordförklaringar: Vidskeplig är den som tror på övernaturliga saker. Programländer kallas de tolv länder som Hungerprojektet arbetar i. I Afrika är det Benin, Burkina Faso, Etiopien, Ghana, Malawi, Mocambique, Uganda och Senegal, i Asien Bangladesh och Indien och i Latinamerika Mexiko och Peru. Radie är en geometrisk term som betyder avståndet från en cirkels mitt till dess utkant. Hög livsmedelssäkerhet innebär god kvalitet på vatten, låga halter av bakterier och bekämpningsmedel i mat, vatten och djurfoder. Tjänsteman är någon som är anställd hos en myndighet och får lön därifrån. Fulani är en stor folkgrupp i Västafrika som helt eller delvis lever som nomader. De flyttar med sina djur varhelst det finns bete för dem. De flesta fulanis är muslimer och talar språket fula. I Indien är det vanligt förekommande bland den fattigare delen av befolkningen att flickor föder barn innan de blivit vuxna. Hungerprojektet utbildar politiker och samarbetar med myndigheter så att de kan se till att kliniker och mödravårdscentraler finns tillgängliga för alla. Hungerprojektet, som vill minska hunger och fattigdom, bygger upp epicenter i särskilda programländer. Där kan befolkningen i byar inom en mils radie, få hjälp och arbeta för områdets utveckling. Tillsammans med byborna arbetar man med livsmedelssäkerhet, näringslära, hälsa, utbildning, mikrolån, vatten, hygien och renhållning. Hur ser det ut för unga mammor i världen? flickor i världen dör varje år av problem som har med graviditet att göra. Det är lika många som bor i Gävle. Graviditet och förlossning är den vanligaste orsaken till dödsfall bland flickor som är mellan 15 och 19 år i utvecklingsländer. I västvärlden är det vanligast med tonårsmammor i USA. Unga mammor är vanligast i världen i de afrikanska länderna Niger, Liberia, Mali och Tchad. Vad handlar texten om? Frågor på innehållet: 1. Varför är det farligare för tonåringar att föda barn än för vuxna kvinnor? 2. Varför kan traditionella uppfattningar leda till komplikationer för både unga och äldre som föder? 3. Varför är det viktigt med utbildad personal vid förlossningar? 4. Var i världen är det vanligast med tonårsmammor? 5.Vilka länder är mamma-vänligast och var är det svårast för mammorna? Fundera vidare: Tänk dig in i situationen att du ska bli pappa eller mamma. Du ska gå till ett första besök hos en barnmorska för kontroll. Vilka frågor vill du ställa till henne? Källor: encyclopedia.com, fn.se, jordbruksverket.se, svenska.yle.fi, sverigesradio.se, thp.org (Hungerprojektet) 30 unicef.se, womendeliver.org, worldschildrensprize.org 31